Slutbetänkande; Beredningen för näringslivsstrategi

Mörbylånga kommun

Webbplats

www.morbylanga.se

E-post

kommun@morbylanga.se

Organisationsnr

212000-0704

Postadress

386 80 Mörbylånga

Besöksadress

Trollhättevägen 4

Telefon

0485-470 00 vx

Fax

0485-472 71

Bankgiro

991-1876 Verksamhetsstöd - Kommunkansliet

Jonas Jansson, 0485 - 471 25 jonas.jansson@morbylanga.se

2015-12-14 KST 2015/000689-140

Slutbetänkande;

Beredningen för näringslivsstrategi

Mörbylånga kommun

Webbplats

www.morbylanga.se

E-post

kommun@morbylanga.se

Organisationsnr

212000-0704

Postadress

386 80 Mörbylånga

Besöksadress

Trollhättevägen 4

Telefon

0485-470 00 vx

Fax

0485-472 71

Bankgiro

991-1876

1 Inledning ... 4

2 Uppdraget ... 4

2.1 Beredningens sammansättning ... 4

2.2 Uppdragsbeskrivning ... 5

3 Visioner och strategier 2025 ... 5

3.1 Strategier kopplade till visionen i beredningens urval ... 5

3.2 Handlingsplan för näringslivsutveckling i Mörbylånga 2015-2016 . 6 3.3 Värdegrund – Människan i fokus ... 6

4 Genomförande ... 6

5 Beredningens överväganden ... 7

SWOT-analys ... 7

5.1 Näringslivet i Mörbylånga ... 7

5.1.1 Gröna näringar och vidareförädling ... 10

5.1.2 Tillverkande industri och verkstäder ... 11

5.1.3 Besöksnäring ... 12

5.1.4 Världsarvet ... 13

5.1.5 Omvårdnad och jämförbar service ... 14

5.1.6 Byggnads- och fastighetsbranschen ... 14

5.1.7 Handel ... 15

5.1.8 Kulturella och kreativa näringar ... 16

5.1.9 En- och fåmansföretagare ... 16

5.1.10 Fastighetsägare/investerare ... 17

5.2 Infrastruktur ... 17

5.2.1 Digital infrastruktur ... 17

5.2.2 VA och elförsörjning ... 18

5.2.3 Mark och lokaler ... 18

5.2.4 Vägar och kollektivtrafik ... 18

5.2.5 Arbetskraftsförsörjning ... 20

5.3 Näringsliv och skola ... 20

5.4 Näringslivsutveckling ... 21

5.4.1 Intern samverkan i frågor som rör näringslivet. ... 22

5.4.2 Extern samverkan i frågor som rör näringslivet. ... 22

5.4.3 Marknadsföring för att attrahera nya företag och deras medarbetare. ... 22

5.4.4 Stöd och rådgivning till företagare. ... 23

5.4.5 Kultur- och näringslivssektionen. ... 23

5.5 Kommunala processer ... 23

5.6 Företagsklimatet enligt Svenskt näringslivs undersökning ... 24

5.7 Regionala förutsättningar ... 26

6 Yrkanden ... 27

7 Beredningens förslag till beslut ... 27

8 Reservationer ... 27

9 Bilagor ... 27

1 Inledning

Beredningen för näringslivsstrategi överlämnar härmed sitt slutbetänkande.

Betänkandet utgörs till stor del av analyser och beskrivningar av näringslivet i Mörbylånga, infrastrukturen samt arbetsmetoder och processer för

näringslivsutveckling. Förslaget till näringslivsstrategi för Mörbylånga kommun 2016 – 2025, följer som bilaga 1 till detta betänkande.

En strategi är ett aktiverande dokument som pekar ut handlingsriktningar och övergripande mål, handlar om de stora sammanhangen och inte om vårt praktiska agerande. Strategin innehåller oftast en eller flera visioner och långsiktiga mål. Genom strategier skapar vi en tydlig profil.

Näringslivsstrategin ska vara vägledande i arbetet med att skapa de bästa förutsättningarna för ett näringsliv som expanderar och utvecklas och därmed fortsätter att generera sysselsättningstillfällen. Företagsklimatet ska präglas av serviceanda, tillgänglighet och öppenhet.

2 Uppdraget

2.1 Beredningens sammansättning

På fullmäktigesammanträdet i mars 2015, valdes 5 ledamöter och 2 ersättare att ingå i beredningen:

Mats Edén (M), ordförande

Göran Backrot (C), 1:e vice ordförande Tina Thuresson (S), 2:e vice ordförande Berne Klysing (FP)

Jerker Nilsson (S) Som ersättare valdes:

Anne Wilks (MP) Ylva Bengtsson (V)

Under det fortsatta arbetet har Ylva Bengtsson (V) och Tina Thuresson (S), avsagt sig sina uppdrag. Anders Wassbäck (V), utsågs den 21 april att ersätta Ylva Bengtsson (V). Per Elgestam (S), valdes i september att ersätta Tina Thuresson (S). Jerker Nilsson (S), utsågs den 22 september till ny 2:e vice ordförande.

2.2 Uppdragsbeskrivning

Beredningen ska den 18 december 2015 (senare förlängt med en månad till den 18 januari 2016), lämna förslag till en näringslivsstrategi för

Mörbylånga kommun 2016 – 2025. De strategiska målen i

visionsdokumentet ska vara en utgångspunkt och beredningen ska också beakta det arbete som förvaltningen tidigare har gjort, tillsammans med partiernas synpunkter på detta. Beredningens arbete ska så långt det är möjligt ske i dialog med det lokala näringslivet. Näringslivsstrategin ska innehålla tydliga och prioriterade mål för det fortsatta arbetet med

näringslivsutveckling och beredningen ska särskilt beakta behovet av en god näringslivsutveckling i hela kommunen, samt olika näringars skilda behov.

Aspekterna jämställdhet och integration ska beaktas i beredningens arbete.

3 Visioner och strategier 2025

Av visionsdokumentet från 2011, framgår att vårt näringsliv är

framgångsrikt och genererar årligen minst 90 nya sysselsättningstillfällen.

Företagsklimatet är positivt och väl känt i vår omvärld.

3.1 Strategier kopplade till visionen i beredningens urval

 Värna om de etablerade företagen.

 Utveckla 24- timmarsmyndigheten.

 Bejaka strukturomvandlingen inom näringslivet.

 Uppmuntra utvecklingen av jordbruket och dess synergieffekter till ett ”Nordens Provence”.

 Se landskapet och särskilt kustområdena som en resurs vid utveckling av södra Öland.

 Uppmuntra olika aktörer till samverkan.

 Samverka med andra kommuner, företag och andra intressenter i marknadsföring och profilering av regionen.

 Utveckla samarbetet med andra aktörer i samhället.

 Bejaka regionalt, nationellt och internationellt samarbete.

 Använd konstnärliga områden som en resurs inom besöksnäringen och för medborgarna.

 Skapa ett informationscenter för världsarvet.

 Erbjuda god kommunal service i hela kommunen.

 Undanröja hinder för utveckling av boende i hela kommunen, beakta särskilt utbyggnad av VA-nätet på ett säkert och miljömässigt sätt.

 Erbjuda ett differentierat boende.

 Utveckla den digitala infrastrukturen.

 Verka för miljöanpassade kommunikationer och fler gång- och cykelvägar.

 Stimulera kompetensutveckling av företagen.

 Aktivt arbeta för jämlikhet och jämställda villkor.

3.2 Handlingsplan för näringslivsutveckling i Mörbylånga 2015- 2016

Handlingsplanen beskriver mål och åtgärder för kultur- och

näringslivssektionens arbete under 2015 och 2016. Handlingsplanen kommenteras i olika avseenden under rubriken ”Beredningens överväganden”.

3.3 Värdegrund – Människan i fokus

Mörbylånga kommuns värdegrund är ”Människan i fokus”. Begreppet förtydligas genom att:

”Vi ansvarar för att tillsammans utveckla Mörbylånga kommun på ett kreativt och jämlikt sätt”.

Värdeorden är Ansvar – Tillsammans – Utveckling – Kreativitet.

 Värdeorden ”tillsammans utveckla”, beskriver tydligt vad som krävs.

En fortsatt positiv utveckling av näringslivet förutsätter att den politiska organisationen och de bägge förvaltningarna tar ett gemensamt ansvar.

 Det är också viktigt att kommunen och näringslivet arbetar tillsammans för att åstadkomma en bra utveckling.

4 Genomförande

Beredningen har inledningsvis samlat faktauppgifter, statistikmaterial och jämförelsematerial från andra kommuner. Utformningen av betänkandet och strategin har kontinuerligt diskuterats under beredningens arbetsmöten och via mailkorrespondens. Kommande avsnitt med rubriken ”Beredningens överväganden”, utgör det huvudsakliga stödet för de slutsatser och strategiska ställningstaganden beredningen gör i näringslivsstrategin.

Beredningen har också träffat - och med vissa frågeställningar som grund - samtalat med företrädare för flera av näringslivets branscher, tjänstemän inom kultur- och näringslivssektorn, VD för Mörbylånga Bostads- respektive Fastighets AB, samt Svenskt Näringsliv. Diskussioner om gemensamma beröringspunkter har även förts med beredningen för kulturstrategi.

Det preliminära betänkande som färdigställdes till fullmäktiges sammanträde den 20 oktober 2015, fick i likhet med kulturberedningens material också en publik exponering. Särskilda enkätfrågor till allmänheten publicerades på kommunens webbplats tillsammans med beredningens preliminära betänkande. Det är dock noterbart att intresset för näringslivsfrågorna var betydligt lägre än vad som var fallet med kulturfrågorna. Att på det här sättet arbeta mer öppet och ta del av kommuninvånarnas synpunkter innan arbetet slutförs, har dock gett värdefulla erfarenheter att ta med för kommande beredningar.

5 Beredningens överväganden

SWOT-analys

Följande SWOT-analys gör inte krav på att vara en heltäckande analys över kommunen, utan är sammanställd på grundval av de synpunkter som

framkommit vid träffar med olika branschföreträdare.

Styrkor:

Natur, hav, unik miljö, trygg och säker kommun, varumärket Öland, positiv utvecklingstrend i näringslivet, jordbrukslandskapet, hög andel

fåmanföretag, kalkstenen.

Svagheter:

Geografiska läget, bron, bristande infrastruktur, splittrat huvudmannaskap för infrastruktur, stor restriktivitet för nyproduktion av boende utanför tätorterna, långdragna processer särskilt gällande detalj- och bygglov, bristande helhetssyn gällande näringslivsfrågor inom kommunen, obalans mellan Färjestaden/Mörbylånga och övriga kommundelar.

Möjligheter:

Tillgång till industrimark, förnybar energi, goda förutsättningar för ett hållbart samhälle, utveckla besöksnäringen och besöksanledningar, världsarvet, säsongsförlängning, engagemang för näringslivsfrågor.

Hot:

Företag kan lämna kommunen på grund av bristerna i infrastrukturen, begränsningar på grund av riksintressen och natur, tillgången på utbildad personal, historiska problem med turismorganisationen

5.1 Näringslivet i Mörbylånga

I kommunens privata näringsliv inkluderar beredningen aktiebolag, enskilda näringsidkare, kreditkassor, hypoteksföreningar, ekonomiska föreningar, enkla bolag, partsrederier, handels- och kommanditbolag samt stiftelser. I december 2015 finns 1 762 organisationer med säte i kommunen. Det officiella antalet organisationer är högre i statistikmaterialet men då finns också samtliga föreningar och dödsbon med i siffrorna. Av de 1 762

organisationerna har 1 215 inga anställda, 127 organisationer har 5 eller fler anställda och 4 organisationer har 50 eller fler anställda.

Totalt 126 företag svarar tillsammans för ca 63 % av de privata

arbetstillfällena i kommunen. Dessa företag borde utgöra en viktig målgrupp för näringslivskontorets individuellt riktade verksamhet. Detta betyder inte att övriga företag skulle vara av mindre intresse men formerna för

kontakterna kan då variera.

Tabell 1. Antal företag fördelat på storlek i Mörbylånga kommun. Källa SCB

Tabell 2. Teoretiskt antal anställda i företag fördelat på storlek inom Mörbylånga kommun. Källa SCB

I beredningens analys av de olika branschträffarna har företagen i Mörbylånga grovt indelats i

 Gröna näringar och vidareförädling (5.1.1)

 Tillverkande industri och verkstäder (5.1.2)

 Besöksnäring (5.1.3)

 Omvårdnad och annan jämförbar service 5.1.5)

 Byggnads- och fastighetsbranschen (5.1.6)

 Handel (5.1.7)

 Fåmanskonsulter (5.1.9)

 Fastighetsägare och investerare (5.1.10)

Nedan visas tabeller med antal företag inom respektive bransch och antalet anställda. Notera att för besöksnäringen så finns många säsongsföretag som inte är skrivna i Mörbylånga och därför inte finns med i SCB:s uppgifter.

Tabell 3. Antal företag per bransch och storlek i Mörbylånga kommun. Källa SCB

0 ans tällda

1-4 ans tällda

5-9 ans tällda

10-19 ans tällda

20-49 ans tällda

50-99 ans tällda

100-199 ans tällda

200-499 ans tällda

Tot alt

Teoretiskt antal anställda 0,5 2 7 15 35 75 150 350

Bolag 286 249 61 34 13 4 2 649

Föreningar, församlingar o stiftelser 62 29 2 4 97

Fysiska personer o dödsbon 1184 68 6 1258

Offentliga 21 13 17 13 3 2 69

Totalt 1532 367 82 55 26 7 2 2 2073

Privata 1532 346 69 38 13 4 0 2 2004

0 ans tällda

1-4 ans tällda

5-9 ans tällda

10-19 ans tällda

20-49 ans tällda

50-99 ans tällda

100-199 ans tällda

200-499 ans tällda

Tot alt

Teoretiskt antal anställda 0,5 2 7 15 35 75 150 350

Bolag 143 498 427 510 455 300 0 700 3033

Föreningar, församlingar o stiftelser 31 58 14 60 0 0 0 0 163

Fysiska personer o dödsbon 592 136 42 0 0 0 0 0 770

Offentliga 0 42 91 255 455 225 300 0 1368

Totalt 766 734 574 825 910 525 300 700 5334

Privata 766 692 483 570 455 300 0 700 3966

0 ans tällda

1-4 ans tällda

5-9 ans tällda

10-19 ans tällda

20-49 ans tällda

50-99 ans tällda

100-199 ans tällda

200-499 ans tällda

Tot alt

Teoretiskt antal anställda 0,5 2 7 15 35 75 150 350

Gröna näringar 554 83 19 3 1 660

Hotell och restaurang 40 19 7 3 2 71

Tillverkning och reparation 66 14 5 4 3 1 93

Bygg 91 48 6 7 1 153

Handel 99 29 14 9 1 1 153

Konsultverksamhet 154 49 1 204

Vård och omsorg 25 11 2 1 1 1 41

Skola utbildning 40 4 1 3 48

Kultur och hantverk 97 10 1 1 109

1166 267 56 30 8 3 1 1 1532

Tabell 4. Antal anställda per bransch och storlek i Mörbylånga kommun. Källa SCB

0 ans tällda

1-4 ans tällda

5-9 ans tällda

10-19 ans tällda

20-49 ans tällda

50-99 ans tällda

100-199 ans tällda

200-499 ans tällda

Tot alt

Teoretiskt antal anställda 0,5 2 7 15 35 75 150 350

Gröna näringar 277 166 133 45 0 0 0 350 971

Hotell och restaurang 20 38 49 45 70 0 0 0 222

Tillverkning och reparation 33 28 35 60 105 75 0 0 336

Bygg 45,5 96 42 105 35 0 0 0 323,5

Handel 49,5 58 98 135 35 75 0 0 450,5

Konsultverksamhet 77 98 7 0 0 0 0 0 182

Vård och omsorg 12,5 22 14 0 35 75 150 0 308,5

Skola utbildning 20 8 7 45 0 0 0 0 80

Kultur och hantverk 48,5 20 7 15 0 0 0 0 90,5

583 534 392 450 280 225 150 350 2964

5.1.1 Gröna näringar och vidareförädling

Kategorin omfattar 660 företag varav 554 helt saknar anställda och 83 företag har mellan 1 – 4 anställda. Ett förbehåll är att antalet anställda för gröna näringarnas del dock är betydligt fler i primärproduktionen än vad som framkommer av statstiken. För aktiebolagen framgår antalet anställda av årsredovisningen men för enskilda näringsidkare är det inte lika lätt. Det finns också ett antal företag med säsongsanställda, varav någon med över 100 anställda.

Nyckelord: Basproduktionen inom de gröna näringarna är för tillfället stabil med undantag för en viss osäkerhet gällande mjölkproduktionen.

Arbetsmarknaden inom basproduktionen påverkas främst av mekanisering och automatisering samt till viss del genom sammanläggningen av

produktionsenheter. Hoten mot branschen är huvudsakligen drivna av lagkrav på nationell- eller EU-nivå.

I Kalmar läns Livsmedelsstrategi 2016 – 2025, beskrivs ”utvecklingen i Kalmar län inom livsmedel de senaste åren som unik. Länet har lite mer än två procent av Sveriges befolkning men svarar för en fjärdedel av Sveriges produktion av kyckling och mer än en tiondel av mjölken, äggen och

nötköttet. Under åren 2005-2013 stod lantbruket från Kalmar län för drygt en tredjedel av all tillväxt inom animalieproduktionen i Sverige. Under åren 2007-2012 ökade antalet sysselsatta i hela sektorn med 8 %. Branschens aktiebolag ökade under åren 2011-2014 sin omsättning med 21 %. Vi är dock medvetna om att låga mjölkpriser just nu sätter press på många av länets producenter”.

Vidareförädling av jordbrukets produkter är ett område på stark frammarsch.

Inom kommunen finns flera framgångsrika exempel på förädlingsföretag. De lokala produkter som tas fram i denna ”Nordens Provenceanda”, lämpar sig väl för en riktad inkubatorverksamhet. De gröna näringarna har idag också möjligheter till ett utökat stöd t.ex. i form av konsultcheckar. Inom ramen för varumärket Öland bör kommunerna agera för att få till stånd någon form

GRÖNA NÄRINGAR

Bedömd trend

Hot Möjligheter Strategi/konsekvens

Traditionellt jordbruk

+ Generationsväxling.

Problem i relationen med Länsstyrelsen EU:s olika stödformer.

Kompetensförsörjning (Ingelstorpsskolan ---) Minskad areal pga exploatering är marginellt problem.

Infrastruktur (inkl mobil och bredband)

Bra mark

Genererar arbete för andra.

Många är diversifierade Odling och utveckling av inhemska grödor som kan ersätta soja kan ge ökad djurproduktion.

EU:s olika stödformer.

Eko-jordbruk 0 eller + För "dåligt" betalt, lägre avkastning

Ökad efterfrågan Diversifierad produktion Mjölkproduktio

n

0 eller + Överproduktion Minskad förbrukning, ändrade vanor

Köttproduktion + Ökad efterfrågan

Matförädling + Fluga eller långsiktigt behov.

Expansionsbehov

Ökad efterfrågan på lokal mat.

Upphandlingsregler ska på lämpligt sätt stötta lokala näringsidkare.

Vaken för signaler.

Kontinuerlig dialog Gymnasieförbundet, säkra utbildning.

Samhällets behov av infrastruktur måste ändå säkras framför

jordbruksmark.

Fortsatt bra samarbete som tillsynsmyndighet.

Driva på utbyggnad av infrastruktur. (vatten, mobil, bredband)

av regional kvalitetscertifiering, jämför t.ex. ”Appelation controllé” i Frankrike. Åtgärden ansluter väl till visionen i Livsmedelsstrategin för Kalmar län 2016 – 2025:

”Kalmar län ska utvecklas till en välkänd livsmedelsregion av högsta klass.

Vi ska stolta kombinera naturförutsättningar, traditionell kunskap och entreprenörsskap med fördjupad kunskap om hållbar utveckling, teknik och marknad”.

Aviserade förändringar i Lagen om offentlig upphandling (LOU), kan komma att skapa bättre konkurrensmöjligheter för lokala producenter.

 Öland ska i samverkan med näringen arbeta för att vara ett internationellt etablerat matvarumärke med en regional

kvalitetscertifiering. Arbetet är gynnande för turism, handel och de gröna näringarna. Den kommunala insatsen handlar om medverkan av personal med stöttning i ansökningsförfaranden och fortsatt projektstöd.

 Använd befintliga branschorganisationer för att ge stöd och för att kunna hänvisa enskilda företagare till lämpliga samarbetspartners.

5.1.2 Tillverkande industri och verkstäder

I tillverkningskategorin finns totalt 60 företag varav 44 är helt utan anställda.

6 företag har mellan 1 – 4 anställda, 9 företag har mellan 5 – 49 anställda och ett företag har mellan 50 – 99 anställda. Tillgång till rätt kompetens och god infrastruktur är vital för dessa företag. Det finns exempel på företag som är särskilt utsatta på grund av bristerna och som redan får förfrågningar om etablering i andra kommuner. Även tillverkningskategorin är väl lämpad för en riktad inkubatorverksamhet.

Det är angeläget att kommunen planlägger och har möjlighet att kunna anvisa industri- och kontorsmark för en snabb etablering. Markområdena i en radie om ca 5 km runt brofästet, är t.ex. väl lämpade för nyetablering inom denna företagskategori.

 Marknadsföra kommunen som en attraktiv plats för nyetableringar.

o Kommunen är representerad och väl synlig på etablerade näringslivsforum som mässor m.fl. platser. Utgångspunkten i

TILLVERKANDE INDUSTRI

Bedömd trend

Hot Möjligheter Strategi/konsekvens

Tillverkande -/0 Konkurrens från fastlandet om nyetablering Pris på industrimark???

Flytt pga bristande infrastruktur Utbildad personal Ö/bro-problemet

Bra ställe att bo Tillgång till industrimark halvmil från bron.

Expandera befintlig industri.

Någon företagsledare har personlig anledning att flytta till /starta något här.

Vaken för signaler.

Kontinuerlig dialog

Verkstad + Verkstadsmark /t ex

Algutsrum, Brofästet, Färjestadens ftgby, Björnhovda ftgby, Tången i Mbla m fl.

Säkra expansionsmöjligheter.

Kontinuerlig dialog

Stenindustri, Cementa

+ Brytningstillstånd Fel grannar, vilket hotar expansion, fortsatt brytning Utbildad personal

Bra råvara Säkra expansionsmöjligheter.

Kontinuerlig dialog

Energiproduktion (sol, vind)

+ (sol) 0 (vind)

Miljötillstånd Teknisk utveckling Solkraftetablering på S Öland?

exponeringen ska vara att kommunen är en attraktiv plats för både boende och näringsverksamhet.

 Kommunen ska ha tillgång till redan planlagd mark med lämplig infrastruktur för snabb nyetablering av industri- och

kontorsverksamhet.

o Förvaltningen ska ta fram en plan för industrietablering senast under 2017.

 Kommunen ska ha en uppsökande verksamhet riktad mot företag inom kommunen, se även punkt 5.4.1

5.1.3 Besöksnäring

Det finns en tendens att verksamheter på Öland uppfattar sig som

säsongsberoende och då huvudsakligen till skollovet och sommarsäsongen.

Flera verksamheter som hör hemma i besöksnäringen har dock en utsträckt aktiv period, t.ex. fågelturismen som pågår mellan vecka 20 och fram till vecka 42. Den nya mobila turism som följer av att allt fler köper husbilar är ett utvecklingsområde. Det finns ingen anledning att tro att intresset för husbilsturism kommer att minska, tvärtom. Detta ställer efterhand krav på en särskilt organiserad infrastruktur med ställplatser och servicemöjligheter för husbilar.

Hotell och restaurang omfattar 71 företag med säte i kommunen. 40 företag med anställda och 31 företag utan anställda. Utöver detta finns företag med säte i andra kommuner men som bedriver verksamhet här. Antalet företag som har ett serveringstillstånd uppgår till ca 50 st. Hotell och andra

verksamheter med möjlighet för övernattning, stugbyar och campingplatser då borträknade, kan med fördel kopplas till en besöksupplevelse, t.ex. en temavecka, ett festivalbesök m.m. Café och olika typer av restauranger ingår som en nödvändig och viktig del i paketeringen av de olika

besöksanledningarna.

Sol & Bad. Våra kommunala stränder är i flera fall dåligt underhållna och samtidigt också för okända. Förteckningen på kommunens webbplats omfattar 8 stränder, Borgmästarviken och Lökenäs i Glömminge, Färjestadens Hamn, Kalvhagen och Mörbylånga Hamn i Mörbylånga, Klevabadet, Näsby och Parboäng. De flesta stränder saknar det utbud av aktiviteter som många idag ser som ett givet inslag på en badstrand. Medias fokus på alger och andra föroreningar är också en utmaning att hantera. En möjlighet är att differentiera ett mindre antal stränder som

”fullservicestränder”, där både underhåll samt aktiviteter och utbud på plats är mer omfattande. Övriga stränder får som ”naturstränder”, ett begränsat underhåll. De olika avtalen gällande stränder och grönområden behöver också harmoniseras.

Ekoturism. Det här är ett område som expanderar. Intresset för det basala med lokal råvaruproduktion och naturupplevelser, vandrings- och cykelleder, är uppåtgående.

Idrottsturism. Området bedöms ha kapaciteten att öka kraftigt men ett varningstecken är det starka beroendet av idéella krafter.

Kulturturism. Det här är ett område som expanderar. Intresset för det basala med det rika kulturarvet, den konstnärliga traditionen, naturupplevelser,

vandrings- och cykelleder, är uppåtgående. Inom kommunen finns rikliga möjligheter för den intresserade att få uppleva platser som präglas av en delvis dramatisk historia och förhistoria, en rik och viktig del av vårt kulturarv. Borgarna Eketorp och Sandby är två spännande exempel.

Handel & shopping. ”Ölands Skördefest, Öland spirar och Påskyran”, är alla bra exempel på en god paketering där handel och upplevelser av skilda slag kombineras på ett attraktivt sätt. Kommunen behöver ta ställning till hur man önskar utveckla sina orters centrum från söder till norr. Vissa

utomhusarrangemang har också en väderkänslighet som medför krav på praktiska och funktionella åtgärder för att säkra upp olika arrangemang.

Gemensamt för flera av de ovan uppräknade områdena är

Det är viktigt att kommunen har en stödfunktion för att underlätta för den som vill svara för olika arrangemang. Det finns behov av tydliga riktlinjer som behandlar på vilken grund kommunen ska stötta – eller sponsra och följa upp, både idéella och kommersiella arrangemang.

Den kommande gemensamma turistorganisationen inom Ölands

kommunalförbund har en viktig uppgift i en bra paketering av besöksmål.

Avgränsningen av ansvar mellan kommunerna och kommunalförbundet är viktigt att tydliggöra.

 Kommunen ska driva ölandsövergripande

destinationsutvecklingsfrågor i samverkan med lämpliga partners.

 Kommunen ska underlätta för arrangörer som anordnar olika event som gynnar besöksnäringen.

o Samlad och effektiv information.

o Tydliggöra vilka kommunala resurser som kan nyttjas och vad dessa kostar.

 Med i förhållande till utbudet av aktiviteter och service,

differentierade kommunala badstränder kan privata aktörer attraheras till att bidra till en utveckling av sol- och badturismen.

5.1.4 Världsarvet

Södra Ölands odlingslandskap är samtidigt ett kulturarv och ett levande kulturlandskap. Begreppet kulturarv är brett och beskrivs vanligen som alla materiella och immateriella uttryck (spår, lämningar, föremål,

konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper), för mänsklig påverkan.

Kulturarv är mångfald och kan också preciseras för att belysa särskilda delar av samhällsutvecklingen, till exempel det biologiska kulturarvet, det

industriella kulturarvet eller modernismens kulturarv.

Det nationella huvudmannaskapet för världsarven bärs av

Riksantikvarieämbetet. Det är världsarvsrådet som ansvarar för att

världsarvets värden bevaras och att jordbruket kan fortsätta att bedrivas och utvecklas. Länsstyrelsen, Mörbylånga kommun, Regionförbundet och

Lantbrukarnas riksförbund, har alla olika uppgifter i det fortsatta arbetet med det levande världsarvet och Mörbylånga kommun ska ” vårda, utveckla, tydliggöra och tillgängliggöra världsarvets värden. Idet ingår lokal och regional profilering och samarbete med hela regionen. Kommunen ansvarar

för förankring och marknadsföring”. Det finns också en arbetsgrupp som bildas av världsarvsrådet, Kalmar läns museum och Linnéuniversitetet (LNU). Arbetsgruppen tillför kompetens, möjlighet till utbildning och forskning och samverkan. LNU är också partner i finansieringsfrågor.

Statens Fastighetsverk är en ny aktör inom världsarvsområdet som ägare till borgar som Bårby och Eketorp, flera gravfält samt Ottenby kungsgård.

Världsarvet är som varumärke samtidigt en unik tillgång i marknadsföringen av södra Öland och därmed viktig för turismen, en inspirationskälla och grogrund för kulturaktiviteter och skapande verksamhet och sedan många generationer, en bas för näringsverksamhet. Kultur, näring och turism möts där kulturutövare också blir företagare eller där näringens förädlings- och utvecklingsarbete tillsammans med utbudet av kultur blir till en

attraktionskraft som lockar nya och gamla besökare.

5.1.5 Omvårdnad och jämförbar service

Kommunen tillämpar Lagen om valfrihetssystem (LOV). Kommunen ser positivt på privata utförare som alternativ till verksamhet i egen regi och bör utreda vilka verksamheter och tjänster som kan omfattas av utmaningsrätt.

”Utmaningsrätten är till för att pröva verksamheter som bedrivs av

kommunen, både kostnads- som kvalitetsmässigt. Utmaningsrätten är en del i att öka mångfalden och förbättra den kommunala verksamheten.

Intraprenad, avknoppning, entreprenad och kundval är andra. Utmaningen avser att någon lämnar ett önskemål om att en del av den kommunala verksamheten ska upphandlas eller säljas. Den som vill driva en verksamhet åt kommunen på entreprenad har rätt att utmana den kommunala

verksamheten. Det kan även finnas möjlighet att rikta ett önskemål till kommunen om att en del av kommunens verksamhet ska säljas” (SKL).

 Ersättning till privata utförare ska stå i relation till kommunens kostnad för att utföra samma tjänster.

5.1.6 Byggnads- och fastighetsbranschen

Branschen är för närvarande stark och det finns förstås en koppling till kommunens fortsatt positiva tillväxt. Utvecklingen är påtaglig och synbar med många hantverkare i rörelse på vägarna, byggnation och exploatering som pågår på många håll. Det finns samtidigt en oro för vad som ska hända efter det att ROT-avdraget nu reduceras.

Mark i anslutning till Färjestaden eller Mörbylånga har högst attraktivitet. I Färjestaden finns också stora exploateringsbara områden öster om

Färjehallen. Att nyproducera hyresrätter förutsätter tillgång till mycket goda lägen. Lokalisering av nya boendeområden måste även förenas med

avvägningar då de kommunala kostnaderna för samhällsservice ökar.

Förtätning av bebyggelse innebär istället att förutsättningarna för praktiska lösningar ökar.

Inom branschen upplever man också att långdragna planprocesser och detaljstyrning i bygglovshanteringen är direkt hindrande för en fortsatt etablering. En utgångspunkt är att kommunen i sina detaljplaner får

bestämma placering, utformning och utförande avbyggnadsverk och tomter (PBL 2010:900, 16 §).

 Det är nödvändigt att ha tillgång till redan detaljplanerad mark för industri och annan näringslivsverksamhet. Planens utformning får inte vara för detaljstyrande.

 Visionsdokumentets strategi om att utnyttja kustnära lägen för boendeändamål konkretiseras i handelsutredningen som ett incitament för inflyttning och ökat stöd till detaljhandeln.

 En större frihet i utformningen av hus och byggnader kan bidra till att olika boendemiljöer inom kommunen upplevs som attraktivare.

5.1.7 Handel

Kommunfullmäktige beslutade den 22 september 2015, att anta en ny handelsstrategi. Inför utformningen av strategin har kommunen också upphandlat en handelsutredning av ett externt konsultföretag. Av skäl som beror av denna med beredningens arbete parallella process, valde

beredningen i planeringsskedet att inte prioritera dialogen med handeln. I frågor om handeln som en viktig bransch och del i näringslivet, måste beredningen därför enbart hänvisa till handelsstrategin och den utredning denna baseras på.

Handelsutredningen som färdigställdes och överlämnades till kommunen i mars månad, är en beskrivning och analys av detaljhandeln i kommunen.

Utgångspunkt för konsulföretagets bedömningar har varit ett antal frågor som kommunen har framställt.

I utredningen konstateras att ”detaljhandeln spelar en viktig roll för utvecklingen av Mörbylånga kommun i den meningen att man blir en

attraktiv kommun för boende och arbetande att verka i. En kommun som har brist på framförallt dagligvaror, har svårare att attrahera nya boende till kommunen. Dessutom är handeln en förhållandevis stor arbetsgivare”.

Även i andra sammanhang anger utredningen viktiga aktiviteter och åtgärder som kommunen kan arbeta med för att utveckla handeln. En av dessa

handlar om att främja bostadsbyggande i attraktiva, kustnära områden på södra Öland för att stimulera inflyttning och öka den lokala handelns kundunderlag. Här finns ett tydligt samband med en av visionsdokumentets strategier. Utredningen framhåller också vikten av att värna de

marknadsandelar man har, utveckla handelsplatserna och arbeta med frågor om attraktivitet, trivsel, miljöer och service.

Handelsstrategin är mycket kortfattad och handlar i huvudsak om var olika kategorier handel ska lokaliseras, mindre om traditionella frågor om näringslivsutveckling anpassade för handelns behov. I handelsstrategin har kommunen tydliggjort det som utredningen framhåller som en viktig kommunal uppgift, man pekar ut var man vill att viss handel skall finnas.

Handelsstrategin är precis de tydliga regler som utredningen föreslår att kommunen skall ha och pekar ut lämplig lokalisering för dagligvaruhandeln, shoppinghandeln och volymhandeln.

5.1.8 Kulturella och kreativa näringar

Kulturrådet skriver om denna bransch som idag omfattar drygt 100 företag i kommunen och närmare 120 000 företag i landet, ”Tillgång till konst och kultur är viktigt för att en region ska utvecklas och vara attraktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av detta. Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet lyfts de kulturella och kreativa

sektorerna fram som väsentliga för att implementera EU 2020-strategin” (EU 2020 är en tillväxt- och sysselsättningsstrategi som ersätter

Lissabonstrategin).

Inom de kulturella och kreativa näringarna sker en kontinuerlig utveckling av innehåll, tjänster och produkter, som också leder till nya

företagsetableringar och ibland till helt nya branscher. Digitaliseringen inom konsumtions- och produktionssidan gör att utvecklingen idag sker mycket snabbt.

Inom kommunen och särskilt i den södra kommundelen, finns ett kulturellt och konstnärligt arv som tillsammans med den speciella landskapstypen ger starka incitament för kulturellt och konstnärligt skapande verksamhet.

Kulturdriven tillväxt är ett ”eget” tillväxtbegrepp och genereras av kulturskapande i dess olika former. Mellan de kulturella och kreativa näringarna och besöksnäringen finns en gränsöverskridande samhörighet.

Förutsättningarna för kulturdriven tillväxt är generellt mycket goda i kommunen med ett ökande entreprenörskap i de traditionella

kulturverksamheterna. Det är viktigt att ta tillvara de kommersiella möjligheter som ändå finns i många kulturföretag. Beredningen för kulturstrategi konstaterar dock i sitt betänkande att näringslivspolitiken måste vara lyhörd för att kulturföretag inte alltid vill växa marknadsmässigt utan också har helt andra behov som i högre grad utgår från den förmåga till skapande som också är dess kulturella kapital.

 Mötesplatser.

 Främja nätverksbyggande och dialog.

o Kulturråd för samverkan med föreningar.

o Riktad inkubatorverksamhet i samverkan med Capellagården.

5.1.9 En- och fåmansföretagare

Drygt 75 % av kommunens företagare utgörs av enmansföretagare. Som ensam företagare ökar sannolikt behovet av att kunna få stöd av nätverk.

Andelen nyanlända som tillhör den här kategorin företagare kan också förväntas öka. Möjligheten för nyanlända att bli företagare underlättar integrationen men för också med sig behovet av anpassade stödåtgärder.

Enmansföretagaren har oftast bättre förutsättningar till att kunna vara rörlig.

I begreppet lägger vi då in att om en bostadsort framstår som särskilt

attraktiv, kan en enskild näringsidkare ha lättare att fatta beslutet om boende enbart på den grunden och sedan ta med företaget eller företagsidén till den önskade orten.

Det är viktigt att vi frågar oss vad den här kategorin företagare eller blivande företagare har behov av. Med säkerhet efterfrågas en näringslivsverksamhet som hörs och syns och som kan ge aktuell information om företagandets villkor i kommunen. Självklart behövs en fungerande infrastruktur där företagaren har tillgång till stödjande nätverk, mötesplatser, mindre kontorshotell med kortare hyresavtal, inkubatorverksamhet, för att nämna några exempel.

5.1.10 Fastighetsägare/investerare

Det finns en efterfrågan på mark för bostäder och andra lokaler men den är främst koncentrerad runt Färjestaden och Mörbylånga.

För att förmå finansiärer att satsa här krävs visioner och långsiktiga planer som ger en tydlig bild av vad vi vill och hur finansiärens idé kan passa in.

Det finns också möjlighet till statligt investeringsstöd för kommande år. Av statsbudgeten för 2016 framgår att regeringen för perioden 2017-2019, ingår ekonomiska åtaganden i form av investeringsstöd för byggande av

hyreslägenheter och bostäder för studerande till ett värde av högst 3000 000 kr.

 De statliga subventionerna för bostadsbyggande utgör en

finansieringsmöjlighet för vissa av kommunens nyproduktioner.

MBAB bör undersöka förutsättningarna till att få del av stödet.

5.2 Infrastruktur

Kommunen har det övergripande ansvaret för att tillhandahålla en god infrastruktur för invånarna. Ibland tas detta ansvar i samverkan med andra aktörer eller myndigheter. En förutsättning för att kunna leva upp till

ansvaret är att ha en aktuell lägesbild, relevant kompetens samt den politiska viljan att åstadkomma verkliga förändringar.

Samtliga företrädare för de olika branscher som beredningen har samtalat med vittnar om stora brister i infrastrukturen.

Kommunen måste ta ett samlat grepp om infrastrukturfrågorna och arbeta efter en långsiktig och övergripande planering som omfattar infrastrukturens samtliga delar.

5.2.1 Digital infrastruktur

Samtliga branscher över hela kommunområdet talar om stora problem med bredband och mobilnätstäckning. Det är av största vikt att förbättringar sker snabbt på detta område, både för att vi ska kunna behålla befintliga företag och även kunna attrahera nya. Målen i den kommunala bredbandsstrategin anger att år 2020 bör 90% av hushåll och företag ha tillgång bredband om minst 100 Mbit/s. Då Telia primärt är intresserade av lösningar för

privatpersoner i tätorterna, måste kommunen planera och ta ansvar för en utbyggnad i hela kommunen på samma sätt som har skett med VA-frågorna med tillräckliga resurser avsatta och adekvat kompetens tillgänglig.

5.2.2 VA och elförsörjning

I områdena utanför kommunens tätorter med omnejd finns brister i såväl VA som i el och vägar. Detta försvårar eller omöjliggör företagsetableringar och är ett direkt hot mot de befintliga företagen. Det är viktigt att utbyggnaden av VA-nätet fortsätter i oförminskad eller ökad takt. Kommunen har idag en beslutad VA-plan som beskriver hur den fortsatta utvecklingen ska genomföras, vilket är mycket positivt och beslutet om planen utgör i sig självt en trygghet. I en situation med många och viktiga behov finns det ändå alltid en osäkerhet när det gäller förutsättningarna till att kunna anskaffa nödvändiga medel för planerade och framtida investeringar.

Den fortsatta utbyggnaden av VA-nätet måste få vara högprioriterad. Ett fullt utbyggt VA-nät gör en svaghet till en styrka som ökar kommunens

attraktivitet.

5.2.3 Mark och lokaler

Tillgång till mark och lokaler ingår som delar i infrastrukturfrågorna. I kommunen finns både mark och lokaler som är lämpliga ur

näringslivsändamål även om de också kan vara privatägda. Förseningar i plan- och bygglovsprocesserna utgör en risk som kan förhindra en tänkt etablering. Detaljstyrning i bygglovshanteringen upplevs ofta som direkt hindrande för en fortsatt etablering.

Ett näringslivskontor bör rimligen äga kunskap om och kunna samordna alla de frågor, tjänster och processer inom kommunen som är av intresse för näringslivet. Hit hör förstås frågor om tillgänglig mark och lokaler, det senare ska då även omfatta en kunskap om vad privata fastighetsägare kan erbjuda.

Det är angeläget att kommunen planlägger och har möjlighet att kunna anvisa industri- och kontorsmark för en snabb etablering.

Mindre industri- eller kontorshotell lämpar sig väl för en stödverksamhet till nya företag som startas av ungdomar eller utlandsfödda, samt

ensamföretagare.

 Fler industri/kontorshotell i attraktiva lägen.

 Smidigare hyresavtal med kortare löptid än de för kommersiella avtal vanliga sex månaderna.

5.2.4 Vägar och kollektivtrafik

Det är inte enkelt att resa kollektivt mellan olika orter i kommunen utan ofta är körkort och bilinnehav en förutsättning. Företagare utanför centralorterna drabbas särskilt negativt. Med tanke på den stora befolkningsökningen under sommartid framstår det som märkligt att inte turtätheten på bussarna ökar i proportion till detta. Bristen på allmänna kommunikationer gör det svårt för arbetstagare att ta sig till sina arbeten. Det är överhuvudtaget svårt för kommuninvånare att ta del av kultur- eller näringslivets utbud inom hela kommunen. Som en konsekvens av detta hämmar bristen på fungerande kommunikationer särskilt under kvällar och helger, också kultur- och näringslivets möjligheter – särskilt för näringsidkare utanför centralorterna.

Kommunen måsta ha ett samhällsutvecklande perspektiv också när det gäller vägar och kollektivtrafik. Det är viktigt att uppmärksamma att

KLT/Landstinget kan ha ett annat perspektiv på t.ex. kollektivtrafik i form av krav på reseunderlag och lönsamhet.

 Beslut om linjesträckning och turlistor ska årligen behandlas och förhandlas mellan kommunledning och landstinget.

Det finns en uppenbar motsättning gällande Trafikverkets ambition att begränsa eller hålla ner trafikintensiteten på östra landsvägen och kommunens ambition att utveckla också den östra kommundelen.

 Kommunen ska i samverkan med näringarna hantera frågan om informativ och hänvisande skyltning till såväl enskilda näringsidkare som övergripande informationstavlor.

5.2.5 Arbetskraftsförsörjning

Närheten till Kalmar gör att arbetsgivarnas förutsättningar att kunna hitta rätt kompetens är relativt goda. Tillhörigheten till arbetsmarknadsregionen Kalmar är i grunden en styrka och det är viktigt att framhålla att samma generella problembild finns i hela regionen.

Bostadsfrågan är en viktig strategisk fråga som är mycket betydelsefull också för våra företagare. Näringslivsverksamheten behöver därför ha täta kontakter med de kommunala bostads- och fastighetsbolagen för att kunna följa utvecklingen på den lokala bostadsmarknaden.

Kommunen riskerar att tappa nya invånare om personer som söker arbete väljer att avstå anställning på grund av bristen på lämpliga bostäder, vanligen är det då mindre hyresrätter i bra lägen som efterfrågas. Om företagens personal inte kan bosätta sig inom kommunen minskar såväl skatteintäkter som underlag för detaljhandel och annan service. Vi har idag ca 800 inpendlare till kommunen medan 3 526 personer (drygt 50 % av den yrkesverksamma befolkningen), har sin utkomst i andra kommuner.

Nyanlända måste i högre utsträckning ses som en resurs och därför är en samverkan med relevanta aktörer i syftet att skapa fler praktikplatser viktigt.

Den situation som råder idag med en ökande andel flyktingar också i Mörbylånga kommun aktualiserar frågan om behovet av att i en samverkan med arbetsförmedlingen, förstärka näringslivsverksamheten med en riktad resurs med kompetens i näringslivsfrågor och kunskap om förutsättningarna i kommunen och i arbetsmarknadsregionen. Syftet är att snabbare hjälpa nyanlända vidare mot sysselsättning, att förmedla kontakter och för matchning av person – kompetens – företag – behov.

 Kommunen bör utreda förutsättningarna för att skapa rutiner för dialog och samverkan mellan näringslivs- och flyktingverksamheten samt arbetsförmedlingen, Syftet ska vara att skapa ökade

förutsättningar för nyanlända i avseende på matchning, förmedling, praktik, företagsbildning och jobb.

5.3 Näringsliv och skola

I läroplanen för grundskolan framgår att skolan har ett uttalat ansvar för att främja entreprenörskap och samverka med arbetslivet. Det är därmed i första hand skolan som ska uppfylla sina åligganden enligt läroplanen

Näringslivsverksamheten ger vid behov stöd och bidrar med att knyta samman företag och skola. Ett bra exempel på detta är den skolturné som genomförts där lärare och arbetslag på skolorna fått aktuell information från näringslivsverksamheten. Skolturnén resulterade bl.a. i flera studiebesök på företag.

 Skolan lämnar årligen en redovisning över sitt arbete med näringslivsfrågorna till de politiska organen.

5.4 Näringslivsutveckling

Kommunen har inrättat en kultur- och näringslivsektion som bl.a. har syftet att främja ett gott företagsklimat och en stark näringslivsutveckling. I vår kommunala omvärld kan en satsning på det goda företagsklimatet innebära bl.a. strategier för företagsbesök, lotsar, hemsidor för företagarna,

näringslivsplaner, tjänstegarantier, en upphandlingspolicy, regelverk för utmaningsrätt och valfrihetssystem. Näringslivsutveckling kan innebära särskilda satsningar på nyföretagare, på kvinnors förtagande, mötesplatser med föreläsningar och satsningar på entreprenörsskapsdriven tillväxt baserad på innovationer.

Framgångsrika kommuner lägger mycket arbete på en kontinuerlig dialog med näringslivet. Näringslivsrådet och olika frukostträffar är exempel på kommunens sätt att möta företagarna som grupp. En uppsökande verksamhet där tjänstemän inom näringslivsverksamheten tillsammans med politiker eller andra inbjudna, kontinuerligt gör företagsbesök, är en annan viktig form av dialog.

I dialogen finns också ett ansvar för att på ett riktat sätt kommunicera med och informera företagen om vad som händer i kommunen. Ett nyhetsbrev är ett utmärkt sätt att visa intresse och uppskattning. Kalmar kommun skickar t.ex. ut ett brev till nya och blivande företag med information om

kommunens nätverk samt om vilken typ av information och service kommunen i övrigt kan svara för.

Uppföljning och god kännedom om frågor i kommunen som berör näringslivet är grundläggande för utvecklingsarbetet. Det gäller också en samverkan tvärsektoriellt inom kommunkoncernen när det gäller

näringslivsfrågor. En del av arbetet med att utveckla det lokala näringslivet är också riktad marknadsföring för att attrahera nya företag och deras medarbetare, samt stöd och rådgivning med tonvikt på att slussa företagare vidare till olika specialistfunktioner inom regionen.

 Kommunen ska ha en uppsökande verksamhet riktad mot företag inom kommunen (se även 5.1.2) och senast under 2016 och därefter årligen, ta fram en plan för prioriteringar och genomförande av företagsbesök. Verksamhetens bedömningar gällande frekvens av antal besök för olika typer av företag ska framgå av planen som redovisas och följs upp årligen.

5.4.1 Intern samverkan i frågor som rör näringslivet.

Det är viktigt att en näringslivsverksamhet har god kontroll över kommunala processer som berör näringslivet. God kontroll betyder inte att alltid ha ett utföraransvar utan handlar mer om förmåga att följa hur kommunen lever upp till de åtaganden och ambitioner man har i näringslivsfrågor. Ett viktigt syfte är också att kunna ge kommunledning och politik en heltäckande bild av näringslivsklimatet i kommunen. I den bilden ingår då att kunna ge en samlad information om kommunens näringsidkare.

 Kommunen hittar under 2016 arbetssätt och rutiner som säkerställer att informationsöverföring och dialog mellan övriga verksamheter och näringslivsfunktionen i frågor om företagande fungerar effektivt.

 Ett gemensamt ärendehanteringsystem inom kommunen skulle snabbt kunna ge företag och privatpersoner aktuell information om ett ärendes status.

5.4.2 Extern samverkan i frågor som rör näringslivet.

Det är viktigt att en näringslivsverksamhet har god kontroll över regionala och nationella processer som berör näringslivet. Verksamheten är idag representerad i samtliga näringslivs- eller direkt företagsstödjande organisationer.

Samverkan äger rum genom redan etablerade organisationer och aktörer men kan även handla om samverkan med helt andra aktörer i specifika och

dagsaktuella frågor. Övergripande näringslivsfrågor inom

kalmarsundsregionen kan med fördel drivas i samverkan med framförallt Borgholm och Kalmar.

Kunskap från en omvärldsanalys är en grund för den externa samverkan. Att systematiskt studera omvärlden och de förändringar som hela tiden sker i den, sett som trender med kraft nog att påverka vår verksamhet, ökar förståelsen för den egna organisationens förutsättningar. En kommun kan påverka det som sker inom kommunen och sannolikt till viss del i det egna länet eller den egna regionen men knappast i den vidare omvärlden.

Kommunen bör ha rutiner och kunskap för att ta fram en bransch-

verksamhetsanpassad omvärldsanalys. Sveriges kommuner och Landsting beskriver ett flertal modeller för ett framgångsrikt arbete som sedan länge tillämpas i andra kommuner och regioner, t.ex. PEST, EPISTEL+M, TAIDA eller en modell från förutvarande Civildepartementet. Flera aktörer vittnar om hur det systematiskt bedrivna analysarbetet påverkar den långsiktiga planeringen och är ett sätt att fånga upp mycket som annars skulle vara svårt att förstå.

5.4.3 Marknadsföring för att attrahera nya företag och deras medarbetare.

Marknadsföra kommunen som en attraktiv plats för boende och för att etablera nya verksamheter i. Det är i sammanhanget då viktigt att vi beskriver våra särdrag och tydliggör vad attraktiviteten består av. Varje ny kommuninvånare och varje nytt företag, stort som litet, är viktiga. I

konkurrens om nyetableringar är en aktiv, uppsökande verksamhet viktig.

 Marknadsföringsplan.

 Näringslivsrådet är en viktig plattform för dialog.

5.4.4 Stöd och rådgivning till företagare.

Våra företag genererar arbetstillfällen och mervärden. Stöttar vi dessa företag på rätt sätt? Inom en näringslivsverksamhet ligger också ansvar för rådgivning med en tonvikt på att förmedla kontakt mellan företagaren och andra specialistfunktioner. Ett servicecenter får en viktig roll i en situation där centret är den första kontaktytan för t.ex. en ny eller blivande företagare.

Här krävs en lyhördhet för hur ärendets art fångas upp och för att bedöma om det är en renodlad näringslivsfråga eller kanske ett ärende som kan utvecklas till en sådan fråga. De kommunala förvaltningarna och dess olika verksamheter har ett gemensamt ansvar gällande informationsöverföring till näringslivsverksamheten även av just sådan information som skulle kunna bli ett framtida näringslivsärende.

5.4.5 Kultur- och näringslivssektionen.

Av kultur- och näringslivssektionens verksamhetsplan framgår att uppdraget omfattar kultur och bibliotek, näringslivsfrågor, föreningsfrågor, natur- och fritidsfrågor, kommunikation och marknadsföring samt utveckling av världsarvet.

I sektionen finns förutom sektionschefen som tillika är näringslivs- och kulturchef, två befattningar för näringslivsverksamheten. En

näringslivsutvecklare som också kommer att fungera som

kommundelsutvecklare med särskilt fokus på de olika intresseföreningar som är verksamma i kommunen och stödja kommundelarnas utveckling.

Kommunstyrelsen beslutade i maj 2015 att inrätta en projekttjänst som kommundelsutvecklare under 2015-2016. Kommundelsutvecklarens primära uppgift blir att vara samarbetspart och bollplank och erbjuda ett strukturerat och kvalificerat stöd till intresseföreningarna. Tillsammans med näringslivs- kommundelsutvecklaren finns också en näringslivsstrateg.

Kultur och näring har många beröringspunkter som i några fall kommenteras på andra platser i detta betänkande. Skapandet av en gemensam sektion är ett sätt att driva på arbetet för att kommunens vision ska kunna uppnås men har också resulterat i en relativt spretig organisation med en svår roll för

näringslivs- respektive kulturchefen.

5.5 Kommunala processer

Om vi med begreppet ”process”, syftar på arbetsprocesser i ärenden som rör kommunala tjänster, finns det flertalet sådana som är av betydelse för

näringslivet och för enskilda. Planläggning och bygglovshantering är vanliga exempel på processer som är av stort intresse för näringslivet. Sett ur

aspekten att kommunen bedriver en näringslivsverksamhet och att syftet med denna är att ge företagen god service och bidra till en positiv

näringslivsutveckling, är det viktigt att vi är på det klara med vilka effekter i processerna vi är ute efter.

Ett näringslivskontor bör rimligen äga kunskap om och kunna samordna alla de frågor, tjänster och processer inom kommunen som är av intresse för näringslivet. Hit hör förstås frågor om tillgänglig mark och tillgängliga

lokaler, till det senare hör också en kunskap om vad privata fastighetsägare kan erbjuda. (Se även ovan, 5.4.1).

De primära kommunala processerna som berör näringslivet är

 Planprocessen

 Bygglovsprocessen

 Förvärvs- och försäljningsprocesser

 Tillstånds- och tillsynsprocesser

 Upphandlingsprocesser

 Informations- och rådgivningsprocesser

 Utvecklingsprocesser

Det är viktigt att de kommunala processerna är utformade så att ärenden kan följas och att de kommunala serviceåtagandena är tydliga. Servicegarantier med någon form av kompensation om kommunen inte uppfyller sina åtaganden är ett sätt att öka kommunens servicegrad.

 Kommunen ska förtydliga sina serviceåtaganden och ta fram underlag för servicegarantier.

 Ett system som möjliggör en effektiv ärendehantering internt och som är tillgängligt för medborgare och företagare externt via nätet, är ett viktigt steg för att kunna bli en 24/7-myndighet.

5.6 Företagsklimatet enligt Svenskt näringslivs undersökning Svensk näringsliv genomför årligen en omfattande enkätundersökning om företagsklimatet i Sveriges kommuner (www.foretagsklimat.se). Under 2015 var Mörbylånga kommun en av de kommuner som klättrade mest på deras ranking – 103 placeringar från 224 (av 290) till 121. Detta är givetvis glädjande, men det är viktigt att titta på de bakomliggande siffrorna, inte bara den relativa rankingen.

”Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen. Den frågan utgör en tredjedel av rankingen.

De frågor som var och en utgör en artondel av rankingen är service till företagen, kommunens tillämpning av lagar och regler, konkurrens från kommunens verksamheter samt tillgång på arbetskraft med relevant kompetens. Fem delfrågor om attityder utgör tillsammans en artondel och två infrastrukturfrågor utgör ytterligare en artondel.

I rankingen vägs också strukturella förutsättningar för företagande i respektive kommun in. Rankingen 2015 innehåller sex statistiska faktorer från SCB och UC AB. Varje faktor ges en artondels vikt i rankingen.

Marknadsförsörjning 2014 – visar hur stor andel av hushållens inkomster som kommer från ”frivilliga marknadsaktiviteter” – i huvudsak

löneinkomster från privata företag.

Kommunalskatt 2015 – visar den totala kommunalskatten, dvs.

primärkommunalskatt plus landstingsskatt.

Entreprenader 2013 – visar andelen av den kommunala verksamheten som genom upphandling eller direktupphandling köps in från privata företag, föreningar och stiftelser, mätt i kronor av kommunens totala omsättning.

Andel i arbete 2013 – visar andelen förvärvsarbetande i åldern 16-64 år av hela kommunbefolkningen.

Företagande 2014 – visar andelen privata arbetsgivare (företag med minst en anställd) per 1 000 invånare.

Nyföretagsamhet 2014 – visar andelen nyföretagsamma per 1 000 invånare i kommunen som under det senaste året tillkommit i gruppen företagsamma.

Som företagsam räknas individer som har en F-skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag”.

Om man tittar på hur många företagare som ger ett Bra eller bättre

”Sammanfattande omdöme av företagsklimatet” så är det fortfarande färre än hälften (48 %). Kommuner som ligger bra till (till exempel Mönsterås och Trosa, se nedan) ligger mellan 70 - 80 % Bra eller bättre. Här finns alltså rum för omfattande förbättringar.

Diagram 1. Sammanfattande företagsklimat Källa Svenskt näringsliv

I samma undersökning får man svara på ” Vilka är de absolut viktigaste åtgärderna din kommun kan göra för att bidra till ett bättre företagsklimat?”

För Mörbylånga utföll dessa enligt tabell nedan.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015

Procent Bra (eller bättre) Sammanfattande företagsklimat

Mörbylånga, ftg Mörbylånga, pol Borgholm, ftg Borgholm, pol Mönsterås, ftg Mönsterås, pol Trosa, ftg Trosa, pol