N O R D B A N K E N l 9 8 6

BOLAGSSTÄMMA

PLATS OCH TID Ordinarie bolagsstämrna hålls tisdagen den31mars 1987 kl14.00 i Stockholrn.

Lokal: Ingenjörshuset, Malmskill- nadsgatan 46-48.

RÄTT ATTDELTA ISTÄMMAN Rätt att delta har den aktieägare som är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs fredagen den 20mars 1987 och som anmäler sig till Nordbanken senast torsdagen den26mars 1987 kl15.00.

HUR BLIR MAN REGISTRERAD I AKTIEBOKEN?

Bankens aktiebok förs av Värde- papperscentralen VPC AB. För att aktieägare skall ha rätt att delta i stämman fordras att aktierna är ägarregistrerade, Aktieägare, som uppdragit till bank eller fondkom- missionär att förvalta aktierna, kan ha sina aktier förvaltningsregistrera- de. För att sådana aktier skall hinna ägarregistreras måste uppdras åt förvaltaren att några dagar före den 20mars 1987 begära tillfällig orore- gistrering av aktierna.

HUR ANMÄLER MAN SIG TILL ST ÄMMAN?

Anmälan kan ske

- per telefon 08-796 30 00 018-16 00 00 060-18 81 00 - per post under adress:

Nordbanken, Box 7133, 103 87 Stockholrn.

ÄRENDEN SOM SKALL HAND- LÄGGAs VID STÄMMAN På stämman skall förekomma ärenden som enligt lag och bolags- ordning skall handläggas på ordina- rie bolagsstämma. Härutöver skall behandlas styrelsens förslag till ökning av bankens aktiekapital genom emission av nya aktier.

P ÅMINNELSER

A. De aktier i f d Sundsvallsbankens fondemission 1979 som enligt ( kungörelse inte uttagits inom veder- börlig tid har sålts. Den som är berättigad tilllikvid för sålda aktier skall begära detta före den l juli 1990. Hänvändelse kan göras till ~­

Nordbankens aktiemarknadsavdel-·- ning, Stockholrn.

B. Ägare till från f d Up landsbanken utskiftade aktier i Nordbanken vilka ännu ej uthämtat dessa måste, för att tillställas utdelning, hämta ut sina Nordbanksaktier i god tid före den av styrelsen föreslagna avstäm- ningsdagen för utdelning den 3 april 1987.

De utskiftade Nordbanksaktierna utlämnas av Nordbankens notariat- avdelning i Uppsala. Utdelning på ej uthämtade N ordbanksaktier kornmer för aktieägarnas räkning att innehållas hos Nordbankens notariatavdelning i Uppsala tills Nordbanksaktierna uthämtats.

Sid 2 6 8

18

'"-!

24

25 26 27 28

39

40

41

INNEHÅLL

VD:s kommentar Bankens affärside Nordbanksåret 1986 -Region Norrland - Region Svealand -Region Storstad -NB Utiand

- NB Aktiemarknad - NB Företagstjänst - Arbuthnot Latbarn Bank - Tomträttskassan

-Huvudkontoret Aktiefakta

Förvaltningsberättelse Dotterbolag

Redovisningsprinciper Resultaträkningar Balansräkningar Noter till resultat- och balansräkningar Finansieringsanalys Revisionsberättelse styrelse, revisorer Bankens organisation

NORDBANKENS FÖRSTA ÅR-NÅGRA HÖJDPUNKTER Den l januari 1986: Nordbanken börjar sin verksamhet.

I mars flyttar Nordbanken in i sitt nya huvudkontor i centrala Stockholm.

Adress: Regeringsgatan 38 i NK-huset.

I augusti förvärvas den tidigare delägda Arbuthnot Latbarn Bank tilllOD %. Nordbanken, som har förstklassig status som låntagare, sk Al/Pl rating, tar i september upp ett lån på 200 milj dollar på euro-commercialmarknaden för vidareutlåning.

I oktober installeras en ny stordator, IBM 3090, för att ta hand om de snabbt växande affärsvolymerna.

I december förhandlas om förvärv av aktiemajoriteten i AB Stockholms Tomträttskassa.

Volymtillväxten är stark. Balansomslutningen ökar med 29,2% till 27.188,8 Mkr.

Rörelseresultatet för 1986 uppgår till414,9 Mkr att jämföra med

Sundsvallsbankens och Uplandsbankens sammanlagda resultat på 365,0 Mkr för 1985.

Intäkterna uppgår till1.212,5 Mkr och kostnaderna till 797,6 Mkr. För 1985 var de 921,3 respektive 556,3 Mkr.

Erik Ehn, verkställande direktör

VD:s KOMMENTAR

N ordbankens första verksamhetsår är till ända och med det ett särdeles händelserikt år, såväl för Nordbanken som för bank- sektorn i sin helhet.

Under åren 1983 till1986 företogs väsentliga avregleringar på den svenska kreditmarknaden. Samtidigt har den kreditpolitiska scenen i Sverige fyllts med allt fler aktörer, däribland tolv utiandsägda affärs- banker under 1986. Affärsbankerna har, trots den ökade friheten, alltjämt snävare aktionsramar än flera andra institutioner på markna- den. Kunnandet står i fokus som aldrig förr. Med den inhemska avregle- ringen, flera lättnader i valutaregleringen och med riksbankens alltmer marknadsorienterade politik ställs stora krav på de enskilda aktörerna.

Affärsbankernas lönsamhet har under en följd av år varit otillräcklig.

1986 blev ett trendbrott. Bankerna kunde då bygga upp sina resultat,

~l

vilket var nödvändigt med hänsyn till att konsolideringsgraden i det svenska banksystemet är låg med internationella mått mätt. 1986 års resultatutveckling måste ses

i ett längre sammanhang än ett år. De yttre

betingelserna- avregleringar, fallande räntor och därmed lägre fin

an-~·

sieringskostnader i en expanderande värdepappersmarknad var då t

sällsynt gynnsamma och kommer knappast att upprepas.

Styrelsen för Svenska Bankföreningen beslöt i december 1986 att rekommendera affärsbankerna att, på vissa villkor, bidra till att stärka för näringslivet väsentlig forskning. Enligt rekommendationen skall sammanlagt 200 Mkr per år under 1987-1989 avsättas till detta ändamål.

Medlen skall fördelas så att även regionala behov tillgodoses.

För att avsättningar skall göras 1988 och 1989 förutsätts att dels be- hovet av forskningsresurser finns kvar, dels affärsbankernas lönsamhet inte påtagligt förändras genom pålagor eller andra yttre omständighe- ter. Nordbankens styrelse föreslår att bolagsstämman bifaller rekom- mendationen, som innebär att 10,4 Mkr belastas 1986 års resultat som en extraordinär kostnad.

NORDBANKENSRESULTAT

Nordbankens rörelseresultat för 1986 blev 414,9 Mkr. Det är en för- bättring med 13,7% jämfört med vad de två gamla bankerna, Sunds- vallsbanken respektive Uplandsbanken, sammantaget redovisade för 1985. De yttre förutsättningarna har varit goda men samtidigt har konkurrensen hårdnat. Det är därför med tillfredsställelse jag konsta- terar att Nordbanken i detta läge och trots det mödosamma fusions- arbetet har behållit sin intjäningsförrnåga.

INTÄKTER

Rörelseintäkterna steg med 291,2 Mkr till 1.212,5 Mkr, eller med

31,6% järnförtmed 1985. Medden understörre delen av 1986fallande

räntan har vi kunnat göra kursvinster på vårt obligationsinnehav.

Räntefallet betydde också att bankens finansieringskostnader var väsentligt lägre än 1985. Räntenettot blev därmed gott. Intäkterna från provisioner, övriga tjänster samt kursvinster ökade mycket starkt.

Såväl den svenska som den utländska rörelsen visade goda resultat.

Den kraftigt ökade affärsvolymen, som jag tar som ett tecken på att N ordbanken har mottagits väl av marknaden, har verksamt bidragit till bankens förbättrade resultat. Nordbanken reagerade snabbt på de möjligheter som avregleringen i november 1985 förde med sig. Kredit·

expansionen har matchats väl på inlåningssidan genom att bankens normalinlåning har haft en glädjande tillväxt. Vi har fått många nya kunder. Som ett exempel kan nämnas att bara vad gäller den nya

rodukten Vinnarkonto som introducerades den

l

oktober 1986 har över 18.000 nya konton lagts upp.

Året som gått har också inneburit att Nordbanken har etablerat sig ordentligt på penning- och kapitalmarknaden. Bl a har banken med-

erkat i sex marknadsemissioner och börsintroduktioner, varav som dande bank i fyra. Banken är vidare sk marketmaker för två företag på aktiemarknaden, för 17 företag med certifikatsprogram och för sex institutioner med obligationsupplåning. Nordbankens penningmark- nadsfond har haft stora framgångar. Utiandsrörelsen har med fram- gång deltagit

i

den livliga depå- och valutahandeln.

KOSTNADER

Fusioner tenderar att bli kostsamma på kort sikt. Det gäller också för Nordbankens del. För 1986 har vi haft betydande engångskostnader, som kan hänföras direkt till fusionen och vilka först på sikt kommer att bära frukt. Vi har dessutom valt att belasta fjolårsresultatenned en extraordinär kostnad, utgörande ersättning för planerad aylösen av Uplandsbankens avtal om datasamarbete i Bankdata. Det är naturligt

ör Nordbanken att satsa på egen datautveckling med den frihet att andla som detta innebär. Avsikten är att redan vid halvårsskiftet 1988 ha ett för hela banken gemensamt datasystem. Detta är ett högt ställt mål men nödvändigt för att få fusionen slutligt genomförd.

Nordbanken redovisar ovanligt stora avsättningar för faktiska och jefarade kreditförluster för 1986. Dessa är till vissa delar en följd av lönsamhetsbekymmer bland små och medelstora företag, dvs Nord- bankens typiska företagskunder. Dock svarar tre engagemang för cirka hälften av avsättningarna. Jag är övertygad om att kreditförlusterna kommer att bli markant mindre innevarande år och att 1986 även i det här avseendet kommer att framstå som exceptionellt.

Nordbanken uppvisar, trots de speciella inslagen, en resultatförbätt- ring på cirka 50 Mkr. Vår intjäningsförmåga är alltså mycket god. Vi

''Ett fartfyllt

första år för

Nordbanken''

VD: s KOMMENTAR

ARBUTHNOTLATHAMBANK

På dagen ett år efter det att fusionen offentliggjordes, den 22 augusti 1986, kunde Nordbanken slutföra det 100 %-iga förvärvet av Arbuth- not Latham Bank, en 150-årig välrenommerad rnerchant bank i Lon- don. Förvärvet var möjligt att genomföra dels för att ägarförhållandena i den engelska banken ändrades, dels för att vi genom fusionen var starka nog att ta detta för framtiden så viktiga steg.

Arbuthnot Latharn Bank hade 1986 en balansomslutning på 6.384,9 Mkr och ett

result~t

för perioden september-december 1986 på 4,3 Mkr. Arbuthnot Latharn Bank presenteras på sid 14.

,..,

---~~--'

MAJORITET I BOTTENLÅNEINSTITUT -

I slutet av 1986 förhandlade vi om ytterligare ett strategiskt viktigt företagsförvärv, nämligen AB Stockholms Tornträttskassa. Eftersom den långfristiga bostadsfinansieringen genom olika avregleringar

har~­

fått helt ändrade spelregler, ansåg vi det väsentligt med

ett'rnajoritet~"' ^IJ

ägt bostadsfinansieringsinstitut.

Affären kunde slutföras i februari 1987. Nordbanken äger 51 % och Skånska Banken 25 % medan Stockholms stad behåller 24 %. Tomt- rättskassan, som nu döps om till Nestor Fastighetskredit AB, mark- nadsför sinatjänster genom de två bankernas kontorsnät, som täcker en mycket stor del av landet.

ÖKAD KAPITALBAs

Den glädjande snabba expansionen 1986 samt förvärvet av Arbuthnot Latharn Bank kräver en utökad kapitalbas. Dessutom torde bank- lagstiftningen kornrna att ändras vad gäller kapitaltäckningsreglerna.

Också detta ställer större krav.

Den utökade kapitalbasen kan skapas på olika sätt. I januari 1987 emitterades ett treårigt förlagslån på 200 Mkr. Dessutom föreslår styrelsen en utökning av aktiekapitalet genom en nyemission av en ny aktie på fem gamla. Kursen har satts ti11155 kronor. Denna emission ger cirka 240 Mkr i nytt kapital i juni månad 1987. De nyemitterade aktierna avses ge utdelning redan från och med innevarande år.

INTERNATIONELL UPPLÅNING

På sensornrnaren i fjol tecknade Nordbanken ett avtal med tre ledande

internationella banker om utgivning av Eurocornrnercial Papers och

Certificates of Deposit på Eurornarknaden. Genom detta avtal kan vi

låna upp maximalt USD 200 milj i olika valutor. Vi får härigenom en

billigare refinansiering och blir samtidigt mindre beroende av andra banker för kortfristiga valutalån. I samband med fusionen bekräftades Nordbankens status som förstklassig låntagare, s k Pl/A1-rating.

Denna betygssättning konfirmerades i slutet av 1986.

FUSION, ORGANISA TIO N OCH PERSON AL

Inför sammanslagningen formades en organisation med en uttalad affärsinriktning. Kunden skall ha nära till N ordbanken, banken nära till kunden. Närhet och närvaro är dynamiska begrepp, som för att bära fordrar såväl fasthet som flexibilitet.

_

Vår grundide har fungerat som ett kitt i organisationen under 1986.

Den har därtill initierat anpassningar till externa händelser och till

-förändringar inom banken. Vi står fast vid principen om decentralise-

ring av ansvar och beslut. Vårt kontorsnät förblir sammanflätat i tre regioner- Norrland, storstad och Svealand- med regionkontor i

~espektive

Sundsvall, Stockholm och Uppsala.

L J

Fusionen mellan Sundsvallsbanken och Uplandsbanken kom rätt i tiden. Nordbanken har gått stärkt genom det händelserika bankåret 1986, gått på offensiven i en hårdnande marknad, förvärvat en mer- chant bank i London och köpt in sig i ett eget bostadsfinansieringsinsti- tut. Ingen av de gamla bankerna skulle ha klarat av investeringarna och förmodligen inte ha lyckats lika väl i kampen om marknadsandelarna .

Nordbankens balansomslutning har ökat med ca 29 %under det första verksamhetsåret. Det är nu inte ett mål i sig att växa. En viss volym fordras emellertid idag för att hävda sig och för att utvecklas som fullvärdig affärsbank, därtill en balans mellan de delar som tillför affärer. Nordbanken erbjuder idag ett brett och balanserat sortiment av finansiella tjänster.

Att fusionera i en osedvanligt föränderlig bankvärld är en utmaning inte minst för personalen.

J

ag vill här framföra ett varmt och uppriktigt tack till N ordbankens personal för alla gedigna och engagerade insatser

nder 1986.

Fusionen går nu in i fas nummer två: vi skall växa in den nya kostymen och utnyttja alla redskap vi har inom Nordbankskoncernen. Vår de- centraliserade organisation kräver en fortlöpande dialog och ett inflöde

.JiV

kunnande överallt i organisationen, så att nivån på det vi gör ständigt

_

öjs över hela linjen. Inom banken bedrivs redan en omfattande perso-

nalutbildning och utveckling och mer av den varan blir det 1987. Åren

framöver kommer att ställa stora krav på alla oss i Nordbanken. Men

j

ag är förvissad om att vi rätt skall gripa oss an de nya utmaningarna och

se till att investeringarna bär frukt- till gagn för kunderna, äganJa och

alla anställda i Nordbanken.

Vi har lagt fast kursen

förvåra långsiktiga

mål

BANKENS AFFÄRSIDE

E fterdyningarna av de två oljekriserna på 1970-talet är på många sätt ännu kännbara i industriländerna. Bl a så att budgetunder- skotten har krävt och på sina håll fortsätter att kräva inte bara en ökad utan fastmer en bredare finansiering. I Sverige ledde det bestå- ende stora budgetunderskottet, devalveringarna och de goda före- tagsvinsterna till att kapitalmarknaden på några få år under första hälften av 1980-talet ändrades helt. Marknaden har öppnats såväl i bemärkelsen att Sverige har slagit in på den internationella vägen mot inhemsk avreglering som att valutaregleringen har luckrats upp.

Vad gäller provinsbankerna stod det

i

början av decenniet klart att framtiden skulle komma att föra med sig spänningar mellan deras förmåga att agera och kraven på dem att göra det. Med de redan in-

~

träffade förändringarna har följt nya utmaningar för bankvärlden.

En

hög grad av integration präglar de olika delmarknaderna i Sverige. '"-"·

Dessutom blir den internationella aspekten allt viktigare att beakta.

I de två traditionsrika provinsbankerna Sundsvallsbanken och

U p landsbanken gjordes bedömningen att det krävdes en rejäl och snar

^.r.-,

anpassning till den nya verkligheten. De två bankernas respektive ""' ~ kapitalbas skulle inte räcka till för denna anpassning. Kunderna ställde ökade krav, som båda bankerna hade ambitionen att klara.

Till denna direkt affärsmässiga bedömning kom prognosen för data- utvecklingen. Kostnaderna för nödvändiga framtidspräglade inves- teringar riskerade att bli för tunga för bankerna var för sig.

Avregleringen på den inhemska sidan, lättnaderna i valutarestriktio- nerna, de utiandsägda bankernas intåg och de allt fler och mer sofis- tikerade finansiella instrumenten och teknikerna betydde att kunnan- det skulle bli ett allt viktigare konkurrensmedeL

Ä

ven i detta avseen- de skulle det vara till fördel med en större affärsbas.

De två bankernas respektive ledningar och styrelser såg en fusion som en chans för bankerna att tillsammans utvecklas till en affärsbank med långsiktig livskraft. De två bankernas kontorsnät kompletterade varandra till nära 100

%

med regional förankring från Stockholm och norrut. Bara på tre orter var det fråga om dubblering . De gamla ban erna hade en likartad och stark position på sina respektive marknader.

Det fanns vidare en överensstämmelse i ägarbilden , nämligen ett väl spritt ägande.

FUSIONEN BÄR

1986, Nordbankens första verksamhetsår , har varit ett testår på fusionens bärkraft. Nordbanken har visserligen haft betydande kostnader 1986 men här framför allt demonstrerat sin intjäningsförmåga. Detta på- stående illustreras av att affärsvolymen och

marginal~rna

har ökat.

Nordbanken har också kunnat göra två mycket stora investeringar, dels

i en egen merchant bank

i

London, Arbuthnot Latbarn Bank, dels

i

ett

majoritetsägt bostadsfinansieringsinstitut, AB Stockholms Tomt-

rättskassa. Nordbanken har nu ett brett och balanserat sortiment av finansiella tjänster.

NORDBANKEN EN REGIONAL AFFÄRSBANK

Från ursprunget

i

de två provinsbankerna profilerar sig Nordbanken som regional affärsbank med starkare resurser. Bankens verksamhet kan i många sammanhang symboliseras med broar. En bro är lösningen för att ta sig över hinder, den binder samman och ger en snabbare väg till målet. Den öppnar samtidigt en väg mot nya möjligheter- precis så som vi vill upplevas av våra kunder.

- Broar har fått illustrera skriften Bankologi, läran om Nordbanken. I Jankologi fastslås Nordbankens affärside:

- Nordbanken skall vara en regional affärsbank.

- Nordbanken skall på ett affärsmässigt sätt bedriva bankverksamhet på en hög kvalitativ nivå.

- Nordbanken skall stå för stort yrkeskunnande och hög servicenivå inom valda verksamhetsområden.

- Nordbanken skall offensivt utnyttja fördelarna av ett utvecklat samarbete mellan bankens specialavdelningar och kontor .

- Nordbanken skall ha en stark decentraliserad organisation , som ger snabba beslut nära kunden.

- Nordbanken skall utnyttja sin storlek, vara lyhörd för marknadens behov och ha en organisation som kan hantera förändringar.

- Nordbanken skall aktivt tillvarata de speciella konkurrensfördelar som ägandet av en merchant bank

i

London ger.

Den regionala förankringen illustreras bäst av de 123 bankkontoren i Norrland, Svealand och Storstads-området (Stockholm och Göteborg).

Nordbanken bygger vidare på de gamla bankernas tradition. Affärs- anksrollen är inkapslad i det regionala mönstret och förstärks genom specialistavdelningarna vid huvudkontoret , Arbuthnot Latbarn Bank samt representationskontoren

i

Trondheim och Vasa.

En långt driven decentralisering skall ge beslut nära kunden och en - snabb handläggning av ärenden. Genom decentraliseringen markerar

~ ordbanken sin lokala förankring. Nordbankens lyhördhet för för- ändringar och nya möjligheter i marknaden exemplifieras av majori- tetsköpet av Tomträttskassan. Ett annat exempel är att Nordbanken 1986 slopade uttagsavgifterna på alla inlåningskonton, en åtgärd som

attraherade tusentals nya kunder. ;

Personalen har blivit väl förtrogen med bankens affärside, mål och strategier genom diskussioner som förts pil alla bankkontor o.ch avdelningar.

Region Norrland

De båda gamla bankernas kontorsnät möttes på några få orter, bl a i Sandviken där två bankkontor under året koncentre- rades till ett.

Massa- och pappersindustrin, en betydel-

·sefull industrisektor i Mellannorrland, utvecklas positivt i Västernorrlands och Västerbottens län visar de regionala konjunkturbarometrar banken tog fram

NORDBANKSÅRET 1986

En ny regional bank med nytt huvudkontor i Stockholm bildades då Sundsvallsbanken och Uplandsbanken gick samman. En bank med starkt decentraliserad organisation med självständiga rörelsedrivande enheter. I avsnittet Nord- banksåret 1986 beskrivs det gångna året i dessa enheter.

U nder 1986 noterades en stabil ökning av in- och utlåningen.

Medelinlåningen inom Region N ordand ökade med ca 5

% till

5,7 miljarder kr och medelutlåningen med ca 10

% till5,5

mil j arder kr.

- Den ökade volymen betor nog endast delvis på sammanslagningen eftersom vi var starka i området redan innan fusionen

, säger Claes ( ..

Östberg, chef för Region Norrland. Men det är naturligtvis ett plus att"' vi nu har ännu mer kompetenta specialistavdelningar att tillgå

. Så visst

har vi större slagkraft nu.

Många kunder i Sundsvall var bekymrade när huvudkontoret för

deras bank skulle flyttas till Stockholm. 1 J 1

-Men jag tror att de har kommit över sin tveksamhet, säger Claes Östberg. För kunderna i övriga Norrland stärkte namnbytet känslan av att Nordbanken är deras bank.

Norrlands-regionen har 57 kontor och 603 anställda. Regionen är uppdelad

i

fyra rörelser: Norra Norrland, Sundsvall, Södra Norrland samt Fond- och Notariat. Vid fusionen blev det dubblering endast på två platser- i Gävle och Sandviken. I Gävle har tre kontor blivit två och i Sandviken har två kontor blivit ett. Dessutom har ett mindre kontor i Helgum utanför Långsele lagts ned.

Under året har Nordbanken öppnat ett representationskontor i Vasa i Finland. Etableringen har skett inom ramen för Mittnorden-samarbe- tet. I dag är cirka 300 finska företag etablerade i Sverige och drygt 500 svenska företag

i

Finland. Intresset för affärsverksamhet över gränsen är livligt, vilket understryker behovet av bankservice. Under 1987 bygger banken vidare på satsningen i Finland, bl a genom seminarium

₁ ^·

för finska företagare, som vill etablera sig i Sverige.

Under 1986 har två regionala konjunkturbarometrar tagits fram i samarbete med statistiska Centralbyrån. Barometrarna har pejlat det ekonomiska klimatet i Västernorrlands och Västerbottens län och de har väckt stort intresse i lokala media och i näringslivet.

-Vi har beslutat att gå vidare med två nya rapporter 1987 och kommer eventuellt att utvidga med konjunkturbarometrar även för andra län inom regionen, säger Claes Östberg.

I samband med fusionen donerade Sundsvallsbanken medel till olika

ändamål. Bl a avsattes 5 Mkr till en särskild stiftelse, Nordbankens

Norrlandsstiftelse. Denna har till uppgift att främja forskning och

utvecklingsarbete, som är till gagn såväl för näringslivet i Norrland som

.

~ör

Norrland överhuvudtaget.

D en kraftiga expansionen 1986 för Region Svealand förklaras av flera faktorer; Den fusionerade bankens större styrka, vårt eget marknadsarbete och borttagna kreditrestriktioner, säger Lars Hjortengren , chef för Region Svealand. Under året har medelutlåning- en ökat med ca 12% till2,4 miljarder och medelinlåningen med ca 14,5 % till ca 3,6 miljarder.

En framgångsrik satsning på företagskunder, bl a genom kartläggningar av företagen på respektive kontors marknad , är en av de faktorer som har gjort 1986lyckosamt. Intresset från företagen är ett kvitto på Nord- bankens stärkta konkurrenskraft. Region Svealand omfattar Uppland , Västmanland och södra Dalarna. Verksamheten är uppdelad på tre _ rörelser; Uppsala med 8 kontor, Västra Svealand med 17 och östra

~vealand

med 20 kontor.

~ Fusionen gick smidigare än vad någon kunde ha hoppats på. Till detta bidrog självfallet att det i Svealand inte fanns några dubbleringar på kontorssidan mellan båda bankerna.

-Målsättningen inför fusionen var att kunderna skulle uppmärk- amma namnbytet men i övrigt inte märka så mycket av omställningen.

Det har vi lyckats med, säger Lars Hjortengren.

I Norrtälje har Nordbanken under året tagit över Götabankens verksamhet. Nordbanken fick därigenom i ett slag ta emot ca 2000 nya kunder, ca 4000 nya konton av varierande slag och ca 1000 lån. Detta har krävt en stark arbetsinsats av alla inblandade.

Region Svealand har under 1986 haft en rad utåtriktade aktiviteter.

Bl a engagerade sig Nordbanken i arrangemangen kring Uppsalas 700-årsjubileum och markerade därmed att det i banken finns ett brett samhällsengagemang. Jubileet gav extra glans åt Uppsala 1986. Banken deltog i mässor och utställningar samt i den mycket uppmärksammade

"Kvinnor visar vägen "-konferensen, vilket dessutom följer upp ban- kens policy att satsa på kvinnor.

Under 1987 satsar man på att ytterligare öka bankens marknadsdel i Region Svealand.

- Vi har ett gott kundunderlag och en samtrimmad organisation som

·..,...arbetar med stor sj älvständigheL Vi har alla möjligheter att fortsätta i den medvind som 1986 har givit oss, säger Lars Hjortengren.

l

Region Svealand

Uppsala, där regionkontoret för Region Svealand ligger, firade 700-års jubileum under året. Banken var på flera sätt engagerad i jubileumsarrangemangen.

Personalen vid kontoret i Norrtälje lade ner mycket arbete på att ta emot ca 2.000 nya kunder då banken under dret övertog Götabankens rörelse i Norrtälje.

-

Region storstad

Banken har expanderat kraftigt i stor- stadsområdet. För att kunna möta en ökad kundtillströmning flyttade ett av kontoren i Stockholms innerstad, kontoret på Folkungagatan, till nya och större lokaler.

Nordbanksskylten blev under året ett nytt inslag i Stockholms stadsbild, bl a här vid kontoret på Drottninggatan 25 där även regionens ledning återfinns.

NORDBANKSÅRET 1986

R egion Storstad har lyckats väl affärsmässigt. Medelinlåningen ökade med 13

%

till3,5 miljarder, medelutlåningen med 38,5

%

till2,8 miljarder. Ett spontant-intresse från marknaden har präglat det första verksamhetsåret. Både" på kontoren och vid kundbesök har den nya banken mötts med

sto~t

intresse.

-Den kraftiga expansionen, som har följt på fusionen, visar att vi i vår nya form har accepterats på marknaden som är den kanske mest expansiva i landet, säger John Roos, chefför Region Storstad. Närhe- ten till specialistavdelningarna vid huvudkontoret har underlättat regionens arbete.

Stommen av kunder bland privatpersoner och små och medelstora företag har under året utökats. Banken har samtidigt genom fusionen blivit en mycket intressant part också för storföretagen. Ett exempel på{.

detta intresse kom när börsbolaget Pronator 1986 beslöt att byta till Nordbanken.

-Vi passade deras önskemål om en resursstark fullsortimentsbank med en klart decentraliserad organisation, säger John Roos.

l{.

Region Storstad är uppdelad på fyra rörelser: Stockholm Innerstad~!~.

Stockholm Ytterstad, Göteborg samt Notariat. Antalet anställda är drygt 300. Det finns 21 kontor, varav ett i Göteborg, 9 i Stockholms innerstad och 11 i ytterstadsområdena. Två kontor i Sundbyberg har under året slagits samman till ett.

-Bland många glädjeämnen under 1986 finns framgångarna i Göte- borg samt utvecklingen vid vårt nyligen öppnade kontor i stockholms- förorten Skarpnäck, säger John Roos. Vi räknar med att gå med vinst där redan under 1987.

För att uppnå detta lyckosamma första år har det krävts en kraftfull insats av personalen.

-Dess entusiasm och ambition har gjort det möjligt att förhållandevis smidigtföra samman två bankertill en, säger John Roos. Fusionen blev särskilt påtaglig för Region Storstad. Här fanns det kontor från båda de gamla bankerna och det har gällt att söka det bästa ur var och en av de.

två företagskulturerna.

1

Det fanns, och finns dessutom ännu, två datasystem, vilket internt

är~·

tungarbetat. Nu prioriteras en samordning av datasystemen.

Region Storstad räknar med att fortsätta ta marknadsandelar under

1987. Den starka expansionen i Göteborg hoppas man också skall

fortsätta.

F örsta verksamhetsåret för NB Utiand innebar inte bara en fusion och en flyttning till nya lokaler. Det sammanföll med en fördubb- ling av antalet affärsbanker i Sverige. Inte mindre än 12 utiands- ägda banker etablerade sig i Sverige. Det betydde bl a en ökad konkur- rens om personal, inte minst på utlandssidan. Dessutom kom en upp- luckring av valutaregleringen under året. Den var efterlängtad och medförde nya affärsmöjligheter.

NB Utiand har ett komplett sortiment av utiandstjänster. Avdelning- en utiandskrediter erbjuder garantier av alla slag samt krediter i form av valutalån eller korta export- och importkrediter. Den sköter dess- utom den expanderande remburs- och inkassoverksamheten.

r-.. Arbitragerummet är hjärtat i Nordbankens utlandsrörelse. Här sker

· _ talutahandeln avista och på termin och den s k depåhandeln, dvs ut- och inlåningen i olika valutor med banker runt om i världen. Alla arbetsplat- ser i rummet är utrustade med ett avancerat informations- och kommu- nikationssystem.

F').

Inom avdelningen betalningar sköts för kunders räkning betalnings-

l

'L:.. 'örmedling i alla former- man kan t o m arrangera avgående betalningar

från företagen direkt via datamedia-och här finns enheten för sedel- handel och resecheckar. De löpande kontakterna med korrespondent- bankerna, dvs Nordbankens tusentals samarbetspartners över hela världen, ligger här. NB Utiand har en särskild marknadsenhet med huvuduppgift att betjäna kunder och bistå bankens kontor.

-Fusionen har gett oss ökade möjligheter att både bredda och fördjupa verksamheten, säger Carl-Johan Bouveng som är utlandschef.

Den har gett oss nya affärer här hemma, men också på de utländska marknaderna ser man oss som en intressantare affärspartner efter fusionen.

Nordbanken har under året fått flera erbjudanden om att vara med i internationella lån och kapitalmarknadsaffärer. Dessutom har banken utöver sitt tidigare commercial paper-program i USA och andra låne- arrangemang i utlandet under 1986 gått ut med "commercial paper and Q - rtificate of deposit" program (ungefär bankcertifikat) i Europa.

E:

anken har status som förstklassig låntagare. Det förbilligar upplåning- n och minskar behovet av upplåning hos andra banker.

Snabba och nyckfulla förändringar i valutakurser och räntor liksom :.,. n fortsatt liberalisering av valutaregleringen kommer troligen att

1

,""'l:J rägla också 1987. Sannolikt kommer då de utiandsägda bankerna att synas mer på marknaden. Förmodligen stimuleras härigenom framväx- ten av nya finansieringsformer och nya metoder för att minska kundfö- retagens risker och tillvarata marknadens möjligheter. Det betyder en fortsatt satsning på teknisk utveckling och ett fördjupat samspel mellan specialistenheter och kontor för att ge kunderna en ännu bättre service.

NB Utiand

N B Utiands arbitrageavdelning handlar med valutor. Avancerad teknik hjälper till att göra affärer med kunder och banker världen över.

-

NB Aktie- marknad

Aktieintresset ökar och flera av bankens kontor har utrustats med bildskärmar

'där kunderna får aktuella börskurser.

GENERALINDEX OCH BRANSCH- INDEX/BANKER 1"986.

Index 800

750

..

700

. ...-··;\-

·z ^...

650

... ..

600

. l

550

/f

500

j:'

/

. .

450

. :

.

: 400

Jan Mars Maj Juli Sept Nov 1986 - - Generalindex.

• • • • • • Bmnschindexfbanker.

Branschindex för banker har ökat snabba- re än generalindex under 1986.

Källa: Öhman Investkonsult.

NORDBANKSÅRET 1986

· B

örsåret har varit intensivt. Generalindex på Stockholms Fond- · börs har stigit med cirka 50 % och omsättningen har varit hög.

Nordbankens marknadsandel har emellertid inte varit den vi önskat, säger Bernt Öhrn, som i november tillträdde som chefför NB Aktiemarknad. Därför är vi nu igång med att flytta fram våra posi- tioner.

NB Aktiemarknad handlar för bankens kunders räkning i aktier, optioner, konvertibler och premieobligationer. Under det gångna året har marknaden för de nyintroducerade köpoptionerna exploderat.

De senaste åren har bankerna vad gäller värdepappershandel gene- rellt sett tappat marknadsandelar

till

fondkommissionärerna. Sam- tidigt har kampen om mäklarna och rådgivarna varit knivskarp.

-I samband med fusionen förlorade vi en del folk, berättar Bernt ( Öhrn. På den överhettade marknaden är varje aktiehandlare högvilt, vilket gör att personalomsättningen kan vara snabb.

NB Aktiemarknad är mitt uppe i ett uppbyggnadsskede efter den omvälvning som fusionen innebar på detta område. Man bygger upp ert· stomme av ny personal och räknar med att rekryteringsprogrammet -··

skall vara avslutat under våren 1987.

-Främst skall vi förstärka med analytiker och rådgivare. Men vi behöver även fler institutionsmäklare och optionsmäklare, säger Bernt Öhrn. De senare behövs för att Nordbanken på allvar skall vara med i den ökande optionshandeln och i handeln med indexoptioner (genom- snittskurser av en aktieportfölj), som kommer starkt under 1987.

- Att stärka vår servicefunktion gentemot bankens kontor och kunder ute i regionerna är också en viktig satsning 1987, säger Bernt Öhrn. Vi skall snabbare och mer effektivt ge våra kunder redovisning och information om vad som händer på marknaden. För att kunna göra detta ser vi nu över de administrativa rutinerna. Konkurrenssituationen kräver här en ständig utveckling .

-

^..

{ .

F öretagstjänst, som omfattar corporate finance och likviditetsför- valtning, har under 1986 arbetat hårt för att profilera Nord- banken på dessa områden, säger Lennart Söderberg, chef för avdelningen.

Inom earparate finance ligger tyngdpunkten i verksamhe.ten på börsintroduktioner, strukturförändringar inom företag, företagsöverlå- telser samt på finansieringsfrågorna i dessa sammanhang.

Avdelningen har under 1986 förberett introduktionen av Karolin In ve st AB på börsens s k inofficiella lista, dels genom ett erbjudande till anställda att bli delägare, dels genom ett erbjudande till allmänheten att teckna aktier i företaget.

. =-.,

Man har också svarat för en till allmänheten riktad aktieemission i

~ _

Roslags Energi AB. Vidare har avdelningen genomfört en emission av ett konvertibelt förlagslån, riktat till de anställda i Hexagon.

Bland övriga uppdrag, som earparate finance utförde 1986 kan näm- nas: Emission av ett konvertibelt förlagslån i Sannadal AB. Aktie-

~-

. mission i Cherryföretagen AB, riktad till företagets anställda och

'-"'

ranchisetagare. Aktieemission i Diös Norra Bygg AB, riktad till i

huvudsak institutionella placerare. Utförsäljning av aktier samt mark- nadsintroduktion på börsens inofficiella lista av Convexa AB samt aktie- emission i Medical Invest Svenska AB.

Likviditetsförvaltningens affärside är att för depåkunders räkning uppträda på den svenska och vid tillfälle även på den internationella penningmarknaden för att därigenom uppnå en bättre förräntning för kunden. Minimigränsen för förvaltning av en depå är 10 Mkr i lägst 3 månader.

I normalfallet garanteras en ränta som är lika med den ränta stats- skuldväxlar ger. Skulle en högre förräntning uppnås får kunden hälf- ten av den överskjutande räntan och banken den andra. Även andra typer av avtal kan tecknas, t ex arbete mot fast provision.

Likviditetsförvaltningen riktar sig främst till kunder som inte själva , agerar på den svenska penningmarknaden. Även de företag som har

~gen välutvecklad kapitalförvaltning är emellertid intressanta för lik-

r viditetsförvaltningen. Företaget kan då jämföra den avkastning som de sj älva uppnår med den avkastning som banken når. Inom likvidi- tetsförvaltningen arbetar sju personer, som under 1986 förvaltade -mellan en och två miljarder kr.

1~,1

NB Före- tagstjänst

I N B Företagstjänsts uppdrag ingår i många fall att utarbeta prospekt för de emissioner man svarar för.

Arbuthnot Latham BankLtd

Nordbankens engagemang i England började 1981. Efter hand har banken ökat sitt engagemang för att under 1986 bli ensam ägare till merchantbanken Arbuthnot Latham Bank.

NORDBANKSÅRET 1986

N ordbanken blev under 1986 ensam ägare

till

en engelsk merchant bank, Arbuthnot Latham Bank i London. Köpeavtalet skrevs under den 22 augusti, på dagen ett år efter den överenskommel- se, som skapade Nordbanken. Arbuthnot Latbarn Bank blev därmed den första skandinavienägda brittiska merchantbanken. Övertagandet innebär att Nordbanken har fått ett starkt fotfäste på en av världens ledande finansmarknader, London City, där ca 360 banker dagligen omsätter miljarder.

Tidigare var Nordbanken via ett holdingbolag minoritetsägare med 28% i Arbuthnot Latbarn Bank. Majoritetsposten på 72% ägdes av det kanadensiska- finansföretaget Royal Trust.

Vid övertagandet delades verksamheten. Nordbanken koncentre- . rade sitt ägande till den 153-år~ga merchantbanken med tillhörande ( . leasing- och factoringföretag. Ovriga delar, bla aktiehandel, fastig- hetsförvaltning och mäklarverksamhet togs om hand av Royal Trust.

Förändringarna har varit många inom Arbuthnot Latbarn Bank under året, inte minst efter Nordbankens intåg. Bland annat har man• ;"

genomfört en organisatorisk förändring, som speglar Nordbankens .,_ ...

decentraliserade beslutsgång med stor självständighet för befattnings- havare på olika nivåer.

-Tidigare hade den anrika banken en toppstyrd organisation, säger Kjell Herr lin, en av bankens två verkställande direktörer. Den genom- gripande kulturförändring som nu sker är mycket uppskattad bland personalen. Dessutom frigör den kreativa krafter inom organisationen.

Som merchant bank koncentrerar sig Arbutlinot Latbarn Bank på låneverksamhet, corporate finance, likviditetsförvaltning, depå- och valutahandel, handelsfinansiering samt factoring och leasing via egna företag.

Arbuthnot Latham Bank satsar nu på att ytterligare förstärka och komplettera utbudet av tjänster. Bia startade man i slutet av 1986 ett separat leasingföretag för mindre affärer, understigande 25 000 pund.

Den verksamheten, som arbetar under namnet Arbuthnot Asset

Finance Ltd, är lokaliserad till Taunton, en stad i västra England. r · ·

-Vid Nordbankens köp stannade värdepappersförvaltningen kvar

~­

hos den gamla huvudägaren. En sådan verksamhet behövs emellertid inom Arbuthnot Latbarn Bank och därför har vi nu börjat bygga upp en egen avdelning. Under 1987 räknar vi med att ha kommit igång • •.,

ordentligt, säger Kjell Herrlin.

~

Arbuthnot Latham Bank skall fungera som en engelsk bank, efter engelska lagar och förordningar.

Förvärvet är viktigt för Nordbankens svenska företagskunder. Dessa får genom Arbuthnot Latham Bank en inkörsport till ett av världens ledande finanscentrum. Man kan erbjuda kunderna hjälp t ex vid etablering utomlands, med företagsköp, med börsintroduktioner och delägarskap.

Under året har Arbuthnot Lathman Bank medverkat vid en rad

affärer med både brittiska och andra företag inblandade. Några

exempel på affärer med svensk-anknytning är dels när kontrollen över Campari International, ett börsnoterat engelskt bolag inriktat på fritidsutrustning, förvärvades av Fjällrävens grundare, Åke Nordin och dels när svenska Consilium AB köpte det engelska åkeriföretaget Markground Ltd.

Arbuthnot Latham Bank ligger centralt i London City med adressenl31, Finsbury Pavement. Banken är en välrenommerad merchantban,k som bjuder kvalificerade tjänster, bl a valutahandel, till i första hand företag.

-

Tomträtts- kassan

AB Stockholms Tomträttskassa, som ligger centralt i Stockholm nära stadshu- set, ägs sedan J januari 1987 ti/151 %av banken. Från att tidigare ha verkat inom Stockholms-området har verksamheten nu utvidgats till att omfatta hela landet.

Det har aktualiserat namnbyte till Nestor Fastighetskredit AB.

NORDBANKSÅRET 1986

N ordbanken förhandlade i slutskedet av 1986 om att gå in som majoritetsägare i AB Stockholms Tomträttskassa. Affären slut- fördes

i

februari 1987. Banken har härmed skaffat sig en bred bas i ett bostadsfinansieringsinstitut.

Delägare tillsammans med Nordbanken, som har 51

%

av aktierna, är Skånska Banken med 25

%

och Stockholms stad med 24 %.

Tomträttskassan, som är belägen i vackra lokaler i gamla Myntver- ket, bredvid Stockholms stadshus, bildades år 1909 på initiativ av en rad affärsmän, däribland bankmannen K A Wallenberg. Syftet var att belåna tomträtter*, som på den tiden var svåra att belåna på annat håll.

Stockholms stads allt större engagemang

i

tomträttsutbyggnaden ledde till att staden på 1920-talet stod som ensam ägare till kassan. .

Genom åren har verkligheten förändrats. Tomträttskassan har idag(.

rätt att fungera i stort sett som vilket kreditinstitut som helst med det undantaget att industrifastigheter inte får belånas.

-För några år sedan såg jag att kassan inom kort skulle behöva ett betydande kapitaltillskott, berättar Karl-Erik Johansson, verkställande6 : ' direktör för Tomträttskassan. Staden hade då fattat beslut om att inte •.; ..

ge sina bolag den typen av tillskott. J ag föreslog då att man skulle gå ut till bankerna och se om någon var intresserad.

Nordbanken visade omedelbart intresse. Och med Skånska Banken som delägare har Tomträttskassan nu spridning över hela riket, från Norrland till Skåne.

-Vi får genom affären ett rejäJt kapitaltillskott och säkrar vår expan- sion de närmaste tio åren, säger Karl-Erik Johansson.

Tornträttskas~ans

verksamhet kommer även i fortsättningen att inriktas på långfristig bostadsfinansiering. Balansomslutningen uppgick under 1986

till

7, 7 miljarder. 16 personer var anställda vid årsskiftet 1986/87.

Om de båda ägarbankerna förmedlar de krediter som de har möjlig- het till, ger det en ungefärlig tillväxt för kassan på 3 miljarder om året.

-Expansionen gör att vi under 1987 skall anställa ytterligare tio "'"' . personer, säger Karl-Erik Johansson. Den geografiskt utvidgade

~~.

verksamheten gör också ett namnbyte aktuellt- till Nestor Fastighets- kredit AB. Dessutom får vi börja fundera över att på sikt skaffa oss nya lokaler. De nuvarande räcker inte längre till.

* Tornträtt =rätt att mot avgift, tomtavgäld, under obestämd tid utnyttja en fastighet för bebyggelse. Tomträtt kan endast upplåtas i fastighet som ägs av staten eller kommun samt, efter särskilt tillstånd, stiftelse.

( :

Huvud-

kontoret

Det nya huvudkontor som togs i bruk under året ligger centralt i NK-huset i hjärtat av Stockholm. Här ligger också specialistenheterna NB Aktiemarknad, NB Företagstjänst och NB Utiand samt

-

Aktiefakta

NORDBANKSAKTIEN

AKTIEFÖRDELNING Direktregistrerade per 1987-01-26

Aktieinnehav 1- 100 101- 500 501- 1.000 1.001-10.000 10.001-

Svenska förvaltare• ... . Ej utbytta kupongaktier

samt outtagna fondemissionsaktier ... . Samtliga ... ..

Aktieägare Antal %

7.534 64 3.521 30 465 4 223 2

25 38

11.806 100

*Ca 3.400 förvaltarregistrerade ägare torde finnas i Nordbanken.

Aktieinnehav

Antal %

299.691 4 774.305 10 319.546 4 482.734 6 3.320.668 43 2.587.804 33

4.152 7.788.900

Aktiekapitalet är 194.722.500 kronor, fördelat på 7.788.900 aktier med ett nominellt värde av 25 kronor. Samtliga aktier är bundna och har lika rösträtt. Antalet direktregi- strerade aktieägare är ca 11.800. Ägandet är väl spritt.

DE STÖRSTA AKTIEÄGARNA

AB Custos ... . skandiakoncernen ... . Trygg-Hansa ... . lovestment AB Beijer ... . SPP ... ..

Löntagarfonderna ... . Olerna Import AB ... . stiftelsen Riksäpplet ... . Banco Aktiefonder ... . Folksam ... ..

Fabege ... .

Antal aktier 1.050.000

439.445 389.847 275.000 249.125 188.000 150.000 135.081 130.000 124.925 123.800

(

% 13,5 5,6 5,0 3,5 3,2 2,4 1,9 1,7 1,6 1,6 __l,Q Summa 41,6 Under 1986 har nio av de ovan nämnda aktieägarna ökat sitt innehav av Nordbanks- aktier, Beijer och Banco Aktiefonder minskat sitt. De 25 största ägarna har 52,2% a·...-·

aktierna. Det institutionella ägarioslaget bland dessa är markant. Mindre stiftelser oclr<&!

fonder är väl representerade som ägare av relativt små aktieposter.

NYCKELTAL

f ' ;

·---N--0-rd~-~-

Sundsvallsbanken Up! andsbanken

1981 1982 1983 1984

Vinst/aktie 19:28 21:65 25:93 25:14

UtdeVaktie 3:70 4:63 5:55 6:00

JEK/aktie 126:73 143:18 160:54 171:03

Börskurs den

31december 106:25 107:00 179:00 167:00

P/e-tal 5:51 4:94 6:90 6:64

Direktavk% 3:48 4:33 3:10 3:59

*Föreslagen

1985 23:32 8:00 185:91 149:00 6:39 5:37

1981 1982 1983 1984 1985 27:21 31:61 51:93 44:48 48:81 7:08 8:00 10:00 10:00 12:00 217:28 248:73 284:59 319:84 355:86 230:00 210:00 260:00 270:00 280:00 8:45 6:64 5:01 6:(!7 5:74 3:08 3:81 3:85 3:70 4:29

banken

1986 24:20 8:00*

193:02 250:00 10:33 3:20

Vinst per aktie: Hälften av rörelseresultatet +/-extraordinära poster i förhållande till antalet stamaktier justerat för emissioner.

Utdelning per aktie: Justerad med hänsyn till emissioner och split.

Justerat eget kapital per aktie: Eget kapital exkl föreslagen utdelning och 50 %av vär- deregleringskonton dividerat med antal stamaktier justerat för emissioner.

~"

-

~

Styrelsen för Nordbanken avger härmed årsredovisning för Nord- bankens första verksamhetsår, 1986. Nordbanken tillkom genom samgående mellan Sundsvallsban- ken och Uplandsbanken, vilka tidigare var för sig har bedrivit bankverksamhet i 121 år.

Samhälls- ekonomi och kredit-

marknad

Efter de kraftfulla ingreppen från riksbankens sida i maj 1985 steg den korta räntan markant och valuta- strömmarna började på sommaren åter vända in mot Sverige. Räntan sjönk därefter successivt, delvis som

KREDIT- OCH VALUTAÖVERSIKT 1986:4.

13

12 ...

Il\\

w: .

:. . .

"'--

^,_,~ .... ... ... l ^{, l}

9 = ... ,

. "-.../

. . . .

8

. _.

"\ ^.

7

. . . . . . . .

6

~

_~ ^/

5

en reflex av de internationella rän- torna, till som lägst ca 8,5 %för tremånaders statsskuldsväxlar i ok- tober 1986. Gapet till eurodollar- räntan krympte från 8 %-enheter som mest till ca 3 i oktober 1986.

Fyra gånger under 1986 justerade riksbanken diskontot som en be- kräftelse på marknadstrenden, senast i september till 7,5 %. Den sjunkande räntetrenden bröts i no- vember 1986. Vi fick ånyo stigan- de marknadsräntor och vidgade räntemarginaler till utlandet. Såväl de korta som de långa marknadsrän- torna steg i slutskedet av 1986.

Denna tendens höll i sig in på det nya året.

Bakom marknadens räntereak- tion låg flera faktorer: den uppåtrik- tade internationella räntetrenden, riksbankens i slutet av november 1986 skärpta kreditvillkor för hus- hållen samt, och kanske främst, en oro i marknaden för att myndighe- terna kunde komma att strama åt den ekonomiska politiken och där- med driva upp räntan. Regeringens finansplan i januari 1987 förmådde heller inte på allvar dämpa markna- dens oro. Riksbankens agerande under slutfasen av 1986 och under inledningen till innevarande år mar- kerade att myndigheterna sanktio- nerade den nya, högre räntenivån.

Den privata konsumtionen i Sverige steg markant under 1986, inte minst i höstas. Med den dämpa- de prisutvecklingen och de goda nominella lönelyften fick hushållen väsentligt ökade realinkomster.

Dessutom blev det betydligt lättare att låna efter det att lånetaket lyftes bort i november 1985. Kreditexpan- sionen under 1986 skedde trots his- toriskt sett höga realräntor och trots att amorteringsvillkoren skärptes i november 1986.

men. Bankerna kunde under fjolå- ret registrera en kreditökning som kom alla sektorer till del.

Det skattesubventionerade spar- andet, särskilt Allemansfondspar- andet, har ökat starkt 1986. Spar- kvoten i hushållssektorn i Sverige ligger emellertid alltjämt på en i internationell jämförelse låg nivå.

Den avreglering av den inhemska kreditmarknaden som påbörjades 1983 fortsatte under 1986 med att placeringsplikten för livförsäkrings- bolag och AP-fonden i stats-och bostadsobligationer upphörde.

Dessa avregleringar har givit bl a bankerna större möjligheter att agera men har samtidigt skärpt kon- kurrensen om marknadsandelarna.

Till den ökade konkurrensen bi- drar det faktum att antalet aktörer på den svenska kreditpolitiska scenen har ökat. Under 1986 tillkom tolv utiandsägda banker.

Riksbanken genomförde under 1986 vissa tekniska ändringar i vill- koren för bankernas upplåning.

Fr o m den l j u ni 1986 ändrades basen för denna upplåning från att avse beskattat eget kapital till att avse beskattat eget kapital plus 50 % av värderegleringskontona.

Vidare ändrades räntesättningen för bankernas upplåning i riksban- ken i den sk räntetrappan. Båda ändringarna innebar för Nordban- kens del en väsentlig förbättring av upplåningsvillkoren. Riksbanken genomförde också under 1986 fyra diskontosänkningar. Diskontots be- tydelse för marknadens räntesätt- ni ng har emellertid undan för undan avtagit. Under 1986 beslöt riksban- ken vidare om flera lättnader i valuta- regleringen.

Bankens verksamhet

Beträffande 1985 års jämförelsesiff- ror utgörs dessa av Sundsvallsban- kens och Uplandsbankens samman- lagda resultat- och balansräkningar.

NYTT HUVUDKONTOR I början av 1986 kunde banken ta det nya huvudkontoret i besittning.

I centrala Stockholm disponerar Nordbanken 4.529 kvm moderna, ändamålsenliga lokaler.

BANKKONTOREN Nordbankens kontorsverksamhet har i huvudsak fortsatt i det nät av kontor som Sundsvallsbanken och Uplandsbanken tillförde vid samgå- endet den l januari 1986. Arbetsbe- lastningen på kontoren har emeller- tid, beroende på bia bankens ökade volym, varit väsenligt större 1986.

En del förändringar har gjorts i kon- torsnätet.

Sålunda har kontoret i Fors över- låtits till annan bank. Kontoret i Helgum har lagts ned. I Sundbyberg och Sandviken har verksamheten sammanförts till ett kontor på var- dera orten. A v de tre kontoren i Gävle har ett lagts ned.

I Norrtälje har banken under 1986 övertagit en annan banks rö- relse och därigenom fördubblat

IN- OCH UTLÅNINGENs ÖKNING l MEDELTAL.

% 40 30

20 18 3 22,4

....:-=~

13 7 14,8 . r - 10 r--

r--- ~ 6.4 62 f -

m1

^{4,4 •}

o IFn~

1982 1983 1984 1985 1986

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

affärsvolymen. Nordbanken har idag 123 bankkontor i Sverige.

Under 1986 öppnade banken ett representationskontor i Vasa, Finland.

DATAUTVECKLING I EGEN REGI I samband med fusionen beslöts att skapa ett för hela kontorsnätet ge- mensamt datasystem vid den egna datacentralen i Sundsvall för att därigenom åstadkomma ett enhetligt arbetssätt. Denna verksamhet har samlats under begreppet NOVA, Nordbankens Vinnande ADB-sys- tem. Detta system skapar inte bara enhetlighet utan ger också viktiga funktionstillskott. Det kommer dessutom att ge positiva effekter på kommande datakostnader.

FÖRET AGSFÖRV ÄRV Sedan 22 augusti 1986 äger Nord- banken ti11100 % den engelska merchantbanken Arbuthnot Lath- am Bank i vilken Sundsvallsbanken tidigare varit delägare till28 % genom ett holdingbolag. Den engel- ska banken äger i sin tur bolag för factoring och leasing. Gruppens resultat konsolideras i Nordbanks- koncernen från och med den l sep- tember 1986.

Nordbanken förde under senare delen av 1986 förhandlingar om att gå in som majoritetsägare i AB Stockholms Tomträttskassa. Dessa förhandlingar slutfördes i början av

INLÅNINGENS FÖRDELNING PÅ KUNDKATEGORIER.

December 1986.

'

D Stat och kommun 3,1 %

D Företag 26,0 %

D Hushåll 54,4 %

1987 och innebar att Nordbanken förvärvade 51 % i Tomträttskassan under förutsättning av regeringens godkännande.

PERSON AL

Nordbanken hade i medeltal1986, 1.536 anställda. Personalstyrkan ökade i medeltal under året med 70 personer. Förstärkningarna gällde såväl specialist- och stabsfunktio- nerna på huvudkontoret som i kon- torsnätet. Under Nordbankens

första verksamhetsår var antalet ( · arbetade timmar 2.586.465.

Inom Nordbanken bedrivs ett intensivt arbete med internutbild- ning och utveckling. 1986 var exa- mensår för den första kullen trai- { nees. Traineeprogrammet, som vänder sig till anställda i Nordban- ken, förbereder de som väljs ut till programmet för ett ledarskap i banken.

UTLÅNINGEN

Nordbanken startade med en utlå- ning till allmänheten, inklusive utländsk valuta, på 11.764,3 Mkr.

Vid utgången av 1986 hade utlåning- en stigit tilll6.370,2 Mkr. Mätt i dagsmedeltal var utlåningen till allmänheten i SEK 10.879,7 Mkr, att jämföra med 9.493,7 Mkr för de{ båda bankerna tillsammans under · 1985.

Den förhållandevis stora utlå- ningsökningen, 39,2 %mätt i

UTLÅNINGENs FÖRDELNING / ' PÅ KUNDKATEGORIER.

December 1986.

D Stat och kommun 0,8 %

D Företag 52.7%

D Hushåll 43,1 %

ultimoökning och 14,6 % i medel- tal, förklaras till stor del av att ban- ken för första gången efter det att riksbanken i november 1985 slopa- de utlåningsregleringen kunde möta kundkretsens kreditbehov med goda utlåningsresurser.

Vid årets utgång var bankens krediter till allmänheten i utländsk valuta 2.172,1 Mkr (2.121,5).

Nordbanken har under året gjort ovanligt stora avsättningar för fak- tiska och befarade kreditförluster.

-~Dessa är till vissa delar en följd av Jönsamhetsproblem i den del av -·näringslivet som utgör bankens hu-

vudsakliga kundkrets, nämligen de små och medelstora företagen.

Huvuddelen härrör dock från tre ( ytora engagemang, bland annat,

~som framgått av uppgifter i massme- dia, lån till Refaat El-Sayed. Ban- kens system för kreditövervakning och uppföljning har genomarbetats och därvid ytterligare effektivise- rats. Förlusterna beräknas bli vä- sentligt lägre 1987.

OBLIGATIONSPORTFÖLJ Det bokförda värdet av bankens obligationsportfölj var vid utgången av året 4.524,6 Mkr, en minskning med 462,5 Mkr, jämfört med föregå- ende år. Vid årets slut utgjorde

"""obligationsportföljen 16,6 % (23,7)

V v bankens totala placeringar. För- delning på olika kategorier av obli- gationer framgår av not 14 på sidan

-t.

OBLIGATIONSPORTFÖLJENS l BOKFÖRDA VÄRDE.

=

%

30 29,2

,--- 25,9

25

-

-23,7

21,1 -

___1Q_-

32. Portföljens genomsnittliga av- kastning har varit 11,15 %.

INLÅNINGEN

Nordbanken startade med en total inlåning från allmänheten på 12.165,2 Mkr. Vid årets slut var den 15.612,6 Mkr, en ökning i ultimotal med 3.447,4 Mkr (-179,9) eller 28,3 % (-1,5). I dagsmedeltal har inlåningen från allmänheten i SEK varit 13.432,2 Mkr, en ökning med 1.578,5 Mkr eller 13,3 %.

Den allt viktigare normalinlåning- en har haft en ovanligt god utveck- ling i Nordbanken. Sparkvoten i hushållssektorn är låg. Trots detta har bankens inlåning på normalvill- kor, vilken främst emanerar från hushållen, ökat med i medeltal 1.554,8 Mkr eller 16,8 %. Banken var mycket aktiv i sin marknadsbe- arbetning under året. Särskilt kam- panjen i början av året med namnet Nordanvinden gav ett mycket gott utbyte.

Andelen specialinlåning från all- mänheten, vilken är extremt pris- känslig, utgjorde i dagsmedeltal under året 20,2 % (22,2) av totala inlåningen från allmänheten.

VINSTNIVÅ.

% 2,00

.·/\ ^{. . . .}

1,75 . ··i \,.

. _.

_{__....----}

.

l ^\ - , . v '

1,50 l

"-

^~

1,25

/

Bankens resultat

Under 1986 har marknadsräntorna legat på en betydligt lägre nivå än under det närmast föregående året.

Detta har varit till stor fördel för bankens resultat. Den stora tillväx- ten i rörelsevolym och en bibehållen marginal mellan räntorna för in- och

utlåning i SEK bidrog också till förbättringen. Bankens rörelsere- sultat har ökat med 49,9 Mkr eller 13,7 % till414,9 Mkr.

Det arbetande egna kapitalet ökade med 9,4 %, främst genom avsättningar till värderegleringskon- ton i 1985 års bokslut för Sundsvalls- banken respektive Uplandsbanken.

Avkastningen på det arbetande egna kapitalet blev 14,8 % * (14,2).

Avkastningen på det totala kapita- let, balansomslutningen i dagsme- deltal, blev 1,8% (1,7).

INTÄKTERNA

Bankens intäkter under 1986 steg med 291,2 Mkr eller 31,6 % till 1.212,5 Mkr. Genom att räntorna under året undan för undan sjönk blev bankens finansieringskostna- der lägre än 1985. Räntenettot fick därigenom en god utveckling, vilket var den huvudsakliga orsaken till

RÄNTABILITET.

% 21

19 _..

. ./\~.

_{i •}

. /

^\

^{· ...}

17 \

.

l ^\ _\

·. .

15 l ^{- 1 ; - -}

-..---

intäktsförbättringen. Räntenettot ökade med 196,8 Mkr eller 29,6 %.

Volymtillväxten var i år 14,9 %.

Denna ökningstakt var betydligt snabbare än för Sundsvallsbanken och Uplandsbanken tillsammans under 1985. Jämförelsen blir missvi- sande eftersom riksbankens kredit- restriktioner var i kraft under större delen av 1985. Placeringsmarginalen för 1986 blev 3,82 %**,en förbätt- ring jämfört med 1985.

De sjunkande marknadsräntorna har inneburit att N ordbanken under 1986 haft en kostnad för att finan- siera obligationsportföljen som har varit lägre än portföljens avkast- nmg.

Provisionsintäkterna har under några år betytt mycket för resultat- utvecklingen. Ä ven för 1986 noteras

Avkastningen på det arbetande egna kapitalet beräknas efter schablon- skatt med 50 procent och uttrycks som rörelseresultat i procent av be- skattat eget kapital och värderegle- ringskonton vid årets ingång ex- klusive förra årets utdelning.

n Med placeringsmarginal avses skill- naden i procent mellan de genom- snittliga räntesatserna på samtliga tillgångar och samtliga skulder inklusive eget kapital och värdereg- leringskonton mätt i dagsmedeltaL

INTÄKTER, KOSTNADER, OCH RÖRELSERESULTAT.

Mkr Förändring i procent.

1200 ....---

32 1000

~,---

800 13 2

....---

43 600 r - - Il

~ 30

400 :!3

a

20 16 ^'

' '*

200 :-, <

- ^t4

o[

_{·-C-.~ ~--}

1982 1983 1984 1985 1986

D Intäkter, Mkr.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

en stark fÖrbättring med 57,8 Mkr eller 26,5 %. Penningmarknads- och arbitrageverksamheterna sva- rar för en stor del av dessa intäk- ter men även andra verksamheter

be~yder mycket.

Ovriga rörelseintäkter 75,1 Mkr (38,5) utgörs till stor del av nettot vid bankens handel med räntebäran- de obligationer och andra värdepap- per för egen del och inom Nordban- kens likviditetsförvaltning. Framför allt under de två första tertialen var utfallet härav mycket gott.

I syfte att rationalisera skötseln av hela fastighetsbeståndet, har under 1986 bankfastigheterna för- sålts till bankens dotterbolag, Nord- bankens Fastighets AB. Realisa- tionsvinsten på 27,5 Mkr från denna affär redovisas som extraordinär intäkt. Motsvarande belopp har i förslaget till vinstdisposition avsatts till reservfonden.

KOSTNADERNA

Arbetet med fusionen har fört med sig avsevärda kostnader under Nordbankens första verksamhetsår.

Dessa engångskostnader har beräk- nats ti1120 Mkr. Dessutom påtog sig de två gamla bankerna kostnader i begränsad omfattning för fusionen redan 1985.

KONSOLIDERINGSGRAD.

% 12

11

_. . ... ·/

^\.

l

\

. ^.

10

_... . .

_l

/ ^\

9

---

/ " '

/

8 7

o

1982 1983 1984 1985 1986 - - -Nordbanken.

- - - Uplandsbanken.

•••• , , , Sundsvallsbanken.

Personalkostnaderna, inklusive sociala avgifter och pensionskostna- der, steg med 45,1 Mkr (23,3) eller 16,9% (9,6) till312,1 Mkr (267,0).

Bankens omkostnader för rörel- sen, inklusive avskrivningar, steg med 106,3 Mkr (47,3) eller 21,1 % (10,1) till610,3 Mkr (504,0).Exklu- deras ovan nämnda engångskostna- der för fusionen blir omkostnads- ökningen i stället 17, l %. Den er- sättning banken erlagt för förvärvet av en annan banks rörelse i Norrtäl- je är av goodwillkaraktär och har ~"'!··

kostnadsförts. ~,.

Bankens totala kostnader, vari inbegripes kreditförlusterna, ökade med 241,3 Mkr (67,4) eller 43,4 % (5,8) ti11797,6 Mkr (556,3). Av ök-&·

ningen svarar kreditförlusterna för ~-

136,9 Mkr.

Som extraordinär kostnad på 30,0 Mkr redovisas en avsättning för ersättning till kvarvarande banker i Bank- respektive Provinsbanksdata i samband med att Nordbanken kommer att lämna detta datasamar- bete. Slutlig uppgörelse har emeller- tid ännu ej träffats.

Styrelsen för Svenska Bankföre- ningen beslöt i december 1986 att rekommendera affärsbankerna att avsätta 200 Mkr per år under en treårsperiod för att stärka sådan högskole- och universitetsforskning som är väsentlig för näringslivet. (.

Nordbankens styrelse har beslutat · föreslå bolagsstämman att i enlighet med denna rekommendation för det första året avsätta 10,4 Mkr, att belasta 1986 års resultat som en extraordinär kostnad.

A VSÄ TINING AR

Värderegleringskontot har tillförts 141,4 Mkr (152,8) av årets överskott såsom en bokslutsdisposition.

FÖRSLAG TILLKAPITALÖKNING

Som en följd av bankens expansion inom och utom Sverige har bankens behov av eget kapital ökat. Under året har åtgärder vidtagits för att förbättra kapitaltäckningen. Sålun- da emitterades i december 1986 ett