Mobbning: ett tidsbundet problem eller ett historiskt beteende?

(1)

Mobbning: ett tidsbundet problem eller ett historiskt beteende?

En kvalitativ studie om mobbning i Videfors 1959-1969

David Björk

Fakultet för humaniora och samhällsvetenskap

Ämne/Utbildningsprogram Historia med didaktisk inriktning II Nivå/Högskolepoäng Delkurs 2, 10,5hp

Handledarens namn Hans Olofsson Examinatorns namn Anders Forsell Termin VT20

(2)

Innehåll

1.1. Problemformulering ... 1

1.2. Syfte... 2

1.3. Forskningsläge ... 2

1.4. Undersökningsfrågor ... 4

1.5. Metod ... 5

1.6. Material ... 6

1.7. Avgränsningar ... 7

1.8. Bakgrund ... 8

2. Undersökning ... 10

2.1. Förekom dokumenterade händelser som kan tolkas som mobbning i Videfors 1959–1969? ... 10

2.2. Vilka andra händelser dokumenterades i relation till fallen som kan tolkas som mobbning i Videfors mellan 1959–1969?... 13

3. Avslutande resultatdiskussion ... 14

3.1. Avslutning ... 17

3.2. Sammanfattning ... 18 Käll– och litteraturförteckning ...

(3)

1

1.1. Problemformulering

Denna uppsats kommer att behandla ämnet mobbning i en historisk kontext. Sedan begreppet introducerades 1969 av läkaren Peter Paul Heinemann har mobbning blivit ett populärt forskningsämne såväl som diskussionsämne, ett beteende som många kände igen när det publicerades men inte hade ord eller vetenskapliga belägg för vad det var.¹

Problematiken med att undersöka mobbning i en historisk kontext kan vara förskjutningen av värderingar som sker genom tid. Så som att naturen var ful under medeltiden och städer och verk byggda utav mänskliga händer var vackert, gentemot idag där naturen hyllas och betong nedvärderas.

Samma sak sker i värderingen av sociala interaktioner, idag ser vi barnens problem och uppfattar dem som komplexa varelser. Medan under 1900-talets början uppfattade man barndomen som idyllisk, barn ska enbart vara glada, artiga och kloka och gavs inget rum för problematik. Vilket kan innebära att hackkycklingsbeteenden som mobbning inte uppmärksammades även om de säkerligen förekom.²

Det som gör ämnet intressant är att det behövs mer lokal forskning på olika håll för att bygga på redan existerande forskning där andra forskare har satt punkt. Därför blir det intressant att se hur Videfors³ ter sig mot tidigare forskning, för att se om tendenser till mobbning förekommer där och hur stor del av det som togs upp i undersökt material var mobbning. Detta kan uppfattas som en lucka i utbildningshistorisk forskning, främst på lokal men också till viss del nationell nivå om problematiken i skolungdomars sociala liv som behöver fyllas ut.

Professor Anna Larsson har bekräftat att mobbning numera är ett socialt problem och att de flesta kände igen beteendet men inte begreppet när det blev ett väletablerat svenskt ord.⁴ Vad som behöver etableras är en kartläggning över förekommandet av mobbningsfall, för att bekräfta om företeelsen förekom innan begreppet introducerades.

1 Larsson, Anna, ”Mobbning: ett tidsbundet socialt problem?” Socialvetenskaplig tidskrift, nr 2, 2010, s 141

2 Larsson, Anna, 2010, s 141

3Videfors är ett fiktivt namn, djupare förklaring finnes i kapitel 1.5

4 Larsson, Anna, 2010, s 141

(4)

2

1.2. Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka om dokumenterade fall av mobbning förekom samt om man kan se antydan av en frekvens genom att jämföra med andra dokumenterade händelser i samma material under perioden 1959–1969 i Videfors. Resultatet av detta blir att fylla i luckor i utbildningshistoriens sociala del för att se problematiken i elevernas umgänge innan 1969. Detta blir då ett exempel av en större helhet.

1.3. Forskningsläge

Vid en första anblick verkade området relativt rikt på material, att finna samtida material för att förstå innebörden, frekvensen och tendensen i mobbning visade sig vara enkelt. Att hitta material om mobbning i en historisk kontext var svårare. Exempelvis på sökmotorn Libris gav sökordet mobbning 3379 träffar, till skillnad från mobbning plus ämnet historia som ger tio träffar. Ordet pennalism ger 669 träffar, men för att använda sig utav de källorna måste vi först bekräfta att beteendet mobbning innefattas i ordet pennalism.⁵

En forskare som kommer vara relevant för mig är Anna Larsson, professor i idéhistoria med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå Universitet. Jag kommer att använda mig utav hennes vetenskaplig artikel ”Mobbning: ett tidsbundet socialt problem?” som bearbetar

uppkomsten av termen mobbning, och om mobbning kan klassas som ett socialt problem. Vilket Larsson kommer fram till att det är.⁶ Larssons artikel öppnade flera dörrar till tidigare författare i mobbningens tidigare stadie som Heinemann, Olweus och Hall. Larsson är även upphovskvinna till ”Mobbningsfrågan i förändring: efterkrigstidens synsätt på skolbarnens kamratrelationer”, vilket kan tyckas vara ett högst relevant arbete som ligger nära till min uppsats där Larsson skriver om problematiken kring elevernas kamratrelationer. Hon genomför studien genom att tolka

Målsmännens Riksförbunds tidning ”Barn”. Tidningen utgavs 1947 till 1998 med åtta till nio upplagor per år. Larsson finner att 1947–1969 är år som är innehållslösa gällande barnens

kamratrelationer, en trend som gör en vändning 1970–1998 i och med att mobbningen efter 1970

5 http://libris.kb.se/

6Larsson, Anna, 2010, s 134–147.

(5)

3

började bli ett populärt och uppmärksammat ämne.⁷ Eftersom detta arbete liknar mitt på flera vis kommer den användas för att bevisa en trend i frekvens utav dokumenterade fall.

Jag kommer även att använda mig utav Peter-Paul Heinemann som är ansvarig för att introducera termen mobbing till svenska språket, senare mobbning. Jag har valt att använda mig utav

Heinemanns avhandling Mobbning: Gruppvåld bland barn och vuxna, där han försöker sprida ljus över begreppet mobbning. Avhandlingens syfte var att kortfattad beskriva faktorer som påverkar mobbningsbeteendet och främjar dess uppkomst och bestånd, samt försöka komma fram till tänkbara åtgärder för att säkra en tryggare skolmiljö.⁸ Vad jag främst kommer använda mig utav är

Heinemanns kapitel om metoder utav observation, där han jämför observation i klass på lektionstid, observation av organiserad gruppverksamhet, öppen observation genom rastvakt, öppen observation genom fritidspedagog samt dold observation av lektyr, rastgårdar och skolvägar, den

individcentrerade utredningen, den sistnämna ligger nära till mitt arbete där han nämner analyser utifrån elevvårdskonferenser där missanpassningen blivit så omfattande att en åtgärd måste vidtas.⁹

Jag finner ingen forskning via Libris, Google Scholar eller i källhänvisning i läst material om just min infallsvinkel att se elevernas sociala interaktioner och kartlägga mobbning utifrån psykologiska utvärderingar och elevvårdskonferensprotokoll inom perioden 1959–

1969 i Videfors.

7Larsson, Anna, ”Mobbingfrågan i förändring: efterkrigstidens synsätt på skolbarns kamratrelationer”, Historisk tidskrift (Stockholm)., 2010(130):2, s. [241] -264, 2010

8Heinemann, Peter-Paul, Mobbning: gruppvåld bland barn och vuxna, Natur och kultur, Stockholm, 1972

9Heinemann 1972

(6)

4

1.4. Undersökningsfrågor

För att besvara syftet att ta reda på om mobbning förekom innan begreppet myntades har jag valt att gå vidare med två frågor.

1. Förekom dokumenterade händelser som kan tolkas som mobbning i Videfors 1959–1969?

För att se om det över huvud taget förekommer beteende som med samtida glasögon kan kallas för mobbning i Videfors. Möjligtvis kan det vara så att det inte förekom sådant beteende, eller att det helt enkelt inte var anteckningsvärt. Resultatet kan ändra sig från skola till skola och att försöka urskilja varför resultatet kan skilja sig resulterar i en alldeles för stor uppsats. Arbetet kommer inte nämna någon skola, då den kan strida mot vetenskapsrådets etiska riktlinjer.¹⁰

2. Vilka andra händelser dokumenterades i relation till fallen som kan tolkas som mobbning i Videfors mellan 1959–1969?

Denna fråga är viktig för att se om det var en norm, eller ett vanligt socialt beteende. Hittar jag en isolerad händelse är det ett exempel på ett intressant fall men det besvarar nödvändigtvis inte syftet. Genom att gå igenom alla utvalda arkivmappar och föra räkenskap över varje händelse och därmed bilda kategoriserade fack blir frågan om frekvens utav

mobbningsrelaterade fall mer intressant och påtaglig. Denna typ av kartläggningsarbete är omöjligt att genomföra utan åtminstone en fråga utav kvantitativ karaktär, utan denna fråga försvinner djupet i resultatet. En kvantifiering kan krävas för att argumenteringen ska vara trovärdig.¹¹

10 https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html

11 Florén, Anders & Ågren, Henrik, Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, 2., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006, s 56

(7)

5

1.5. Metod

För denna uppsats har jag valt att genomföra en kvalitativ studie, eftersom syftet är att problematisera och diskutera ett samtida begrepp och problem i en historisk kontext. För att kunna redovisa och tolka källtexter, samt koda yttranden man finner för att sedan dra en slutsats genom en analys kan man inte bruka en rent kvantitativ metod då den förlorar sitt djup och enbart blir statistik. En kvalitativ metod däremot, innebär att jag redovisar funnet källmaterial noggrant, och därefter tolkar texten. Kvalitativ metod är enklast att applicera på löpande text och berättande källor.¹² En utav mina frågeställningar har en kvantitativ karaktär (se 1.4, fråga två) vilket är nödvändig för att kunna fastställa förekommandet av en norm eller trend istället för enskilda fall. Frågan tillför även ett djup till resultatet där diskussionen om varför frekvensen ser ut som den gör.¹³

Utgångpunkten blir hypotesen ’mobbning är ett beteende som alltid har funnits, orden att beskriva beteendet har inte alltid funnits’. Eftersom termen inte introducerades i det svenska språket förrän 1969 kommer sökmetoden utgå från termer som beskriver beteenden utan ordet mobbning. Därefter får en tolkning göras utifrån materialet med en samtida beskrivning av mobbning i åtanke.¹⁴ Jag kommer söka i Videfors kommunarkiv efter termer som: Trakasserier, hackkyckling, förföljelse, enstöring med flera. Samt generellt försöka läsa skolstyrelsens

dokument med mobbningens essens i åtanke. Övrigt material i arkiven kommer att dokumenteras och kategoriseras för att kunna ställa bredvid mobbningsmaterialet för att kunna få en tydlig bild över hur mycket av det dokumenterade materialet som består av mobbning och hur mycket som inte innehåller mobbning.

Undersökningen består utav känsliga personliga uppgifter och därmed lyder referenser till material som ’Videfors kommunarkiv 1870–1970, Skolstyrelsen 1911–1970, volym X’ för att inte röja kommun, arkivbildare eller volym. Denna metod av sekretess utgår i första hand från vetenskapliga rådets etiska riktlinjer, men är även redigerat och ytterligare anonymiserat med hjälp av handledare.¹⁵ Även om materialet är dolt för läsarens ögon är det tillgängligt för

12Florén, Anders & Ågren, Henrik, 2006, s 55–59

13 Florén, Anders & Ågren, Henrik, 2006, s 56

14 Florén, Anders & Ågren, Henrik, 2006, s 50–51

15https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html

(8)

6

examinator och handledare om önskemålet finnes. Kontakta uppsatsförfattaren ifall så är fallet.

1.6. Material

För att få svar på mina forskningsfrågor har jag använt mig av ett material som innefattar personuppgifter som av forskningsetiska skäl måste betraktas om känsliga. Jag har av den

anledningen valt att redovisa materialet med hjälp av det fiktiva namnet Videfors som då kommer hjälpa i att kunna redovisa materialet utan att röja var det är hämtat. Nämnda personer har tilldelats fiktiva namn, likaså specifika skällsord som riskerar att kännas igen.

Funnet material är hämtat från skolstyrelsens olika protokoll från Videfors kommunarkiv och är sållat till 1959–1969. Materialet är avgränsat till dokument från psykolog, ansökan om hjälp för talfel och elevvårdskonferensprotokoll. Detta material har granskats noga och med hjälp av tidigare nämnd metod gjordes ett urval utav de dokument som är relevanta i besvarandet av syftet, vilket gav 20 dokument. Men även de resterande fall som inte innehöll tendenser utav mobbning bokfördes de med, men redovisas istället i den andra undersökningsfrågan.

Problematiken i att undersöka dokumenterade fall utav mobbning under perioden 1959–1969 är att termen ej är etablerad. Heinemann menar att mobbning är ett beteende som upphör så fort en vuxen är närvarande, vill man se beteendet krävs en metod utav dold observation.¹⁶I dessa dokument har händelsen upptäckts i efterhand när en elev farit illa och självmant berättat för läraren eller

psykologen. Eller om beteendet har varit så pass tydligt att lärare har lagt märke till det.

Problematiken med dessa dokument blir då ett bortfall utav fall som aldrig blivit dokumenterade, eftersom någon medveten observation aldrig gjordes innan mobbning blev ett forskningsområde.

16 Heinemann 1972

(9)

7

1.7. Avgränsningar

Till en början för att ämnet inte ska bli allt för stort, togs beslutet att göra ett axplock utav en enskild skola under ett enskilt år. Jag hade alltså gjort en geografisk avgränsning och en kronologisk

avgränsning.

Med material i hand togs beslutet att vidga studien för hela staden Videfors, mobbning var helt enkelt inte nog omnämnt i Videfors skolor var för sig för att kunna genomföra och redovisa studien.

Alltså breddades den geografiska avgränsningen från Videfors allmänna läroverk till staden Videfors.

Den kronologiska avgränsningen visade sig också för smal, en ändring gjordes till en redovisning av en tioårsperiod. Materialet är sållat till 1959 till 1969, med motivering av att mobbningstermen introducerades 1969 och ämnet blev därefter ett vida spritt begrepp, och 1959 för att inte uppleva en för stor förskjutning av värderingar. En tioårsperiod kändes därför rimligt att utvärdera.

För att arbetet inte ska få en lingvistisk karaktär togs valet att inte undersöka om mobbning och pennalism är samma sak, och om det säkerställt förekom under vald tidsperiod.

Uppsatsen går istället in med en hypotes att hackkycklingsbeteendet som fångas in av termen mobbning har troligtvis alltid funnits, och fokuserar istället på förekomsten av beteendet och frekvensen av det.

(10)

8

1.8. Bakgrund

För att ha en gemensam förståelse för vad mobbning innebär krävs en grundlig genomgång. Det är ett begrepp som har en vid spridning och de flesta har en grundläggande förståelse för vad det innebär men det kan även skilja sig från individ till individ.

Begreppet introducerades till svenska språket 1969 av läkaren Heinemann i artikeln ”Apartheid”¹⁷, ordet är dock lånat från boken On aggression av zoologen och fader till etologi Konrad Lorenz där ordet syftar på utstötningsmekanismer i djurvärlden.¹⁸ Det lånade begreppet var till början ‘mobbing’

men ändrades av Heinemann till mobbning i hans avhandling om mobbning 1972.¹⁹ Heinemanns vilja var att uppmärksamma ett problem som enligt honom inte tagits på stort nog allvar, mobbing, gruppvåld och liknande skulle klassas “som nummer ett på listan av kardinalsynder”.²⁰ Han menade att tyngdpunkten borde skiftas från en gammal moral som la vikt på egendomsbrott till våld bland elever.²¹

Innan skolan var allmän var ungdomar en heterogen grupp som inte hade mycket gemensamt, vilket kom att ändras när de blev skolungdomar och nu delade fler egenskaper än ålder, så som miljö, kunskapsnivå och sociala interaktioner. Detta förstärktes av skolan som ville homogenisera klassen, i en miljö där ett helt klassrum som delar egenskaper möter en lärare som inte delar egenskaper med ungdomarna.²² I början av 1900-talet förklarar filosofen och professor i pedagogik Friedrich Wilhelm Foerster denna situation som hotfull, och menar på vilken makt klassen med deras hjordbeteende har gentemot den ensamma läraren i Skolan och Karaktären. Detta pekar på

författarens kritiska inställning till kollektivets förmåga att stå emot pennalismen som fenomen, då vissa skolor använde sig utav pennalism som verktyg att styra klassrummet och fördela arbetet.

Foerster menar att detta verktyg blir farligt om det utsätts för “den sociala smittan”, om detta kamratskap inte ledsagades i en etisk riktning kunde det leda till “den farligaste smittohärd för alla möjliga moraliska sjukdomar för individen och korruption genom massan”.²³ Vilket indikerar på en

17 Peter-Paul Heinemann, “Apartheid”, Liberal Debatt, nr. 2, 1969, s 3-14

18 Lorenz, Konrad, On aggression, Methuen, London, 1966, s 23-25

19 Heinemann 1972

20 Heinemann 1969, s 13

21 Heinemann 1969

22 Ariès, Philippe, Centuries of childhood: a social history of family life, Vintage Books, New York, 1962

23 Foerster, Friedrich Wilhelm, Skolan och karaktären: bidrag till lydnadens pedagogik och skoldisciplinens reformering, Norstedt, Stockholm, 1912

(11)

9

minst sagt kritisk inställning till den korrumperade massan. Denna koppling är förvisso svag, då Foerster var orolig för massans kraft mot läraren och inte massan emot den svaga eleven.²⁴

När man pratar om mobbning i historisk kontext landar man ofta i ordet pennalism, vilket kort och gott betyder kamratförtryck. Problematiken att jämföra dessa begrepp är att pennalism inte skildrar splittringen i klassrummet, utan är oftast straff av fysisk karaktär, ibland sanktionerat av läraren själv.²⁵ Där de äldre eleverna beordrar de yngre på internatskola att väcka dem på morgonen, putsa deras skor eller dylikt.²⁶ Eftersom mobbning i essens är ett tecken på en splittrad klass mellan de starka och de svaga, måste vi flytta oss framåt i tiden, där fokuset inte längre låg på klassens fulla kraft gentemot läraren. I Sverige på 1950-talet växte en vetenskap i popularitet, vid namn sociometri.

Vilket är ett socialt måttband för att undersöka attraktioner och repulsioner i sociala sammanhang.

Metoden fanns redan på 1930-talet, utvecklat av den ungerske läkaren och psykiatrikern Jacob Moreno²⁷ men blev inte populärt i Sverige förrän på 1950-talet²⁸. Testet genomfördes som så att elever fick frågan ’Vem vill du helst sitta bredvid i klassrummet?’ gentemot ’Vem vill du inte sitta bredvid?’. Genom att lägga fokus på både attraktion så väl som repulsion fick man en tydlig bild av det sociala samspelet i klassrummet.²⁹ Med hjälp av de svaren kunde man se de sociala relationerna i klassrummet i ett sociogram, det blev tydligt att klassen inte var homogeniserad utan att de var en heterogen miljö där populära klickbildningar och ensamma barn träder fram.³⁰ Sociometri var startskotten för upptäckten av mobbning, även om denna kunskap enbart bevisade att det fanns populära och icke-populära elever i klassen lade man ingen större vikt vid varför de inte var populära eller vad konsekvenserna av. Utan vetenskapen fungerade mer som en matematisk formel med ett enkelt svar. Det var först i och med upptäckten av mobbning som klassen splittring togs på fullt allvar. Mobbning var svårt att observera eftersom mobbning är en handling som upphör så fort en vuxen är närvarande, den första kartläggningen gjordes 1972 genom dold observation.³¹Alltså var

24 Foerster 1912

25 Hall, B. Rudolf (red.), Gammaldags pennalism vid läroverken: primärkällor och skildringar, Fören. för svensk undervisningshistoria, Lund, 1932

26 Ödman, Pelle, Ur flydda tiders skollif, Delvis 7 uppl. [!], Fahlcrantz, Stockholm, 1909 s 99.

27 Moreno, J. L., Who shall survive?: a new approach to the problem of human interrelations, Nervous and Mental Disease Publishing Co., Washington, D.C., 1934

28 Johannesson, Ingvar, Studier av sociala relationer mellan barn i folkskoleklasser, Gleerup, Diss. Lund:

Univ., Lund, 1954

29 Johannesson 1954

30 Klingberg, Göte, Grundskoleårens psykologi, 3. omarb. och utvidgade uppl., Natur och Kultur, Stockholm, 1966

31Heinemann 1972

(12)

10

mobbning något du var tvungen att vara medveten om för att kunna anstränga sig att genomföra en dold observation utav detta beteende.

Därefter kommer Heinemann in i bilden med sin artikel 1969³², senare 1972³³ med sin bok. Kort därefter kommer professor Olweus 1974 med artikeln “Varför händer ingenting i mobbningsfrågan?”

i Lärartidningen.³⁴ Han menade att det hade blivit en akut fråga men att det i verkligheten inte tagits några åtgärder. Fokus har skiftat från sociometrins teori om ledare och undanskymda till att istället fokusera på mobbningens tes om plågare och offer eller hackkycklingar och översittare.

Den samtida tolkningen av mobbning som arbetet kommer utgå från är Skolverkets förklaring utav ämnet.³⁵ De hävdar att trakasserier och kränkningar av olika karaktär är skyddade av sjätte kapitlet

§3³⁶ i skollagen. Mobbning däremot är inte ett existerande begrepp i skollagen, men mobbning per se innefattar trakasserier eller kränkningar vid flera upprepade tillfällen. Skolor förväntas även ha en antimobbningsplan och är reglerade av Skolinspektionen och en rad lagar enligt skollagen.

2. Undersökning

2.1. Förekom dokumenterade händelser som kan tolkas som mobbning i Videfors 1959–1969?

Funnet material på Videfors Kommunarkiv visar på att det finns fall som enligt redovisad modell för mobbning har förekommit. Förekommande material har varierat i åldersklasser och det finns inget exakt mönster för detta.

Bland funnet material fanns tillgång till journaler hos både skolläkaren och skolpsykologen, förslag på utredningar och eventuella åtgärder. Det finns även mötesprotokoll för liknande möten där

elevernas lärare gav vittnesmål för observerade defekter, beteenden eller generella avvikelser. Bland

32 Heinemann 1969

33 Heinemann 1972

34 Olweus, Dan, ”Varför händer ingenting i mobbningsfrågan?” Lärartidningen, 1974

35 Skolverket 2020-03-20 https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/krankande- behandling-mobbning-och-diskriminering (hämtad 2020-04-19)

36 6 kapitlet 3 § skollagen, proposition 2005/06:38 sidan 136

(13)

11

skolläkarens utvärderingar återfanns ett stort antal ansökningar från föräldrar som vädjade om att deras barn ska få tillgång till talpedagog, då de var oroliga att barnen ska retas, Exempelvis: “Vidare föreligger stor risk att han blir utsatt för kamraternas åtlöje”³⁷ Även: “Är rädd att det kan hämma sig både i läsning och skrivning. Även rädd att hon skall bli utsatt för kamraternas åtlöje.”³⁸

Här ser vi en vetskap även från föräldrarna till dessa barn, att kontinuerliga trakasserier kan förekomma.

Dessa dokument från ansökan om talpedagog framkom även ansökan från lärare om att deras elever ska få besöka talpedagog, med motiveringar såsom “Kamrater retas ibland och kallar honom för

“bulldogg”.”³⁹, samt “Kamraterna retas med [Sverker] hemma”⁴⁰ och “Hemma på gården brukar nog kamraterna retas ibland, härmar och säger öknamn”⁴¹ och sist “Kallar honom för [öknamn med läsp]

och annat.”⁴².

Vi ser ett vanligt förekommande mönster med öknamn och retningar, men inget grövre översteg.

Utav dokument från skolpsykolog var ett fåtal dokument relevanta, de bestod till större del av utvärderingar om elever som behöver specialundervisning ex antal timmar i veckan. Men i nästa dokument som vi kallar fall ett, ser vi ett fall av depression. I dokumentet talas det om en elev som lider av ett “depressivt färgat insufficienstillstånd”⁴³. Det talas om att eleven inte kan, trots

medicinering och psykoterapi förmå sig att ta sig till skolan. Det blir intressant först då han nämner sina kamrater som en yttre faktor till varför han mår såhär, samtidigt som psykologen hävdar att den sannolika orsaken ligger hos honom själv.⁴⁴ Vi lämnas tyvärr ovissa om händelseförloppet fram tills elevens insjuknande, om kamraterna var en bakomliggande faktor till hans mående eller om det är som psykologen säger att incufficienstillståndet ligger hos honom själv.

Ett annat dokument hos skolpsykologen visar en synnerligen intressant kontrast mot de tidigare redovisade material, vi kallar det fall två, där eleven upplevt ökad rastlöshet, irritabilitet och oro

37 Videfors kommunarkiv 1870–1970, Skolstyrelsen 1911–1970, volym X

(14)

12

tydande på neurastenisk⁴⁵.⁴⁶ I detta dokument talar eleven om svårigheter i skolan, med bland annat förföljelse av ett flertal klasskamraters sida. Psykologen menar att detta garanterat är anledningen till elevens psykiska tillstånd. “… , vilket säkerligen framkallat den under åren uppkomna psykiska förändringen. På grund av detta tillrådes pojken snarast miljöbyte och då givetvis förflyttning till någon annan skola.”⁴⁷ Lägg märke till att eleven i fråga har vid flertal tillfällen besökt psykologen, därav ordvalen “under åren uppkomna psykiska förändring”⁴⁸. Detta tyder på en systematisk förföljelse som pågått en längre tid och har resulterat i att bryta ned eleven psykiskt, vilket sannerligen låter som vår tidigare redovisade modell för mobbning.⁴⁹

Sist men inte minst återfanns två dokument från en elevvårdskonferens, där bland annat den specifika termen hackkyckling användes. Det nämns även att en elev blir retad på grund av sin fetma.⁵⁰

Texten om hackkycklingen som vi kallar fall tre ter sig bäst i citat.

Fadern berättar, att [Ove] är en hackkyckling, som inte får vara ifred. Trakasseras både på väg till och från skolan, både av klasskamrater och av äldre skolelever. Pojken visar viss ängslan hemma, t ex har han svårt att sitta stilla på stolen osv. Psyk.ped. bedömning:

Vissa besvär ur inlärningssynpunkt är för handen, och samordnad specialundervisning bör insättas.

Rektor meddelar att sådan undervisning satts in tidigare, men att [Ove] ej velat vara med om detta, vilket medfört, att han fått sluta.

Åtgärd: Ej hänvisning till obs-klinik⁵¹ på grund av kamratrelationer, som bedöms bli sämre i sådant fall.

Fadern tar upp samtalet med [Ove] i hemmet om den särskilda specialundervisningens upptagande.

Klasslärare och föräldrarna försöker ordna så att skolvägen kontrolleras i avsikt att eliminera kamratkonflikterna.⁵²

Detta är klart exempel utav mobbning, då närvarande pedagoger hänvisar till eleven som en hackkyckling, de ser honom och hans problem. De uppmärksammar det närvarande problemet,

45Neurasteni är beteckning på tillstånd av nervös utmattning, numera används ordet utbrändhet.

49 Skolverket 2020-03-20

51 Obs-klinik är en typ av hjälpklass för elever som ansågs begåvningsmässigt svaga, där hamnade även elever som ansågs vara intellektuellt, socialt och moraliskt avvikande, en tradition som höll i sig ända in på 1980- talet.https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/observationsklass

(15)

13

analyserar situationen och beslutar att inte förvärra elevens situation genom att skona honom obs- klinik. Även att lärare och föräldrar försöker göra skolvägen säker syftar på att de inte ser eleven som en enstöring och ett problem, utan att de ser ett system av översittare och offer.⁵³

2.2. Vilka andra händelser dokumenterades i relation till fallen som kan tolkas som mobbning i Videfors mellan 1959–1969?

Genomgånget material på Videfors kommunarkiv visade en rad blandade dokumentationer så som dokument om skolmognadsprov, studiebesök och simskola. Utav alla dessa kategorier och mappar visade sig många vara irrelevanta till studien och var opassande för att kunna ställa materialet mot det som var relevant, alltså mobbningsrelaterade fall. Därför gjordes ett beslut att gallra många utav dessa kategorier och istället bruka de som är relevanta och kan ge kontext till frekvensen utav fall som kan tolkas som mobbning.

Den första kategorin vi kan fastställa en skillnad på är en jag har valt att kalla: Talpedagogik 1960–

1962. Utav det material som innefattades i detta arkiv fanns totalt 41 fall, varav 37 var ansökningar om talpedagogik eller rapporter om behov av talpedagogik, de återstående fyra fallen innehöll antydan om retningar, risk för att retas och kontinuerliga retningar innefattande öknamn med mera.

Att nio procent utav helheten innehöll retningar med mera kan uppfattas som ett lågt antal, varför det ser ut på detta vis skall grävas mer i under diskussionsdelen.

Mer material utav värde upptäcktes i arkivet som kallas: Övriga ärenden angående elever 1954–

1964. Där blev mappen uppdelad i 15 olika kategorier, bland annat kartläggning av döva och blinda, ekonomisk ersättning omhändertagande av skolpliktiga barn. De som innehöll något värde och som var jämförbara var den andra kategorin: Ansökan om att byta skola, varav 18 ansökte att byta skola på grunder så som flytt eller att ungdomen har fått anställning någonstans och inte behövde skolas mer. Två utav dessa fall innehöll tendenser till mobbning, som jag redovisat i föregående kapitel, både fallet med neurastenisk benägenhet och depressivt färgat insufficienstillstånd fanns i denna kategori. I denna kategori var tio procent av fallen mobbningsrelaterade.

53 Heinemann 1972

(16)

14

I den tredje och sista relevanta kategori finner vi Protokoll från elevvårdskonferenser 1968–1970, vilket förvisso är en kort period som innehåller många fall. De flesta utav dokumenterade händelser innefattar diskussion om svag prestation eller elevens hälsa där 191 fall dokumenterades. Utav dessa 191 fall var 14 utav dem relaterade till enstöringar, hackkycklingar och andra mobbningsrelaterade tendenser. Vilket ger oss informationen att sex procent utav omnämnda fall handlade om

mobbningstendenser.

3. Avslutande resultatdiskussion

Avslutningsvis kan vi konstatera att fall med karaktärsdrag av mobbning har förekommit och har dokumenterats, utav redovisat material i kapitel 2.2 kan vi se att dokumentation av mobbning inte var vanligt förekommande. I den första kategorin Talfelspedagogik såg vi att fyra av 41 fall innehöll tendenser till mobbning, en liknande trend syns i de två resterande kategorier där den andra bestod till tio procent utav mobbningsrelaterade fall, den tredje och sista kategorin visade att sex procent innehöll mobbningstendenser. Totalt 20 fall där vi kunde se spår av mobbning och även fall där vi kan fastställa att det var mobbning som försiggick. Frågan som vi då måste ställa oss och diskutera är om mobbningen helt enkelt inte förekom i lika stor utsträckning som idag, eller om det var svårigheter att observera själva händelsen, eller om det inte fanns något intresse för mobbning.

För att försöka förklara denna frekvens vi har funnit i materialet vill jag hänvisa till Larssons studie, där hon gjorde en undersökning med Målsmännens Riksförbunds tidning Barn som underlag och letade efter artiklar om problematik i kamratrelationer och fann att åren 1949–1969 var innehållslösa, vilket gjorde en vändning på 70-talet då mobbning börjat uppmärksammas.

Denna förklaring med stöd utav Larsson pekar på en okunskap om att fenomenet sker, och därmed en oförmåga att kunna dokumentera och kartlägga beteendet och tendenserna, alltså, i och med att kunskapen om mobbning växer ökar dokumentationen och arbetet kring mobbning. En annan infallsvinkel kan stödjas med hjälp av Heinemanns bok, Mobbning: gruppvåld bland barn och vuxna från 1972, där han nämner olika former av observation för att kunna se och kartlägga beteendet. Heinemann nämner ”den individcentrerade utredningen” som metod, vilket är ungefär vad jag har valt att genomföra. Han menar att denna form av observation enbart fångar upp de fall som gått så långt att en åtgärd måste vidtas. Man diskuterar dessa fall på elevvårdskonferenser och

(17)

15

beslutar om vidare åtgärder efter att skolläkare och skolpsykolog har yttrat sig, denna

observationsmetod visar som sagt de mest extrema fall som hamnat under ljuset för de vuxna, och dokumenteras i sin tur på elevvårdskonferenser eller under mötet med psykolog, denna metod ger ett stort mörkertal då vi vet att mobbning inte alltid är så synligt att det uppmärksammas på sådana möten.

Den mest effektiva metod Heinemann använde sig utav var dold observation över lektyr, skolgård och skolvägen, han menade att det som var officiellt känt utav skolorna och observationsresultatet stämde dåligt överens. Vid skolor som hade berättat att mobbningsfenomenet inte fanns på deras verksamhet kunde Heinemann observera fyra till fem markanta gruppövergrepp mot enskilda barn under en tiominutersrast. Genom att försöka ge en förståelse med hjälp av Heinemann kan vi istället tänka att det inte fanns någon korrekt observationsmetod mellan 1959–1969, eftersom kunskapen om mobbning inte fanns, så hade man ingen anledning att genomföra en dold observation.

Vi kan inte säkert veta men vad jag inte tror är att mobbning helt enkelt inte förekom under denna tidsperiod, utan den mest troliga anledning till att frekvensen kan uppfattas som låg är troligtvis brist på kunskap om ämnet, eftersom det ännu inte uppmärksammats, och till följd av det, brist på

observation och dokumentation. För att då ta upp diskussionen av själva fallen så krävs ingen djupare analys av de mildare fallen som redovisades först. De handlar kort och gott om elever som retas vid enskilda tillfällen, i vissa fall får de öknamn baserat på talfel, kroppstyp eller utseende, vilket kan tolkas som trakasserier, men eftersom vi inte får någon idé av en kontinuitet i dokumenten kan vi inte fastställa dessa som mobbning. Ännu ett högst spekulativt fall är eleven med depressivt

insufficienstillstånd.⁵⁴ Eleven menade att ett par klasskamrater var anledningen till hans insufficienstillstånd, medan psykologen hävdar att anledningen finns inom honom själv.

Anledningen varför detta fall blir spekulativt är för att det endast finns dokumenterat som ett enstaka uttalande, vi får ingen inblick i elevens sociala situation, hur hans relation till dessa klasskamrater ser ut, samt att ingen pedagog bekräftar eller bestrider detta påstående.

I en närmare blick på fall två⁵⁵, där eleven under flertal tillfällen besökt psykologen för sin ökade rastlöshet, irritabilitet och oro tydande på en neurastenisk benägenhet.⁵⁶ Enligt både Ragnar och hans

54 Fall ett, se undersökningskapitel 2.1

55 Fall två, se undersökningskapitel 2.1

(18)

16

föräldrar har han stora problem med “förföljelse m.m.” från ett flertal klasskamrater. Här får vi flera nyckelord som tyder på att det faktiskt är mobbning vi läser om. Ragnar har besökt psykologen ett flertal gånger där det framkommer framförallt senaste året att tillståndet har försämrats. Det nämns även en förföljelse av ett flertal klasskamrater som tyder på en kontinuerlig rad av trakasserier mot Ragnar, vilket innebär att han blir mobbad. Om vi då bakar in ordet neurasteni som idag kallas utbrändhet eller utmattningsdepression, som är ett resultat av långvarig stress, och även ses som uttryck för olika typer av psykisk sjukdom.⁵⁷ Så landar vi med en elev som under en lång tid blivit utsatt för trakasserier tills den grad att han har gått in i väggen. Här har vi ett glasklart exempel på mobbning innan man kunde sätta specifika ord på händelsen. Ett tecken på att forskningen kring mobbning inte är utvecklat än märks på hanteringen av situationen, där man föreslår att eleven skall få ett miljöombyte snarast till en annan skola. Alltså att man lägger skulden hos den utsatta eleven och inte ser ett system av översittare och hackkyckling.

Avslutningsvis tittar vi närmre på fall tre, där fadern berättade att eleven är en hackkyckling som blir trakasserad på väg till och från skolan.⁵⁸ Detta är det mest självklara fall vi har som inte kräver en djupare analys för att förstå att Ove har blivit utsatt för mobbning. Kontinuerliga trakasserier på väg till och från skolan, av både klasskamrater och äldre skolelever är i samtida tolkning ett

praktexempel. Hanteringen av situationen är tämligen intressant, då både psykolog, klasslärare och föräldrar har varit delaktiga i diskussionen, vilket skiljer sig från andra fall där psykologen och ansvarig målsman är närvarande. De beslutar att inte skicka eleven till obs-klinik eftersom de bedömer att kamratsituationen förvärras, vilket syftar på att de ser eleven som ett offer. Klasslärare och föräldrar kom överens om att försöka hålla skolvägen kontrollerad för att eliminera

kamratkonflikter, detta tyder också på att man ser eleven som ett offer. Frågan man får ställa sig är om de gör detta för att göra hans skolväg trygg, eller om det är för att stoppa övriga elever från att uppföra sig illa? Mest troligt läggs skulden på eleven i form av att han är ett offer, man lägger inget större fokus på eleverna som trakasserar honom vilket tydligt placerar oss i tiden innan

antimobbningsprogram träder fram.

57 Psykologiguiden https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=neurasteni (hämtad 2020-05-11)

58 Fall tre, se undersökningskapitel 2.1

(19)

17

3.1. Avslutning

Avslutningsvis kan vi bekräfta att det har förekommit fall utav mobbning i Videfors 1959–1969, genomförda studie har visat få fall men det har förekommit.

För att återkoppla har vi besvarat den första forskningsfrågan, mobbningtendenser har förekommit och dokumenterats under perioden 1959–1969. Vi har sett exempel på detta och under

diskussionskapitlet kommit fram till att dessa fall är mobbning, tolkat utifrån skolverkets definition av mobbning. Genom lokal forskning stärks hypotesen att mobbning alltid har funnits vilket kan agera spjärn för vidare lokal eller nationell forskning.

Återkopplingsvis till den andra forskningsfrågan har vi har också fastställt att det inte är ett enskilt fall utan ett förekommande beteende utan något specifikt märkbart mönster, det förekom hos både män och kvinnor från årskurs 1–5 bland olika elever. Man kan tycka att frekvensen är låg, men frekvensen stämmer väl överens med tidens vetskap om mobbning. Om vi hänvisar till

forskningsläget, specifikt Anna Larssons artikel Mobbningsfrågan i förändring: efterkrigstidens synsätt på skolbarnens kamratrelationer där hon själv nämner att dokumentationen och

omnämnandet av problematik i kamratrelationer är låg till icke-existerande under tidsperioden 1949–

1969 som hon undersökte, så kan vi konstatera att även om frekvensen på min uppsats är låg är det inte ett isolerat förekommande i forskning om mobbning 1959–1969.

Vi har fastställt mobbningens framväxt, från pennalism, till hackkyckling till mobbning, att det förekom i den mellanstora svenska staden Videfors.

Jag anser att min undersökning utgör en liten pusselbit i det utbildningshistoriska studiet av

kamratrelationer. Uppsatsen har väckt frågor om man kan se tendenser utav mobbning ännu tidigare än 1959, hur frekvensen och dokumentationen ser ut efter 1969 då begreppet mobbning

introducerades i Videfors, där denna uppsats kan agera spjärn mot ny forskning.

(20)

18

3.2. Sammanfattning

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om tendenserna utav mobbning förekom 1959–

1969 i Videfors, som egentligen heter något annat, men av säkerhetsskäl fått ett fiktivt namn, för att kunna kartlägga och analysera mobbning ingen begreppet introducerades i det svenska språket. För att besvara syftet har mina frågor varit:

Förekom dokumenterade händelser som kan tolkas som mobbning i Videfors 1959–1969?

Vilka andra händelser dokumenterades i relation till fallen som kan tolkas som mobbning i Videfors mellan 1959–1969?

Avgränsningarna gjordes på grunderna att inte uppleva en för stor förskjutning i sociala värderingar från 1970-talet då forskning kring mobbning tog fart och 1960-talet då min forskning tar plats samt bidrag till lokal forskning i Videfors. Med hjälp av dokument från elevvårdskonferensprotokoll, psykologen och talfelskliniken har jag redovisat fall där trakasserier och kontinuerliga trakasserier har förekommit. Samt analyserat fallen med hjälp av forskningsläget som teoretisk utgångspunkt.

Materialet jag har utgått från återfanns på Videfors kommunarkiv, det bestod utav elevvårdsprotokoll och dokument från talfelsklinik och skolpsykolog. Metoden för att analysera funnet material var en kvalitativ metod, med frågan om frekvens med en kvantitativ karaktär. Materialet har analyserats med hjälp av relevanta sökord samt att analysera dokumenten med hjälp av skolverkets definition av mobbning.

Utfallet av min undersökning visar att tendenser för mobbning fanns i Videfors 1959–1969, vilket jag styrker genom mina undersökningar med stöd av tidigare forskning. Vidare diskuterades den låga frekvensen, med hjälp utav Larsson och Heinemanns undersökningar, vilket visade att frekvensen kan förväntas vara låg i en studie om mobbning innan 1969.

(21)

Käll– och litteraturförteckning Källor

Videfors kommunarkiv 1870–1970, Skolstyrelsen 1911–1970, volym X.

Bilagor och korrekt arkivnamn återges på förfrågan utav handledare och examinator.

Litteratur

Ariès, Philippe, Centuries of childhood: a social history of family life, Vintage Books, New York, 1962

Foerster, Friedrich Wilhelm, Skolan och karaktären: bidrag till lydnadens pedagogik och skoldisciplinens reformering, Norstedt, Stockholm, 1912

Hall, B. Rudolf (red.), Gammaldags pennalism vid läroverken: primärkällor och skildringar, Fören.

för svensk undervisningshistoria, Lund, 1932

Heinemann, P.P, (Apartheid), Liberal debatt, nr 2, 1969, s 3–14.

Heinemann, Peter-Paul, Mobbning: gruppvåld bland barn och vuxna. Studiehandledning, Natur och kultur, Stockholm, 1972

Johannesson, Ingvar, Studier av sociala relationer mellan barn i folkskoleklasser, Gleerup, Diss.

Lund: Univ., Lund, 1954

Klingberg, Göte, Grundskoleårens psykologi, 3. omarb. och utvidgade uppl., Natur och Kultur, Stockholm, 1966

Landahl, J, Auktoritet och ansvar: lärares fostrans- och omsorgsarbete i historisk belysning. Diss.

Stockholm Universitet, 2006

Larsson, A, (Mobbning: Ett tidsbundet socialt problem?) Socialvetenskaplig tidskrift, nr 2, 2010, s 134–147.

Larsson, A, (Mobbingfrågan i förändring: efterkrigstidens synsätt på skolbarns kamratrelationer), Historisk tidskrift (Stockholm)., 2010(130):2, s. [241] -264, 2010

Lorenz, Konrad, On aggression, Methuen, London, 1966

Moreno, J. L., Who shall survive?: a new approach to the problem of human interrelations, Nervous and Mental Disease Publishing Co., Washington, D.C., 1934

(22)

Ödman, Pelle, Ur flydda tiders skollif, Delvis 7 uppl. [!], Fahlcrantz, Stockholm, 1909

Olweus, D, Hackkycklingar och översittare: forskning om skolmobbning, Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1973

Webbsidor

https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html

Psykologiguiden https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=neurasteni (hämtad 2020-05-11)

Skolverket 2020-03-20 https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/krankande- behandling-mobbning-och-diskriminering (hämtad 2020-04-19)