Bygga tätt eller glest?

Kandidatuppsats i offentlig förvaltning HT 2012 Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet Jan Karlsson

Handledare: Mats Bengtsson Examinator: Stig Montin

Bygga tätt eller glest?

- En studie om Göteborg Stads stadsbyggnadsutveckling och idéströmmar

Innehållsförteckning

1. INLEDNING... 2

2. SYFTE, PROBLEMBESKRIVNING & AVGRÄNSNINGAR...3

3. METOD... 4

4. TEORI... 5

4.1 Analysverktyg... 9

5. EMPIRI... 10

5.1 Utbud av boendeformer... 13

5.2 Service... 14

5.3 Kompletteringsbebyggelse... 19

5.4 Den kompakta staden... 21

5.5 Yttranden... 23

6. ANALYS... 27

6.1 Hur byggs det?... 27

6.2 Boendeformer?... 28

6.3 Trafik?... 28

6.4 Markanvändning?... 28

6.5 Kollektivtrafikanvändning?... 29

6.6 Människor i rörelse?... 29

6.7 Handelsformer?... 29

6.8 Öppna platser?... 30

6.9 Yttrandena... 30

7. SLUTSATS... 30

Referenslista... 31

1. Inledning

Stadsbyggande bygger i stort på tre beståndsdelar – hus, mellanrum och gator. De tre delarna finns i sin tur i diverse olika former: höga eller låga hus, raka eller böjda, breda eller smala;

stora eller små mellanrum, tomma eller möblerade, gröna eller grå, soliga eller skuggiga; samt gator i diverse former, som gång- och cykelbanor, bilvägar eller blandade stadsgator, ordnade som rutnät eller i trädstrukturer, raka eller böjda. Det skapas genom denna mångsidighet olika typer av stadsmiljöer, var och en med sina speciella kvaliteter och förutsättningar.

Stadsbyggnadsutvecklingen är ett ständigt aktuellt ämne för såväl den offentliga förvaltningen, som för samhället det skall implementeras i. Vad som menas med den offentliga förvaltningen avgör vilka delar av den offentliga sfären som skall behandlas och vilka regler och principer som bör tillämpas. Här väljer jag att definiera offentlig förvaltning som den organisation som bereder och implementerar de politiska besluten, främst på kommunal nivå. Anledningen till detta är ganska enkel, de har enligt lagstöd formellt maktmonopol på stadsplaneringen. Varför får vissa områden en så markant och tydlig byggnadskaraktär, i förhållande till andra områden? Varför bebyggs vissa områden med bostäder, medan andra områden bebyggs med kommersiella fastigheter och industrier?

Den kanske främsta möjligheten till kontroll för kommuner att styra byggnationen i dess geografiska område, är via översiktsplaner och detaljplaner. Detaljplaneringen i dessa planer är av stor dignitet. Översiktsplanen är ”avsiktsförklaringen" av den fysiska miljön för

kommunen. Den ska klargöra hur kommunen planerar att ta hänsyn till riksintressen och miljökvalitetsnormer. Planen innehåller ofta även en vision för kommunen och området, som ett slags strategiskt dokument för den framtida utvecklingen.¹

1 http://www.boverket.se/Planera/Kommunal-planering/Oversiktsplanering

2. Syfte, Problembeskrivning & Avgränsningar

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka Göteborgs Stads översiktsplan. Jag har undersökt kring Göteborgs stadsbyggnadsutveckling, och hur idéströmmarna såg ut i den föregående översiktsplan. Det finns många intressanta aspekter kring detta.

Ämnet för min uppsats kommer således vara stadsbyggnadsfrågor.

Min problembildning kommer således vara som följande:

Vilka idéer har funnits kring Göteborgs stadsbyggnadsutveckling? Hur såg idéströmmarna ut?

Hur såg de politiska partierna på stadsbyggnadsutvecklingen?

För att skala ner min uppsats till en rimlig nivå har jag behövt avgränsa mig en aning.

Jag har valt att hålla problembilden ganska generell och enkel, för att kunna ha ett öppet förhållningssätt i arbetsprocesserna. Jag kan möjligen i ett senare skede resonera kring flera orsaker som framkommit under uppsatsens gång. Jag upplever därför inte att frågeställningen är alltför snäv, med anledning av vad som tidigare nämnt, samt i förhållande till den tid som uppsatsen skall bli klar på. Det generella och avgränsade har här kommit till konsensus i mitt tycke.

3. Metod

Jag har genomfört en innehållsanalys av Göteborg Stads översiktsplan. Den har undertecknad kategoriserat för att kunna utröna olika värden som kommer till uttryck. Innehållsanalysen är kvalitativ. Det kvalitativa består av kategorikonstruktion. Att kunna förklara varför och hur kategorierna skapats.

Jag har strävat efter att samla in, kategorisera och analysera dokument ifrån Göteborgs Stad som har någon förankring kring översiktsplanen. Det gör att jag i min innehållsanalys även har leta efter begrepp, som har samma eller dylik betydelse.

Validiteten i min uppsats handlar en del kring hur de uppsatta kategorierna speglar

översiktsplanen ifråga. Det handlar helt enkelt om den språkliga nivån. Jag har valt att studera värden utifrån officiella dokument, i det här fallet en översiktsplan. Det motiverar jag med språkets stora betydelse. Ord är synnerligen betydelsefulla då de ofta visar vad författaren till en text vill uttrycka, vilket val av ord som har lämpligast symbolisk betydelse i

sammanhanget. Ett organisationsspråk finns ofta, som formar de normer som speglas i språket. Språket blir en medlare av värden, vilket formar hur läsaren uppfattar verkligheten och situationen.²

Öppenheten är även nödvändig för att kunna bedriva det här metodredskapet. Allt detta för att skapa transparens och förståelse för de resultat och slutsatser som förhoppningsvis skall framkomma i den framtida uppsatsen.

De översiktsplaner jag studerat är skrivna för att styra vad den undersökta organisationen (i det här fallet Göteborgs Stad) skall handha för frågor, hur de skall bedriva verksamhet samt inom vilka spelregler.

Mitt metodval för denna uppsats är mestadels deduktivt, det vill säga att jag utgår från hur teorin förhåller sig till de observationer som jag ska kategorisera och analysera.

2 Bryman, 2008, sida 280-282

4. Teori

Jag har utgått ifrån hur översiktsplaner i Göteborgs Stad förhåller sig till stadsbyggnadsidéer och idéströmmar, värden och begrepp. Det idéströmmar jag kommer utgå ifrån är dels modernismen, och dels blandstaden.

Modernismen och Blandstaden skiljer sig ganska mycket åt när det gäller det mesta rörande stadsbyggnation och – planering. Modernismen bygger i stort på industriella principer som koncentration och tydlig funktionsuppdelning. Arbetsplats-, bostads-, handels- och

rekreationsområdena är renodlade, storskaliga och uppdelade, utefter sin specifika funktion.

Man bor på ett ställe, medan man arbetar, handlar och tar det lugnt på var för sig enskilda områden, uppdelade ifrån varandra.³

Modernismens arkitekter var starkt kritiska till stadsmiljön i de stora industristäderna. Tung förorenande industri mixades ofta med bostäder. De tyckte istället att staden borde delas upp i olika zoner för olika ändamål, även kallad zonering. Arbetsplatser, bostäder och

rekreationsområden var för sig. Däremellan skulle det finnas goda trafikmöjligheter, med stora och breda matarleder etc. Ursprunget till zoneringsprincipen var hygienisk och funktionell. Den påkallades av miljöstörningar och gjordes möjlig av transportmedlens utveckling. Med utgångspunkt från karaktären hos olika aktiviteter i en tätort separeras de i skilda områden. Markanvändningen kom därför att bestå av bostadsområden,

industriområden, handelsområden etc. med byggnader omgärdade av naturmark och

skyddszoner; landsvägar, trafikleder, gång- och cykelleder omgärdade av skyddszoner samt centrumanläggningar omgärdade av stora parkeringsytor.

Modernismens förkämpar tyckte sig se hur många bostadskvarter inne i de stora städerna var väldigt tätt bebyggda. Lägenheterna där var även mörka, trånga och opraktiska enligt deras ideal. Dessa gamla bostadskvarter var byggda med hus längs med gatorna på alla sidor, även kallat slutna kvarter. Ett mer öppet byggnadssätt förespråkades istället. Lamellhus hette dessa, och var relativt fristående rektangulära byggnadskroppar placerade parallellt på ett avstånd så att solen skulle kunna nå till alla lägenheter. Det sistnämnde kunde genomföras genom att studera solvinklar och räkna ut det minsta avstånd som erfordrades beroende på hur höga husen var. Dessa lamellhus skulle sedan även placeras i ett parklandskap, så att god tillgång

3 På Spaning efter den goda staden, Moa Tunström, sida 64-68

till rekreationsområden i bostädernas närhet kunde finnas tillhands. Målet var helt enkelt att skapa likvärdiga bostadsmiljöer för alla i samhället, med god tillgång till ljus och luft.⁴ Blandstaden bygger på idén kring hur den traditionella kvartersstaden såg ut, före Modernismens intåg i arkitekturen och stadsplaneringen. I en temastudie som Gunilla Bellander genomförde på uppdrag av Boverket och Miljödepartementet förklaras begreppet då som följande:

I blandstaden finns offentliga rum där alla enkelt kan uppehålla sig. Där finns liv och rörelse dagar och kväller (sic). Den ger närhet och möjlighet att bo och arbeta i samma område. Den kan bli ett fungerande lokalsamhälle med fler besökare i området, det offentliga rummet blir offentligare. Man är halvkänd eller igenkänd i området. Det byggda ska ha en tät struktur med gaturummen som bärande element.⁵

Enligt den här studien är de negativa konsekvenserna, i stort sett, avsaknaden av en blandstad en alltför omfattande sortering av samhällsfunktioner, enformade miljöer och långa avstånd, även kallad zonering.⁶ Vidare har det diskuterats kring hur bostadsområdena med industriellt uppradade husformer och avskilda småhusområden ger ett trasigt och delat stadslandskap.

Motsatsen till detta skulle vara en mer småskalig stadsmiljö, med betoning på historiska rötter, trygghet, trivsamhet och skönhet.⁷

För att utveckla diskussionen kan det vara förnuftigt att även föra en diskussion kring stadsbegreppet. En stad är mycket mer än dess byggnader och infrastruktur. Det är även ett synnerligen komplext system som få, om ens någon, kan ha full kontroll över. Det gör det är ännu svårare att skapa ett politiskt program som med dess handlingskraft skall lösa de frågor som kan uppstå i stadsrummet.⁸

Det har som en protest emot Modernismens tydliga funktionsseparering fötts fram en rörelse vid namn ”New Urbanism”, som är den amerikanska motsvarigheten till Blandstaden.

Rörelsen har sina rötter i USA, och vänder sig ganska tydligt emot vad som de ser i glesa och

4 Blandstaden, Boverket, Gunilla Bellander, sida 20-21

5 Blandstaden, sida 5

6 Blandstaden, sida 6

7 Blandstaden, sida 10

8 Blandstaden, sida 18

utspridda villaförorter där avstånden till natur- och rekreationsområden, skola, affärer, arbete och andra destinationer blir långa och tidskrävande. Kollektivtrafik blir tyvärr också väldigt lätt djupt oekonomisk i dessa förorter då befolkningstätheten är liten.⁹

En "tätare" stadsmiljö är rörelsens mål, genom att ge barn och vuxna möjligheten att på egen hand fritt röra sig tryggt i stadsmiljön. Avsmalnade gator och trädplantering ska förmå bilister att hålla mer mänsklig hastighet och göra stadens rum betydligt mer inbjudande. Det finns också en stark betoning på att kollektivtrafiken skall främjas. Lokaliseringen av byggnader med funktioner av allmänt intresse är även det ytterst relevant, för att kunna skapa tydliga lokala centrum. Dessa allmänna funktioner kan vara såväl spårvägs- eller busshållplatser, myndighetsbyggnader, skolor, bibliotek som samlingssalar av olika slag.¹⁰

Det finns dock även kritik emot New Urbanism och blandstaden. En framträdande synpunkt på detta är att det är en tillbakablickande och stundtals nostalgisk åskådning inom

stadsbyggnadsdebatten. Nyurbanister (som blandstadsivrarna ibland kallas) vill ofta ha en form av självförsörjande inom småkvartersmiljöer. Kritikerna menar att den lokala ekonomin inte fungerar så väl idag, då vi har en ökad grad av flerförsörjarsamhälle. Det innebär avsevärt ökade chanser att söka arbete, utbildning och fritidsintressen på ett mer regionalt plan. Det har å ena sidan skapat större valfrihet, samtidigt som transporter har ökat och grannskapskänslan har minskat. Städer och ortsamhällen är idag betydligt mer sammankopplade i globala nätverk genom internationell handel av varor och tjänster. Det gör ofta att livet i staden ofta får en världsomspännande karaktär, vilket också kan göra den lokala platsen mindre relevant.

Kritikerna menar i detta avseende att nyurbanister fokuserar lite väl mycket på det lokala stadsperspektivet.¹¹

Stadsrum är i sin tur ett samlingsbegrepp för stadens alla öppna rum, såsom gator och gårdar, torg, parker, gräsfält och parkeringar. Det är där man huvudsakligen ser människor i rörelse. Alla stadsrum har en mer eller mindre tydlig utformning och en mer eller mindre tydlig funktion. Hur olika stadsrum nås, uppfattas och upplevs av invånare och besökare har stor betydelse för hur de används. En medveten utformning av stadsrummen är därför en av stadsbyggandets viktigaste uppgifter.¹²

9 http://www.dn.se/Stories/stories-kultur/kulturdebatt-new-urbanism

10 http://www.dn.se/kultur-noje/vi-maste-reparera-modernismens-misstag

11 http://www.dn.se/Stories/stories-kultur/kulturdebatt-new-urbanism

12 Stadsbyggnadskvalitéer, Stadsbyggnadskontoret, sida 24

Blandstaden har som mål att skapa en struktur där alla enkelt kan uppehålla sig. Där ska finnas liv och rörelse såväl dag som kväll, främst genom att det ges möjlighet att både bo och arbeta i samma område. Ett fungerande lokalsamhälle kan på så sätt succesivt byggas upp, med gaturummen som bärande element. Olika samhällsfunktioner kan nås inom rimligt avstånd för gång- och cykeltrafikanter.¹³

Genom att blanda arbetsplatser, service och boende i såväl samma område som byggnad, kan det ges en aktivitetstäthet som leder till gott utbud av affärer och service. Blandstadens förespråkare menar att den existerande, alltmer utspridda och funktionsuppdelade staden är djupt problematisk på grund av det omfattande transportarbete och resande den medför, och den sociala segregation den tenderar att uppmuntra till.¹⁴

Staden är ingen boplats. Visserligen bor det folk i staden men det som gör staden till stad är alla dess obeboeliga ställen: gatorna, torgen, parkerna, teatrarna, kaféerna, monumenten. Staden är det offentliga rummet, det rum som under århundraden formats och omformats för det offentliga livet – kommunikation, handel, festligheter,

ceremonier och vardagliga möten mellan människor.¹⁵

Ett motto som förespråkare av blandstadsidealet ofta har, kommer till stor del ifrån den typ av stadsplanering som fanns innan modernismens idéer tog över på allvar. Då byggdes staden ut likt årsringar i en rutnätsstruktur. Den staden var tät, blandad och sammanhängande.

Modernismens stadsbyggnadsideal och den möjlighet bilen har givit människan har medfört att stadsutbyggnad i stället har skapats av en uppdelning av olika funktioner. Resultatet har enligt dessa nyurbanister blivit en stad som till stora delar är ett trafiklandskap. Ytterområden karakteriseras av trafikleder och storskaligt bebyggda öar. Den ursprungliga stadskärnan är bara en av dessa otaliga öar. Mellan dessa finns ett obebyggt och/eller svårdefinierat ingenmansland där det kan vara svårt att orientera sig. Släktskapet med den ursprungliga staden har gått förlorat i dessa delar enligt blandstadsförespråkarna.¹⁶

Om staden är tät eller gles stad är ganska återkommande i litteraturen. Begreppen som används för att beskriva var och en av dessa stadstyper skiljer sig också väsentligt.

13 Stadsbyggnadskvalitéer, sida 56-58

14 Blandstaden, Boverket, Gunilla Bellander, sida 13

15 På Spaning efter den goda staden, Moa Tunström, sida 53

16 På Spaning efter den goda staden, Moa Tunström, sida 65

Stadskärnan har butiker och caféer, medan en förort har köpcentrum och köplador. Det kallas gator, torg, parker och esplanader i stadskärnan, medan motsvarande får etiketter som vägar, trafikleder och grönområden i en typisk förort. Täthet som ett mått på graden av stad har blivit uppenbarad. Det kan också vara ett verktyg för att öka stadsmässigheten. Den täta staden innebär i allmänhet en kompakt bebyggelse. Täthet kopplas ofta också till annat, såsom funktionsblandning och ett omfattande socialt liv. Att i stadsplaneringen främja förtätning och bygga inom existerande stadsgränser kan därför enligt blandstadsivrarna vara goda förslag för att motarbeta den i deras ögon ytterst problematiska utglesnande staden.¹⁷

4.1 Analysverktyg

Här har jag gjort en tabell över det analysverktyg jag använder mig av:

Blandstaden Modernismen

1. Hur byggs det? Funktionsintegrerat/blandat, tätt Funktionsuppdelat/-separerat, glest

2. Boendeformer? Heterogena/olika/blandat mellan hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter, radhus och fristående villor.

Homogena/likartade. Hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter, radhus och fristående villor, var för sig i olika områden.

3. Trafik? Olika trafikanter samsas om gaturummet. (Gång-, cykel, bil och kollektivtrafik).

Trafikseparering, bilismen främjas. Matar-/trafikleder.

4. Markanvändning? Yteffektiv. Tätt. Blandad. Icke yteffektiv. Riskerar att skapa

”döytor”, ”Urban sprawl”, inpedimentsytor. Glest. Zonering.

5. Kollektivtrafikanvän dning?

Effektiv och frekvenstät. Ineffektiv och icke frekvent.

Mycket ojämn. Ökar i anslutning till arbetsdagens början och slut, minskar andra tider på dygnet.

6. Människor i rörelse? Förlagt över stora delar av dygnet, då människor har möjlighet att såväl arbeta som att bosätta sig inom samma område.

Mycket ojämn. Ökar i anslutning till arbetsdagens början och slut, minskar andra tider på dygnet.

Bostadsområden: Koncentrerat till morgon samt

eftermiddag/kväll.

Arbetsplatsområden:

Koncentrerat från morgon till eftermiddag/kväll.

Detaljhandelsområden:

Koncentrerat från förmiddag till tidig kväll (kl. 18-19)

7. Handelsformer? Butiker, caféer. Småskaligt. Köpcentrum, köplador.

Storskalighet.

8. Öppna platser? Gator, torg, parker och

esplanader. Relativ Vägar, trafikleder och grönområden. Relativ

17 På Spaning efter den goda staden, Moa Tunström, sida 88-89

småskalighet. storskalighet.

5. Empiri

Göteborg Stads/Kommuns föregående översiktsplan som antogs 2001 har en rad ord, begrepp och värden som är återkommande. De flesta av dessa är faktiskt så vanliga i texten att de bäst kan benämnas för nyckelord. Jag kommer fortsättningsvis benämna denna översiktsplan mestadels för ÖP 99. Om jag börjar med inledningen, så vill ÖP 99 framhålla tre markerande värden, som skall vara övergripande för kommande text. Dessa tre värden är konkurrenskraft, bärkraft och medborgarkraft. Konkurrenskraft syftar till att ”tillförsäkra oss ett näringsfång som ger de materiella förutsättningarna för ett gott liv”, bärkraft att ”tillförsäkra oss en god miljö i dagsläget, men framför allt ge framtida generationer en möjlighet till en god

livskvalitet”, och medborgarkraft som ”betonar viljan att ge alla ett aktivt och meningsfullt liv. Det står för människors möjlighet till personlig utveckling och deras livskvalitet i ekonomiskt, socialt och kulturellt avseende”. Dessa värden skall i så hög grad som möjligt samspela.¹⁸

Översiktsplanen menar vidare att det långsiktigt riktiga kan stå i konflikt med det kortsiktigt lämpliga. Vissa åtgärder kan vara svåra att få förståelse för, då de kan drabba enskilda väsentligt. Olika framtidssyn eller verkställande medel för att nå den önskade framtiden, kan medföra dispyter mellan olika individer och grupper i samhället. ÖP 99 noterar att även om de flesta aktörer var överens om den då föregående översiktsplanens (ÖP 93) grundläggande målsättningar, ledde det till oenigheter i vissa ärenden. De menar att även denna översiktsplan möjligen kan ge samma situation. Deras utgångspunkt är dock att söka finna främst det som förenar de inblandade aktörerna.¹⁹

Blandsstadsperspektivet kommer in ganska fort i ÖP 99. Inledningsvis kommer begreppet in under rubriken ”Ett livskraftigt Göteborg”:

Blandstaden Göteborg har kompletta stadsdelar med en attraktiv stadsmiljö,

bostadsförsörjning för social balans, närhet till arbete, kultur och rekreation och goda kommunikationer… Hus och stadsrum har god arkitektur som förenar stadens historia med moderna stadsbyggnadsbehov. Boende och verksamma lever ett gott liv i social gemenskap i en trygg och bärkraftig miljö.²⁰

18 ÖP 99, sida 45-47

19 ÖP 99, sida 47

20 ÖP 99, sida 48

Denna vision vill effektivt väva samman dagens och framtidens funktionella,

bebyggelsemässiga och sociala samband. ÖP 99:s syfte är att ge förutsättningar för detta.

Diskussionen kring ”det stora och lilla Göteborg” är en viktig utgångspunkt i planen. ”Det stora Göteborg” är mer en funktion än ett fysiskt begrepp. Det är motorn och kärnan i en västsvensk region, Göteborg ur ett kommunstyrelseperspektiv. ”Det lilla Göteborg” är detsamma som ”vardagsgöteborg”. Göteborg sett ur den enskilda människans perspektiv där han eller hon bor och/eller verkar, Göteborg ur ett stadsdelsnämndsperspektiv i viss mån.

Oftast kan dessa synvinklar mötas, dock inte alltid. Det stora Göteborg kan ställa krav på de enskilda stadsdelarna. Det kan handla om centralt liggande delar där viktig regional trafik passerar, samt stadsdelar där storskaliga strukturomvandlingar håller på att ske. Då får det lokala ofta stå tillbaka för Göteborgs gemensamma bästa. Det lilla Göteborg kan också ställa krav på det stora. Områden med social utsatthet kan behöva resurstillskott. Kvaliteter i de lokala förhållandena kan också ibland medföra att övergripande önskemål får vika.

Översiktsplanen försöker helt enkelt göra en avvägning mellan de olika kraven.²¹

ÖP 99 fortsätter på övergripande och över-/mellanstatliga åtaganden. EU har satt upp ett antal mål för stadsbyggandet. De mest relevanta är följande

1. Stadsmiljön ska förbättras genom blandad markanvändning, mer grönska och förnyelse av historiska centra.

2. Bosättningen måste bli mindre resurskrävande för att minska markförbrukning, stadsutglesning och onödiga transporter.

3. Städernas trafiksystem måste bli bättre för att motverka bilberoende, stadsutglesning och bristande rörlighet för personer utan bil.²²

Sveriges Riksdag har satt upp 15 miljömål, varav målet om god bebyggd miljö är synnerligen vitalt för en översiktsplan. Städer skall enligt detta mål utgöra en god, hälsosam och

fungerande livsmiljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas därefter.

Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning främjas.²³

Översiktsplanen vill gärna visa på de naturgivna förutsättningar som har präglat Göteborgs stadsbyggnation. Det Göteborg vi har numera har byggts under mer än 450 år, varav den största byggnationen har ägt rum under de senaste 50-60 åren. Stadens struktur har formats av

21 ÖP 99, sida 48-49

22 ÖP 99, sida 55

23 ÖP 99, sida 55

de förutsättningar som naturen gett människan. Exempelvis är Göta Älv en gränslinje, som i sin tur förstärkts genom att dess stränder har använts, och används fortfarande i viss mån, för trafikleder och industriområden. Bergsryggarna i nord-sydlig riktning har gett svårigheter att röra sig tvärs dessa, och dalgångarna har då varit de naturliga kommunikationsvägarna. Här finns därför de äldsta stadsdelarna. Fram till 1950-talet fanns en relativt koncentrerat stad. Det har succesivt brutits upp. Förortsområden som Guldheden och Kortedala medförde att

bostadsbebyggelsen klättrade upp på bergsryggarna. Bilismens genombrott under 1960-talet medförde i sin tur att staden kunde bredas ut ännu mer. Inkorporering av grannkommuner har gjort att Göteborgs yta ökat, och idag är landsytan 45 000 ha, varav ungefär hälften av denna areal räknas till Göteborgs tätort.²⁴

Göteborg kan grovt delas in i olika årsringar, vars karaktärer har formats under ett antal olika stadsbyggnadsepoker. Från 1600-talets anläggande av den befästa kanalstaden till 1900-talets funktionalistiska och storskaliga stadsbyggen. Kommunen är på sätt och vis en historiebok där varje stadsdel utgör ett kapitel. Alla epoker av den stadsutveckling som Göteborg genomgått under mer än 450 år har bidragit till den variation av byggnadsstrukturer och stilar som gett staden dess karaktär. Vissa tidsperioder har dock givit tydligare avtryck än andra. Till dessa hör:

 Holländarnas befästa kanalstad från 1620 med sitt karaktäristiska rutnät innanför vallgraven vid foten av Otterhällorna och Kvarnberget.

 Stenstaden med Kungsportsavenyn och Vasagatan som är en del av 1860-talets stadsplan som förverkligades.

 De ”Lilienbergska planerna”, som styrde stadens expansion under åren 1907-1930.

 Folkhemmets bostadsom råden med grannskapstanken under åren 1945-1960.

 Den stora skalans stadsbygge med sin funktionsdelning under åren 1965-1975²⁵

I planarbetet är det enligt ÖP 99 viktigt att ta hänsyn till dessa årsringar, som ger stadsdelarna dess karaktärer och arkitektur.

Länspolischefen i Västra Götaland län, Ann-Charlotte Norrås, skriver på en helsida om hennes syn på stadsbyggandet. Hon säger bland annat:

Det bor för lite folk i centrum. Det borde gå att spränga in smålägenheter i de befintliga husen innanför Vallgraven: under takåsarna och mitt bland alla kontor. Enkla lägenheter som vanligt

24 ÖP 99, sida 59

25 ÖP 99, sida 59

folk kan ha råd med, så att vi får flera ungdomar och barnfamiljer – av alla nationaliteter – att bosätta sig i innerstaden. Då skulle det bli ett bättre liv i staden.²⁶

Översiktplanen menar vidare att bostäderna och miljön omkring dem har oftast stor betydelse för livskvaliteten för den enskilda människan. De möjligheter och hinder som finns i

närmiljön påverkar såväl barns utveckling och äldres möjlighet till en god livskvalitet.

”Tillgång till olika lägenhetstyper och boendemiljöer ger möjlighet att förverkliga den livsstil man eftersträvar under olika skeden i livet” menar ÖP 99, och detta påverkar då ortens attraktivitet.²⁷

5.1 Utbud av boendeformer

Göteborg har generellt sett ett brett utbud av boendealternativ. Allt från traditionella

storstadslägenheter i täta stadskvarter, till planerade förorter från olika tidsperioder och gles småhusbebyggelse i skärgårdsmiljö och andra naturnära områden. De mest centrala delarna av staden, från Linnéstaden i väster till Stampen i öster, återfinns ett genuint stadsboende i en blandstad med välförsedd tillgång till arbetstillfällen och service. En ökning av antalet boende i centrum har länge varit en målsättning. Det ger ett attraktivt stadsboende med höjd kvalitet på stadskärnan, då människor vistas där alla delar av dygnet. Trycket på Göteborgs centrum för regionala funktioner och från näringslivet ökar dock samtidigt, vilket kan innebära en mängd avvägningar och hänsynstagande för att kunna vidmakthålla en rimlig balans mellan boende och verksamheter.²⁸

I motsats till denna centrala kärna finns den så kallade Miljonprogramsringen. Där finns områden med för 1960- och 1970-talet tidstypiska beståndsdelar, i form av stora enheter, trafikseparering och klar funktionsuppdelning för arbete och boende.²⁹

Göteborgs system av huvudvägar kännetecknas av de radiella stråk som följer dalgångarna in mot de centrala stadsdelarna. Vid Tingsstadstunneln och området runtomkring sammanstrålar samtliga större trafikleder av nationell karaktär, som Europaväg 6, 20, 45 och Riksväg 40.

Frånvaron av sammanhängande vägförbindelser över mellanliggande höjdområden samt över Göta Älv ger enligt ÖP 99 till följd en betydande koncentration av biltrafik i Tingstads- och Gullbergsvassområdet. Söder-/Västerleden och Hisings-/Norrleden nyttjas från söder och norr till de västra kommundelarna inklusive industrier och hamnar på västra Hisingen. Denna form

26 ÖP 99, sida 60

27 ÖP 99, sida 61

28 ÖP 99, sida 62

29 ÖP 99, sida 63

av ringväg ligger emellertid alltför långt ut för att kunna vara ett egentligt vägalternativ för trafik från öster och sydost.³⁰

Lundbytunnelns tillblivelse var till Bräckeområdets stora fördel, fortsätter ÖP 99. Göteborgs då kanske mest miljöbelastade område blev ett lugnt och trivsamt område i ett slag. Den har också inneburit minskad trafik på bland annat Hjalmar Brantingsgatan. I denna översiktplan från 2001 står Götatunneln näst på tur för att förbättra stadsmiljön.³¹

Götatunneln nämns i ÖP 99 som ett ”ypperligt exempel på hur man har kombinerat blandstadsidealet med modernismens trafiklösningar”. Genom att flytta trafiken ner i en tunnel istället för trafik i ytnivå har attraktiv central tomtmark kunnat frigöras. I de kvarteren som tidigare till stor det bestod av fyrfältsväg och parkeringar kan växa det fram en blandad central bebyggelse med bostäder, arbetsplatser, service och kollektivtrafikstråk.³²

5.2 Service

Servicestrukturen är även något som har förändrats, menar ÖP 99. Framförallt har det blivit ett glesare nät. Tidigare var tillgång till varor och service inom bekvämt gångavstånd från bostäderna länge en viktig planeringsprincip, och de flesta av Göteborgs större

bostadsområden är byggda efter den principen. Servicen lokaliserades i centrala lägen inne i stadsdelarna, och den överordnade servicen lades i centra av olika betydelsegrad i en

hierarkisk struktur, och kollektivtrafiken hade ett alldeles avgörande inflytande vid

placeringen. Dessa planerade centrumen var också kommersiellt gångbara, och handeln tog ofta en aktiv del i planeringen.³³

Utvecklingen har dock sedan en lång tid tillbaka gått i en annan riktning. Minskad befolkningstäthet i bostadsområdena och ökad bilism har gett ändrade förutsättningar för handel och service. Såväl befolkningsunderlag och köptrohet har radikalt minskat för de mindre enheterna, vilket har lett till minskad lönsamhet och successiva försämringar i utbud och priser. Stormarknader och större köpcentra i biltillgängliga lägen ökade istället i

popularitet och omsättning, vilket i sin tur gjorde att konkurrensen skärptes och kunderna fick lägre priser och större utbud i nya handelsområden. Detta har medfört längre resor och längre tid för handlandet. Bilberoendet och biltrafiken har på så sätt ökat, vilket gett försämringar i den fysiska miljön. Människor som av olika anledningar inte har tillgång till bil har fått sämre

30 ÖP 99, sida 73

31 ÖP 99, sida 74

32 ÖP 99, sida 74

33 ÖP 99, sida 76

tillgänglighet, och hemtjänsten får ibland ta över handlandet för äldre när den lokala

livsmedelsbutiken försvinner. Till råga på det, menar ÖP 99 att stora delar av det sociala livet i dessa bostadsområden försvinner genom förlusten av affären som mötesplats.³⁴

Istället har servicebutikerna ersatt de traditionella dagligvarubutikerna, som på sin höjd kan stå för komplementhandeln. De kan fylla en viktig funktion i stadsdelen, samtidigt som de förutsätter att huvudinköpen görs någon annanstans. Vidare är det inte bara butiker som har försvunnit från de mindre torgen. Även servicefunktioner som postkontor, bank,

försäkringskassekontor har gått samma väg till mötes. Den kommunala servicen ute i

stadsdelarna har även den förändrats genom åren. Minskade anslag har gjort att verksamheter av stor betydelse för stadsdelsmedborgarna har fått läggas ner, exempelvis bibliotek och fritidsgårdar. Sammantaget menar ÖP 99 att detta har lett till en negativ utveckling i flera områden i Göteborg.³⁵

I ÖP 99 vill därför att Göteborg Stad/Kommun syftar till att:

 Ge konsumenterna prisvärda produkter i en god stadsstruktur

 Skapa goda förutsättningar för handelns utveckling

 Ge handelns företrädare tydliga och konsekventa signaler om kommunens krav³⁶

 Kommunen ökar sin kunskap om konsumenterna och handeln.

 Samverkan kring handelsfrågor med dess representanter ökar.

 Förutsättningarna för närhandel värnas.

 Centrumstrukturen utvecklas.

 Kommunen är restriktiv till handel vid sidan av planerade lägen.³⁷

 Torgen prioriteras vid kommunens egna servicelokaliseringar.

 Ytor för handel och lokala centrumfunktioner reserveras i detaljplaner även där butiksutbyggnad idag inte är aktuell.³⁸

Dessa punkter går samtliga in under punkt 7: ”Handelsformer?”, ur analysverktyget sett.

Punkten som berör de lokala torgen kan även sammanfall med 8: ”Öppna platser?”.

34 ÖP 99, sida 76

35 ÖP 99, sida 76

36 ÖP 99, sida 126

37 ÖP 99, sida 128

38 ÖP 99, sida 130

En hög kvalitet får medborgarna av god miljö. En viktig fråga i det sammanhanget är att nyttja de goda förutsättningar som Göteborg har, som enligt ÖP 99 är närhet till hav och stora strövområden, vackra stadsdelar, intressant kulturutbud och ett rikt nöjesliv.

Göteborg pekas ut i ÖP 99 som de små stadsdelarnas stad, där den lokala identiteten och variationen respekteras. I det planeringsklimatet bör en omsorg för hur närmiljön utformas existera. ”Det sociala livet som finns i stadsdelarna ger en vardagskvalitet för göteborgarna”

menar ÖP 99, och ur detta kommer en vilja till engagemang för sin stadsdel och sin närmiljö.³⁹

Vidare skrivs det att det är högst angeläget att så långt det är möjligt bibehålla handlingsfrihet, så man inte hamnar i en antingen bevarande- eller exploateringsfälla. Ett långsiktigt mål om ett hållbart samhälle ska finnas med i varje enskild bedömning. För ytterområden för det med sig att boendemiljön bör göras så attraktiv, att såväl fritidsresor kan begränsas och arbetsresor effektiviseras. För centralare områden innebär det i sin tur att kunna erbjuda kompletta stadsdelar, där blandstaden är det övergripande perspektivet. Nya exploateringsområden bör diskuteras ur ett bärkraftigt perspektiv för att kunna behålla handlingsfriheten och

flexibiliteten så långt som möjligt. Översiktsplanen syftar i det här sammanhanget till att:

 Göteborg ska utvecklas till en livskraftig långsiktigt hållbar stad med balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer.

 Göteborg ska utvecklas till en allt vackrare stad där historia och framtid förenas.⁴⁰

Ur analysverktyget sett platsar dessa punkter generellt sett under de flesta, med övergripande betoning på 1: ”Hur byggs det?”.

Bebyggelsen bör koncentreras så att sammanlänkande infrastrukturnät och resor inom

Göteborg ska bli kortare. Den medför troligen att kostnaderna minskar och effektiviteten ökar.

Därför föreslår Översiktsplanen att:

 De långsiktiga miljöaspekterna ska utvecklas till en allt viktigare aspekt i samband med beslut om markanvändning och infrastruktur.⁴¹

Ur analysverktyget sett hamnar denna punkt under 3,4 och 5, det vill säga ”Trafik”,

”markanvändning” och ”kollektivtrafikanvändning”.

39 ÖP 99, sida 85

40 ÖP, sida 87

41 ÖP, sida 88

Vidare menar även ÖP 99 att rätt placering är vital. En fungerande regionstruktur med bostäder, arbetsplatser och besökspunkter lokaliserade på ett hållbart sätt att kan minska det generella långresebehovet. Det är då viktigt att möjliggöra byggnadskomplettering inom den befintliga tätorten för att begränsa stadens utbredning. ÖP 99 visar områden som bör planeras för på- och utbyggnad. Det trafiknät som skapas bör således ge korta resor. Bebyggelsen bör utformas på ett resursbevarande sätt. Detta genom att kunskapen om ekologiskt byggande ökar. Detta krav bör också vara att ställas på den befintliga bebyggelsen. Översiktsplanen föreslår därför:

 Undvik att sprida ut bebyggelsen till perifera områden med dåliga förutsättningar för kollektivtrafik.

 Förtäta och koncentrera bebyggelsen där det finns goda förutsättningar för kollektivtrafik och service. Detta gäller såväl bostadsområden som arbetsområden.

 Utforma bebyggelsen ekologiskt genomtänkt.⁴²

Dessa punkter går i analysverktyget under 1,2,4 och 5, det vill säga ”Hur byggs det”,

”Boendeformer”, ”Markanvändning”, ”Kollektivtrafikanvändning” samt ”Människor i rörelse”.

God arkitektur är något ytterst centralt i stadsbyggandet enligt ÖP 99, då det spelar en viktig roll för hur den enskilda människan upplever sin vardag. Trivseln ökar om vi omges av vackra hus och välstuderade stadsrum. Samtalet kring arkitekturens konstnärliga värde handlar ofta om dess visuella egenskaper. Till detta läggs det faktum att människan befinner sig i

mellanrummet mellan det som byggts, antingen utomhus emellan husfasader eller inomhus mellan väggar, golv och tak. Faktorerna rum och yta har stor betydelse i sammanhanget.

Betydelsen av ”det sköna” glömdes enligt ÖP 99 delvis bort under många år. Att ett bostadsområde är funktionellt är inte tillräckligt om det inte också upplevs som trivsamt.

Dessa frågor har lyfts fram bland annat genom riksdagsbeslut om arkitekturpolitik. PBL (Plan- och Byggnadslagen) menar numera (2001) att bebyggelsen ska ges ”en estetiskt tilltalande utformning”. Ett uttryck för denna ändring är särskilda riktlinjer för planering av småhusområden har tagits in som en del av ÖP 99. Det kulturhistoriska arvet är emellertid också viktigt. Vid nybyggande bör varsamhet med det befintliga föreligga. Göteborgs stadsbyggnadshistoria hör till de viktiga kvaliteterna för att historia och framtid skall kunna förenas. Översiktsplanen föreslår därför:

42 ÖP 99, sida 89

 Ställ krav på god arkitektur i allt som byggs – såväl hus som kommunikationsanläggningar.

 Förena stadens historia med moderna stadsbyggnadskrav.⁴³

Dessa punkter går i analysverktyget främst under nummer 1; ”Hur byggs det”.

Det handlar emellertid inte enbart om nybyggnation, utan även om att genom stadsförnyelse förbättra förutsättningarna för ett gott boende i alla delar av staden.

ÖP 99 menar på att Göteborg Stad/kommun bör möjliggöra för mer byggnation. Göteborg bör kunna bygga cirka hälften av de tillkommande bostäderna i Göteborgsregionen. Skälen till detta är flera. Göteborg har ungefär hälften av befolkningen Göteborgsregionen. Befolkningen beräknas öka med 3000 personer per år fram till år 2010. Tre fjärdedelar av regionens

mångskiftande arbetsplatser finns inom Göteborgs tätort. Det är angeläget att kunna erbjuda varierande bostadsalternativ inom kommunen för inflyttade, samt att det finns goda

boendealternativ nära arbetsplatserna som kan minska arbetsresor. Antalet högskoleplatser tilltar också, vilket troligen ger ytterligare tillskott av unga vuxna som efterfrågar centralt boende.⁴⁴

Byggande i centrala Göteborg innebär dock ofta höga kostnader, vilket också visar sig i hyrorna. Det har visat sig var svårigheter att bygga bostäder för nya grupper på

bostadsmarknaden, som exempelvis ungdomar, frånskilda och invandrare. Ett sätt att kringgå detta kan vara att bygga för väletablerade samhällsgrupper. Då kan det åstadkommas en rörlighet i bostadsbeståndet som i slutänden frigör mindre och billigare lägenheter. Det är samtidigt viktigt att främja till att prispress för nyproduktionen. Fastighetskontoret ställer exempelvis sådana krav vid fördelning av kommunal mark.

En stadsdels attraktivitet beror på en mängd olika faktorer, exempelvis närhet till arbete, kommunikationer och service samt arkitektoniska värden. Boende och arbetande bidrar till områdets atmosfär och attraktivitet. En funktionsblandning är vital i en stadsdel av rent praktiska skäl: det är helt enkelt gynnsamt att ha nära till det mesta, samtidigt som livet i stadsdelen blir mer intressant. Översiktsplanen syftar därför till att:

 Det ska vara möjligt att komplettera med attraktiva bostäder som kan bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad i regionen. Attraktiva bostäder kan ligga såväl centralt som perifert, vid kusten eller i förorten.

43 ÖP 99, sida 89

44 ÖP 99, sida 91-92

 Balansen mellan bostäder och arbetsplatser ska bli bättre för att möjliggöra kortare arbetsresor och ett effektivare utnyttjande av trafikapparaten.

 Ensidiga miljöer kompletteras genom att funktioner som saknas byggs in.

 Stadsdelarna kompletteras och utvecklas till allt mer levande stadsdelar.⁴⁵

Dessa punkter går i analysverktyget under 1,2,3 och 6, det vill säga ”Hur byggs det”,

”Boendeformer”, ”Trafik” och ”Människor i rörelse”.

5.3 Kompletteringsbebyggelse

Komplettera och stärk är två av ledorden i ÖP 99. Nybyggnation bör komplettera befintlig sådan samt skapa ett tillskott av attraktiva bostäder för bostadsmarknaden. Att sträva efter en god balans mellan bostäder och arbetsplatser, så att kortare arbetsresor och effektivare utnyttjande av trafikapparaten möjliggörs. Förtätad och koncentrerad bebyggelse med goda förutsättningar för kollektivtrafik och annan service ger en klar ekologisk hänsyn. De områden som uppfyller sådana krav ligger ofta i centrala eller halvcentrala lägen. Just kompletteringsbebyggelse har tillkommit under 1990-talet i främst halvcentrala lägen, och i dessa områden finns ytterligare potential. Infrastruktur och kollektivtrafik är i regel redan utbyggt i dessa områden. Ett modernistiskt synsätt har visat att en ganska liten volym av bostäder kan tillkomma i dessa områden, så det handlar om att tänka okonventionellt. I samverkan med fastighetsägare kan det diskuteras kring förtätningsmöjligheter inom

befintliga bostadskvarter. Exempelvis kan omläggning av parkeringsytor, tillbyggnader med enstaka trapphus eller nya våningsplan, vindsinredning vara möjligheter till förtätning.

Områden som specifikt pekas ut är Angereds och Frölundas centrala delar, som kan få en mer stadsmässig karaktär genom bebyggelsekomplettering. Göteborg bör generellt inte bygga nya ensidiga bostadsområden, utan istället en blandstad genom att integrera bostäder, arbetsplatser och service, för att helt enkelt åstadkomma en mer levande miljö. Ett medel för att nå detta är kommunal mark i ytterområden fördelas så att en variation i upplåtelseformer, bostadstyper och hustyper kan stimuleras. Man kompletterar då med hus-, upplåtelseformer och

lägenhetstyper som saknas i området ifråga, för att en bredare social blandning kan åstadkommas. Det är viktigt i det här sammanhanget att balansera bostads- och

arbetsplatsutbyggnationen med servicens utbyggnad. Översiktsplanen föreslår därför att:

 Det ska finnas planberedskap för byggande av upp mot 1500 lägenheter per år.

 Områden som bör läggas till det långsiktiga byggandet ska utredas de närmaste åren.

 Utspridning av bostadbebyggelse med dåliga förutsättningar för kollektivtrafik undviks.

45 ÖP 99, sida 92

 Förtätning inom befintliga kvarter prövas.

 Vid byggande bör prövas möjligheterna till att genom hustyper, upplåtelseformer m.m.

komplettera det befintliga. Blandstaden där verksamheter och bostäder integreras kan i många fall vara lämplig.⁴⁶

I analysverktyget går dessa under 1,2 och 4, vilket är ”Hur byggs det”, ”Boendeformer”

och ”Markanvändning”.

Under kapitlet om företagsamhet menar ÖP 99 att Göteborgs koncentration av befolkning och kommunikationer med ett tättbyggt omland gör Göteborg attraktiv för företag, som i

kommunen finner gott om utbildad arbetskraft och en stor marknad. Göteborg upplevs även som en attraktiv livsmiljö med goda boende- och fritidsalternativ. Företag ligger ofta i stora verksamhetsområden i Göteborgsregionen, vilket är ett tydligt resultat av den

funktionsuppdelning som tidigare praktiserades, till stor del med anledning av de

miljöstörningar industrin då förorsakade. I några av dessa verksamhetsområden kan ett inslag av boende vara möjligt och önskvärt. Det skulle ge Göteborg fler områden som kan betecknas

”blandstad”, en miljö som efterfrågas av många, både företag och boende. Översiktsplanen syftar därför till att:

 Skapa en bättre balans mellan bostäder och arbetsplatser.⁴⁷

Denna punkt går främst under 1, 2 och 4, vilket är ”Hur byggs det”, ”Boendeformer” och

”Markanvändning”.

Målet om en Blandstad i Göteborg kan lyfta stadens attraktionskraft. Det är därför angeläget att öka antalet arbetsplatser i homogena bostadsområden och bygga bostäder i vissa

verksamhetsområden. Översiktsplanen föreslår således att:

 Arbetsplatser bör stimuleras i homogena bostadsområden.

 Miljön i nedslitna verksamhetsområden förbättras.⁴⁸

Dessa punkter går dels under 1 (=”Hur byggs det”), dels under 4 (=”Markanvändning”), i analysverktyget.

5.4 Den kompakta staden

46 ÖP 99, sida 94, 96

47 ÖP 99, sida 99-101

48 ÖP 99, sida 102

Ett dominerande mål i ÖP 99 är idén om en kompakt stad. Genom att anpassa trafik- och bebyggelsestruktur så att förutsättningar för ett effektivare och mindre resurskrävande samhälle uppfylls. Ett samband mellan stadens struktur och dess resursförbrukning är

självklar. Det avspeglas i att ju tätare bebyggelsen är, desto mindre energianvändning behövs.

En kompakt stad möjliggör avståndsminimering för förflyttningar mellan diverse aktiviteter, samt ger förutsättningar för ett effektivt och attraktivt kollektivtrafiksystem. Regionens flerkärniga samhällsstruktur, som i ÖP 99 sägs var under utveckling, ger förutsättningar för en god tillgänglighet i den spårbundna kollektivtrafiken.

Målet för trafikutvecklingen är helt enkelt att biltrafiken inte bör öka, samt att

resandeökningar tas om hand av kollektivtrafiken. Tillgängligheten bör även öka för gående och cyklister. Trafikens avgaser och buller bör minska och på sikt ska planeringen leda till minskad energiomsättning. Översiktsplanen syftar således till att:

 Anpassa trafik- och bebyggelsestrukturen för ett effektivare och mindre resurskrävande samhälle.

 Trafiksystemet ska ge en god tillgänglighet och en säker trafikmiljö med så små störningar för omgivningen som möjligt.⁴⁹

Dessa punkter går under de flesta rubrikerna i analysverktyget, dock med fokusering på 1 3, 4 och 6, vilket är ”Hur byggs det”, ”Trafik”, ”Markanvändning” och ”Människor i rörelse”.

För att stötta dessa visioner i ÖP 99 anges en planeringsinriktning i två satser:

 Undvik utspridning av bebyggelsen till perifera områden med dåliga förutsättningar för kollektivtrafik.

 Förtäta och koncentrera bebyggelsen till områden med goda förutsättningar för kollektivtrafik och annan service.⁵⁰

Dessa satser går dels i analysverktyget under 1; ”Hur byggs det”, och dels under 5;

”Kollektivtrafikanvändning”.

Denna strategi är då översiktsplanens anvisning för kommande utrednings- och planarbete.

Möjligheterna att verkställa dessa ansatser med hänvisning till att det inom befintliga

stadsområden på kort sikt finns en kapacitet på ytterligare 4000-5000 lägenheter, är stora. På lång sikt kan det dessutom finnas ett tillskott på upp mot 20 000 lägenheter utan att perifert

49 ÖP 99, sida 109

50 ÖP 99, sida 109

belägen mark behöver tas i anspråk. Den avsedda effektiviseringen av Göteborgs trafiksystem genom bebyggelseplanering, innebär i korthet att:

 Miljöstörande och transportintensiva verksamheter flyttas ut från stadens centrala delar och ersätts med personalintensiva icke miljöstörande verksamheter och bostäder.

 Markanvändningen utvecklas utmed etablerade och utvecklingsbara kollektivtrafikstråk.

 Uppmärksamhet ska riktas på stadens centrumstruktur och dess samordning med

kollektivtrafiken. Viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken bör förstärkas med service- och centrumfunktioner.⁵¹

Den första punkten går i analysverktyget under 1,3 och 4. Den andra punkten går under 4 och 5. Den tredje och sista går under 4, 5 och 6. 1: ”Hur byggs det”, 3: ”Trafik”, 4:

”Markanvändning”, 5: ”Kollektivtrafikanvändning” och 6: ”Människor i rörelse”.

Denna trafikplan inriktas mot en anpassning till kollektivtrafiken. Enligt ÖP bör en hänsyn till behovet av kompletteringar i vägsystemet samtidigt tas. Kompletteringar kan motiveras av olika skäl; dels kan stadsutveckling i vissa centralt belägna områden innebära omläggning och anpassning av vägtrafikanläggningar, dels att förtätning i sig kan medföra att vägsystemet bör kompletteras för att upprätthålla en god tillgänglighet. Vissa halvcentrala områden har av biltrafiken miljöstörningar, där då omfördelande trafiklänkar kan avlasta. Vidare finns det i vägsystemet naturliga barriärer, som exempelvis Göta Älv, som behöver överbryggas på fler ställen för att underlätta för såväl biltrafik som kollektivtrafik samt gång-, cykel- och

mopedtrafik.⁵²

Upprustning av Göteborgs gator och allmänna platser är enligt ÖP 99 en viktig

stadsbyggnadsuppgift. Ett skäl är att det är en del av en större satsning på trafikhöjande åtgärder som siktar mot regeringens vision om det trafiksäkra samhället, även kallad

”nollvisionen” i folkmun. Ett annat skäl är att en stor andel av Göteborgs gator och allmänna platser tidigare under alltför lång tid blivit ensidigt formade efter fordonstrafikens utrymmes- och framkomlighetsbehov. Detta ofta utan tillfredsställande hänsynstagande till gatans eller platsens estetiska utformning. Förändring av detta synsätt har skett såväl inom Göteborgs Stad/kommun som i omvärlden. Krav på trafiksäkerhet och fordonstrafikens framkomlighet behöver inte stå i motsatsförhållande till önskemålet om en trivsam och för ögat tilltalande gatumiljö, menar ÖP 99. Dessa intressen kan stötta varandra för att kunna skapa goda livsbetingelser för Göteborgs invånare och besökare.

51 ÖP 99, sida 109-110

52 ÖP 99, sida 110

Exempel på detta skrivs det också om i ÖP 99. Ombyggnaderna av Drottningstorget och Brunnsparken nämns. Enligt ÖP 99 återlämnade det platser till fotgängarna utan i någon egentlig mening reducera fordonstrafikens framkomlighet. Ett annat exempel på genomförd gatuupprustning är Vallgatan, som resulterade i en lugn och trivsam gatumiljö med bibehållen biltillgänglighet, dock på gångtrafikanternas villkor. Det blir en efter denna ombyggnad en strid tillströmning av flanörer, butiker och kunder till gatans butiker.⁵³

5.5 Yttranden

De politiska partierna i Göteborgs kommunfullmäktige har lagt ett antal yttranden kring ÖP 99. Likaså har tjänstemannakåren haft det. Vänsterpartiet (V) menar att ”blandad bebyggelse med olika bostadstyper skapar mångfald och bör eftersträvas.” Genom att medvetet bygga flerfamiljshus i villaområden och villor i områden kan detta uppfyllas, menar (V). Förtätning bör ske med omtanke. Det skall inte bara ske i centrala staden, utan också i halvcentrala lägen.

Att bygga samman stadsdelar kan vara en metod för detta, samt att bygga om vindar till lägenheter.

En uttrycklig varsamhet bör visas då orörd mark tas i besittning, för att slå vakt om

grönområden och dylikt. Förtätning av bebyggelse skall inte utgöra fara för viktiga natur- och kulturvärden. Vidare skall centrala gaturum och allmänna platser utformas för att i första hand ge plats åt fotgängare, för att på sikt skapa en bilfri stadskärna.

Under rubriken ”Handel och service” vill Vänsterpartiet värna och utveckla de lokala handelsplatserna. ”God samhällelig och kommersiell service i närheten av hemmet är en viktig förutsättning för kvarboende”, slår de fast. De bostadsnära torg hotas av utarmning av allt fler och allt större köpcentra som man bara når med bil. En balans mellan samhällelig service och torgens detaljhandel är viktig för såväl livskraften som medborgarkraften i bostadsområdena.

Vänsterpartiet är dock en aning pragmatiska, och menar att större köpcentra kan skapas i utkanten av staden, om de är tillgängliga med god kollektivtrafik. Placeringen av sådana centra bör då noga undersökas, med hänsyn till konsekvenser för trafik, miljö och köpkraftsunderlag. Ett miljöalternativ i det här sammanhanget kan vara att skapa pendelparkering i anslutning till dessa nyetablerade köpcentra.

53 ÖP 99, sida 114

Avslutningsvis menar (V) att cityhandeln troligen inte minskar sin köpkraft, antalet kunder mm, om framkomligheten för bilismen dit minskar. Troligen kan cityhandeln gynnas av detta.

Fortsatt arbete med att begränsa bilframkomligheten i city skall prioriteras. God

kollektivtrafik till och från centrala Göteborg gör troligen att allt fler väljer att låta bilen stå hemma när man vill in till den centrala stadskärnan.⁵⁴

Miljöpartiets yttrande liknar Vänsterpartiet på ett antal punkter. De vill föra fram ett stråktänkande i grönstruktur och övrig stadsbildning, samt att förtätning som princip skall utgå ifrån att p-platser, annan hårdgjord yta eller så kallad brunmark (dvs. industrimark) bebyggs, och att grönområden behåller sin nuvarande status.

Kollektivtrafiken framförs som synnerligen vital. ”Nybyggnation av bostad eller

verksamhetslokaler skall underställas kravet att kollektivtrafik finns i områdets absoluta närhet”, menar (Mp). Denna princip sammanfaller med en stadsbyggnadsmodell liknande blandstaden, där boende och verksamhet återfinns i förtätade stråk som främjar försörjning med bland annat service och tillvaratar närsamhällets kvaliteter bland annat vad gäller trygghet och delaktighet.⁵⁵

Folkpartiet vill fokusera på mer mångskiftat, till exempel att ta fram nya områden för småhusbebyggelse. ”Fler byggbara platser och områden för flerbostadshus såväl inom befintlig bebyggelsestruktur som på ny mark gärna i centrala lägen måste fram”, menar (fp).

Särskild uppmärksamhet bör även tas för att få fram fler mindre lägenheter, ”inte minst för att underlätta rörligheten i boendet och avhjälpa bostadsbristen”. Dessa små lägenheter skall utvecklas fram i centrala och halvcentrala lägen.

Vidare menar (Fp) att fler parkeringsplatser behövs när staden förtätas. Särskilt viktigt är det att skapa parkeringsplatser i områdena kring evenemangsstråket (Nya Ullevi ner till

Korsvägen och Liseberg, Skånegatan). Dock får rivningar av äldre stadsbebyggelse inte ske utan synnerliga skäl. Det är särskilt viktigt att bevara befintliga smålägenheter, och de landshövdingehus som finns i bevarandeprogram eller dylikt måste få ett förstärkt skydd.

Arbetet med att förtäta staden får inte hota kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller områden som omfattas av byggnadsminnesförklaring.

54 ÖP 99, sida 8-11

55 ÖP 99, sida 12-14

Utformningen av den fysiska miljön med trafiken och byggnaderna bör enligt (Fp) göras under nuvarande förutsättningar rörande buller, och förbli en viktig faktor att beakta i all stads- och trafikplanering.

Vidare blir Folkpartiets yttrande av mer allmän och ideologisk natur. Regler rörande byggnation bör inte formera hinder för medborgarna att bosätta sig där de helst önskar.

I de situationer översiktsplanen kan ses som ett lämpligt och användbart instrument, skall den anvisa möjligheter som underlättar för medborgarna och ger dem

valmöjligheter, t.ex. bör avsaknaden av social service och kollektivtrafik inte förhindra att människor tillåts bosätta sig där de önskar.⁵⁶

Avslutningsvis menar de att Göteborgs utveckling har till stor del varit beroende av närheten till havet, och att en betydande del av Göteborgs mest attraktiva områden är belägna vid kusten. Där finns det goda förutsättningar att bygga ytterligare attraktiva bostäder som har en god boendestandard.⁵⁷

Göteborgs Stadskansli har i ett tjänsteutlåtande pekat ut ni övergripande mål och strategier:

 Planberedskapen ska medge byggande med 1500 lägenheter per år.

 Förtäta och koncentrera bostäder, service och personalintensiva verksamheter till kollektivtrafiknära lägen.

 Tillräckliga ytor för olika typer av verksamheter.

 Prioritera hamnens behov av infrastruktur genom Lundbyledens och Hamnbanans upprustning.

 Fortsatt satsning på spårväg som bas i kollektivtrafiksystemet och med komplettering genom stombusslinjer.

 Tågtunnel under centrala Göteborg för bland annat genomgående pendeltågstrafik.

 Restriktivitet till handel vid sidan av planerade anläggningar.

 Säkra områden med särskilt höga värden för friluftsliv och naturvård.

 Fortsätt utreda vindkraftlägen i älvmynningen.⁵⁸

I ett gemensamt yrkande från Socialdemokraterna och Moderaterna pekas bostadsbristen ut som en viktig faktor att ta hänsyn till. Det är angeläget att såväl lägenheter som villor byggs,

56 ÖP 99, sida 15-16

57 ÖP 99, sida 15-16

58 ÖP 99, sida 21