Ett kammargravfält i Västergötland Floderus, Erik
Fornvännen 33, 360-364
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1938_360
Ingår i: samla.raa.se
SMÄRRE MEDDELANDEN
KTT KAMMABCrmAVFALT I vAsTKH«iöTLAM)
I samband med omläggning av en väg vid Hov, Hällstads sn, Väster- götland, måste år 1932 8 gravar borttagas. Vid den undersökning, som dess- förinnan företogs av förf., visade det sig, att dessa gravar kunde hänföras till samma typ som de av Hj. Stolpe undersökta karamargravarna mellan
Fig. 1. Hov, Hällstad sn, grav 39. a. Lerkärl och (dryckes?)-horn. b. Järn fragmenter. c. Betsel och hästtänder, d. Stigbyglar, e. Sten. f. Sporrar, g. Järn-
fragmenter. b. Sköldbuckla, i. Jordfast sten. j . Spjutspets.
Borg och svarta jorden på Björkö. Till samma typ höra även gravarna i västligaste delen av svarta jorden i Hedeby, belägna under en senare bebyggelse, ett av T. J. Arne beskrivet gravfält vid Ccrnigov i Ukraina
(Acta archffiologica II, 1931) samt en för några år sedan av Holger Arb- man undersökt grav i Långtora sn. Uppland, se Fornvännen 1936, sid. 89 ff.
De vid Hov undersökta gravarna voro jordblandade rosen 5—8 m i diam.
och i allmänhet 0,5 m höga. Den största (ej undersökta) graven hade en diam. av 13 m. Gravarnas antal uppgår nu lill omkring 60. men ett ganska
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N 361
^7
Fig. 2.
Hov, Hällstad sn, grav 26. 1 skala '/io, de övri-
ga '/••
Fig. 3. Hov, Hällstad sn,
0
grav 26. Skala »/,.
Fig. 4. Hov, Hällstad sn.
grav 27. Skala »/»•
stort antal synas ha blivit bortodlade under årens lopp. I ingen av gravarna var något trävirke bevarat, så att kamrarnas byggnad närmare kunde stu- deras. De ha emellertid upptagit en rektangulär yta, vars längd växlat mellan 4 och 2,3 m, bredden bar varit mellan 1,4 och 2,3 in. Kamrarna ha legat 0,4—0,7 m under den ursprungliga marknivån, deras böjd kan endast obetydligt ba överstigit 1 m. över dem bar lagts en fyllning av jord och relativt stora stenar, vilka sedan rasat ned i kammaren, när taket för- multnat, så att i gravarnas yta tydliga rektangulära insänkningar markerats.
Samtliga voro orienterade i ONO—VSV.
Alla organiska ämnen voro förmultnade med undantag av några tänder till de hästar, som medföljt de döda i graven. Dessa hästar ba i allmänhet varit placerade på en 1—2 dm högre belägen avsats utanför kammarens södra sida, sannolikt vid den dödes fötter. Här nedan följer beskrivningen över de undersökta gravarna.
N r 2 4. Inga spår av skelett eller andra fynd.
N r 2 6. I kammaren anträffades
etl j ä r n s v ii r d, Jan Petersens lyp M (De norske vikingesverd, Kra 1919), fig. 2: 1.
362 S JU A II l i E M E D D E L A N D E N
Wi ' "
Fig. 5. Hov, Hällstad sn, grav 39. Skala mukr. >/s-
en s k ö l d b u c k l a med fyra(?) nitar med platta, tämligen stora hu- vuden, fig. 2: 2,
cn h u g g k n i v, fig. 2: 3,
en s k ä r a e l l e r k o r t l i e , fig. 2:4.
I NV hörnet av kammaren, ovisst om innanför eller utanför densamma, lågo
delar av ett b e t s e l , fig. 2:5, samt omedelbart intill detta
28 små t e n n s t i f t med välvda huvuden, fig. 3, ornerade med en pärl- bandsrand kring kanten och på mitten i form av en trekant med insvängda sidor. Dessa stift ha suttit pä remtyget och ha sin direkta motsvarighet i båtgraven nr 4 i Valsgärde (B. Odencrants, UFT 43, fig. 11).
N r 2 7. I kammaren lågo
ett knippe p i l s p e t s a r av två olika typer, tig. 4: 1—6, ett enkelt tresidigt s k i f f e r b r y n e .
S om kammaren, på en 1,5 dm högre belägen avsats lågo h ä s t t ä n d e r samt b e t s e l f r a g m e n t e r , tig. 4: 5—6.
N r 3 2. I kammaren anträffades
en kort l i e e l l e r s k ä r a , snarlik fig. 2:4, ehuru med starkare böjt fästeparti,
en k n i v , en p r y l med rester av träskaft,
ett knippe p i l s p e t s a r , 11 st., med spetsovalt blad och smalare tånge, formen växlande,
elt e l d s t å l ,
S M A Ii H E M E D D E L A N D E N 363 j ä r n f r a g m e n t e r , obestämbara.
S om och utanför kammaren, 2 dm högre än dennas golv lågo h ä s 11 ä n d e r,
ett b e t s e l , fragmenter, av typ som fig. 2:5, en j ä r n s ö l j a till munderingen samt en j ä r n b r o d d .
N r 3 9. Mitt på graven, i insjunkningen, som markerade kammaren, lag on 1,3 m läng sten, som troligen varit rest (fig. 1). Intill kortväggen i ONO i kammaren och lutad mot denna slod
Fig. 6. Hov, Hällstad sn, grav 58. Skala Vi-
in s k ö l d b u c k l a med fem nitar med smä platta huvuden, fig. 5: 1.
I kammaren lågo
en s p j u t s p e t s , fig. 5: 2,
on s k ä r a e l l e r k o r t l i e , fig. 5: 3, ott e l d s t å l , fig. 5:4,
en k n i v , fragmenter,
ett knippe p i l s p e t s a r med lancetttormiga blad, fragmenter, spetsen av elt k o h o r n (dryckeshorn?) samt
en l e r u r n a , krossad, fragmentarisk, av fint gods med mörkbrun, jämn yta.
På en 2 dm högre avsats vid den dödes fötter i S hade hästen legat, endast t ä n d e r n a voro bevarade. Här påträffades även
ett par s p o r r a r , fig. 5:5,
ett runt b e s l a g med nitar, till sporrommen, fig. 5:6 (jfr ett gravfynd från Valåkra, Högsby sn, Småland, SHM 19319: 2),
ott par s t i g b y g l a r , fig. 5:7, av samma typ som i grav 1, Tunby, S:t llians sn, Västmanland, SHM 19732, avb. i Ak:s årsbok 1930—1932,
15 st. r e m b e s l a g till bröstremmen(?) med klapper, fig. 4:8, av samma typ som i don anförda graven frän Tunby, avb. ibid.
ett r e m k o r s n i n g s b e s l a g , fig. 5: 9, ott b e t s e l , fig. 5:10, samt
fyra j ä r n s ö l j o r till munderingen.
N r 4 7. J ä r n k n i v. — H ä s t t ä n d e r .
N r 5 1 . J ä r n k n i v . — J ä r n f r a g m e n t . — H ä s t t ä n d c r . N r 5 8. 1 fyllningen två h ä s t t ä n d e r ,
H ä n g s m y c k e n av silver, 2 st., fig. 6:1—2, formade som eldstål, ornerade längs kanterna med punktrader (jfr Björkö, gravarna 825 och 950),
3 6 4 S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
g l a s f l u s s p ä r l a med klarblå, glasyrartad yta, starkt nött, g l a s f l u s s p ä r l a , röd,
j ä r n p i n c e t t(?), fragmenter,
l e r k ä r l , några bitar av grovt gods, formen troligen enkel.
Inga spår av skelettet anträffades, ej heller några spår av ett hästskelett.
Huruvida verkligen en kammare funnits i denna grav kunde icke avgöras.
Genom överensstämmelse med Valsgärde 4 beträffande tennstiften på rem- tyget torde denna grav kunna dateras till samma tid, 900-talets mitt. Grav 39 överensstämmer nära med den ovan anförda Tunbygraven, vilken i sin tur innehåller ett selbågskrön av samma typ som Vendel IX, av Arne senast (Das Bootgräberfcld von Tuna in Alsike) daterad till tiden 900—
950. De anförda Birkagravarna, vilka innehålla hängsmycken av samma typ som i grav 58, tillhöra tiden 800-talets senare hälft (enl. benäget meddelande av H. Arbman).
Fynden ha i SHM inv. nr 20038.
Erik Floderus NYA GRÄVNINGAR I NOVGOROD
Aren 1932 och 1934 utfördes i staden Novgorod grävningar av stort intresse. Som bekant ligger staden på ömse sidor om floden Volcbov. På västra sidan befinner sig intill floden den gamla borgen (detinjets); den östra sidan kallades fordora Handelssidan, och där var på sin tid nord- bornas faktori (sedermera Gotenhof) beläget. Staden indelades i flera stora områden (kontsy). På Ilandelssidan lågo Plotnitskij konjets (timmer- inanskvarteret) och söder därom Slavenskij konjets (Slavenskij cholra) eller Slavna. I sydligaste delen av detta kvarter nära Eliaskyrkan utfördes grävningarna av M. Karger, A. Artsichovskij och L. (lolubev.
Härvid kunde man urskilja tre lager, det översta tillhörande 1600—1900- talet, det mellersta 1400—1600-talet och det understa 1000—1400-talet. Sist- nämnda lager anträffades på ett djup av 120—220 cm] ibland ännu dju- pare. Här fanns mycken keramik av samma typ som i kurganerna med linje- och vågornament, samt bitar av glasarmband. Vidare innehöll detta lager tro skikt av timrade bostäder. I mitten kunde man framgräva en hel fyrkantig stuga av liggande timmer frän 1100-talet. Denna hade tyd- ligen tillhört en skomakare, att döma av de tusentals läder- och sko- resterna. Bredvid stugan stod en kista 135X100X60 cm med kalk för garv- ning av hudar, vilket visade, att skomakaren samtidigt utövade garvar- yrket. Av Novgorods skrivarebok vet man, att på 1500-talet låg just i
denna trakt skomakarens gata.
Något djupare och söder om nämnda stuga låg en mindre, fyrkantig bygg- nad av liggande stockar, förmodligen ett skjul. I närheten funnos resterna av en hampoljepress. Söder härom och begränsande dessa byggnadslämningar låg en stenmur, som torde ba anlagts i förra delen av 1300-talet (antag- ligen 1335).
Fynden av lerkärlsbilar och busdjursben uppgingo till omkring 80 000.
