Gymnasieelever i en föränderlig tillvaro : En kvalitativ studie i hur Covid-19 påverkar studiemotivation och framtidsplanering för elever på restaurang- och livsmedelsprogrammet

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Gymnasieelever i en föränderlig tillvaro

En kvalitativ studie i hur Covid-19 påverkar studiemotivation och

framtidsplanering för elever på restaurang- och livsmedelsprogrammet

High school students in a changing life

A qualitative study of how Covid-19 affects study motivation and future planning for students in the restaurant and food program

Freja Heu

Anton Caringer

Sammanfattning

I detta examensarbete har vi valt att titta närmare på den rådande pandemins påverkan på gymnasieungdomar på restaurang- och livsmedelsprogrammet, deras studiemotivation och framtidsplanering. Syftet är att få en förståelse för hur dessa ungdomars studiemotivation och framtidsplanering präglas av pandemin. I delen om tidigare forskning går vi igenom forskning om distansundervisning, digitalisering och övrig relevant forskning. Studier visar exempelvis att vi under 2020 kan se en tydlig ökning av arbetslöshet i och med pandemin. Som en följd av den osäkra arbetsmarknaden har det också skett en ökning av ansökningar till högre studier. Det råder olika uppfattningar om distansundervisningens påverkan på måendet bland ungdomar. Ogynnsamma förhållanden i hemmet är något som visats kan påverka både inlärning och motivation. Lärandet är även något som påvisats försämrats under distansundervisningen. I det teoretiska avsnittet lyfter vi karriärteorierna The power of

uncertainty av Gelatt & Gelatt samt Careership av Hodkinson & Sparkes, vilka har

relevans för hur personer kan botanisera i en snabbt föränderlig omvärld samt hur karriärutveckling formas. Genom kvalitativa intervjuer belyser vi upplevda konsekvenser av pandemin för gymnasieungdomar i årskurs 3 idag och inför framtiden. Vi har bearbetat det insamlade materialet från intervjuerna genom innehållsanalys. I resultatet kan vi se att informanterna har olika uppfattning om hur pandemin har påverkat deras nuvarande situation och framtidsplanering. Studiemotivationen är något som nästan samtliga informanter menar har påverkats negativt i och med distansundervisningen, medan det råder en positiv uppfattning om framtiden för restaurangbranschen. Något vi kan se bland våra informanter är att fem av sex har sökt eller funderar på att söka sig till högre studier på grund av arbetsmarknaden och restaurangbranschen som för närvarande upplevs svår att ta sig in på.

Nyckelord: Karriärövergång, motivation, framtidsplanering, covid-19, distansundervisning

Förord

Detta arbete har genomförts av Anton Caringer och Freja Heu som arbetat tillsammans löpande under hela förloppet. Fördelningen av arbetet har primärt skett genom samtal där vi tagit fasta på de delar vi personligen finner mest givande och vidare fördelat rättvist. Anton har haft huvudansvar för inledning och tidigare forskning. Freja har haft huvudansvar för metod och intervjuer. Vi har förstås inte haft ensamrätt på dessa delar utan samverkat genom hela arbetet. I övriga avsnitt har vi skrivit hälften var. Vi har gemensamt valt teorier att utgå ifrån och löpande diskuterat resultat-, analys- och diskussionsavsnitten. Vi har granskat varandras texter och känt oss trygga i att kommentera, ändra och komma med nya förslag till varandra.

Vi vill tacka vår exemplariske handledare Jonas Olofsson som handlett oss genom arbetet och bidragit med såväl kunskap som inspiration, vilket både har underlättat skrivprocessen och bidragit till att ge vårt arbete en högre kvalitet. Utbyte av idéer och feedback från våra klasskamrater har varit positiva inslag i arbetet. Solljuset och dess D-vitamin har också varit en stärkande kraft under processen.

Innehållsförteckning

2.3 Övrig relevant forskning 14

2.4 Kunskapsläget 16

3. Teoretiska utgångspunkter 18

3.1 Sammanfattning 20

4. Metod 21

4.1 Metodval och metoddiskussion 21

4.2 Urval av undersökningsenheter 22

4.3 Datainsamling 23

4.4 Analysform 23

4.5 Etiska ställningstaganden 24

5. Resultat 25

5.1 Framtids- och karriärplanering 25

5.1.1 Kortsiktigt 25

5.1.2 Långsiktigt 27

5.2 Distansundervisning 28

5.2.1 Praktiska moment på distans 28

5.2.2 APL 29

5.3 Upplevelser kring distansundervisning 30

5.3.1 Motivation och lärande 30

5.3.2 Stress och psykiskt mående 31

5.3.3 Stöd och SYV 32

6. Analys 34

6.1 Framtidsplanering 34

6.2 Studiemotivation 37

7. Diskussion 41

7.1 Informanterna 41

7.2 Att studera vidare efter yrkesprogrammet 42

7.3 Lärande 42

7.4 SYV som undangömd resurs 44

7.5 Vad kunde vi ha gjort annorlunda? 45

7.6 Framtida forskning 46

Referenslista 47

1. Inledning

Pandemin Covid-19 är något som alla påverkats av, på ett eller annat sätt. Som en följd av restriktioner, social distansering och utebliven interaktion med andra finns det anledning att undersöka hur vi människor påverkas och planerar inför framtiden. I följande studie har vi valt att studera hur denna pandemi har drabbat elever i årskurs 3 på gymnasiet på restaurang- och livsmedelsprogrammet som genomgått en omställning till distansundervisning. Arbetsförmedlingen menar i en analys att hotell- och restaurang är den bransch där det varslats om flest uppsägningar. Arbetssökande inom branschen är dessutom för närvarande den största gruppen inskrivna hos Arbetsförmedlingen (Arbetsförmedlingen 2021, 7). Vi kunde under år 2020 se en ökning av antalet arbetslösa i Sverige med tydlig koppling till pandemin (Arbetsförmedlingen 2020, 34). Vår målgrupp som läser sista året är i sluttampen av en tillvaro och är på ingång till ett nytt territorium som för närvarande kan betraktas som osäkert i och med problematiska arbetsförhållanden.

Skolinspektionen (2020, 9) menar i sin rapport att många elever känt sig isolerade och stressade samt att motivationen påverkas i och med distansstudierna. Detta är något som stärks genom Sveriges Elevkårers undersökning (2020, 6) som visar på att 50 % av gymnasieeleverna upplever att de mått sämre under pandemin, att känslan av tillhörighet och sammanhang har minskat och att motivationen har avtagit. Samtidigt finns det vissa tecken som tyder på att omställningen till distansundervisning för med sig fördelar som att flera rektorer menar att den kollegiala samverkan har fungerat bättre och att undervisningstiden för eleverna har ökat (Skolinspektionen 2020, 7-8). Något som lyfts i undersökningen av Sveriges Elevkårer (2020, 6) är att en av fyra uppger att stressen har minskat i och med större frihet och frånvaron från en annars påfrestande miljö för vissa. Halmstad Kommun har genom SKR publicerat en konsekvensanalys under pandemin som tyder på att studier hemma har fungerat bättre för elever som inte presterar bra i en större grupp och att högpresterande elever jobbar mer effektivt under distansstudierna (SKR 2020, 34).

Vi vill även nämna den socioekonomiska dimensionen som något som i hög grad påverkar förutsättningarna för inlärning och studiemotivation vilket vidare påverkar

gymnasieelevers framgångar i skolan relaterat till exempelvis ogynnsamma hemförhållanden som trångboddhet eller ohälsa i familjen (Center för skolutveckling 2020, 13-14). Skolverket (2020) visar i en tabell att andelen elever med högutbildade föräldrar på yrkesprogrammen är lägre än på de högskoleförberedande programmen.

Utifrån dessa fakta finner vi det intressant för oss som blivande studie- och yrkesvägledare att få en fördjupad förståelse för hur pandemin påverkar individers motivation och framtidsplanering. Vi lyfter ett professionsperspektiv i diskussionsdelen om SYV. Åtskilliga studier tyder på att situationen varit utmanande för såväl skolorna som för eleverna. Genom att undersöka med kvalitativa intervjuer hoppas vi kunna få en djupare inblick än vad som tidigare möjliggjorts via de kvantitativa undersökningarna. Förhoppningsvis kan vi på så vis fylla en kunskapslucka.

1.1 Syfte

Att forska om ungdomars motivation och framtidsplaner kan vara viktigt för beslutsfattare och skolpersonal i vidare arbete mot en föränderlig framtid. Syftet är att få en ökad förståelse kring den rådande pandemins påverkan på gymnasieelevers studiemotivation och framtidsplanering. Då det inte råder en unison uppfattning huruvida pandemin påverkat elever på yrkesprogram negativt menar vi att det är intressant att utforska detta. Intervjuerna har genomförts digitalt med gymnasieungdomar i årskurs 3 på ett antal skolor i Sverige. Genom våra valda teorier har vi för avsikt att föra ett resonemang kring samband i vår insamlade data. En tänkbar hypotes är att pandemin kan påverka elevernas studiemotivation och framtida planering negativt.

1.2 Frågeställningar

1. Vilka framtidsplaner har sistaårselever på restaurang- och livsmedelsprogrammet pandemiåret 2021?

2. Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer vi presentera tidigare genomförd forskning som går att knyta an till vårt område. Trots att pandemin bara pågått i drygt ett år har det kommit en del forskning på området. Dock vill vi betona att denna forskning inte ännu har hunnit nå en så pass hög reliabilitet att vi enbart kan förlita oss på den. Vi kan dock jämföra den nyare forskningen med informanternas upplevelser av situationen med pandemin. Vi kommer dessutom att hänvisa till äldre mer omfattande forskning kring digitalisering, utvecklingen på arbetsmarknaden och distansundervisningens påverkan på ungdomar. Den kunskapslucka vi ska försöka fylla är att se vilka skillnader och likheter som framkommer genom kvalitativ datainsamling med en grupp i en av de hårdast drabbade branscherna jämfört med kvantitativ datainsamling vilket genomförts i tidigare forskning. Vi presenterar den tidigare forskningen som är indelad tematiskt utifrån kategorier som behandlar såväl våra frågeställningar som aspekter vi avser använda i både analys och diskussion.

2.1 Framtidsplanering

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2020 - Utvecklingen på arbetsmarknaden 2020–2021 (2020)

I Arbetsförmedlingens analys gällande arbetsmarknadsutsikterna visas det exempelvis hur den pågående pandemin påverkar den globala ekonomin och därmed tillgången på arbetstillfällen. Arbetslösheten har ökat kraftigt sedan utbrottet av pandemin vilket bland annat handlat om att fler väntas påbörja högre studier (Arbetsförmedlingen 2020, 3). Personer med en tillfällig anställning eller som är nya på arbetsmarknaden är i hög grad drabbade av arbetslöshet, framförallt unga och utrikesfödda. Pandemin har drabbat vissa branscher extra hårt, däribland restaurang och handel, där tillfälliga anställningar är den vanligare ingången. Detta försvårar alltså inträdet på arbetsmarknaden för vissa grupper och Arbetsförmedlingen menar att nu kan vara ett bra tillfälle att söka högre studier i och med pandemin (ibid. 4). Man kan också konstatera att vissa jobb är i

förändring av bland annat automatisering och sannolikt inte kommer återvända då vissa kompetenser kommer bli inaktuella (ibid. 4). I sviterna av pandemin ökar långtidsarbetslösheten till rekordhöga nivåer samtidigt som jobbtillväxten redan var svag redan innan coronakrisens utbrott (ibid. 5). För att kunna möta denna sannolika våg av arbetssökande har Arbetsförmedlingen (2020, 6) för avsikt att förlänga subventionerade anställningar och rikta arbetssökande mot utbildning för att stärka deras kompetenser. Genom denna analys får vi en ökad förståelse för vilken framtid de ungdomar vi har intervjuat står till mötes då de dels är i en hårt drabbad bransch och är en målgrupp som är nya på arbetsmarknaden vilka är i riskzonen för arbetslöshet.

Generation Z (2021)

Ungdomsbarometern släppte en rapport i Februari 2021 där det bland annat beskrivs hur ungdomars framtidsplanering har påverkats i och med rådande pandemi. Det framgår att det råder en ökad oro inför framtiden bland ungdomar mellan 15-24 år. Ovissheten är något som beskrivs påverka ungdomarnas framtid, dels kring möjligheter att få jobb efter studenten men också gällande resmöjligheter som begränsar bland annat utlandsstudier och sabbatsår. Flera väljer att söka sig till högre studier. Begränsade möjligheter till sommarjobb eller praktik har tvingat många att tänka om och vissa uppger planer på att söka vidare till yrken som betraktas som trygga. Något annat som framkommer är att fler ungdomar än tidigare år upplever försämrade möjligheter att påverka sina liv. Något vi kan se som anmärkningsvärt i rapporten är att det just nu anses som mycket viktigt att göra bra ifrån sig i skolan, en stor skillnad från 2019 vilket sannolikt går i linje med att en högre utbildning anses “avgörande för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden” (Ungdomsbarometern, 2021). Genom denna rapport kan vi jämföra hur våra kvalitativa data skiljer sig från en enkätundersökning där över 18 000 ungdomar deltagit. Framförallt tittar vi närmare på framtidsplanering bland ungdomarna vilket är ett av teman i denna rapport som kan jämföras med vår första frågeställning.

Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet (2021)

I Skolverkets rapport visas en kunskapsöversikt om yrkesutbildningsområdet med aktuell statistik (Skolverket 2021, 2). En återkommande svårighet som lyfts i dessa

rapporter är att erbjuda utbildningar som tillgodoser såväl individers som arbetslivets behov (ibid. 4). Samverkan mellan skola och arbetsliv ses som ett av utvecklingsområdena inom yrkesutbildningen (ibid. 4). Vad vi väljer att titta närmare på i denna rapport är hur pandemin har påverkat yrkesutbildningen. Pandemin och övergången till distansundervisning har haft betydande negativa konsekvenser på möjligheterna att genomföra de praktiska momenten i undervisningen, däribland APL (Arbetsplatsförlagt lärande). Det har dels varit svårt att få plats då vissa arbetsplatser velat begränsa risken för smittspridning, dels för att vissa arbetsplatser har drabbats svårt ekonomiskt och därför haft svårigheter att ta emot elever (ibid. 49). Två tredjedelar av huvudmännen inom yrkesutbildningen anser, som en konsekvens av pandemin, att eleverna inte får med sig de kunskaper eller färdigheter de normalt sett skulle få (ibid. 50). Här väljer vi att titta närmare på vilka negativa effekter avsaknaden av praktiska moment kan ha medfört för eleverna vid analys av vårt empiriska material.

2.2 Studiemotivation och karriärval

Studera på distans: Gymnasieelever berättar om erbjudanden och utmaningar i distansutbildning (2003)

Jutta Balldins forskningsrapport utspelar sig i en tid då internet började etablera sig mer och mer och vi anser att det finns ett värde i att titta på hur gymnasieelever uppfattade distansundervisning en tid tillbaka. Balldin beskriver hur vi träder in i en era där ett

virtuellt klassrum är en av många former av undervisning som teknik har möjliggjort

(Balldin 2003, 8). Balldin undersöker i denna rapport gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av distansstudier (ibid. 7). Hon presenterar en bild där det inte finns en gemensam uppfattning av distansstudierna utan att vissa verkar lägga upp sina studier på ett hållbart sätt medan andra ser tillfälle att ägna mer tid åt annat (ibid. 100). Ett av incitamenten till införandet av distansundervisning under tiden denna rapport författades handlar om att inkludera fler individer och erbjuda en mer flexibel form av studier (ibid. 109). Elever beskriver en frihet som kan uppstå i och med distansstudier men också att det är svårt att disponera sin tid på ett effektfullt sätt när man har denna frihet. Man kunde också se att eleverna saknade det sociala och strukturella i

klassrummen (Balldin 2003, 7). Den sociala utmaningen bland eleverna beskriver hon som “känslan av att falla bort och inte längre ha betydelse för någon eller något är en farhåga som många uttrycker.” (ibid. 115). Något annat som beskrivs är att de elever som upplever fler erbjudanden än utmaningar ser det bland annat i termer av självförverkligande och i att lära känna sin egen rytm (ibid. 116). Genom denna forskningsrapport framkommer det både vilka erbjudanden och vilka utmaningar distansundervisningen ansågs kunna medföra, detta kan vi jämföra med dagens distansundervisning som kan anses påtvingad på grund av pandemin.

Intrinsic and extrinsic motivation from a self-determination theory perspective: Definitions, theory, practices, and future directions (2020)

Teorin om självbestämmande av Deci och Ryan, eller SDT efter engelskans

self-determination theory, är ett brett ramverk för att förstå faktorer som beskriver inre

motivation, såväl som yttre motivation och psykiskt välbefinnande, vilka alla är relevanta inom utbildningsområdet. Teorin skapades 1991 och har därefter utvecklats i takt med att världen förändrats. Författarna menar att skolsystem runt om i världen fortfarande förlitar sig på traditionella motivationssystem vilka missar att ta hänsyn till elevernas psykologiska behov (Deci & Ryan 2020, 1). Enligt SDT är främst tre faktorer viktiga för att inre motivation ska infinna sig. Den första av dessa är autonomi, vilket innebär att människor känner sig fria att ta egna initiativ och själva ansvarar för sina handlingar. Detta stärks av att andra visar intresse och lägger värde i ens arbete. Den andra faktorn är kompetens, vilket innebär en känsla av att klara av sina uppgifter, att kunna växa och lyckas. För att tillfredsställa detta behov lämpar sig välstrukturerade miljöer med lagom svåra utmaningar, positiv feedback och möjligheter att växa. Till sist skapar samband en känsla av tillhörighet, vilket underlättas av respekt och omtanke. Författarna menar att om en eller flera av dessa faktorer inte uppfylls påverkar det den inre motivationen negativt (ibid 1). I artikeln tar de även upp vikten av samspel mellan elever och lärare, där lärarens motivation anses betydelsefull för elevernas motivation. Därför är det viktigt att även tillgodose lärarnas psykologiska behov (ibid. 2). Inre motivation skiljer sig från yttre motivation, som kan grunda sig i belöningar som höga betyg eller hög lön. Vår andra frågeställning behandlar frågan om motivation och vi kommer ta upp både yttre och inre vid bearbetningen av vårt empiriska material.

Uppföljande undersökning om gymnasieelevers upplevelse av distansundervisning VT2020 (2020)

Sveriges elevkårer har genomfört en undersökning de skickat ut till närmare 60 000 medlemmar för att få en ökad förståelse kring hur pandemin har påverkat gymnasieungdomarna där de fick in svar från närmare 8000 personer. Med anledning av det låga deltagarantalet anser de att den inte är generaliserbar till nationell nivå (Sveriges Elevkårer 2020, 5). Trots detta menar vi att det finns intressanta fakta att titta på. En rejäl ökning av stress och försämrat mående framkommer i svarsbilden i rapporten, exempelvis en bristande tydlighet kring förväntningar eller att man inte har något miljöombyte om dagarna. Även känslan av tillhörighet och sammanhang har minskat i och med pandemin. Däremot menar en av fyra att det ökade ansvaret har gett mer frihet och ökat välmående. Vi kan även se en markant skillnad i motivationen där många upplever att avsaknaden av interaktion med lärarna påverkar detta (ibid. 6). Från denna rapport kan vi jämföra svarsbilden om gymnasieelevers upplevelser av distansstudier under pandemin från en kvantitativ studie med våra kvalitativa intervjuer.

Challenges and difficulties in career decision making: Their causes, and their effects on the process and the decision (2020)

I denna vetenskapliga artikel beskriver Kulcsar, Dobrean & Gati att karriärväxlingar blir mer och mer vanligt under 2000-talet, således blir väljandet mer utmanande. De menar att individer behöver arbeta med sin förmåga att vara förberedd på förändringar (Kulcsar, Dobrean & Gati 2020, 1-2). I denna artikel utforskar de vilka svårigheter och utmaningar det finns med karriärväljande i samtiden (ibid. 4). Författarna menar att karriärvägledningen är i behov av att utvecklas och att ett sätt att göra det skulle kunna vara att använda sig av de tabeller i artikeln som samlats med befintliga karriärteorier, för att skapa sig en bättre överblick och hitta en mer anpassad karriärvägledning (ibid. 34). I artikeln lyfts tre typer av svårigheter inom karriärväljande. Beredskap (hur redo är den sökande), anpassning (hur navigerar den sökande) och information (brist på kunskap och kännedom om sig själv) (ibid. 8-15). I diskussionsavsnittet avser vi diskutera hur karriärvägledningen skulle kunna nyttjas vid den karriärövergång ungdomarna står inför då de ska gå från gymnasieskolan till högre studier eller arbete. Inte minst när vi kan se att karriärövergångar blir allt vanligare finns det anledning att se över vägledningen som tänkbart stöd.

Digitaliseringen i skolan - möjligheter och utmaningar (2018)

I skolverkets kunskapsöversikt beskrivs hur det digitaliserade samhället har påverkat skolan och undervisningen. I texten framgår att det finns stora svårigheter med digitaliseringen men att det ändå trycks på mer och mer mot ett digitaliserat samhälle, vilket kommer öka kraven på såväl digital kompetens som flexibelt lärande (Skolverket 2018, 7-10). I rapporten lyfts också något som kallas “konnektivism” vilken är en pedagogisk modell som handlar om att mängden individer i ett nätverk med social interaktion kan medföra ökat lärande (ibid. 19). Elever har blivit allt mer vana att använda den digitala tekniken i undervisningen samtidigt som det finns en utmaning i nyttjandet av den digitala tekniken där elever bland annat upplever sig störas av såväl sms som sociala medier (ibid. 56). Att presentera en kunskapsöversikt över digitaliseringen i skolan är av relevans för vår rapport för att se vilken riktning det digitala lärandet förväntades gå mot innan pandemins utbrott. Att elever också använder digital teknik privat under skoltid är förmodligen något som ökat under pandemin när ingen är under tillsyn i ett klassrum. Sannolikt påverkar detta elevers koncentrationsförmåga ytterligare.

Att skapa närvaro på distans (2020)

Center för skolutveckling har på uppdrag av utbildningsförvaltningen i Göteborg gjort en rapport där de bland annat tittat på vilka svårigheter och vilka framgångsfaktorer i distansundervisningen som skulle kunna omsättas till utvecklingsarbete (Center för skolutveckling 2020, 2). Den del vi lägger tonvikt på i denna rapport är den socioekonomiska dimensionen vid distansundervisning. Det framkommer exempelvis att ogynnsamma hemförhållanden som trångboddhet eller ohälsa i familjen gör att ungdomarna inte vill visa sig i sina kameror samtidigt som många lärare anser att det är gynnsamt för undervisningen (ibid. 13-14). Det lyfts även att de elever som lyckas bäst med distansundervisningen är de med högt driv och god teknisk kompetens (ibid. 32). Genom en ökad förståelse för hur den socioekonomiska dimensionen kan påverka inlärning kan vi dra paralleller mellan motivation och förutsättningar för ungdomarna.

2.3 Pandemins effekter på hälsa och lärande

The impact of the COVID-19 Pandemic on Students’ Feelings at High school, Undergraduate, and Postgraduate levels (2021)

I Camacho-Zuniga, Pego, Escamilla och Hosseinis vetenskapliga artikel har de undersökt ca 13 000 elevers hälsa under rådande pandemi. Resultaten påvisar en övergripande låg energinivå bland studenter i samtliga skolformer. Trötthet, stress och ångest är exempel på vad som kom fram i studien (Camacho-Zuniga et al. 2021, 10). Dock är denna forskning med utgång från Mexiko där läget med karantän och restriktioner ser annorlunda ut än här i Sverige. Författarna lyfter tänkbara strategier för att möta de oönskade effekterna av pandemin (ibid. 9). De strategier med relevans för vår studie som lyfts är att försöka motverka tristessen i att bara vara hemma genom exempelvis virtual socializing som har visat ha en positiv effekt på studenters välmående (ibid. 9). Att göra lärandet mer engagerat och interaktivt är också en strategi som lyfts, där det bland annat talas om vikten av att engagera studenterna. Genom denna typ av aktivering uppvisades ett förhöjt resultat av välmående under pandemin i undersökningen (ibid. 9-10). Att titta på vilka strategier som författarna har kommit fram till är användbara kan vara en intressant aspekt för oss, då vi kommer lyfta ett lärande- och ett vägledningsperspektiv under diskussionen.

Learning loss due to school closures during the COVID-19 pandemic (2021)

Sedan pandemin bröt ut har 95% av världens skolelever påverkats i och med att den vanliga undervisningen på plats i skolorna har övergått till distansundervisning via internet. Engzell, Frey & Verhagen (2021) har undersökt hur detta påverkar elevernas lärande i och med de nationella kunskapsprov som regelbundet sker i varje årskurs i Nederländerna, varav ett skedde precis innan åtta veckors nedstängning av skolorna och ett precis efter. Nederländerna har ett välutvecklat skolsystem och högst andel internetanvändare med bredband i världen. Trots dessa förutsättningar fann forskarna en inlärningsförlust på motsvarande en femtedel av skolåret jämfört med de senaste tre åren, vilket motsvarar de åtta veckor undervisningen bedrevs på distans. Författarna drar därför slutsatsen att eleverna inte har lärt sig någonting alls, eller mycket lite under

denna period. Studien visar även att elever som kommer från studieovana hem förlorat över 60% mer än elever med högutbildade föräldrar, vilket bekräftar idén om att pandemin slår hårdare mot dem med lägre socioekonomisk bakgrund (Engzell, Frey & Verhagen 2021, 1). Eleverna i denna studie är mellan åtta och elva år, men vi har valt att ta med den med anledning av de tydliga resultat forskarna har fått fram gällande hur distansundervisning påverkar lärande, då detta kan kopplas till båda våra frågeställningar. I analysen går vi djupare in på hur lärande inverkar på framtidsplaner och motivation och i diskussionen om lärande.

2.4 Kunskapsläget

Efter att ha presenterat den forskning vi finner relevant för vår studie kan vi se att vår målgrupp står inför en karriärövergång med begränsade möjligheter att få jobb inom sin bransch. Här menar Arbetsförmedlingen (2020, 4) att det nu kan vara ett bra tillfälle att söka högre studier i och med pandemin. Detta är något som många ungdomar verkar planera på grund av ovissheten med pandemin, begränsade möjligheter till jobb och för att bättre kunna konkurrera på arbetsmarknaden enligt Ungdomsbarometern (2021). Skolverket (2021, 49) menar att som en konsekvens av pandemin har många av de viktiga praktiska momenten i undervisningen påverkats. Detta kan enligt huvudmän leda till att eleverna inte får med sig den kunskap de förväntas ha efter genomförd utbildning (ibid. 50).

Angående distansundervisning kan vi se att det finns olika uppfattning om vilka för-och nackdelar det för med sig där elever beskriver en frihet som kan uppstå men också att det är svårt att disponera sin tid på rätt sätt (Balldin 2003, 7). Även känsla av sammanhang och tillhörighet anses vara viktiga perspektiv vid distansundervisning, vilka kan ses som faktorer för att upprätthålla sin motivation (Sveriges elevkårer 2020, 6). Det digitaliserade samhället är något man på makronivå ställer in siktet mot (Skolverket 2018, 7-10). Elever har blivit allt mer vana att använda digital teknik i undervisningssammanhang samtidigt som det finns en problematik vid användandet av privat digital teknik, som kan påverka koncentrationen negativt i skolan (ibid. 56). Ogynnsamma förhållanden i hemmet och således den socioekonomiska dimensionen är

även en aspekt som kan påverka motivation och inlärning för elever (Center för skolutveckling 2020, 13-14).

Kulcsar, Dobrean & Gati (2020, 1-2) anser att karriärvägledningen är i behov att utvecklas på grund av att karriärväxlingar blir allt mer vanliga och att med det följer utmaningar för individer som står inför dessa övergångar. Camacho-Zuniga et al. (2021, 9-10) lyfter i sin artikel att elevers energinivå i samtliga skolformer påverkats negativt av pandemin. Vidare har författarna utforskat ett antal strategier för att öka energinivån med positivt resultat (ibid. 9-10). Engzell, Frey & Verhagen (2021, 1) kom i sin studie fram till att inlärningen vid distansundervisningen under pandemin minskat avsevärt för samtliga elever men särskilt för elever med låg socioekonomisk bakgrund. Avslutningsvis beskriver Deci & Ryan (2020, 1) i sin artikel att autonomi, kompetens och samband är viktiga faktorer för att öka motivation, vilket anses viktigt för lärare att arbeta med vid samspelet med elever.

3. Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt kommer vi att presentera våra teoretiska utgångspunkter som senare används vid analys och diskussion om vårt resultat. Vi befinner oss i en tid präglad av snabba förändringar, globalisering och digitalisering där det ställs krav på flexibilitet. En av de karriärteorier vi valt till denna uppsats tar avstamp i de snabba förändringarna på arbetsmarknaden och den andra karriärteorin i hur karriärer formas. Detta ser vi som lämpligt för analys av våra kvalitativa intervjuer samt vid diskussion. Dessa teorier uppfattar vi kunna bidra till en fördjupad förståelse för gymnasieungdomarnas situation under rådande pandemi.

The power of positive uncertainty av Gelatt & Gelatt (2003)

Denna karriärteori kan ses som en filosofi av kreativt beslutsfattande, där man utgår från det faktum att framtiden är osäker och intar en positiv attityd gentemot det. En oförutsägbar framtid ökar antalet möjligheter och skapar utrymme för individen att tänka större och skapa sin egen framtid (Gelatt & Gelatt 2003, 4-5). Enligt författarna finns det tre typer av framtid: Möjlig framtid, förmodad framtid och önskvärd framtid. De två sistnämnda är de som Gelatt & Gelatt (2003, 5) lägger vikt vid då den förstnämnda kan göra att vi hamnar i att måla upp tänkbara framtidsscenarier i oändlighet. Genom att se sina eventuella mål som hypoteser istället för exakta mål skapas utrymme att upptäcka flera möjliga vägar framåt i livet vilket lämpar sig bättre för vår föränderliga tid (ibid. 17).

Teorin tillkom 1991 och utvecklades 2003. Under åren som gått sedan dess har den blivit alltmer relevant med anledning av de snabba förändringar som sker på arbetsmarknaden och nu under coronapandemin är den högaktuell. Världen förändras i snabb takt, och vi behöver därmed förändra våra sätt att ta beslut. Positiv osäkerhet är ett mångfacetterat ramverk för att hålla ens eget beslutsfattande i linje med den föränderliga omvärlden (Gelatt & Gelatt 2003, 8)

Inom den positiva osäkerheten talar författarna om fyra paradoxala principer där den första handlar om att upprätthålla ett fokus och en flexibilitet om det man vet. Det vill

säga att utforma mål men samtidigt ett fokus som dessutom kan låta förändras över tid, “what you want now may not be what you want then”. Den andra paradoxen handlar om att vara medveten men samtidigt försiktig med vad man vet. Att värdera det nuvarande vetandet samtidigt som det man vet kan förändras framöver. Den tredje paradoxen handlar om att vara realistisk men även optimistisk inför det man tror på. Med andra ord att hitta en balans mellan det objektiva, som ens realistiska sida arbetar mot, samtidigt som man också bör värdera det man tror på, vilket också är en viktig aspekt vid beslutsfattande, enligt författarna. Den fjärde paradoxen handlar om att vara praktisk samtidigt som man är magisk (vilket författarna menar handlar om att agera kreativt) i det man gör. Om att använda både hjärna och hjärta i väljandet, då alla beslut inte ser likadana ut och att man således inte kan använda ett sorts beslutsfattande i alla lägen (Gelatt & Gelatt 2003, 74).

Careership av Hodkinson & Sparkes (1997)

Careershipteorin grundar sig på den franske sociologen Bourdieus begrepp kapital,

habitus och fält, och därför presenteras här först en redovisning för vad dessa begrepp

innebär.

Det finns flera olika sorters kapital, både symboliska och materiella. Viktigast inom Careership är det kulturella kapitalet, det vill säga utbildning och kunskaper samt det sociala kapitalet, vilket innebär familj och kontakter (Hodkinson & Sparkes 1997, 36). Habitus beskriver hur människor tänker och förhåller sig, utifrån sin socioekonomiska bakgrund och sin tillgång till kapital. Fält utgör arenor eller sociala rum där människor samspelar med varandra. Ett sådant fält är exempelvis utbildnings/arbetsfältet.

Dessa begrepp innebär att människors individuella tankar och handlingar alltid är påverkade av den sociala kontext de har vuxit upp i, och var de befinner sig. De beslut vi fattar är delvis subjektiva, men också influerade av objektiva sociala nätverk och kulturella traditioner. Karriärbeslut kan bara förstås utifrån de livshistorier beslutsfattarna har, där identitet har utvecklats genom interaktion med människor och den kultur som personen lever och har levt i. Det innebär att individen gör sina val utifrån det hen anser vara möjligt, och detta begränsas av habitus och kapital (ibid. 33).

Hodkinson & Sparkes menar att människor gör pragmatiskt rationella val. Detta innebär att de val människor gör är rationella, men grundar sig på begränsad information. Den arena av möjligheter som människor kan se benämns som

handlingshorisont och fungerar både begränsande och möjliggörande. Beslutsfattande

kan aldrig ske utanför kontexten, och detta påverkar såklart även beslut gällande utbildningar och yrken (ibid. 34-35). En anledning till att människor avvisar karriärråd är att det som vägledaren säger till dem ligger utanför deras handlingshorisont, och således inte stämmer med deras bild av sig själva eller uppfattningar om möjliga karriärvägar (ibid. 35).

Careershipteorin fokuserar på övergångar och omställningar i karriären, vilka benämns som vändpunkter och delas in i tre olika kategorier. Den första kategorin är

frivilliga eller självinitierade vändpunkter, vilket innebär att vi tröttnat på det vi gör och

väljer att göra något annat. Den andra kategorin är institutionaliserade vändpunkter, vilket innebär naturliga övergångar som till exempel att byta skolform eller bege sig ut på arbetsmarknaden. Till sist finns påtvingade vändpunkter, vilka sker utom vår kontroll och mot vår vilja. Detta kan exempelvis vara migration, nedläggning eller förflyttning av arbetsplats (ibid 39). Det är vid dessa vändpunkter som människor gör sina pragmatiskt rationella val utifrån sitt habitus och kapital.

3.1 Sammanfattning

Positive uncertainty av Gelatt & Gelatt visar hur en oförutsägbar framtid kan medföra

möjligheter för individer att skapa sin egen framtid. Vi har valt att utgå från denna teori med anledning av den osäkerhet som råder på arbetsmarknaden sedan pandemin bröt ut, och kommer koppla den till informanternas upplevelser av sin egen osäkerhet inför framtida arbetsmöjligheter. De fyra paradoxala principerna är de begrepp vi kommer lägga tonvikt på från Gelatt & Gelatt i analysen. För att tydliggöra hur informanternas bakgrund påverkar de beslut de tar i förändringsprocessen och hur karriärutveckling formas har vi även valt att utgå från Careership av Hodkinson & Sparkes. Utifrån denna teori kommer vi främst att belysa begreppen vändpunkter och handlingshorisont.

4. Metod

I detta avsnitt presenterar vi den metod som har använts för att genomföra den undersökning som ligger till grund för denna uppsats. Vår ursprungliga avsikt var att intervjua gymnasieelever om deras upplevelser kring framtiden, då den pågående pandemin har medfört stora förändringar i hela samhället och i synnerhet på arbetsmarknaden. Vi vägde mellan att möta en så heterogen grupp som möjligt i ett brett högskoleförberedande gymnasieprogram och att möta elever på ett yrkesprogram riktat mot en bransch där det varslas om uppsägning och där den framtida arbetsmarknaden ser osäker ut. Till sist landade vi i restaurang- och livsmedelsprogrammet då vi tänkte att det, trots osäkerheten i branschen, kunde komma fram olika svar på hur man bemöter denna osäkerhet.

4.1 Metodval och metoddiskussion

För att undersöka hur pandemin påverkat unga människor på väg ut i samhället använde vi godtyckligt urval (Larsen 2018, 125) där vi riktade in oss på sistaårselever på yrkesprogrammet restaurang- och livsmedel. Eftersom restaurangbranschen är en av de branscher som har genomgått störst förändringar och påverkats mest negativt på grund av pandemin ville vi undersöka hur eleverna inom detta program kände inför den stundande studentexamen.

Vi valde att använda kvalitativ intervjumetod med anledning av att vi ville ha möjlighet att ställa fördjupande frågor, för att uppnå en ökad förståelse för elevernas situation. Vi såg också svårigheter med att kunna få in tillräckligt många svar för att en kvantitativ metod skulle kunna anses tillförlitlig. Den situation som coronaviruset har skapat är dessutom så pass ny att det inte är möjligt att finna statistik över hur den har påverkat studenternas framtida val då de fortfarande går kvar i skolan. Möjligen hade vi kunnat undersöka vilka vägar förra årets avgångselever på restaurang- och livsmedelsprogrammet har valt, men läget är inte detsamma nu som då. Många trodde under sommaren 2020 att kommande år skulle återgå till det normala. Ännu ett år med

pandemin har förändrat samhället ytterligare och restriktionerna på branschen har under våren 2021 varit hårdare än någonsin, bland annat gällande max antal personer i lokaler och krav på stängning av serveringsställen senast kl 20.30. Restriktionerna förväntas dock lätta under sommaren 2021 (Folkhälsomyndigheten, 2021). Framför allt ville vi undersöka hur elever upplever sin situation, och denna fråga besvaras bäst genom kvalitativ metod (Kvale 2014, 142).

4.2 Urval av undersökningsenheter

Pandemin har som sagt påverkat hela samhället, men vissa delar har drabbats värre än andra. Restaurangbranschen är en av de hårdast drabbade branscherna och därför riktade vi vår uppmärksamhet mot den. De elever som nu i vår tar studenten på restaurang- och livsmedelsprogrammet möter en arbetsmarknad som ser mycket annorlunda ut gentemot för tre år sedan, då de valde programmet. Vi har endast vänt oss till sistaårselever av anledningen att de just nu befinner sig i övergångsperioden från skola till arbetsliv eller studier på högre nivå, vilket vi ansåg skulle ge mer intressanta svar än att intervjua elever i lägre årskurser på programmet, då de har den närmaste framtiden tryggad i och med sin nuvarande utbildning.

Vår ambition var till en början att intervjua 6-8 elever på plats i deras skolor och vi kontaktade därför skolor inom Skåne genom att maila en presentation och information om vårt arbete till respektive skolas studie- och yrkesvägledare. När respons uteblev insåg vi dock snabbt att det var nödvändigt att utöka sökningen och istället genomföra intervjuerna digitalt. Därför kontaktade vi hela landets alla skolor med restaurang- och livsmedelsprogrammet. Samtliga skolor mailades, oftast deras studie- och yrkesvägledare, men vi har även kontaktat mentorer och rektorer. Vi la även till ett brev som riktade sig direkt till eleverna, och bad mailets mottagare att vidarebefordra detta till dem. Vi frångick också vår ursprungliga plan att endast intervjua elever på programmets inriktning “kök och servering” för att även bjuda in elever på inriktningen “bageri och konditori” till undersökningen. Trots den omfattande sökningen efter informanter anmälde endast sex stycken sistaårselever på programmet sitt intresse. Intervjuer med dessa ägde rum via Zoom, där samtalen spelades in. Eftersom eleverna går i olika skolor spridda över landet har de olika erfarenhet av i vilken omfattning

distansundervisning har bedrivits, då detta skiljer sig mellan kommunala huvudmän i Sverige (Skolverket 2021).

4.3 Datainsamling

Vid utformandet av frågor delade vi upp intervjun i två olika huvudteman utifrån de två frågeställningarna. Första delen fokuserar på elevernas framtidsplaner och hur pandemin har påverkat dessa, den andra delen innehåller frågor om hur eleverna har påverkats av distansundervisningen. Under utformandet av frågorna har vi utgått från Gelatt & Gelatts karriärteori Positive decision making för att ta reda på hur informanterna hanterar den osäkra framtid som står dem till mötes i och med den rådande pandemin. Eftersom en stor del av undervisningen på gymnasiet sedan vårterminen 2020 har skett på distans har vi även utgått från tidigare forskning gällande hur digitalisering påverkar elever. Samtliga intervjufrågor har uppkommit som resultat av gemensam brainstorming, sortering, urval och diskussion. Med anledning av att vi studerar till studie- och yrkesvägledare tillade vi även ett sista tema om vad skolans studie- och yrkesvägledning har inneburit för eleverna, för att ta reda på om eleverna har fått hjälp och stöd under den tid pandemin har påverkat deras undervisning.

Efter att kontakt etablerats med skolor har vi mailat de elever som anmält intresse för att delta i studien. Vi har gemensamt kommit överens om tid för intervju och därefter skickat dem en länk till digitalt mötesrum via videochattjänsten Zoom. Semistrukturerad intervjumetod har använts, vilket innebär att vi har följt ett frågeformulär, men varit flexibla gällande ordningsföljden, haft möjlighet att ställa fördjupande frågor samt även låtit informanterna ta upp egna ämnen och utveckla egna resonemang (Larsen 2018, 139).

4.4 Analysform

Inför intervjuerna valdes ett deduktivt upplägg och frågorna utgick från två olika karriärteorier. Många av svaren på frågorna var dock oväntade vilket innebar att det var

nödvändigt att hitta ett nytt förhållningssätt. Vi antog ett induktivt upplägg, vilket innebar att den ena av de tidigare valda karriärteorierna som inte längre passade in byttes ut mot en annan. Det blev tydligt att det inte alltid är lämpligt att på förhand bestämma en teori och att sedan hålla fast vid den, även om resultatet inte passar in. Det är därför vanligt att forskare växlar mellan deduktiv och induktiv metod (Larsen 2018, 30).

De inspelade intervjuerna transkriberades av samma person som utfört intervjun. Därefter skrevs de ut på papper. För att hitta mönster i intervjusvaren har vi använt oss av innehållsanalys (Larsen 2018, 160). Till att börja med gjordes en helhetsanalys av samtliga intervjuer, vilket gav oss en överblick över det insamlade materialet. Därefter övergick vi till delanalys där svaren markerades och numrerades utefter frågorna i intervjuguiden. Eftersom intervjumetoden var semistrukturerad kom frågorna och svaren i olika ordning beroende på samtalens vändningar och denna metod gjorde det mer lättöverskådligt och enklare att hitta mönster. För att tydliggöra mönster i materialet kodades det genom deskriptiv kodning (Larsen 2018, 162). Därefter delades svaren in i olika kategorier utifrån frågeställningarna.

4.5 Etiska ställningstaganden

Samtliga skolor informerades via mail om att vi följer Vetenskapsrådets (2002, 6) etiska principer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Intervjuerna inleddes med en påminnelse av dessa principer samt frågan om informanten gick med på att intervjun spelades in, vilket godkändes i samtliga fall. Syftet med informerat samtycke är att respektera människors förmåga att fatta beslut och skydda deltagarna från att skadas (Kvale 2014, 107). Eleverna har informerats om syftet med intervjuerna, att de enbart används till denna uppsats, att eleverna är anonyma och när som helst har rätt att dra tillbaka sitt samtycke, att inspelningarna kommer raderas när arbetet är godkänt samt att de enda som lyssnar till inspelningarna är författarna samt eventuellt vår examinator.

5. Resultat

I detta avsnitt presenterar vi vårt resultat från de kvalitativa intervjuerna utifrån teman och svaren från informant 1 till och med 6. Informanternas numrering är baserat på den följd intervjuerna genomfördes. Samtliga informanter går i sista året på restaurang- och livsmedelsprogrammet i olika delar av landet. De teman vi presenterar empirin utifrån är baserade på våra intervjufrågor. Det första temat vi presenterar behandlar informanternas framtids- och karriärplanering samt hur de ser på möjligheterna att få jobb inom restaurangbranschen på kort respektive lång sikt. Detta följs av det andra temat där vi presenterar hur informanterna har upplevt omställningen till distansundervisning med tonvikt på praktisk undervisning och APL och avslutningsvis ett tema om hur deras motivation, lärande, sociala liv och stress har påverkats samt vilket stöd de upplever sig ha fått. Informant 4 studerar programmets inriktning “bageri och konditori”. Övriga informanter läser inriktning “kök och servering”. Med anledning av att informanterna studerar på olika skolor utbrett i hela Sverige, och att det således är svårt att lista ut vilka personerna är, har vi valt att skriva ut deras personliga pronomen istället för benämna alla som hen.

5.1 Framtids- och karriärplanering

I detta avsnitt kommer vi presentera informanternas framtids- och karriärplanering ur ett kortsiktigt perspektiv inom det närmaste året samt ett långsiktigt perspektiv om tre år. I detta tema avser vi belysa resultat av intresse för vår första frågeställning: Vilka

framtidsplaner har sistaårselever på restaurang- och livsmedelsprogrammet pandemiåret 2021?

5.1.1 Kortsiktigt

Informant 1 beskriver sina planer för det närmsta året efter studenten och berättar att

söka jobb som blir plan b. Att söka jobb i dessa tider är dock något hon anser utmanande på grund av hög konkurrens då det är många som söker jobb. Hon förklarar att hon avser att ta allt som det kommer. Även informant 2 har sökt restaurang- och hotellhögskolan och beskriver att reservplanen är att söka jobb, helst som kock, vilket han anser är svårt i dagens situation. Han beskriver att plugga vidare nu känns som en bra plan för att ge arbetsmarknaden tid att återhämta sig. Trots rekommendation av lärare att jobba något år innan vidare studier, anser han att jobbsökande skulle kunna leda till långtidsarbetslöshet, med risk att hamna utanför arbetsmarknaden under rådande läge, och söker sig därför primärt till högskolan. Informant 3 har likt föregående informanter som plan det närmaste året att söka sig till högre studier. Hon söker sig till utlandet där hon menar att den specifika utbildningen är rankad som den bästa inom restaurangutbildning. Om hon inte skulle komma in i utlandet är hon intresserad av restaurang- och hotellhögskolan i Sverige där hon dock saknar behörighet i vissa ämnen som hon i så fall behöver läsa upp på komvux. Utbildningen utomlands börjar först under VT 2022 vilket innebär att hon planerar att inledningsvis söka jobb på restaurang i sin hemstad. Hon räknar inte med att få något heltidsjobb utan endast extrajobb på grund av rådande situation.

Men jag är lite mer orolig över att få heltidsjobb. Det känns inte riktigt som om jag kommer hitta det. De vill bara ha extrapersonal, känns det som. (Informant 3)

Informant 4 hoppas också att komma in på högskolan som han sökt till hösten. Om det

inte blir så att han kommer in planerar han att arbeta i en större stad och upplever till skillnad från tidigare informanter att det finns ganska många jobb inom restaurangbranschen men att de generellt är på lägre procent än normalt. Informant 5 beskriver hur hon står och väger mellan att ta ett sabbatsår där hon jobbar inom kök eller om hon ska studera på högskola. Hon menar att pandemin gör att restauranger har svårt att få gäster och tänker att de inte vill riskera att ta in fler i personalen med ökad risk för smittspridning. Informant 6 har som plan för det närmsta året att ge sig ut på en resa för att sedan återvända till att jobba, helst på en kvällsrestaurang. Han uttrycker även att han är öppen för jobb direkt ifall restriktionerna skulle göra att det blir svårt att resa utomlands. Han har dock märkt att det är svårt att hitta jobb i dessa tider och tänker

att han kommer få börja på en lite mindre anställning för att kunna jobba sig uppåt över tid.

5.1.2 Långsiktigt

Informant 1 menar att det på lång sikt förmodligen kommer bli lättare att få jobb då fler

restauranger sannolikt kommer öppnas och det kommer finnas större behov av arbetare. Ett långsiktigt mål hon har är att starta en restaurang utomlands och innan dess äga någon restaurang i Sverige. På lång sikt tänker informant 2 att branschen kommer återhämta sig och att turismen kommer öka när pandemin är över, vilket kommer leda till att restauranger och hotell kommer få ett rejält uppsving. Han tänker att när han efter tre år är klar på högskolan kommer branschen att ha återhämtat sig bra. Den personliga karriärplanen är att få nyttja sina kunskaper inom området och hitta ett bra jobb som kock.

Nu är ju vaccineringen igång och så kommer ju branschen att återhämta sig. Turismen kommer börja återhämta sig, och då kommer alla som är trötta på att bara sitta hemma och inte få åka någonstans att börja röra sig ut i världen. Och då kommer hotell och restauranger och så vidare att få ett rejält uppsving. Då kommer de att börja återanställa folk. Även om det kan ta lite tid, ett par år, så räknar jag med att när jag är klar på högskolan så kommer branschen ha återhämtat sig ganska bra. (Informant 2)

Även informant 3 har en tanke om att när pandemin är över kommer allting öppnas och folk kommer vilja gå ut och äta på restaurang i hög utsträckning. Hon beskriver att många verkar passa på att bygga om och att det således kommer starta mycket nytt framöver och hoppas på så vis kunna få ett heltidsjobb på sikt. En dröm är att kunna starta ett eget bageri på längre sikt och hon lyfter att hon för närvarande inte kan komma på något annat som skulle vara lika intressant att vara sysselsatt med som arbete inom restaurangbranschen. Samtidigt uttrycker hon att hon sannolikt inte vill jobba inom restaurang hela livet. Informant 4 menar att det känns ganska bra med läget för restaurangbranschen på lång sikt och tänker att han i framtiden vill vara utomlands och jobba eller studera vidare i något annat land. Han förklarar vidare att det finns mycket att lära sig utomlands. Informant 5 menar att om inte pandemin hade varit här hade restaurangerna ropat efter personal. Hon har en positiv inställning till framtidens

arbetsmarknad och tror att det kommer dyka upp möjligheter till jobb på sikt. Likt

informant 1 har hon inte någon exakt planering utan räknar med att ta det som det

kommer. Informant 6 har till skillnad från övriga informanter inte något intresse för att studera vidare på högskola eller motsvarande. Han har en idé om att jobba som kock i några år framöver för att se hur han kommer trivas med det. När pandemin är över tänker han att det kommer bli lättare att hitta en anställning inom restaurangbranschen. Samtliga informanter räknar med att restaurang- och livsmedelsbranschen kommer vara helt återställd om tre år eller tidigare.

5.2 Distansundervisning

I detta avsnitt kommer vi framställa den empiri vi fått fram gällande distansundervisningen och hur elevernas möjligheter till praktik, som är en väsentlig del inom yrkesutbildningen, har påverkats. Att belysa detta finner vi relevant för att ge en bild över rådande läge för elever på gymnasiet gällande distansundervisning och för att beskriva hur deras APL (arbetsplatsförlagda utbildning) har påverkats under situationen med pandemin.

5.2.1 Praktiska moment på distans

Det finns regionala skillnader i hur arbetet med praktiska moment har införlivats i utbildningen. Informant 1 menar att det har pendlat en del under pandemin om de haft möjlighet att vara på plats eller om de jobbat på distans. Hon beskriver att de i början av pandemin fick hämta en råvarukorg för att kunna göra de praktiska uppgifterna hemma.

Informant 2 menar att både han och klasskamraterna var positiva till distans då det

infördes i mars 2020, men innan det blev sommarlov hade alla tröttnat på det. Även han förklarar att det gått lite i perioder när det varit på distans och på plats. Informant 3 hade ingen råvarukorg att hämta till de praktiska momenten på distans vilket gjorde att hon inte hade allt hemma som behövdes och att det till en början inte ens gick att gå till butiken på grund av pandemin. Informant 3 studerar på ny ort vilket lett till att hon fått flytta hem till sina föräldrar och sen har det pendlat lite om de fått vara på plats eller inte. Sen gjorde hon och hennes klasskompisar så att de flyttade till egen bostad på

utbildningsorten och skolan ordnade så att de praktiska momenten kunde ske i de tomma skollokalerna, vilket ledde till att det gick lite bättre för att de fick “rätt” typ av undervisning. Däremot menar hon att hennes klass inte känner sig redo för arbetslivet då de missat nästan halva skoltiden. Informant 4 förklarar att distansundervisningen för honom till en början var på hundra procent för att vidare landa i femtio procent. Han förklarar att det ges mer utrymme för de olika momenten och att det inte behövs stressas lika mycket som förut. Han tycker att de praktiska momenten har fungerat sämre än de teoretiska. Informant 5 beskriver att hennes skola var helt nedstängd under hösten men att det under övriga perioder har givits dispens vid arbete med praktiska moment. Till exempel får hennes klass nu får vara på plats för att de ska kunna bli godkända i det praktiska. Informant 6 menar att de inte haft allt för mycket distans och att deras skola haft ett upplägg där de är på distans en vecka och därefter tre veckor på plats. Han menar att ett undantag gjorts på hans skola då elever på program av en mer praktisk karaktär har fått vara på plats.

5.2.2 APL

En viktig del av yrkesprogrammens utformning är arbetsplatsförlagt lärande, APL. De hårda restriktionerna i restaurangbranschen har påverkat elevernas möjligheter inom detta område, då restaurangerna har avsevärt mycket färre gäster nu än i vanliga fall.

Informant 1 berättar att hon fick en praktikplats genom sina lärare, men att det har varit

svårt för andra i hennes klass. Detsamma gäller informant 2. Informant 3 har haft två olika praktikplatser under pandemin, men båda har varit på restauranger där det knappt har funnits några gäster, vilket inneburit att hon inte haft möjlighet att lära sig arbetet vare sig i kök eller servering. Informant 4 berättar att praktikperioden inte påverkats alls eftersom han varit på ett industribageri. Informant 5 har haft svårt att hitta praktikplats, men lyckats. Informant 6 har varit på en restaurang, där det med anledning av de få gästerna inte har funnits möjlighet att ta till sig lärande på det sätt som är tänkt under denna period.

Och det var bara det att på restaurangen var det inte mycket att göra. Vi hade säkert tre kvällar i veckan när det inte var en käft där, och när det var folk kanske det var fem, sex stycken på kvällen. Då blir det ju ganska svårt för mig att visa vad jag kan och då blir det ju svårt för dem att göra en utvärdering. (Informant 6)

5.3 Upplevelser kring distansundervisning

De förändringar distansundervisningen innebär har påverkat samtliga informanter. I denna del avser vi belysa resultat med relevans för vår andra frågeställning: På vilket

sätt påverkar pandemin dessa elevers studiemotivation? Vi har även behandlat frågor

gällande lärande, stress och psykiskt mående.

5.3.1 Motivation och lärande

Informant 1 uppger att hon haft mycket dålig motivation under distansstudierna.

Framför allt beror det på bristen på rutin, men även oro inför den osäkra framtiden. Bristen på motivation har yttrat sig i att hon har tillbringat stor del av tiden i sin säng och skjutit upp uppgifter till sista stund, men ändå lyckats lämna in dem i tid. Hon menar att distansen framför allt har påverkat henne i de ämnen som hon redan innan hade svårt för och att svårigheterna att få hjälp från lärarna har inneburit att hon blivit underkänd på flera prov. Informant 2 har hållit på sina rutiner genom att gå upp och arbeta med det som står på schemat varje dag. Enligt honom har motivationen sjunkit delvis, men inte helt. Framför allt har han haft svårigheter att behålla sin koncentration och menar att distansundervisningen har inneburit störande moment som att det tar lång tid att få svar från lärare och att internetuppkopplingen emellanåt inte har fungerat under lektioner. Han anser att det har gått sämre för honom överlag i skolan sedan distansundervisningen infördes. För informant 3 har motivationen sjunkit “till botten”, då hon deltagit i undervisningen liggandes i sängen och inte haft möjlighet att koncentrera sig utan bara velat stänga av datorn. Likt informant 1 har hon skjutit upp skoluppgifterna till sista stund och ofta lämnat in dem för sent. Samtidigt har distansen inneburit möjligheter att göra prov kvällstid, vilket har påverkat informant 3 positivt, då hon uppger sig vara mycket trött om morgnarna. Sammantaget säger hon sig inte ha lärt sig någonting under de perioder undervisningen har varit på distans. Framför allt menar hon sig ha gått miste om lärande i de praktiska ämnena, men även de teoretiska ämnena har blivit lidande då hon haft svårt att förstå information och förklaringar via datorskärmen.

Alltså, jag kände att där gick vi miste om två månaders undervisning. Det var någon gång att vi skulle göra egna såser, men man har ju inte allt hemma. Och sen skulle man ju inte gå till affären heller, för det var precis när pandemin började, så det gick inte att göra någonting. Och sen efter sommaren fick vi komma tillbaka ett litet tag, men sen så blev det distans igen, och då blev det ju likadant som innan sommaren, att det bara blev teoretiskt. Jag lärde mig nog nästan ingenting under tiden, utan det var bara en massa skrivuppgifter och jag kan inte skriva om hur man lagar mat, alltså, det går ju inte. (Informant 3)

För informant 4 sjönk motivationen som mest under vårterminen 2020 men återkom delvis senare med anledning av den kommande studentexamen. Som resultat av den bristande motivationen har hans betyg försämrats. Informant 5 har en motsatt uppfattning gentemot de tidigare, då hon upplever att distansundervisningen har gjort det lättare för henne att upprätthålla disciplin ensam hemma där hon inte blir distraherad. Hon har exempelvis använt håltimmar till att studera och kommit längre med uppgifterna än hon gjort om hon varit i skolan och istället valt att socialisera med vänner. I övrigt upplever hon knappt att distansundervisningen särskiljer sig från undervisning på plats i skolan.

Informant 6 menar att han inte hade någon motivation alls under vårterminen 2020

då all undervisning var på distans. Framför allt var det svårt att arbeta självständigt hemma, och även han har tillbringat mycket tid i sin säng. Sedan distansundervisningen övergick till deltid har motivationen återkommit och han upplever att det går bra i skolan.

5.3.2 Stress och psykiskt mående

Svårigheterna att lyckas i skolan under distansen har inneburit psykiska påfrestningar för informant 1. Samtidigt finns en hög stress över att snart avsluta gymnasiet och hon upplever att den har ökat i och med pandemin, eftersom det gör framtidsutsikterna än mer ovissa. Att träffa vännerna från skolan på fritiden minskar stressen, men vissa dagar orkar hon inte göra annat än att ligga i sängen. Informant 2 har under distansen inte träffat sina vänner och har framför allt saknat det sociala sammanhanget i skolan. Enligt honom var många i klassen positiva när distansen först infördes, men alla tröttnade efter bara ett par veckor. Informant 3 bor ihop med två klasskamrater, men har ändå känt sig isolerad eftersom det har varit svårt att hitta på sociala aktiviteter under pandemin. Hon

har tillbringat en stor del av tiden i sin säng, med en växande stress över att hon borde ta sig an skoluppgifter, men samtidigt inte orkat, vilket har orsakat en ond cirkel. Hon berättar att hon egentligen är ambitiös, men att distansen har inneburit för stora utmaningar för att hon ska kunna ta tag i sina studier. För informant 4 har distansundervisningen istället medfört en klar minskning av stress, då eleverna fått förlängd tid till att färdigställa uppgifter. Detta har enligt honom varit en åtgärd som skolan har tilltagit med anledning av att så pass många elever upplever att distansundervisningen skapar stress.

Stress har minskat ganska mycket nu för nu får vi liksom mer tid. Alltså, inte det här att du har två lektioner på dig att göra två uppgifter utan du har kanske två veckor på dig istället. För många på skolan har ju haft svårt att lära sig på distans och då har man istället förlängt med tider för arbeten. (Informant 4)

Informant 5 upplever varken att distansen orsakat stress eller psykiska påfrestningar.

Inte heller informant 6 har upplevt sig stressad och menar att det sociala livet i stort sett har varit som vanligt då han fortsatt träffa vänner vid sidan av skolan. Han säger sig inte ha påverkats psykiskt av distansundervisningen.

5.3.3 Stöd och SYV

Fem av de sex informanterna i denna undersökning har upplevt svårigheter under distansstudierna. En av studie- och yrkesvägledares uppgifter kan vara att hjälpa elever att lägga upp en plan för sina studier och att hitta rätt studieteknik. Ingen av informanterna har dock vänt sig till sin studie- och yrkesvägledare i detta syfte.

Informanterna 1, 3, 4 och 5 har fått vägledning av sin SYV gällande vidare studier. Informanterna 2 och 6 har inte känt något behov av att prata med sin SYV, varken

gällande sätt att hantera distansundervisningen eller kommande studier eller arbete.

Informant 3 har fått extra lärarstöd i undervisningen med anledning av en diagnos som

bland annat innebär koncentrationssvårigheter, och har därför inte sökt extra stöd hos sin SYV.

5.4 Sammanfattning

Fyra av sex informanter avser att studera vidare efter gymnasiet. För två av dem var detta den ursprungliga planen, för de övriga har det blivit ett möjligt val, istället för att ge sig ut på arbetsmarknaden i väntan på att pandemin ska gå över. De två övriga informanterna har ännu inte bestämt sig för vad de ska göra det närmaste året, och väljer mellan att resa, studera vidare eller arbeta. Samtliga informanter ser positivt på framtiden och förväntar sig att restaurangbranschen ska återhämta sig inom några år.

Samtliga informanter har enbart haft distansundervisning under den senare delen av vårterminen 2020. Därefter skiljer det sig lite hur undervisningen har varit upplagd. Fem av sex informanter anser dock att de deras lärande har blivit lidande med anledning av distansundervisningen, särskilt gällande den praktiska undervisningen. Alla informanter har lyckats genomföra APL men många upplever att de inte har fått ut något av den, eftersom pandemin medfört att det är för få gäster på restaurangerna vilket lett till brist på arbetsuppgifter.

Fem informanter upplever att distansundervisningen har påverkat deras motivation negativt. Flera berättar att de tillbringat en större del av dagen i sängen och har haft svårt att koncentrera sig på lektionerna via datorn. En informant har motsatt upplevelse och menar att distansundervisningen har bidragit till ökat fokus och koncentration, då hon inte distraherats av vänner i skolan utan kunnat arbeta i lugn och ro ensam hemma.

Tre informanter har upplevt ökad stress och försämrat psykiskt mående sedan distansundervisningen började. Två informanter anser sig inte ha påverkats alls gällande detta och en informant menar att stressen har minskat i och med att skolan under distansen har förlängt tiden för uppgifter.

Informanternas kontakt med SYV har endast gällt val av gymnasiekurser och eftergymnasiala utbildningar. Ingen har vänt sig till SYV för stöd gällande motivation eller studieteknik.

6. Analys

I följande avsnitt kommer vi att analysera vårt empiriska material i förhållande till teoretiska begrepp samt delar ur den tidigare forskningen. På detta sätt avser vi kunna besvara våra frågeställningar i examensarbetet. Detta avsnitt är uppdelat i två underrubriker som avhandlar varsin frågeställning. Vi rundar av detta kapitel med en sammanfattning av analysens huvudsakliga drag. Våra frågeställningar:

1. Vilka framtidsplaner har sistaårselever på restaurang- och livsmedelsprogrammet pandemiåret 2021?

2. På vilket sätt påverkar pandemin dessa elevers studiemotivation?

6.1 Framtidsplanering

Inledningsvis ska vi titta närmare på vår första frågeställning om framtidsplaneringen hos eleverna under pandemin. Enligt Hodkinson & Sparkes (1997, 39) kan den vändpunkt som sker från gymnasiet ses som institutionaliserad, att gymnasieelever avslutar sin ordinarie skolgång och träder in till något nytt. Samtidigt råder en påtvingad vändpunkt i och med pandemin som sker utanför vår kontroll (ibid. 39). Den bransch de har valt att arbeta inom ser för närvarande inte alls ut som den gjorde när de valde utbildningen. Den som väljer att söka arbete direkt efter studenten möter en osäker arbetsmarknad med mycket hård konkurrens, vilket är något vi kan utläsa att samtliga av våra informanter upplever.

Arbetsförmedlingen (2020, 4) understryker att restaurangbranschen är en av de hårdast drabbade under pandemin. För ungdomarna innebär detta att de blir tvungna att navigera i ett förändrat habitus vilket kan förändras snabbt vid just dessa typer av vändpunkter (ibid. 34). Habitus skapas genom kulturella och sociala förhållanden och leder till att ingen gör val som är fritt från en kontext (ibid. 33-34). Samtidigt som branschen blivit osäker under pandemin är det ingen av ungdomarna som funderat på att sadla om till en annan bransch då det finns en uppfattning bland våra informanter om att branschen kommer återhämta sig. Något som Ungdomsbarometern (2021) kom fram till

i deras undersökning är att många ungdomar sökt sig vidare till andra yrkesbranscher som anses mer trygga.

Fem av sex informanter har sökt eller funderar på att söka sig till en högre utbildning efter gymnasiet. Vid brytpunkter gör människor pragmatiskt rationella val utifrån sin handlingshorisont inom såväl det individuella fältet som det på makronivå (Hodkinson & Sparkes 1997, 41). De informanter som söker högre utbildning har alla endast siktet inställt på en enda skola inom restaurangbranschen, vilket kan tolkas som att de anser sig ha tillräckligt med information för att göra ett väl underbyggt val. I själva verket har de förmodligen inte tänkt över andra alternativ och hoppas på att komma in på den enda skola de sökt. Här kan det ses som att våra informanter lagt alla sina ägg i samma korg och att ett eller flera reservval hade kunnat vara en god strategi. Sannolikt kommer konkurrensen bland de högre utbildningarna bli hög till hösten då det är ansökningsrekord till utbildningarna inför hösten 2021 enligt UHR (2021). Det ursprungliga syftet med yrkesförberedande gymnasieprogram är dock, som namnet säger, att förbereda elever för arbetslivet snarare än högskolestudier. Att studera vidare är således inget självklart val för majoriteten av dessa elever, utan kan ses som en möjlig väg att fortsätta på sin bana eller skaffa sig ekonomisk trygghet i en tid av otrygghet och osäkerhet inom den bransch de har valt.

I Ungdomsbarometerns undersökning (2021) kan vi se en tydlig trend i att ungdomar väljer att söka sig till högre studier i och med upplevda begränsade möjligheter till arbete. Att våra informanter har sökt sig till högre studier skulle kunna ses som en biljett till en säkrare framtid och således en handling som går i linje med den fjärde paradoxen i Gelatt & Gelatts teori (2003, 51-52) om att vara realistisk och optimistisk inför det man tror på. Exempelvis beskriver Informant 2 att plugga vidare nu känns som en bra plan för att ge arbetsmarknaden tid att återhämta sig. Detta är den generella uppfattningen bland våra informanter, att restaurangbranschen kommer att återhämta sig. Att ha denna optimistiska framtidstro kan enligt Gelatt & Gelatt (2003, 58-59) vara stärkande av egenmakt och gynna individers agerande och beslutsfattande. Det realistiska i paradoxen kan ses som att ungdomarna väljer att söka sig till högre studier vilket Arbetsförmedlingen (2020, 4) hävdar är en bra strategi just nu.

Elevernas handlingshorisont påverkas sannolikt av möjligheterna på arbetsmarknaden kring vad som ses som tänkbart (Hodkinson & Sparkes 1997, 34). Enligt Arbetsförmedlingen (2020, 4) är just nya personer på arbetsmarknaden, unga och utrikesfödda, de svårast drabbade under pandemin, inte minst i branscher som