KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY STOCKHOLM, SWEDEN 2017
Byggarbetsmiljösamordnares syn på utbildning, erfarenhet och
kompetens för upprättande av arbetsmiljöplan och skydd vid
etablering av anläggning på eller vid väg.
Building workenvironment co-ordinators view on
education, experience and competence within establish
work environment plan and establish safety in road
construction work.
Examensarbete TRITA-CBH-2018-18
Camilla Wagner
Sammanfattning
Bakgrund: Arbetsmiljöföreskrifter ställer krav på erforderlig utbildning,
erfarenhet och kompetens för byggarbetsmiljösamordnare vid planering, projektering och utförande för att kunna verka i dessa roller. Det finns dock brister i kunskap om hur utbildning, erfarenhet och kompetens kan påverka skyddet vid anläggningsverksamhet som föregås vid eller på väg.
Syfte: Det första syftet är att få en uppfattning om hur de som arbetar som
byggarbetsmiljösamordnare vid planering och projektering resonerar kring upprättande av arbetsmiljöplan som riskhanteringsverktyg. Det andra syftet är att undersöka hur byggarbetsmiljösamordnare vid utförande hanterar och tolkar arbetsmiljöplanen ur riskhänseende. Det tredje syftet är att ta reda på vilken utbildningsomfattning och inriktning på utbildning byggarbetsmiljösamordnare anser att det finns behov av, samt vilket intervall som behövs för kontinuerlig fortbildning. Det fjärde syftet är att utvärdera huruvida
byggarbetsmiljösamordnare anser att mentorskap bör rekommenderas som en del i lärandet.
Metod/Genomförande: Magisteruppsatsen har genomförts som en
semistrukturerad kvalitativ intervju med de personer som verkar som byggarbetsmiljösamordnare för planering, projektering och utförande samt trafikanordningsansvarig. Observationer har gjorts vid anläggningsarbete på företag benämnt nr 1, samt litteraturstudier.
Resultat: Studien visar att det finns behov av olika inriktningar vid
utbildningsgenomförande, samt att det finns behov av repetitionsutbildning. Utbildningarna bör innehålla både teoretiska och praktiska moment, alternativt lärande genom mentorskap. Det framkom också att praktisk anknytning har stor betydelse för genomförande av god riskhantering, för
byggarbetsmiljösamordnare för planering, projektering och utförande.
Slutsats: Studien visar att det finns behov av att utveckla själva upplägget och
inriktningen av utbildningar för byggarbetsmiljösamordnare. Idag erbjuds enbart teoretiskt inriktade utbildningar. Det vore betydelsefullt att kunna tillhandahålla mentorskap som del av utbildningen. Respondenterna anser att
repetitionsutbildningar är viktiga som ett led i att upprätthålla och vidareutveckla riskhantering och säkerhet.
Abstract
Background: Building workenvironment co-ordinators are responsible for
planning, designing and execution at the construction site. This report aims to look into their view on education, experience and competence required to work in these roles.
Aim: The first aim is to understand how the building workenvironment
co-ordinators for planning and designing think about the creation of a
workenvironment plan used as risk management. The second aim is to examine how building workenvironment co-ordinators for execution, is handling and interpret the workenvironment plan as risk management. The third aim is to find out in what extent they consider it necessary, as well as what level of education they need. The fourth aim is to evaluate if there is a need for mentoring as a part of education.
Method: This one year master thesis has been conducted as a qualitative study
with individual interviews with four building workenvironment co-ordinators, and one traffic planning co-ordinator. It has also included observations at different construction works at company 1. A data literature analysis was also conducted.
Results: The study shows that there is a need for different directions in the
implementation of training, and that there is a need to repeat the training sessions. The sessions should be a combination of theoretical and practical moments, alternative learning through mentoring. Practical connection has been found to be of great importance for the implementation of good risk
management, for building workenvironment co-ordinators for planning, designing and execution.
Conclusion: The study shows that there is a need to develop structure and focus
of education for the building workenvironment co-ordinators and traffic
planning co-ordinator. Today, only theoretically oriented trainings are offered.It would be of great importance to provide mentoring as part of the education. Repeated training is considered to be important as part of maintaining and further developing risk management and security.
Key Words: Construction work coordination, Construction work, roadwork,
Förord
Detta examensarbete har magisterstudenten utfört vid Kungliga Tekniska Högskolan i Flemingsberg under våren 2017, i magisterutbildningen Teknik hälsa och arbetsmiljöutveckling.
Jag vill först rikta ett stort tack till min handledare Johan M. Sanne för god dialog, snabba svar och många värdefulla förbättringsförslag för arbetets
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
1. Inledning och bakgrund ... 8
1.1 Olyckor vid arbete på plats eller område med passerande fordon ... 8
1.1.1 Fjärrvärme vid väg och anläggningsarbete ... 10
1.1.2 De medverkande Företagen ... 10
1.1.3 Projektet ... 11
1.1.4 Klassning avseende arbetsmoment ... 12
1.1.5 Utbildning och Certifiering inom företag 1 och 2 ... 13
2. Syfte och problemställning ... 15
2.1 Syfte ... 15 2.1.1 Frågeställningar ... 15 2.1.2 Avgränsningar ... 16 2.1.3 Direktiv ... 16 2.1.4 Disposition ... 16 3. Teori ... 18
3.1 Bakgrundsfakta -Olika former av vägarbeten ... 18
3.1.1 Zoner och skydd vid vägarbeten ... 19
3.1.2 Information kring inrapportering av olyckor vid vägarbeten ... 22
3.1.3 Statistik; Olyckor vid vägarbeten ... 23
3.1.4 Utbildning Arbete på Väg ... 27
3.1.5 Arbetsmiljölagen ... 28
3.1.6 Arbetsmiljöförordningen ... 29
3.1.7 Byggarbetsmiljöregler ... 29
3.1.8 Begreppen Utbildning, erfarenhet och kompetens. ... 34
3.1.9 Arbetsmiljö och säkerhetskultur ... 36
4. Företagens Anläggningsprocesser ... 38
5. Branschorganisationen Energiföretagen Sverige ... 40
5.1 Fjärrvärme och fjärrvärmedistribution ... 40
6.1.3 Intervjuteknik ... 43 6.1.4 Transkribering... 43 6.1.5 Kvalitativ Analys ... 43 6.1.6 Observationer ... 44 6.1.7 Metoddiskussion ... 44 7. Resultat ... 46 7.1Utbildning ... 47
7.1.1 Erfarenhet och erfarenhetens betydelse ... 48
7.1.2 Kompetens och kompetensens värde ... 50
7.1.3 Sammantaget resonemang om utbildning, erfarenhet och kompetens ... 51
7.1.4 Resonemang kring AMP från BAS P ... 52
7.1.5 Resonemang kring utbildning ... 54
8. Diskussion ... 55
8.1 Slutsatser ... 59
9. Lärande av denna studie ... 61
9.1 Fortsatta studier ... 61
Litteraturförteckning ... 62
Förteckning – Muntliga källor ... 66
Bilaga 1 Intervjumall ... 67
Översiktliga Begreppsförklaringar 4
AFS Arbetsmarknadens författningssamling
AMF Arbetsmiljöförordningen
AML Arbetsmiljölagen
”AMP Arbetsmiljöplan
BA arbete Bygg och Anläggningsarbete
BH Byggherre
BAS P Byggarbetsmiljösamordnare för planering
och projektering
BAS U Byggarbetsmiljösamordnare för utförande
EBR Elbyggnadsrationalisering
EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
92/57 EEG Europeiska Gemenskapens råd för
minimikrav för säkerhet och hälsa på tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser
HMS Hälsa Miljö Säkerhet
MTO Människa Teknik Organisation
TA Trafikanordningsansvarig
TA plan Trafikanordningsplan
TA/TMA Truck Attenautor /Truck Mounted
Attenauator Vägarbetare
RB Riskbedömning
SAMO Samordningsansvarig
SP Statens Provningsanstalt
STRADA Swedish Traffic Accident Data Acquisition”
4
1. Inledning och bakgrund
I kommande stycke görs en presentation av vägarbete och dess riskförhållanden. Det görs även en beskrivning av företagen som medverkat vid undersökningen samt översiktlig information om fjärrvärme, eftersom det vid nyinstallation och reparation av fjärrvärme, krävs gräv – och anläggningsarbete. Det följer också en beskrivning av bakgrunden till projektet och de diskussioner som förts inom företag 1 kring lagstiftningen och hantering för att leva upp till denna.
Beskrivning av företagens personalutbildningar inom Byggnads och anläggningsarbete, som ledde och leder fram till BAS P U roller.
1.1 Olyckor vid arbete på plats eller område med passerande
fordon
Anläggningsarbete som innebär att arbetet bedrivs på plats eller i område med passerande fordon är ett utsatt arbete för vägarbetare, men också för omgivande oskyddade trafikanter, där olyckstalen är höga. Inom dessa grupper förekommer högst antal olyckor inom kommunalt vägnät, där det för de oskyddade trafikanterna i hög grad handlar om fallandeolyckor.
Den olyckstyp som vägarbetare mestadels utsätts för är singelolyckor, där en förare framför ett fordon, vilket innebär att endast ett fordon är inblandat. En ytterligare olycksorsak avseende fordonsburna trafikanter är så kallade upphinnande olyckor. Det innebär att bakomvarande fordon inte observerar vägmärken som indikerar vägarbete och sänker därmed inte hastigheten, utan kör in i framförvarande fordon (Liljegren & Shwan Karem, 2016).
Mänskliga fel är den bakomvarande orsaken till de flesta olyckor som sker i trafiken. Inställning och attityd till vägarbete påverkar också uppkomst av olycksrisker. Det kan vara både från trafikantens synvinkel och från
vägarbetarens. Det handlar om att sänka hastigheterna och inta en ömsesidig inställning av hänsyn och ansvar jämte att följa gällande regler (Trafikverket, För din och trafikanternas säkerhet – Arbeta med vägmärken och
Theofilatos et al. (2017) har genom metaanalys kommit fram till att olycksrisker hör samman med hastighet av förbipasserande fordon, men framförallt av
längden av själva vägarbetsplatsens zon.
De mest identifierade riskerna som förekommer vid arbete på eller vid väg är hastighet av fordon som passerar, avstånd mellan trafik och vägarbetsområdet samt förares dagsform. Med dagsform avses om förare var irriterade, stressade med flera andra känslomässiga påverkansfaktorer, berättar Debnath et al. (2015). Exempel på riskfaktorer är just för hög hastighet, men även faktorer såsom t.ex. trötthet och sänkt uppmärksamhet (Trafikverket, 2014). MTO är ett sätt att utföra riskidentifiering utifrån faktorerna – Människa – Teknik -Organisation. Perspektivet människa tar fram olika beteenden som människor har och sätter det i sammanhang av olika risker som kan förstärka alternativt minska ett önskvärt eller icke önskvärt beteende. Chan & Singhal (2014) har genom sin studie kommit fram till att känslor hos bilförare kan påverka beteendet och genom det, påverka sättet som fordonet framförs på. Det handlar även om människors förmåga att hantera och behandla information utifrån aktuell situation (Prevent, 2013). Dessa faktorer bör vägas in som risker vid arbete på och vid väg och tas med vid upprättande av riskhanteringsdokument. Vid anläggningsarbete benämns riskhanteringsdokumentet arbetsmiljöplan. Lagar och förordningar som gäller för vägarbetsplatser ska självklart beaktas och ange hur arbetsmiljön ska vara etablerad för att skydda vägarbetare och trafikanter från ohälsa och olycksfall. Det innebär även att det måste finnas en ömsesidig respekt mellan vägarbetare och trafikanter att visa hänsyn gentemot varandra, utifrån det riskområde som ett vägarbete innebär.(Trafikverket, 2014). Etableringar som görs vid vägarbeten måste vara så säkrade att även om det skulle uppstå misstag av endera parten måste vägarbetsplatsen vara så utformad att ingen som arbetar där eller passerar förbi, ska behöva skadas allvarligt eller förolyckas (Trafikverket, 2014). Regelverken svarar Trafikverket och
Arbetsmiljöverket för samt statliga, kommunala och enskilda väghållares egna regelverk. År 2016 gav regeringen Arbetsmiljöverket i uppdrag att förtydliga vilka risker som finns vid arbete på och vid väg, samt att samverka med de aktörer som berörs av detta område, vilka är Trafikverket och
Det kan också finnas högre krav än regelverken, vilka bör beaktas vid just upphandling av vägarbeten. Det är ett mycket viktigt perspektiv, att det vid upphandling av entreprenader ställs krav att anställda som ska utföra arbete på och vid väg också har den utbildning, erfarenhet och kompetens som krävs för det upphandlade projektet. Enligt Sanne (2015) är det viktigt att det finns en form för integrerad process i företag utgörande upphandling för att främja god arbetsmiljö. Sanne (2016) berättar vidare att många länder redan har lagkrav av arbetsmiljöfaktorer vid upphandling av entreprenader.
God arbetsmiljö är dessutom ekonomiskt lönsamt, alltså en god investering som företagen kan göra genom att hantera risker på ett tidigt stadium och därmed utgöra ett förebyggande arbetsmiljöarbete genom att förhindra olycksfall och arbetssjukdomar, och få människor att trivas och prestera väl (Kankaanpää E., 2008). Enligt Widell (2005) ger utveckling, och utbildning mångfaldigt åter tillbaka till arbetsgivaren. Det kan te sig i uttryck i form av större egenansvar, inom riskfyllda arbetsmoment kan det innebära högre riskhantering, som kan resultera i minskat antal arbetsskador. Det ger också minskade kostnader för företag, förutom omsorg om medarbetares hälsa och säkerhet(Widell, 2005).
1.1.1 Fjärrvärme vid väg och anläggningsarbete
Det råder bostadsbrist i Sverige och byggnation av fastigheter pågår i hög utsträckning. Det innebär att fjärrvärmenät byggs ut. Reparation och underhåll föranleder också att gator och vägar rivs upp för nedläggning och underhåll av fjärrvärmerör. Fjärrvärme är en mycket stor del på vilket sätt fastigheter värms upp i Sverige. Det är omkring hälften av Sveriges värmeleveranser som har sitt ursprung från fjärrvärme. I fjärrvärmerören finns det upphettat vatten till
element och vattenförbrukning. (Sundström, 2017). Fjärrvärmen till hushållen är osynliga eftersom de är nergrävda i marken. (Energiföretagen Sverige 2017). Arbete vid och på väg är en stor del av daglig verksamhet för de medverkande företagen i denna studie. När fjärrvärmerör grävs ner alternativt repareras krävs en etablering av anläggningsverksamhet som har till uppgift att säkra
anläggningsområdet och på så sätt skydda vägarbetare och trafikanter.
1.1.2 De medverkande Företagen
Företag 1 är ett av Sveriges större energiföretag. Det är beläget i Skåne och har 370 anställda och 260 000 kunder. Produktionen består av el, gas, fjärrvärme, fjärrkyla och fiber. Företaget har även planerings och projekteringsenheter som hanterar projektering av bland annat fjärrvärme inom områden där
nyetableringar av fastigheter kommer att ske, alternativt framdragning av fjärrvärme till fastigheter som tidigare använt annan uppvärmningsmetod. Företaget har även avdelningar för driftsättning av fjärrvärme och service & underhållsavdelningar för densamma. Inom Företaget finns en
arbetsmiljöutbildningar, generella samt specifika inom koncernen. Koncernsamordnaren genomför även internrevision och tillser att årlig uppföljning utförs av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vid förändringar genomför koncernsamordnaren riskbedömningar. Skyddsronder med lämpliga intervall utifrån verksamhetens risker genomförs kontinuerligt, med flera andra riskhanteringsåtgärder. Vid nyetablering av fjärrvärme planerar företaget för omfattningen av energiåtgång av el och fjärrvärme för ett visst område. Därefter tar projektledare över, BAS P och projekterar tekniskt och arbetsmiljömässigt för etableringen. Kompletterande riskanalyser tas vid behov in för att
färdigställa arbetsmiljöplanen. När detta är klart överlämnas projektering för själva utförandet till en byggledare, BAS U, som ska tillse att etablering sker på anläggningsplatsen för egen personal och underentreprenörer, att säkerheten är god.
Företag 2 levererar helhetslösningar inom energiteknik och entreprenader, ett entreprenörsföretag som genomför uppdrag som företag 1 beställer från detta företag. De är 50 anställda och också detta företag är beläget i Skåne. De ingår i en större byggkoncern och levererar utbyggnad av lokala nät och ställverk samt utbyggnad av region och stamnät. De bereder arbeten och bistår kunderna med att bygga och driftsätta nät. De ingår i byggkoncernens arbetsmiljöorganisation, men arbetsmiljöorganisationen för företag 2 är anpassad för just detta företag. Deras systematiska arbetsmiljöarbete har integrerats i den löpande
verksamheten. De genomför kontinuerliga riskbedömningar och skyddsronder i verksamheten, som dokumenteras. Det upprättas handlingsplaner för risker som inte kan åtgärdas direkt, i dessa framgår när åtgärden ska vara klar och ansvarig person för uppföljning av åtgärderna. Vid projekt ingår både funktion såsom beredare som är en person som analyserar projekteringsunderlaget. Beredaren går sedan igenom arbetsmiljöaspekterna tillsammans med projektledare som också har roll som BAS P. Vid behov tas kontakt med underentreprenörer för att komplettera projekteringsunderlaget med fler riskanalyser så att arbetsmiljöplan kan färdigställas. Därefter överlämnas projekteringen med arbetsmiljöplan för själva utförandet av anläggningsarbetet till BAS U. Alla medarbetare inom företaget, som utför praktiska arbetsmoment genomför också en separat riskanalys direkt på plats, innan arbetsmomentet påbörjas.
1.1.3 Projektet
bland annat tydlig beskrivning av entreprenadformer, som är en del av lagstiftningen kring byggarbetsmiljösamordningen.
Avtalsunderlag togs också fram att användas vid upphandling för de olika entreprenadformerna, där extern arbetsmiljöjurist bistod med expertstöd.
Juristen bistod även med framtagande av specifika intyg som Arbetsmiljöverket kräver ska utfärdas för de som ska ha en roll som BAS P och eller U. I det
intyget ska framgå vilken utbildningsomfattning byggarbetsmiljösamordnare har samt vilken erfarenhet byggarbetsmiljösamordnare har av olika typer av projekt. Den som ska gå i god för detta är chef eller projektledare.
1.1.4 Klassning avseende arbetsmoment
Det finns en klarhet för klassning av arbetsmoment inom byggbranschen eftersom det som utförs inom denna bransch är antingen nyproduktion, renovering eller ombyggnation. Alla dessa delar klassas som Bygg och Anläggningsarbete. Lika självklart har inte klassning av arbetsmoment varit inom energibranschen.
Klassificering av olika arbetsmoment, diskuterades i projektgrupp på företag 1. Diskussionen rörde sig om huruvida olika förekommande arbetsmoment inom energibranschen skulle lyda under bygg och anläggning, drift och underhåll eller som ett akut arbete. Alla dessa typer av arbetsmoment förekommer inom denna bransch. Inom olika industriella företag kan akuta arbetsmoment uppstå, så även inom företag 1. Det kan uppstå problem med allt från läckande fjärrvärmerör, till eldistribution som tillfälligt upphör då t.ex. ett fallande träd vid storm träffar en ledning. Det finns också en mängd arbetsmoment som är underhållsarbete av t.ex. elnät. För energibranschen har det i många avseenden inte varit klart vad som ska vara gällande för gränsdragning mellan bygg och anläggningsarbete, drift och underhåll eller akut arbete, enligt den nya lagstiftningen.
Arbetsmiljönätverket träffade av den anledningen också en av författarna som medverkade vid framtagandet av författningen, AFS 1999:3 Byggnads och anläggningsarbete. Året var 2011 och syftet med mötet var att försöka bringa klarhet i gränsdragning för hur de olika arbetsmomenten inom energibranschen skulle klassificeras utifrån författningen. Informationen blev snarare en
diskussion med Arbetsmiljöverkets representant, som inte med exakthet kunde informera hur energibranschen skulle klassificera de olika arbetsmomenten. Representanten informerade däremot att lagstiftningen kring Bygg
arbetsmiljösamordning var ett EU- (Batti & Hedlund, 2016)direktiv som Sverige avvaktade med att behandla. När Sverige hotades med att ställas inför
EU-domstol för att inte ha fört in direktivet i Sverige gavs uppdraget till
olika branscher, däribland energibranschen. Dessa oklarheter är en av grunderna för detta examensarbete.
Här följer några exempel på problemställningar som vid tidpunkten för
införandet av regelverket var oklara. Dels utifrån att nå upp till lagen och dels definition av arbetsmoment, utifrån bygg – anläggningsarbete, drift och
underhålls arbete eller akut arbete.
• Anläggningsarbete utgör en skillnad mot byggarbete. Att bygga hus har ett klart definierat och avgränsat område, ofta inhägnat och med personal på plats, med där tillhörande arbetsledare under hela byggnationstiden. Ett anläggningsarbete är inte lika avgränsat och personal är oftast inte
stadigvarande på plats. Vid anläggningsarbete kan det förekomma olika entreprenörer såsom svetsare, anläggare, fjärrvärmedistributörer, och montörer. Dessa personer kommer och går i olika tidsintervall. Lagen ställer krav på att en person ska vara BAS U, men denne behöver inte vara närvarande hela tiden. Men, ska det finnas en kontaktperson till BAS U på plats. Vem utav dessa kan vara på plats hela tiden och vem tar kostnaden för det? Eller kan det vara så att det blir ett överlämnande från en
entreprenör till annan, som stafett, där kontaktpersonen blir den som tar emot stafettpinnen?
• Att byta en gaspanna är inte ett bygg och anläggningsarbete enligt lagen. Men att göra ett ingrepp i byggnaden som pannan ska stå i räknas som ett bygg och anläggningsarbete. Ska arbetsmiljöplanen endast innehålla riskerna tillhörande detta moment? Den största tänkbara risken är installation och driftsättning av gaspanna, och det klassas inte som ett bygg och anläggningsarbete.
• Byte av kabelskåp, innebär i sig inte något bygg eller anläggningsarbete. Men kabelskåpet kan vara placerat på trottoar eller uppsatt på en form av stolpe vid väg med förbipasserande trafik. Det kan innebära att det måste göras en viss avspärrning kring området. Ska det beaktas vara ett bygg anläggningsarbete eller ska det snarare ses som drift och
underhållsarbete?
1.1.5 Utbildning och Certifiering inom företag 1 och 2
I ett tidigt skede efter införandet av lagstiftningen beslutades det inom företag 1 att följa Arbetsmiljöverkets rekommenderade riktlinjer avseende
2. Syfte och problemställning
Nedan följer information om vilket syfte examensarbetet har och
frågeställningar som författaren till detta arbete har samt vilken metod som används och vilka avgränsningar som gjorts.
2.1 Syfte
Syftet med examensarbetet är fyrdelat. Det innebär: • Att få en uppfattning om hur de som arbetar som
byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering resonerar kring upprättande av (arbetsmiljöplan) AMP som riskhantering, vid ”arbete på
plats eller område med passerande fordon” (Arbetsmiljöverket, 1999, sid. 9), som är en av de specifika 13 risker som ska finnas med i en AMP.
Resonemang förs utifrån byggarbetsmiljösamordnares utbildning, erfarenhet och kompetens.
• Ändamålet är också att få en uppfattning om hur
byggarbetsmiljösamordnare för utförande hanterar AMP ur riskhänseende för att skapa ett gott skydd vid arbete på eller i område med passerande fordon. Resonemanget förs även här utifrån deras utbildning, erfarenhet och kompetens.
• Få en uppfattning om vilken utbildningsomfattning de intervjuade personerna som arbetar med byggarbetsmiljösamordning, anser att det finns behov av för byggarbetsmiljösamordnare, samt med vilket intervall utbildning bör anordnas för de som har och kommer att ha, en roll som BAS P och BAS U.
• Utvärdera om byggarbetsmiljösamordnare anser att mentorskap bör rekommenderas som en del i lärandet, där det finns behov av mer erfarenhet och kompetens.
2.1.1 Frågeställningar
1. Vilken utbildningsomfattning och erfarenhet har BAS P och BAS U, som deltar i detta examensarbete?
2. Hur resonerar de medverkande BAS P utifrån komponenterna, utbildning, erfarenhet och kompetens, som de har med sig, är betydelsefulla för de, för att kunna upprätta en bra AMP? Det avser specifikt risk 12, ”Arbete på
plats eller område med passerande fordonstrafik” (Arbetsmiljöverket,
komponenterna utbildning, erfarenhet och kompetens som BAS U har med sig, samt hur väl skyddet vid anläggningsarbetet fungerat för de i praktiken.
5. Vilken utav komponenterna anser BAS U vara mest betydelsefull för egen del, för hantering av information från AMP: en att skapa en god
riskhantering?
6. Hur resonerar BAS P och BAS U kring eventuella behov av utbildningsomfattning, repetitionsutbildning och mentorskap?
2.1.2 Avgränsningar
Det finns projekt som föregås inom både företag 1 och 2 som innefattar både Bygg och Anläggningsarbete. Detta arbete inriktas enbart på
anläggningsområdet och specifikt att utvärdera resonemang kring
Byggarbetsmiljösamordning vid ”Arbete på plats eller område med passerande
fordonstrafik” (Arbetsmiljöverket, 1999, sid. 9)och resonemang kring
utbildningsomfattning och inriktning. Förslag till utbildningsomfattning, intervall för repetitionsutbildning, och indikationer för mentorskap kommer endast att ges utifrån vad som framkommit från intervjuerna och vad författaren funnit stöd för genom litteratursökning.
2.1.3 Direktiv
Arbetet med examensarbetet ska redovisas vid arbetsmiljökommittémöte på företag 1 och vid avdelningsmöte på företag 2. Presentation av examensarbetet kan även komma att ske vid utbildningssammankomst som FTF region 9 framöver komma att bjuda in till. Författaren får fritt komma med
rekommendationer.
2.1.4 Disposition
I det första kapitlet ges översiktlig information kring risker vid vägarbete och fakta om fjärrvärme. Information kring klassning av olika arbetsmoment som varit en problematisk del utifrån regelverket, samt redogörelse av
personalutbildningar. Beskrivning av de undersökta bolagens verksamhet och deras arbetssätt. Kapitel två skildrar syfte och avgränsningar i examensarbetet. Kapitel tre är ett större avsnitt som behandlar olika riskzoner vid vägarbeten och inrapportering av olyckor och statistik för dessa. I detta kapitel ingår även
information kring utbildningskrav för Arbete på väg och
utbildningsrekommendationer för roller som BAS P och BAS U. Beskrivning av regelverket kring Bygg och Anläggning innefattas även i detta kapitel samt begreppen utbildning, erfarenhet och kompetens. Kapitel fyra behandlar de undersökta företagens anläggningsprocesser. Kapitel fem beskriver
3. Teori
Här presenteras fakta kring väg och anläggningsarbeten, I detta kapitel presenteras fakta kring väg och anläggningsarbete. Det framförs en bild över statistik och hur olika myndigheter rapporterar olyckor och tillbud, och deras inbördes hantering av rapportering. En översiktlig bild ges även för definition av upphinnande olyckor till vinterväghållningsolyckor, olyckor där vägarbetare skadats, och skillnader mellan olika väghållare samt olyckor med oskyddade trafikanter. Du som läsare får även information kring lagar, regelverk och utbildningskrav som det funnits stöd för i litteraturen. Bakgrund till regelverket bygg och anläggning och vad som avses med denna föreskrift och rådande arbetsmiljölagars innehåll beskrivs också.
3.1 Bakgrundsfakta -Olika former av vägarbeten
Vägarbeten delas vanligtvis in i tre kategorier, enligt L. Karlsson (personlig kommunikation 2017-04-01), såsom fasta arbeten (bild.1). intermittenta arbeten (bild.2) och rörliga arbeten (bild.3) (Dala Mark & väg, 2012).
Bild 1. Ex. på fast arbete Bild 2.Ex. på intermittent arbete Bild 3 Ex. på rörligt arbete Fasta arbeten är vägområden som är belägna på en specifik plats eller en
specifik vägsträcka. Dessa områden ska vara utmärkta med skyltar som anger att det är vägområden, med hänvisning till t.ex. var trafik ska framföras. Där
hastigheten kräver extra skyddszoner ska dessa upprättas. Intermittenta arbeten innebär att föraren kör fordonet framåt och växlar framförandet av fordonet med frekventa stopp t.ex. vid arbetsmoment som innebär vallavskärning eller vid tvätt av vägmärken. Hastigheten som fordonet framförs med divergerar från omkringvarande trafik. Som framgår av bilden är fordonet utrustat med
märkning och TMA skydd. Det är ett energiupptagande skydd, som syftar till att skydda både föraren i väghållningsfordonet, men även trafikanter som skulle kunna köra in i väghållningsfordonet. Rörligt arbete framförs till skillnad från intermittent arbete, med samma jämna hastighet. Rörligt arbete är till exempel snöröjning. Väghållningsfordon ska vara utrustade med varningslyktor när det är dålig sikt. (Dala Mark & väg, 2012). Det finns olika typer av olyckor som kan inträffa vid vägarbete på och vid väg. Enligt L. Karlsson (Personlig
som köolycka. Enligt Liljegren & Shwan Karem (2016) kan orsaken vara att föraren håller för kort avstånd, är ouppmärksam eller så kan det bero på att sikten är nedsatt, vilket medför att föraren hastigt måste bromsa. Vid
vinterväghållning kan det vara föraren av fordon såsom plogbil eller traktor som har till uppgift att hålla vägar fria från snömassor och som antingen inte
använder bälte och skadas när de t.ex. kör av vägen eller skadas när de går av fordonet.
3.1.1 Zoner och skydd vid vägarbeten
Vid vägarbeten ska det finnas skydd för att förhindra olyckor. Det finns en princip för detta som kallas ”V3 principen”,( bild.4) ”som är en grundläggande hantering för utmärkning av vägarbeten” (Trafikverket, 2014). Denna princip bygger på att både placering av skyddsanordningar och utmärkning av dessa ska finnas specifikt placerade som ett led att förebygga olyckor. Det innebär att i tidigt skede varna trafikanterna att det kommer att komma ett vägarbete, och när de börjar närma sig vägarbetet, vägleda var de ska köra samt i vilken hastighet de ska framföra fordonet. Fysiska skydd kan också finnas där vägarbetare som utför arbete med omkringvarande trafik utför arbetet bakom ett fysiskt skydd, (bild.5) och med tillhörande indelning av zoner (Trafikverket, 2014). Det är också ytterst betydelsefullt att hänsyn tas till trafikanter som är helt oskyddade såsom t.ex. gående personer och cyklister så att det även värnas om denna
grupp. Deras skydd kan vara i form av t.ex. tydlig vägmarkeringsinformation var de ska gå respektive cykla. En annan åtgärd kan vara att bereda säker
bild 4. (Trafikverket, 2014, sid.9)
Bild 5. Zoner vid vägarbete. Bilden är hämtad från (Friedel & Johansson, 2013). Författaren till detta examensarbete har infogat förtydligande hänvisning till zonerna.
Bredd och längd av säkerhetszon är beroende av vilken hastighet omgivande trafik har. Ju högre hastighet omgivande trafik får framföras i, desto längre och bredare zon och därigenom säkrare etablerat vägarbetsområde (bild.4 och bild.5). Buffertzon, som ingår i säkerhetszon innebär ett tomt område som har till uppgift att bromsa upp fordon som eventuellt skulle komma att köra in i vägarbetszonen. Inom buffertzonen får det inte finnas någon person eller maskinell utrustning. Även skyddszon ingår i säkerhetszon och innebär ytterligare skydd att förhindra att de som vistas i arbetszonen inte ska bli påkörda.
Skyddszon
Säkerhetszon. Ut mot dike/ gräs/ där ingen trafik passerar Buffertzon Vägarbetet Vägleda Trafikanterna Värna trafikanterna och vägarbetarna Varna Trafikantern a ”V3 principen: -Varna trafikanterna -Vägleda trafikanterna -Värna vägarbetarna och trafikanterna” (Trafikverket,
2014,s. 9)
Intentionen vid riskbedömning ur ett arbetsmiljöperspektiv är att få med alla risker som finns att identifiera och sedan bedöma dessa samt sätta in åtgärder så att arbetsmiljön blir säker menar Vivek et al. (2012). Det innebär en form av kartläggning av olika mönster som kan förekomma vid olika förekommande arbetsmoment vid väg och anläggningsarbete. Genom bedömning av dessa mönster behöver olika åtgärder genomföras för att förhindra olyckor. Riskbedömning och förebyggande åtgärder vid arbete på och vid väg vid entreprenadarbeten såsom anläggningsarbete ska ingå i en arbetsmiljöplan. En arbetsmiljöplan är ett riskhanteringsverktyg.
Observationsområde
Bild 6. Observation vid anläggningsarbete.
Författaren har fotograferat ett exempel på anläggningsarbetsplats (bild 6) vid observationsrond. Utmärkning skyltas vid båda vägändars korsning, men framgår inte på bilden. Det framgår i början av inkörsel till villaområdet att hastigheten är sänkt till 30 km/h (ej med på bilden). Enligt Dala Mark & Väg (2012) får vägarbete endast utföras i omedelbar närhet om den verkliga
hastigheten uppgår till maximalt 30 km/h. Med fördel kan så kallade chikaner eller gupp placeras på vägen för att ytterligare tillförsäkra att hastigheten hålls, vilket inte placerats vid just detta anläggningsarbete. Det kan vara mer eller mindre komplicerade anläggningsområden utifrån skydd för boende, fotgängare och fordonsförare. Det ska finnas möjlighet för dessa personer ta sig fram på säkert sätt. Det innebär samtidigt att skyddet måste vara tillräckligt för
Beskrivning av observation vid ytterligare ett anläggningsarbete.
Bild 7. Observation vid Anläggningsarbete i villaområdet
Ett annat exempel på anläggningsplats i villaområde (bild 7), som författaren också fotograferat vid observation. Det förekommer både passerande
fordonstrafik, på de olika villagatorna samt ett högt antal privatpersoner som cyklar och går. I fronten på bilden är det tyngre kravallstaket sammankopplat med lättare sådana. Att blanda kravallstaketen på detta sätt medför mindre eftergivenhet så att staketet inte ger efter och ramlar ner i gropen, om någon person skulle ramla eller cykla på staketet. Det är oerhört viktigt att det finns ett etablerat skydd runt anläggningsplatserna så att ingen person ska behöva ramla/ cykla ner i gropen.
Enligt ”AML 8:2 p 4: att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet… utan giltigt
skäl tar bort en skyddsanordning eller sätter den ur bruk, får påföljder i form av böter ” (Arbetsmarknadsdepartementet, 2016, sid. 81).
3.1.2 Information kring inrapportering av olyckor vid vägarbeten
Trafikolyckor orsakar ett högt antal drabbade varje år, såväl vägarbetare som samhällsmedborgare till trafikanter. Trafikverket är den myndighet som gör kartläggningar över olyckor med dess statistik. De använder systemet STRADA,
Swedish Traffic Accident Data Acquisition ( 5 STRADA) som är ett
informationssystem för olyckor och skador. Det är polis och sjukvård som ska rapportera in incidenter som skett inom hela vägtransportsystemet. När det inträffat en olycka där vägarbetare skadats är det i huvudsak polisen som svarar för den inrapporteringen.Men det måste markeras vid inrapporteringen att det är vid vägarbete som olyckan inträffat, vilket förmodat inte alltid görs (Liljegren & Shwan Karem, 2016). Enligt Liljegren & Schwan (2016) förmodar de att
skett vid vägarbete eftersom de måste skriva det i systemets fritextsökning, något som Liljegren & Schwan Karem (2016) är tveksamma till, om det görs alla gånger. Liljegren & Schwan Karem (2016) har både för polis och sjukvårds räkning, gjort fritextsökningar och gått igenom vad som förmedlas i fritexten, för att få fram ett korrekt underlagtill den rapport som hänvisas till som referens. Författaren samtalade (personlig kommunikation 2017-04-11) med E. Liljegren och A. Boode Cernerud och fick information att rapporten innehåller
inrapporterade olyckor och dödsfall för trafikolyckor, sedan 2003.
Det finns ingen samverkan kring statistiskt material mellan Trafikverket och Arbetsmiljöverket, eftersom Arbetsmiljöverket har en annan form av
statistiksystem. Deras system gör svårt att finna just olyckor vid väg. Det är en nackdel att denna samverkan kring systemstöd inte finns eftersom det medför att olycksstatistiken inte blir fullständig (personlig kommunikation 2017-04-11) med E. Liljegren och A. Boode Cernerud).
3.1.3 Statistik; Olyckor vid vägarbeten
Arbete på och intill väg innebär risk för olyckor. Det inträffade 3958
trafikolyckor med personskador vid olika gatu- och vägarbeten, under åren 2003 – 2015. Av de 3958 trafikolyckorna var det 5 % som var vägarbetare, som
skadades eller förolyckades, vilket blir 195 personer. Av de 195 personerna var det 6 personer som omkom och 39 personer skadades svårt, övriga var lindrigt skadade. De som skadades svårt hade ofta utfört vägarbete i form av
framförande av vinterväghållningsfordon, alternativt vistats på vägen utanför ett fordon, vid någon form av vägarbete. Av de 6 omkomna hade 5 av dessa utfört ett rörligt eller ett intermittent arbete. Utifrån andelen skadade och omkomna så inträffade 74 av olyckorna på kommunalt vägnät och 82 av olyckorna på de statliga vägnäten (Liljegren & Shwan Karem, 2016).
Vid kontakt (personlig kommunikation 2017-04-01) med E. Liljegren och A. Boode Cernerud så informerade de att av de inträffade resterande olyckor upp till 195 stycken, skedde på övriga vägnät, vilket kan vara enskilda och privata vägar alternativt vägar som saknar klassning. Av de 195 vägarbetarna så var det 72 vägarbetare som utgjordes av arbete som innebar väghållning vid
vinterväglag, där föraren av fordonet förmodligen inte använt bilbälte på ett förskrivet sätt. Dessa ”kategoriserades som personal på väg” (Liljegren & Shwan Karem, 2016) (sid 4).
med räckesuppsättning, trafikreglering, stensättning och inspektioner”
(Liljegren & Shwan Karem, 2016, sid 4). Utav de 60 vägarbetarna som skadades vid singelolyckor fanns 20 personer som arbetade som flaggvakter, vilket är ett betydande högt antal skadade (Liljegren & Shwan Karem, 2016). Vakternas uppgift (bild 8) (Personlig kommunikation L. Karlsson 2017-04-25) är att stoppa, dirigera och avpassa trafiken vid t.ex. vägarbeten och bilister skall
respektera och följa flaggvakternas hänvisning (Dala Mark & väg, 2012). De har en viktig uppgift genom sin trafikreglering att skydda både kollegor som arbetar inom väg och anläggning men även för säkerhet för trafikanterna (Trafikverket, u.d.).
Bild 8. Vakt. Bild 9. Räckuppsättning.
Översiktlig tabell över totalt antal trafikolyckor 2003-2015. Tabellen avser att ge en bild över förolyckade vägarbetare samt svårt och lindrigt skadade vägarbete under samma period.
AVSER: ANTAL:
Totalt antal trafikolyckor 3958 stycken Andel vägarbetare som skadades och
förolyckades
195 vägarbetare
Andel av de 195 vägarbetarna, som förolyckades
6 vägarbetare
Andel av de 195 vägarbetarna, som skadades svårt
39 vägarbetare
Andel av de 195 vägarbetarna, som skadades lindrigt
150 vägarbetare
Andel av de 150 vägarbetarna som skadades lindrigt, som skadades vid vinterväglag
70 vägarbetare
Andel av de 150 vägarbetarna som skadades lindrigt, vid singelolyckor dvs.
räckuppsättning, inspektion, trafikreglering
60 vägarbetare
Andel av de 60 vägarbetarna som arbetade som vakt
20 vägarbetare
Var går då gränsen mellan skadebild av svårt och lindrigt skadade? Enligt Transportstyrelsen, 2017 är det följande definition som ges ”Svårt skadad i
vägtrafikolycka är person som fått brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskakning eller andra skador som väntas medföra intagning på sjukhus. Övriga skador betecknas som lindriga” (Transportstyrelsen, 2017).
Översiktlig tabell över totalt antal trafikolyckor 2003-2015 som ämnar ge en bild över andel olyckor som inträffat inom olika vägnät.
AVSER PROCENTUELL ANDEL som inträffat vid:
Totalt antal olyckor trafikolyckor 3958 stycken
50 % Statligt vägnät
44 % Kommunalt vägnät 6 % Övriga vägnätet
Enligt Liljegren & Shwan Karem (2016) så bygger statistiken ovan på de uppgifter som finns i STRADA.
6 Definition av oskyddad trafikant refereras till (Trafikverket, "Jag ramlade ner i en grop vid ett vägarbete!" En
studie av trafikolyckor vid vägarbeten med personskador 2003-2013 med speciellt fokus på oskyddade trafikanter. , 2014).
Personbil är det mest förekommande fordonet vid olyckorna och andelen 6oskyddade trafikanter såsom fotgängare, mopedist eller motorcykelförare var 21 stycken. Flest olyckor sker under juni månad, en tänkbar förklaring till det kan vara att det är en period när det utförs många vägarbeten. De allra flesta olyckorna skedde vid så kallade fasta vägarbeten, där arbetet var vägbyggnation eller beläggningsarbete. Flertalet olyckor skedde inom vägarbetsområdet. Av upphinnande olyckorna var det olyckor som skedde innan själva
vägarbetsområdet började.15 av olyckorna var singelolyckor och 12 var upphinnande olyckor (Liljegren, Greek, & Szafran-Kodzdrój, 2014). Vid intermittenta eller rörliga vägarbeten omkom 5 personer, varav 4 av dessa befann sig i sina fordon vid olyckstillfället. 1 person befann sig mellan två fordon. Olyckorna inträffade före vägarbetets början (förmodat efter skyltning men innan själva vägarbetets början), i 13 fall var arbetet intermittent eller fast av 34 olyckor inom vägarbetsområde. Endast 13 av totalt 51 olyckor som utvärderades och analyserades efter inträffad olycka hade en
trafikanordningsplan (Liljegren & Shwan Karem, 2016). En
information avseende utmärkning men även bildmaterial av vägarbetsfordonen, för själva olyckan (Liljegren & Shwan Karem, 2016).
I Englands huvudstad London har det identifierats att byggfordon var inblandade i mer än 50 % av alla cykelolyckor. Då bör det även beaktas att byggfordonen endast uppgick till 4 % av alla fordon som trafikerar vägarna inom hela London enligt Davies & White (2015).
Många allvarliga tillbud och olycksfall inträffar vid anläggningsarbete på och vid väg, och rapporteras. Som tidigare nämnts så finns det ett mörkertal kring både inrapportering och även problematik kring samordning mellan inblandade myndigheters statistiksystem. Det är av central betydelse att kunna få en total bild, av alla tillbud och olycksfall vid och på väg. Förebyggande av olyckor och allvarliga tillbud är en central faktor och framgår i Arbetsmiljölagen och det innefattar att risker vid olika typer av vägarbeten ska förebyggas. Ytterligare ett krav som framgår i lagen och som även det syftar till att förebygga olyckor och olycksfall är att Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningens samt specifik
arbetsmiljölagstiftning som benämns Arbetsmiljöverkets författningssamling ska enligt lag finnas tillgänglig att tillgå för alla som arbetar på en arbetsplats i
Sverige, så även vid väg och anläggningsarbete. Genom tillgång till
arbetsmiljöinformation ges möjlighet för de som arbetar på och vid väg att kontrollera lagefterlevnad och eller hur skydd bäst ska etableras.
(Arbetsmarknadsdepartementet, 2015)
Det finns intenågot konkret nätverkande mellan Trafikverket och
Arbetsmiljöverket enligt A. Boode Cernerud (Personlig kommunikation 2017-04-01). Men omvärldsanalys görs i samverkan mellan Arbetsmiljöverket och Trafikverket vilket är betydelsefullt. Regeringen gav 2016 i uppdrag till
Arbetsmiljöverket att samverka med både Transportstyrelsen och Trafikverket kring frågor av förebyggande karaktär vid arbete på och vid väg. Uppdraget innefattar att analysera riskhantering vilket innebär identifikation av
utveckling och samverkan för förbättringar så att andelen olyckor skulle kunna reduceras.
3.1.4 Utbildning Arbete på Väg
För att kunna arbeta med anläggningsarbete krävs det specifika utbildningar, som kallas Arbete på Väg nivå 1-3. Dessa utbildningar finns uppdelade på olika nivåer utifrån vilket arbete som förväntas utföras på anläggningsplatsen
(Trafikverket, 2015) . Tidigare var det Trafikverket som ställde utbildningskrav, gentemot de som utförde arbete på eller vid väg (Sunesson, T, 2011). Enligt L. Karlsson (personlig kommunikation 2017-04-01) var Trafikverkets utbildningar vid den tidpunkten kortare än de som finns idag, men det fanns krav på andra utbildningar som kopplades samman med arbete på väg såsom t.ex.
miljöutbildningar. Några sådana krav finns inte idag.
Sedan 2011 har ansvaret övergått till arbetsgivaren att tillse att den personal som arbetar på väg har den utbildning som krävs för arbetet (Sunesson, T, 2011). Enligt Arbetsmiljölagen (SFS1977:1160) är lagen tydlig att det är arbetsgivaren som ska tillse och säkerställa att personal har rätt utbildning för det arbete som ska utföras på och vid väg. Trafikverket anger kompetenskrav och föreslår lämpliga utbildningar. Trafikverket har även krav på vilka utbildningar som måste gås igenom utifrån de olika arbeten som ska utföras på eller vid väg. Trafikverket anger att arbetsuppgifter som är förenade med vägarbete såsom utmärkning och säkerhet för både de som arbetar där och omkringvarande trafikanter ska det finnas en grundläggande kunskapsnivå för att hantera dessa säkerhetsfaktorer (Sunesson, T, 2011). Det innebär att överhuvudtaget få vistas på en anläggningsplats krävs genomgången utbildning, som benämns nivå 1 Arbete på väg.
Här följer en beskrivning över de olika nivåernas innehåll för arbete på väg:
Nivå 1 Arbete på väg: Den avser att ge en bakgrund till anledning av
etableringens utformning på ett arbete vid eller på väg. Delar som ingår i denna utbildning är information om olika roller som kan finnas på arbetsplatsen samt skyldigheter och ansvar för de olika rollerna. Utbildningen medger att nå behörighet att utföra enklare arbeten på arbetsplatsen. Utbildningen kan ingå som infogad del i Nivå 2, men kan även utföras interaktivt. Denna utbildning ska kontinuerligt genomgås var femtonde månad för att vägarbetaren ska kunna få vistas/utföra enklare arbeten vid anläggningsarbeten på eller vid väg.
varningslyktor på fordon, vägmärken som får vara fordonsmonterade och vilka storlekar de ska ha. Det är en lärarledd utbildning som omfattar ca 1 dag. Den ger behörighet efter godkänt prov att märka eget fordon och utrusta det rätt och uppnå god trafiksäkerhet för sig själv och kollegor samt för trafikanter.
Nivå 3, Arbete på väg: Kräver kompetens och genomgången utbildning nivå 1
och 2. För nivå 3 anger Trafikverket kravet att utbildningen ska hållas av lärare i en omfattning av minst 16 timmar. Den ska innehålla bland annat följande delar: Genomgång av arbetsmiljöplan, fördjupning inom området för fasta
arbetsplatser, skyddsanordningar som är tillåtna att användas, arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. Den som efter godkänt prov uppnår nivå 3 får lov att kallas utmärkningsansvarig. De personer som ska verka som BAS P och BAS U inom anläggningsverksamhet ska ha genomgången utbildning av arbete på väg nivå 3 (Trafikverket, 2015).
Utbildning nivå 1-3 avser kunna ge personal som arbetar inom
anläggningsverksamhet kunskap att hantera säkerhet vid arbete på eller vid väg, vilket kan vara allt från motorväg till 30 km gata i villaområde. Det betyder i realiteten olika säkerhetshanteringsåtgärder för att uppnåen trygg och säker miljö.
3.1.5 Arbetsmiljölagen
Denna lag ingår som del i utbildning för de som genomgår utbildning på väg och är också krav att ha kunskap om för de som ska ha roller som
byggarbetsmiljösamordnare. Arbetsmiljölagen är en ramlag som anger ramen för Arbetsmiljöverkets föreskrifter och de grundläggande reglerna för
arbetsmiljöns beskaffenhet. Ramlag innebär att mål och värderingar fastställs men själva beskrivningen av hantering för att uppnå målen överlåts till utövaren. Arbetsmiljölagen antogs av riksdagen 1977 och började gälla den 1 juli 1978. Lagen har justerats ett antal gånger sedan den publicerades för första gången. Den talar tydligt om att det är både tekniska, fysiska, arbetsorganisatoriska och sociala faktorer samt arbetets själva innehåll som ska beaktas. Ändamålet med lagen är att verka förebyggande för att förhindra ohälsa och olycksfall samt att arbetsmiljön i övrigt ska uppnå en god miljö. En stark fingervisning är att lagen menar att arbetsgivare och arbetstagare ska samarbeta för att kunna uppnå en god arbetsmiljö. Det ska åstadkommas genom en tydlig och bra
arbetsorganisation för arbetsmiljöverksamheten. I (AFS 1999:3) ställs det just krav på arbetsorganisation och specifikt vid upprättande av AMP, där
Arbetsmiljölagen uppdaterades i samband med att AFS 1999:3 med de övergripande krav som ställdes för arbete inom Bygg och Anläggning (Arbetsmarknadsdepartementet, 2016).
3.1.6 Arbetsmiljöförordningen
Förordningen innehåller utökade reglementen till arbetsmiljölagen, och denna förordning ska de som har rollen som byggarbetsmiljösamordnare eller kommer att ha denna roll, kunskap om samt de som går arbete på väg nivå 1-3.
Förordningen reglerar bland annat krav på arbetsmiljöorganisation genom beskrivning av skyddskommitté, krav på förvaring av handlingar, som också innefattar förvaring av arbetsmiljöplaner och annan teknisk bygg och
anläggningsdokumentation, samt underrättelse till skyddsombud om beslut i ärende om bygglov som avser arbetslokal eller personalrum. Skyddsombud ska också få kopia på skriftligt meddelande om arbetsgivaren meddelande av
tillsynsmyndighet. Förordningen formulerar även krav på rapportering av tillbud och olycksfall till Arbetsmiljöverket.
3.1.7 Byggarbetsmiljöregler
Det är både riksdagen och regeringen som kräver att det sker en kontinuerlig uppdatering av arbetsmiljöregler för specifika områden. Det sker hela tiden en uppdatering utifrån förändringar inom arbetslivet, EU-direktiv och forskning. Nya och uppdaterade preciserade regelverk för hur dessa ska hanteras specifikt i verklighetens arbetsmiljö återfinns i AFS (Arbetsmiljöverkets
författningssamling) Författningarna har samma status som lag såsom
Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen (Prevent, 2016).Sverige har varit medlem i EES sedan 1994 och det är genom det medlemskapet som det finns ett förpliktigande till att hantera de EG-direktiv som efterhand även når Sverige för att implementeras inom företags verksamheter, däribland
som finns kring byggarbetsmiljösamordning (Halldin & Levin, 2010). Det
innebär att både kraven i AFS 1993:3 Byggnads och anläggningsarbete och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete måste följas vid bygg och
anläggningsverksamhet.
Den 1/1 2009 infördes de nya arbetsmiljöreglerna i Sverige som ställer krav på att de personer som har eller kommer att ha en roll som BAS P BAS U måste ha utbildning, erfarenhet och kompetens för rollerna. Fram till 1/1 2009 fanns det inget sådant krav. Det fanns roll som SAMO (samordningsansvarig) för
utföranderoll vid ett Bygg och Anläggningsarbete. Den som hade SAMO roll var helt och hållet ansvarig för riskhantering vid utförandet av ett Bygg och anläggningsarbete, vilket benämndes ”odelbarhet av samordningsansvaret” (Halldin & Levin, 2010, sid.12). Genom det nya regelverket, AFS 1999:3 Bygg och Anläggningsarbete, förändrades rollen SAMO till BAS U. Det infördes även en helt ny roll, BAS P. För att kunna ha dessa roller krävs utbildning, erfarenhet och kompetens (Halldin & Levin, 2010). Tidigare ställdes inga krav på
utbildning. Begreppen erfarenhet och kompetens fanns heller inte med tidigare. Numera är byggherren helt eller delvis ansvarig tillsammans med BAS P och BAS U (Gottschalk Dieden, C.; Wedel, J, 2009). Det har utformats genom att byggherren har ett ansvar att tillse att det fungerar väl på arbetsområdet, ”ett s.k.
Back-up ansvar.” (Gottschalk Dieden, C.; Wedel, J, 2009, sid.1).
Föreskriften i AFS 1999:3 Bygg och Anläggning avser specifika krav kring krav på utbildning, erfarenhet och kompetens, kopplat till riskhantering. En AMP är ett riskhanteringsdokument. I dokumentet ska det finnas beskrivning av
arbetsmiljöorganisation och krav på dokumentation om annan verksamhet pågår parallellt på arbetsplatsen samt riskbedömning av framförallt 13 specifika risker, och utöver dessa övriga risker som kan förekomma vid bygg eller
anläggningsarbetet. Sammantaget ställs dessa krav i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall. Innan Bygg - anläggningsarbetsplatsen etableras ska
arbetsmiljöplan upprättas med utrymme för revisionshistorik och ska sedermera användas under hela etablerings – och utförandefasen. Arbetsmiljöverket anger tydligt att arbetsmiljöplanen är ett dokument med risker och åtgärder, och ska verka som med en förebyggande åtgärdshantering för att förhindra olyckor och arbetssjukdomar, Arbetsmiljöverket (2015).
Hare & Duff (2006)menar att god planering genom riskhantering är en förebyggande åtgärd för att förhindra olyckor men riskhantering måste integreras i byggprocesser, och inte hanteras genom listade separata risker, skilda från själva byggprocessen. De flesta olyckor sker genom
rutinarbetsmoment, och därigenom är integration av riskhantering i
Det är också betydelsefullt att konstruktörer och andra intressenter i
byggnadsprojekt har kunskap inom arbetsmiljö och säkerhet. Det innebär insikt i lagar och förordningar samt för de olika rollernas funktion inom byggprojekt och vilket ansvar de olika rollerna har för säkerhet på en arbetsplats. Vidare berättar Larsen & White (2013) att tillsammans med teoretisk kunskap behövs ett bra ledningssystem som kan appliceras i praktisk verksamhet.
Sammanfattningsvis så beskriver detta kapitel dels med vilken hög hastighet som direktivet skulle implementeras i Sverige dels att tolkning av lagen för just energibranschen var oklar. Det kan ha gett en påverkan på utbildningsinnehållet tillika med den mängd personal inom Sverige som det ställdes krav på skulle genomgå utbildning inom den tidsram som Arbetsmiljöverket ställde som krav. Arbetsmiljöverket fick också motta kritik för just tidsaspekten för utbildning, lagverket infördes 2009 och krav från Arbetsmiljöverket var att alla skulle vara utbildade inom ett år, till 2010. Arbetsmiljöverket gav dispens för ytterligare ett år, just för att alla skulle hinna gå utbildningarna. Det var även med hänsyn till hur arbetsmiljöplaner skulle hanteras och integreras i bygg och
anläggningsverksamheter samt tolkning av själva regelverket.
Arbetsmiljöplanen, är primär för hur skyddet och arbetsmiljöorganisationen ska vara vid etablering och fortlöpande under utförandet. Arbetsmiljöplanen ska beskriva hur skyddet förändrats och uppdateras i takt med arbetets fortskridande, vilket ska framgå i revisionshistoriken. Dokumentation kan användas som gott exempel, när arbete slutförts utan att det inneburit någon incident, och vid utbildningstillfällen. Det kan också användas om det inträffat en olycka som analysinstrument vid utredningsarbete av vad som gick fel.
AFS 1999:3 Byggnads och anläggningsarbete – ”Arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik” (Arbetsmiljöverket, 1999, sid. 9) (3.1.8)
Denna AFS anger specifikt kraven kring Bygg och Anläggningsarbete. Det är en omfattande föreskrift med 101 paragrafer. Den riktar sig till ”arbetsgivare,
arbetstagare, två eller flera som gemensamt driver yrkesmässig verksamhet, ensamföretagare, den som hyr in arbetskraft, den som råder över ett
arbetsställe, den som bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe och den som låter utföra byggnads eller anläggningsarbete, uppdragstagare som enligt 3 kap. 7 c§ arbetsmiljölagen har i uppdrag att bära det ansvar
beträffande arbetsmiljön som vilar på byggherren. Byggarbetsmiljösamordnare under planering och projektering eller under utförandet av byggnads – eller anläggningsarbete, den som medverkar vid projektering.” (Arbetsmiljöverket,
reglerar hur riskhanteringen bör ske vid dessa riskmoment, framförallt dessa paragrafer:
”§3, § 12, § 35, § 40, § 41, § 74, § 81, § 83, § 85, § 86” (Arbetsmiljöverket,
1999).
Det framgår i dessa paragrafer att arbetet redan på planeringsstadiet ska
arrangeras så att den som arbetar där det passerar fordonstrafik, ska kunna göra det med betryggande säkerhet. Det framgår även vilken prioriteringsordning som ska råda för att skyddet ska vara säkert. I första hand ska trafiken ledas om, i andra hand ska trafiken ledas så att det ger betryggande avstånd till den som arbetar där. Som tredje alternativ ska trafiken skiljas från arbetsplatsen med specifika trafikanordningar som ska hindra passerande fordon att komma in på anläggningsområdet. Sänkta hastigheter förbi anläggningsplats och utsättning av relevanta vägmärken och markeringar ska vara förankrade så att de inte kan flyttas. All information kring risk och förebyggande åtgärder ska infogas i AMP vid anläggningsarbete Dessa åtgärder kan hanteras var för sig eller
sammantaget. Paolo & Sara (2012) framhåller i sin studie att
hastighetsbegränsning är en betydelsefull faktor för att förhindra olyckor och vill gärna att det forskas fram tekniska lösningar som skulle kunna stärka bilförarnas förmåga och intresse att sänka hasigheten vid vägarbetsområden.
Förutom själva åtgärderna för att förhindra risk för passerande fordon att komma in på arbetsplatsen, krävs även säkerhetsaspekter i form av krav på skydds och varselkläder. Reflexernas utbreddhet på varselkläder är speciellt betydelsefull i situationer när passerande trafik inte är skild från arbetsplatsen med reella skyddsanordningar. Det innebär en ökad risk för vägarbetare, att inte bli sedda av omkringvarande trafikanter och därmed ökad risk för att de blir påkörda och skadade. Det framförs även krav på varselkläder om arbetet innebär att det finns behov av att vakt som stationeras på trafikerade vägar och vars uppgift är att omdirigera trafiken. Det framhålls också att när fordon måste passera igenom ett vägarbetsområde ska åtgärder vidtas så att de som arbetar inom område kan passera till och från området utan att riskera att bli påkörda och skadade. Det ska även tas med åtgärder som inte direkt är kopplade till trafiksäkerhet men som har sin grund i att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall, och det är att t.ex. åtgärda risker för buller, vibrationer och eller luftföroreningar som kommer från fordonstrafik. De personer som arbetar inom arbetsplatsen ska även skyddas mot ljus och reflexbildning (Arbetsmiljöverket, 1999).
Arbetsmiljöverkets krav kring utbildning för byggarbetsmiljösamordning (3.1.9)
Här ges en beskrivning över vilka krav som ställs för att kunna verka som byggarbetsmiljösamordnare och översiktlig bild över innehållet som Arbetsmiljöverket rekommenderar. Det ger också en inblick i
I (AFS 1999:3 6§) framgår att byggarbetsmiljösamordnare ska ha utbildning, erfarenhet och kompetens för uppdraget som ska utföras inom
byggarbetsmiljösamordning. Detta ska kunna styrkas av arbetsgivaren. (Arbetsmiljöverket, 1999)Det framgår också i informationsmaterial från Arbetsmiljöverkets jurister ( Gottschalk Dieden, C.; Wedel, J., 2009) samt i AML kapitel 3 § 6-7, även Arbetsmarknadsdepartementet (2016) framhåller dessa krav. Däremot anger inte Arbetsmiljöverket (2015) några specifika krav på själva omfattningen eller innehållet för utbildning till BAS P och BAS U, utan de ger en rekommendation vars innehåll och omfattning redovisas i tabell 1.
Enligt en studie av Fogelström & Liliekvist (2014) så berättar dessa författare att genom kravet på utbildning för att ikläda sig roller som BAS P och U, lett fram till ökad respekt och förtroende för dessa roller av omgivningen. En del av
förtroendet har att göra med den ökade kunskap som BAS P och U tillfogade sig inom arbetsmiljöområdet och som visades praktiskt i verksamheten. Respekten för dessa roller har ökat, under förutsättning att personer som ikläder sig rollerna tillfogat sig kunskap, kompetens och förmåga att förmedla riskerna och
kunskaperna i praktisk verksamhet. Enligt författaren är kombination av krav på teoretisk utbildning och krav på att arbetsgivare/ arbetsgivarrepresentant ska intyga erfarenhet och kompetens bra. Det innebär möjlighet att säkerställa optimal kvalité av säkra etableringar vid bland annat på och vid väg. Men, det finns inget tydligt verktyg för att mäta erfarenhet och framförallt inte
kompetens, vilket kan te sig problematiskt för många arbetsgivare som verkligen vill efterleva lagkraven. Då lagen enligt författaren är väl etablerad inom bygg och anläggningsverksamhet kommer även krav att riktas från de som utför det operativa arbetet mot BAS P och BAS U att leva upp till att de verkligen genomför god riskhantering och sätter in säkerhetshöjande åtgärder samt informerar risker och åtgärder till alla som befinner sig inom
Tabell 1.”Rekommenderat utbildningsinnehåll och tidsomfattning för de som ska ha roll som BAS P och BAS U” enligt Arbetsmiljöverket (2015).
”Lagar och Föreskrifter Utbildningsinnehåll Antal timmar BAS P Antal timmar BAS U Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter som helhet.
”AML, genomgång, arbetsmiljöförordningen, regelverkets struktur, olika typer av föreskrifter, något om hur EG-direktiven är
implementerade etc., Arbetsmiljöverkets tillsyn.” 4 4 Grundläggande
arbetsmiljökunskap.
”Statistik över arbetsolyckor och arbetssjukdomar, förebyggande av olycksfall, belastningsskador, ljus och belysning, buller och vibrationer, kemiska hälsorisker, t.ex. epoxi, lim, färger, ämnen i byggmaterial med mera, riskbedömning, metoder."
12 15 Underlag för arbetsmiljöplan 4 4 Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1999:3
Byggherren, uppdragstagare, BASP, BASU, Projektörer,
förhandsanmälan, AMP, dokumentation, de olika aktörernas roller och arbetsfördelning, Arbete med risk enligt 12 §, lämpliga lösningar på problemen, upprättande av AMP-övning. Tillägg i
4BAS U utbildningen, Arbetsplatsens utformning och
Detaljregler. 6 8 Arbetsplatsens utformning • Goda Kunskaper 8 - SAM föreskriften, Ergonomiföre-skriften, Stegar och ställningar, Asbest, Kemiska arbetsmiljörisker. För BAS U besiktning av lyftanordning m.m. Användning av lyftanordning och lyftredskap, Maskinföreskriftern a, användning av arbetsutrustning, bultpistoler, spikpistoler, Buller och Vibrationer.
Översiktlig kunskap om innehållet
Tillägg i BAS U utbildningen, för byggarbetet tillämpliga delar. God kunskap
10 17 Praktisk Samordning 4 4 Total Utbildningsomfattn ing 48 48 timmar för BAS P och 52 timmar för BAS U” (Arbetsmiljöverket, 2015) ”. 4
Fetmarkerad text i tabellen markerar vilka moment som specifikt rekommenderas ingå för BAS U.
3.1.8 Begreppen Utbildning, erfarenhet och kompetens.
Arbetsmiljöverket tar samman utbildning, erfarenhet och kompetens och sätter etiketten kvalifikationer som ett sammantaget begrepp för dessa tre faktorer. Byggarbetsmiljösamordnarens kvalifikationer kan avseende utbildningskravet styrkas genom intyg över genomgången utbildning. När det gäller kompetens och erfarenhet, kan det styrkas genom intyg från tidigare eller nuvarande arbetsgivare. ”
Vad är då synonymer till de tre faktorerna som Arbetsmiljöverket ställer krav på, för de som ska verka som BAS P och U? För utbildning är det bland annat kunskapsträning, undervisning, skolning. För erfarenhet är det exempelvis dessa synonymer som tas upp såsom lärdom, kännedom, kunnighet. Synonymer till kompetens är till exempel, duglighet, sakkunskap, behörighet (Synonymer.se, 2017).
Erfarenhet är det som Arbetsmiljöverket ger en definition av i praktiskt utförande, vilket förmedlas i denna text: ”I princip behöver den som sköter
byggarbetsmiljösamordningsfrågor följande erfarenhet för att kunna uppfylla sitt ansvar:
• Erfarenhet av utförande av byggnads- och anläggningsarbete.
• Erfarenhet från arbete med samordning, ledning eller styrning av byggprojekt (viktigt för överblicken).
• Erfarenhet av projektering (gäller den som ska sköta
byggarbetsmiljösamordning under planering och projektering; denne kan även behöva erfarenhet enligt de två andra punkterna ovan)”
(Arbetsmiljöverket, 1999, kommentarer till § 6, sidan 39).
Arbetsmiljöverket förmedlar också att arbetsgivare ska beskriva vilken storlek och karaktär på projekt som BAS P och BAS U har med sig. Var olika gränser går för storlek på projekt nämns inte, inte heller när det gäller karaktär och vad Arbetsmiljöverket definierar begreppet karaktär i detta sammanhang
(Arbetsmiljöverket, 1999).
Begreppet kompetens nämns inte alls i AFS 2009:3 Byggnads- och
anläggningsarbete (Arbetsmiljöverket, 1999). Att benämningen kompetens skulle vara specificerad i form av definition inom detta område är inget L. Ardner (personlig kommunikation 10 mars 2017) som arbetar som en av
Arbetsmiljöverkets jurister, känner till. Detta ger han uttryck för att vara något som borde ha tillsetts vara med i föreskriften. Det finns också andra perspektiv på begreppet kompetens. Enligt (Peterson, 2004) kan kompetens sammantaget uttryckas enligt följande: Att tillvarata förmågan att omsätta i handling det som en person på något sätt lärt sig.
utbildningsinnehåll och omfattning för vilken utbildning som väljs av de som ska ha roller som BAS P U. Både innehåll och omfattning kan variera utifrån vilken utbildning som väljs. För att kunna konkretisera kompetens vore ett ytterligare förbättringsområde vara kunskap och insikt i standard SS624070. Möjligen skulle delar av denna standard kunna användas för att bedöma BAS P och BAS U:s kompetens. Det skulle ge bättre klarhet i vad som krävs av dessa roller och underlätta för all personal inom Bygg och anläggningsverksamhet.
3.1.9 Arbetsmiljö och säkerhetskultur
Ett ytterligare perspektiv för att öka säkerheten på Bygg och Anläggningsplatser är förutom ökad kunskap om skydd, arbete med att öka säkerhetskulturen. Det innebär bland annat att kommunicera på ett accepterat sätt gentemot varandra, t.ex. påminna varandra att ta på säkerhetsutrustning utan att det uppfattas som negativt av mottagaren. Enligt forskning ger omsorg och hänsyn om varandra på bygg och anläggningsplats där säkerhetskultur är inarbetad mindre antal skador och olyckor. Förutsättning för att etablera en säkerhetskultur, är arbetsledares attityd att föregå med gott exempel genom att t.ex. alltid ha föreskriven
skyddsutrustning på sig och följa säkerhetsinstruktioner, och att inte välja snabba genvägar utan istället säker hantering. Om arbetsledare även informerar operativ personal kontinuerligt om säkerhetshöjande åtgärder och visar hänsyn och välvilja om personalen blir resultatet en kultur där personal bryr sig om varandras säkerhet och genom säkerhetskulturen på arbetsplatsen minskar risken för ohälsa och olycksfall (Törner, 2010).
Feng (2013) berättar att investering i säkerhetsåtgärder som förebyggande insats för att förhindra olyckor får en betydligt högre effekt om åtgärderna kombineras med god säkerhetskultur.
Ett annat perspektiv som skulle gynna gemensamma säkerhetsaspekter är att utforska människors beteenden utifrån hur människor agerar i riskfyllda miljöer, där beteenden är likadana, oavsett bransch (Salo & Lindén, 2015).
Författaren menar att säkerhetskultur och beteendebaserad säkerhet är
utbildningar som erbjuds inom Bygg och anläggningsverksamhet, och som blivit allt mer vanliga inom dessa branscher. Genom forskning har det påvisats att det inte är enbart genom lagar, förordningar, och rutiner, däribland även
arbetsmiljöplan, som säkerhet uppnås genom utan i mångt och mycket genom omsorg av varandras säkerhet på en arbetsplats. Det är betydelsefullt att personal tillåts diskutera säkerhet och därigenom komma fram till en gemensam målbild för säkerhet och hur beteende gentemot varandra ska vara.
