Borgholms slott och Tessin d.ä. : bidrag till slottets byggnadshistoria Rosell, Ingrid
Fornvännen 1998(93), s. 181-189 : ill.
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1998_181
Ingår i: samla.raa.se
Borgholms slott och Tessin d.ä.
Bidrag till slottets byggnadshistoria
Av Ingrid Rosell
Rosell I. 1998. Borgholms slott och Tessin d.ä. Bidrag till slottets byggnadshisto- ria. (Borgholm Palace and Tessin the Eider. A contribution to the architectural history of the palace.) Fornvännen 93. Stockholm.
During Swcden's Age of Greatness the architect Nicodemus Tessin the Eider pre- sented a rebuilding and enlargement program for Borgholm Palace. The source material enables us to follow the building operations during the years 1654-60.
Drawings by the architect, his letters to King Carl X Gustaf and lists of craftsmen and building materials describe the work during these years.
Ingrid Rosell, Danarövägen 48, SE-182 56 Danderyd, Sweden.
Ruinen av Borgholms slott på Ö l a n d m e d ut- sikt från d e n höga l a n d b o r g e n m o t Kalmar- sund är ett mäktigt historiskt m o n u m e n t , vars fyra längor m e d r u n d a h ö r n t o r n sluter sig kring en b o r g g å r d (fig. L ) . Slottets bygg- nadshistoria går tillbaka till medeltiden. Me- deltidsborgen ombyggdes av J o h a n III till ett renässansslott u n d e r ledning av den italienske arkitekten Dominicus Pahr. U n d e r Kalmarkri- get 1611-13 intogs slottet av d a n s k a r n a och blev delvis skadat. Då pfalzgreven Carl Gustaf, s e d e r m e r a Carl X Gustaf, fått Ö l a n d i förlä- ning, blev en u p p r u s t n i n g och ombyggnad av slottet aktuell.
Borgholms slott finns skildrat i litteraturen bl.a. av G. V. Sylvander och Z. Lakocinski (1877 och 1949). J o h a n IILs ombyggnader av Borg- holms slott behandlas med utförlig d o k u m e n - tation av A. H a h r (1907, s. 125 f f ) . Ombyggna- den u n d e r stormaktstiden skedde i två etapper, d e n första 1654-60 u n d e r Carl X Gustafs re- geringstid, den a n d r a 1681-93, då arbetet åter- upptogs av Carl XI. I d e n n a uppsats lämnas ett bidrag till d e n första e t a p p e n av stormakts- tidens byggnadshistoria.
Är 1653 anlitade pfalzgreven Carl Gustaf ar- kitekten Nicodemus Tessin d.ä. för en omfat-
tande ombyggnad av slottet. Tessin var tjugo- åtta år och just h e m k o m m e n från en studieresa till Italien. U n d e r vistelsen i Italien växte kun- skapen om den nya stilen, barockklassicismen, fram. Arkitekten utformade av allt att d ö m a re- dan i Italien ett projekt till en ny slottsanlägg- ning i Arensburg på Ösel på u p p d r a g av Mag- nus Gabriel De la Gardie, Carl X Gustafs svåger.
Pojektet står nära Tessins planer för Borgholms slott. Ritningarna är förlorade, m e n en »expli- cation» beskriver en anläggning m e d huvud- byggnad och flyglar kring en borggård och t o r n l i k n a n d e paviljonger i h ö r n e n . Vid ge- nomförandet fick slottet en a n n a n utformning (Karling 1984, s. 26). Även De la Gardies om- byggnadsplaner för Läckö slott 1654 p å m i n n e r o m Borgholms slott m e d h ö r n t o r n , och be- fästningar samt på en skiss en entrébyggnad, bestående av flyglar ( Rosell 1985, s. 29 f ) .
Flera bevarade ritningar och avbildningar ger oss en bild av hur Tessin tänkt sig slottets ut- formning. En g r u n d p l a n till ombyggnad av slottet i Vasasamlingen, påtecknad av Carl X Gustaf 1658, visar de väldiga l ä n g o r n a m e d torn och befästningar samt en entrébyggnad i öster m e d flyglar, portik och trappa (fig. 2). I framför allt västra och n o r r a l ä n g o r n a skulle
Fornvännnen 93(1998)
182 Ingrid Rosell
Fig. 1. Borgholms slott från öster. Foto J. Norrman, RAA, 1987. — Borgholm Palace from the east
betydande arbeten äga r u m . I västra längan åt sjösidan ligger Stora salen eller kungssalen, en audienssal, tidigare J o h a n IILs kungliga slotts- kyrka, samt en sal som indelats i tre gemak. Au- dienssalen m e d ett framskjutande parti omges av altaner m e d utsikt över Kalmarsund och trädgårdsanläggningar å ömse sidor om alta- n e r n a . I n o r r a längan, indelad i m i n d r e kam- rar, leder en bevarad portal till en ny trapp- anläggning. I Vasasamlingen förvaras även en plan av övervåningen m e d ändringar av rums- indelningar och trappor (Ehrenswärd 1984, s.
23, pl.VT).
En ritning av slottet från öster i Värnanäs ar- kiv återger utformningen av fasaderna som ka- rakteriseras av stramhet, monumentalitet och symmetri (fig. 3). Östra längan skulle utformas som en entréfasad med slottets huvudingång i en rikt utformad gavdrisalit m e d rnsticering och o r n e r a d gavel. En motsvarighet till d e n n a utsmyckning skymtar på västra längans fasad mot borggården. Fasaderna får liv g e n o m gör- d e l b a n d och fönsteromfattningar. Säteritaket bar rader av takkupor mot borggården och de
r u n d a h ö r n t o r n e n täcks av kupoler, krönta av lanterniner med eldtirnor. Kopparsticken i Sve- ciaverket har utgått från Tessin d.ä:s ritningar.
En avbildning av slottet från öster överens- stämmer m e d ovan n ä m n d a ritning i Värnanäs arkiv. En ritning med motsvarande utformning visar slottet från väster med ett framskjutande parti, o m g e t t av altaner, tidigare J o h a n IILs slottskyrka som f ö r ä n d r a d e s till audienssal (fig-4).
O m b y g g n a d e n av Borgholms slott tillhör Tessin d.ä:s tidigaste uppdrag efter studieresan.
Efter Carl X Gustafs k r ö n i n g 1654 tog bygg- n a d s a r b e t e n a fart. Reparationsarbeten h a d e ägt r u m i början av 1650-talet Det nära samar- betet mellan kung och arkitekt framgår av elva bevarade brev från Tessin till Carl X Gustaf vå- ren och s o m m a r e n 1654 (Stegeborgs saml.).
Ett av de första stegen av ombyggnaden var att omvandla d e västra och n o r r a längorna m e d deras h ö r n t o r n till en m o d e r n a r e och bekvä- mare bostad samt skapa tidsenliga r u m för re- presentation. För att bekvämt k u n n a nå vå- ningarna byggdes en stor trappa.
Fornvännnen 93(1998)
Borgholms slott och Tessin d.ä. 183
r
^iTTit_
•
• //Fig. 2. Borgholms slott. Grundplan till en restaurering på 1650-talet av Tessin d.ä., signerad av Carl X Gustaf 1658. Öster uppåt. Vasasamlingen, Engelsberg. — Borgholm Palace. Groundplan for a restoration in the 1650's by Tessin the Eider, signed in 1658 by king Carl X Gustaf.
Kungen väntades sommaren 1654 till Borg- holm. I ett brev den 21 maj 1654 uttalade Tes- sin f ö r h o p p n i n g e n , att m a n vid m i d s o m m a r skall ha h u n n i t så långt att k u n g e n bekvämt k u n d e logera i slottet I västra längan arbetade man m e d Stora salen eller kungssalen som sträckte sig g e n o m två våningar. Enligt Hilfe- lings r e s e h a n d b o k 1797 h a d e kungssalen då ä n n u kvar sitt stucktak som hotade att falla ned (KB, Hilfeling, s. 59). En tidigare sal omgestal- tades till tre gemak. I södra längan som till stor del upptogs av en allmän kyrka skulle även för- ändringar äga rum (fig. 2). Detta arbete synes dock inte ha blivit utfört. Hilfeling uppger, att
kyrkan 1797 hade kvar lämningar av predikstol och altare samt några bänkar. En relationsrit- ning i Krigsarkivet visar, h u r de västra och n o r r a l ä n g o r n a och tre av h ö r n t o r n e n färdigställts (fig. 5 ) . L ä n g o r n a täcks av sadeltak och har ä n n u ingen utsmyckning. En teckning a v j . H.
Rhezelius 1634 å t e r g e r d e n o r e g e l b u n d n a slottsanläggningen m e d sina olikformade torn före ombyggnaden ( H a h r 1907, fig. 39).
Gamla och nya shttskyrkan
I mittpartiet av västra längan m e d ett framskju- tande parti mot havet hade J o h a n III inrymt en kunglig slottskyrka, lagd på tvären i längans
Fornvännnen 93 (/ 998)
184 Ingrid Rosell
Fig. 3. Borgholms slott från öster. Fasadritning till en restaurering av Tessin d.ä. Värnanäs arkiv. Överens- stämmer med ett kopparstick av slottet från öster i Sveciaverket. Kalmar stadsbibliotek, — Borgholm Palace from the east. Drawing for the restoration in ihe f 650's. Tessin the Eider.
mittparti. Av kyrkan som sträckte sig g e n o m två våningar kvarstår m u r a r n a med spår av spets- bågiga fönster och rundfönster. Kyrkan h a d e inretts vid 1580-talets slut av Dominicus P a h r (Unnerbäck 1996 s. 272 f f ) . Tessin berättar i brev till Carl X Gustaf att han nedrivit pelare till valven i kyrkan såväl i mitten som i h ö r n e n och att valven skulle nedtas. Han lät ombygga k y r k o r u m m e t till en audienssal. De r u n d a fönstren murades igen och de spetsbågiga fick raka avslutningar.
Det är intressant att studera Tessins inställ- ning till äldre byggnadskonst Han lät riva Jo- han IILs slottskyrka m e d dess gotiska inslag.
När han byggde om kyrkan i kungliga slottet åt Karl XI, ville han inte ha kvar något av den go- tiska stilen. Intresset för den nya stora stilen var helt överskuggande. Är 1654 överlämnade Magnus Gabriel De la Gardie ett ombygg- nadsprojekt rörande del gamla Drottningholm till Tessin. Även den slottskyrka som J o h a n III byggt i detta slott, liksom på Borgholm en tvär- lagd sal i slottets mittparti m e d ett framskju- tande parti, nyinreddesvid ombyggnaden (Ro- sell & Wallenberg, 1977, s. 15 f f ) .
I stället för den raserade kungliga slottskyr- kan på Borgholms slott lät Tessin inreda en ny
kyrka i det nordöstra tornet som nedskjutits un- d e r Kalmarkriget. Byggnaden å t e r u p p f ö r d e s och övervälvdes av en kupol. Den kupolläckta centralkyrkotypen u p p t o g Tessins tankar allt- sedan hemkomsten från Italien 1653. Redan i Rom planerade han två kupoltäckta oktogoner m e d framspringande korsarmar för en stadsan- läggning vid slottet Arensburg. Samma kyrko- typ å t e r k o m m e r i ett projekt för Landskrona 1659 och senare i Drottningholms slottskyrka (Eimer 1966, s. 133). U n d e r åren på 1650-talet arbetade Tessin även m e d flera projekt till Kal- mar domkyrka m e d centraliserande form (Ro- sell & Bennett, s. 49 f f ) .
Borgholms slottskyrka blev det första ex- emplet på en centralkyrka i Sverige som i varje läll lill större delen blev genomfört. Kyrkan till- h ö r d e de första p l a n e r n a 1654 och arbete på kyrkrtindeln redovisas 1655-56. Kyrkorummet sträckte sig g e n o m båda våningarna u p p i den övervälvande kupolen. H ö r n t o r n e t gav det ide- ala c e n t r a l r u m m e t i cirkelns form. Ar 1655 an- skaffades glas till kyrkfönstren, och följande år utgick betalning för s t e n h u g g a r a r b e t e »zum K i r c h r u n d d » . Stenhuggaren J ö n s Larsson som senare arbetade m e d portalen i n o r r a längan högg 75 alnar r u n d a lister av sten som särskilt
Fornvännnen 93(1998)
Borgholms slott och Tessin d.ä. 185
AHXBORKHOLM,
Fig. 4. Borgholms slott från väster. Kopparstick i Svedaverket. Kungliga biblioteket. • the west. Engraving in the Svecia Antiqua et Hodierna by E. Dahlberg, 1717.
Borgholm Palace from
utvaldes på brytningsplatsen. I kammararkivet finns verifikationer över utfört arbete till slotts- kyrkan.
Efter 1656 kan vi emellertid inte följa arbe- tet med kyrkans inredning och få kunskap om dess fullbordan. Vid Hilfelings besök på Borg- holm 1797 beskriver han kyrkan i h ö r n t o r n e t :
»en r u n d Sahl m e d C o u p p e l Tak samt rätt vackra lister omkring ...». Vid detta besök hade emellertid slottet mist så gott som all inredning (KB, Hilfeling, s. 59).
Portakn i norra längan
Den m o n u m e n t a l a portalen i n o r r a längan kvarstår som ett m i n n e av Tessins ombyggnad av slottet och ger oss en föreställning om arki- tektens formspråk efter studieresan till Italien.
Portalen leder till d e n nya t r a p p a n l ä g g n i n g som Tessin a r b e t a d e m e d 1654. Den är u p p - byggd med doriska pilastrar och k o l o n n e r och k r ö n a n d e triglyf-fris. Kontrakt och räkenskaper i kammararkivet ger oss viktiga upplysningar om dess tillkomsthistoria. Den 26 januari 1657 slöt Tessin kontrakt med stenhuggarmästaren Jöns Larsson angående en portal »af hwit Steen
wedh Steenberget». Stenmaterial till bygg- nadsarbetet vid Borgholms slott togs huvud- sakligen från Öland och bröts i »Stenberget», dvs. dåvarande Dälje Stenberg. På äldre kartor är Dälje stenhuggargårdar utmärkta söder om
H o r n s u d d e n i Högby socken (Göransson 1955, s. 48 f f ) .
S t e n h u g g a r m ä s t a r e n J ö n s Larsson avled emellertid mitt u n d e r arbetet på portalen. Ett nytt kontrakt slöts d e n 6 juli 1658 m e d sten- h u g g a r n a i Dälje. De skulle fullborda arbetet på arkitrav, fris, överstycke och pelare enligt rit- ning för en summa av 160 dir kmt. Den 20 juli 1659 fick smeden Hans Olofsson och stenhug- garen Erik Jonsson betalt för u p p s ä t t n i n g av p o r t a l e n samt inpassning av d e n till farstuga och trappa. Den stora slottsporten uppsattes m e d hjälp av soldater och m u r a r e .
Carl Hårleman som besökte Borgholms slott 1750 uttalade sin b e u n d r a n för portalen: »En doriskt prägtig och uti de strängaste konstens Reglor af huggen Ölandssten bygd port ö p n a r i n g å n g e n till en o g e m e n t stor och beqväm trappa ...»
Byggnadshyttan
En byggnadshytta kring Borgholms slott växte fram. Tessins brev till kungen och räkenskaper i kammararkivet ger oss insyn i byggnadsarbe- tet och Tessins sätt att arbeta. H a n var ä n n u i början av sin bana och verkade både som arki- tekt och arbetsledare. Den 21 o k t o b e r 1653 omtalas Tessin ha anlänt till Borgholm och vis- tades därefter periodvis på byggnadsplatsen.
Han fördelade själv arbeten, beräknade mate- Fomvännnen 93(1998)
186 Ingrid Rosell
¥\£. 5. Borgholms slott Relationsritning efter Tessin d.ä:s ombyggnad. Stads- och fästningsplaner. Krigsarki- vet — Borgholm Palace. Drawing after the rebuilding by Tessin the Eider.
rialåtgång och byggningsfolkets löner. Senare n ä r arkitekten ö v e r h o p a d e s m e d u p p d r a g , ö v e r l ä m n a d e han sådana uppgifter åt a n d r a krafter.
Avlöningar och materialinköp har avsatt h a n d l i n g a r om vilka som utfört arbetet och vilka material som anskaffades. Listor över byggningsfolkets löner och över materialinköp, avfattade på tyska, är bevarade av Tessins h a n d . Marginella uppgifter ger oss en bild av bygg- nadshyttan. Vid slottet uppfördes m å n g a bygg- n a d e r för olika ändamål som smedja, kalkugn, sågkvarn och glasmästeri.
Stenmaterial och kalk togs i huvudsak från Öland. Stenhuggarna utförde mycket av sitt ar- bete på brytningssplatsen. Kalkstensindustrien levde kvar u n d e r å r h u n d r a d e n m e d det tunga arbetet m e d framförande av material på skott-
kärror, stenbårar och lastning m e d hjälp av stenkran. Ölandskalken var avsedd till mur- bruk och Gotlandskalken till finare putsarbe- ten.
Något som bör ha präglat byggnadsplatsen är de tunga t r a n s p o r t e r n a av sten från Dälje stenhuggargårdar. Till h a m n e n anlände finska skutor m e d ställningsbräder, bojorten m e d Gotlandskalk, olika farkoster m e d kistor m e d glas samt bly till fönstren, koppar, timmer, stångjärn till spik och ankarjärn och t u n n o r m e d malt från Lubeck till byggningsfolket B o j o r t e n tillhörde de större fartyg som användes för transporter av byggnadsmaterial. Den hade en hög, uppåt avsmalnande och r u n d stäv och var vanligen o m k r i n g tjugo m e t e r lång. För tyngre transporter som mursand och grus an- vändes pråmar. Skutor kom med material från
Fornvännnen 93 (1998)
Borgholms slott och Tessin d.ä. 187 Norrköping och Västervik. Bönder från Boda
levererade smide och kol.
Det gällde först och främst av förse de båda längorna m e d nytt tak. Anskaffande av balkar, bräder, läkt, näver och tjära berättar om detta arbete. Takspån av ek tillverkades enligt en av arkitekten g o d k ä n d modell. Stora m ä n g d e r spån tillverkades 1656.
För uppfordring av det tunga materialet an- vändes vindspel och olika typer av block. Arbe- tet med murtegel, sand och grus på ställningar var inte ofarligt. Är 1654 berättar Tessin för kungen om en olycka i samband m e d sådant arbete. Ställningarna h a d e rasat, varvid mur- mästaren från Stockholm h a d e avlidit. Tim- m e r m a n n e n Adrian Didriksson, ytterligare två m u r a r e , två båtsmän, fem finska och tio små- ländska soldater h a d e skadats.
Byggningsfolk
Räkenskaperna i kammararkivet omfattar åren 1654—1660.1 april 1654 bestod arbetsstyrkan av 166 man. Fjorton m u r a r e var i verksamhet vid slottet. Ytterligare en murmästare m e d tolv ge- säller anlände från Stockholm. Soldaterna var ett viktigt inslag bland byggningsfolket Räken- skaperna innehåller rullor m e d arbetssoldater från Småland och Finland. Soldaterna varie- rade i antal: åren 1655-58 var 80-90 soldater i verksamhet på byggnadsplatsen, åren 1659-60 sjönk antalet något. Enligt ett brev till kungen
1655 erfordrades 8 000 rdr årligen för betal- ning av hantverkare, soldater, båtsmän och a n d r a arbetare. Tessin klagade i samma brev över utebliven lön. Resan till Italien hade varit kostsam och han h a d e varit tvungen att sätta sig i skuld.
Flera n a m n på olika hantverkare m ö t e r oss i handlingarna:
Byggnadsskrivaren Per Jönsson
Murmästare Anders Cnutsson och Henrik Gotwaldt Muraren Lars Lustig
StenhuggareJöns Larsson, Erik Jonsson, Erich Måns- son, Christian Jönsson, Jan Käre och Olof Jansson Kåre
Smeden Hans Olofsson Glasmästaren Mårten Siwersson Timmermannen Adrian Dielrichson
Snickare, Spånslagare, Barberare, Småländska och finska soldater, Båtsmän
Murmästaren Anders Cnutsson var verksam i Kalmar 1658. På 1650-talet a r b e t a d e han vid fortifikationen och senare vid Kalmar domkyrka. Han tjänstgjorde som byggmästare vid domkyrkan 1666 och f ö r e k o m m e r i sam- band med detta arbete till sin d ö d 1679. Tim- m e r m a n n e n och byggmästaren Adrian Diet- richson finns i fortifikationens räkenskaper 1657. Han var verksam i nya staden i Kalmar och arbetade 1657 bl.a. m e d Västerport. Till- sammans m e d ingenjören Anders Bergh fick han i u p p d r a g att beräkna virkesåtgången till en träkyrka på Kvarnholmen. Glasmästaren Mårten Siwersson deltog även i arbetet vid Kal- mar domkyrka (Hofrén 1970, s. 185; Rosell &
Bennett 1989, s. 81, 85). Några av de ledande på byggnadsplatsen h a d e sålunda tillhört fortifi- kationen och var tekniskt kunniga. Stenhug- garverkstäderna i Dälje på n o r r a Ö l a n d be- tydde mycket för ombyggnadsarbetet på 1650- t a l e t Efternamnet Kåre kan knytas till Boda kyrka n o r r o m Dälje Stenberg. J ö n s Häm- mingsson Kåre H a u e r bekostade 1654 en grav- sten över en kyrkoherde, även m e d Kåre som efternamn (Boström 1968, s. 99 f f ) .
Avbrott i byggnadsverksamheten
Carl X Gustaf var större delen av sin regering upptagen av krig och h a n n inte följa arbetet på Borgholms slott. Är 1657 förklarade Fredrik III av D a n m a r k krig m o t Sverige. Man k u n d e vänta sig ett anfall m o t Ö l a n d och Småland.
Borgholms slott och Kalmar var hotade. Dans- k a r n a riktade dock sitt anfall m o t Halland. I februari 1658 stod Carl X Gustaf m e d d e n svenska hären på Själland och den 26 februari slöts freden i Roskilde. Faran var över och kungen k u n d e signera ritningarna till det fort- satta arbetet på Borgholms slott. H a n beviljade samma år Kalmar stad rätt att insamla medel över hela riket till domkyrkobygget i staden.
Då Carl X Gustaf avled 1660 avstannade ar- betet på Borgholms slott. En del av arbetsstyr- kan överflyttades till domkyrkobygget i Kalmar, som påbörjades 1660 u n d e r Tessins ledning.
Arkitekten flyttade till Kalmar för att leda verket (Rosell & Bennett, s. 80). På g r u n d av mångfalden av arbetsuppgifter blev det emel- lertid inte möjligt för Tessin att följa u p p arbe-
Fomvännnen 93 (1998)
188 Ingrid Rosell
tet på platsen och h a n l ä m n a d e Kalmar föl- j a n d e år. Nybyggnaden av Drottningholms slott
och a n d r a uppgifter i huvudstaden och för adelns gods väntade. Av Tessins ej genomförda projekt är ett förslag till lustslott för Hedvig E l e o n o r a ett a n n a t exempel på hans stil de första åren efter Italienresan, en villa av palla- diansk typ m e d en kupolkrönt sal i mittpartiet (Karling 1984 s. 28 f).
Arbetet på Borgholms slott återupptogs av Carl XI och stod åren 1687-93 u n d e r ledning av Abraham Winantz, Tessins styvson, 1693 ad- lad Svansköld. Källmaterial om d e n n a period av Borgholms slotts historia finns bl.a. i Kalmar länsstyrelses arkiv. Från och m e d 1692 u p p t o g ledningen av domkyrkobygget så gott som all Svanskölds tid. Är 1697 u t n ä m n d e s han till bi- t r ä d a n d e slotts- och hovarkitekt åt Tessin d.y.
vid Stockholms slott (Rosell 1992, s. 115). Åter- upptagandet av arbetet på Borgholms slott för- dröjdes, då krigstider ånyo n ä r m a d e sig.
Det stora nordiska kriget och Sveriges för- lorade ställning som stormakt innebar en suc- cessiv avmattning av byggnadsverksamheten.
Ombyggnaden av Borgholms slott blev ej full- b o r d a d . H u r mycket som blev utfört u n d e r Svanskölds tid är ä n n u inte u t r e t t U n d e r 1700- talet förvandlades slottet successivt till en ruin.
Hilfeling beskriver slottet 1797; »it Torn är nedslagit, på 2 ne Sidor fins intet tak, hwarföre alt trävärket ruttnat och masta dels nedramlat till och m e d Bjälkarne. Ät Sjösidan eller S:V:
ser det äfven bedröfligt ut och lutar till under- gång. Stora Trän växa på S:0: och N : 0 : r e mu- r a r n e endast den N:V: sidan är n å g o r l u n d a i behöll j ä m t e en täml: vacker Portal men rum- men hava mist alla Sina gamla p r y d n a d e r och meubler ...»(KB, Hilfeling, s. 58.) En eldsvåda 1806 bidrog ytterligare till att slottet förvand- lades till en ruin.
Bilaga
Kontrakt den 6 juli 1658 a n g å e n d e portalen i norra längan. Riksarkivet, kammararkivet, Slott och gårdar, vol. 8. Borgholm.
Efter så som medh mester Jöns Larsson Steenhug- gare wedh Berget war betingat den portalen som ähr opsat för trapporten her på Borgholms Slått, och
samma Portall igenom hans dödelige frånfall icke ähr kommen till sin fullbordan, uthan deroppå res- terar Architraven, frisen och Cronlisten så och deth öfwre sampt Pelare Werket op till dhe fenster i med- lere wåningen. Så emedhan wij samptelige under- tecknadhe Steenhuggare för allahanda richtigheet skull icke hafwa kunnat förferdiga resterande arbe- tet, altså hafwa wij på nytt betingat samma Architrav, fris, Cronlist öfwerwerk sampt Pälarne som dhet på afritningen betecknat ähr, medh j\rchitecten Welbe- trodh Nicodemus Tessin, i denna innewarande Som- mar at förferdiga samma ofwanbemelte arbete efter den mått och stoorleek som Portalen krefwer, wäll rätt och reent utharbetat sä at uthi opsettningen der oppä icke nogot mangell eller feel wara skall, och hafwer welbemelte Architect låfwat oss derföre uthi betallning Etthundradhe och Sextio daller koppar mynt för ett och alt richtigt at erleggia och betalla, hwilcka 160 Dall: kopp:m. wij efter handen som ar- betet bepröfwas wara ferdig till, skolla hafwa at be- komma, och ähr oss nu pä bemelte summa af mehr bemelte Architect Nicodemus Tessin tillstelde fyra- tio daller kopparmynt, hwilcka 40 dr. k:m. och her- medh quiteras, att alt detta oss allom medh wellbe- tenkt modh belährat och bewilliat ähr hafwa wij denna skrift medh wåra nampn och bomerken un- dertecknat som ähr skeedh pä Borgholms Slått den 6 Juli Anno 1658.
fan Pärsson Ohj fansson Kåre Erich Månsson Sven Måns- son Christian fönsson Hans Olofsson fan Kåre
Noch hafwa wij Undertecknadhe Stenhuggare be- kommet af H. Architecten på ofuanbemälte contract kopparmynt Siuttio daler, och till widare bekräftelse med egna händer skrivet och underskrivet den 19 octob: 1658.
F.rich Månsson Christian fönsson Hans Olofsson
Referenser
Boström, R. 1968. Boda kyrka.S\eriges kyrkor vol. 116.
Stockholm.
Dahlberg, E. 1856. Suecia antiqua et bodierna. Stock- holm.
Ehrenswärd, U. 1984. Vasasamlingen. Arkitekturrit- ningar från 1600-1800-talen. Katahg. Stockholm.
Eimer, G. 1966. Romerska centraliseringsidéer i Sve- riges barocka kyrkobyggnadskonst. Konsthistoriska studier tillägnade Sten Karling. Stockholm.
Göransson, S. 1955. Från Kongl. Maj:ts stenhuggare vid Dälje till modern stenindustri vid Sandvik.
Åkerbo hembygdsförenings årsbok.
Hahr, A. 1907. Studier i johan Ill:s renässans. I. Upp- sala.
Hofrén, M. 1970. Kalmar. Karolinska borgarhus i sten.
Stockholm.
Kalmar stadsbibliotek, Värnanäs arkiv, Borgholms slott.
Fornvännnen 93 (1998)
Borgholms slott och Tessin d.ä. 1 8 9 Karling, S. 1984, Kalmar domkyrka och Nikodemus
Tessin d.ä. Växjö stiftshistoriska sällskap. Växjö.
KB, Hilfeling. Kungliga biblioteket, I.C.G. Hilfeling, F.m. 57:2, resejournal 1797.
Krigsarkivet, stads- och fästningsplaner, Borgholm 6.
L a k c o d n s k i , Z. 1949. Borgholms slott. Öland III.
Lund.
Riksarkivet, kammararkivet, Slott och gårdar vol. 8 Borgholm. Stegeborgssaml. E 188, N. Tessin d.ä.
ull Carl Gustaf.
Rosell, I. 1985. Läckö shltskyrka. Sveriges Kyrkor vol.
198. Stockholm.
— 1992. Arkitekten Abraham Svansköld. Tessin d y:s
halvbror och medhjälpare. F"rån romanik till nygo- tik. Studier i kyrklig konst och arkitektur tilläg- n a d e Evald Gustafsson, Stockholm.
Rosell, I. & Bennett R. 1984. Kalmar domkyrka. Sveri- ges Kyrkor vol. 209. Stockholm.
Rosell, I. & Wallenberg, B. 1977. Drottningholms shlts- kyrka. Sveriges Kyrkor vol. 174. Stockholm.
Sylvander, G. V. 1877. Borgholms shtt. Kalmar.
Unnerbäck, E. 1996. Vadstena shtt från befästning till re- nässanspalats 1563-1620. Stockholm.
Vadstena landsarkiv, Kalmar länsstyrelses arkiv, L a n d s k o n t o r e t E 1, byggningsräk. Borgholms slott 1687-.
Summary
T h e ruin of Borgholm Palace on the Island of Ö l a n d is an i m p o r t a n t historical m o n u m e n t . T h e palace, the architectural history of which goes back to the Middle Ages, was destroyed by fire in 1806. During Sweden's Age of Greatness the architect Nicodemus Tessin the Eider pre- sented a rebuilding and e n l a r g e m e n t project to King Carl X Gustaf. It is an example of the breakthrough of Baroque classicism in Sweden d u r i n g the mid-17th century.
T h e source material enables us to follow the building operations d u r i n g the years 1654—60, when Tessin the Eider supervised the work.
Letters from the architect to the King, lists of craftsmen a n d of building materials are invaluable sources for o u r knowledge of his
work after his educational tour to Italy. We can follow t h e m a s o n s ' work in contracts a n d o t h e r written sources. Work was begun in 1654 with the west and n o r t h wings of the palace. In t h e n o r t h e a s t r o u n d angle tower a palace chapel was consecrated. A m o n u m e n t a l portal to the e n t r a n c e in the n o r t h wing is still pre- served.
T h e rebuilding p r o g r a m was i n t e r r u p t e d , when the King died in 1660. It was c o n t i n u e d during the years 1687-1693 by Tessin's stepson Abraham Svansköld. T h e Great N o r t h e r n War a n d the decline of Sweden as a major power caused successive curtailment of the building activities a n d the renovation of Borgholm Palace was never completed.
Fornvännnen 93 (1998)
