En förhistorisk paddelåra funnen nära Gemla i Småland Post, Lennart von
Fornvännen 31, 364-370
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1936_364 Ingår i: samla.raa.se
FYND OCH FÖREMÅL I SVENSKA MUSEER
EN FÖRHISTORISK PADDELÅRA FUNNEN NÄRA GEMLA I SMÅLAND
I södra Småland liksom troligen i do flesta trakter av Sverige äro fynd av primitiva båtar, tillverkade genom urholkning av en tjock ek- eller furu- stam, mycket vanliga i sjöar, åar och mossgölar. Somliga ligga uppdragna vid stränderna, andra komma i dagen vid sjösänkningar eller vid uldikning av sankmarker.
Att tidsbestämma dessa båtar synes i de flesta fall omöjligt. Man vet blott, att de flerstädes använts ännu så sent som omkring och t. o. in. efter mit- ten av 1800-talet, varför det är troligt, att cn hel dol, för att icke säga de flesta av dessa till utseendet så ålderdomliga farkoster ej äro synnerligen gamla. Det är dock möjligt och sannolikt, att några av dem kunna vara för- historiska.
Att genom studium av de olika typerna — de äro nämligen högst väx- lande till formen — komma till någon tidsbestämning torde vara otänkbart.
Ty i allmänhet synes formen i detta tall vara något ganska tillfälligt. — Man har gjort kanoten, som det fallit en in, och såsom man genom erfa- ienhet på varje plats funnit ändamålsenligt. Endast då farkosten ligger in- bäddad i lösa jordlager, eller då uti eller närmast omkring densamma be- stämbara fynd av artefakter göras, kan en tidsbestämning eventuellt givas, i det förra fallet en u n g e f ä r l i g sådan genom pollenanalys.
Tillsammans med kanoter tycker man, att å r o r då och då borde hittas.
Men egendomligt nog tyckas sädana fynd vara sällsynta.
I grunda sjöar har mannen i kanoten troligtvis stakat sig fram. Den därtill använda stakon behövde knajijiast någon särskild tillformning. Men för att framdriva kanoten på djupare vatten behövde han en åra, till form och storlek tillverkad och lämpad efter kanotens storlek och beskaffenhet i övrigt.
De olika år-typer, som kunde komma i fråga, utgjordes av don korta en- bladiga paddeln eller av den med blad i båda ändar försedda paddeln eller nlutligen för mycket stora kanoter av den vanliga åran för roddbåtar.
En liten meterläng enblaclig paddel av spadform fann förf. liggande yt- ligt i dyn ett långt stycke ut från förutvarande stranden i den lilla sänkta Myrsjön, även kallad Varvsrydssjön i nordöstra delen av Lenhovda sn, Kronobergs län, vid vilken sjö dels vid sista strandbrädden före sänknin- gen, dels ett stycke ut på den genom nämnda sänkning torrlagda bottnen funnos såväl en mängd gamla fiskeanordningar, s. k. katsor, som även ett
F Y N D O C H F Ö R E M Å L I S V E N S K A M U S E E R 365
antal m. 1. m. bibehållna primitiva båtar — bland dessa, åtminstone 7 styc- ken gjorda av en stam och en gjord av två urgröpta stamdelar, hopfogade efter en linje i mitten av båten efter dess längdriktning. Alla kanoterna voro av fur.
Den lilla paddeln från Myrsjön, som också var av fur, kan tyvärr ej tids- bestämmas. Den finns på Smålands museum i Växjö.
Ett ganska märkligt år-fynd är en av ekvirke groft tillformad paddel med blad i båda ändar, som hösten 1926 hittades vid dikesgrävning i öja socken å Gomla Säteris ägor ett par hundra meter öster om Gemla järnvägsstation å Växjö—Alvesta järnv., ooh som av ägaren till gården överlämnades som gåva till Smålands msueum i Växjö (inv:n:r 3672).
Fig. 1.
Förhistorisk paddel, jordfynd från Gemla i öja sn, Kronobergs län.
Nära Via av nat. storl.
Platsen, där fyndet gjordes, är på södra sidan om järnvägen, där en sän- ka i terrängen förefinnes, vilken sträcker sig mot söder och sydost ner till Mörrumsån (»Helige å») och synbarligen en gång, då än haft betydligt högre vattenstånd än nu, utgjort en utvidgning eller vik av densamma.
På grund av naturförhållandena på fyndplatsen och årans läge i nedan skildrade lagerföljd (se v. Posts utlåtande!), där den enligt dikesgräva- rens upjigift hittades 1,15 m under ytan, liggande horisontellt utsträckt strax över det steniga bottenlagret, ansåg sig förf. kunna våga uttala en förmodan, att den tappats och blivit inbäddad därstädes någorlunda snart efter sedan ett på nederbörd rikt klima! Inträtt, varigenom ån svämmat över sina bräddar, och tidsatte därför gissningsvis åran till tiden närmast efter den subatlantiska klimatförsämringens början eller med andra ord till ä l d r e j ä r n å l d e r n . Såsom av nedan återgivna redogörelse av profes- sor Lennart v. Post över den undersökning lian verkställt av jordprov trän åran och fyndplatsen o. s. v., framgår, synes denna tidsbestämning ej vara oriktig.
Vi återkomma nu till själva åran. Vidstående figur visar dess utseende.
Fig- 1.
Den är, som synes, en dubbelbladig paddel med långa, smala, tämligen tjocka blad, tillspetsade mot ändan.
Bladen ligga ej i samma plan utan äro ställda nägot skevt i förhällande till varandra. Fig. 2. Greppet är ej trint utan något plattat med avrundade kanter. Måtten äro: hela längden 169 cm; ärbladens längd: ena bladet 45 cm, andra bladet 64,5 cm; årbladens bredd: 8,5—9 cm, tjockl. 3—4 cm; greppets längd: 59,5 cm, bredd 4,5—5 cm, tjockl. 3 cm.
Tillyxningen är grov men synes vara gjord med säker hand och tydligen
^ ^
366 F Y N D O C H F Ö R E M Å L I S V E N S K A M U S E E R
oj med sten- eller flintyxa utan med metallyxa — troligen järnyxa. Till- spetsningen av bladen samt bladens ringa bredd bar säkerligen haft den praktiska betydelsen, att man utan svårighet skulle kunna köra ned det smala spetsiga årbladet i bottenlagren och därigenom vid fiske på någor- lunda grunt vatten kunna använda paddeln för kvarhällande av båten på en plats. — Ärbladen äro å andra sidan groft gjorda, för att de ej skulle bräckas av, då man stötte ned dem i bottnen eller använde åran att staka
Fig. 2.
Tvärprofil av paddeln från Gemla, visande bladens inbördes skeva ställning.
St. drygt 1js av nat. storl.
sig fram mellan stenarna på grund vatten. — Åtminstone ena äran visar i själva verket en skadegörelse i spetsen, som tyder på att man stött den mot hårda föremål.
Knut Kjellmark.
A l d e r s b e s t ä m n i n g a v p a d d e l d r a n .
På anmodan av dr Knut Kjellmark har jag företagit pollonaiialytisk åldersbestämning av en paddolåra av ek, tillhörande Växiö museum och funnen hösten 1926 vid dikesgrävning i låglänt mark nära Mörrumsån (»Helige å») ungefär 200 jn Ö om Gemla järnvägsstation.
Det material, som för ändamålet stått till mitt förfogande, är dels ett jordprov, avskrapat från åran, dels en av 8 prov bestående provserie, ta- gen av dr Kjollmark av fyndplatsens lagerföljd. Äran uppgavs vara fun- nen på djupet 1,15 m å nivån för provet nr 2 i donna serie.
För att lösa åldersfrågan har jag dels analyserat dessa av dr Kjellmark översända prov (tabellen och pollcndiagram 1), dels till jämförelse genom- arbetat den närmast fyndplatsen belägna, någorlunda goda lagerföljd, från vilken provserie finnes i Sveriges geologiska undersöknings torvprov- samling, nämligen från en mosse nära sjön Salens västra strand ungefär 7 km V om Gemla (pollendiagram 2). Vidare har jag i och för dateringens tillskärpning, men utan resultat, i Statens Historiska Museum eftersökt tidsbestämda fornsaker från järnåldern från traktens mossar.
F Y N D O C H F Ö R E M Å L I S V E N S K A M U S E E R 367
M O
O 10 SO 3 0 'fO SO 6 0 70 SO 9 0 100%
8 7
.
. Dy
Dyig och S a n d i g
su dim lera
Ren svämlera
*lUf
I / v \
b l
\
\ 1 ' Å 1
\ \ y
i \
w
-
1
N
/ /
/
>
^ o
4
\
\
I
J* -•*»
-—3
^ • J *
^ f ^
f 1%
Ek blandskog Quercus Tilia Ulmus
—O—
F
C
- - • - - Salix ragus Co.rpin.uS Corylus Diagram 1. Från fyndplatsen för åran.
Proven 8—3 i serien från fyndplatsen bestå av svämlera mod växlande sandinblaiidning och dybalt. Ytprovet (8) är dock snarare en sandig dy, tämligen rikt genomsatt av C a r e x-rötter. De två understa proven (2—1) äro en nästan ren, tämligen grov, mon sandfattig svämlera, så gott som utan organogena bibeståndsdolar och så pollenfattig, att proven måst be- handlas mod fluorväte, för att pollenanalys skulle erhållas. Hela lagerfölj- den utom det översta provet synes vara bildad, då platsen var sankare än uu, de två understa sannolikt under tämligen stark vattenrörelse (vågsvall j)ä en strand eller strömning?), som bortfört det organogena slammet.
Den för åran uppgivna fyndnivån är tydligen ej fullt exakt fastställd.
Åtminstone härrör det från åran avskrapade provet icke ur det lager de två understa proven i serien representera utan från den övre, sandiga och dyiga svämleran. Årans pollenspoktrum faller uppenbarligen emellan de något för glest tagna proven i serien. Dess exakta plats i pollendiagram- met kan alltså icke fastställas. Men såväl pollenspektrets karaktär som jirovots absoluta pollonhalt förlägger detsamma till don zon, som motsva- rar proven 3 å 4, alltså sannolikt ett par decimeter ovan den Uppgivna fyndnivån, och i varje fall nedom prov 5.
Redan pollcndiagrammet från fyndplatsen och det djup, på vilket äran träffats, gör sannolikt, att denna förskriver sig från förhistorisk tid. Detta bekräftas av det upprättade jämförelsediagrammet. I dotta åerfinnos otve- tydigt don för trakten utmärkande skogsutvecklingon. Visserligen förefinnes
368 F Y N D O C H F Ö R E M A L I S V E N S K A M U S E E R
en viss, men likväl mindre väsentlig, av olika lokalklimat eller av olikar- tad markbeskaffenhot betingad typskillnad mellan detta diagram och dia- grammet från fyndställot. Men det oaktat möter konncktionen mellan dera båda inga svårigheter.
Den lagerföljd, från vilken jämförelsediagrammet härrör, är bildad ge- nom igenväxning av en fornsjö, vars av lergyttja, gyttja och sjödy bestå- ende lagerföljd når tillbaka till den postarktiska värmetidens begynnelse- skede och t. o. m. (mod provet 45717) till subarktisk tid. Gyttjeseriens övre hälft tillhör tiden för det postarktiska värmeinaximet (yngre stenåldern) och innehåller bl. a. T r a p a. Beskaffenheten av de översta gyttjelagren visar ovanligt hastig uppgrundning, sannolikt till följd av vattenstånds- minskning, vilken snabbt fört till igenväxning genom att en i gyttjans översta skikt rotad starrvegotation utvandrat på gyttjeytan. över den sälunda bildade starrtorven (proven 45 706—05) följer emellertid on myc- ket sankt bildad gungflytorv (45 704—03), vilken uppåt genom starrmoss- torv övergår i normal, regenerativt bildad högmossetorv. Gungflybildnin- gon ovanpå starrtorven betyder otvivelaktigt en icke obetydlig fuktighets- ökning, och kontakten mellan starrtorv och gungfly synes redan av strati- grafiska skäl kunna antagas beteckna den postglaciala klimatomkastnin- gen, d. v. s. övergången från subboreal tid till subatlantisk, alltså gräns- skedet mellan bronsålder och järnålder. Detta bekräftas också av pollen- diagrammet, i vilket vi i gungflylagret och högmosstorvens nedre del återfinna sydvästra Sveriges gamraalsubatlantiska ckmaxinium med ekjiol- lon av Q u e r c u s s e s s i 1 i f 1 o r a-typ. Gran- och bokkurvorna hava dot för gränszonen mellan sydvästra och nordöstra Småland utmärkande för- loppet. Granens sydgräns har under subboreal och större delen av sub- atlantisk tid, enligt vad tidigare undersökningar visat, legat just i den trakt, från vilken diagrammet härrör, och först fram emot nutiden har den frekvensökiiing inträffat, som åtföljde granens framryckning till den nuti- da gränslinjen i norra Skåne. Tidpunkten härför är ännu oj exakt fastställd, mon av förhållandena i andra trakter att döma, synes granens framryck- ning hava börjat ungefär vid övergången från järnålder till medeltid. Så- lunda skulle i jämförelsediagrammet den av proven 45 704—45 697 repre- senterade lagerföljdsdelen motsvara järnåldern.
Diagrammet från fyndplatsen vid Gemla motsvarar, såsom av bokens och granens förekomst ända ned i bottenprovon framgår, endast de övre delarna av jämförelsediagrammet. Det skiljer sig från detta genom sin om någon större kontinontalitct hos klimatet eller om genomsnittligt magrare mark i trakten vittnande allmänna karakär. Denna framträder i flera samstämmiga särförhållanden, främst i lövskogens relativa tillbakaträ- dande för tallon. Vidare ersattes jämförolsodiagrammets vinterek i Gemla- diagrammet, liksom i åtskilliga andra diagram från mellersta Småland, av lind, ooh även den totala frånvaron av alm antyder svagare maritimitet.
Beaktas dessa skiljaktigheter i diagrammens typ, finner man emellertid det skogliga utvecklingsförloppet i de båda stationernas omgivningar en- tydigt vara ett och det samma.
F Y N D O C H F O R E M Å L I S V E N S K A M U S E E R 369
M 0
2
3
4
5
0 10 SO 3 0 W SO 6 0 70 SO $ 0 100%
-
•
—
—
-
R e g e n e r a t i v
h ö g m o s s t o r o
G u n g f l y t o r v
* " - "
Sjö dy
De t r i tusgyttja
Me lo sira gyttja
L e r g y t t j a
Gyttjig l Bra
• ^ v
v / K
' ri
r^\
X
/
ti
\u
r\
i i m
K
u
\ y
r \
r / "
\ /
fct*
s\
y-
/
r *>
t s
\
— \
^ 1
- m —
*^
i
s —
\ -
F 1 H
F i r . r r -
C ir.
H 5 6 9 6
<rS697
+ S 6 9 S
>t5700
•t5 701
•rS70l
•f5103
^ 5 7 0 *
' . S 7 0 S
^ 5 7 0 6
•tS707
^ 5 7 0 8
•t5709
h 5 7 1 0
•t5711
•tSTIi
•tS713
^ 5 7 1 ^
&S71S
<fS716
W5717
Diagram 2. Från mosse nära Salens västra strand.
(Teckenförklaring se diagram 1.)
24 — Fornvännen 1936.
370 F Y N D O C H F Ö R E M Å L I S V E N S K A M U S E E R
X
"3
C/J
% 2
n
% 45
02
5 C
% 26
OJ
3 C
3j
% 17
E k b l a n d s k o g 3
5 P
% _
j l
% 7
CO
3 |9 B 3 O"
% 3
C3
g 1
03
% 10
IB 3 C
fr
03
O
%
—
3
fe •
/o
—
CO
3 O O
% 13
ollen •cm
% 6 Tabell, visande pollenfloran i ott prov, avskrapat från åran.
Det sena utvecklingsskede, som i jämförelsediagrammet representeras av det översta provet (45 696) med maximal gran, minimal ekblandskog oeh hassel samt dominerande tall, motsvaras i Gemladiagrammet av yt- provet (8). Det därunder, i proven 45 697—45 703, följande och av mestadels riklig hassel och al åtföljda vintorok-maximot återfinnes såsom lindmaxi- mum i Goralaproven 7—3. Det mot ekskogens kuimination svarande av- brottet i grankurvan (proven 45 701—03) återfinnes vid Gemla i provet 5.
Samhörigheten mellan Gemlalagerföljdens undre nivåer och jämförolsodia- grammot är på grund av don förras sammanträngda utbildning icke i de- talj klar. Men don förhållandevis rikliga granen i Gemlaproven 1—2 och även andra drag i kurvornas gång gör det så gott som säkert, att dessa prov motsvara jämförelsodiagrammets likaledes granförande subboreal- gammalsubatlantiska lager.
Då nu åran har legat någonstädos i undre delen av fyndplatsens dyiga svämlera, vilken till tiden motsvarar nedre delen av jämförelsodiagram- mets vinterckzon, blir dess ålder, såsom också dr Kjollraark i brev till mig förmodat, med största sannolikhet äldre järnålder. Den historiska tiden (proven 45 696, resp. 8) är i alla händelser utesluten och likaså värmeti- dons slutskede (bronsåldern), vilket i diagrammen torde representeras av det undre granmaximet (proven 45 706, resp. 1 och 2).
Så länge hållpunkter i form av tidsbestämda fornsaker från järnåldern ur traktens mossar saknas, kan tidsbestämningen icke ytterligare på pollenanalytisk väg preciseras.
Lennart vem Post.
F Y S D O C H F Ö R E M A L I S V E S S K A M U S E E R 371
K L E I N E R E M I T T E I L U N G E N
Dem bekannten Archäologon und Antbropologen Dr. L. H. H e n r i - M a r t i n , der am 9. Juni 1936 im Alter von 72 Jahren starb, widinel T. J. Arne einen Nachruf, in welchem er betont, dass der Name des Dahingeschiedenen fiir immer mit dem reichen, von ihm orforschten stein- zeitlichen Wohnplatz La Quina bei Le Peyrat verkniipft bleibt, woselbst er auch ein Laboratorium zum Studium seiner Knochen- und Feuerstein- funde eingerichtet hatte. Henri-Martin Ubte in grossziigiger Weise Gast- Iroundschaft, und aus seinen Sammlungen hat or Stiicke u. a. auch dom Staatlichen Historischen Museum in Stockholm iiberlassen.
T. J, Arne borichtet ferner iiber e i n e n J e s u i t e n i n S c h w e d e n z u r Z e i t K a r l s X I . Der neuernannte kaiserliche Gesandte am schwe- dischen Hofe, Graf Franz Ottokar von Starhemberg, erbat sich nämlich oincn Kaplan, der »umfassende Kenntnisse in der Apologetik und in den Katboliken und Protestanton tronnenden Lehrraeinungon» besässo, und der ihn nach Schweden begleiten konnte. Die Wahl fiel auf den damaligen Professor der Philosophie, den 42-jäbrigen Martin Gottscheer, und die Reise fand 1690 statt. Gottscheer bliob in Schweden bis 1698 und arboitetc dort unter den Katboliken wie auch untor den Protestanten, fiir doren Wiederbckohrung zum katholischen Glauben es ihm später gelang, ein Collegium nordicum in Linz in österreich zu erriebten.
E i n e v o r g e s c h i c h t l i c h e P a d d e l , g e f u n d e n u n w e i t G e m l a i n S m å l a n d , wird von Knut Kjellmark beschrieben. Der Verf. weist darauf hin, dass vorgeschichtliche Kanufunde gewöhnlich sind, während Ruder nur seiten angetroffen worden sind. Die verschiedenen Ru- dertypen, die in Frage kommen konnten, waren: die kurzc, einblattige Paddel, dio mit Blättern an beiden Enden versehene Paddel sowie fiir sehr grosse Kanus das gewöhnliche Ruder der Ruderbootc. Dem mittlcren Typus gehört ein ziemlich bemerkenswerter Rudcrfund an, eine aus Eichenholz grob zugoformte Paddel mit Blättern an beiden Enden, die 1936 beim Gra- benausheben in der Feldmark der Gemla Säteri im Kirchspiel öja, Små- land, angetroffen wurde. Das Ruder hat eine Gesamtlänge von 169 cm und scheint unter Verwendung einer metallenen — wahrscheinlich eiser- nen — Axt hergestellt wordon zu sein. Das Ruder wird im Museum in Växjö aufbowahrt (Inv. 3672).
Auf Ersuchen des Verf.'s hat Prof. Lennart von Post eine pollenana- lytische Alterbestimmung an der Paddel ausgefiihrt. Das Pollendiagramm fiir den Fundort und die Tiefe, 1,15 m unter der Bodenoberfläche, in der das Ruder gefunden wurde, machen os wahrscheinlich, dass es aus vorgescbichtlicber Zeit herriibrt. Dies wird durch das angefertige Vergleichs- diagramm bestätigt. Die genauere Untersuchung ergibt, dass das Ruder mit grösster Wahrscheinlicbkoit der älteren Eisenzeit zuzuweisen ist.
Solange es an Anhaltspunkten in Form von zeitlich bestimmten, den Mooren jener Gegend entstammenden Altertiimern aus der Eisenzeit fehlt, känn die Zeitbestimmung auf pollenanalytischem Wege nicht weiter präzisicrt werden.
24*
Bibliografiska Meddelanden från K. Vitt. Hist.
och Ant. Akademiens bibliotek.
Av Maja Lundqvist,
Tidskrifter inkomna under år 1935.
Acta archaeologica. Vol. 6: 3.
1935: K. J e s s e n , Archaeological dating in the history of North Jut- land's vegetation. — A. W e s t - h o l m , Stylistic features of Coptic figure sculpture. — G. A r v i d s - s o n , A new Scandinavian form of helmet from the Vendel-time. — C.
N o r d e n f a l k , Bemerkungen zur Entstehung dos Akanthusornamen- tes. — W. H o l m q v i s t , On the origin of the Lapp ribbon ornament.
— P h . N e l s o n , Two twelfth cen- tury bronzes. — A. S a n d k l e f , Are Scandinavian flint saws to be considered as leaf knives? — J.
B r ö n d s t e d , Noch ein jiitisches Einzolgrab mit Megalithkeramik. — B. T h o r d e m a n , A Persian splint armour. — Vol. 6: 1/2. 1935: T. J.
A r n e , The Swedish archaeological expedition to Iran 1932—1933. — G.
E k h o l m , Zur Geschichte des rö- misch-gcrmanischen Handels. — S.
L i n d q v i s t , Le probléme des ob- jets de schiste dans 1'age de pierre en Suéde. — G. G j e s s i n g , Dio Chronologie der Schiffsdarstellun- gon auf den Felscnzeiclmungen zu Bardal. — T h . M a t h i a s s e n , Hlubber lamps in the Ertebölle cul- turo. — A. B u g g e , The origin, development and decline of the Nor- wegian stave church. — P b. N e l - s o n , An unusual medieval ivory.
Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria, utg. av Söderman- lands fornminnesförening. 28. 1935:
K. K : s o n L e i j o n h u f v u d , Strängnäs stads tillblivelse och dess
styrelse. — Strängnäs domkyrkas inventarieförteckning. — E. T o r s- s ä n d e r , Lars Kaggs gravkor i Flöda kyrka. — G. H u 11 b e r g, Tuna by på Selaön. — U. S. L i n - d e r , Södermanlands skattfynd frän vikingatiden.
Blekingoboken. Blekinge musci- och hembygdsförbunds årsbok. 1935:
J. E. F o r s s a n d e r , Ett kapitel ur Blekinges äldsta bebyggelsehistoria.
Från bergslag och bondebygd.
Föreningen Örebro läns museum och Örebro läns hembygdsför- bunds årsbok. 1935: I. S c h n e l l , Skrock om fornminnen i Närke un- der 1600-talet. — K. K : s o n L e i - j o n h u f v u d , Kring Kumla pasto- rats kyrkor under 16- och 1700- talen.
Från Gästrikland. Gästriklands kulturhistoriska förenings medde- landen. 1935: S. H. W r a n é r , Nå- got om Gefleborgs slottsfängelse. — P h . H u m b 1 a, Stockbätar. En stu- die. — Arkeologiska undersökningar i Gästrikland 1935.
Färgclanda. Tidskrift lör Dals- lands folkhögskolcföreiiing. 1935:
Dalslands socknar 29. Backe. Av F.
V. N o r b o t g . 30. ödskölt. Av H.
J o h a n s s o n .
Föreningen Gamla Halmstads Ars- bok. 1935: A. E k m a n , Guldsmeds- mästaren B. E. S. i Halmstad.
B I B L I O G R A F I S K A M E D D E L A S D E S 373
Geologiska föreningens i Stockholm Förhandlingar. 1935: T. N i l s s o n , Die policnanalytische Zonengliedo- rung der spät- und postglazialen Bildungen Schoncns. — G. L u n d - q v i s t , Myrmalmerna pä Öland. — H. T h o m a s s o n , Äldre baltiska skeden. — H. W: s o n A h l m a n n , Kvartärgeologiska anteckningar till on excursion genom Jylland.
Gotländskt arkiv. Meddelanden från Föreningen Gotlands fornvän- ncr. 7. 1935: R. S t e f f e n , Stenhug- garvorket pä Gotland och dess ut- övare under 1600-talet. — Länsarki- vets nktpublikationer 5. Handlingar rörande stenhuggarverket på Got- land. — M. S t e n b e r g e r , Grav- fältet vid Gannor i Lau. — E. N.
B e r g , Nägra anteckningar om Köp- mansgillot i Visby.
Göteborgs K. Vetenskaps- och vitterhets samhälles Handlingar. 5:e följd. Ser. A. Bd. 4. 1934—35: W.
K o p p o, LUbeck und Lödöse im 14.
Jahrhundert.
Göteborgs och Bohusläns forn- minnesförenings Tidskrift. 1935: J.
A l i n , En bohuslänsk kökkonmöd- ding på Rotekärrslid, Dragsmark.
— P. H e n r i c i, Benfynd från bo- platsen på Rotekärrslid. — A.
O l d e b e r g , Förhistoriska smed- fynd från Bohuslän. — E. L j u n g - n e r, Ljungsborgen. — G. E n g - s t r ö m , »Sänkverket» vid Bohus och redutten på Fiskarholro.cn. — J. A. N o r d s t r ö m & H . R ö n n - ä n g , Beskattningen av det medel- tida lågadclsfrälsets gårdar under nyare tid. Studier över Bohusläns äldre frälse. — H. W i d é e n , En västsvensk silverskatt från vikinga- tiden, jämte on översikt av likar- tade fynd frän Bohuslän, Halland, Västergötland och Dal.
Hcimbygdas tidskrift. (Öster- sund.) 2. Jämten. 1935: E. F e s t i n , Ovikens gamla kyrka. — Den gamla Ovikskyrkans återinvigning. — Hä- sjö gamla kyrkas återinvigning. — C. G. E r i k s s o n , Vid kyrkorui- nen i Sunne.
Hembygden. Utg. av Dalslands fomminnes- och hembygdsförbund.
1935: R. N o r b e r g , Senmedeltida silverskedar från Dalsland. — G.
N i l m a n , Aniraskogs kyrka. — — Riksantikvarieämbetets åtgärder i Dalsland under år 1933.
K. Humanistiska vetenskapssam- fundet i Lund. Årsberättelse 1934—
35: N. V a l m i n , Rapport prélimi- naire de 1'expedition en Messénio 1934. — R. J o s e p h s o n , Arkiv för svensk dekorativ konst. — Medde- landen från Historiska museet i Lund (Se nedan Lunds univ. hist.
mus.).
Hyltén-Cavallius-föroningcn lör bciiilivgdskuiiskap och hembygds- vård. Årsbok. 1935: E. E 1 g q v i s t, Var låg det medeltida fästet Skaga- holm. — O. L i d e n , Hällgröpnin- gar i Sydsmåland. 3.
Julbok lör Vesterås stift. Utg. på föranstaltande av Vesterås stifts- råd. 1932: M. D a h 1 a n d e r, Kyrko- gårdskultur. — B. L i n d e b e r g, Några drag ur Västanfors kyrkas historia. — A. J a n s s o n , Sala soc- kens kyrka. — A. B ä f v e r f e l d t , Aspeboda kyrka. — E. S. L u n d h , En 100-årig västcrdalskyrka (Tran- strand). — 1933: M. L i n d g r e n , Västmanländska kvrkoruiner. — J.
S k o g l u n d & E. N o r d b l a d , Två nyrestaurerado Dalatempol. 1.
Äppelbo kyrka. 2. Flöda kyrka. — S. R ö n n e g å r d, Stiftskrönika (Restaurerade kyrkor: Möklinta kyrka, Toruna kyrka, Vikors kyr- ka). — 1935: M . L i n d g r e n , Rolik- gömraan i Västerås domkyrka. — J.
É. F r a n z é n , Husby kyrka åter- invigd. — H. A r v e d s o n , Huru Nora kyrka predikar. — E. Ny- b o r g , Vansbro kapell. — S. A.
V e s s m a n , Västerfärnebo kyrka.
Julhälsningar till församlingarna frän präster i Skara stilt. 1935: K.
M y r i n, En biskopsvisitation i Bö- ne 1792. — I. R u n s t o d t, Ett kyrkobvggo för hundra år sedan.
[Brodarcd.] — T. L ö f , En kyrko-
374 B I B L I O G R A F I S K A M E D D E L A S D E S
församling i Mo härad. [Mulseryd.]
— J. S. F r i d b e r g, Malma kapell.
— K. L a r s s o n , Forsviks kyrka.
Julhälsning till församlingarna i ärkestiftet. 1935: M. A m a r k , E.
E i d e m, G. L i z e 11 & A. L. R o m- d a b 1, Uppsala domkyrkas femhund- raårsjubileum. — M. Am a r k , Ären- tuna kyrkas fomhundraårsminne. — A. B e r g l u n d , Vår kyrka. An- teckningar om Fresta kyrka, restau- rerad 1934. — R. M u r r a y , Vänge kyrkas återinvigning. — — Djurö församlingshem och Djurö kyrkas återinvigning. — J. S ö d e r b e r g , Hamrånge kyrka renoverad. — — Kyrkor och prästgårdar i Sjuhundra kontrakt (bildserie).
Karlstads stifts julbok. 1935: K.
L a g e r l ö f , Förnyade helgedomar, Sunne, Bolstads, Hammarö, Bjur- tjärns, Norra Finnskoga, östmarks och Sunncmo kyrkor.
Konsthistorisk tidskrift. Revy för konst och koiistiorskning utg. av- Konsthistoriska sällskapet. 1932: J.
R o o s v a l , Yttersta Domen i Sund- re. — Potrus- och Mosesgruppen bland Roms sarkofager. — Sankt Göran färdig? — Reliefer och sta- tyetter till Sankt Görans sockel. — 1933: R. C e d e r s t r ö m , Katalog över rogalioutställningen i Stock- holm don 5 sept. 1933. — E. G j e r- s t a d, Cyprisk och etruskisk skulp- tur. — E. L u n d b e r g , Konsthisto- risk forskning i Sverige. — A. N y - g å r d - N i 1 s s e n, Kunsthistorien 1 Norge. — O. O k k o n e n , Konsthi- storien i Finland. — H. S e i t z, Om glaset i Sverige före Melchior Jung.
— 1934: S. K a r l i n g , Tyresögra- ven i Stockholms Storkyrka. — T.
L o n k, De äldsta flintlåsen, deras dekoration och dekoratörer. — 1935:
E. W i k é n, En nyfunnen republi- kansk basilika i Ardea. — C. R. a f U g g l a s Prologomena till ett stu- dium av det kyrkliga guld- och sll- versmidet i Sverige. — N. P a l m - g r e n , Eurasiska djurstilsbronser.
— G. S a m u e l s s o n , Gregorii mässa. — A. H a b r, Magnus Gabriel de la Gardies ornamontsticksam- ling i Kungliga biblioteket.
Kyrkohistorisk Årsskrift. Arg. 34 (1934): E. L i n d c r h o l m , Osmund Kåreson, Upplands apostel.
Linköpings stifts julbok. 1935: I.
L a g e r f e l t, Kärna kyrka. — B.
C n a t t i n g i u s & M. L i l j e - d o r f f, Fyra nyrestaurerade kyrkor i Östergötland. (Järstads, Nässja, Kumla, Viby.)
Lunds stifts julbok. 1935: P J o h n s s o n , Östra Broby kyrka.
Lunds universitets Historiska mu- seum. Meddelanden. 1935: O. R y d - b e c k , En »dammfri» montertyp. — M. R y d b e c k , En skulpturraodoll från 1500-talet. — K. II a n e 11, Äld- re sigillstampar i Lunds universi- tets Historiska museum. — J. E.
F o r s s a n d e r , Bronsålderns krum- svärd. — E. R y d b e c k , Apotekare Emil Swanlunds fornsakssamling.
(Betydande nyförvärv till Histori- ska museets förhistoriska avdel- ning.) — H. O l s s o n , Nya svenska fynd av järnmanschoiter till rust- ningar från 1300-talet.
Malmö fornminnesförening. Års- skrift. 1934: E. B ä g e r , Tiggar- munkarnas kloster i Malmö. — S.
K a 11 i n g, Några iakttagelser vid rivningen av fängelsolängorna på Slottsholmon. — II. W å h l i n , Forskning och fantasteri. (A. U. Is- berg, Skolväsendet i Malmö. 1. Me- deltiden . . . 1933.) — Studier Malmö stads äldsta historia. — 1935 J. A g r i & W. K a r l s o n , Tenn gjutaro i Malmö. — S. K a 11 i n g, En krukmakareverkstad vid Hjul- hamnsgatan i Malmö.
Med hammare och fackla. Årsbok utg. av Sanete örjens gille. 6.
1935: C. S a h l i n , Föremål av guld och silver, förfärdigade av metall från svenska bergverk. — R.
F a 1 c k-M u u s, Svenskejernets eld- ste sage i Norge.
Moneta. Meddelanden från Skånes nuniisniatiska förening. Bd. 1: No.
2/4. 1935: B. T h o r d e m a n, Ett svenskt skattofynd med drottning Margaretas penning. — G. G a l -
B I B L I O G R A F I S K A M E D D E L A S D E S 375 s t e r , Möntfundet fra Tommerup
1775. — N. L. R a s m u s s o n , Va- ria rörande medaljer. — E. P e r - s o n , Ett fynd av Niels Svensens lundamynt. — Västeråsbrakteater från början av 1200-talet. — Numis- matisk bibliografi 1931—1932.
The Museum ot Far Eastorn An- tiquities (Ostasiatiska samlingarna), Stockholm. Bulletin. 5 (1933): B.
K a r l g r e n , Word families in Chi- nese. — A. W a 1 e y, The Book of Changes. — J. G. A n d e r s s o n , Seleoted Ordos bronzes. — T. J. A r- n e, Die Funde von Luan P i n g und Hsuan Hua. — 6 (1934): B. K a r l - g r e n , Early Chinese mirror in- scriptions. — On to date of the Piao- bells. — Exhibition ol early Chinese bronzes. — A. K o c h , Die Frage der Huai-Tal-Funde.
Mäster Gudmunds gille. Årsbok.
1935: C. C l a e s s o n , Jönköpings stadsorarådes förhistoria.
Nationalmusei Årsbok. 1935: C. R.
a f U g g l a s , Venedig—Linköjiing.
Om ett nyförvärv till Nationalmu- seum [guld-plaque med emalj].
Nordens kalender. 1935: E. H o r n - b o r g , Skandinavisk sjöfart under vikingatid och äldre medeltid.
Nordisk tidskrift för bok- och bib- liotoksvägen. Arg. 22 (1935): 1—3:
A. N o 1 s o n, Teckenspråket i Vad- stona kloster. — I. C o l l i j n , Kar- tusiancrklostret Mariefred vid Gripsbolra och dess bibliotek. — En gotisk pärmstämpel med Birgitta- framställning.
Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri, utg. av Letter- stedtska föreningen. 1935: S. T u n - b e r g , Nordiskt konungaval. — Den äldsta riksgränsen mellan Sverige och Danmark. — B. S ö d e r b e r g , Medeltida folkkonst. Reflexioner kring konsthistoriska nyoriente- ringar. — S. G r i e g , Fra den nor- diske oldforsknings barndora. — O.
A. J o h n s o n , Norges nedgång i semniddclalderen.
Nordiska museets och Skansens Årsbok Fataburen. 1935: B. H e 11- n e r. Vasatidens järnsmide i Vad- stena slott. — F. S ä 11 s t r ö ra, Ty- resö hus. Grävningsundersöknin- garna vid Tyresö 1934.
Norra Allbo hembygdsförenings Årsbok. 1935: T. B e r g g r e n , Fas- ta fornlämningar i Slätthög socken.
— Fornfynd i Slätthög socken. — Fasta fornlämningar i Mistelås soc- ken. — Fornfynd i Mistelås socken.
— R. B l o m q v i s t , Slätthögs kyr- ka. — Mistelås kyrka, i— P. G,.
V e j d e , När Mistelås gamla kyrka brann.
Norrbotten. Norrbottens läns hem- bygdsförenings Årsbok. 1935: C. R.
a f U g g l a s , Altaret i Piteå lands- församlings (öjoby) kyrka — ett verk av Caspar Schröder. — B.
H o 11 n e r. Något om äldre silver- smide i Norrbotten. — E. M a n k e r , En lapptrumstolkning från Silbo- jokk 1642.
Numismatiska meddelanden. Utg.
av Svenska numismatiska förenin- gen. 28. 1935: C. R. a f U g g l a s , Den svenska riksklämman av år 1436 och dess mästare. Ett apropos till Engelbrektsjubiloot. — G. G a 1- s t e r, AACHNE: IGNVN DEI: Olav Skatkongos mönt. — B. T h o r d e - m a n , Ett fynd med sällsynta mynt.
— Erich Parises anställning i svensk tjänst. — Ett bidrag till Jo- han Georg Breuers biografi. — In- ternationella numismatiska kom- missionen. — N. L. R a s m u s s o n , C. J. Wikmans självbiografi utgi- ven och kommenterad. — Valsverks- jirägling i Sverige. Anmälan av Carl Sahlin, Valsverk inom den svenska metallurgiska industrion. 1934. — Finländska privatmedaljer. Anmä- lan av H. J. Boström, Suomen mui- storahat. 1932. — J. W i 1 c k e, Haa- kon Jarls sterling. — A. W a h l - s t e d t , Något om de medeltida mynt- mästarna vid mynthuset i Stock- holm.
Opuscula archaeologica. Vol. 1: 2 (Skrifter utg. av Svenska institutet i Rom. 4: 2). 1935: G. S ä f 1 u n d,
376 B I B L I O G R A F I S K A M E D D E L A N D E N
The dating of ancient fortifications in Southern Italy and Greece with special reference to Hipponium. — M. P. N i 1 s s o n, The triumphal arch and town planning. — A. W. P e r s- s o n, Die hellcnistischo Schiffbau- kunst und die Nemischiffe. — A.
B o é t h i u s , Das Stadtbild im spät- republikanischen Rom. — K. L e h - m a n n-H a r t l e b e n & J. L i n d - r o s , Il palazzo degli orti Sallustiani.
Ord och Bild. III. månadsskrift, utg. av K. Wåhlin. Arg. 44 (1936):
G. F i s c h e r , Fra Baghahus slott till Bohus' fästningsruin. En nor- disk middelalderborgs utvikling. — S. K a r l i n g , Simon de la Vallée.
En banbrytare i vår arkitektur.
Rig. Tidskrift utg. av Föreningen för svensk kulturhistoria. 1936: S.
A n j o u , Fornborgarnas betydelse ur etnografisk synpunkt. — G.
G r a n b e r g , En sägen i Gesta Da- norum. — L. C a r l s s o n , Högsätet och hemfriden. — M. F 1 o r i n, Bon- de- ooh bergsraanssilver som expo- nent för Bergslagens allmogokultur.
Några resultat av en silverinvente- ring i Norr- och Söderbärke sock- nar. — E. W a d s t e i n , Birger Jarlsbilden i Sueciaverket. — M.
M a n n e r f e l t , Svensk vägforsk- ning. En översikt av källmaterialet.
Röhsska konstslöjdmusects Års- tryck. 1935: C. J. L a m m , Arabiska inskrifter på några textilfragment från Egypten. — G. M u n t h e & A . P o s s e , Falk Simons samling.
Samfundet Djursholms forntid och framtid. Skrifter. 1935: K. A.
G u s t a w s s o n , Djursholms forn- minnen.
Samfundet S:t Eriks Årsbok. 1935:
G. A x o 1-N i 1 s s o n, Storhetstidens portalskulptur i gamla Stockholm.
— M. O l s s o n , Stockholms gamla slott och de Hogenbergska sticken.
— T. O . - s o n N o r d b e r g , Medel- tidshus i Staden mellan broarna.
S:t Ragnhilds gilles Årsbok. (Sö- derköping.) 1935: A. N o r d e n , En
utgrävd hyddbotten å ett fornborgs- berg. Märkliga fynd från folkvand- ringstiden vid utgrävningar å Svin- sätersborgen i Västra Husby socken.
Scandia. Tidskrift fiir historisk forskning. Bd. 8. 1935: L. J a - c o b s e n . Runeindskriftcrnes vid- nesbyrd om kampene omkring Hedeby. Fra Harald Gormsson til Sven Estridsön. — S. B o 1 i n, Fol- kungarna. En terminologisk och historiografisk undersökning. — L.
W e i b u l l , Saxo inför nutida text- kritik.
Skånes herabvgdsförbunds Årsbok.
1935: H. H. v o n S c h w e r i n , Tun- byholm och Smedstorp, två bort- glömda renässansborgar i Sydost- Skåne. — J. E. F o r s s a n d e r , Kring restaureringen av Bredarör vid Kivik. — N. J ö n s s o n , Torre- mölla kyrkokvarn i Önnestads soc- ken. En omstridd kyrkans »herr- lighet». — O. K ä l l s t r ö m , Lind- holmens slottsruin. Provgrävning år 1934. Mynttabell av N. L. R a s- m u s s o n . — J. A g r i , Bastorps of- ferkälla. — A. N., Skånska kultur- minnesmärken.
Svensk geografisk årsbok. Utg. av Sydsvenska geografiska sällskapet.
1935: J. W e s t i n, Ångermanlands gränser. — O. A r r h e n i u s , Den agrikulturkemiska kartans värde.
Belyst av »Karta över fosfathalten i skånska jordar».
Sörmlandsbygden. Södermanlands hembygdsförbunds årsbok. 1935: I.
S c h n e l l , Problem och uppgifter för sörmländsk fornforskning. — Tre medeltida glasögonbilder från Södermanland.
Tidskrift för konstvetenskap. Årg.
19. 1935: H. H. v o n S c h w e r i n , Mönstertecknaren och arkivritaren Olof Rhen.
Till hembygden. En julhälsning till församlingarna i Strängnäs stift från Stiftsrådet. Arg. 32 (1935): G.
P a b a n, Mörkö kyrka. — T. Z e t- t e r q u i s t, Sockenkyrkan. — K.
B I B L I O G R A F I S K A M E D D E L A N D E N 377
B ä c k g r e n , Från Ramundeboda socken. — I. Z e t t e r q u i s t , Sancta Catbarinae brunn i Lännäs. — M.
d e L a v a 1, Tynnelsö — en kort historik.
Torps socken. Årsbok, utg. av- Torps hembvgdsförening. N:r 3 (1935): T h . L i n d s t r ö m , Ett ny- upptäckt gravfält i Torp.
Upplands fornminnesförenings Tidskrift. 4 5 : 1 . 1935: N. S u n d - q v i s t, Gamla obsorvatoriet och »S:t Pers kyrka». Två »fasta punkter»
vid den stora stadsplaneregleringen i Uppsala av 1643. — Stadshistoriska undersökningar i Uppsala 1934.
Kommitténs för tillvaratagande av fornfynd bildande och första verk- samhetsår. — C. R. a f U g g l a s , Petrus Elavis kalk i Söderbykarl.
— H. A r b m a n , En båtgrav vid Årby i Rasbokils socken. — R.
J 1 r 1 o w, Plogkroken från Svar- varbo och några andra förhistoriska plogar. [Bilaga 1.] — G. E k h o 1 m, Romerska vinskopor och kärl av Hemmoortyp i Skandinaviska fynd.
[Bilaga 2.J
Vår bygd. Hallands hembygdsför- bunds årsskrift. 1935: A. S a n d- k i e f , Varbergs museum nyordnat 1934. — E. S a 1 v é n, Från Hallands kyrkor. Gödestads kyrkoruin kon- servorad. Steninge kyrka restaure- rad. Rävingo kyrkas triumf krucifix konserverat. — Från de Halländska museerna. — Museernas nyförvärv.
Västerbotten. Västerbottens läns hembygdsförenings Årsbok. 1935:
O. B. S a n t e s s o n , Märkligt stenäldersfynd i Tärna socken. — G. H o 1 m 1 u n d, Kvänland och kvänernas gåta.
Västmanlands foriiniinnesförenings Årsskrift. 23. 1935: II. A r b m a n , Vikingatidsgravar vid Albäck i Sim- tuna. — S. T. K j e l l b e r g , Gatu- bodon. Ett kapitel ur en ofullbor- dad undersökning av don svenska köpstadens bebyggelse. — A. H a m- r i n, Kungsörs kungsgård. — R.
C e d e r s t r ö m , Sabeln från gamla
hamnen i Västerås. — S . D r a k e n - b e r g, En kåsa och en bägare från Norrby socken.
Ymer. Tidskrift utg. av Svenska sällskapet för antropologi och geo- grafi. 1935: N. F r i b e r g , En gam- mal gästrikeväg. — H. M u n t h e , Om slipblock och sliphällar i utom- gotländska trakter. — C. B j ö r k - b o m , Om äldre jord- och himmels- glober i svenska samlingar. — F.
B e r g m a n , Något om Mongoliet i forntid och nutid. Sven Hedin och hans medarbetare, De veten- skapliga resultaten av våra expedi- tioner i Centralasien och Tibet 1927
—1935. 8. F. B e r g m a n , Arkeolo- giska undersökningar. 11. T. J. A r- n e, Den svenska arkeologiska expe- ditionen till Turkmenstäppen 1933.
Årsbok lör hembygdsvård. Utg.
av Samfundet för hembygdsvård.
1935: B. W a l d é n , Örebro län. En kulturbygd och dess minnesvård. — H. W i b l i n g , Örebro. — S. S t o 1- p e, Siggebohyttan. Träslottet i Bergslagen. — K. J o n s o n , Stif- telsen Saxons Närkesarkiv och dess samlingar. — O. R y d b e c k , Kul- turminnesvården och väganläggnin- garna.
Aarböger for nordisk Oldkyndig- hed og Historie. 1934: Halvbd. 2:
J. II e 1 g a s o n, Finnur Jönsson. — J. B e n o d i k t s s o n , Om Kilderne til Resens Islandsbeskrivolse. — P.
N ö r l u n d , To byzantinske Elfen- bensrelieftcr med nordiske Runer.
Nye Vidnesbyrd om Nordens För- bindelse med Byzans i den tidlige Middelalder. — C. G. S c h u l t z , Nogle tidlig-romanske Landsbykir- ker, deres Ålder og Forudssetnin- ger. — C. M. S m i d t , ä r k e b i s k o p Eskils Borganlseg paa Söborg, dets Palatium og Rundkirke.. — K. F i- s c h e r-M ö 11 e r, To nye Tilfaddo af trepanerede Kranier fra förhi- storisk Tid. — M. B. M a c k e - p r a n g , Om Tidsfoestelsen af de stensatte Kssldre ved Donbsek i Vendsyssel. — 1935: Halvbd. 1: V.
N o r d m a n n, Arkreologisk-geolo-
378 B 1 B L I 0 G B A F 1 S K A M E D D E L A N D E S
giske Undersogelser ved Misthusum i Skeerbeek Sogn. Et Bidrag til Marskens Historie. — H. C. B r o - h o l m & M. H a l d , To sprangcde Toxtilarbejder i dansko Oldfund. — G. II a 11, En Jernaldors Hustomt i Troldtoft, Vind Sogn. — L. J a c o b - s o n , Runekammon fra Setre. — V.
B r ö n d a l , Hvad betyder Setre- Karamcns mauna? — H. R ee d e r, Om Fastseettolsen af Saxo's Tekst.
— K. F i s c h e r-M ö 11 e r, Trepa- nation og Kranielffision i Stenalde- ren. Nyopdagedo Tilfeelde fra Fyen.
— P. N ö r l u n d , En Dobboltske i Sölvfundot fra Ribe Östermark, nod- lagt 1247.
Acta pbilologica scandinavica.
Aarg. 9: H. 4. 1935: II. A n d e r s e n , Runedansk karpi. Nogle runografi- ske Bemeerkinger. — 10: H. 1—4.
1935: V. J a n s s o n , Runsten frän Bro socken, Gotland. — H. P i p - p i n g , Bokstavsräkning i runskrift.
— I. M o d e e r , Ognarbrandrinn. — A. C. B o u m a n, The heroes of the fight at Finnsburh.
Danske Studier. Udg. af G. Knud- sen og M. Kristensen. 1935: 1/2: A.
B 89 k s t e d, Vester Marie-Stenen I og do danske Runeligsten.
Fra Nationalmuseets Arbejdsmark.
1935: P. N ö r l u n d , Stormandsty- per fra Valdemarstiden. — K. B i r- k e t-S m i t b, Amerikas Guldålder.
— G. H a t t , Jernaldersbopladsen ved Ginderup i Thy. — C h r . A.
J e n s e n, Et köbonhavnsk Fund af Kakelforme. — C. M. S m i d t , ö s - terlarsker paa Bornholm. Nye Un- dersogelser. — E. L i n d , Nyfundno Kalkmalerier i Vordingborg Kirke.
— M. B. M a c k e p r a n g , Do store Mosefund fra Folkevandringstid.
Fra Randers Amt. Historisk Aar- bog udg. af Randers Amts Hist.
Samf. 1935: S. F r i t z , En tionde Döbofont af Stenmester Horder. — A. F. S c h m i d t , F r a Veggerslev Sogn. — N. N i e l s e n , Mols.
Historiske Meddelelser om Köben- havn. Udg. av Köbenhavns Kommu
nalbcstyrelsc. R. 3. Bd. 1: H. 7/8.
1935: B. II i 1 d e b r a n d & V. H e r- m å n s e n , En svensk Akademiker i Frederik VI.s Köbenhavn. Rigsan- tikvar Bror Emil Hildebrands Dag- bogsoptegnelscr.
Kirkehistoriske Samlinger. Udg.
af Sclskabot for Danmarks Kirke- bistorie. R. 6. Bd. 1: H. 3. 1935: L.
P. F a b r i c i u s , Sagnct om Dane- broge og do eeldste Förbindelser mod Estland.
Lolland-Falsters historiske Sam- funds Aarbog. 1935: J. R o s I i n g, Leonora Christinas Grav og Stol i Maribo Domkirke. — I. B o b e r g , Falsters Gravhöjo i Sagnoverleve- ringon. 2. — K. A n c b e r-J o n s o n, Oldlidsminder i Fiskebsek Skov.
Skivebogcn. Historisk Aarbog lor Skive og Oniogn. Hd. 26. 1934: G.
S c h ii 11 e, Eddaons Gudelnere og dens Genklang i Salling. — C h r . H e i 1 s k o v, Den gamle Holstebro Landevej fra Viborg til Hagobro. — C h r. N. K r o g b, Töndering Kirke.
Söndcrjydske Aarböger. Udg. af Hist. Samf. for Sönderjylland. 1935:
I. M. B o b e r g , Sägn og Tro knyt- tet til Gravhöjene paa Als. — R.
S k o v m a n d, Udgravningorne i Hedeby.
Bergens Museums Arbok. Histo- risk-antikvarisk rekke. 1934: R.
K l o s t e r , Billedvev og ildsted. —
• I. B ö e & E. N i s s e n M e y e r , Bergens Museums tilvekst av oldsa- ker 1934. — E. N i s s e n M e y e r , Relieffspenner i Norden.
Föreningen til norske fortidsmin- dosmorkers beväring. Arsberotning.
1933: A. B e r g , Immanuolskirken i Haldon og en uttalelse av biskop Hersleb om dens innredning. — O.
F o r s t r ö m , Immanuolskirken og Chr. H. Grosch. Statens gamle bygninger. — Det antikvariske ar- beide. — E. S. E n g e l s t a d , Mu- seumsarbeidet 1932—33. — W. P.
S o m m e r f e l t , Bibliografi 1933.
B I B L I O G R A F I S K A M E D D E L A S D E N 379 Hetmes. Tidsskrift utg. av Lands-
laget for bvgde- og bvhistorie. Bd.
4: H. 3. 1935: R. H a u g l i d , En Si- gurd Favnesbane-fremstilling fra slutten av 1600-årene.
Historiclaget for Telemark og Grcnland. Aarsskrift. 1935: R . B e r - g e, Kyrkjominne fra Vinje. 1. VI- ningskyrkja. 2. Högetveit-hjorten. 3.
Veggmaalingi i Neslands kyrk.je.
Historisk tidsskrift, utg. av den Norske historiske förening. 1935: A.
T a r a n g e r , Om kongovalg i Nor- ge i sagatiden (forts.). — J.
S c h r e i n e r , Norges övergång fra arveriko til valgrike. — F r . Ma- c o d y L u n d , En Nidindskrift på Katbedralen i Nidaros — af histo- risk Interesse.
Hålövgininnc. Utgj. av Hålogaland Historielag. Bd. 4: H. 3. 1935: E.
J. H a v n ö, Steinaldersfund i Rödöy.
Det Kongelige Norske videnska- bers sclskab (Trondheim). Forhand- llnger. Bd. 7 (1934): T h. P e t e r - s e n , Nye samlede markfund fra stenalderen i det nordenfjeldske Norge. — H. H o l s t , Bemerkninger til en Stamford-ponning fra Knut den mektiges tid. — T h , P e t e r - s e n & J. H o l m b o e , Et förhisto- risk hvetefund fra en boplass på Hitra, Sörtröndelag. 1—2. — Skrif- ter. 1934: G. G j e s s i n g , Risvik- kniven. En nord-norsk stcin-skulp- tur. — I. U n d å s , Fra istiden i Tröndelag. 1.
Kunstindustrimnsect i Oslo. Ar- bok. 1933—35: I. I. M a t b i s e n, Dekorerte Icerarbcider fra middelal- deren i Norge. — C. R. a f U g g - l a s , En norsk medeltidskalk i Sve- rige?
Det Norske vidcnskabs-akadcini i Oslo. Skrifter. 2. Hist.-filos. Kl.
1934: G. G j e s s i n g , Studier i norsk merovingertid. Kronologi og oldsaklormer. — J. A. S e i p, Lag- niann og lagting i senmiddelalderon og det 16de århundre.
St. Hallvard. Organ for Selskabct for Oslo bves vel. Arg. 13 (1935):
C. R. a t U g g l a s , Christoffer Rid- der och Sverige. — C. S. W i d e r - b e r g , Et morsomt fund på Akers- hus. — O, J, D a m m , Oslo hospital og Oslo hospitals kirke. — O. F.
H v i n d e n-H a u g , Vår Freisers kirkes almissetavler. — G.
F i s c h e r , Cistercienserne og Ho- vedöya. — H. S i n d i n g-L a r s e n, Nogen Akorshusproblcraer. — Y.
H a u g e , Nogen trekk fra livet i Håkon V's Oslo. — A. B u g g e , Jorden gemmer og jorden gir. Sigurd Griegs bok »Middelalderske byfund fra Bergen og Oslo».
Stavanger Museums Arsheftc. 1933
—34: J. P e t e r s e n , Oldsaksamlin- gens tilvekst 1933. — Et gravfund fra vikingetiden fra Strand i Ry- fylke. — II. E g e n e e s L u n d , En eldre bronsealders ornert gravhelle fra Rege i Häland på Jseren.
Universitetets Oldsaksamling (Os- lo). Arbok. 1933—34: A. B j ö r n , Arkeologisko miscellor. 1. En dansk stenköllo fra östfold. En dolkstav av flint fra Öst-Norge. 3. Branngra- ver fra eldre bronsealder i Norge.
4. Et markfunn fra yngre bronseal- der fra Opland. 5. En halsring av bronse fra Ringsakcr. 6. Bronseal- derstradisjoner i en vestnorsk grav- form fra folkevandringstiden. — E.
5. E n g e l s t a d , Bernt Notkes ele- ver. Et blad av hanseaterkunstens historie. — Mindre meddelelser. En ny undersökelse av Vangstenen.
Universitetets oldsaksamlings ars- beretning 1933—34. — Universite- tets oldsaksamlings tilvekst 1933
—34.
Hiidkavcln. Organ fiir Bragcs sek- tion fiir folklivsforskning och In- stitutet lör nordisk etnologi vid Abo akademi. 1935: R. J i r 1 o w. Svensk- österbottniska skaror. — K. V i l - k u n a , Ett bidrag till diskussionen om en sädesskärtyps invandring till Sverige.
Finska fornminnesföreningens tid- skrift. 39. 1935: V. T a n n e r , Note
380 B I B L I O G R A F I S K A M E D D E L A S D E N
sur la position chronologiquo des trouvailles préhistoriques par rap- port aux etages géologiques dans la region cötiére de la Fenno-Scandie aux confins do 1'océan Arctiquc. — A. M a b r, Zu den sogennanten prä- historischen Steigeisen. — C. A.
N o r d m a n , Tho mogalitbic culturo of northern Europé.
Finskt museum. (Finska fornmin- nesföreningen.) 41 (1934): N. C 1 e- v c, Ett par tavastländska »svärd- slipningsstenar». — J. T e g e n - g r e n , Bautastenar och s. k. ston- klot anträffade i Vörå. — C. R. a f U g g l a s , En svensk skulpturgrupp från 1200-talet. — C. A. N o r d- m a n, Sören Abildgaards teckningar från Finland. — A. W. R a n c k e n, Do nya sigillen för häraderna och kronolänsmansdistrikten i Finland.
Suomen museo. (Suomen muinais- muistoyhdistys.) 41 (1934): T. I. 11- k ö n e n , Altertiimliohe Schnceschu- he und Sohlittcnkufen. 3. — L.
A a r i o, Die torfgoologischo Alters- bestimmung der bei Viikinäinen im Kirchspiel Hoinola gefundenen Schlittenkufe. — A. L. B a c k m a n . Ein vorgeschichtlichor Schneeschuh- fund aus Kinnula. — E. K i v i k o s- k i, Das Bootaxtgrab bei Rukkijoki im Kirchspiel Paimio. — A. M.
T a l l g r e n , Einige Unklare vor- geschichtliche Fundo. — A. Ä y r ä - p ä ä , Einige Bomorkungen tiber die Wohnplatzfunde auf der Insel Kau- nissaari im Kirchspiel Parikkala. — A. H i r s j ä r v i, Eine neue Ecken- form. — A. R o p o n e n , Uber die Wohngobäude, Badostuben und Rio- gen der Finnen in Värmland, Schwe-
den. — H. S a l m o , Ein livländi- schor Mlinzfund aus dem Kirchsjiicl Torijoki. — A. W. R a n c k o n, Die Kirchen des Kirchspiols Nurmijärvi.
Terra. Geografiska sällskapets i Finland tidskrift. 1936: E. II y y p- p ä, Kivikautinon asutus ja rännan siirtyminen Helsingin seudulla.
(Die steinzeitliche Besiedlung und die Verschiebung des Ufers in der Gegend von Helsinki.)
Beiträge zur Kunde Estlands. Bd.
20: 1/2. 1935: A. F r i e d e n t h a l , Ein Hiigelgrab aus dor älteren und mittloren Eisenzeit Nord-Estlands.
— P. J o h a n s e n , Ein Siegelstom- pel aus der Däncnzeit. — Nachtrag zum Artikel uber dio »Broschen des Rovalor Ratsschatzes».
Gelchrtc estnische Gesellschaft.
(Dorpat.) Sitzungsberiehte. 1932:
E. S t u r m s , Die Kulturbeziehun- gon Estlands in dor Bronze- und friihen Eisenzeit. — E . S n o r e , Dio Hiigelgräber und Steinsetzungen der römischen Kaiserzoit bei Salcnieki (Lettland). — 1933 (tr. 1935): E.
T e n d e r , Das lederne Notgeld der Stadt Tartu. — H. M o o r a , A propos de la fondation de Tartu. — Der Verwahrfund von Piilsi, Kirchspiel Avinurme. — R.
I n d r e k o , Sépultures néolithiques en Estonie. — J. A u 1, Etude an-
thropologique des ossements hu- mains néolithiques de Sope et d'Ar- du. — G. R ä n k, Zwei seltene Boot- funde aus Estland. — M. K i d 1 a m, Hcart-shaped brooches.
