Instudering. inför. musikteoriprov åk 8-9

(1)

Instudering inför

musikteoriprov åk 8-9

för Adolf Fredriks Musikklasser

(2)

Notnamn

&

G-klavens centrum talar om var tonen g1 ligger.

Lär dig hitta tonernas namn på notsystemet och via tangenter.

g1

w

&

q

g

q

a

q

b c

q

1

d1

q

_e1

q q

_{f1 g1}

q q

a1

q

b1 c2

Q

d2

Q Q

e2 f2

Q

g2

Q

a2

Q -Q-

b2

?

F

q

G

q

A

q

B

q

c

q

d

q

e

Q

f

Q

g

Q

a

Q

b

Q

c1

Q

d1

Q

e1

Q

f1

Q

?

F-klavens centrum talar om var f ligger.

Observera att notnamnen i basklav skrivs

med stora eller små bokstäver beroende på läget.

f

w

(3)

En helnot

Notvärden och pauser

Två halvnoter

Fyra fjärdedelsnoter

Åtta åttondelsnoter

w

q

™

Ett notvärde delas vanligen i två lika delar ( då får man en

Samtliga notvärden motsvaras av pauser:

En punkt efter en not betyder att man lägger till halva notvärdet.

Trean måste alltid skrivas ut, annars kan triolen förväxlas med tre noter i sextakt ( se nästa sida).

Sexton sextondelsnoter

=

w

3

h

+

ìì h ìì

triol:

=

h

q

™

q h

=

3

q

+

ìì q

e ìì q™

=

3

q

⁺

e

q

⁼

e e

) men kan också delas i tre,

e

Hänger på linjen.

Motsvarar även hel takt oberoende av taktart.

Hel(nots)paus.

Ó ee

Halvpaus.

Ligger på notlinjen.

Ó

xxx

Fjärdedelspaus.

Œ

Åttondelspaus.

‰

Sextondelspaus.

≈ w

˙ ˙

œ œ œ œ

œ j

œ œ œ œ

œ r œ r

œ œ œ œ œ œ œ œ

3

(4)

2 4

3 4

4 4

6 8

4 4

4 3

6 8 â ä

Taktarten anger hur många pulsslag det ryms i en takt. Det skrivs med siffror i början av notraden. Följande rytmer är skrivna i fjärdedelspuls eller åttondelspuls.

antal

notvärde (här fjärdedelar)

Taktart

â ä

Pulsen kan gå i åttondelar. Taktarten visar nu antal åttondelar som ryms i en takt.

Exempel på uppgifter med rytmer

Komplettera varje takt med en paus av rätt värde.

antal (6)

notvärde (åttondelar)

3

œ œ œ œ œ œ Œ ˙

œ œ œ ˙ œ œ œ œ œ ™ œ ˙ ™

œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ Œ œ

œ œ œ œ œ œ œ ™ œ œ œ ™

œ œ œ œ œ ˙ œ œ œ œ™ œ œ œ œ œ œ œ œ œ

œ œ œ œ œ œ œ œ ™ œ œ œ œ œ œ œ œ œj œ

œ œ œ œ

J œ œ™ œ™ œ œ

(5)

&

I durskalan finner vi halva tonsteg på två ställen. De är märkta med klammer.

Varje durskala har mollmotsvarighet och samma antal förtecken.

Två tonarter med samma antal förtecken kallas parallelltonarter.

Durtonartens mollparallell hittar man genom att gå L3 ( liten ters, se under intervall) nedåt.

Liten ters

c d e

3 f 4

Skalor

i dur och moll

g a b

7

c 8

&

C dur:

A moll:

Mollskalorna förekommer som ren mollskala (ovan) och harmonisk bl.a.

Ren mollskala har exakt samma tonförråd med sin durskala.

Mollskalan har alltså halva tonsteg på andra ställen än durskalan.

I den harmoniska mollskalan lyfter man 7:e tonen med halvt tonsteg.

Se nedan. I fortsättningen behandlas endast den harmoniska.

a b

2 c 3

d e

5 f 6

g a

&

a moll:

a

2

b

3

c d

5

e

6

f giss

7 8

a

w w w w w w w w w w w w w w w w

w w w w w w # w w

5

(6)

& #

Gå

Här följer en uppställning av alla dur- och mollskalor upp till sex förtecken.

Det finns en enkel ramsa för att komma ihåg korstonartenas ordning. Se under varje durskala!

G: g a b c d e fiss g e: e fiss g a b c diss e

# #

& ##

Du

D: d e fiss g a b ciss d b: b ciss d e fiss g aiss b

## #

& ###

Axel

A: a b ciss d e fiss giss a fiss: fiss giss a b ciss d eiss fiss

### #

& ####

Efter

E: e fiss giss a b ciss diss e ciss: ciss diss e fiss giss a biss ciss

#### #

& #####

Bertils

B: b ciss diss e fiss giss aiss b giss: giss aiss b ciss diss e fississ giss

#####

Dubbelkors höjer tonen två halva tonsteg.

"iss-iss" tillkommer.

‹

& ######

Fisskar

Fiss: fiss giss aiss b ciss diss eiss fiss diss: diss eiss fiss giss aiss b cississ diss

###### ‹

w w w w w w w w

w w w w w w w w w w w w w w w w

w w w w w w w w

(7)

&

f

b

Frosten

F: g a bess c d e f d: d

b

e f g a bess ciss d

&

bess

bb

Bestal

Bess: c d ess f g a bess g: g

bb

a bess c d ess fiss g

&

ess

bbb

Essters

Ess: f g ass bess c d ess c: c

bbb

d ess f g

Återställningstecken upphäver tidigare höjning eller sänkning

ass b c

&

ass

bbbb

Asstrar

Ass: bess c dess ess f g ass f

bbbb

f: g ass bess c dess e f

&

dess

bbbbb

Dess

Dess: ess f gess ass bess c dess bess

bbbbb

bess: c dess ess f g a bess

&

gess

bbbbbb

Gesstalt

Gess: ass bess c dess ess f gess ess

bbbbbb

ess: f gess ass bess c d ess

w w w w w w w w

w w w w w w # w w

w w w w w w w w w w w w w w # w w

w w w w w w w w

w w w w w w n w w

w w w w w w w w

w w w w w w w n w

w w w w w w w w

w w w w w w w n w

w w w w w w w w

w w w w w w w n w

7

(8)

&

c

Intervall = avståndet mellan två toner. Intervall uppåt från tonen c.

prim (1) c c

sekund (2)

Intervall = avstånd

d c

ters (3)

e

e c

kvart (4)

e e

f

&

c kvint (5)

e e e

g c

e

sext (6)

e e

a

e

cseptim (7)

ee e e

b

e

c oktav (8)

ee eee

c

e

&

Intervallen kan göras större eller mindre med hjälp av förtecken:

Intervallen kan räknas både nedåt och uppåt:

Prim, kvart, kvint och oktav har en grundform: ren (R) Sekund, ters, sext och septima har två: stor och liten (S, L).

kvart (4)

e 3

e e

sext (6)

e e 3

e e

S6

e e 3

e e e

L6

e e 3

&

L3

e

2

_S3

e

2

L3

e

3

_S3

e 3

&

R4

Öva att skriva intervall uppåt och nedåt från olika toner.

Observera att intervallen även ska läras in gehörsmässigt!

R5

= helt tonsteg S2

= halvt tonsteg L2

w w w w w w w w

w w w w

w w

w w w

w w

w

#

w w w # w w w w b w

w w w w w w w b w

(9)

&

C dur

Träna på att höra efter skillnad på dur- och mollackord. Se exemel nedan.

C dur

E dur

Treklanger

E dur

A moll

Bess moll

&

Det är avståndet från grundtonen till tersen (här i mitten) som avgör om det blir dur eller moll.

R5 C

S3L3 L3

Ackord och Ackordanalys

Cm

L3

D

R5

Dm

L3S3

&

C

Ett ackord kan innehålla s.k. färgningar. Då lägger man till intervallsiffror, som i de två sista ackorden.

Ackordanalys är det vanligaste sättet att skriva ut ackord inom populärmusik, schlager och jazzmusiken och talar om vilka toner som ingår i ackordet. Grunden är dur- och molltreklangen.

Cm ^Dm ^A‹ E Bess ^C7 ^Cm7

w w

w w w w

w w

# w

w w w

# w w w

w w w w

w w b w

b b b w w w

w w

w b w w w # w w w n w w w

w w

w b w w w w w w

w w

w # w w w

w w

b w b w w w w

w w w w b b

9

(10)

Musiktermer och begrepp

Ska jag sjunga starkt, svagt, starkare än nyss eller hålla ut en ton?

Här är några vanliga uttryck som används i samband med körmusik bl.a.

Musiktermer är på italienska och hjälper till att läsa av musiken. Notbilden består oftast av förkortningar och ibland har musiktermerna omvandlats till ett tecken, pga. platsbrist.

pp - pianissimo - mycket svagt

p - piano - svagt

mp - mezzopiano - ganska svagt

mf - mezzoforte - ganska starkt

f - forte - starkt

ff - fortissimo - mycket starkt

legato leg. - Sammanbundet. Tonerna utförs så att de hänger ihop stacc. - staccato. Tonerna utförs klart avskilda från varandra.

Skrivs som en punkt ovanför eller nedanför noten.

Rit. Ritardando - sakta av, långsammare Accel. Accelerando - fortare och fortare

fermat - håll ut tonen

Ø ^Coda ^- avslutande del i en låt

Segno - tecken,

Dal Segno (D.S) - från tecknet Common time Äldre sätt att beskriva 4/4 taktart

Alla breve alla breve har halvnoten ( i puls istället för

ackord - består av minst tre toner som klingar samtidigt a vista - notläsning direkt från notbladet

Crescendo starkare

Diminuendo svagare

(11)

c.b. ch - con bocca chiusa - med stängd mun. Sjunges som ett ”m”

Da Capo (D.C) - Från början (Da Capo al Fine - från början till slut) diskant - tonförråd från c1 och uppåt.

fras - melodislinga, som på ett tydligt sätt hör ihop (som en mening).

intervall - avstånd (mellan två toner)

klav - nyckel. Visar vad en viss ton heter och var den ligger.

G-klav =diskantklav F-klav = basklav.

paus - tystnad i musiken

repris - Ta om från detta tecken

skala - tontrappa

stamtoner - c – d – e – f - g – a – b = de vita tangenterna på piano

sångrösten - sopran: högt röstläge i diskant (kvinna eller barn) - alt: låg diskanröst (kvinna eller barn)

- tenor: högt röstläge för man - bas: mansröst i lågt läge

-

SATB Sopran, Alt, Tenor, Bas (= blandad kör) transponera - ändra (flytta) tonart.

treklang samklang med 3 toner.

Treklang har tre olika lägen: grundläge, tersläge och kvintläge.

triol - en not delas i tre lika delar.

tutti - alla

synkop - betoningen förkjuts till en obetonad taktdel.

unison - enstämmig musik

(12)

°

¢

°

¢

™™

A S

B T

Hap py - birth day - to you. Hap py - birth day - to you.

™™

A S

B T

Hap

f _- _py _{bith day} _- dear ... ... Hap py - birth day - to You!

rit.

5

3 4

& #

mf

Arr: Helle Rosenborg