Fritidslärarens uppdrag: Undervisande lärare i fritidshem

Fritidslärarens uppdrag

Undervisande lärare i fritidshem

Zeljka Dordevic Cunha

Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 15 hp Huvudområde: Pedagogik

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: Vt-2020

Handledare: Ulla Damber och Staffan Lövquist Examinator: Anneli Hansson

Kurskod: PE121G

Utbildningsprogram: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 3

Lärarnas uppfattningar mot utbildningsreformer ... 3

Undervisning i fritidshem via aktiviteter ... 6

Syfte och Metod ... 9

Litteratursökning ... 10

Metodval... 10

Urval och urvalskriterier ... 11

Presentation av respondenter ... 11

Telefonintervjuer ... 12

Sammanfattning av samtalsanalys ... 12

Forskningsetiska överväganden ... 13

Metoddiskussion ... 14

Resultat ... 15

Undervisning ... 15

Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshem ... 17

Planering ... 17

Målstyrd undervisning via aktiviteter ... 18

Utvärdering ... 20

Sammanfattning av resultat ... 20

Diskussion ... 21

Undervisning och lärarnas uppfattningar ... 21

Aktiviteter ... 22

Fortsatt forskning ... 23

Referensförteckning ... 24

Bilaga 1... 26

Intervjufrågor ... 26

Bilaga 2... 27

Missiv ... 27

Abstrakt

Den här rapporten undersökte hur fritidslärare agerar kring nya reviderade läroplanen som inkluderar fritidshem. Syfte med studien var att genom tidigare forskning och telefonintervjuer med fyra fritidslärare, analysera och beskriva deras uppfattningar kring begreppet undervisning och synliggöra vilka metoder de använder för att tillämpa nya läroplanen i praktiken. Deduktiv förhållningsätt till empirisk data. Resultatet visade att de flesta fritidslärarna har agerat positivt och känt att deras yrkesidentitet och yrkesroll förstärks genom nya läroplanen.

Nyckelord: fritidshem, uppdrag, utbildningsreform och yrkesroll.

1

Inledning

År 2016 skedde en stor förändring inom fritidshemsverksamheten. Skolverket bestämde att revidera läroplanen och att fritidshemmet inkluderas genom att ha eget kapitel som ska implementera nytt arbetssätt.

Skolinspektion (2018) har gjort en omfattande granskning av olika fritidshem runt om i landet som handlar om att undersöka kvalité på fritidshemmet i förhållande till läroplanen. Enligt skolinspektionens (2018) granskning varierar undervisningen även inom olika avdelningar på samma fritidshem.

Personalens utbildning spelar stor roll för hur man tillämpar och förhåller sig till nationella riktlinjer för fritidshemmet. En stor omsättning av personal är också ett stort hot mot att nå måluppfyllelse.

Synsättet hos andra lärare, rektorer och vårdnadshavare är att fritidshemmet är en trygg plats med omsorg där lärande inte sker, även om 2010 års skollag har förstärkts och tydligt påtalar att fritidshemmet har ett lärandeuppdrag. Detta förtydligas 2016 i den reviderade läroplanen. Enligt Skolinspektionens rapport (2018) bland personalen är uppfattningarna fortfarande likadana. Detta kan bero på den tidigare kulturen på fritidshemmet och att lågutbildad personal saknar de kunskaper som behövs för att tillämpa läroplanen i praktiken.

Begreppet som nämns och som har skapat många diskussioner kring fritidshemmets pedagogik är begreppet undervisning och vad det kommer att innebära för våra elever. En rimlig följd av detta var att också ändra deras befattning från fritidspedagoger till grundlärare mot fritidshem eftersom lärare är en person som professionellt arbetar med att främja och utveckla andra individers lärande.

Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid. Fritidshemmets undervisning ska komplettera undervisningen i förskoleklass och grundskola. Därutöver har fritidshemmet, liksom förskoleklassen och grundskolan, ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär en strävan efter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.(Skolinspektionen, 2018, s.23)

Enligt läroplanen ska fritidshemmets undervisning behandla fyra kunskapsområden: språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, natur och samhälle samt lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse.

Yrkesprofession är yrken som baserar sin verksamhet på vetenskaplig forskning. Lärare och fritidslärare tillhör en slags ”semi-professionell” yrkesgrupp som visar en del av klassisk profession men inte i alla delar. Skolinspektionen (2018) har påpekat att fritidslärarnas status måste höjas för att få likvärdig utbildning och för att få rätt förutsättningar att uppfylla uppdraget.

Följande citat ur läroplanen beskriver att fritidshemmet och skolan delar gemensamt uppdrag kring värdegrundsarbete och har samma övergripande mål.

2

“Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i

undervisningen i fritidshemmet. Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet.” (Lgr 11)

Med detta ser vi tydligt hur yrkesrollen förändras och vilka krav som ska uppfyllas. Det är inte längre fokus på socialisering och gruppens behov utan på lärande och individanpassning. Fritidshem ska också konkretisera läroplanen och erbjuda elever variation till lärande. Olika ämnen kan integreras i samarbete mellan fritidshem och skolämnen i tematiska arbeten. Stor del av fritidsläraranas undervisning upptas av att planera olika aktiviteter som ska uppfylla nationella mål samt anpassas till både grupp- och individnivå.

Skolan och fritidshem har förändrat sin verksamhet från att vara en verksamhet med olika uppdrag, till att dela gemensamt uppdrag genom att erbjuda elever förutsättningar för lärande, välbefinnande och utveckling av sociala förmågor. Detta betyder helhets perspektiv på lärande och elever.

Saar, Löfdahl och Hjalmarsson (2012) beskriver att erbjuda meningsfull fritid handlar i grunden om att hur fritidslärarna tolkar och uppfattar sitt uppdrag. Om fritidslärarna känner sig trygga med uppdraget kan de erbjuda variation och helhets perspektiv i sin undervisning. I annat fall kan de omedvetet motarbeta uppdraget som Hörnell och Perselli (2019, s.65) nämner. Detta led till att det finns ojämna förutsättningar som varierar kring olika verksamheter.

I ljuset av detta är mitt intresse att undersöka hur fritidslärarna uppfattar och tolkar förändringar kring nya läroplanen och samtidigt hur de uppfattar att det har förändrat deras agerande i uppdraget. På vilket sätt de driver sin undervisning och hur de arbetar med målstyrd eller spontan undervisning.

Under arbetsgång har jag upptäckt brister i forskningen om begreppet undervisningen och fritidshemmet i Sverige. Att jag väljer att studera om hur fritidslärare uppfattar begreppet undervisning handlar om fritidslärarnas förhållningssätt och synen på hur undervisning påverkar kvalité i fritidshemmet och att deras yrkesroll är svårdefinierad genom att det finns tolkningsutrymme i styrdokumentet. Resultatet i denna studie kan bidra med att synliggöra styrning av fritidshemmet och påverkan av arbetssätt som stödjer lärande och undervisning på fritidshemmet. Denna kunskap kan ge mer insikt och förståelse för fritidslärarnas komplexa uppdrag.

3

Bakgrund

I detta avsnitt ska jag behandla tidigare forskning om hur lärarna uppfattar förändringar genom olika skolreformer och den nordiska Educare modellen som är en unik form om undervisning på fritidshemmet.

Lärarnas uppfattningar mot utbildningsreformer

Jim Ryder, Malena Lidar, Eva Lundqvist & Leif Östman (2018) har genomfört en studie om att fördjupa vår förståelse för lärarnas svar på reformer av utbildningspolitiken i Sverige. Deras analys utgår från sociokulturellt perspektiv på lärarnas arbete i samband med reformer och individorienterat perspektiv på lärare och skolverket. Författarna har använd som metod semistrukturerade intervjuer för att för djupare förståelse hur lärarna agerar. Studies reform riktas mot nationella läroplanens reformer och lokala betygsättning inom alla ämnen. Respondenterna blev intervjuade två gånger med 6 månader emellan.

Författarna valde 12 respondenterna från olika delar i Sverige. Huvudsyfte med de andra intervjuerna var att utforska om deras uppfattningar förändras efter elevernas resultat från nationella tester.

Författarna har identifierat flera kategorier i lärarnas svar som kräver vidare forskning.

Resultat visar att lärarna var i konstant kamp för att upprätthålla en fruktbar balans mellan ansvar för extern politik och lokal autonomi. Lärarna som var involverade i processen som referens skolor för nationella test upplevde mer att de var delaktiga i processen och visade mer stöd. Det var lättare för dem lärarna att hitta balansen mellan nationella mål och eget förhållningssätt i klassrummet. Lärarna som inte var involverade i processen som referens skolor visade också tillit och stöd till skolreformen men upplevde att det finns många utmaningar att hitta det nya arbetssättet och att det skulle innebära mer arbete på samma tid. Denna studie visade att lärarna har vilja att acceptera ändringar men skulle behöva mer stöd i processen för att implementera reformen på ett bättre sätt.

Coburn (2004) beskriver i sin studie förhållande mellan förändrade idéer i styrdokumentet om undervisningen och lärarnas klassrum praxis i Kalifornien. Det har skett stora utbildningsreformer i Kalifornien från 1983 till 1999 och författaren vill fokusera på förändrade idéer om läsinstruktionerna i CA som är styrdokument i kommunala grundskolor. Coburn (2004) försöker att förstå uthållighet och förändringar i strukturer, normer och olika mönster för sociala relationer genom att belysa lärarens roll.

Författaren strategi var att använda sig av kvalitativ cross-case design eftersom studie var både historisk och tvärsnittsstudier. Fokus var på två skolor och tre lärare som blev valda för fokusgrupp. Författaren har först intervjuat 12 klasslärare, fyra assistenter i klassen, två pensionerade klasslärare och en pensionerad rektor. Fokusgrupp blev intervjuad 28 gånger samt genomförde klassrumsobservationer som ägnade 89 timmar för att observera hur lärarna agerar i klassrummet.

Coburn (2004) beskriver även en del av lärarna som omedvetet motarbetar uppdraget eftersom de är vana med gammal struktur och normer och bryter nya normer och riktlinjer när de undervisar. Denna

4 studie visar också att lärare som upplever mer tryck från regeringen att genomföra reformer på ett mer effektivt sätt också gav en motsatt effekt. Deras reaktion var att lärarna inte visste vad som ska prioriteras i deras undervisning och kände inte tillit till myndigheterna. Detta ledde till att många lärare inte hade förståelse för reformen och kunde inte hitta balansen för att upprätthålla rätt arbetssätt, istället har lärarna valt “form-focused” understanding of messages som är en undervisningsmetod där eleverna fokuserar mer på att förstå och begripa texter som de skriver om istället att allt fokus ligger på grammatiken. Det som var assimilering i verksamheten därför att lärarna förstår inte innebörden av läroplanens instruktioner utan följde läroplanen instruktioner ordagrant. I andra fall fanns de lärare som engagerade sig tillsammans för att omstrukturera deras grundläggande antagande om deras förhållningssätt och elevernas inlärningsprocesser. Denna studie har bevisat hur lärarna upplever interaktion mellan styrdokument och undervisningen spelar en avgörande roll vilka normer och uppfattningar ska de tillämpa i klassrummet.

Vähäsantanen (2015) har undersökt ändringen av utbildningsreform och på vilket sätt det har påverkat lärarens yrkesliv i Finland. Reformen handlar om att skapa mer yrkesskolor som hade huvudsyfte att öka elevernas lärande på arbetsplatsen. En konsekvens av reformen är att lärarna hade en kraftigt ökad arbetsbelastning relaterad till att organisera, vägleda och utvärdera elevernas arbetslärande. Studien är presenterad via meta-analysen från fem empiriska studier och intervjuer av 16 yrkeslärare som blev intervjuade 2006 och 14 av samma yrkeslärare 2007. Intervjuerna var inte strukturerade, det fanns inga frågor utan respondenterna blev uppmuntrade att tala öppet om sig själva, sitt arbete, deras organisation och reformen.

Författaren beskriver att läraren inte var involverade i formuleringen av nya styrdokument utan bara i realiseringen pga. detta har lärarförbundet gett kritik och motstånd kring nya reformen. Lärarna ansåg att deras åsikter inte hördes. Vähäsantanen (2015) beskriver vidare att lärare reagerade starkt kring förändringar och en stor del var missnöjda. Författaren säger också att alla nya utbildningsreformer måste innovera och utveckla sin praxis för att hålla jämna steg med sociala och tekniska förändringar såväl som svara på ekonomiska påfrestningar. Vähäsantanen (2015) har delat lärarna i tre grupper, lärarna som var motstridiga, inkonsekventa och lärarna som direkt accepterade reformer.

Lärarna som tog motstridig ställning var emot reformen och uttryckte sig öppet som motståndare till reformen. Lärarna som accepterade reformen direkt var mer entusiastiska och positiva mot reformen och visade sitt stöd. Lärarna som var inkonsekventa var mer tveksamma och uttryckte sin oro kring reformer.

De nämnde fördelar och framförde positiva åsikter, men kunde inte eller vill inte ta en konsekvent ståndpunkt för eller emot reformen.

Parding (2010) berättar hur lärarna reflekterat i relation till nya förändringar på nationell nivå.

Författaren diskuterar och analyserar hur gymnasielärare i tid av förändrad styrning upplever sitt handlingsutrymme i Sverige. Studien är en fallstudie som fokuserade på en specifik skola i offentlig sektor där genomfördes intervjuer med 15 gymnasielärare som hade fokus på hur lärarna upplevde sina nuvarande situation men också tidigare arbetsvillkor.

5 Resultat med studie var att många upplever att det har blivit fler arbetsuppgifter utan mer resurser, en intensifiering av arbete. Lärare upplever också att många arbetsuppgifter ligger utanför kärnverksamheten. Beslut som tas kring verksamten kommer oftast från ledningen och är inte förankrade hos professionsutövare. Precis som jag nämnde innan den här studien visar också att många lärare upplever att beslut tas kring verksamheten utan hänsyn till lärarprofessionens kunskapssyn.

Granström (2007,s.25) har skrivit en kunskapsöversikt om förändrade arbetsformer som leder till förändrade synsätt på elever och lärande. Författaren beskriver förändringar från kollektivt undervisning till mer individanpassad undervisning. Författaren fokuserar på utbildningsreformer de senaste 10 åren inom grundskola i Sverige. På grund av mer krav från läroplanen på individanpassad undervisning och att det bli mer större klasser upplever lärarna att tiden inte räcker och att man måste anpassa och hitta nya arbetssätt för att tillämpa läroplanen. Granström (2007) har presenterat en kunskapsöversikt och har besökt flera skolor och daghem runt om i Sverige, Israel och Japan. Författaren nämner att lärarna upplever tiden för gemensamma upplevelser med elever har minskat och att en stor del av tiden går till administration, information och instruktioner. Lärarna känner att deras professionella yrkesspråk har svagt utvecklats och att risken är stor att lärarna inte kan bjuda på ett motstånd mot tidsströmningar.

Andersson (2013,s.11) studie påpekar att fritidshemmets verksamhet med pedagogisk utbildad personal är unik för de nordiska länderna, främst Danmark och Sverige. Utanför Norden finns det inte samma krav på verksamheten utan endast tillsyn av elever eftersom regeringar inte har lagstadgad verksamhet, därför har personalen ingen eller endast kort utbildning. Studien handlar om att förstå hur externa krav i fritidshem och skola påverkar fritidspedagogernas yrkesutövning och identitet samt hur de förhåller sig till nya reformen i Sverige. Författaren har som utgångspunkt använd i sin analys fritidspedagogers agerande och uttryckta relationer till andra yrkesgrupper, samt deras upplevelse av sin position och funktion. Här kompletteras de professionsteoretiska begreppen med begreppen fält, kapital och habitus från Bourdieus sociologiska teorier. Det övergripande syftet med denna studie är att söka kunskap om hur fritidspedagogers yrkesidentitet kan förstås och beskrivas i relation till förändringar och rådande styrning som tar form genom fritidspedagogerna. Författaren använder mix av flera metoder såsom enkätundersökning, intervjuer, fältstudier, dokumentanalys och skattningscheman. Huvudfokus ligger i intervjuerna. På enkäten svarade 105 fritidspedagoger och i fältstudie och intervjuer ingår 23 fritidspedagoger.

Denna studie har visat att fritidspedagogerna agerar olika vid förändringarna som är beroende av de funktioner och uppgifter som de tilldelas av rektor vid den enskilda skolan och övriga kollegors förväntningar, beroende på hur kollegorna tolkat fritidspedagogers uppdrag. Å ena sidan bredare arbetsuppgifter som att ha ansvar för datorhantering på skolan, bedriva planerad rastverksamhet, arbeta med barn i behov av särskilt stöd under skoldagen som till exempel assistent för enskilda elever eller som resurs för klassen i klassrummet. Detta bidrar till att många hade starka åsikter om reformen. Å andra sidan lyfter författaren upp att många av fritidspedagogerna efterlyser mer stöd och styrning från ledningen och läroplanen. Enstaka fall i studien har visat att vissa fritidspedagoger var rädda att uttrycka sina åsikter för att inte upplevas som tjatiga bland ledningen.

6

Undervisning i fritidshem via aktiviteter

Fritidshemmets fokus under lång tid från historiskt perspektiv var omsorg men idag finns det flera uppdrag som bildar en helhet. Ackesjö, Nordänger, Karin & Lindqvist (2016) har berättat om två olika värdesystem som fritidshem inriktar sig på nu. Ett av dem baseras på den nordiska Educare-modellen som betonar aspekter som välmående, social utveckling, lek, vila samt ett som betonar lärande och undervisning. Författaren (2014) skriver att största utmaningen för personalen i fritidshemmet är att föra samman de två olika systemen till en helhet.

Haglund (2016) beskriver sammanhang mellan politisk diskurs och fritidslärarens förhållningssätt. Hur de hanterar möte mellan gamla traditioner och nya reglerade riktlinjer som riktas mot verksamheten. Det som framgår i denna studie är att undervisning drivs på fritidshemmet via aktivitet i syfte att pedagogisera och erbjuda meningsfull fritids till elever. Utmaningen i undervisningen via aktiviteter är att för det mesta frivilliga. Detta leder till att personalen tänker på undervisningen på ett annat sätt.

Fritidspersonalen resonerar mest kring aktivitetens innehåll och det kan uppstå en värdekonflikt eftersom en del barn inte deltar i aktiviteterna som personalen värdesätter, vilken är nyttig för elevernas lärande. Haglund (2016) påstår att personalen bör sträva efter att hålla en balans mellan barns möjligheter att välja och fritidsverksamheten som ska erbjuda utbud av olika aktiviteter och på det sättet driva sin undervisning. Författaren lyfter upp konflikt mellan tolkningen av undervisning där en viss del av personal upplever att de inte ska styra leken och aktiviteter och andra som tar traditionell roll av lärare och vill aktivt styra utbud av aktiviteter.

På samma sätt beskriver Hörnell och Perselli (2019, s.65) att fritidslärare bedriver sin undervisning genom att planera ett utbud av aktiviteter i verksamheten, men att det kan finnas fritidslärare som oavsiktligt motarbetar uppdraget exempelvis när det gäller elevernas inflytande pga. otydligheter i läroplanen som exempelvis begrepp undervisning och lärande. Fritidslärarna kan tolka det på olika sätt som leder till att vissa fritidslärare arbetar efter sin tolkning som kan ge ojämna förutsättningar till elevernas lärande.

Vissa fritidslärare planerar mycket aktiviteter för vad de tror eleverna är intresserade av och vissa låter eleverna styra aktivitet själva utan att fritidslärarna är närvarande. Det handlar om olika begrepp i styrdokumentet exempelvis som lärande och undervisning som kan tolkas på olika sätt i verksamheten.

I skollagen definieras undervisning som målstyrda processer som under ledning av lärare ”syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (SFS 2010:800 3§).

I fråga om fritidshemmet används i den reviderade upplagan Läroplan för skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11 begreppet undervisning enligt följande; ”Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning när det gäller fritidshemmet, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet i undervisningen” (Skolverket, 2017 s. 24).

7

Systematiskt kvalitetsarbete

Lager (2018) studie visar att det är betydelsefullt att undervisningen betraktas på samma sätt som beskrivs i skollagen och att lärarnas undervisning studeras utifrån faserna: planering, genomförande, dokumentation, utvärdering och uppföljning (SFS 2010:800). Fritidshemmet kan sägas befinna sig i ett spänningsfält mellan en socialpedagogisk diskurs och en utbildningsdiskurs. Spänningen speglar fritidshemmets tradition av omsorg och social fostran med fokus på värden och relationer som möter skolvärldens tydligare fokus på mål, individuella prestationer och bedömning. (Lager, 2018, s.55)

Lager (2015) redogör att systematiskt kvalitetsarbete i Sverige är en obligatorisk arbetsuppgift som omfattar kommuner (huvudmän), rektorer, förskolechefer och alla lärare inom skolsystemet. Arbetet beskrivs som en kontinuerlig och systematisk process i syfte att planera, följa upp och utveckla utbildningen så att nationella mål uttryckta i läroplaner uppfylls. I samband med nya reformen där fritidshemmet, förskoleklass och förskola ska integreras i utbildningssystemet kom helhetssynen upp på omsorg, lärande och lek. Resultatet av detta var att synsättet kring begreppet undervisning förändras och omfattar en bredare bild. Att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete betyder att ha målstyrd verksamhet och målstyrd undervisning på fritidshemmet.

Det mest centrala för fritidslärarna är att de arbetar både i skolan och på fritidshemmet. Fritidshem delar oftast lokaler med skolan, som inte är anpassade till verksamheten. Saar, Löfdahl och Hjalmarsson (2012 s.5) påpekar att detta har stor betydelse för hur fritidslärarna upplever och pratar om sitt arbete och hur det påverkar undervisningen. Författarna menar att ett utbud av material och fysisk miljö kan påverka personalens förutsättningar att driva undervisningen som ska uppfylla de nationella målen.

Författarna berättar att en del av fritidshemmets uppdrag är att komplettera skolan men det innebär inte att fritidshemmet ska driva sin undervisning på samma sätt som skolan, utan erbjuda annan typ av undervisning som ska öka kvaliteten i elevernas lärande. I fritidshemmet ska eleverna erbjudas olika former av lärande anpassat till de olika individerna.

Det finns diskussioner kring nyttiga och onyttiga aktiviteter när det gäller fritidshemmet. Författarna lyfter upp att många pedagoger anser att nyttiga aktiviteter är de aktiviteter som de har tid att följa upp och arbeta systematiskt med. Mindre nyttiga är aktiviteter som inte är planerade med pedagogiskt syfte.

Mer aktiva sysselsättningar som att exempelvis bygga med lego kan engagera eleverna under lång tid och ger eleverna möjlighet att utveckla sitt eget projekt och kan därmed betraktas som nyttiga.

Saar, Löfdahl och Hjalmarsson (2012) berättar vidare att på fritidshemmet ska man också arbeta med elevernas inflytande och för att göra det behövs att fritidlärare tar olika roller. Det är viktig att lyssna in, samtala och synliggöra diskussioner som man har med eleverna för att skapa en pedagogisk miljö där lärande är i fokus. En del av aktiviteten ska det också ingå att lyssna på eleverna och vägleda dem.

Genom olika aktiviteter kan man ta elevperspektiv och arbeta på att utveckla elevernas självbild och ansvar som framtida aktiva medborgare.

8 Ovanstående forskningsöversikt om hur lärarna uppfattar kring nya reformer och hur de tillämpar undervisningen i praktiken visar tydlig bild att lärarna har vilja att acceptera ändringar om att inkludera de i formuleringen och transformeringen av styrdokument samt omfatta deras kunskapssyn. Lärarna skulle behöva mer stöd vid implementering av nya reformer från ledningen och skolverket. Att implementera nytt arbetssätt och bedriva undervisning på ett annat sätt kan ta tid och precis som Coburn (2004) nämner vissa lärare kan omedvetet strida mot uppdraget eftersom gamla normer och traditioner ligger kvar. Därför är det positivt om ledningen kommer med förslag och idéer tillsammans med personalen på vilket sätt de ska tillämpa nya metoder av undervisningen.

Undervisande lärare i fritidshem möter samma utmaningar där gammal tradition om hur verksamhet var och nya arbetssätt hur det skulle vara sitter i en kläm. Undervisningen på fritidshemmet bedrivs för det mesta via aktiviteter och Haglund (2018) betonar att det är viktigt att upprätthålla balans mellan elevernas delaktighet, inflytande och fritidslärarens roll som ska erbjuda variation i undervisningen för att öka kvalité och utveckla elevernas lärande. Saar, Löfdahl och Hjalmarsson (2012) nämner det som ett av största dilemman på fritidshemmet om det drivs nyttiga och onyttiga aktiviteter. På detta sätt avgörs om man har målstyrd undervisning som följer nya läroplanen eller mer spontan undervisning där lärande sker utan närvarande lärare som kan synliggöra lärande och utveckla olika förmågor och kunskaper. Beroende på detta måste fritidslärarna aktivt arbeta med systematiskt kvalitetsarbete för att planera, följa upp och utvärdera aktiviteter.

9

Syfte

Syftet med denna studie är att beskriva fyra fritidslärares uppfattningar om begreppet undervisning på fritidshemmet och hur de försöker tillämpa undervisning i praktiken?

10

Metod

Litteratursökning

Databaser som jag har använt att söka vetenskapliga artiklar är mittuniversitets Primo och Eric. Jag använde nyckelord på både svenska och engelska för att få fler träffar. Sökord som jag har använt var fritidshem, uppdrag, yrkesroll, utbildningsreform och school age educare. Från början antal träffar var fyra och det visade stor forsknings luckor i problemområdet. Jag hittade några stycken artiklar om fritidshemmets uppdrag och kunde via referenser i dessa vetenskapliga artiklar söka vidare till andra artiklar och även läsa övrig litteratur och teorier som de har använt i det aktuella ämnet.

Jag har också använt Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVa) för att leta efter andra studentuppsatser och bli mer påläst om hur man skriver en uppsats och vilka begrepp ska man använda sig av i ämnet. Jag har använt mig av Brymans (2018) checklista-aspekter att ta hänsyn till för en kvalitativ intervju för att skapa en intervjuguide med relevanta forskningsfrågor.

Min handledare har också skickat tips på några avhandlingar som jag har läst för att bättre förstå begrepp och relevanta dilemman som finns inom området. Alla artiklar och avhandlingar som jag har använt i uppsatsen är vetenskapligt granskade.

Metodval

Jag har valt den kvalitativa forskningen där man försöker beskriva, förstå och skapa mening av kvaliteter i och av den sociala verkligheten (Bryman 2018). Syftet med denna studie är att beskriva fritidslärarens uppfattningar om begreppet undervisning och hur de tillämpar undervisningen för att uppfylla uppdraget. Därför utgår den här studien från ett deduktivt förhållningssätt till data. Det deduktiva perspektivet handlar om att relatera teori och empiri för att ta ställning till förklaringar. (Bryman 2018).

Min studie baseras på ett deduktivt förhållningssätt eftersom min utgångspunkt var tidigare forskning för att skapa intervjuguiden. Jag delade in frågorna i två olika teman, undervisning och systematiskt kvalitetsarbete, för att senare sortera mitt empiriska material utifrån dem.

Från början har jag tänkt att använda mig av tre olika metoder; läroplansteori för att undersöka vilka teorier det finns och på vilket sätt de förstärker uppdraget, fokusgruppsintervjuer där fritidslärarna skulle diskutera intervjufrågor och begrepp samt observationer där jag under två veckor skulle observera en barngrupp där de intervjuade fritidslärarna arbetar för att se på vilka sätt de tillämpar teori i praktiken. Jag skulle också fokusera på två olika skolor med olika socioekonomisk bakgrund för att jämföra utbildning inom fritidshem.

En utmaning för min undersökning är att många skolor och fritidshem i Göteborg varit stängda pga.

Coronaviruset och att det i skolorna i hög grad saknas ordinarie personal. Det är besöksförbud i alla skolor i Göteborg. Detta ledde till att min metod ändrades och anpassades utifrån situationen som vi befann oss i. Därför valde jag att använda mig av två metoder.

11 Första är att hitta tidigare forskning kring fritidslärarens/lärarnas uppfattningar i förhållande till ändringar av styrdokumentet för att undersöka på vilken sätt lärarna reagerar, tolkar ändringar som kommer med nya lagstadgade riktlinjer från regeringen 2016. Sedan telefonintervjuer för att få djupare insikt om hur de ser på begreppet undervisning och vilka metoder fritidslärarana använder för att uppfylla sitt uppdrag.

Urval och urvalskriterier

Eftersom jag är intresserad av att undersöka vilka uppfattningar fritidslärarna har om begreppet undervisning genomförde jag telefonintervjuer med två fritidslärare som har lite längre erfarenhet och två fritidslärare som har arbetat kort tid. Målet är att jämföra deras svar och se likheter och skillnader och få en djupare förståelse av deras kunskapsbas och de metoder de använder.

Det var en utmaning att hitta rätta informanter att ställa upp just nu pga. hög frånvaro och besöksförbud på skolorna, men jag lyckades genom kontakter där jag tidigare har arbetat som vikarie och haft praktik, att få fyra fritidslärare att ställa upp på telefonintervjuer.

Presentation av respondenter

Anders är utbildad fritidspedagog som arbetar i F-6 skola med 450 elever. Han har arbetat i 10 år som fritidspedagog och har varit ansvarig att leda utvecklingsarbete på fritidshemmet. Han arbetar på en skola i en större stad i västra delen av Sverige. Socioekonomisk bakgrund är blandad på skolan.

Albin är utbildad fritidspedagog som arbetar på en F-9 skolan med 600 elever. Han har arbetat i 15 år och har nära samarbete med särskolan fritidshem, eftersom särskolan är integrerad i vanliga grundskolan och de delar lokaler för vissa aktiviteter. Socioekonomisk bakgrund är låg på skolan.

Johanna är både utbildad lärare och fritidspedagog som arbetar på en F-3 skolan med cirka 100 elever i en större stad i västra delen av Sverige. Hon har arbetat i nästan 27 år. Socioekonomisk bakgrund i upptagningsområdet är blandad.

Malin är grundlärare mot fritidshem och har arbetat 5 år på en F-9 skola med 800 elever. Hon undervisar också i bild från årskurs 1-3. Upptagningsområdet karaktäriseras av hög socioekonomisk bakgrund.

Jag inledde med att undersöka läroplansteori kring fritidshemmet och på vilket sätt begreppet undervisning har påverkat fritidslärare. Efter det har jag undersökt hur lärarna agerar vid reformförändringar. Genom databasen Primo och Eric har jag fått träffar på avhandlingar som jag läst.

Sedan fick jag tips från min handledare att jag ska leta artiklar som handlar mer om lärarens uppfattningar och tolkningar från ett bredare perspektiv och genom att leta efter referenser i den vetenskapliga artikeln fick jag mer träffar som speglar världsbild om hur lärarna agerar kring ändringar.

I detta sammanhang har jag även läst olika insändare i lärarförbundets tidningar för att se vilka dilemman det finns kring begreppet undervisning. Slutligen har jag också läst vad som står publicerat av

12 skolverket och skolverkets inspektions rekommendationer. Utifrån denna information har jag identifierat olika tema som är kopplade till fritidslärarnas uppdrag.

Intervjuguiden

Utifrån tidigare forskning som framkommer i bakgrunden var intervjuguiden uppdelat i tre delar. Första delen var bakgrundsfrågor för att få information om respondenterna och kunna jämföra deras erfarenhet och utbildning i förhalande till uppdraget. Andra delen var undervisning eftersom jag är intresserad att undersöka hur fritidslärarna uppfattar och tolkar begreppet. Tredje delen var systematisk kvalitetsarbete för att visa hur de tillämpar undervisningen i förhållande till nya läroplanen.

Telefonintervjuer

Jag började att skicka informationsbrev till olika skolor och en del av skolorna var skolorna där jag har arbetat som vikarier och har haft praktikplats. Som jag nämnde innan var det en utmaning att få svar pga.

coronaviruset och att Göteborg Stad har ändrat sin policy med inga besöks i skolorna. Därför fick jag ringa informanterna flera gånger för att få rätt tid att intervjua. Varje intervju tog cirka 45 min och vid olika samtal var jag tvungen att använda olika tekniker för att få svar på frågorna. Jag tog kontakt med femton skolor och fick svar från fyra. Rektorerna hade inte heller tid att svara på mina email och missivet pga. akut situation i landet och nya direktiv var jag tvungen att ringa dem och påminna om dem kunde svara och om jag kunde få tillstånd att genomföra telefonintervjuer.

Jag började att presentera min studie och berätta att det inte finns rätt och fel svar för att informanterna ska känna sig trygga att uttrycka sina åsikter. En av dem hade svårt att hålla sig till ämnet och jag var tvungen att leda samtalet med sonderingsfrågor. En annan informant hade svårt att uttrycka sig. Därför var jag tvungen att ställa fler uppföljningsfrågor för att få tydligare bild av svaret.

Allt material fick spelas in och transkriberades för att kunna genomföra en detaljerad samtalsanalys.

Målet var att hitta bakomliggande mönster och skapa ordning bland svaren utifrån de ställda forskningsfrågornas svar som man får som är kopplade till forskningsfrågor.

Samtalsanalys

Samtalsanalys har jag genomfört genom att utgå ifrån Ahrne och Svenssons (2018) arbetssätt som är uppdelat i tre grundläggande delar att sortera, reducera och argumentera runt datamaterialet. “Här argumenterar vi alltså inte för att korrekt representera verkligheten utan för att på ett gott sätt som möjligt representera material som forskare har samlats in.” (Ahrne & Svensson, 2018, s.228).

Min utgångspunkt var att läsa materialet med nya ögon utan att jag kände till det för att minska risken att blanda in mina egna förutfattade antaganden i analysen. Mina intervjufrågors fokus var uppdelade i två grupper: en som handlade om begreppet undervisning och en som handlar om systematiskt kvalitetsarbete som ska visa på vilket sätt fritidslärare planerar och genomför sitt uppdrag som jag nämnde tidigare.

13 Utifrån det har jag börjat att sortera svar. Jag har också fokuserat på att hitta svar som kanske bryter mönster. Under arbetsgången har jag sorterat svar från systematiskt kvalitetsarbete och begreppet undervisning för att genomföra med styrdokumentet och tidigare forskning samt skriva korta kommentarer som jag samlade ihop. På detta sätt kunde jag jämföra mitt resultat med tidigare forskning och styrdokumentet.

Min sortering var styrd utifrån min teoretiskt informerade bild som jag skapade innan intervjuerna genomfördes. Genom att göra så blev jag bättre insatt i ämnet till stöd för den senare materialinsamlingen och analysen av materialet.

Nästa steg var att reducera materialet och fokus var att välja bort vilka svar som inte var relevanta och som kunde tas bort. På detta sätt komprimerades materialet. När jag var klar med reduceringen av material framträdde dessa tema som är indelade utifrån mina forskingfrågor.

Hur uppfattar fritidslärarna begreppet undervisning?

 Undervisning

Hur tillämpar man undervisning i förhållande till läroplanen?

Systematiks kvalitetsarbete som är uppdelat i tre delar.

 Planering

 Målstyrd undervisning via aktiviteter

 Utvärdering

Avslutningsvis genom att skapa ordning i materialet kunde jag till slut koppla fynden till mina forskningsfrågor. När analysen var klar valde jag det mest väsentliga i resultatet som kunde svara på mina forskningsfrågor. Under hela processen har jag gått tillbaka till studiens syfte för att tydliggöra och säkerställa syftet med min studie.

Forskningsetiska överväganden

Jag har utgått från de fyra forskningsetiska grundregler som (Vetenskapsrådet, 2011) har utformat;

informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav.

Respondenterna och rektorerna har fått informationsbrev om studiens syfte, på viken sätt ska deras uppgifter behandlas och rätten att avbryta sitt deltagande utan att ange anledning. De har också fått information om att material som ska samlas ska förvaras från obehöriga och förstöras när uppsatsen är godkänd. Deras identitet och arbetsplats kommer att vara avidentifierade och intervjuerna kommer att användas enbart till denna studie.

14

Metoddiskussion

Urvalets omfång kan anses som ett problem eftersom det var svårt att avgöra hur många personer som skulle intervjuas eftersom det är teoretiska avgöranden som styr urvalet och precis som Bryman (2018,s.506) nämner att det är omöjligt att veta hur många man ska intervjua innan man uppnått teoretisk mättnad.

Bryman (2012) berättar att man ska ta hänsyn till fem följande punkter när man bestämmer hur stort ett urval bör vara: mättnad, minimikraven, forsknings stil, hur pass heterogen populationen är. Mitt urval kunde ha varit mer målstyrt där jag kunde valt fler personer med olika bakgrund som kunde har bidragit till mångfalden och visat en bredare bild i kanske olika delar av landet. Men pga. förutsättningarna fick jag inskränka min undersökning till de informanter som ställde sig positiva till att ställa upp.

Jag var tvungen att vända mig till vänner, före detta kollegor och bekanta för att få tillträde att intervjua olika individer för min studie. Något som kanske kan uppfattas som ett problem är att jag har arbetat innan med personer som jag har intervjuat, eftersom både personal och rektor känt mig och därför tillåtit mig få tillträde. Nackdelen var att vissa av informanterna hade svårt att hålla fokus på frågorna. Därför var jag tvungen att ställa både uppföljnings- och sonderingsfrågor. Intervjuerna skedde via telefonen som ledde till att jag inte kunde läsa av kroppsspråket som kan bidra att utveckla tolkningen av informanternas utsagor.

En fördel under intervjuerna var att informanterna kände sig trygga att bidra och även vara kritiska med sina åsikter. De hade också tillit till mina etiska överväganden och känner tilltro till att jag skulle använda materialet rätt vilket gjorde att de inte var nervösa för att de spelades in.

15

Resultat

I detta avsnitt kommer jag att redovisa och sammanfatta resultat som jag har fått. Resultatet är kategoriserat i två delar: undervisning och systematisk kvalitetsarbete. I första kategorier som handlar om systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet har jag delat svar inom tre teman som har framträtt som svar på forskningsfrågor.

Syfte med mina intervjufrågor är att beskriva fritidslärares uppfattningar om begreppet undervisning och på vilket sätt de tillämpar undervisningen i praktiken i förhållande till läroplanen. Genom att ställa frågor om systematiskt kvalitetsarbete var bästa sättet att se vilka metoder och på vilket sätt fritidslärarna planerar, genomför och följer upp sitt arbete. Om det var målstyrd undervisning eller om det var mer spontan undervisning.

Undervisning

Det som är intressant är att alla informanterna har svarat på frågan om vad de lägger i begreppet undervisning. Det som de har gemensamt i svaret är att de utgår från elevernas intresse och behov.

Anders har beskrivit på vilket sätt undervisningsprocessen sker på fritidshemmet. Han berättar om fyra grundläggande steg:

Begreppet undervisning är ganska komplex och kan tolkas på olika sätt. När jag arbetar utgår jag från undervisningsprocessen som ligger på fyra grunder. Relationsskapande (vilken relation man har till elever), utgå från elevens intresse, läroplanen och utveckling av förmågor. När jag har alla fyra delar då kan jag undervisa på fritidshemmet.(Anders personligt kommunikation, 22/04-20)

Vidare när det gäller begreppet undervisning talar Albin om att det inte finns några krav på lärande som i skolan, vilket minskar stressen hos eleverna. Utan kraven på att prestera öppnas istället möjligheter för eleverna att lära av varandra:

Vi har möjlighet att blanda formellt och informellt lärande också variation till större miljö. Många elever lär sig bättre på fritidshemmet eftersom kravet och stressen minskas. (Albin, personlig kommunikation, 23/4-20)

Malin förklarar begreppet på ett unikt sätt genom att beskriva fritidshemmets miljö och att eleverna oftast lär sig bättre utanför klassrummet. Hon menar också att fritidslärarna kan välja sin miljö tillsammans med eleverna vid till exempelvis en utevistelse.

Undervisning på fritidshemmet är unik. Det är friare miljö där eleverna kan vistas och jag kan inkludera eleverna i undervisningen och erbjuda variation.

Det finns inget måste heller utan allt handlar om deras intresse och motivation. (Malin, personlig kommunikation, 22/04-20)

16 Johanna berättar om fritidslärarens roll att följa eleverna från morgonen till eftermiddagen och att inkludera helhetssynen i undervisningen, men Johanna pratar också om undervisningens betydelse.

Johanna menar också att man märkt att vissa elever kan ha problem under skoltid då kan man arbeta med det på ett annat sätt på fritidshemmet och bygga undervisningen på det:

Jag bli stressad när jag hör ordet undervisning. Vi vet att barnen är skoltrötta när det kommer till fritids därför fokuserar jag på att erbjuda variation och synliggöra deras lärande på fritidshemmet. Lärarna tappar barnen efter halva dagen men det är mitt uppdrag att följa deras lärande under hela dagen och bygga undervisningen som ska vara på deras villkor. (Johanna, personlig kommunikation, 23/4-20)

Tre av fyra respondenter reagerade positiv till förändringar i läroplanen och känner sig mer uppskattade.

En av respondenterna upplevde mer stress kring fler arbetsuppgifter.

Under min tid har jag möts av två motstridiga bilder av vad fritidshemmet skulle vara.

Fritidshemmet där vuxna ska vara mer passiva och ha tillsyn på barnen och målstyrd verksamheten där lärande sker. Lärande sker hela tiden, att synliggöra det i läroplanen och ha helhetssyn på barnen sätter mer betydelse för mitt arbete. (Andres, personligt kommunikation, 22/04-20)

Det är underbart att bara ett ord i läroplanen kan ha så stor betydelse för hela verksamheten och ändra synen hos personalen, ledningen och vårdnadshavare. Jag undervisar fortfarande på samma sätt men det känns bra att andra utomstående sätter värde på verksamheten. (Albin, personlig kommunikation, 23/4-20

Genom att min befattning ändrades till grundlärare och att det står i läroplanen att jag undervisar på fritidshemmet känner jag mig mer kompetent och på min yrkesroll ställs mer krav att kunna bedriva en bra verksamhet.(Malin, personlig kommunikation, 22/04-20)

Jag känner att det bli mer krav på mitt arbete på samma tid och barngrupper bli större så man hinner inte. Jag skulle känna mig bättre om det fanns reglerade planeringstid i styrdokumentet.

(Johanna, personlig kommunikation, 23/4-20)

Fritidslärarnas utsagor tyder på att fritidslärarna tolkar begreppet undervisning på olika sätt. Citatet visar hur de resonerar kring begreppet i förhållande till styrdokumentet. Det framgår att fritidshemmet erbjuder variation till undervisningen och har stora möjligheter att bedriva unik verksamheten genom att byta miljö och värva om barns lek och lärande. Helhetssynen framgår och stressnivå minskar hos eleverna pga. kravet minskas. Yrkesidentitet och kunskapsuppdraget i läroplanen har förtydligats men fortfarande saknar reglerade planeringstider för att fritidslärarna ska kunna jämlik planering tid och erbjuda likvärdig utbildning.

17

Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshem

Planering

All planeringstid är gemensam för alla informanterna med resultat att de inte känner sig ensamma i uppdraget och har stöd vid planeringen genom att använda samma FRIPP (mall för fritidpedagogisk planering). Det som framkommer är också att all personal kände syfte med undervisningen och hade gemensamt förhållningssätt. Den gemensamma planeringstiden är en mötesplats för pedagogerna där de kunde diskutera sitt uppdrag och hitta gemensamma förhållningssätt, vilket framgår av nedanstående citat:

Vi planerade tillsammans i arbetsgruppen, och hade två tillfällen i veckan för planering och uppföljning av verksamheten. (Andres, personlig kommunikation, 22/04-20)

Vi i personalen kände till och var överens om vilka mål verksamheten har. (Malin, personlig kommunikation 22/04-20)

Vi har gemensamt förhållningssätt pga. att vi använder samma FRIPP. (Albin, personlig kommunikation, 23/4-20)

Två av fyra informanter har återkommande aktiviteter varje vecka som ska följa läroplanen och behöver utvärderas veckovis. Dessa fritidshem har också arbetat med teman som har pågått en hel termin som exempelvis hållbara utveckling.

Vi har några vuxenledda aktiviteter som är mer målorienterade (skogspromenader där vi talar om djur, natur och hållbar utveckling. (Johanna, personlig kommunikation 23/4-20)

Varje onsdag har vi idrottshallen där vi testar olika sporter och varje torsdag har vi skogspromenader. (Andres, personlig kommunikation, 22/04-20)

En fråga som alla informanterna har lyft upp är att övrig personal på skolan även rektor inte är införstådd helt med uppdraget. Ofta ställs det frågor om varför de ska lägga så mycket av sin tid på pedagogiska planeringar:

Vad är det som jag planerar hör jag ganska ofta i korridorerna? (Johanna, personlig kommunikation 23/4-20)

Planeringstid? Leker inte barnen på fritids? (Albin, personlig kommunikation, 23/4-20) Har de inte samma aktiviteter varje vecka? ( Malin, personlig kommunikation 22/04-20)

Informanterna upplever att tiden inte räcker till och att de inte hinner fördjupa sig i uppdraget. De har valt att prioritera vissa delar som de arbetar med. Informanterna menar också att det inte finns tydliga riktlinjer i styrdokumentet när det gäller fritidslärarna utan att det är upp till varje rektor att bestämma över detta, vilket framgår av följande citat:

18 Jag känner mig otillräcklig eftersom jag har bara fyra timmar att planera och driva verksamheten för 70 elever. (Malin, personlig kommunikation 22/04-20)

Det finns inte tid för reflektioner eftersom jag måste stötta oftast i klassen under min planeringstid. (Albin, personlig kommunikation, 23/4-20)

Styrdokumentet ger utrymme till olika tolkningar kring planeringstiden som är väldigt frustrerande för oss. (Andres, personlig kommunikation, 22/04-20)

Albin och Malin berättar att det inte räcker att kunna läroplanen vid planeringen utan att man måste vara duktig på att skapa relationer med sina elever för att kunna utgå från elevernas behov och intresse.

Förstå måste man känna sin grupp för att planera aktiviteter och veta vilka intresse de har.

(Albin, personlig kommunikation, 23/4-20)

Vi har stora grupper och det är viktig att vi är duktiga att skapa relationer för att kunna erbjuda en meningsfull fritid. (Malin, personlig kommunikation 22/04-20)

Anders pratar om att man måste bli införstådd med styrdokumentet och veta att det finns sju centrala förmågor som vi ska ha hänsyn till vid planeringen.

I läroplanen finns de 7 centrala förmågor som jag måste ta hänsyn till varje planering. Man ska inte tänka bara på centrala innehållet. (Andres, personlig kommunikation, 22/04-20)

Fritidslärarana beskriver att oavsett om de har gemensam planering tid varje vecka så händer det ganska ofta att de måste stötta i klassrummet och saknar stöd hos ledningen eftersom planeringstiden inte är reglerade och det är rektorsbeslut om hur många timmar fritidslärare ska lägga på planeringen. Detta leder till att de känner tiden inte räcker för att kunna fullfölja sitt uppdrag och nya krav från regeringen.

Det är viktig att fritidshemmet har samma förutsättningar som skolan för att utforma verksamheten som förenar omsorg och pedagogik. På detta sätt erbjuds likvärdig utbildning till framtida samhällsmedborgare. Fritidlärarna nämner att det viktigaste är att inte kunna styrdokumentet utan att det krävs för yrkesidentitet att vara flexibel och kunnig att skapa långvariga relationer med elever.

Målstyrd undervisning via aktiviteter

Eftersom personalen använder samma Fripp har de gemensamma beskrivningar av de aktiviteter som kommer att genomföras och vilka mål ska uppnås:

Vi stöttar barnen i de aktiviteter de själva startar upp och genomför samt stöttar de i att utvecklas. Vi har några vuxenledda aktiviteter som är mer målorienterade (skogspromenader där vi talar om djur, natur och hållbar utveckling. (Andres, personlig kommunikation, 22/04-20) Vi har återkommande aktiviteter varje vecka som kommer att utveckla deras förmågor. (Malin, personlig kommunikation 22/04-20)

19 Varje termin har vi tema som vi bestämmer tillsammans med eleverna och samarbetar med skolan. I år är temat digitala verktyg där vi tillsammans med elever granskar olika appar och kopplar till lärande. (Albin, personlig kommunikation, 23/4-20)

Albin berättar vidare att målet med teman är att skapa en egen reklamfilm och egna nyheter om digitala verktyg som ska gynna andra elever i stadsdelen:

Barn är stora konsumenter av appar och använder dagligen många timmar på ipaden. Vi vill omvända det och synliggöra lärande. Visa rätt sätt att granska appar som de använder dagligen.

(Albin, personlig kommunikation, 23/4-20)

Malin nämner också order workshop som de använder där elever håller i olika workshops för andra elever på fritidshemmet utifrån deras intresse och förmåga.

Två gånger i månaden håller våra elever workshops för varandra för att visa vad har de lärt sig och även utveckla lärande hos andra elever genom att visa till exempel hur man gör en egen film om skogen eller hur kan måla på snön. (Malin, personlig kommunikation 22/04-20)

Tre av fyra informanter arbetar ständigt att synliggöra elever och aktiviteter genom att använda olika plattformar.

Vid varje planerad aktivitet tar vi bilder som vi lägger på skolans konto på instagram. (Albin, personlig kommunikation, 23/4-20)

Efter varje aktivitet lägger vi upp bilder i korridorer för att synliggöra lärande hos vårdnadshavare. (Johanna, personlig kommunikation 23/4-20)

Varje vecka skriver vi veckobrev via email till vårdnadshavare med olika bilder på aktiviteter som vi hade under veckan. (Andres, personlig kommunikation, 22/04-20)

En av fyra informanter nämner att innan aktivitet startas ger de en kort muntlig information för att berätta om vilka mål och vilket syfte som ska uppnås med aktiviteten och vad eleverna ska fokusera på att lära sig för att kunna utvärdera sitt lärande senare:

Det är viktig att jag berättar mål och syfte med aktivitet innan vi sätter igång för att synliggöra lärande hos eleverna och att de ska kunna bättre reflektera och utvärdera. (Andres, personlig kommunikation, 22/04-20)

I flera av intervjuerna förekom målstyrd undervisning genom återupprepande veckors aktiviteter. För att mer synliggöra lärande på fritidshemmet fritidslärarna använder sig av olika metoder som nämns i citat ovanför. Fördelen i deras undervisning är att fritidslärarna använder sig av elevernas kunskaper och skapar bra förebilder genom att låta eleverna själva lede olika aktiviteter som utgår från deras intresse.

Detta skapar positiv lärandemiljö där informella och formella lärande möts.

20 Utvärdering

Informanterna fokuserar på specifika mål som är mätbara och inkluderar eleverna vid utvärderingen.

Eleverna samlas vid avslutande av aktiviteter och utvärderar tillsammans med fritidslärarna.

Två av fyra informanter använder tummen upp som är en självutvärderingmetod. Eleverna svarar på ja- och nej-frågor.

Jag brukar ställa ja eller nej frågor och eleverna svarar genom att använda tummen upp eller tummen ner. (Johanna, personlig kommunikation 23/4-20)

Vi har en stor grupp av elever. Snabbaste sätt att utvärdera och att eleverna ska hålla sig lugna är genom att använda tummen upp metod. (Albin, personlig kommunikation, 23/4-20)

Andra två fritidslärare använder en utvärderingsmetod med post-it-lappar där eleverna skriver sina reflektioner anonymt och klistrar fast på tavlan som tillhör fritidshemmet.

Det bli lättare att inte styra deras process utan att eleverna ska själva utvärdera och våga fråga om hjälp. (Andres, personlig kommunikation, 22/04-20)

Det bli tydligt och enkelt att använda post it metoden och det ge trygghet till eleverna att uttrycka sig. (Malin, personlig kommunikation, 22/04-20)

I dessa utsagor ser vi barnens inflytande i verksamheten genom att vara delaktiga i utvärderingen av aktiviteterna bidrar de till kvalitet av verksamheten eftersom det ska utgå utifrån deras intresse och behov. Eleverna lär sig reflektera och uppfostras som blivande demokrater som tar ansvar för sitt lärande och handlingar samt framför sina åsikter på ett konstruktivt sätt. Eleverna lär sig agera i den formella demokrati som är i förhållande till läroplanen.

Sammanfattning av resultat

Enligt fritidslärarens uppfattningar om begreppet undervisning har stor betydelse för verksamheten genom att statuset har ökat och att det ställs mer krav på verksamheten. En av korresponderna lyfter upp att det är mycket lättare att undervisa på fritidshemmet eftersom kravet och stressen minskar hos eleverna. Miljö på fritidshemmet spelar väsentligt roll hur undervisning sker och oftast lär sig eleverna bättre utanför klassrummet. I förhållande till läroplanen upplever korrespondens positiv ändring som har förstärkt deras yrkesroll i positiv riktning genom att ha mer målstyrd undervisning och erkännande för sitt arbete från ledningen och vårdnadshavare.

21

Diskussion

I detta avsnitt lyfter jag upp det som var mest centralt i resultatdelen och ställer det mot tidigare forskning. Dessutom presenterar jag förslag på vidare forskning i ämnet.

Undervisning och lärarnas uppfattningar

Jim Ryder, Malena Lidar, Eva Lundqvist & Leif Östman (2018) resultat av studie visar att lärarna har varit i konstant kamp för att upprätthålla en balans mellan extern politik och autonomi, lärarna var villiga att acceptera ändringarna men behöver mer stöd. Mina korrespondenter reagerade positivt till ändringar av den nya läroplanen som inkluderar fritidshemmet eftersom deras yrkesidentitet förstärkas i läroplanen och dess yrkesstatus ökade genom att regeringen ändrade befattningen från fritidspedagoger till grundlärare mot fritidshem. Känslan av att bli kallad för lärare bryter mot gamla traditioner där fritidspedagoger ansågs som hjälpreda till klasslärare. Just denna ändring gjorde att fritidslärarna upplever att deras arbete respekteras och att de bedriver pedagogisk likvärdig verksamheten samtidigt som man tog avstånd från gamla yrkesrollen. En av respondenterna nämner också att skulle behövas mer styrd planeringstid i styrdokumentet eftersom deras planeringstid inte upplevdes likvärdig som lärarens pga. gamla traditionella synen på fritidsverksamheten som presenteras som tillsyn av elever och inte pedagogisk verksamhet.

Å ena sidan författarna beskriver att många lärare blev upprörda kring nya reformer eftersom det inte var delaktiga i formulerings process av styrdokument utan bara realisering processen. Å andra sidan fritidslärarna som blev intervjuade upplevde positivt ändring av läroplanen fast att det var involverade bara i realiseringsarena, att det var gynnsam styrdokument som förstärkte deras yrkesidentitet och visade deras värde som jag nämnde tidigare.

Coburn (2004) studie har stor relevans for fritidslärarnas yrkesutövning eftersom den beskriver på vilket sätt lärarna reagerar när de tolkar läroplanen olika. En stor fara är att vissa lärarna följde tydliga instruktioner utan att förstå läroplanens betydelse. Vilka uppfattningar och förhållningssätt man har i klassrummet visar på hur mycket har man förstått läroplanen. Lärarna väljer förhållningssätt utifrån kunskaper, normer och riktlinjer från styrdokumentet. Utifrån detta väljer de olika metoder att tillämpa sin undervisning och skapa normer och värdegrund i klassrummet därför har vissa lärare omedvetet arbetat mot uppdraget eftersom deras värdegrund strider mot nationella mål och det tar tid att anpassa sig och hitta nya metoder.

Fritidslärarna som blev intervjuade visade relativt bra förståelse för nya läroplanen för fritidshemmet däremot tolkade de begreppet undervisning på olika sätt. Det som är intressant är att denna studie strider mot mitt resultat. Fritidslärarna upplevde att det inte räckte att ha kunskaper om styrdokument och utan sociala färdigheter att skapa långvariga relationer. Detta beror på att fritidslärarna är som en länk mellan skolans undervisning som är mer formell med teoretiskt innehåll och informell undervisning som är mer praktisk tillämpad. Därför måste fritidslärare att bli mer flexibla och kunniga inom olika ämnen. Att kommunicera med eleverna i olika miljöer och på olika sätt är unik situation för fritidslärana i jämförelse