Utbildningsgruppen Göteborg 1 december 2011 Helene Odenjung (FP), Göteborg, ordförande
Carola Granell (S), Stenungsund, vice ordförande Kristina Tharing (M), Göteborg
Robert Hammarstrand (S), Göteborg Jan Österdahl (M), Kungsbacka Peter Ohlsson (S), Ale
Lars-Inge Stomberg (M), Partille Rutger Fridholm (MP), Lerum Leif Håkansson (s), Lilla Edet Eva-Lotta Liljezin (M), Härryda Mats Pilhem (V), Göteborg Maria Brauer (S), Öckerö Claes Olsson (M), Mölndal Pär-Göran Björkman (S), Alingsås Håkan Olsson (FP), Kungälv Rosita Runegrund (KD), Tjörn
Kallelse till sammanträde i Utbildningsgruppen
Tid: Torsdag 8 december 2011, kl 09.30-12.00Plats: Matsmak, Drakegatan 1 (fastigheten intill GRs) Samling kl 09.00-09.30 med morgonkaffe på Matsmak. Sammanträdet avslutas med lunch.
OBS! Annan tid och lokal! OBS!
Sammanträdet äger rum enligt följande arbetsordning
- Föredragningar
- Överläggning i partigrupper - Sammanträde
- Gymnasiedagarna och Mötesplats Skola (Wictoria Kovats och Sofia Larsson) - Projekt om Drop outs tillsammans med SKL (Christel Bäckström)
- Utbildningsgruppens Inriktning 2013 (Börje Rådesjö) Ärendelista:
Beslutsärenden
1. Val av protokollsjusterare
2. Förtydligande kring kommunernas och VGRs ansvar för utredning och insatser för barn och unga med läs- och skrivproblem – bordlagt ärende (Handlingar bifogas) 3. Etiska regler för gymnasieantagningen – uppdatering (Handling bifogas) 4. Utbildningsgruppens Inriktning 2013 (Handling bifogas)
Informationsärenden
5. Gymnasiedagarna och Mötesplats Skola (Material bifogas) 6. Projekt om Drop outs tillsammans med SKL
7. Benchmarking v.v. Stockholmsregionen avseende gymnasieantagningen 2011 (Material bifogas)
Övriga ärenden
Kallelser, protokoll och övrigt material från Utbildningsgruppens sammanträden återfinns på GR Utbildnings hemsida www.GRkom.se/Utbildning
Vid frånvaro var vänlig meddela Cecilia Salmi cecilia.salmi@GRkom.se Med vänlig hälsning
Börje Rådesjö
KOMMUNALFÖRBUNDET GR 1 Utbildningsgrupp 2011-12-08 ÄRENDE 2 Till Utbildningsgruppen
Nytt förslag till
Förtydligande kring kommunernas och VGRs
ansvar för utredning och insatser för barn och unga
med läs- och skrivproblem
Samrådsorganet Västra Götalandsregionen (VGR) och VästKom har
uppmärksammat att det inom regionen finns oklarheter i ansvarsavgränsningen mellan VGR och kommunerna gällande utredningar, insatser och
intygsskrivande vid läs-/och skriv svårigheter hos barn/ungdomar. Då oklarheterna anses kunna ge upphov till att barn/unga och deras vårdnadshavare upplever att de inte kommer i åtnjutande av stöd, har
Samrådsorganet gett en arbetsgrupp uppdraget att utreda hur ett förtydligande kring ansvarsfrågan i utredningsförfarandet kan ske.
Arbetsgruppen har tidigare redovisat ett förslag till överenskommelse, daterat 23 september 2011, viket varit föremål för remissbehandling. Detta preliminära material har 27 oktober redovisats för Utbildningsgruppen, som då bordlade ärendet med motiveringen att brukarperspektivet inte kan anses vara tillräckligt tillgodosett i förslaget.
Efter att ytterligare synpunkter på förslaget inkommit har Arbetsgruppen tagit fram ett nytt förslag, daterat oktober 2011. De justeringar som gjorts i det nya förslaget ska innebära följande:
Arbetsgruppen har tryckt på att det är specifika läs- och skrivsvårigheter som avses och definierat detta som ”stora svårigheter med att avkoda
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
2 För tydlighetens skull har angetts eleven när det gäller skolans ansvar
och individen när det gäller sjukvårdens ansvar.
Det har förtydligats att det gäller specialistnivå inom logopedin som skolan kan remittera till vid svåra fall (som skolan inte själv kan lösa). Texten under rubriken Arbete och insatser i samråd har förtydligats avsevärt. (Begreppet samrådsskyldighet har tagits bort eftersom detta inte finns angett någonstans). Däremot uppmanas till samråd och det betonas starkare de båda huvudmännens gemensamma ansvar. Det har gjorts en längre beskrivning under rubriken Hjälpmedel - Regionhuvudmannens ansvar.
Till detta missiv bifogas i tre separata dokument det nya förslaget till överenskommelse, av arbetsgruppen gjorda revideringar samt förslag till skrivelse till VGR och VästKom.
Utbildningsgruppen föreslås besluta
att för sin del godkänna det reviderade förslaget, daterat oktober 2011,till förtydligande med tillägget; att, för att åstadkomma ett tillräckligt gott samarbete där brukargruppernas intresse tillgodoses, ett samverkansavtal ska tas fram där kommunerna och VGR förbinder sig att tillgodose bl a dessa gruppers behov,
att låta föreslagen skrivelse till VGR och VästKom, daterad 111130, utgöra Utbildningsgruppens yttrande över förslag till förtydligande,
att Utbildningsgruppen beslutar uppdra åt GRs utbildningschef att se över förutsättningarna för att ta fram ett sådant avtal för GRs 13 medlems-kommuners räkning, samt
att Utbildningsgruppens beslut förklaras vara omedelbart justerat.
Göteborg 28 november 2011 Börje Rådesjö
Remissmaterial 2011-09-23 Oktober 2011
Ändringar i förslag till
FÖRTYDLIGANDE
Kommunernas och Västra Götalandsregionens ansvar för utredning
och insatser för barn/unga med läs-/och skrivproblem
Blå text samt överstrykning innebär att ordet eller meningen strukits.
Röd text innebär ett tillägg
BAKGRUND OCH SYFTE
Samrådsorganet mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och VästKom har
uppmärksammat att det inom regionen finns oklarheter i ansvarsavgränsningen mellan VGR och kommunerna gällande utredningar, insatser och intygsskrivande vid specifika läs-/och skriv svårigheter hos barn/ungdomar. Då oklarheterna kan ge upphov till att barn/unga och deras vårdnadshavare upplever att de inte kommer i åtnjutande av stöd, har samrådsorganet gett en arbetsgrupp uppdraget att utreda detta. Uppdraget skall leda till ett förtydligande utarbeta ett förtydligande kring ansvarsfrågan i
utredningsförfarandet. Arbetsgruppen redovisar med detta dokument, sitt uppdrag.
DEFINITIONER
Skolplikt
Barn/unga har skolplikt från höstterminen det år barnet fyller sju år och huvudregeln är att skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde året efter det att eleven börjat fullgöra sin skolplikt. Skolplikten kan dock i vissa fall upphöra tidigare eller senare.
Skolgång
Då en elevs skolplikt har upphört kan eleven välja fortsatt skolgång inom
gymnasieskolans/gymnasiesärskolans ram (frivilliga skolformer). De allra flesta elever väljer gymnasiestudier och omfattas då av samma rättigheter, enligt skollagen, som barn/unga inom förskoleklass och grundskola.
Specifika läs-/och skrivsvårigheter eller dyslexi1
Olika yrkeskategorier använder sig av olika definitioner för att beskriva stora
inlärningssvårigheter gällande läs-/och skrivförmågan. Yrkeskategorier som arbetar för huvudmannen skolan, beskriver oftast problematiken i termer av specifika läs-/och
1
Specifika läs-/och skrivsvårigheter eller dyslexi kännetecknas av stora svårigheter med att avkoda ord, att läsa flytande, att förstå det man läser och att stava.
skrivsvårigheter. Inom verksamheter som lyder under huvudmannen regionen, ex inom
logopedin, används begreppet dyslexi synonymt med specifika läs-/respektive specifika stavningssvårigheter2.
ANSVAR
Skolhuvudmannens ansvar
Enligt skollagen (SFS 2010:800) har skolan ansvar att tillse att det, utifrån lokala behov och förutsättningar, finns tillgång till personal som har adekvat utbildning som svarar mot elevernas behov av insatser. Skollagen uttrycker att skolan skyndsamt ska utreda elevens behov av särskilt stöd så att eleven har möjlighet att klara måluppfyllelsen. Vidare säger skollagen att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsoteamet
Elevhälsan blir här ett naturligt stöd för både den enskilde eleven, vårdnadshavare och skolans personal.
Inom skolans ansvar gäller sålunda att;
- uppmärksamma om en elev uppvisar svårigheter att tillägna sig läs-/och skrivfärdigheter
- utreda graden av denna elevens läs-/och skrivproblematik och utesluta ev generella inlärningssvårigheter
- rikta insatser för att underlätta och ev undanröja hinder för elevens läs-/och skrivinlärning
- upprätta och kontinuerligt följa upp åtgärdsprogram.
Om skolan upplever att elevens läs-/och skrivproblem kvarstår, trots riktade insatser och adekvata stödåtgärder, eller misstänker mer omfattande svårigheter, ska den
huvudansvarige för eleven kontakta och konsultera regionens specialistnivå, logopedin. Regionhuvudmannens ansvar
Logopedin på specialistnivå i Västra Götalandsregionen har ansvar för fördjupad läs-/och skrivutredning i de fall där;
- det finns misstanke om språkstörning/språklig problematik utöver läs-/och skrivsvårigheter
- läs-/och skrivproblematiken kvarstår, trots skolans riktade insatser och adekvata stödåtgärder.
Arbete och insatser i samråd
De båda huvudmännen har en samrådsskyldighet Utifrån den enskilde elevens
individens rättigheter att få stöd och adekvat insatser, riktade insatser och adekvat stöd har de båda huvudmännen ett gemensamt ansvar att:
- samverka samråda och att konsultera varandra
- skapa samsyn kring åtgärder innan besked om fortsatt hantering överlämnas till den enskilde individen och dennes vårdnadshavare.
- samråda kring hur insatsen ska se ut innan besked om fortsatt hantering överlämnas till den enskilde eleven och dennes vårdnadshavare.
2
Enligt WHO:s klassifikationssystem (ICD-10) - F81.0 Specifik lässvårighet, resp F81.1 Specifik stavningssvårighet.
HJÄLPMEDEL
När åtgärdsprogram utarbetas där hjälpmedel ingår, ska individens behov både i skolan och i hemmet vara utgångspunkt. Här rekommenderas att lokala överenskommelser upprättas för att tydliggöra rutiner för förskrivning av hjälpmedel.
Skolhuvudmannens ansvar
Det är skolhuvudmannens ansvar att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. I detta ansvar ingår tillhandahållande av läromedel, pedagogiska hjälpmedel,
grundutrustning och lokalanpassning. Skolhuvudmannen ansvarar för hjälpmedel som huvudsakligen är kunskapsbärande, som kan användas av flera elever, som inte behöver någon omfattande individuell anpassning eller som utan större svårigheter kan anpassas till andra elever.
Regionhuvudmannens ansvar
Regionhuvudmannen har ansvar för personliga hjälpmedel som i huvudsak är
kompenserande, utprovade och särskilt anpassade till patienten/brukaren individen och inte utan omfattande åtgärder kan användas av någon annan.
Om skolans utredning visar att individens läs- och skrivsvårigheter är av den svårighetsgraden att han/hon är i behov av hjälpmedel även i hemmet, ska
skolhuvudmannen i samråd delge regionhuvudmannen underlag för förskrivning av lämpliga personliga hjälpmedel. Här rekommenderas att lokala överenskommelser upprättas för att tydliggöra rutiner för tillhandahållande av personliga hjälpmedel.
INTYG
Ett intyg som styrker en individs specifika läs-/och skrivsvårigheter kan utfärdas av skolpersonal med specialpedagogisk kompetens eller av logoped. Vem som är lämpligast intygsskrivare får avgöras i det enskilda fallet.
ARBETSGRUPP
Stephan Ehlers - Regionkansliet VGR stephan.ehlers@vgregion.se
Ingrid Nielsen - Regionkansliet VGR ingrid.e.nielsen@vgregion.se
Karin Jansson - Fyrbodals kommunalförbund karin.jansson@fyrbodal.se
Margrethe Kristensson - Göteborgsregionens kommunalförbund mak@grkom.se
Christel Martinsson - Skaraborgs kommunalförbund christel.martinsson@skaraborg.se
Oktober 2011
FÖRTYDLIGANDE
Kommunernas och Västra Götalandsregionens ansvar för utredning
och insatser för barn/unga med läs-/och skrivproblem
Samrådsorganet mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och VästKom har
uppmärksammat att det inom regionen finns oklarheter i ansvarsavgränsningen mellan VGR och kommunerna gällande utredningar, insatser och intygsskrivande vid specifika läs-/och skriv svårigheter hos barn/ungdomar. Då oklarheterna kan ge upphov till att barn/unga och deras vårdnadshavare upplever att de inte kommer i åtnjutande av stöd, har samrådsorganet gett en arbetsgrupp uppdraget att utarbeta ett förtydligande kring ansvarsfrågan i utredningsförfarandet. Arbetsgruppen redovisar med detta dokument, sitt uppdrag.
DEFINITIONER
Skolplikt
Barn/unga har skolplikt från höstterminen det år barnet fyller sju år och huvudregeln är att skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde året efter det att eleven börjat fullgöra sin skolplikt. Skolplikten kan dock i vissa fall upphöra tidigare eller senare.
Skolgång
Då en elevs skolplikt har upphört kan eleven välja fortsatt skolgång inom
gymnasieskolans/gymnasiesärskolans ram (frivilliga skolformer). De allra flesta elever väljer gymnasiestudier och omfattas då av samma rättigheter, enligt skollagen, som barn/unga inom förskoleklass och grundskola.
Specifika läs-/och skrivsvårigheter eller dyslexi1
Olika yrkeskategorier använder sig av olika definitioner för att beskriva stora
inlärningssvårigheter gällande läs-/och skrivförmågan. Yrkeskategorier som arbetar för huvudmannen skolan, beskriver oftast problematiken i termer av specifika läs-/och
skrivsvårigheter. Inom verksamheter som lyder under huvudmannen regionen, ex inom
logopedin, används begreppet dyslexi synonymt med specifika läs-/respektive specifika stavningssvårigheter2.
1
Specifika läs-/och skrivsvårigheter eller dyslexi kännetecknas av storasvårigheter med att avkoda ord, att läsa flytande, att förstå det man läser och att stava.
2
Enligt WHO:s klassifikationssystem (ICD-10) - F81.0 Specifik lässvårighet, resp F81.1 Specifik stavningssvårighet.
ANSVAR
Skolhuvudmannens ansvar
Enligt skollagen (SFS 2010:800) har skolan ansvar att tillse att det, utifrån lokala behov och förutsättningar, finns tillgång till personal som har adekvat utbildning som svarar mot elevernas behov av insatser. Skollagen uttrycker att skolan skyndsamt ska utreda elevens behov av särskilt stöd så att eleven har möjlighet att klara måluppfyllelsen. Vidare säger skollagen att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan blir här ett naturligt stöd för både den enskilde eleven, vårdnadshavare och skolans personal. Inom skolans ansvar gäller sålunda att;
- uppmärksamma om en elev uppvisar svårigheter att tillägna sig läs-/och skrivfärdigheter
- utreda graden av elevens läs-/och skrivproblematik och utesluta ev generella inlärningssvårigheter
- rikta insatser för att underlätta och ev undanröja hinder för elevens läs-/och skrivinlärning
- upprätta och kontinuerligt följa upp åtgärdsprogram.
Om skolan upplever att elevens läs-/och skrivproblem kvarstår, trots riktade insatser och adekvata stödåtgärder, eller misstänker mer omfattande svårigheter, ska den
huvudansvarige för eleven kontakta och konsultera regionens specialistnivå, logopedin. Regionhuvudmannens ansvar
Logopedin på specialistnivå i Västra Götalandsregionen har ansvar för fördjupad läs-/och skrivutredning i de fall där;
- det finns misstanke om språkstörning/språklig problematik utöver läs-/och skrivsvårigheter
- läs-/och skrivproblematiken kvarstår, trots skolans riktade insatser och adekvata stödåtgärder.
Arbete och insatser i samråd
Utifrån den enskilde individens rättigheter att få riktade insatser och adekvat stöd har de båda huvudmännen ett gemensamt ansvar att:
- samråda och att konsultera varandra
- skapa samsyn kring åtgärder innan besked om fortsatt hantering överlämnas till den enskilde individen och dennes vårdnadshavare.
HJÄLPMEDEL
När åtgärdsprogram utarbetas där hjälpmedel ingår, ska individens behov både i skolan och i hemmet vara utgångspunkt.
Skolhuvudmannens ansvar
Det är skolhuvudmannens ansvar att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. I detta ansvar ingår tillhandahållande av läromedel, pedagogiska hjälpmedel,
grundutrustning och lokalanpassning. Skolhuvudmannen ansvarar för hjälpmedel som huvudsakligen är kunskapsbärande, som kan användas av flera elever, som inte behöver någon omfattande individuell anpassning eller som utan större svårigheter kan anpassas till andra elever.
Regionhuvudmannens ansvar
Regionhuvudmannen har ansvar för personliga hjälpmedel som i huvudsak är kompenserande, utprovade och särskilt anpassade till individen och inte utan omfattande åtgärder kan användas av någon annan.
Om skolans utredning visar att individens läs- och skrivsvårigheter är av den svårighetsgraden att han/hon är i behov av hjälpmedel även i hemmet, ska
skolhuvudmannen i samråd delge regionhuvudmannen underlag för förskrivning av lämpliga personliga hjälpmedel. Här rekommenderas att lokala överenskommelser upprättas för att tydliggöra rutiner för tillhandahållande av personliga hjälpmedel.
INTYG
Ett intyg som styrker en individs specifika läs-/och skrivsvårigheter kan utfärdas av skolpersonal med specialpedagogisk kompetens eller av logoped. Vem som är lämpligast intygsskrivare får avgöras i det enskilda fallet.
ARBETSGRUPP
Stephan Ehlers - Regionkansliet VGR stephan.ehlers@vgregion.se
Ingrid Nielsen - Regionkansliet VGR ingrid.e.nielsen@vgregion.se
Karin Jansson - Fyrbodals kommunalförbund karin.jansson@fyrbodal.se
Margrethe Kristensson - Göteborgsregionens kommunalförbund mak@grkom.se
Christel Martinsson - Skaraborgs kommunalförbund christel.martinsson@skaraborg.se
1
Göteborg 8 december 2011
Till
Västsvenska kommunalförbundens samorganisation, VästKom Västra Götalandsregionen, VGR
Yttrande över
Förslag till förtydligande av kommunernas och Västra
Götalandsregionens ansvar för utredning och insatser för
barn/unga med läs-/och skrivproblem
Samrådsorganet Västra Götalandsregionen (VGR) och VästKom har uppmärksammat att det inom regionen finns oklarheter i ansvarsavgränsningen mellan VGR och kommunerna gällande utredningar, insatser och intygsskrivande vid läs-/och skriv svårigheter hos barn/ungdomar.
Då oklarheterna anses kunna ge upphov till att barn/unga och deras vårdnadshavare upplever att de inte kommer i åtnjutande av stöd, har Samrådsorganet gett en arbetsgrupp uppdraget att utreda hur ett förtydligande kring ansvarsfrågan i utredningsförfarandet kan ske.
Arbetsgruppen har tidigare redovisat ett förslag till överenskommelse, daterat 23 september 2011, viket varit föremål för remissbehandling. Detta preliminära material har 27 oktober redovisats för Utbildningsgruppen, som då bordlade ärendet med motiveringen att brukarperspektivet inte kan anses vara tillräckligt tillgodosett i förslaget.
Efter att ytterligare synpunkter på förslaget inkommit har Arbetsgruppen tagit fram ett nytt förslag, daterat oktober 2011. De justeringar som gjorts i det nya förslaget ska innebära följande:
Arbetsgruppen har tryckt på att det är specifika läs- och skrivsvårigheter som avses och definierat detta som ”stora svårigheter med att avkoda ord, att läsa
flytande, att förstå det man läser och att stava".
För tydlighetens skull har angetts eleven när det gäller skolans ansvar och
2
Det har förtydligats att det gäller specialistnivå inom logopedin som skolan kan remittera till vid svåra fall (som skolan inte själv kan lösa).
Texten under rubriken Arbete och insatser i samråd har förtydligats avsevärt. (Begreppet samrådsskyldighet har tagits bort eftersom detta inte finns angett någonstans). Däremot uppmanas till samråd och det betonas starkare de båda huvudmännens gemensamma ansvar.
Det har gjorts en längre beskrivning under rubriken Hjälpmedel - Regionhuvudmannens ansvar.
Utbildningsgruppen har därefter, 8 december, behandlat det reviderade förslaget, daterat oktober 2011, och då funnit att detta förslag på ett bättre sätt beskriver problematiken men fortfarande saknar en fullgod beskrivning av brukargruppernas intressen och behov.
Utbildningsgruppen har därför för sin del godkänt det reviderade förslaget med tillägget att, för att åstadkomma ett tillräckligt gott samarbete där brukargruppernas intresse tillgodoses, ett samverkansavtal ska tas fram där kommunerna och VGR förbinder sig att tillgodose bl a dessa gruppers behov.
Utbildningsgruppen har dessutom beslutat uppdra åt GRs utbildningschef att se över förutsättningarna för att ta fram ett sådant avtal för GRs 13 medlemskommuners räkning.
Helene Odenjung Carola Granell
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgrupp 2011-12-08 ÄRENDE 3 Till Utbildningsgruppen Förslag till
Uppdatering av etiska regler för arbetet med
gymnasieantagningen
Med anledning av förändringar i regelverket kring gymnasieskolan föreslås en justering av de etiska regler som gäller för arbetet med gymnasieantagningen. Översänds nytt förslag till etiska regler jämte nu gällande regler med
föreslagna tillägg markerade i rött. Utbildningsgruppen föreslås besluta
att godkänna förslag, daterat 2011-11-28, till nya etiska regler för arbetet med gymnasieantagningen.
Göteborg 28 november 2011 Börje Rådesjö
GR Utbildning 2011-11-28
Etiska regler kring gymnasieantagningen
Avser kommunala och fristående gymnasieskolor inom Göteborgsregionen.
Marknadsföring
Under hela antagningsperioden*finns möjlighet att ta ut etiketter för eventuell
direktinformation till enskilda elever. Det är dock inte tillåtet att skicka ut information eller på annat sätt kontakta elever efter definitivantagningen förutom i de fall eleverna är antagna på den egna skolan.
Organisation
Sista dag att ändra gymnasieorganisation inför definitivantagningen i juni fastställs varje år till ett visst datum. Undantag kan finnas för kommun om Utbildningscheferna finner det nödvändigt att vidta åtgärder för att minska antalet elever som står utanför gymnasieskolan - allt enligt kommunernas uppföljningsansvar. Sista dag att lägga ner en utbildning är fastställd i Tidsplan för grund- och gymnasieskolor.
Ansökan
Valen till gymnasieskolan i Göteborgsregionen ska registreras direkt i Indra/Indranet eller på GRs ansökningsblankett. Skolan får inte använda egna ansökningsblanketter. Det är mycket viktigt att det klargörs på vilken plats eleven vill ha sin utbildning. Kommer eleven från kommun utanför Göteborgsregionen ska ansökan och betyg skickas från elevens hemkommun till GRs gymnasieantagning som registrerar eleven och dess val.
Antagning
Resultatet av preliminär- eller definitivantagning får inte delges eleverna förrän GRs Utbildningsgrupp (antagningsnämnd) fastställt antagningen för de kommunala skolorna. GRs gymnasieantagning skickar samtidigt ut antagningsbesked till samtliga sökande.
Omval
Omval till kommunala och fristående gymnasieskolor godkänns fram till ett visst datum inför definitivantagningen i juni. Sker omvalet därefter läggs omvalet sist, dvs efter alla reserver, oavsett vilken poäng den sökande har. Omvalen i sin tur sorteras därefter också på poäng.
Reservantagning
I början av augusti börjar reservantagningen och den håller på tills antagningen avslutas i september. Den enskilda gymnasieskolan är skyldig att rapportera om en elev avgår. Om ledig plats uppstår kommer GRs gymnasieantagning att ta in reserver i tur och ordning utifrån deras poäng - först därefter tas omvalen in. Detta innebär att den enskilda gymnasieskolan inte får ta in reserver från reservlistan eller från egen uppgjord lista.
Uppföljningsansvar – GRUUS
Den 1 juli 2005 trädde en ny bestämmelse i Skollagen i kraft angående kommunernas uppföljningsansvar. För att detta ska fungera är avlämnande kommunal eller fristående gymnasieskola skyldig att rapportera avhopp till elevens hemkommun. Detta gäller även för år 2 och 3. För detta ändamål finns GRs UngdomsUppföljningsSystem GRUUS.
Antagningens avslutande
För att kommunernas uppföljningsansvar ska fungera optimalt måste kommunala och fristående gymnasieskolor avsluta antagningen vid samma datum. Orsaken till detta är att innehållet i databasen ligger till grund för själva uppföljningen.
* Antagningsperiod = Den period då systemen Indra och Indranet är öppna för
GR Utbildning Text som tas bort överstryks – ny text rödmarkeras
Etiska regler kring gymnasieantagningen
Avser kommunala och fristående gymnasieskolor inom Göteborgsregionen. Marknadsföring
Under hela antagningsperioden* finns möjlighet att ta ut etiketter för eventuell
direkt-information till enskilda elever. Det är dock inte tillåtet att skicka ut direkt-information eller på annat sätt kontakta elever efter definitivantagningen förutom i de fall eleverna är antagna på den egna skolan.
Organisation
Sista dag att ändra gymnasieorganisation inför definitivantagningen i juni fastställs varje år till ett visst datum. Det är tillåtet att ett visst överintag görs, därefter accepteras inte någon ökning
av organisationen. Undantag kan finnas för kommun är om Utbildningscheferna finner det
nödvändigt att vidta åtgärder för att minska antalet elever som står utanför gymnasieskolan -
allt enligt kommunernas uppföljningsansvar. Sista dag att lägga ner en utbildning är fastställd i
Tidsplan för grund- och gymnasieskolor. Ansökan
Valen till gymnasieskolan i Göteborgsregionen ska registreras direkt i Indra/Indranet eller på
GRs ansökningsblankett. Skolan får inte använda egna ansökningsblanketter. Egna
ansökningsblanketter för de elever som är skrivna i regionen får inte användas. Det är mycket viktigt att det klargörs på vilken plats eleven vill ha sin utbildning. Kommer eleven från
kommun utanför Göteborgsregionen ska ansökan och betyg skickas till GRs gymnasie-antagning som registrerar eleven och dess val.
Antagning
Resultatet av preliminär- eller definitivantagning får inte delges eleverna förrän GRs Utbildningsgrupp (antagningsnämnd) fastställt antagningen för de kommunala skolorna.
GRs gymnasieantagning skickar samtidigt ut antagningsbesked till samtliga sökande.
Omval
Omval till kommunala och fristående gymnasieskolor godkänns fram till ett visst datum inför definitivantagningen i juni. Sker omvalet därefter läggs omvalet sist, dvs efter alla reserver, oavsett vilken poäng den sökande har.
Reservantagning
I början av augusti börjar reservantagningen och den håller på tills antagningen avslutas i september. Den enskilda gymnasieskolan är skyldig att rapportera om en elev avgår. Om ledig plats uppstår kommer GRs gymnasieantagning att ta in reserver i tur och ordning utifrån deras poäng - först därefter tas omvalen in. Detta innebär att den enskilda gymnasieskolan inte får ta in reserver från reservlistan eller från egen uppgjord lista.
Uppföljningsansvar – GRUUS
Den 1 juli 2005 trädde en ny bestämmelse i Skollagen i kraft angående kommunernas uppföljningsansvar. För att detta ska fungera är avlämnande kommunal eller fristående gymnasieskola skyldig att rapportera avhopp till elevens hemkommun. Detta gäller även för år 2 och 3. För detta ändamål finns GRs UngdomsUppföljningsSystem GRUUS.
Antagningens avslutande
För att kommunernas uppföljningsansvar ska fungera optimalt måste kommunala och fristående gymnasieskolor avsluta antagningen vid samma datum. Orsaken till detta är att innehållet i databasen ligger till grund för själva uppföljningen.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR 1 Utbildningsgrupp 2011-12-08 ÄRENDE 4 Till Utbildningsgruppen Förslag till
Utbildningsgruppens Inriktning 2013
Utbildningsgruppens presidium har uppdragit åt Utbildningschefen att presentera ett förslag till Utbildningsgruppen avseende verksamhetsin-riktning för 2013.
Ett förslag till Inriktning 2013, daterat 2011-11-28, översänds. Uppdatering av innehållet kommer att ske i mitten av december, där siffror och värden för 2011 redovisas och där uppgifterna för 2010 redovisas inom parentes (avser faktarutorna).
Efter godkännande i Utbildningsgruppen ska inriktningsdokumentet sammanställas med liknande dokument från GRs övriga politikerområden och fogas samman till ett förslag till verksamhetsplan avs hela GR för 2013. Denna utsänds sedan, tillsammans med förslag till budget för 2013, till medlemskommunerna för ställningstaganden under våren 2012. Hela materialet ska sedan godkännas av GRs förbundsfullmäktige 12 juni 2012. Utbildningsgruppen föreslås besluta
att för sin del godkänna föreliggande förslag till Utbildningsgruppens Inriktning 2013, daterat 2011-11-28.
Göteborg 28 november 2011 Börje Rådesjö
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
1
Förslag till
Inriktning för Utbildningsgruppen
2013
3
Förslag till Inriktning för Utbildningsgruppen 2013
Styrgruppens roll
Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Utbildningsgruppen utses av Förbundsfullmäktige.
Utbildningsgruppens verksamhet legitimeras i första hand av det myndighetsuppdrag som medlemskommunerna delegerat liksom i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar, huvudsakligen GR och GRs medlemskommuner emellan. Den förstärks ytterligare genom omfattande samarbete mellan GR och andra viktiga samhällsaktörer såsom universitet och högskola, arbetsmarknadens organisationer och statliga myndigheter med bäring mot utbildningsområdet. Ytterligare information om Utbildningsgruppen och GRs övriga styrgrupper redovisas i styrelsehandling ”GRs styrgruppers roller och mandat” (dnr. 09-101-010), vilken bl.a. återfinns på www.grkom.se/utbildning2013.
Vision – inriktning
Visionen för Utbildningsgruppens arbete är att den studerandes behov och önskemål skall sättas i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande fysiska och digitala lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk, administrativ, teknisk, social eller kulturell art. Studerande skall också ha likvärdiga möjligheter oberoende av etnisk bakgrund, kön, ålder och funktionshinder.
Visionen inrymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla
lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt.
Den pedagogiska utmaningen återfinns i förbundsordningen, men också i avtal som reglerar samverkan kring läromedelssamordning, ledares och medarbetares kompetensutveckling, skola/arbetslivskontakter samt avseende kostnads- och kvalitetsjämförelser.
Även arbetet med att skapa det öppna utbildningslandskapet är accentuerat i
förbundsordningen. Regionala samverkansavtal och överenskommelser kring interkommunala ersättningar finns för samtliga de skolformer som kommunerna har ett ansvar för.
I Utbildningsgruppens arbete antas att satsningar på utbildning och kompetensutveckling på det livslånga lärandet är centrala inslag i ett välfärdssamhälle och att sådana insatser borgar för utvecklingen av ett hållbart välstånd. De ger människor bättre förutsättningar att möta vardags- och arbetslivets krav och skapar förutsättningar att hantera satsningar på integration, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling.
Det är mot denna fond som Utbildningsgruppens vision skall förstås.
Med ökad global konkurrens måste utbildningsinsatserna med nödvändighet bli alltmer kvalificerade. Konkurrensen om bl.a. arbetstillfällen, kompetenta medarbetare och företags-etableringar hårdnar väsentligt. Ett stort antal nationer gör idag kraftfulla satsningar på
utbildningsområdet. Utvecklingen innebär att, inte bara jobb med låga förädlingsvärden flyttar utomlands, utan också mer kvalificerade uppgifter såväl som forsknings- och utvecklings-verksamhet.
4
Skall Sverige som ett litet, exportberoende land förhållandevis långt från de stora
marknaderna klara konkurrensen i framtiden är satsningar på det livslånga lärandet den mest verkningsfulla åtgärden. Detta har blivit extra tydligt i den senaste djupa konjunktursvackan, inte minst i Västsverige. För att klara denna utmaning både kostnads- och kvalitetsmässigt är samverkan utbildningsaktörer och skolhuvudmän emellan en grundförutsättning.
Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Det är mot denna bakgrund som regional samverkan och interkommunalt samarbete på utbildningsområdet skall ses. Det bidrar sammantaget till både högre kvalitet och bättre kostnadseffektivitet.
Vid sidan av det tillväxtfrämjande perspektivet bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en
grundförutsättning för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande mångfalds- och jämlikhetsfråga.
Gemensamma satsningar på livslångt lärande blir en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle.
Med detta som utgångspunkt har GR etablerat en för landet unik samverkan på utbildnings-området, vilken idag inbegriper alla skolformer - från förskola till vuxenutbildning. En
verksamhet som i flertalet medlemskommuner utgör över 50 % av den samlade omsättningen. Ca 210 000 studerande i alla åldrar, uppemot 20 000 lärare och drygt 1 000 skolledare
omfattas av samarbetet.
Det regiongemensamma arbetet skall biträda kommunerna på ett sådant sätt att högsta kvalitet och bästa kostnadseffektivitet åstadkommes.
Vid en jämförelse med de andra två storstadsregionerna kan sammanfattningsvis följande konstateras,
Göteborgsregionens medlemskommuner har:
- högst andel elever som är behöriga till gymnasieskolan,
- lägst kostnad per elev i grundskola, - lägst kostnad per elev i gymnasieskolan,
- lägst andel folkbokförda elever på IV-program,
- högst andel 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola,
- högst andel gymnasieelever, tillsammans med Stor-Malmö som fullföljt utbildningen inom fyra år.
Beträffande genomsnittligt betygsvärde i grund- och gymnasieskola placerar sig GR på en andra plats efter Stor-Stockholm.
En jämförelse med övriga storstadsregioner, visar att GRs medlemskommuner på årsbasis har ca 460 mkr lägre kostnader för sin grundskoleverksamhet än Stor-Stockholm och ca 350 mkr lägre kostnader än Stor-Malmö. Motsvarande siffra för gymnasiet är drygt 220 mkr jämfört med Stor-Stockholm, och knappt 200 mkr jämfört med Malmöregionen.
Sammantaget är således kostnaderna för ungdomsskolan i GR kommunerna årligen 550-680 mkr lägre än i de övriga storstadsregionerna.
5
Mål
Utbildningsgruppens vision inrymmer dels ett pedagogiskt perspektiv, dels ett som skall verka för ett öppet utbildningslandskap.
Mål för den pedagogiska verksamheten inom Utbildningsgruppens ram;
· Inom de verksamhetsfält av sambrukskaraktär som Utbildningsgruppen ansvarar för, idag läromedelsförsörjning, skola-arbetslivskontakter, nätverkande samt yrkesverksammas kompetensutveckling, skall Utbildningsgruppen vara den ledande aktören i GRs medlemskommuner.
· 100 % av brukarna av detta utbud skall instämma i de två av sammantaget fyra mest
positiva bedömningarna av verksamheten, vilken fortlöpande följs upp i bl.a. brukarenkäter. · Verksamheterna skall omfatta samtliga skolformer, från förskola till vuxnas lärande, såväl
kommunala som enskilda respektive fristående aktörer.
· Verksamheten skall medverka i minst ett större internationellt forskningsprojekt inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet.
· Inom den delen av det pedagogiska sambruksutbudet som erbjuds direkt till eleverna skall behovsfokuseringen och, som en följd av detta, den direkta elevanvändningen av GRs utbud öka.
· Hela det pedagogiska utbudet skall kännetecknas; - av rationalitet exv. genom nyttjande av digital teknik i alla relevanta led, - av brukarfokus genom att vara helt behovsstyrt samt - av framsynthet och utvecklingskraft till stöd för elevernas och skolornas utveckling.
Generella mål för Utbildningsgruppens arbete;
· Utbildningsgruppen skall vara ledande i landet avseende samverkan på utbildningsområdet både avseende bredd och djup innebärande de mest långtgående samverkansavtalen och omfattande störst antal elever/studerande.
· Arbetet skall biträda kommunerna på ett sådant sätt att högsta kvalitet och bästa kostnadseffektivitet åstadkommes i jämförelse med de andra två storstadsregionerna. Som en följd av detta skall medlemskommunerna ha;
- högst genomsnittligt meritvärde efter utgången grundskola, - högst andel behöriga elever till gymnasieskolan,
- högst andel elever som är behöriga till universitet och högskola, - lägst kostnad för ungdomsskolverksamheten och för vuxnas lärande.
· Den bärande idén är att nyttja hela regionens kapacitet av utbildningsresurser och att därigenom optimera de kommunala utbildningssatsningarna ur både ett ekonomiskt och ur ett kvalitetsutvecklingsperspektiv. Metoder för kvalitetsmätning och kvalitetsjämförelser skall utvecklas ytterligare.
Strategier
För att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen krävs stora insatser lokalt, kommunalt och regionalt. Den samverkan som GR etablerat på skol-/utbildningsområdet grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regional-politiska målens syften.
6
– Samverkansavtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar
Utbildningsgruppens verksamhet regleras i allt väsentligt av samverkansavtal,
överenskommelser och avsiktsförklaringar, vilka reglerar allt från kvalitetsutveckling över gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser. Den beslutskedja som krävs för detta samarbete skapar behovsstyrda kontaktytor mellan Utbildningsgrupp, Förbundsstyrelse och medlemskommun. Konkreta avtalsförslag tas fram i tät dialog med medlemskommunernas företrädare, tjänstemän såväl som politiker. Dessa diskuteras och beslutas om i Utbildningsgruppen, tas vidare till Förbundsstyrelsen för att slutligen tas ställning till i medlemskommunerna, en hantering som borgar för nödvändig förankring och upprätthåller kontaktytor i konkreta resultatskapande processer.
– Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk integrerat
Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag, båda till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet. Detta skapar fortlöpande kompetens-utveckling såväl bland de tjänstemän som är kopplade till Utbildningsgruppens verksamhet som bland de tusentals kommunmedarbetare som deltar i det regionala samarbetet. Modellen ger vidare en klok finansieringslösning, där de största intäkterna utgörs av ersättning för ett gemensamt utbud som ställs till medlemskommunernas förfogande.
– Interorganisatorisk samverkan
Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen och i arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen.
När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan rationalitets-vinster, mer flexibelt arbetssätt och förankring noteras. Samverkanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter som är av stort värde i Utbildningsgruppens arbete, vars insats i detta perspektiv blir att svara för processer, nätverksorganisering, kontaktverksamhet etc.
Samverkanspartners och nätverk bidrar med den specialistkompetens som erfordras för att nå uppsatta mål och gör samtidigt Utbildningsgruppens arbete väl förankrat i såväl medlems-kommuner som i det omgivande samhället. Det bidrar vidare till den flexibilitet som är nödvändig för att säkerställa en beredskap avseende de uppdrag och aktiviteter som tillkommer i uppkomna situationer och med kort varsel.
– Skalfördelar – en arena för sambruk
Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar satsningar till stöd för pedagogisk utveckling en särställning. Detta mot bakgrund av den vikt som måste läggas vid en ny syn på lärande för att angivna visioner och mål skall kunna infrias.
– Katalysator – ett forum för kunskaps-, idé- och erfarenhetsutbyte
Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. Av central betydelse på detta område är dialogen i GRs nätverk kring skolans kvalitetsutveckling. Ett annat verktyg av särskild vikt är GRs satsningar på statistisk jämförelse och analys, ett av flera verkningsfulla redskap i arbetet med att biträda i utvecklingen av regionens skolor.
7
– Regional styrka – en plattform för gemensamt agerande
Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Här intar Utbildningsgruppens roll som remissinstans en särställning. Gruppens engagemang i lärarutbildningsfrågan är ett annat exempel.
– Arena för innovation
Den höga förändringstakten i samhället, vilken bl.a. vilar på globalisering och en snabb teknologisk utveckling, förutsätter att också utbildningslandskapet är en arena för innovation. Detta gäller såväl processer och former som avseende relevanta verktyg. I detta har
utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologi särskild vikt.
Utbildningsgruppens verksamheters framgång bygger på att dessa är i framkant i denna fortlöpande process, att de kontinuerligt utvecklas, dels i syfte att ge effektivaste service till avnämarna, dels för att kunna bidra i skolornas motsvarande arbete.
– Behovsstyrda aktiviteter dominerar
Utbildningsgruppens satsningar domineras av behovsstyrda aktiviteter tydligt accentuerade av medlemskommunerna. Detta har lett fram till kontinuerlig utveckling på samverkansarenan, där medlemsavgiftens relativa betydelse successivt minskar. Över tid kan en organisk tillväxt i det regionala samarbetet noteras innebärande att de s.k. övriga intäkterna idag dominerar stort. Fördelarna med ett sådant förhållningssätt överväger. Dock måste den ökade sårbarhet som detta medför beaktas.
– Tydlig målgruppsfokusering
Över 200 000 elever/studerande, drygt 20 000 pedagoger och ca 1 500 skolledare utgör Utbildningsgruppens målgrupper. Arbetet är koncentrerat till pedagogisk utveckling och det öppna utbildningslandskapet. Över tid skapas en regionkänsla bland dem som verkar på det livslånga lärandets område i GRs medlemskommuner. Utbildningsgruppen syns genom att verka och arbetar för djup, bred och framförallt långsiktigt hållbar förankring såväl bland politiker som tjänstemän i de 13 medlemskommunerna. Insikten att konkreta resultat i både utvecklings- och sambruksperspektivet är den säkraste vägen att nå den legitimitet som förutsätts för att politiskt styra en interkommunal samverkan 13 kommuner emellan är ett centralt inslag i Utbildningsgruppens arbete.
– Sektorsövergripande arbete
Utbildningsgruppens arbete omfattar samtliga de skolformer som kommunerna har ett ansvar för. Idéer och erfarenheter inom en skolform sprids med GR som arena till andra.
Utvecklingsarbete och sambruk erbjuds alla skolformer och görs tillgängligt för offentliga såväl som fristående verksamheter. Det öppna utbildningslandskapet inbegriper alla elever/ studerande från förskola till vuxenstuderande.
8
– Samspelet mellan Förbundsstyrelse och Utbildningsgrupp
GRs absolut främsta framgångsfaktor utgörs av bredden och djupet på det politiska engagemanget för den regionala saken. Skall 13 kommuner åstadkomma resultatgivande samarbete förutsätts många ledande och kommunalt förankrade politikers delaktighet. Utan ett sådant förhållningssätt fallerar den så viktiga lokala förankringen. Vidare blir insikten bland de förtroendevalda i medlemskommunerna om att regionens samlade tyngd ger större resultatgenomslag än vad medlemskommunerna skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande alltför svag. För att ledande kommunpolitiker skall engagera sig regionalt förutsätts att dessa ges rejäla beslutsmandat och en tydlig roll. Av detta följer att konstruktionen med en stor styrelse kompletterad med hälften så stora styrgrupper skapar både många politikers engagemang samt därtill den kunskapsbredd som förutsätts för att etablera och utveckla ett fruktbart regionalt samarbete.
Aktiviteter och löpande verksamhet
Utbildningsgruppens aktiviteter och löpande verksamhet finns mer utförligt redovisade i olika underlag på www.grkom.se/utbildning2013. Inom ramen för detta löpande arbete pekar Utbildningsgruppen ut nedanstående satsningsområden som särskilt viktiga 2013.
Aktiviteterna skall bidra till en gynnsam pedagogisk utveckling för de elever/studerande som bor i GRs 13 medlemskommuner. De skall också stimulera aktiviteter i syfte att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt och på så vis sammantaget stödja arbetet med att verka i riktning mot Utbildningsgruppens vision.
Läromedelssamverkan
Under 2013 kommer skolornas digitala utveckling att på många sätt ingå i GR Läromedels uppdrag. I dialog med pedagoger och elever möter GR varje skolas unika behov och är en del i den kompetensutveckling inom IT och media som skolan efterfrågar.
Med regionens 1 300 skolor, från förskola till vuxenutbildning, som bas för samverkan kring gemensamma inköp skapas omfattande rabatter och ett brett utbud av läromedel i alla former. GR Läromedel är den självklara mötesplatsen, där en samlad kompetens kring frågor om läromedel finns att tillgå.
GR Läromedel kommer under 2013 fortsatt arbeta för en effektivare läromedelsförsörjning genom:
att kontinuerligt erbjuda ett brett och uppdaterat utbud av media för lärande, där upphovsrätten säkerställts för användning i regionens samtliga skolor,
att öka åtkomst för lärare och elever av strömmande media,
att genom dialog med lärare och blivande lärare möta upp och tillgängliggöra ett för skolan efterfrågat läromedelsutbud,
att anpassa utbudet för att möta kommunernas arbete med informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt i skolutvecklingssatsningarna,
att genom mediainformation biträda skolan i pågående digitaliseringsprocess,
att exponera och erbjuda skolan nya former av digitala läromedel och lärverktyg,
att tillgodose skolans behov av kompetensutveckling inom IT och media,
att tydligt synliggöra möjligheterna med den digitala tekniken för arbetet med barn i behov av särskilt stöd, samt
att utgöra en vital plattform för information, avtal och överenskommelser, för regionens skolor och andra aktörer inom läromedelsområdet.
9
Faktaruta--- Inom ramen för GR-samverkan inköps läromedel till ett ordervärde av ca 46 (45) miljoner kronor. Den regionala satsningen på GRs ”GRöna Läromedel” genom gemensam distribution reducerar trafikarbetet med 80 %. Genom samverkan genereras tydliga rationaliseringsvinster bl.a. med samlade rabatter, minimering av fakturahantering, administrativt arbete och
miljöstörande och kostnadsdrivande distribution. GRs mediebibliotek bestående av 27 000 (24 000) artiklar till ett värde av drygt 22 miljoner, är upphovsrättsligt friköpta för skolornas verksamhet. Av GRs medieutbud finns 85 % som s.k. strömmande distribution för åtkomst via Internet. Nära 10 000 (2 000) elever finns idag registrerade i SLI (Svenska Läromedel på Internet).
---
Skola-arbetslivssamarbete
Utgångspunkten för GRs satsningar på skola-arbetslivssamarbete är att arbetslivskontakter skall vara en naturlig del i lärandet under alla skolåren och att det är angeläget att utnyttja arbetslivets resurser i form av kompetens och alternativ lärmiljö. Med arbetslivskontakter avses alla former av lärande som uppstår när elever har organiserad kontakt med arbetslivet, t.ex. studiebesök, praktik och olika samverkansprojekt. Näringslivets verksamhet sträcker sig över kommungränserna och för såväl skolornas del som för näringslivets och det övriga arbetslivets del finns det ett behov av att samordna kontakterna mellan skolorna och arbets-livet inom hela regionen.
GR och arbetsmarknadens parter har klart markerat hur viktigt det är med en nära och kvalitativt god samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta är dokumenterat i den Avsiktsförklaring avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter, som arbetslivets organisationer tillsammans med GR har antagit. Denna anger också ansvarsfördelningen mellan de olika parterna. www.Praktikplatsen.se har skapats för att underlätta för lärare och elever och arbetsplatser att samverka. De arbetslivskontakter som förmedlas via webbsidan kvalitetssäkras i enlighet med Avsiktsförklaringen.
Arbetet med kvalitetssäkring av arbetslivskontakterna kommer att fortsätta under 2013 genom:
fördjupad och utökad samverkan inom alla skolformer,
utveckling av samspelet inom SAK-rådet, där Svenskt näringsliv, Västsvenska handelskammaren, Företagarna, BRG, SACO, TCO, LO och
Arbetsförmedlingen ingår,
kompetensutveckling av skolpersonal inom Skola-arbetslivsområdet,
samordning av handledarutbildningar, samt
fortsatt arbete med uppbyggnad av en webbaserad kunskaps- och idébank där skolorna kan utbyta erfarenheter och få inspiration i skola-arbetslivsarbetet.
Faktaruta---
www.Praktikplatsen.se erbjuder samordning av praktikplatser för grundskola, gymnasieskola, gymnasial vuxenutbildning samt högskola. Arbetsmarknadspraktik för bl.a. SFI-studeranden och ungdomar kan förmedlas via webbsidan.
Ca 5 000 (5 500) privata och offentliga arbetsgivare samarbetar med www.Praktikplatsen.se. Drygt 250 (250) handledare på arbetsplatserna utbildas årligen.
10
Kompetensutveckling för pedagoger och skolledare
Pedagogiskt Centrum genomför kompetensutveckling, ledarskaps- och skolutvecklingsprojekt på uppdrag av GRs medlemskommuner.
Detta genomförs kommunövergripande såväl som mer djupgående i enskild kommun och verksamhet, vilket innebär tydliga fördelar utifrån ett samordnings-, samverkans- och ekonomiskt rationalitetsperspektiv.
Pedagogiskt Centrum bidrar till att tillgängliggöra insatser omnämnda ovan, vilka av omfattningsskäl inte naturligt kan återfinnas i enskilda kommuners verksamheter samt erbjuder klara samordningsfunktioner för mindre omfattande kompetensutveckling,
ledarskaps- och skolutvecklingsinsatser i syfte att nå den kritiska massa som gör insatserna kostnads- och kvalitetsmässigt motiverbara.
Pedagogiskt Centrum skall vidare vara en katalysator inom regionen för att skapa och tillgängliggöra utvecklingssatsningar och aktiviteter för regionens elever, lärare, skolledare, samt för andra aktörer på skolans område som syftar till att utveckla och förbättra
utbildningslandskapet i Göteborgsregionen.
Inom ramen för Pedagogiskt Centrums verksamhet skall särskilt iakttas elevernas perspektiv på de utvecklingsfrågor som initieras. Verksamheten skall tydligt ha ett elevorienterat förhållningssätt och elevens bästa sätts i första rummet i verksamhets utvecklingsprocesser och aktiviteter.
Inom ramen för verksamheten skall under 2013 följande områden särskilt beaktas:
utveckling av metodik och pedagogik med upplevelsebaserat lärande, IT och andra liknande uttryck, vilka främjar en utveckling av digital kompetens och entreprenöriellt lärande i skolans alla verksamhetsområden och åldersgrupper,
pedagogik och metodik kring Matematik, Naturvetenskap och Teknik,
barn och ungas färdigheter kring att läsa och skriva,
kvalitets- och verksamhetsutveckling av skolan och dess strukturer,
satsningar kring betyg och bedömning, uppföljning och måluppfyllnad,
bevaka och implementera aktuella reformer och förändringar på utbildningsområdet,
utveckling av yrkesverksammas kunskaper och förhållningssätt till IKT som pedagogiskt verktyg, samt utveckling av skolans strukturer rörande IKT,
satsningar kring sex och samlevnad, elevhälsa, demokrati, utanförskap och mänskliga rättigheter skall prioriteras samt metodik och pedagogik inom ramen för
sfi-verksamheten (svenska för invandrare),
strategisk ledarförsörjning i alla chefsled i offentlig sektor,
ledarskapsutveckling med hänsyn till generationsväxling, kommunala konkurrenssituationer och strategisk verksamhetsutveckling,
verksamhetsutveckling avseende de offentliga strukturernas förståelse för kostnadseffektivitet, effektiva team och moderna organiseringsformer.
11
Faktaruta---
Pedagogiskt Centrum möter årligen ca 45 000 (28 000) deltagare på seminarier, vid längre och kortare utbildningar, på konferenser och vid andra arrangemang som mässor och liknande. Den enskilt största kompetensutvecklingsinsatsen är Mötesplats Skola under vecka 44 som attraherar närmare 6 500 (2 500) deltagare.
Under 2009 och 2010 har det inom ramen för ESF-projektet GRowth genomförts ca 58 000 utbildningstimmar med skolutveckling och entreprenöriellt lärande som metod och
förhållningssätt.
Pedagogiskt Centrum utvecklar, utbildar och genomför verksamhet och skolutveckling med upplevelsebaserat lärande, entreprenöriellt lärande och IKT som verktyg och utgör en kontaktyta mellan regionens utbildningslandskap och engagerade aktörer på området, såsom universitet, forskningsinstitut, näringsliv, myndigheter och andra organisationer. GRs
spjutspetskompetens efterfrågas såväl nationellt som internationellt och de kontakter som uppstår på denna arena bidrar till skolans utveckling i regionen. Inom ramen för detta genomförs ca 30 större och mindre pedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt årligen. Den elevorienterande delen av verksamheten möter varje år totalt ca 18 000 (25 000)
deltagande lärare och elever. Varav den största insatsen är Gymnasiedagarna med ca 23 500 besökare varav 13 000 är elever.
---
Det öppna utbildningslandskapet
Syftet med utbildningssamverkan är att genom samarbete och sambruk skapa arenor för möten, utveckling, samt idé- och kunskapsutbyte. I arbetet med att medverka till det öppna utbildningslandskapet spelar de olika ledar- och professionsnätverken i GRs regi en
avgörande roll. Gymnasieantagningen är ytterligare ett viktigt led i denna strävan, där elevens perspektiv och möjlighet att välja är i centrum.
För 2013 pekas nedanstående satsningsområden ut;
utveckling av det kontinuerliga arbetet gällande skolformernas samverkansavtal,
framtagande och implementering av utvecklat antagningssystem,
fördjupat arbete med det kommunala informationsansvaret (uppföljningsarbetet) åtföljt av regiongemensamma åtgärder,
utvecklad dialog med fristående skolor,
samarbete kring de fem introduktionsprogrammen i gymnasieskolan,
utveckling av nya verktyg för samverkan och nätverk, samt
12
Faktaruta---
I de 23 nätverk som finns inom GR Utbildning och som vardera genomför omkring 6-8 möten årligen är samtliga kommuner representerade. Arbetet i dessa innebär för deltagarna ett ömsesidigt lärande till nytta för medlemskommunerna och GR. GRs gymnasieantagning hanterade 2010 drygt 14 900 (15 000) ansökningar till 492 (443) utbildningar vid 78 (73) skolor, kommunala såväl som fristående. 83 % (80 %) av eleverna får sitt förstahandsval tillgodosett. Ser man enbart till sökt utbildning, och inte beaktar vilken skola eleverna sökt till, är värdet 88 % (84 %).
GRs medlemskommuner som grupp har högst andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år. 52 % av 30-åringarna inom GR har eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel för riket är 46 %.
GRs samtliga webbplatser för livslångt lärande har drygt 1,3 miljoner besök årligen. Webbplatserna presenterar och tillhandahåller bl.a. gymnasieantagningen,
kompetens-utvecklingsutbudet, praktikplatser, läromedel, vuxenutbildningsutbud och jämförande statistik på utbildningsområdet.
---
Göteborg 111208
Helene Odenjung Carola Granell
14
Goda GRannar
Göteborgsregionens kommunalförbund
Besök Gårdavägen 2 | Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031–335 50 00 | Fax 031–335 51 19
e-post gr@grkom.se | www.grkom.se
Rapport
Gymnasiedagarna 11-13 oktober 2011
Syfte
Gymnasiedagarna är Göteborgsregionens viktigaste mötesplats inför gymnasievalet och en årligen återkommande mässa. Det är en informations-‐ och vägledningsmässa där elever och utbildningsanordnare möts på en gemensam arena. Syftet är att ge besökarna en möjlighet att ta del av vilket utbud av utbildningsanordnare som finns, inom
Göteborgsregionen och till viss del utanför, samt ge utbildningsanordnarna en arena där de har lika förutsättningar att möta blivande elever. Gymnasiedagarna är en del i det öppna utbildningslandskapet, vilket innebär att det är fri sökning i GRs 13 kommuner.
Statistik i korthet
• Gymnasiedagarna besöktes av 24 939 personer. (År 2010, 22 000 besökare) • 210 skolenheter anmälde sig. (År 2010 ,186 skolenheter)
• 11 340 förbokningar av biljetter gjordes. (År 2010, 11800 förbokningar) • 93 utställare (År 2010, 93 utställare)
Sammanfattning
2011 anordnades Gymnasiedagarna för tolfte året i rad. Årets mässa besöktes av 24 939 personer, vilket är fler än något enskilt tidigare år. Med det ökade besöksantalet kan man se att gymnasievalet anses vara ett viktigt val.
På årets mässa medverkade 93 utbildningsanordnare. Till utbildningsanordnarna hör gymnasieskolorna i regionen, skolor med riksintag, naturbruksgymnasier och
representanter från branschorganisationer.
Visionen är att fortsätta vara en mötesplats där kunskap samlas och där utrymme finns för frågor om gymnasievalet och framtida yrkesval. Genom att satsa på vägledning i skola -‐ och arbetslivsfrågor kan Gymnasiedagarna ha en viktig roll i den framtida kompetensbrist och den matchningsproblematik som finns i regionen.
Genomförande
På Gymnasiedagarna 2011 har 24 939 besökare fått ta del av utbudet från
gymnasieskolor i Göteborgsregionen, naturbruksgymnasier och skolor med riksintag och fått information om gymnasievalet.
För att skapa en helhet och göra Gymnasiedagarna till avsedd vägledningshjälp, fanns utöver utställarna en struktur bestående av fyra komponenter: I GRs gemensamma vägledarmonter fanns studie-‐ och yrkesvägledare från GRs 13 kommuner som hjälpte till att vägleda i valet av skola och program.
I GR Utbildnings monter fanns personal från Gymnasieantagningen som hjälpte till med frågor om antagningspoäng och övriga frågor om antagning till gymnasiet. I det Levande Biblioteket fanns möjlighet att låna ett yrke, såväl populära yrken som blivande
bristyrken. Från Arbetsförmedlingen fanns coacher som vägledde i tankar och frågor om framtida yrken och vägar dit.
Detta sammantaget har förhoppningsvis gett besökarna ett gott underlag inför gymnasievalet och det fortsatta egna reflektionen inför det framtida yrkesvalet.
Efter Gymnasiedagarnas slut fortsätter valprocessen med att skolorna håller öppet hus. För elevernas del är det nästa steg, och GR Utbildning trycker under Gymnasiedagarna på vikten av att besöka skolorna för att få en än bättre bild av deras verksamheter.
Levande Bibliotek
I det Levande Biblioteket fick besökarna låna yrkespersoner för samtal under en begränsad tid. I årets bibliotek fanns möjlighet att välja mellan bland annat lantmätare, barnsköterska, djursjukskötare, betongarbetare, murare, markarbetare, journalist, entreprenör, jurist, apotekare, soldat, chaufför, rehabiliteringsassistent,
specialistsjuksköterska, konstnär, brandman, lärare, enhetschef, polis, uppfinnare och IT-‐tekniker.
Genom ett samarbete med Arbetsförmedlingen säkrades representanter från bristyrken inom branscherna transport och bygg. Sammantaget hade Levande Biblioteket en bredd med yrkespersoner från många olika branscher.
Under Gymnasiedagarna gjordes över 1050 lån i det Levande Biblioteket. 492 personer besvarade en enkät om hur de uppfattade besöket. I den framgick att 63 procent var helt nöjda med sina lån och 34 procent var ganska nöjda med sina lån.
57 procent instämde helt i påståendet ”Samtalet gav mig nya kunskaper” och 37 procent tyckte att det stämde ganska bra.
79 procent tyckte att de fick ett mycket bra bemötande i Levande Biblioteket och 21 procent att de fick ett ganska bra bemötande. Ingen tyckte att de fick ett mindre bra eller dåligt bemötande.
Digitalt verktyg
Hemsidan www.gymnasiedagarna.se har byggts under våren 2011. Sidan har blivit ett viktigt hjälpmedel som lett till en effektivisering av administrationen både för
kommunerna och GR Utbildning. Genom hemsidan har besökare och utställare kunnat få information inför mässan och anmäla sig, samt fått sina biljetter till mässan digitalt vilket minskat administrationen.
Säkerhet
Inga incidenter har kommit till arrangörernas kännedom under Gymnasiedagarna 2011. Förklaringarna till att det har varit lugnt är huvudsakligen tre: Ett generellt arbete för en lugnare miljö. Det finns fler vakter på plats, såväl poliser som mässans egna vakter. Polisen ser Gymnasiedagarna som en viktig mötesplats för att möta ungdomarna på, och polisen har blivit ett positivt inslag i miljön. Grundskolorna ansvarar för eleverna när de kommer, därför är det ett fortsatt krav att skolornas besök görs i sällskap med ansvarig skolpersonal.
Scenen borttagen
Utställarutvärderingen 2010 visade att majoriteten av utställarna inte såg ett stort värde i att scenen fanns. Scenen togs därför bort och resurser från inslaget frigjordes. I stället arrangerades det Levande Biblioteket, eftersom det ger eleverna ett mervärde och en insyn i yrkeslivet.
Besöksundersökning
Under mässans tre dagar genomfördes 611 besökarintervjuer av Detector Market Research & Consulting.
Enligt årets besökarintervjuer ansåg 88 procent av besökarna att Gymnasiedagarna hjälpt dem i deras val till gymnasieskola. 94 procent upplevde sitt besök som bra eller mycket bra, 6 procent gav besöket godkänt. Ingen tyckte att besöket var dåligt.
87 procent tyckte att de fått svar på alla sina frågor.
93 procent av besökarna tyckte att de fick ett bra eller mycket bra bemötande i utställarmontrarna.
Vanligast bland besökarna var att man hade talat med 6-‐10 utställare. 86 procent planerade att besöka någon skolas Öppet hus. 7 procent sade att de lånat ett yrke i det Levande biblioteket. 21 procent besökte GR:s gemensamma vägledarmonter för samtal med studie-‐ och yrkesvägledare.
56 procent av besökarna hade inte alls förberett sitt besök på Gymnasiedagarna. 22 procent hade haft en genomgång med studie-‐ och yrkesvägledare, 10 procent hade läst SJU89, 6 procent hade förberett sig genom att besöka Gymnasiedagarnas hemsida.
Värt att notera är att 45 procent av eleverna som besökte Gymnasiedagarna kände förvirring (30 procent) eller stress (15 procent) över sitt val av gymnasieskola.
Resterande kände sig i första hand lugna (26 procent), förväntansfulla (22 procent) eller redo (7 procent).
Se även bifogad besöksundersökning.
