Ett Innehåll

Innehåll

Verksamheten i sammandrag... 3

Inledning och affärside .. . .. .. . . .. .. . .. .. . .. .. .. .. . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 4

Mål och strategier... 5

Postgirots bolagisering...

6

Ett rekordresultat ...

... 6

Balansomslutning... 8

Postgirots organisation... 9

Marknad ...

...

....

10

Nya produkter ...

12

Kvalitet ...

... 12

Personal . . . .. . . . .. . . .. .

. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. 13

Giroproduktion...

...

....

... 14

Informations- och databehandling

. . . .. . . .. . . 16

Procard ...

...

...

18

Placeringar och ränteutveckling .. .. .. .. .. .... .. .. .. .. . .. .. ... . .. . .. .. .. .. . .. ..

19

Resultaträkning . . . .. . .

. . . .. . . .. . . .. . . .. . .

.

. .

.

. . .

.

. .. . 21

Balansräkning ...

.... 22

skulder om eget kapital..

...

...

..

....

...

23

Finansieringsanalys ...

24

Redovisningsprinciper...

... 25

Noter till resultat- och balansräkning ... 26

1992 i sammandrag

• Höga räntor bidrog till rekordresultatet på 1,3 miljarder kronor.

• Postgirot tog marknadsandelar. Betalningsflödena ökade med 10%.

• Kunderna visar fortsatt stort förtroende för Postgirot.

• Förvärv av finansbolaget IPS från N ordbanken och Spar- bankerna som ett led i den fortsatta kontokortssatsningen.

• Ny kraftfull försäljningsorganisation har startats.

NYCKELTAL

1992 1991 1990

Rörelseintäkter, Mkr 5 325 4 795 4 952

Rörelsekostnader, Mkr 4 041 4 066 3 902

Resultat, Mkr l 284 729 l 050

Genomsnittligt placerade medel, Mdkr 22,1 24,3 26,0

Genomsnittlig fårräntning, % 13,68 11,78 11,83

Avkastning på eget kapital, % 63 35 53

Intäkter/kostnader 1,32 1,18 1,27

Balansomslutning, Mkr 31695 40 036 43 796

Investeringar i anläggningar inklleasing, Mkr 103 64 124

Totalproduktivitet, ändring % 5,9 4,5

Arbetsproduktivitec, ändring% 3,0 3,8 6,8

Medeltal anställda 3 466 3 840 4 557

1989

3 859 3 475 384 20,0 10,65 24 1,11 29 645 164 8,6 4 657

Inledning och affärside

Postgirot är sedan 1989 ett eget affårsområde inom affårsverket Posten. Övriga affårsområden är Posten Brev, Posten Bank & Kassa, Posten Lättgods och Posten Utrikes.

Postgirots affärside

Postgirot skall över hela landet och internationellt erbjuda girotjänster och finansiella tjänster för företag, organisationer, föreningar och privatpersoner.

Postgirot är landets ledande betalningsfårmedlare med en total marknadsandel på över 50 % av för- medlade belopp på den inrikes betalningsmarkna- den. Under 1992 fårmedlades 430 miljoner betal- ningar via Postgirot, varav 125 miljoner var kon- tantbetalningar i postkassorna. Postgirot är även en stor aktör inom utrikesbetalningar räknat i antal transaktioner. Främsta konkurrenter är bankerna.

Postgirot är bankneutralt och har särskild kompe- tens att hantera mycket stora betalningsvolymer.

Detta sker till rätt belopp, rätt konto och med åter- redovisning till kunden i rätt tid. Under 1992 bok- förde Postgirot betalningar motsvarande omkring 24 miljarder kronor i genomsnitt per dygn. Post- girot behandlar och redovisar betalningsuppdrag in- om Sverige på 24 timmar, om inget annat avtalats med kunderna.

Postgirots mål är att för kunderna möjliggöra god avkastning på likvida medel genom effektiva betal- nings- och informationstjänster. Dessa kompletteras med kreditgivning och placeringstjänster. Kunder- na erbjuds också dagligen rikstäckande in- och utbe- talningstjänster samt kvalificerade tjänster inom cash management.

Samverkan med banker sker på kundnivå och på kommersiella villkor. Postgirot har ett omfattande samarbete med N ordbanken och Sparbankerna, bland annat för gireringar från lönekonton. Detta samarbete bidrar till Postgirots dominerande roll for hushållens betalningar, där marknadstäckningen är över 80%.

Förmedlat belopp, Mdr

4063 3616

2710

. ~· t,

1989 1990 1991 .'·1992

4

Mål och strategier

Postgirots styrs mot de tre målen nöjda kunder, till- räcklig lönsamhet och personal som trivs. Lönsam- hetsmålet är en förutsättning för en långsiktig stabil utveckling.

Förutsättningarna för tillräcklig lönsamhet är

• nöjda kunder

• affårsmässighet

• motiverad och kompetent personal Nöjda kunder får Postgirot när

• Postgirot levererar av kunden förväntade prestationer

• Postgirot håller löften till kunderna Personal trivs

• när medarbetarna har förmåga att ta eget an- svar och lösa sina uppgifter. Därför skall både Postgirots lönsamhetsmål och medarbetar~

nas intresse av utveckling tillgodoses.

För att uppnå målen har Postgirot formulerat en strategi kännetecknad av att vara säker, nära och of- fensiv.

Dessa begrepp står för:

Säker

- Hög kvalitet, att göra rätt från början - Serviceinriktat kunnigt bemötande - Hög affärsetik

Nära

- God tillgänglighet - Enkla rutiner

Offensiv

-Innovativ - Mfärsmässighet -Kompetens

Sammantaget skall Postgirots tjänster upplevas som prisvärda och formedlade av kompetent personal som bryr sig om kundens behov.

Postgirots bolagisering

Regeringen föreslår att Posten och Postgirot blir ak- tiebolag från den forsta januari 1994. Postgirot skall bli ett dotterbolag till Posten AB.

Under 1992 har Postgirot förberett bolagisering- en genom att bl a kartlägga frågor om pensionsskuld och kapitaltäckning. Postgirots verksamhet kom- mer att regleras särskilt genom lag fr o m en bolagi- sering. I samband med införandet av ny lagstiftning för Postgirot kommer verksamheten att ställas under tillsyn av Finansinspektionen.

Ett rekordresultat

Under 1992 uppgick intäkterna till 5.325 Mkr (4.795) och resultatet till 1.284 Mkr (729) vilket motsvarar 24,1 % (15,2) av rörelseintäkterna. En viktig orsak till det goda resultatet var det höga rän- teläget i Sverige. Av resultatförbättringen om 555 Mkr förklaras 420 Mkr av ett högre ränteläge än 1991. Ränteintäkterna genereras av Postgirots place- ringar, som möjliggörs genom postgiroinlåningen.

Placeringarna på penning- och kreditmarknaden ut- förs av Posten Finans som är Postens internbank Det höga ränteläget motverkades av att placeringarna i Postgirot minskade med 2 miljarder kronor jämfört med 1991. I genomsnitt under året uppgick place- ringarna till ca 22 miljarder kronor. Minskningen av placeringarna förklaras av att statens betalningar passerar snabbare genom Postgirot. Därför stannade den totala räntenettoökningen på 219 Mkr.

Ä ven transaktionsersättningarna har utvecklats väl under 1992. De har ökat med 186 Mkr. Det är främst

Resultat

1284

1989 1990 1991 1992

6

mottagarersättningarna, ersättningar för ankom- mande transaktioner till transaktionsintensiva kun- der, som ökat. Eftersom Postgirot vill minska sitt ränteberoende kommer ersättningarnas andel av in- täkterna att öka i framtiden.

Samtidigt som statens betalningar snabbades upp kompenserades Postgirot i viss mån för merkostna- derna för att upprätthålla ett rikstäckande kontant- utbetalningsnät via Postens lantbrevbärare och gles~

bygdskontor. Denna ersättning uppgick till 150 Mkr under 1992 och förklarar ökningen av de stat- liga uppdragen järnfört med 1991.

Kostnadsutveckling

En tredje viktig orsak till resultatökningen är att kosenaderna minskat med totalt l % jämfört med föregående år. Kosenaderna för Postgirot påverkas av de sociala och regionala uppgifter som staten givit Posten. För Postgirot innebär det att kontanta in- och utbetalningar skall kunna ske varje arbetsdag i hela landet. Postgirots köp av postkontorstjänster från Posten Bank & Kassa utgör drygt 40 % av dess totala kosenader efter avdrag för den statliga kom- pensationen. Under 1992 har ersättningen till Pos- ten Bank & Kassa minskat med 5 % till följd av att kunderna i allt högre grad använder gireringstjäns- ter samt att Postgirot erhållit en rabatt för framtida rationaliseringar i postkontorsnätet.

Personalkostnaderna har ökat relativt måttligt till föl j d av att medeltalet anställda minskat med drygt 200 personer efter en korrigering för orgarusations- förändring. Detta har möjliggjorts genom fortsatt förbättrad arbetsproduktivitet och löpande satsning

Kostnader 1992

1259

~. 1

D Personalkostnader D Kassaservice 923 Q övriga

omkostnader

• Avskrivningar en l plan

på ny teknik. Att personalkostnadsökningen ändå uppgick till 6 % beror på att 1992 belastats med strukturkostnader för personalavveckling och att re- dovisningen av pensionskostnader ändrats. Exklude- ras båda dessa effekter minskade istället personal- kostnaderna med 2 %.

ÖVriga omkostnader är oförändrade jämfört med 1991 tack vare god kostnadskontrolL

Förbättrad produktivitet

Totalproduktiviteten, dvs förändringen av vinst- marginalen rensad för priseffekter, ökade med 5,9 % under 1992. Detta är en förbättring på 1,4 procent- enheter järnförr med 1991.

Under 1992 uppfylldes arbetsproduktivitetsmålet om + 3 %. Under den senaste femårsperioden har ar- bets produktiviteten därmed ökat med nästan 30 %.

Investeringar

Under 1992 uppgick investeringarna inklusive lea- sing till103 Mkr. Merparten avsåg darorutrustning.

Detta ger ej en helt rättvisande bild av de totala in- vesteringarna i Postgirot eftersom investeringar i programvaror kostnadsfors direkt. Postgirots stora satsningar sker inom programvarusidan. Därför be- lyses i det följande två viktiga produktionssystem- satsningar.

Nya system

I Giroproduktion har ett nytt registreringssystem utvecklats. Det driftssattes successivt under 1991-92 i Postgirots filial i Tierp och i personkontorörelsen.

Denna investering belyses närmare under avsnittet Giroproduktion.

Postgirot har tagit i bruk ett nytt system, Korrekt Girobokföring (KGB) for att löpande under hela bokföringsdagen kunna följa saldot på postgirokon- tona. Systemet fårhindrar att abeviijade underskott uppkommer vid dagens slut.

I det nya systemet kontrolleras om det finns tillräck- ligt med pengar på kontot för att utföra en betal- ning. Saknas medellagras betalningen på ett vänt e-

register tills en betalning kommer in, t ex genom en postkontorsbetalning, check eller från annan post- girokund. Betalningar kan på detta sätt sparas upp till fem bankdagar, vilket underlättar för kunderna t ex vid forsenade inbetalningar. Systemet underlät- tar dessutom Postgirots arbete med underskottshan- tering och ger en säkrare kreditkontroll.

Förvärv

Postbolagen AB har på Postgirots initiativ köpt fi- nansbolaget IPS AB. Företaget är specialiserat på att ge ut företagsprofilerade Visa-kort. IPS är en stor kund hos Procard, som säljer administrativa tjänster för kontokort till olika kortutgivare.

IPS utgör en av förutsättningarna får Postgirots sats- ningar inom kortområdet i framtiden. Kontokort i olika former ligger mycket nära Postgirots huvud- sakliga verksamhet betalningsförmedling och en fortsatt stark utveckling inom kontokortsområdet kan förväntas. Smarta kort är ett exempel på nyut- veckling av kort som IPS under året har testat i sam- arbete med Stockholm W ater Festival. IPS har också träffat en överenskommelse med Starens Invandrar- verk att pröva smarta kort för utbetalning av dagbi- drag till flyktingar.

Under året förvärvades 25 % av aktierna i Backup Centralen AB

Prognos

Avregleringen av de statliga betalningarna och en lägre räntenivå i Sverige ger en betydande negativ påverkan på resultatet 1993.

Mycket av Postgirots konkurrenskraft ligger i en låg kostnadsnivå. De kostnadstrimningsåtgärder som genomförts under de senaste åren fortsätter även un- der 1993. När det gäller arbetet med kostnadseffek- tivisering har Postgirot lyckats mycket väl, vilket behövs inför den framtida konkurrensen.

Det är viktigt att Postgirot utnyttjar de synergief- fekter som finns inom Postkoncernen. Postgirot har ett stort behov av det postkontorsnät som Posten Bank & Kassa tillhandahåller.

Balansomslutning

Balansomslutningen får Postgirot vid årsskiftet har minskat med 8 miljarder kronor jämfört med 1991.

Det finns tre förklaringar till denna minskning.

• En vardag mer mellan jul och nyår än före- gående år, vilket medförde att punktskattein- betalningarna till staten hann överföras till Riksbanken. Detta förhållande förklarar den största delen av minskningen.

• En extra utdelning på l miljard kronor betala- des till Postverket

8

• Uppsnabbningen av de statliga betalningar- na reducerar postgiroinlåningen

Postgirots balansomslutning varierar kraftigt under året beroende på när Postgirots kunder utför och mottager betalningar samt när de sätter in eller tar ut

medel på postgirokontot. Detta medför att balans- räkningen per 31 december inte kan tjäna som un- derlag för att bedöma utvecklingen för Postgirots in- låning från kunderna mellan åren.

Ett bättre mått på utvecklingen av Postgirots netto- inlåning (dvs inklusive eget kapital och exklusive medel bundna i verksamheten) är genomsnittligt placerade medel hos Posten Finans vilket redovisas som ett nyckeltal i avsnittet 1992 i sammandrag.

Postgirots organisation

Posten Finans

Postgirot

Ingår i G ledning

sekretariat

Information

Affärsstrategi

l l l l l

Inrikes Försäljning Produktion Utiand G K-Data

Postgirots ledning var vid årets utgång följande

Christer Malm, Gijran Ernmark, Curt Almberger, Leif Domander, Dan Eriksson, Lars Johannesson, Per Larhed, Go'ran Lingvall, Erik Linnergren, Rune Segerblad, Lennart Meyer, Hans Ahlin,

Postgirochef Affärsstrategi G K-Data Försäljning Giroproduktion Ekonomi Information Utland Personal Inrikes

Juridik from 920901 Posten Finans, adjungerad

Ekonomi/

controller Personal

Juridik

~---··-_., " ·-·

Procard l

Marknad

POSTGIROT INRIKES

1992 1991 Antal postgirokonton, dec, tst l 806 l 743 Medelbehållning,

Postgiroinlåning, Mkr 18 415 20 450 Antal transaktioner, tst 427 863 422 482 Därav

- girotransaktioner 414 779 407 377 - statliga betalningar 12 548 14 344

- postanvisningar 536 761

Förmedlat belopp

girotransaktioner, Mdkr 4063 3 617

Marknadsutveckling

Postgirots betalningsflöden har ökat med 10% un- der 1992 i en situation då marknaden i övrigt för- svagats på grund av lågkonjunkturen. Den samlade disponibla inkomsten i Sverige steg med 2,4% sam- tidigt som den privata konsumtionen minskade med 2%. Konsumtionsminskningen skedde i detaljhan- deln och bilhandeln, sektorer där Postgirot av tradi- tion har en relativt svag position. Däremot ökade konsumtionen av bostäder och övriga tjänster, om- råden där Postgirot har en stark position.

skillnaden mellan disponibel inkomstökning och privat konsumtion har ökat under året och främst använts för sparande i form av återbetalning av lån samt nyteckning av kapital- och pensionsförsäkring- ar. Dessa flöden förmedlas i stor omfattning av Post- girot. Den offentliga konsumtionen har hållits uppe på närmast samma nivå som under 1991. Även här

har Postgirot en stark ställning.

Lågkonjunkturen 1992 har främst slagit på export/

importflöden och investeringar, sektorer vilkas be- talningar i stor omfattning sker via banker. Utveck- lingen av den svenska giromarknaden belyser detta.

Postgirot har ökat sin andel från 65% till 70% räk- nat i förmedlat belopp. Bankgirot har tappat 6% vil, ket delvis har att göra med dess kundstruktur. ' Betalningar mellan företag och privatpersoner har ökat med 8% och betalningar tillifrån staten, kom- muner och landsting med 13 %. Betalningar mellan företag har minskat med 7%, vilket varit väntat. Ex-

10

POSTGIROT UTLAND

1992 1991 Till utlandet

Antal betalningar, tst l 572 l 627 Ökning av förmedlat

belopp,% 22,2

Från utlandet

Antal betalningar, tst 1185 l 285 Ökning av förmedlat

belopp, % 3,5

portindustrin och de tillverkande företagen har lik- som partihandeln aktivitetsmässigt drabbats hårt av lågkonjunkturen.

Under 1992 har bankerna ökat sin användning av Postgirot som betalningsförmedlare, vilket skapat en flödesökning av bank- och finansbranschens be- talningar med 14%. Detaljhandelns flöden ökade med 11%. Bearbetningen av dessa företag att köpa dagskassehanteringen av Posten har således varit framgångsrik.

Från produktions- till kompetensföretag

Postgirot fortsatte under 1992 på den väg från pro- duktions- till kompetensföretag som företaget tidi- gare slagit in på. Detta har uttryckts på flera sätt.

Postgirot har idag en komplett försäljningsorganisa- tion, väl lokaliserad i närheten av landets stora och medelstora företag. Flera stora börsföretag har under det gångna året blivit postgirokunder. Pöstgirot gör goda affärsmässiga avslut och erbjuder kunderna bra tjänster. Postgirot bygger också upp ökad kompe- tens inom dataområdet.

Förstärkt försäljning

Under året startade Postgirots nya kraftfulla forsälj- ningsorganisatiöh med drygt 160 säljare och sälj-

..

stödsmedarbetare spridda på 14 orter. Den geogra- fiska spridningen är anpassad så att närheten till kunderna har ökat avsevärt.

Eftersom kund- och affärsorientering är Postgirots viktigaste verktyg i framtiden har säljverksamheten förstärkts både på bredden och djupet. Under 1992 har en mängd aktiviteter vidtagits i syfte att öka kundernas kompetens inom betalningsformedlings- området. Utbildningsinsatser har vidareförmedlat kunskap inom produkt-, produktions-, data-, och cash managementområdena. Dessutom har Postgi- rots säljare fått tillgång till Affärshandboken, ett redskap för att göra bättre affärer. Detta affärskon- cept kommer att bidra till att säljarna blir ännu mer effektiva och professionella samtalspartners med kunderna.

Utlandsmarknaden strategisk viktig

Postgirots utiandsverksamhet är strategiskt viktig för det heltäckande tjänstesortimentet. Med de olika tjänster, som Postgirot kan erbjuda kunderna avse- ende gränsöverskridande betalningar, är Postgirot en komplett leverantör av betalningsförmedlings- tjänster. Postgirot har två betalningsvägar, det internationella postgirosystemet och det internatio- nella banksystemet S.W.I.F.T. Postgirot är den största aktören på marknaden för utlandsbetalning- ar, avseende antalet förmedlade transaktioner för an- kommande respektive avgående betalningar. En tredjedel av marknaden hanteras idag av Postgirot.

Förrnedlade betalningar, Mst 430 418

396

1989 1990 1991 1992

Under 1992 introducerades Eurogiro. Det är ett samarbete mellan Postgirot och 13 andra europeiska giroförvaltningar om tidsgaranterade betalnings- uppdrag till konkurrenskraftiga priser. Med Buragi- ro lever Postgirot redan idag upp till de krav, som kunderna och EG kommer att ställa på betalnings- trafiken i det framtida Europa. Eurogiro har emotta- gits positivt av HG-kommissionen.

Postgirot har, för att förenkla gränsöverskridande betalningar för kunden, fortsatt arbetet med en aktiv produktutveckling för att kunna motsvara de krav som marknaden ställer på betalningsförmedlings- tjänsterna.

Statliga betalningar

Sedan starten 1925 har Postgirot haft ensamrätt på vissa delar av den statliga betalnings trafiken. I 1992 års finansplan aviserade regeringen förändringar i villkoren för de statliga betalningarna. Inbetalning av skatt skall i framtiden kunna göras via bank på samma villkor som via Postgirot.

Med utgångspunkt från finansplanen skrev Postgi- rot och Riksrevisionsverket ett avtal som på strikt affärsmässig grund reglerar de statliga betalningar- na. Avtalet trädde i kraft den l juli 1992 och gäller till och med den sista juni 1993. Från den l juli 1993 råder full konkurrens på hela betalningsmarknaden om den av regeringen i finansplanen 1992 aviserade avregleringen blir ett faktum.

En forutsättning för avregleringen är dock att Post- girot får autogirokoppling till bankernas lönekon- ton.

Fördelning av förmedlade betalningar 1992

29%

9% •Inbetalningar

D Utbetalningar+

anvisningar D Gireringar

Nya produkter

Posegirots finansiella tjänsteutbud har under året kompletterats med Girokredit, specialinlåning och mottagarränta. En penningmarknadsbaserad refe-

rensränta, PGindex, används för dessa tjänster. In- täkterna av tjänsterna har varit små. En betydande ökning planeras för det kommande året.

Områdena informationsförmedling och informa-

tiansförädling har utvecklats under 1992. I samver- kan med Riksförsäkringsverket tillhandahålls KRANK, ett system för utväxling av datafiler av- seende sjukskrivningar från arbetsgivare. Datafiler- na utväxlas via Postgirot. Inom ramen för Girovi- sion, Postgirots företagsterminalsystem, har likvidi- tetsrapportering och betalningsförmedlingsfunk- tion utvecklats.

Kvalitet

För att uppnå det övergripande målet Nöjda Kunder följer Postgirot upp kvalitet. Denna mäts med hjälp av Nöjd Kund Index (Postens Kundbarometer).

Kundernas förtroende för Postgirot är stort och affärsområdet har Postens mest nöjda kunder enligt den senaste NKI-mätningen-Nöjd Kund Index. Ett marknadsledande företag bör ligga på indexsiffran 80, och detta betyg ger företagskunderna Postgirot.

Privatkunderna ger ett betyg som är fyra enheter bättre.

Det är en stor kvalitets-och informationsutmaning att ytterligare förbättra Postgirots NKI. Postgirot skall fortsätta driva verksamheten med den hög~

12

kvalitet företaget har och även försöka förbättra den under 1993. Därtill kommer en ökad dialog att ske med de många kunder som Postgirot aldrig träffar.

Postgirots kvalitetspolicy är "att göra rätt från bör- jan och hålla vad vi lovar". Postgirots kvalitetsarbete syftar till att skapa förutsättningar för medarbetarna att leva upp till kvalitetspolicyn. Därför har en kvali- tetsfunktion skapats med uppgift att leda det över- gripande kvalitetsarbetet. Kartläggning och upp- följning av kvalitetsbristkostnader är en viktig länk i arbetet. Postgirot arbetar mot en nollfelsstrategi där förebyggande kvalitetshöjande åtgärder har hög prioritet.

.,

,)

Personal

Fortsatta rationaliseringar medför i det rådande kon- junkturläget ett överskott på främst produktions- personal. Onormal arbetsmarknadssituation och

närmast obefintlig personalrörlighet har medfört att Postgirot för första gången sedan starten tvingats varsla ca 200 medarbetare om uppsägning. Samti- digt företogs rationaliseringar av den centrala stabs- funktionen för att bättre kunna möta kravet på kost- nadseffektivitet.

Processen har varit mycket utdragen främst på grund av svårigheter att nå en samsyn med personal- organisationerna om definition av kretsar m m.

Uppsägningar började ske under januari 1993. Per- sonal inom kontorsproduktion och postbehandling har berörts.

Ett mycket ambitiöst program utarbetades under 1992 för att hjälpa uppsagd och uppsägningshotad personal. Programmet, Ett Nytt Arbetsliv (ENA) har tilldelats en budget på 10 miljoner kronor för olika utbildningsinsatser. Avsikten är att göra de uppsagda bättre rustade för att

ra

nya arbeten.

Personal som trivs

Trots lågkonjunktur och oro för anställningstrygg- heten har andelen personal som trivs ökat med 4 pro- centenheter till 84 %.

Personalutveckling

Under året har det chefsutvecklingsprogram som in- leddes 1990 avslutats med träning i affårsmanna- skap.

Ett särskilt program med inriktning på att utveckla projektledare togs fram inom personalavdelningen för genomförande under 1993.

De flesta av Postgirots anställda arbetar vid den cen- trala produktionsenheten i Stockholm. Medeltalet anställda uppgick till 3 466 (3 840).

Medelantal anställda *

4000 3900 3800 3700 3600 3500 3400 3300

3989

3200~~~~~--~~--~~--~~

1989 1990 1991 1992

*Under 1991 överfördes sparkontoenheten samt personkontoad- ministrationen från Postgirot till Posten Bank & Kassa. Bilden har gjorts jämförbar mellan de olika åren, dvs ovannämnda enheter har exkluderats från utfallet för samtliga år.

Giroproduktion

Giroproduktions verksamhetsområde omfattar be- talningsförmedling, kundservice och specialtjäns- ter.

Giroproduktions kunder är:

• l, 7 miljoner egna kontohavare och därtill ent- reprenadåtagande för personkonto och spar- banksgirokunder

Under 1992

registrerade Giroproduktion

• 156 miljoner girodokument

• 64 miljoner personkontodokument

• 3 miljoner sparbanksgirodokument

bokförde Giroproduktion

• 430 miljoner girouppdrag

har Giroproduktion haft

• 1,3 miljoner kundkontakter

Utveckling av produk- tianssystem .

Under 1989 inleddes en översyn av befintliga system och flöden inom Giroproduktion. Arbetet ledde fram till en plan för det fortsatta strategiska utveck- lingsarbetet, som ytterst handlar om att lägga grun- den för en fortsatt kostnadseffektiv produktion i kombination med kundnära lösningar som säker- ställer och utvecklar Postgirots framtida konkur- renskraft.

14

Som första steg utvecklades ett nytt registreringssy- stem baserat på standardprogram och maskinutrust- ning enligt industristandard för framtida flexibili- tet. Det nya systemet togs successivt i drift under 1991-92 i Giroproduktions filial i Tierp och inom Personkonto. Ä ven redovisningscentralerna inom Posten Bank & Kassa tillämpar registreringssyste- met i sitt arbete med Sparbanksgirorutinen.

Nästa strategiska milstolpe blir infårande av ett nytt informationsförmedlingssystem, som avser bild- fångst och bildredovisning.

Organisations- utveckling

Under 1992 ägnades organisationsfrågorna stort in- tresse. Utvecklingsarbetet ledde fram till en ny orga- nisation fr o m 1993-01. De viktigaste motiven för en ny organisationsstruktur är:

• klar ansvarsfördelning kopplad till produk- tionsuppdragen

• tydligare för kund och uppdragsgivare

• skapa högre kvalitets- och kostnadsmedve- tande

• minska overheadkostnaderna

• uppbyggnad av lokal kompetens

• läggagrunden för morgondagens arbetsorga- nisation

Den nya organisationen med ett chefsled mindre än tidigare kommer att vara i full funktion under 1993.

Chefer och medarbetare utvecklas för att motsvara 1990-talets krav på en framgångsrik produktions- organisation.

·Y

\ l

Service och kvalitet

Bokföring på rätt dag % Kontoutdrag ut rätt dag % Andel besvarade kundsamtal % Andel besvarade kundsamtal inom 20 sek%

Rätt konto och belopp % Reklamationer svar inom dagar

• företag

• privatpersoner

l) Andra halvåret 2) Sluter av året

Kvalitetsfrågorna är ett av de viktigaste frågorna för styrning och uppföljning i Giroproduktionens nya organisation. Mål finns nedbrutna på lägsta nivå och följs upp regelbundet. Åtgärdsprogram sätts in för att säkra kvalitetsmålen.

Servicemålen klarades i stort sett under 1992. Kraf- tiga volymökningar under delar av året bidrog till att samtliga servicemål inte kunde klaras alla dagar.

Särskilda insatser gjordes för att säkra 80 %-målet får kundsamtaL

För Personkonros betalningsformedling, som sköts på entreprenad åt Nordbanken, var servicegraden inte tillfredsställande under de tre första kvartalen.

Utfall Budget Utfall

1992 1992 1991

99,9 100 100

96,1 95,0 97,5

96,1 90,0 93,4

72,8¹) 80,0²⁾ 57,0

99,9 100 99,9

3 3 3

5 5 5

Det var en konsekvens av förskjutningar av produk- tionsvolymer, inkörningsproblem i anslutning till ny teknik och nya centrala system. Under det sista kvartalet klarades däremot servicemålen till100 %.

Personal

Uppsägningsprocesserna kräver mycket av Giropro- duktion, då servicemålen skall klaras trots den tur- bulens som uppstår genom personalminskningar och omflyttningar. Denna process skall skötas med omsorg om personalen. Kompetensöverföring blir ett viktigt inslag får att säkra produktionsutfallet.

Informations- och databehandling

I Postgirot tillhandahålls datatjänster av GK-Data som dessutom erbjuder dessa tjänster till andra affärsområden inom Posten och till koncernens kun- der för att tillvarata synergieffekter inom dataområ- det. En tredjedel av GK-Datas verksamhet avser kunder utanfor Postgirot, främst Posten Brev och Posten Bank & Kassa.

G K-Data fungerar också som stöd vid planering, in- ledning och kartläggning av förändringsprocesser samt som en generell resurs for framåtriktad ADB- teknisk kompetens.

G K-Data har bedrivit en omfattande seminarieverk- samhet bl a med syfte att beskriva nya produkt- och affärsideer eller funktioner, rutiner och flöden i sam- band med verksamhets- och/eller systemutveckling.

Stora systemuppdrag

Under 1992 utfördeGK-Data tillsammans med Gi- roproduktion ett stort antal analyser, utredningar och tester med anledning av planerna på nya rutiner kring bildfangst, bildlagring och bildhantering.

Tillsammans med Postgirot Utiand har GK-Data genomförr en verksamhetsanalys samt gjort en ut- värdering av olika typer av systemstöd för Postgirot Utiands behov.

Postgirots nya bokföringssystem Korrekt Girobok- föring (KGB) har driftssatts i två etapper. Detta be., tyder att fullständig saldo- och kontokontroll nu görs vid all överföring mellan postgirokonton, vilket medför betydligt minskade kreditrisker får Postgi- rot. KGB hanterar upp till6 miljoner transaktioner om dagen.

Från hösten 1992 harGK-Data lagt ned betydande resurser för utveckling av produkten Girofaktura.

Den beräknas sättas i drift under juni 1993 och skall förenkla rutinerna för både betalare och betalnings- mottagare.

Kundservice

GK-Data har bedrivit en omfattande serviceverk- samhet och enhetens Info Center som arbetar med system för beslutsstöd har bl a varit engagerad i upp- byggnaden av ett ledningsinformationssystem inom

16

Postgirot Inrikes och Posten Bank & Kassa. Enheten har också medverkat vid kund- och lönsamhetsana- lyser för Postgirot Inrikes.

GK-Data-skolan förmedlar extern utbildning men bedriver också undervisning i egen regi med egna lärare. Under 1992 hade skolan hög beläggning med 421 elever fördelade på 78 kurstillfällen.

GK-Datas enhet Lokala System är ett kompetens- centrum för persondatorer och lokala nät (LAN) och svarar för installation, uppbyggnad och kontinuer- ligt stöd tilllokala arbetsplatsmiljöer både inom och utanför GK-Data.

Under 1992 var enheten bl a engagerad i följande aktiviteter

- uppbyggnad av stödfunktioner avseende LAN/

PC för Centralposthuset

- kravspecifikation för upphandling av LAN och PC åt Procard

- uppbyggnad av LAN för personkontorörelsen

Kvalitet

Postgirots övergripande kvalitetsplanering och etableraodet av kvalitetsnät ligger inom GK-Datas ansvarsområde. Enhetens kvalitetsstab har också fatt i uppdrag att planera ett eventuellt införande av kva- litetsstandarden ISO 9 000 på Postgirot.

Dataproduktion

G K-Data har under året lagt ned datacentralen i Sol- na. All dataproduktion sker nu i datacentralen i Ci- ty.

Nedläggningen har i kombination med framgångs- rika omförhandlingar av service- och leasingavtal och personalminskning på 2 2 personer medfört att kostnaderna kunnat sänkas betydligt.

Under året genomfördes bland annat följande av GK-Data produktion:

• 77,4 Mst bildfångst gjordes

• 629 Mst datafilm producerades

• 126,6 Mst sidor trycktes

• 1,6 Mst jobb kördes i centraldatorn

För att säkerställa backupmöjlighet som tidigare tillgodosågs av datacentralen i Solna har Posten köpt 2 5 % av aktierna i Backup Centralen AB. U oderåret har nya rutiner och system etablerats för att kunna lägga om till produktion i Backup Centralen AB. Ett speciellt säkerhetsarkiv har också byggts upp och in- stallerats utanför datacentralens lokaler.

Kommunikation

GK-Data har under året medverkat i vidareutveck- lingen av Postgirots system för filutväxling, FAN- TOM och online kunddialog, Girovision.

FANTOM har under året fått ett flertal kunder an- slutna som t ex

Rikförsäkringsverket som härigenom

tar

uppgif- ter om sjuklöneperioder från landets arbetsgivare.

Posten Lättgods ~om får faktaunderlag från SJ och skickar egna fakturaspecifikationer för utskrift hos Elektronisk Post Produktion (EPP)

- Semesterkassorna som far semesteranvisningar från anslutna arbetsgivare.

Telematikgruppen inom G K-Data, numera Postens Datanät, har utökat sitt ansvarsområde och skall i fortsättningen tillhandahålla heltäckande kommu- nikationstjänster. Många nya kunder anslöts under 1992.

GK-Datas Merno-grupp ansvarar för alla former av datorbaserad personkommunikation och har bl a medverkat i Postgirot Försäljnings satsning på Me- mo. Memo har tagit ett steg framåt genom att en ny och mera användarvänl.ig teknik tagits i bruk.

Datasäkerhet

Användningen av Postgirots alternativ till elektro- niskt sigill, Girosec, har ökat under året.

Av säkerhetsskäl visas inte känsliga moment i data- produktionen for besökare. GK-Data har därför framställt ett bildspel över dessa avsnitt, vilket även producerats med engelsk text.

Affärer och samverkan

För Posten Bank & Kassa har bl a följande utförts - Ca 900 installationer i postkontorsnätet av det

nya kassaterminalsystemet PKS har slutförts, vil- ket är Nordens största U nix-installation. G K-Da- ta har även byggt upp nätet för datakommunika- tion till dessa kontot och svarar för driftövervak- ningen.

- GK-Data har från Digital tagit över fårvalening och vidareutveckling av kassaterminalsystemet.

- Sparbanksgiroprojektet med installationer på 8 redovisnings- och sparbankscentraler har slutförts och systemet har övergått i förvaltning i G K-Da- tas regi.

- I Postens redovisningssystem (PRC) genomfördes ett antal förvalrningsuppdrag.

- En stor del av arbetsuppgifterna har avsett förvalt- ning av Adresskontroll, Avgiftssystein, Girokapi- tal, Personkonton och Semesterkassan. Ett hund- ratal aktiviteter har genomförts inom Personkon- ton. För att öka tillgängligheten och förädlings- graden hos centralt lagrad information har per- sonkontoreskontran i centraldatormiljö kopplats till kalkylmodeller i PC. Ett system för månads- statistik använder numera denna teknik.

För Posten Brev har GK-Datas viktigaste uppdrag gällt e Post. Ett antal postverk i Europa har enats om namnet ePost för sina hybridtjänster, dvs elektro- nisk leverans till Posten och fysisk leverans till adres- saten, vilket i Sverige kallas EPS. Under 1992 över- tog GK-Data driften av Posten Brevs datorsystem för ePostproduktion. Detta innebär att Posten Brev utnyttjar centrala datorresurser för att driva sina lo- kalt placerade laserskrivare. Det nya konceptet inne- bär att de 16 ePostcentralerna har stora laserskrivare anslutna till det centrala systemet hos G K-Data. An- slutningen har skett via Telematiknätets höghastig- hetsförbindelser. Utskriftscentralerna kan nu kon- centrera sig på utskrift och efterbehandling. Via lo- kal styrning har man fortfarande full kontroll över sin produktion.

Kompetensutveckling

En inventering av personalens kompetens har ge- nomförts inom GK-Data. Syftet var att

ta

fram en samlad bild av utbildning och arbetslivserfarenhet bland de anställda som grund för kompetensutveck- ling och maximalt kompetensutnyttjande.

För att säkra sin chefsförsörjning har G K-Data i egen regi påbörjat ett försök med individuell chefsutbild- ning av särskilt utvalda kandidater. Dessutom har programmeraraspiranter utbildats.

Procard

Kortmarknaden

Procard arbetar inom betatsystemet kontokort och tjänster nära till kundens behov. Huvudprodukt har varit Visa-kort. 1991 fanns 10 banker och finansbo- lag som ger ut Visa-kort varav 9 hade delar av eller hela sin korradministration hos Procard.

Postgirot Visa-medlem

I samband med att Posten 1992 köpte en Visa-med- lem, IPS AB, godkändes Postgirot som VISA-med- lem.

Postgirot kan därned bli Procards största potentiella uppdragsgivare. För Postgirot är det därmed natur- ligt att delta i utvecklingen av betatsystemet konto- kort.

Kortmarknaden 1992

Generella bankkort Generella betalkort Generella kreditkort

Bankomat och Minutenkort Bensinkort

Selektiva kort Totalt

st 2 200 000 l 000 000 620 000 3 000 000 3 000 000 2 500 000 13 320 000

18

Televerket och Procard

Televerket har via TELEFINANs AB tillsammans med Procard utvecklat och lanserat TELEKORTET.

Med denna produkt kan telefonsamtal genomföras från alla typer av telefoner och separat faktureras kortinnehavaren. Målgrupp är både företag och pri- vatpersoner.

Härav ca 2 500 000 internationella kort

st

VISA l 500 000

Master Card 490 000

Eurocard 300 000

Am ex 170 000

Diners Club 50 000

Placeringar och ränteutveckling

Ränteutveckling

Ränteutvecklingen är av helt avgörande betydelse för Postgirots lönsamhet på grund av ränteintäkter- nas stora andel av de totala intäkterna. Som exempel kan nämnas att en procentenhets förändring av rän- tenivån på Postgirots placeringar hos Posten Finans innebär en resultatförändring för Postgirot på ca 160 Mkr.

Postgirots överskottslikviditet placeras av Posten Fi- nans, Postens internbank, på penning- och kapital- marknaden. Ersättningen på placeringarna regleras via ett affärsmässig~ internavtaL

Placeringsstrategi

Posten Finans portföljstrategi utgår ifrån att stor del av Postgirots verksamhet finansieras via ränteintäk- ter. De grundläggande kraven på strategin är en bra förräntning som garanterar en jämn intäktsutveck- ling och en begränsning av riskexponeringen. Därför placeras 8 miljarder kronor i en långsiktig portfölj som innehas till förfall. På denna portfölj erhåller Postgirot en fast förräntning som justeras årsvis. Ef- tersom Postgirots likviditet varierar kraftigt under varje månad placeras en stor andel av likviditeten i dagslån. Därutöver finns en tradingportfolj får aktiv handel.

Samband mellan växel- kurs och ränta

Tidigare hade Sverige fast växelkurs, vilket gjorde att räntan svängde upp och ned beroende på infla- tionsförväntningar och valutaflöden. Förväntad in- flation gav valutautflöden och stigande ränta.

Nu sätter Riksbanken den korta räntan, vilket i sin tur betyder att valutaflödena i stället gör att växel- kursen svänger. En låg ränta kan då ge minskad ef- terfrågan på svenska kronor (eftersom avkastningen

på placeringar i svenska papper är låg), vilket pressar ned växelkursen så att avkastningen blir jämförbar med omvärldens.

Den svenska ränte- och valutakursutvecklingen

I början av september beslöt Finland att låta den finska marken flyta, varvid den deprecierades med mellan 10% och 15 %. Den svenska kronan utsattes därför för spekulationer.

Den minskade efterfrågan på räntebärande kronpap- per resulterade i betydande valutautflöden. Under sommarmånaderna uppgick valutautflödet till 38 mil jatder kronor. U n der samma period steg de korta marknadsräntorna med mellan 2 och 3 procenten- heter.

Riksbanken tvingades i september att höja margi- nalräntan till hela 500 %. Marknadsräntorna sköt i höjden och halvårsräntan noterades som högst till över 30%.

De höga räntorna bettaktades som ett allvarligt hot mot många företag vilket förstärkte den negativa sy- nen på svensk ekonomi. Problemen för de finansiella instituten fördjupades, bl a som en följd av fortsatt prisfall på fastigheter och aktier.

I och med att valutaflödena upphörde fårsökte Riks- banken åstadkomma en nödvändig nedväxling i rän- teläget genom att under oktober och början av no- vember successivt sänka marginalräntan til111,5 %.

Räntesänkningen fick denna gång endast begränsad effekt.

Den 19 november beslutade Riksbanken att höja marginalräntan till 20 %. Sverige hade fr o m den 13 november haft ett samlat valutautflöde på 160 mil- jarder kronor på grund av att marknaden spekulera- de i en devalvering av kronan. Det stod emellertid snabbt klart att marginalräntehöjningen inte för- mådde vända valutaflödena. Riksbanksfullmäktige bedömde i det läget att det inte längre var hållbart att försvara kronan och beslutade samtidigt att läm-

na den fasta växelkursen mot ecun och låta kronan flyta fritt.

Därefter sattes marginalräntan till 12,5 %. Ge- nom den, jämfört med i början av november, enpro- centiga höjningen av marginalräntan demonstrerade Riksbanken sin avsikt att inte rucka på prisstabili- tetsmålet. Under första halvan av december sänkte Riksbanken marginalräntan vid två tillfållen med sammanlagt 1,5 procentenheter till U %.

Kronan försvagades inledningsvis med ca 11 % gentemot det gamla riktmärket, ecun. Marknads- räntorna föll med uppemot 2,5 procentenheter.

Avvaktan på klargöranden om finanspolitikens framtida inriktning och Riksbankens forsiktighet att sänka marginalräntan bidrog till att räntened- gången dämpades. Samtidigt fortsatte kronan att försvagas och i mitten av december hade kronan de- precierats med ca 17 %. Sedan början av september, dvs innan valutaoroligheterna inleddes, hade kronan deprecierats med ca 21 % mot D-marken och notera- des i mitten av december till 4,43 kr per D-mark.

Under samma period har kronan deprecierats med drygt 30 % mot såväl den amerikanska dollarn (USD) som mot den japanska yenen (JPY), men en- dast 7 % mot det brittiska pundet (GBP).

%

60 55 50 45 40 35 30 25 20

15 10

Ränteutveckling för femåriga

statsobligationer och dagslån under

1992

5

0+---~----~---r---+---+----~

o

²

⁴

⁶

⁸

^{10 12}

1-+- ^dagslån

^-u-

statsobt.l

20

månad

Resultaträkning

1992 1991

Mkr Mkr

Räntenetto not l 2 978 2 759

Ersättningar not 2 1272 l 086

Bankuppdrag not 3 338 385

Datatjänster not 4 202 181

Statliga uppdrag not 5 338 197

Övriga intäkter not 6 197 187

SUMMA INTÄKTER 5 325 4 795

Personalkostnader not 7 923 872

Kassaservice not 8 1804 l 896

Övriga omkostnader not 9 l 259 l 258

Avskrivningar enligt plan not 15 55 40

SUMMA KOSTNADER 4 041 4 066

ÅRETS RESULTAT 1284 729

Balansräkning 31 december

TILLGÅNGAR

OMSÅTTNINGSTILLGÅNGAR

Kassa och Bank Fordran Posten Finans Fordran övriga Posten Kundfordringar

Förutbetalda kostnader och Upplupna intäkter

Övriga fordringar

Summa omsättningstillgångar

ANLÅGGNINGSTILLGÅNGAR Fordran Posten Finans

ÖVriga långfristiga fordringar Pågående nyanläggningar Maskiner och inventarier

Summa anläggningstillgångar

SUMMA TILLGÅNGAR

Ställda panter

not 10 not 11 not 12

not 13 not 14

not 11

not 15

22

1992 Mkr

217 17 097 4169 51

159 2 324 24 017

7 500 2 11 165

7 678

31 695

inga

1991 Mkr 287 25 218 412 55

133 3 762

29 867

10 000

55 114 10 169

40 036

mga

Skulder och eget kapital

1992 1991

Mkr Mkr

KORTFRISTIGA SKULDER

Utländska postgirokontor och banker 296 319

Postgiroinlåning not 16 25 529 33 890

Skuld övriga Posten 331 240

Leverantörsskulder 52 52

Upplupna kostnader/

Förutbetalda intäkter not 17 404 380

Övriga skulder not 18 3 280 2 860

Summa kortfristiga skulder 29 892 37 741

EGET KAPITAL

Ägarkapital l 576 1576

Balanserat resultat 719 355

Årets resultat 1284 729

Årets utdelning not 19 - l 776 - 365

Summa eget kapital l 803 2 295

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 31695 40 036

Ansvarsförbindelser inga inga

Finansieringsanalys

RÖRELSEN

Resultat

Avskrivningar enligt plan

Medel tillförda från periodens verksamhet

Ökning(-)/minskning( +)av omsättningstillgångar exkl kassa och bank Ökning(+ )/minskning(-) av postgiroinlåningen

Ökning(+ )/minskning(-) av övriga kortfristiga skulder Förändring av medel bundna i rörelsen

Nettofinansiering från rörelsen

Investeringar i anläggningstillgångar Nettoinvesteringar i rörelsen

Rörelsens kapitalbehov efter investeringar

PLACERING

Ökning(-)/minskning( +)av kortfristiga finansiella fordringar Ökning(-)/minskning(+) av långfristiga finansiella fordringar Lämnad intern utdelning

Netto av finansiell verksamhet

Förändring av likvida medel

24

1992 1991

Mkr Mkr

l 284

55

l 339

- 2 341 -8 361 512 - 10 190 -8 851

-62 -62 -8 913

8 121 2 498 - l 776 8 843

-70

729 40 769

872 l 500 - 2 624 -252 517

-50 -50 467

158

- 365 - 207

260

Redovisningsprinciper

Allmänt

Postkoncernen består av affärsverket Posten och dot- terföretag. Postgirot är ett affärsområde inom affårs- verket Posten. Mfårsverket är bokföringsskyldigt enligt den statliga bokföringsförordningen. Den är mycket lik bokfåringslagen, men är anpassad till de särskilda fårhållanden som gäller för affärsverken.

Affärsverket är en del av staten och därför befriat från statlig inkomstskatt.

Enligt gällande regler rar affårsverket inte uppta lån för att finansiera investeringar utan dessa skall själv- finansieras. Investeringar över vissa nivåer skall an- mälas till, respektive beslutas av regeringen.

Fordringar och skulder

Fordringar och skulder har värderats högst respekti- ve lägst till belopp varmed de beräknas inflyta re- spektive erläggas. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens köp- respekti- ve säljkurser.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångarna är redovisade till anskaff- ningsvärdet med avdrag får ackumulerade avskriv- ningar enligt plan.

Maskiner och inventarier med ett anskaffningsvärde på 10 000 kr eller mera aktiveras i affårsverkets redo- vtsnmg.

Avskrivningar enligt plan sker på anläggningarnas anskaffningsvärde med skilda procentsatser baserade på beräknad ekonomisk livslängd för olika grupper av tillgångar. Avskrivningarna påbörjas i och med i brukragandet.