Kungliga tekniska högskolan Byggteknik och design
- Inriktning mot produktion/byggekonomi och organisation Examensarbete
Kartläggning av orsaker till varierande sorteringsgrad av byggavfall
- förslag till åtgärder för att möta målbilden
Mapping of reasons for varying degrees of sorting of construction waste
- Suggestions for measures to meet the target picture
Författare: Mattias Egerö Johan Östberg Uppdragsgivare: Peab Sverige AB Näringslivshandledare: Helena Remlif Akademisk handledare: Sten Hebert Examinator: Per Roald Godkännandedatum: 2017-06-20 Serienummer: BD2017;71
Sammanfattning
År 2008 presenterade Europeiska kommissionen ett ramdirektiv som bland annat behandlar hur förebyggande och hantering av avfall ska prioriteras inom medlemsländerna. Baserat på detta direktiv har Naturvårdsverket i Sverige tagit fram en nationell plan för hur dessa frågor ska behandlas i Sverige och hur målen som sätts i EU:s direktiv ska uppnås. I denna plan behandlas fem prioriterade branscher där bygg- och anläggningsbranschen är en av dem.
Peab AB är ett stort bygg- och anläggningsföretaget och har större delen av sin verksamhet i Sverige.
I och med detta påverkas de av den nationella plan för avfallshantering som tagits fram och de tar sin del i förändringsarbetet på allvar. De utgår från att alla restprodukter ska hanteras miljömässigt korrekt och har satt som mål att uppnå 100 procent källsortering av projektens byggavfall.
För år 2017 har Peab inom affärsområdet Bygg ställt upp ett antal mål för källsorteringen. Målen säger att minst 87 % av avfallet ska vara sorterat när det lämnar arbetsplatsen och högst 8 % till deponi (Peab, 2017). För att uppnå detta behövs ett gediget sorteringsarbete och Peab efterfrågade en kartläggning av dagens sorteringsarbete för att vidare kunna arbeta med förbättringsåtgärder.
Detta arbete har genomförts med en explorativ undersökning för att uppdaga problemområden inom avfallshanteringen och sedan en metodtriangulering för att samla in data. En litteraturstudie har sedan genomförts för att kunna göra en analys av resultatet med belägg i redan etablerad forskning inom berörda ämnen.
Arbetet har resulterat i en rapport som visar på fyra aspekter av sorteringsarbetet och deras inverkan på bristande sorteringsgrader inom projekt. De fyra problemområdena som uppdagas är
kommunikation, tredje man, skyltning och ointresse och två av dem har mynnat ut i en gemensam slutsats.
Efter arbetets genomförande kunde slutsatsen dras att bristande användning av skyltar har den största inverkan på sorteringsgraden och risken att målsättningen inte uppnås. Genom utökad användning av skyltar kan sorteringsarbetet effektiviseras och flera problemområden som uppdagats motverkas.
De två spår som mynnade ut i en rekommendation till fortsatt arbete är ointresse och inverkan av tredje man och anledningen till att det inte gav upphov till en slutsats är en avsaknad av resultat. En mer djupgående undersökning av dessa två aspekter skulle behövas.
Abstract
In 2008, the European Commission presented a directive which, among other things, addresses how priority is given to preventing and managing waste in the Member States. Based on this directive, the Swedish Environmental Protection Agency has developed a national plan for how these issues will be dealt with in Sweden and how the goals set in the EU directive will be achieved. This plan deals with five priority sectors in which the construction industry is one of them.
Peab AB is a large construction company and has most of its operations in Sweden. Because of this they are affected by the national waste management plan that has been drawn up and they take their part in the change work seriously. Their mindset is that all residues will be handled in an
environmentally sustainable manner and have set the goal of achieving 100 percent source sorting of the construction waste.
By the year 2017, Peab has set up a number of targets for source sorting in the business area Bygg.
The targets state that at least 87% of waste should be sorted when leaving the workplace and no more than 8% to landfill (Peab, 2017). To achieve this, a solid sorting work is needed and Peab requested a survey of today's sorting work to further work on improvement measures.
This work has been carried out with an exploratory survey to identify problem areas in waste management and then a method triangulation to collect data. A literature study has then been conducted to be able to analyze the results with evidence in already established research in the subjects concerned.
The work has resulted in a report showing four aspects of sorting work and their impact on lack of sorting in projects. The four problem areas discovered are communication, third parties, signage and irresponsibility, and two of them have emerged in a common conclusion.
Following the completion of the work, the conclusion could be drawn that the lack of use of signs has the greatest impact on the degree of grading and the risk that the target will not be achieved. Through increased use of signs, sorting work can be streamlined and several problem areas discovered are counteracted.
The two problem areas that lead to a recommendation for continued work are lack of interest and the impact of third parties. The reason that it did not give rise to a conclusion is a lack of results. A more in-depth study of these two aspects would be needed.
Förord
Detta arbete har skrivits som det avslutande momentet i programmet Byggteknik och Design vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Programmet är en högskoleingenjörsutbildning som innefattar 180 högskolepoäng där 15 hp har hängivits till detta projekt.
Projektet har varit utmanande och till viss del präglats av en brist på förkunskaper inom
projektmetodik. Projektarbetet har dock gått bra ändå och har även gett upphov till längtan efter att genomföra ännu ett arbete. På så sätt är det lite synd att detta innebär slutet på utbildningen men arbetslivet lockar och ett eventuellt masterprogram i framtiden är inte uteslutet.
Vi vill skicka ett stort tack till vår näringslivshandledare Helena Remlif för sitt stöd och vägledning även i stunder då hon själv haft fullt upp.
Vi vill även rikta uppskattning till vår akademiska handledare Sten Hebert som i flera lägen gett råd och perspektiv som vi inte hade klarat oss utan.
Förutom våra handledare vill vi även rikta ett stort tack till personalen hos Peab Bygg Öst 2, både personalen i huvudkontoret i Solna och de många arbetsledare och yrkesarbetare som deltagit i arbetet genom intervjuer och enkäter. Vi vill även rikta ett extra stort tack till personalplanerare Fredrik Wargclou som bland annat tagit med oss till byggen, delat ut och samlat in enkäter och ställt upp på intervju.
Ett sista tack går till Björn Cederlind vid Suez Recycling AB. Björn har varit till stor hjälp i arbetet och mycket trevlig att jobba med. Tack för att du gång på gång ställt upp på intervjuer och varje gång bidragit med användbar information till rapporten!
Stockholm, maj 2017 Johan Östberg Mattias Egerö
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.1.3 Peab ... 2
1.1.3.1 Källsortering på byggarbetsplatsen ... 2
1.2 Syfte... 2
1.3 Målformulering ... 3
1.4 Avgränsningar... 3
2. Nulägesbeskrivning... 4
2.1 Peab ... 4
2.1.1 Affärsområde Bygg ... 4
2.1.1.1 Region Bygg Öst 2 ... 4
2.1.2 Tekniska hjälpmedel ... 4
2.1.3 Projekt... 4
2.2 Ragn-Sells och Suez ... 4
3. Teoretisk referensram... 5
3.1 Kurser med relevans för arbetet ... 5
3.1.1 Miljö- och arbetsvetenskap ... 5
3.1.2 Bygglogistik och riskhantering... 5
3.1.3 Ekonomi och organisation ... 5
3.1.4 Byggprocessen... 6
3.1.5 Byggstyrning ... 6
3.1.6 Byggteknik 2, byggfysik och materiallära ... 6
3.1.7 Tekniskt arbete, metoder och verktyg ... 6
4. Genomförandet ... 7
4.1 Peabs intranät... 7
4.1.1 Ärbas ... 7
4.1.2 Avfallsstatistik ... 8
4.2 Litteraturstudie ... 8
5. Resultat och Analys ... 9
5.1 Kommunikation ... 9
5.1.1 Underentreprenörer ... 9
5.1.1.1 Underentreprenörernas egna underentreprenörer ... 10
5.1.2 Byte av personal ... 11
5.1.2.1 Discipliner som kommer och går ... 11
5.1.2.2 Egen personal... 11
5.1.2.3 Underentreprenörer... 12
5.1.3 Okunskap kring sorteringens värde... 12
5.1.4 Diskussion ... 13
5.2 Tredje man... 13
5.2.1 Sopor kastas in över staket ... 13
5.2.2 Diskussion ... 15
5.3 Skyltning ... 15
5.3.1 Förutsättningar för att skylta upp ... 16
5.3.1.1 Visuell utformning... 16
5.3.2 Skyltarnas inverkan ... 17
5.3.3 Skyltar som försvinner ... 17
5.3.4 Diskussion ... 18
5.4 Ointresse... 18
5.4.1 Positiv och negativ förstärkning ... 19
5.4.1.1 Ekonomiska åtgärder ... 19
5.4.1.2 Varningar... 20
5.4.1.3 Bonusar ... 20
5.4.2 Diskussion ... 21
6. Slutsatser... 22
7. Rekommendationer ... 23
8. Referenslista ... 24
8.1 Internet ... 24
8.2 Litteratur... 25
9. Bilagor ... 26
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Hållbarhet har blivit en allt större fråga de senaste decennierna. När Förenta nationerna (nedan FN) i december 2015 höll en klimatkonferens i Paris var det den största samlingen av världsledare någonsin (Harvey, 2015). Konferensen ämnade till att sluta ett avtal (COP21) i vilken alla världens länder förbinder sig att bidra till en minskning av utsläppen av växthusgaser. Avtalet kom att kallas Parisavtalet.
Behandling av avfall, främst på deponier, ger upphov till utsläpp av växthusgaser. I Sverige har utsläpp som genererats från avfall mer än halverats sedan 1990-talet och motsvarar numera cirka 2 procent av Sveriges totala utsläpp (Naturvårdsverket).
I mars 2017 presenterade Carbon Market Watch, en icke-statlig organisation, en poängtavla som talar för att Sverige är det land inom Europeiska unionen (nedan EU) som i störst utsträckning strävar efter att uppnå målen i det undertecknade Parisavtalet (De Jong, 2017). Tillsammans med Tyskland och Frankrike utgör vi de tre högst rankade i EU inom arbetet med att eftersträva målen.
1.1.1 Europeiska unionen
Inom EU finns idag ett utbrett hållbarhetsarbete. Arbetet är baserat på statistik som tagits fram och problemområden som uppdagats. I EU:s sjätte miljöhandlingsprogram anges förebyggande och hantering av avfall som en av de fyra högst prioriterade frågorna (Stoerring, 2017).
Statistik över avfallshanteringen inom EU år 2011 visar på att 37 % av avfallet lämnades på deponering, 23 % brändes och mindre än 40% återvanns (Stoerring, 2017). Dessa siffror går inte i linje med den cirkulära ekonomi som eftersträvas inom EU och åtgärder har vidtagits för att förbättra avfallshanteringen (European Commission, 2015).
Ett mål som satts av EU Kommissionen är att återvinningen av icke farligt bygg- och rivningsavfall ska öka till minst 70 viktprocent före år 2020 (Sandström, 2016). År 2008 presenterades även ett ramdirektiv som bland annat reglerar hur förebyggande och hantering av avfall ska prioriteras inom medlemsländerna (Europeiska unionens officiella tidning, 2008).
1.1.2 Sverige
Varje EU-land måste enligt EU:s direktiv upprätta ett nationellt program för att minska
avfallsmängderna och minska mängden farliga ämnen i avfallet. Detta program syftar till att uppnå de mål som ställts av EU Kommissionen och i Sverige är det Naturvårdsverket som har ansvar för upprättandet (Svantesson, 2015).
Baserat på EU:s direktiv gällande avfall har Naturvårdsverket tagit fram den nationella avfallsplanen:
”Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan 2012–2017”. I denna plan pekas fem områden ut för att vara i extra stort behov av åtgärder och ett av dem är avfall i bygg- och anläggningssektorn (Jonsson, 2017).
Enligt Naturvårdsverket genereras årligen cirka 10 miljoner ton avfall från bygg- och
anläggningssektorn i Sverige. Detta innebär ca en tredjedel av allt avfall som uppkommer i Sverige (om man inte räknar med gruvavfallet) (Sandström, 2016). Som jämförelse kan nämnas att mängden hushållssopor uppgår till 4 miljoner ton per år (Hebert, 2014). Dessa siffror ger belägg till varför bygg- och anläggningssektorn är i extra stort behov av åtgärder.
2
1.1.3 Peab
Peab är ett av Sveriges ledande bygg- och anläggningsföretag och har även verksamhet i Norge och Finland. Med 14 000 anställda och en omsättning på omkring 49 miljarder kronor utgör de en stor andel av byggsektorn i Sverige och Norden (Peab). Med en stor roll i branschen tar de även stort ansvar för sin miljöpåverkan. I sitt hållbarhetsarbete har de använt sig av det ovan nämnda Parisavtalet som vägledning för att gå i linje med de åtgärder som vår omvärld efterfrågar. (Peab, 2016)
I en rapport gällande sitt hållbarhetsarbete skriver Peab: “Utgångspunkten för Peab är att alla
restprodukter, oavsett källa och beståndsdelar, ska hanteras miljömässigt korrekt och tas om hand med hänsyn till de lagar, regler och branschöverenskommelser som gäller” (Peab, 2016). Som mål har Peab att uppnå 100 procent källsortering och markant reducera kostnaderna gällande
avfallshanteringen (Peab).
1.1.3.1 Källsortering på byggarbetsplatsen
I enlighet med avfallshierarkin som tagits fram av EU är Peabs arbete med materialeffektivisering uppdelat i två delar; Minimera uppkomsten av avfall och hantera uppkommet avfall på bästa möjliga sätt. Längst ner i avfallshierarkin är deponering då det går helt emot linjen med cirkulär ekonomi som förespråkas i både Sveriges och EU:s hållbarhetsarbete (Avfall Sverige, 2014).
Den främsta anledningen till att sortera materialet redan på arbetsplatsen är att rena fraktioner går att återvinna i större utsträckning. Containrar med blandat avfall eftersorteras på återvinningsstationerna men vid det laget kan materialen redan ha kontaminerats av varandra och kan då inte återvinnas i samma utsträckning.
Med renare fraktioner ökar dessutom möjligheterna till att utveckla nya återvinningsmetoder som hjälper avfallsfraktioner att ta steg i rätt riktning i den så kallade avfallstrappan. I nuläget finns flera pilotprojekt som ämnar till att återvinna material som tidigare hamnat på deponi. Ett exempel på sådant projekt är att SUEZ tillsammans med Feab Isolerproffs arbetar för att återvinna
isoleringsmaterial som blivit spill vid nybyggnation och återanvända det som lösullsisolering (Suez).
Förutom utökade möjligheter till återvinningsarbetet innebär även källsortering på byggarbetsplatsen en kostnadsbesparing. Varje år lägger Peab stora summor pengar för eftersortering av det avfall som uppkommit. Detta är pengar som med fördel hade kunnat användas till annat.
1.2 Syfte
Redan i upphandlingsskedet sätts mål för sorteringsgraden av byggavfall för byggnadsprojektet. I de flesta av Peabs projekt inom regionen Bygg Öst 2 når sorterings graden upp till satta mål men en del av byggnadsprojektens sorteringsgrader är lägre än önskat. Flera teorier kring vad som orsakar detta finns inom företaget men en mer djupgående kartläggning önskas.
Genom denna kartläggning syftar arbetet till att ge Peab möjlighet att vidta rätt åtgärder för att nå upp till sin målsättning. Genom arbetet ämnar vi även att undersöka möjliga åtgärder till problemen och dess möjlighet till implementering.
Frågeställningarna som arbetet ämnar besvara lyder:
● Vilka orsaker ligger bakom att sorteringsgraden i vissa fall inte når upp till det satta målet?
● Vilka åtgärder bör vidtas för att säkerställa att målen uppnås?
3
1.3 Målformulering
Arbetets tre mål är:
● Att ge Peab klarhet i hur deras avfallshantering fungerar i praktiken
● Att tydliggöra problemområden och dess orsaker
● Att utifrån orsakerna ta fram förslag på lämpliga åtgärder
1.4 Avgränsningar
Den första avgränsningen görs kring att arbetet endast avser avfall som genereras inom byggsektorn.
Avfall från exempelvis hushåll tas ej upp. Denna avgränsning görs då detta är ett examensarbete från högskoleprogrammet Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och arbetet ska beröra området bygg.
En avgränsning görs även inom området bygg där arbetet endast kommer avse byggnadsprojekt och berör ej projekt inom exempelvis anläggning. Denna avgränsning görs med både hänsyn till projektets omfattning och arbetets samarbetspartner som är företaget Peab och den interna regionen Bygg öst 2 som behandlar byggnadsprojekt i staden Stockholm med omnejd.
Inom byggnadsprojekt görs ännu en avgränsning kring projektets olika skeden. Detta arbete kommer beröra avfall som genereras inom produktionsskedet. Avfall som uppkommer i samband med
exempelvis etablering eller drift kommer ej behandlas. Anledningen till detta är att den projektstatistik som samarbetspartnern Peab vill ha undersökt berör just produktionsskedet.
När det gäller byggavfall inom produktionsskedet görs även en avgränsning till källsortering av avfallet på själva byggarbetsplatsen. Den sortering av avfall som sker hos återvinningsföretagen som Peab samarbetar med berör ej projektets sortering och kommer därför ej att behandlas.
4
2. Nulägesbeskrivning
2.1 Peab
Peab är ett ursprungligen svenskt bygg och anläggningsföretag med verksamhet i Sverige, Norge och Finland. Med ca 14 000 anställda och en omsättning på ungefär 49 miljarder svenska kronor är Peab en av byggjättarna i Sverige. På byggsidan utförs entreprenader åt beställare men Peab utför även egenutvecklade projekt.
2.1.1 Affärsområde Bygg
Peabs organisation är uppdelad i fyra affärsområden. De fyra affärsområden är Projektutveckling, Industri, Anläggning och Bygg. Vardera affärsområde har ansvar över olika delar av Peabs verksamhet. Affärsområdet vi har samarbetat med är Bygg och inom det regionen Bygg Öst 2.
2.1.1.1 Region Bygg Öst 2
Affärsområdet Bygg är uppdelat i 15 regioner utifrån geografi. Regionen Bygg Öst 2 är verksam i Stockholmsregionen och har kontor i Solna och Södertälje och det är tillsammans med denna region som detta examensarbete har utförts (Peab, 2017). I denna region har vi blivit tilldelade en
näringslivshandledare. Hon heter Helena Remlif och arbetar som KMA-samordnare. Helena har varit en nyckelperson i arbetet och har både väglett oss och hjälpt oss komma i kontakt med de personer vi behövt för att föra arbetet framåt.
Genom detta har vi även på ett enkelt sätt kunnat diskutera avfallshanteringen med olika yrkesgrupper och kontaktvägarna har varit korta. På kontoret i Solna sitter bland annat arbetschefer, KMA-
samordnare, personalvetare, kalkylingenjörer och inköpsavdelningen.
2.1.2 Tekniska hjälpmedel
Vi har haft tillgång till en personlig dator från Peab och därmed även deras intranät. På intranätet fanns kontaktuppgifter till personal inom Peab och interna verktyg. Utav dessa interna verktyg användes framförallt två till detta projekt. Hur dessa verktyg fungerar och användes behandlas senare i rapporten under avsnittet Genomförandet.
2.1.3 Projekt
Genom Peab och regionen Bygg Öst 2 har vi fått tillgång till ett stort antal projekt. Med dessa projekt har vi kunnat genomföra studiebesök, intervjuer, enkäter och undersöka avfallshanteringen. Vid önskemål har vi även fått tillgång till interna projektdokument och protokoll.
2.2 Ragn-Sells och Suez
Inom den svenska byggbranschen är Ragn-Sells och Suez två stora och rikstäckande bolag. Peab har genom ramavtal samarbete med Ragn-Sells och Suez som hämtar den delen av byggavfallet som redovisas i Peabs statistik. Vi har genom samarbetet med Peab haft möjlighet att komma i kontakt med personal på både Suez och Ragn-Sells. Båda företagen har ställt upp på intervjuer och bidragit med användbar information för arbetet. Båda företagen erbjöd även oss att besöka deras
återvinningsstationer men tyvärr fann vi inte tid för det.
5
3. Teoretisk referensram
Detta arbete har till viss del utförts genom en explorativ undersökning som ämnade till att ge oss en förståelse av sorteringsarbetets nuläge. Genom denna klarlades eventuella problemområden som senare kunde undersökas vidare. I genomförandet av den explorativa undersökning har kunskaper från de kurser som ingått i våra studier på KTH varit användbara.
Framförallt vid intervjuer har dessa kunskaper varit användbara. Genom kunskaper om
byggbranschen i stort och generella drag för ett byggprojekt har vissa tidskrävande moment undvikits.
Dessa kunskaper har inneburit att i intervjuer som genomförts har kunnat fokuseras på kvalitativt material till rapporten och bakomliggande förståelse för hur byggbranschen fungerar har uteslutits.
Kunskaperna har också gett oss förutsättningarna att ta intervjuerna djupare när de lett in på
frågeställningar som inte förberetts i intervjuunderlaget men ansetts relevanta för arbetet. Exempel på detta är då en person i intervju tog upp att de ibland tar sig ned i containern för att kasta ut föremål som sorterats fel. I detta fall kunde vi använda kunskaper från kursen Miljö- och arbetsvetenskap för att ta intervjun vidare med frågeställningen: Är det arbetsmiljömässigt ett lämpligt moment att gräva omkring i en container fylld med spillmaterial?
3.1 Kurser med relevans för arbetet
Nedan behandlas kurser vars kunskap varit av relevans för arbetet och hjälpt att ta arbetet till vad det är idag. Kursens innehåll och hur det relateras beskrivs även.
3.1.1 Miljö- och arbetsvetenskap
I denna kurs behandlades miljöfrågor, hållbarhetsarbete och arbetsmiljöarbete samt hur de kopplade an till byggbranschen. Här hämtades kunskap gällande miljö och hållbarhet som legat till grund för avfallshanteringens del i ett större hållbarhetsarbete som växer fram världen över. Det har även gett förståelse för byggbranschens roll i den miljösituation som världen befinner sig i just nu.
I samband med byggbranschens roll i vår nuvarande miljösituation inhämtades även kunskap gällande omvärldens påverkan på byggbranschen. Detta sker genom lagar, direktiv och målsättningar som på direkta och indirekta vägar påverkar byggbranschen och dess anpassning till hållbarhet.
Grundkunskaper inom arbetsmiljöarbete har även varit användbart, vilket togs upp i exemplet tidigare (sista stycket i 3. Teoretisk referensram).
3.1.2 Bygglogistik och riskhantering
Avfallshantering är tätt knutet till bygglogistik genom att containrarna både tar upp delar av
byggarbetsplatsen och är i behov av samordning gällande hämtning och lämning. Båda dessa aspekter kopplar an till innehållet i kursen där arbetsplatsdisposition och leveranslogistik ingick.
Gällande leveranslogistik har kursinnehållet även kopplat an till analys av föreslagna lösningsmetoder inom problemområdet med platsbrist. Flera av de lösningsförslag som uppdagats har inneburit utökad samordning av hämtning och lämning av avfallsbehållare och dess innehåll.
3.1.3 Ekonomi och organisation
Ekonomi har haft stor del i detta arbete. Eftersom den ena av två behandlade anledningar till förbättrat sorteringsarbete handlar om möjlighet till ekonomiska besparingar har detta genomsyrat hela arbetet.
Förståelse kring organisation och hur den ser ut inom byggbranschen har varit viktigt för arbetet.
6 Kursen har exempelvis behandlat hur beslut som tas förflyttas ned i organisation, att projektens
situationer redovisas uppåt och att olika delar av organisationen påverkar olika delar av byggprojekten.
3.1.4 Byggprocessen
Denna kurs bidrog med kunskap om byggprocessen och dess olika skeden. Att ha kunskap om ett byggprojekts olika skeden och vad de behandlar var nödvändigt för analysering av vilka aspekter inom uppdagade problemområden som var möjliga att påverka. Detta arbete behandlade byggskedet som kallas produktion och för att inte gå ifrån den avgränsningen var kunskapen om byggskeden användbar.
Kursen tog även upp entreprenadupphandling vilket lämpade sig i och med att sorteringsarbetet i ett projekt påverkas av diverse faktorer ur upphandlingen, framförallt bestämmandet av sorteringsgrad av byggavfall.
Inom kursen behandlades även ledarskap och kommunikation. Dessa två aspekter knyter an till arbetet då kommunikation uppdagats som ett av områdena med brister gällande sorteringsarbetet och
ledarskap involveras i de flesta av lösningsförslagen som tagits fram.
3.1.5 Byggstyrning
Det som denna kurs framförallt bidrog med var kunskapen om platsledningens möjligheter och verktyg för att styra arbetet på bygget. Projektet har genomförts med inriktning mot produktion och organisation och det var därför nödvändigt att ha kunskap om platsledningens roll och påverkan i byggprojektet. Detta gjorde det möjligt att utföra en mer djupgående undersökning inom området.
Kursen gav även insikt i svårigheterna med byggstyrning och platsledningens ansvar att balansera kostnaderna mellan olika aspekter av projektet. Avfallshantering är ett område där kraven på senare år har hårdnat och Peabs ledning eftersöker förbättring, men tar även hänsyn till platsledningens ansvar att väga eventuella förändringar mot projektets budget.
3.1.6 Byggteknik 2, byggfysik och materiallära
Materialläran inom denna kurs har varit till användning för förståelse kring avfallshanteringen och sorteringsarbetet. I byggbranschen genereras spill av många olika material och de har olika
egenskaper som på olika sätt påverkar sorteringsarbetet. En del material kan pressas samman för att minska volymupptagningen och andra räknas som farligt avfall och måste sorteras separat.
Materialkunskaperna var särskilt användbara vid ett föredrag som hölls av miljöföretaget Suez där diskuterades möjligheterna för att återanvända mineralull. Detta skulle innebära att mineralullen inte behöver deponeras och för att kunna ta del av föredraget var dessa kunskaper nödvändiga
3.1.7 Tekniskt arbete, metoder och verktyg
I denna kurs genomfördes ett arbete som var ämnat till att öva på just genomförandet av ett projekt.
Projektmetodik behandlades och övningar genomfördes som visade på svårigheterna med projektarbeten.
7
4. Genomförandet
Detta arbete kan grovt delas in i två delar; kartläggning av situationen och framtagning av åtgärder.
Dessa två är i stort sett uppdelade både i hänsyn till tid och arbetssätt, men överlappar varandra i vissa skeden.
Den första delen som handlar om kartläggning ämnar till att ge Peab en fördjupad bild av nuläget av sorteringsarbetet inom deras organisation. I arbetet med denna kartläggning hålls fokus på att uppdaga eventuella brister som kan förekomma i samband med avfallshanteringen. Genom att uppdaga dessa brister ges Peab underlag för att vidare arbeta med förbättringsåtgärder och sparar resurser genom att ha kännedom om problemområdena.
Eftersom kartläggningen är specifikt kopplad till företaget Peab och deras egen organisation och sorteringsarbete fanns inte mycket underlag att utgå ifrån när kartläggningen påbörjades. För att skapa en bild av nuläget samt finna egenskaper inom sorteringsarbetet som sedan skulle undersökas vidare har en kvalitativ explorativ studie utförts. Denna typ av studie ämnar till att med undersökningar utan särskild utgångspunkt undersöka ett ämne som är av intresse.
De undersökningar som har utförts har varit kvasiexperimentella, vilket innebär att de, till skillnad från experimentella, genomförs utan kontroll. För att klargöra kan de jämföras med experiment inom naturvetenskapliga ämnen där dessa utförs med noggrann planering och styrning. De undersökningar som genomförts inom detta arbete har framförallt inneburit intervjuer med personer med erfarenhet av avfallshantering. Allmänna frågor har ställts och den information som förmedlas har sedan tagits vidare för att kunna utveckla nya intervjuunderlag med utgångspunkt ur framförallt de problematiska områdena.
Med arbetets gång blev intervjuunderlagen allt mer ämnesspecifika och i samband med det påbörjades nästa arbetssätt. Baserat på det underlag som framkommit genom den kvalitativa undersökningen genomfördes en kvantitativ undersökning för att i större utsträckning samla in underlag. Denna metod kallas för metodtriangulering och den kvantitativa undersökningen innebar att enkäter utformades och genomfördes på byggprojekt med anställd personal. Dessa enkäter gav snabbt ett större underlag för de problemområdena vi uppdagat och kunde ge en fingervisning över dess relevans till brister i sorteringsarbetet.
Medan denna kartläggning pågick användes även Peabs interna intranät för inhämtning av information. På intranätet fanns flera verktyg som var användbara för att bland annat hämta
information kring byggnadsprojekt och undersöka dess avfallsstatistik från månad till månad. Dessa verktyg användes vid utformandet av intervjuunderlag och bidrog med att frågeställningarna kunde anpassas till projektets förutsättningar och nuläge.
4.1 Peabs intranät
I detta intranät finns framförallt två verktyg som använts i projektet och dessa är Ärbas och Avfallsstatistik.
4.1.1 Ärbas
Ärbas är ett dokumentstyrningsverktyg som ska användas av projekt inom företaget och tillhandahåller både mappar med relevanta dokument och en ärendelista. I ärendelistan kan projektpersonal skriva in moment som ska utföras samt följa upp dem under projektets gång.
I Ärbas hämtas dokument med relevans för arbetet hem och bidrar till kartläggningen av nuvarande situationen samt används som underlag för intervjufrågor.
8
4.1.2 Avfallsstatistik
Verktyget Avfallsstatistik är framtaget genom ett samarbete mellan Peab och de två miljöföretag som Peab har ramavtal med; Ragn-Sells och Suez. Detta verktyg har för avsikt att redovisa statistik över avfall som uppkommer i projekt som Peab genomför. Allt avfall som hämtas från Peabs projekt av företagen Ragn-Sells eller Suez dokumenteras och samlas i statistikverktyget där det sorteras efter ett antal parametrar såsom projekt, region, månad och år.
Detta verktyg har många användningsområden för projektet. Verktyget kan användas för att välja ut lämpliga projekt att undersöka, agera underlag för intervju- och enkätfrågor samt ge detaljinformation kring varje projekts specifika avfallssituation månad för månad. I verktyget finns även dokumenterat alla kostnader som uppkommit i koppling till avfallshanteringen. Här går det att se vilka kostnader som varje avfallsfraktion orsakar samt allmän hantering såsom transportkostnader, containerhyra samt hanteringskostnader på miljöstationen.
4.2 Litteraturstudie
När resultat med hjälp av de kvalitativa och de kvantitativa metoderna samlats in och sammanställts var det dags att genomföra en analys av resultatet. För att göra detta gjordes först en litteraturstudie av vetenskapligt material med anknytning till de specifika problemområden som uppdagats. Genom att dessa områden redan stakats upp och genom undersökningar lett till resultat kunde litteraturstudien fokuseras på dem och på så sätt bidra med mer direkt anknutet och djupgående material.
Litteraturstudien genomfördes med hjälp av byggdokumentsamlingen vid KTH:s huvudbibliotek, ämnesspecifik litteratur samt vetenskapliga rapporter som var tillgängliga online. Tidigare färdigställda examensarbeten inom olika områden har även använts.
Materialet som inhämtats genom litteraturstudien har sedan använts för att analysera resultaten som våra undersökningar lett till. Genom att knyta an till redan etablerad forskning ges belägg för eller dementeras de orsakssamband som visat sig inom detta arbete och ger även underlag för ytterligare analys och möjlighet till att finna kopplingar.
Det inhämtade resultatet och material ur litteraturstudien har använts för att visa på orsakssamband men även våra tidigare kunskaper inom ämnena har visat sig användbart. I tidigare kurser har kunskap inhämtats gällande bland annat vanliga företeelser i byggbranschen och hur det fungerar
organisationsmässigt. Detta har använts för att analysera och föra diskussion kring rimlighet i bland annat uppdagade orsakssamband och förslag till åtgärder.
9
5. Resultat och Analys
Nedan presenteras resultat och analys uppdelat efter fyra aspekter av sorteringsarbetet där brister och förbättringsmöjligheter uppdagats under arbetets gång. Resultaten presenteras under respektive område och analyseras allt eftersom det presenteras. Varje område avslutas med en diskussion där orsakssambanden behandlas samt ifall mängden resultat som samlats in är tillräcklig för att dra slutsatser eller om vidare undersökning är av behov. I diskussionen behandlas även rimligheten i de förbättringsåtgärder som i vissa fall uppkommit.
5.1 Kommunikation
Värdet av kommunikation genomsyrar hela byggbranschen och brist av den kan leda till stora problem. Hanteringen av avfall är en dynamisk aspekt av byggprocessen. Arbetsplatsdispositionen kan ändras allt med projektets framfart och ser olika ut beroende på projektets förutsättningar. Antal avfallsfraktioner och vilka material som behandlas på bygget kan också variera under projektets gång.
I kombination med att en byggarbetsplats ofta innefattar personer från många olika yrkesområden, länder och bakgrunder blir kommunikation och tydliga rutiner nyckelområden till att säkra en god sorteringsgrad.
5.1.1 Underentreprenörer
I Peabs organisation finns huvudsakligen två typer av yrkesarbetare; Träarbetare och betongarbetare.
Eftersom många av de entreprenader som Peab utför involverar andra arbeten än vad som passar dessa två yrkeskategorier anlitar Peab underentreprenörer för att utföra vissa arbeten.
Figur 1, Organisationsmodell med underentreprenörer
Underentreprenader fungerar genom att det företag som ska utföra entreprenaden säljer ut delar av arbetet till andra företag. Företaget som ursprungligen tog på sig ansvaret kallas då för
huvudentreprenör och det/de företag som köpts in för delar av arbetet kallas för underentreprenörer.
Huvudentreprenören behåller dock huvudansvaret och måste se till att allt arbete utförs enligt avtal med beställaren.
Detta arbetssätt innebär att stora delar av bemanningen vid vissa byggen kan bestå av personal från andra företag än huvudentreprenören själv. Med flera företag och olika organisationer inom ett och samma byggprojekt ökar svårigheterna kring samordning och kommunikation.
I en rapport som tagits fram av Sverige Byggindustrier (BI) skriver Bo Carlsson och Per-Erik Josephson (2001, 9) om kommunikation i byggprojekt. I sammanfattningen inleder de med att skriva
“De flesta analyserna kring varför det strular i byggprojekt utmynnar i svaret bristande
kommunikation mellan aktörerna”. Denna problematik har uppdagats vid många av de besök vid
10 byggarbetsplatser som gjorts i samband med det här examensarbetet.
Som underentreprenör är det viktigt att få ta del av informationen i projektet och i byggbranschen är det vanligt med krav på att underentreprenörer ska ha minst en svensktalande representant på bygget.
Detta för att säkerställa att information som på möten ofta framförs på svenska ska kunna spridas vidare i organisationen.
Hur underentreprenörerna sedan för informationen vidare inom sin organisation är upp till dem. Peab ansvarar för att informera och gör så genom möten och andra verktyg såsom förklarande broschyrer och instruktioner. En förlitar sig sedan på att informationen förs vidare och arbetar på olika sätt med kontroller över att arbetet utförs på ett korrekt sätt. Ett exempel är att en arbetsledare vid ett bygge hade som rutin att kontrollera innehållet i avfallscontainrarna för att säkerställa att personalen sorterar rätt.
Riskerna med denna typ av kommunikation är att den påverkas av den s.k. mänskliga faktorn på flera sätt. För det första så finns många situationer av tolkning och varje gång informationen sprids vidare kan personens egna tolkning spela in. Ifall informationen går i flera led för att nå ut till personalen hos underentreprenörerna finns risken att tolkningar av exempelvis vad som är viktigt och inte, kan påverka.
En annan risk är att informationen helt enkelt inte sprids vidare. Detta kan ha flera olika orsaker men kan exempelvis uppstå ifall en person är frånvarande på grund av sjukdom. Ifall denne missar tillfället då informationen var tänkt att spridas vidare, exempelvis ett internt möte, kan detta innebära att informationen inte når ut.
Eftersom det idag ser ut att vara mer undantag än regel att dålig avfallshantering möts med konsekvenser från platsledningen kan detta orsaka problem. Mer om konsekvenstänk kring felsortering kommer senare i rapporten under rubriken Ointresse.
5.1.1.1 Underentreprenörernas egna underentreprenörer
På samma sätt som att entreprenörer kan ta in underentreprenörer kan underentreprenörerna själva ta in egna underentreprenörer. Samma villkor gäller för dem och arbetet måste utföras i enlighet med huvudentreprenörens kontrakt med beställaren.
Figur 2, Organisationsmodell med UE som har egna UE
Att delar av underentreprenaderna själva säljs ut på detta sätt förekommer i byggbranschen. Vad detta leder till är att projektorganisationen förgrenas ytterligare och därmed påverkas även
kommunikationen.
11 Med ytterligare ett led i kommunikationen ställs ännu högre krav på att en säkerställer hur
informationen når ut till alla den berör. I Peabs avtal med underentreprenörer finns det krav på att företagen måste ha en svensktalande kontaktperson för att kunna säkerställa att information som förs på svenska kan förstås och förmedlas vidare. När det gäller underentreprenörernas (förkortat UE) egna UE finns dock inga krav ifrån Peab på svenskkunskaper.
Svensktalande representant är inte ett krav som ställs på UE:s egna UE men gällande kommunikation ställs dock ett krav. Kravet är att Peabs underentreprenörer måste kunna kommunicera med sina egna UE, utan hänsyn till specifikt språk. Detta är menat till att säkerställa att kommunikationen är möjlig.
Genom att ställa detta krav vill en säkerställa att kommunikationen har möjlighet att nå hela organisationen, men det säkerställer inte att den sedan gör det.
På samma sätt som gentemot Peabs egna underentreprenörer innebär det en risk med kommunikation i flera led. I detta fall är det dock ännu ett led som behöver behandlas och informationen måste inte bara nå ut till företag som Peab har avtal med utan även företag som de inte har direkt samarbete med.
5.1.2 Byte av personal
I olika skeden av byggprocessen är olika discipliner på plats på byggarbetsplatsen. Vissa
yrkesdiscipliner är på plats genom hela projektet medan andra kommer och går beroende på vilka arbetsmoment som utförs. Dessa yrkesarbetare och företag som kommer och går i projekt är i extra stort behov av god kommunikation. Detta beror på att de inte har chansen att lära sig projektets egna sorteringsarbete från projektets uppstart utan måste lära sig det i samband med att de anländer och ska börja arbeta.
I en intervju konstaterar en personalplanerare på Peab att personal även byts mellan projekt ifall särskild kunskap är av behov. Hen ger som exempel att personal med god kunskap kring formsättning kan flyttas till projekt där extra utmanande moment inom just formsättning snart ska utföras. För personal som Peab hyr in via bemanningsföretag används samma metodik.
5.1.2.1 Discipliner som kommer och går
Som tidigare nämnt är det vanligt att discipliner inom bygg endast är med i vissa skeden av ett projekt. Exempelvis är det vanligt att det inte finns arbetsmoment för elektriker genom ett helt byggprojekt, istället får de komma och gå beroende på vilket skede som projektet är i. Detta innebär att en del av den personal som ingått i ett byggprojekt har under en eller flera vändor anlänt och lämnat byggarbetsplatsen.
Som tidigare nämnt är avfallshanteringen en dynamisk aspekt av ett byggprojekt och kan förändras beroende på vilket skede projektet är i. I kombination med att viss personal kommer och går mellan olika byggprojekt ställer detta höjda krav på god kommunikation.
5.1.2.2 Egen personal
Egen personal flyttas som sagt mellan byggen i de fall då särskilda kunskaper är av behov. Denna förflyttning för med sig att goda metoder för att förmedla byggets särskilda förutsättningar, och därmed dess avfallshantering, behöver implementeras. Gällande egen personal är detta troligtvis inte lika stor utmaning som gentemot underentreprenörer men eftersom just avfallshanteringen skiljer sig mycket mellan olika projekt kan detta vara viktigt.
I intervjun med Peabs personalplanerare nämner hen att egen personal oftast hålls stationär på ett byggprojekt och endast förflyttas i särskilda fall. Det är dock denna fallspecifika förflyttning som kan leda till problem. Genom att förflytta personal mitt i ett byggskede kan en del av den nödvändiga informationen gå till miste ifall den anses ha behandlats tidigare i byggskedet. Exempel på detta är att en arbetsledare vid ett av Peabs projekt påpekar att skyltning inte är nödvändig då alla på projektet
12 känner till hur sorteringen fungerar. Frågan är dock hur nyanländ personal blir informerade om
sorteringsarbetet.
Detta knyter starkt an till spåret om skyltning som behandlas längre ned i rapporten. Genom skyltning skapas ett medium för kommunikation som kan säkerställa att informationen når ut även i
undantagsfall som detta.
5.1.2.3 Underentreprenörer
Medan egen personal hanteras av företagets interna personalplanering sköter underentreprenörer planeringen av sina egna anställda. Ifall de har anledning att byta personal mellan projekt har de möjlighet att göra så. Peabs egna personalplanerare påpekar dock att de troligtvis för liknande resonemang som Peab kring detta och anser att förflyttning av personal inte är att föredra. Hen hänvisar till att information och upplärning av det nya byggets förutsättningar är tidskrävande.
Detta fall har liknande karaktär som byte av egen personal men med ytterligare två aspekter. Den första aspekten är att Peab har mindre framförhållning till personalbytet än med egen personal då det inte är de själva som planerar bytet. De har då mindre chans att planera mottagandet och en risk är att det inte finns tid eller resurser för att säkerställa att den nyanlände får all information som denne behöver.
Den andra aspekten är att medan personal inom Peab endast blir förflyttat mellan två Peab-styrda projekt kan personal hos en underleverantör bli förflyttad ifrån ett bygge med en annan
huvudentreprenör. Detta kan innebära ett problem ifall informationen inte är tydlig eftersom olika huvudentreprenörer utför sin avfallshantering på olika sätt.
Även detta knyter an till spåret med skyltning som behandlas längre ned. Med god skyltning säkerställs en informering kring sorteringsarbetet och möjligt problematiska fall som detta kan undvikas.
5.1.3 Okunskap kring sorteringens värde
Gällande informeringen av sorteringsarbete är det inte bara viktigt med kunskap om hur det utförs utan även varför. En arbetsledare hos Peab tar upp att viss personal sorterar annorlunda på grund av okunskap kring vad sorteringen innebär. Hen tar som exempel att viss personal, oftast med lång erfarenhet i branschen, kastar träspill i containern för brännbart fastän det finns en särskild för enbart trä lite längre bort. Hen säger att personalen hänvisar till att det tidigare inte varit något problem med att sortera på det sättet och att det därför bör gå att göra så även nu.
Problematiken med detta tydliggörs vid samtal med personal på miljöföretaget Suez som Peab har avtal med. Här nämner den anställde att materialet i en container för brännbart kostar Peab cirka fem gånger mer än en container med rent trä. Detta innebär att för varje ton trä som slängs i en container med brännbart betalar Peab fem gånger mer än om det skulle sorteras separat.
Att veta varför en utför en syssla är viktigt för motivationen. Inom idrottssammanhang är det vanligt att sätta upp mål för att sedan kunna jämföra sin prestation med målen och avgöra ifall det en utför är givande. I boken “Individer, grupper och ledarskap i projekt” skriver Tomas Jansson och Lennart Ljung (2011, 79) gällande detta fenomen. “För att kunna svara på frågan ‘Är det jag åstadkommer bra?’ måste man kunna jämföra prestationen med något” skriver de och syftar till vikten av målsättning.
I samma bok skriver de att “Arbete i projektform är ju arbete som definieras utifrån sitt mål” (Jansson och Ljung 2011, 78). I en projektbaserad bransch som bygg och anläggning är det därför aktuellt och att veta målen samt hur ens agerande påverkar dem är viktigt. Att varje projekt har en budget som är ämnad att följas är nog alla i byggbranschen medvetna om men för att kunna sträva mot det måste en
13 vara medveten om vilken inverkan ens agerande har. Genom att informera mer gällande sorteringens värde kan motivationen kring sorteringsarbetet påverkas positivt.
Vid samtal med representanter från miljöföretagen Ragn-Sells och Suez tar de upp att de gärna hjälper till med informeringen kring sorteringsarbetet. De tar upp att de redan nu är ute på byggarbetsplatser vid behov och informerar kring sorteringens värde. Representanten för Suez säger att detta varit mycket uppskattat i många lägen och håller med om att det är en viktig del i den förbättrade avfallshanteringen.
För att kunna informera ytterligare har diskussion förts kring möjligheten att ta fram
informationsmaterial som platschefer eller annan ledning kan använda sig av för informering.
Representanten för Ragn-Sells tar upp att de har broschyrer i fickformat som informerar om
avfallsfraktionerna och deras innehåll. Denna broschyr visar dock inte på skillnader i kostnad mellan de olika fraktionerna och fungerar därför inte som motivation genom kunskap om värdet av sortering.
Ett annat förslag som uppkommit är att skapa en PowerPoint-presentation där nyckelområden inom sorteringen behandlas och som kan användas av ledning inom Peab för att informera sina anställda.
En sådan PowerPoint skulle i sånt fall kunna användas vid exempelvis byggmöten, platschefs-träffar och arbetschefs-träffar. Förslag om detta togs upp med representanterna från miljöföretagen och de båda såg det som en klar möjlighet.
5.1.4 Diskussion
Kommunikation är en svårighet i hela byggbranschen och detta märks även inom sorteringsarbetet.
Baserat på resultatet av detta arbete verkar vissa brister finnas gällande information gentemot
underentreprenörer. Denna brist uppdagar sig i flera olika situationer och vi tror att den spelar stor roll i sorteringsarbetet och dess svårigheter. Problemet med kommunikation är dock något som behandlats i branschen länge och i det här arbetet har det inte funnits tid för att undersöka ändring av
informationsmetoder.
Svårigheterna med kommunikationen har vi dock kopplat an till vikten av god skyltning och förespråkar därför utökad användning av skyltar. Med god skyltning skapas ett informationsmedium som når direkt ut till rätt grupp och vid rätt tillfälle. Denna informering kopplar även an till byte av personal och motverkar risken av att en ny person på projektet sorterar fel på grund av bristande förklaring av avfallshanteringen vid ankomst.
Spåret gällande felsortering på grund av okunskap kring sorteringens värde har inte lett till något konkret. Detta fenomen uppdagades endast i enstaka fall och har vid fortsatt undersökning inte visat ett utbrett problem. Förslaget om att ta fram en PowerPoint med grundlig information sågs som positivt från flera parter men ifall efterfrågan för detta finns även hos arbetsledningen (som den är ämnad för) har inte undersökts.
5.2 Tredje man
Med tredje man menas i detta fall fysiska eller juridiska personer som påverkas av eller påverkar ett byggprojekt utan att själv vara del av det. Hänsyn till tredje man är något som ofta får behandlas i byggbranschen. Detta beror på att byggprojekt alltid handlar om olika slags bebyggelse.
5.2.1 Sopor kastas in över staket
Vid besök på ett av Peabs byggprojekt uppdagades det att sopor som inte tillhörde projektet kastats in över omringande staket. Soporna hade kastats ner i projektets containrar som stod inom projektets gränser och inom inhägnat byggområde. Detta hade förekommit flera gånger och byggets personal hade hoppat ned i containern och sorterat bort soporna för att undvika nedklassning av containern.
14 Vid intervju med arbetsledare på projektet säger denne att detta är ett vanligt problem då tredje man finns med i bilden. “Om containrarna hamnar så att tredje man kommer åt dem så kommer de slänga skit” säger hen och fortsätter med att problemet även är vanligt ifall projektet inte är helt avskilt med stängsel. Denna problematik har även uppdagats i andra samtal och har tagits upp som teori till varför sorteringsgraden ibland brister.
På arbetsplatsen där detta uppmärksammades berättar arbetsledaren att de vidtagit flera åtgärder för att motverka detta problem. Det första de hade gjort var att konstruera ett eget staket som var högre än det som omringade byggarbetsplatsen. Det egenkonstruerade staketet placerades bakom containrarna för att göra det svårare att kasta in föremål. Åtgärden hade dock inte löst problemet och sopor fortsatte att kastas in.
Figur 3, Egenkonstruerat staket i trä bakom containrarna
Utöver det nya staketet hade de även bett chaufförerna som hämtar och lämnar containrar att vid lämning placera containrarna med ett par meters avstånd till staketet. Även detta gjordes för att försvåra för de som kastar in sopor. Denna åtgärd hade dock inte heller löst problemet och innebar dessutom att containrarna tog upp mer plats på bygget än vad de hade gjort annars. Platsbrist var dock inte något som rådde på denna arbetsplats och det var baserat på den aspekten som arbetsledningen valde att pröva metoden.
Eftersom de två åtgärderna inte löste problemet fick platsledningen fortsätta att göra valet mellan att klättra ner i containern eller låta det vara. Genom att klättra ner i containern uppstår dock en
arbetsmiljörisk. Vid samtal med en praktiserande arbetsledare vid samma bygge påpekade hen att en måste vara mycket försiktig när en är i containern och framförallt i containern med metallskrot.
Det andra alternativet som är att låta bli att åtgärda problemet innebär att containrarna riskerar att nedklassas vid hämtning. Nedklassning av en container innebär dock både en utökad kostnad för avfallet och försämrad avfallsstatistik. Försämrad avfallsstatistik kan innebära att projektets, beställarens eller Peabs interna mål inte uppnås och utökade kostnader blir en fråga för projektets budgetering.
Förutom den direkta orsak till nedklassning som denna problematik poserar kan den även leda till att fler personer på bygget kastar fel. I intervju med ett antal yrkesarbetare hos Peab påpekar en person att de i många fall kollar ned i containern för att se vad som ligger i. Utifrån vad de ser avgör de ifall det är en homogen fraktion eller blandad och kastar därefter. På bygget där problemet med tredje man uppdagats var dock alla containrar skyltade, och problemet med ytterligare felsortering på grund av innehållet kunde därigenom undvikas.
I intervjun med arbetsledaren på bygget där sopor kastades in utifrån tar hen upp att soporna endast kastas in i de lägen då ingen personal är närvarande på byggen. Hen säger att detta gäller framförallt
15 kvällar och helger och att byggets personal därför inte kan motverka problemet direkt. De hade
diskuterat ytterligare åtgärder men inte genomfört någon av dem än.
En av de möjliga åtgärder som togs upp var stängda och låsta containrar. Enligt arbetsledaren tillhandahåller återvinningsföretagen containrar som är helt stängda förutom öppningsbara luckor på framsidan. Dessa skulle kunna förhindra sopor från att kastas ned i containern från utom projektets område. Containrarna kan då även stängas helt på kvällar och helger då ingen personal är på plats oc h eftersom bygget helt var inhägnat med stängsel bör ingen utomstående ha tillgång till dem.
Arbetsledaren påpekar dock att dessa stängda containrar är dyrare än öppna samt att momentet med att öppna och stänga dessa containrar innebär utökat arbete vilket sällan uppskattas av personal vid ett byggprojekt.
5.2.2 Diskussion
Detta problemområde är ett av de spår vi uppdagat som inte kopplar an till de andra. Det är helt och håller kopplat till en tredje part som vid i särskilda situationer misstänks orsaka problem. Detta har inte behandlats som ett huvudsakligt spår i detta examensarbete och har endast gett upphov till en teori kring förändrat arbetssätt. Med detta arbete som utgångspunkt tror vi att vidare undersökning kan genomföras inom detta område och med mer belägg kan slutsatser dras kring åtgärdsförslaget med stängda containrar.
5.3 Skyltning
Vid besök på byggarbetsplatser har bristen på skyltning varit tydlig. Vid flera av byggena fanns ingen skyltning alls och endast vid ett bygge var alla containrar skyltade. Detta trots att byggena i många fall var i tidigt skede och platsledningen inte påpekade någon särskild tidspress, vilket tidigare har uppdagats som en möjlig anledning till bristande skyltning.
Vid många av dessa besök togs det däremot upp att skyltning inte var nödvändig för just det projektet, med hänsyn till projektets förutsättningar. Argument som fördes angående detta var bland annat att projektet pågått i så pass lång tid att alla på bygget vet hur sorteringsarbetet fungerar. Att ha tidigare erfarenhet av bygget eller förlita sig på att informeringen kring sorteringsarbetet alltid är tillräcklig anser vi dock vara riskabelt.
I byggbranschen är det vanligt med tidspress och förseningar och dessa två faktorer i kombination med att sorteringsarbetet kan förändras under projektets gång innebär höga krav på kommunikationen.
Vid en arbetsplats i Solna, Stockholm, förde vi en diskussion med en arbetsledare från Peab. I diskussionen påpekade arbetsledaren att ett projekt i tidigt skede kan klara sig utan skyltning, men att när byggandet tar fart blir det problematiskt på grund av försvårad logistik och tidspress på
arbetsplatsen.
I en intervju med Peabs egna yrkesarbetare vid ett projekt i Stockholm anses bristen på skyltning vara ett problem. På frågan “om det inte är skyltat, vad händer då?” svarar en av yrkesarbetarna “då hamnar det fel”. En annan lägger till “oftast så hamnar det i brännbart”. Denna uppfattning
genomsyrar hela intervjun och vid ett tillfälle tas det även upp att när det väl har kastats fel en gång är det vanligt att det fortsätter i samma spår.
Att en enda felsortering kan orsaka att fler kastar fel kan kopplas till något som sades tidigare i samma intervju. På frågan “Anser ni att skyltningen är tydlig nog?” svarar en av Peabs yrkesarbetare “man tittar i containrarna och ser vad som ligger i den”. Denna koppling visar på ännu en av styrkorna i god skyltning. Om en person oavsett anledning sorterar sitt byggavfall fel och kan en tydlig skylt
förhindra problematiken med att andra personer luras av materialet som ligger i containern och slänger fel.
16
5.3.1 Förutsättningar för att skylta upp
I en intervju med personal från företaget Suez förklaras det att vid uppstarten av varje projekt
genomförs ett startmöte gällande avfallshanteringen. I detta möte undersöks bland annat vilka material som behandlas i projektet och vilka avfallsfraktioner som förväntas uppstå. Baserat på detta möte beställer och levererar Suez skyltar för varje fraktion till bygget. Tanken med detta är att när det sker förändring av vilka avfallsfraktioner som uppkommer ska platsledningen enkelt kunna justera skyltningen.
Figur 4, En byggarbetsplats där alla containrar var skyltade
I intervjun tas det också upp att ifall en skylt försvinner under projektets gång kan en ny beställas genom Suez, men hur denna ska ersättas ekonomiskt finns det idag viss problematik kring. Denna problematik behandlas längre ned i avsnittet under rubriken Skyltar som försvinner.
Både miljöföretaget Ragn-Sells tillhandahåller skyltar som är tillgängliga att beställa för Peab. De två företagen har olika utformning av sina skyltar men alla ska vara anpassade för att användas i samband med företagets egna containrar. Ragn-Sells använder sig av skyltar med krokar som går att hänga på containern eller lämpligt närliggande föremål såsom ett staket. Suez använder sig av magnetiska skyltar som fäster mot metallen på containrarna.
Förutom magnetiska skyltar påtalar en representant från Suez även att de utvecklar möjligheten för en skylt som fästs på stag. Anledningen till detta utvecklingsprojekt grundar sig i att skyltar som fästs direkt på containern endast är synliga från ett håll. Då arbetsplatsdispositionen på byggarbetsplatser sällan är statisk förekommer det att containrar står fritt och är tillgängliga från flera håll. Detta för med sig att skyltar som fästs på en enda sida kan utom synhåll från andra sidor av containern.
Genom att fästa tre skyltar i olika riktningar till ett stag ämnar Suez göra riktlinjerna för
sorteringsarbetet synliga från flera sidor. Denna metod är enligt representanten från Suez endast i utvecklingsstadiet men för oss talar detta för att miljöföretagen tar skyltningen på allvar. De arbetar för att ge byggföretagen förutsättningarna för att upprätthålla en god skyltning har även i intervjuer förespråkat vikten av skyltningen.
5.3.1.1 Visuell utformning
När det gäller skyltens informativa utformning har både Ragn-Sells och Suez arbetat med att meddela budskapet på tre sätt. För det första använder sig båda företagen av färgkodning på sina skyltar. De utgår från ett dokument som Sveriges Byggindustrier har tagit fram där de olika förekommande avfallsfraktionerna delats in i kategorier och tilldelats unika färgkombinationer. Med detta som utgångspunkt har fraktionerna en sammanhållande färgkodning som inte skiljer sig mellan
