Konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal. CLAES HAMMARSTEDT, SVENSKT NÄRINGSLIV EVELIINA KIVINIEMI, SVENSKT NÄRINGSLIV Oktober 2010

(1)

CLAES HAMMARSTEDT, SVENSKT NÄRINGSLIV

EVELIINA KIVINIEMI, SVENSKT NÄRINGSLIV Oktober 2010

(2)

Svenskt Näringsliv

Förord

Nästan hälften av Sveriges BNP kommer från export av varor och tjänster. De svenska ex- portföretagen genererar såväl arbetstillfällen som skatteintäkter. Det är därför mycket viktigt att dessa företag ges goda möjligheter att verka internationellt. Skatteavtalen utgör en grund- sten i arbetet med att undanröja dubbelbeskattning av företag som har verksamhet i flera länder. Avtalen reglerar beskattningsrätten till olika inkomster länderna emellan och sätter ett tak på hur mycket skatt som får tas ut. Redan 1958 kom den första versionen av OECD:s modell för skatteavtal och idag finns det över 3000 skatteavtal i världen som är baserade på OECD:s modellavtal. Många länder lägger ner stora resurser på att underhålla sitt skatteav- talsnät genom att underteckna nya skatteavtal samt att omförhandla redan befintliga avtal.

Även i Sverige har förhandlandet av skatteavtal pågått under lång tid. Skatteavtalsförhand- lingarna var under många år en prioriterad fråga för den svenska regeringen, inte minst mot bakgrund av dess stora betydelse för svenska företags möjligheter att kunna konkurrera på utländska marknader. Under de senaste 10-12 åren har emellertid takten vad gäller skatteav- talsförhandlingarna sjunkit dramatiskt och på senare år har skatteavtalen helt fått stå tillbaka för arbetet med att förhandla fram informationsutbytesavtal. Utvecklingen har oroat de svenska företagen. Av denna anledning inledde Svenskt Näringsliv 2010 ett projekt i syfte att undersöka konkurrenskraften i det svenska skatteavtalsnätet. Resultatet av undersökning- en presenteras i denna rapport.

Den slutsats som dras i rapporten är att Sverige, under de senaste 10-12 åren, undertecknat betydligt färre nya och omförhandlade skatteavtal än våra konkurrentländer. Sveriges mins- kade aktiviteter på skatteavtalsområdet har medfört att många av våra konkurrentländer har lyckats förhandla sig till bättre villkor med en rad länder än vad Sverige har med motsvaran- de land. En annan konsekvens av den minskade aktiviteten är att Sverige helt saknar avtal med flera viktiga länder som våra konkurrentländer undertecknat avtal med. Den oro som de svenska företagen känner är följaktligen befogad och i rapporten framhålls att förhandlings- takten beträffande skatteavtalen måste öka innan konkurrentländerna får ett alltför stort för- språng. En förhoppning är att denna rapport ska leda till en diskussion kring betydelsen av och arbetet med skatteavtal. Rapporten visar att det finns ett behov av förändringar och att regeringen bör ge arbetet med skatteavtalen en högre prioritet.

I projektet har skattejuristen Claes Hammarstedt, Svenskt Näringsliv, samt jur. kand.

Eveliina Kiviniemi, Svenskt Näringsliv, medverkat. Ett särskilt tack till Svenskt Näringslivs referensgrupper på skatteområdet för alla bidrag till projektet.

Stockholm i oktober 2010

Krister Andersson

Näringslivets skattesakkunnige

(3)

Innehåll

Förord ... 1

Innehåll ... 2

Sammanfattning ... 3

1. Inledning ... 6

2. Skatteavtal ... 7

3. Skatteavtalsnät och avtalsfrekvens ... 8

3.1 Inledning ... 8

3.2 Skatteavtalsnät ... 8

3.3 Antal undertecknade avtal/protokoll de senaste tio respektive fem åren ... 10

3.4 Sammanfattning ... 13

4. Villkoren i det svenska skatteavtalsnätet ... 15

4.1 Inledning ... 15

4.2 Försämrade avtalsvillkor ... 15

4.3 Länder som Sverige saknar avtal med ... 23

4.4 Sammanfattning ... 24

5. Avslutande kommentarer ... 26 BILAGA 1: Statistik samt underlag

BILAGA 2: Skatteavtalsnät 1998

BILAGA 3: Tabell – Alla undertecknade avtal

BILAGA 4: Tabell - Försämrade avtalsvillkor

(4)

Svenskt Näringsliv

Sammanfattning

Sverige har en lång tradition av att ingå skatteavtal med andra länder. Det första skatteavtalet ingicks redan på 1920-talet. För ett litet exportberoende land som Sverige är ett brett och konkurrenskraftigt skatteavtalsnät av stor betydelse. Skatteavtal tillämpas ofta under mycket lång tid och skapar förutsebarhet vid investeringar över gränserna. Avtalen fördelar beskatt- ningsrätten till olika inkomster länderna emellan och sätter även ett tak på hur hög källskatt som får tas ut på utdelnings-, ränte- och royaltyinkomster. Skatteavtal med låga källskatter utgör en viktig komponent för svenska koncerners möjlighet att konkurrera på utländska marknader.

Sverige har länge haft en internationellt framskjuten position i fråga om att ha ett konkur- renskraftigt avtalsnät. Fram till den senare delen av 1990-talet var Sverige mycket aktivt med avtalsförhandlingar och även framgångsrikt när det gällde att förhandla fram skatteavtal med förmånliga villkor.

Sedan dess har dessvärre arbetet på Finansdepartementet med att förhandla skatteavtal suc- cessivt minskat och de senaste åren har större delen av förhandlingsarbetet istället varit inrik- tat på de s.k. informationsutbytesavtalen.

I syfte att undersöka konsekvenserna av den minskade aktiviteten på skatteavtalsområdet påbörjade Svenskt Näringsliv i januari 2010 en granskning av de svenska skatteavtalen.

¹

En jämförelse har gjorts med 14 konkurrentländers skatteavtal. De länder som, från ett konkur- rensperspektiv, bedömts ha störst betydelse för svenska företag är USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Belgien, Schweiz, Norge, Finland, Danmark, Japan, Österrike, Neder- länderna, Italien och Irland.

Undersökningen består av två huvuddelar. Den första utgörs av statistik avseende storleken på respektive lands skatteavtalsnät samt antal undertecknade skatteavtal och protokoll om ändring av skatteavtal under de senaste tio respektive fem åren.

I den andra delen av undersökningen granskas om den minskade aktivitetsnivån vad gäller skatteavtalsförhandlingar under de senaste 10-12 åren har påverkat konkurrenskraften i det svenska skatteavtalsnätet. För detta ändamål jämförs villkoren i svenska skatteavtal med övriga granskade länders avtalsvillkor med motsvarande land. Granskningen har koncentre- rats till det som i avtalen utgör kärnbestämmelserna för svenska företag; källskattesatserna på utdelning, ränta, royalty och tekniska tjänster.

Därutöver görs en jämförelse mellan vilka länder som ingår i skatteavtalsnäten hos de grans- kade länderna i syfte att se om övriga länder under de senaste 10-12 åren undertecknat avtal med betydelsefulla länder som Sverige saknar avtal med.

1

Allt material till undersökningen kommer från International Bureau of Fiscal Documentation (IBFD)

Tax Research Platform.

(5)

Granskningen visar att Sverige, med sina 81 undertecknade avtal, hamnar på tionde plats bland de granskade länderna när det gäller antalet ingångna avtal. Sveriges position i förhål- lande till övriga länder har försämrats de senaste tolv åren. År 1998 hade endast Storbritan- nien, Frankrike och Tyskland fler skatteavtal än Sverige. År 2010 har denna lista utökats med Belgien, Italien, Nederländerna, Schweiz, Norge och Österrike.

Vidare framgår att Sverige har en betydligt lägre aktivitetsgrad, vad gäller antal underteck- nade avtal/protokoll, än de övriga granskade länderna. Under de senaste tio åren har Sverige endast undertecknat tio avtal/protokoll, vilket är det lägsta antalet bland samtliga granskade länder. Av studien framgår tydligt att konkurrentländerna varit mer framgångsrika än Sveri- ge på att hålla sitt avtalsnät konkurrenskraftigt och uppdaterat. Av de 14 konkurrentländerna har tolv undertecknat minst 20 avtal/protokoll under de senaste tio åren. Intressant att notera är också att de flesta av de granskade länderna i högre utsträckning under perioden har prio- riterat underhåll av det befintliga avtalsnätet framför förhandlingar med nya stater. Det högre förhandlingstempot hos konkurrentländerna kan således inte förklaras med att de tidigare har ansett sig ha ett för litet avtalsnät och därför känt behov av att komma ikapp. Slutsatsen blir istället att de anser det viktigt att ha ett uppdaterat avtalsnät med goda villkor.

Statistiken för de senaste fem åren ger vid handen att den nedåtgående trenden för Sverige när det gäller skatteavtalsförhandlingar har fortsatt. Under dessa år har Sverige endast under- tecknat fyra avtal/protokoll, vilket är betydligt färre än vad som är fallet för övriga granskade länder. Av dessa har 13 undertecknat minst tio avtal/protokoll under de senaste fem åren, dvs. mer än dubbelt så många som Sverige. Tio av de granskade länderna har undertecknat 15 eller fler avtal/protokoll under samma period. Av statistiken framgår att de granskade länderna även under denna period prioriterat underhåll och uppdatering av sina befintliga avtal framför att förhandla fram avtal med nya länder.

I den andra delen av undersökningen redovisas konsekvenserna av Sveriges minskade aktivi- teter på skatteavtalsområdet. Utredningen visar att Sveriges tidigare så konkurrenskraftiga avtalsnät under de senaste 10-12 åren har fått sig en törn vad gäller såväl storlek som enskil- da avtalsvillkor.

Beträffande villkoren i de enskilda skatteavtalen visar granskningen att konkurrentländerna, med inte mindre än 22 av de 81 länder med vilka Sverige har avtal, har lyckats förhandla till sig förmånligare villkor i sina motsvarande skatteavtal, avseende källskatterna på utdelning, ränta, royalty och tekniska tjänster. I flera fall rör det sig om för Sverige viktiga exportmark- nader som t.ex. Australien, Brasilien, Japan, Kina, Korea, Ryssland, Schweiz, Spanien och Turkiet. Majoriteten av konkurrentländernas förbättrade villkor kan härledas till de senaste 10-12 åren, dvs. den period då Sveriges förhandlingstakt, i form av undertecknade avtal, varit låg. Det kan också noteras att av de nordiska konkurrentländerna har Finland lyckats få bättre villkor än Sverige med nio av de 22 länderna.

Av undersökningen framgår vidare att Sverige, till skillnad från flera av konkurrentländerna,

saknar avtal med ett antal för näringslivet viktiga länder som t.ex. Algeriet, Iran, Kuwait,

Marocko och Saudiarabien.

(6)

Svenskt Näringsliv

Utvecklingen är oroväckande. Konsekvensen av den, relativt andra länder, låga aktiviteten på det svenska skatteavtalsområdet är att svenska exportföretag tvingas betala högre källskat- ter än sina utländska konkurrenter. Avtalen har även betydelse när det gäller att kunna attra- hera och behålla koncerners huvudkontor i Sverige. För att så ska kunna ske krävs att det svenska skatteavtalsnätet är brett och internationellt konkurrenskraftigt. För att inte undermi- nera de svenska bolagens konkurrenskraft vid utländska etableringar krävs att arbetet med att förhandla fram nya skatteavtal och att hålla det befintliga avtalsnätet uppdaterat får ökad prioritet.

Mot bakgrund av att det ofta kan ta flera år att få ett nytt avtal på plats är det angeläget att

detta arbete påbörjas snarast. Annars är risken stor att Sveriges konkurrentländer får ett för-

språng som kan bli svårt att ta igen.

(7)

1. Inledning

Sverige har en lång tradition av att förhandla fram skatteavtal med andra stater. Redan 1928 ingick Sverige sitt första skatteavtal med Tyska riket i fråga om inkomst och förmögenhet.

²

Vid mitten av 1990-talet hade Sverige byggt upp ett stort skatteavtalsnät med konkurrens- kraftiga villkor. Sedan dess har emellertid aktiviteterna på skatteavtalsområdet successivt minskat och de senaste åren har fokus, vad gäller avtalsförhandlingar, istället kommit att ligga på de s.k. informationsutbytesavtalen. I syfte att undersöka konsekvenserna av den minskade aktiviteten på skatteavtalsområdet påbörjade Svenskt Näringsliv i januari 2010 en granskning av de svenska skatteavtalen.

³

En jämförelse har gjorts med 14 konkurrentländers skatteavtal. Konkurrentländerna utgörs av USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Belgi- en, Schweiz, Norge, Finland, Danmark, Japan, Österrike, Nederländerna, Italien och Irland.

Dessa länder har, från ett konkurrensperspektiv, bedömts ha störst betydelse för svenska företag.

Undersökningen består av två huvuddelar. Den första utgörs av statistik avseende storleken på respektive lands skatteavtalsnät samt antal undertecknade skatteavtal och protokoll om ändring av skatteavtal under de senaste tio respektive fem åren.

I den andra delen av undersökningen granskas om den minskade aktivitetsnivån vad gäller skatteavtalsförhandlingar under de senaste 10-12 åren har påverkat konkurrenskraften i det svenska skatteavtalsnätet. För detta ändamål jämförs villkoren i svenska skatteavtal med övriga granskade länders avtalsvillkor med motsvarande land. Granskningen har koncentre- rats till det som för svenska företag med verksamhet i utlandet utgör kärnbestämmelserna i avtalen; källskattesatserna på utdelning

⁴

, ränta

⁵

, royalty

⁶

och tekniska tjänster.

⁷

Därutöver görs en jämförelse mellan vilka länder som ingår i skatteavtalsnäten hos de grans- kade länderna i syfte att undersöka om övriga länder under de senaste 10-12 åren underteck- nat avtal med betydelsefulla länder som Sverige saknar avtal med.

Rapporten inleds med en översiktlig redogörelse för syftet med och betydelsen av skatteav- tal. Därefter presenteras resultaten av Svenskt Näringslivs undersökning. Avslutningsvis kommenteras de uppgifter som framkommit i granskningen.

2

Pelin, Lars, Internationell skatterätt – i ett svenskt perspektiv, tredje upplagan, Prose Design & Gra- fik, 2004, s. 187.

3

Allt material till undersökningen kommer ifrån IBFD Tax Research Platform.

4

Artikel 10 i OECD:s modellavtal.

5

Artikel 11 i OECD:s modellavtal.

6

Artikel 12 i OECD:s modellavtal.

7

Finns ingen bestämmelse om tekniska tjänster i OECD:s modellavtal, men bestämmelser om teknis-

ka tjänster återfinns ofta i artikeln för royalty i avtal som ingås med utvecklingsländer.

(8)

Svenskt Näringsliv

2. Skatteavtal

När två eller flera stater beskattar samma skattesubjekt för en och samma inkomst uppstår vad som kallas för internationell juridisk dubbelbeskattning.

⁸

Det främsta syftet med ett skatteavtal är att främja utbytet av varor och tjänster, kapitalrörelser och arbetskraftens rör- lighet genom att undanröja sådan internationell dubbelbeskattning.

⁹

Detta sker genom att berörda stater i ett skatteavtal reglerar och fördelar beskattningsrätten till olika inkomster. Ett ytterligare syfte med skatteavtalen är att förhindra skatteundandragande och skatteflykt.

¹⁰

Skatteavtalen utgör en viktig komponent när det gäller att uppmuntra investeringar mellan de avtalsslutande staterna.

¹¹

För ett litet exportberoende land som Sverige är det av central betydelse att den inhemska exportindustrin ges goda möjligheter att verka internationellt.

Den svenska regeringen har, i den ekonomiska vårbudgeten för 2008, också uttalat att ett modernt och uppdaterat nät av skatteavtal behövs för att svenska företag ska kunna konkur- rera utomlands på fördelaktiga villkor.

¹²

Skatteavtal med låga källskatter på utdelning, ränta och royalty är en förutsättning för svenskbaserade koncerners möjlighet att konkurrera på utländska marknader med andra ut- ländska företag. Avtalen utgör också en garanti för företagen genom att de sätter ett tak för hur hög källskatt som får tas ut på utdelnings-, ränte- och royaltyinkomster. Detta skapar förutsebarhet vid investeringar i ett annat land. Om Sverige saknar avtal med ett för det svenska näringslivet viktigt land, eller har ett avtal med oförmånliga villkor, kan detta leda till att svenska investeringar i detta land uteblir. Av denna anledning är det viktigt att Sverige är aktivt såväl när det gäller att förhandla fram skatteavtal på nya marknader som att omför- handla avtal som inte längre erbjuder konkurrenskraftiga villkor för svenska företag.

8

OECD:s kommentarer, punkt 1 i introduktionen.

9

OECD:s kommentarer till art. 1, punkt 7.

10

OECD:s kommentarer till art. 1, punkt 7.

11

SKV 352 utgåva 14, Handledning för internationell beskattning 2010, Skatteverket, 2010. s. 468.

12

Prop. 2007/08:100, 2008 års ekonomiska vårproposition, s. 76.

(9)

3. Skatteavtalsnät och avtalsfrekvens

3.1 I NLEDNING

Som nämnts ovan är det viktigt för Sverige att ha ett brett skatteavtalsnät med förmånliga villkor. För att lyckas med detta krävs att Sverige aktivt förhandlar och ingår nya skatteavtal med länder som är av intresse för svenska företag. Det är också angeläget att Sverige omför- handlar redan existerande skatteavtal. Villkor som varit förmånliga vid undertecknandet av ett skatteavtal kan med tiden ha blivit mindre konkurrenskraftiga på grund av att andra län- der fått bättre villkor med avtalslandet i fråga. Denna del av undersökningen visar hur brett Sveriges skatteavtalsnät är i jämförelse med de 14 övriga granskade ländernas skatteavtals- nät. Därutöver granskas hur aktiva Sverige och övriga länder har varit vad gäller att under- teckna nya avtal och omförhandla befintliga skatteavtal under de senaste tio respektive fem åren.

3.2 S KATTEAVTALSNÄT

Vid undersökningen av Sveriges och de övriga ländernas skatteavtalsnät har antal underteck- nade skatteavtal beräknats. ”Undertecknade skatteavtal” innefattar här såväl avtal som är i kraft som avtal som undertecknats men som ännu inte har trätt i kraft. Undertecknandetid- punkten har valts på grund av att det är först då som skatteavtalet offentliggörs

¹³

och således finns tillgängligt för granskning. Ett undertecknande markerar att förhandlingarna är avsluta- de och får vidare ses som en utfästelse om att skatteavtalet i framtiden ska träda i kraft och vara gällande mellan avtalsparterna.

Den överväldigande majoriteten av de skatteavtal som sluts är bilaterala. Det finns emellertid även exempel på multilaterala skatteavtal. Ett sådant är det nordiska skatteavtalet från 1996 som är gällande mellan Sverige, Finland, Danmark, Norge, Island och Färöarna. För beräk- ningen av antal undertecknade avtal har Sverige genom det nordiska skatteavtalet således undertecknat avtal med fem länder.

Det kan också tilläggas att vid beräkningen av antalet skatteavtal så har endast de fullständi- ga inkomstskatteavtalen tagits med. De senaste åren har tillkomsten av s.k. informationsut- bytesavtal ökat dramatiskt. Dessa har inte medtagits i beräkningen av skatteavtalsnätet, då endast informationsutbyten regleras i de avtalen. Vidare omfattas inte heller skatteavtal som är av begränsad omfattning av beräkningen. Ett exempel på ett sådant avtal är Sveriges avtal med Guernsey som enbart reglerar dubbelbeskattning av fysiska personer.

Resultatet av beräkningen av skatteavtalsnätet framgår av diagram 1.

¹⁴

13

”Handledning för internationell beskattning”, s.470.

14

Beräkningen framgår närmare av Bilaga 1.

(10)

Av diagrammet framgår att Frankrike och Storbritannien har flest ingångna skatteavtal av de granskade länderna. Att dessa två länder har betydligt fler avtal än övriga länder beror till stor del på att de är forna kolonialmakter och att många av deras skatteavtal är ingångna med f.d. kolonier.

Sverige har undertecknat 81 avtal och ligger på tionde plats vad gäller antal undertecknade avtal. En jämförelse med 1998 (se diagram 2 nedan) visar att för tolv år sedan hade endast Storbritannien, Frankrike och Tyskland fler ingångna avtal än Sverige. År 2010 har denna lista utökats med Belgien, Italien, Nederländerna, Schweiz, Norge och Österrike.

Diagram 1

Diagram 2

Antal undertecknade skatteavtal 2010

Antal undertecknade skatteavtal 1998

35

52 55 61 65 70 71 71 76 77 78 78 86

104 112

0 20 40 60 80 100 120 140

2010 1998

55 59 65 72 73 81 82 84

93 93 97 97 98

117 121

0

20

40

60

80

100

120

140

(11)

Av särskilt intresse är att se hur Sverige 2010 står sig i förhållande till de övriga nordiska länder som granskats. Sverige har sedan tidigare, vilket framgår av diagram 2, haft ett för- språng framför de nordiska länderna vad gäller antal undertecknade skatteavtal. Av diagram 1 framgår emellertid att Norge numera har fler undertecknade avtal än Sverige. Finland och Danmark ligger däremot fortfarande en bit ifrån Sverige med 72 respektive 73 underteckna- de avtal.

Granskningen av skatteavtalsnäten visar att flera av konkurrentländerna har kommit i kapp och förbi Sverige vad gäller storleken på avtalsnät. I nästa avsnitt visas Sveriges aktiviteter på skatteavtalsområdet under de senaste tio respektive fem åren.

3.3 A NTAL UNDERTECKNADE AVTAL / PROTOKOLL DE SENASTE TIO RESPEKTIVE FEM ÅREN

I denna del av undersökningen redogörs för hur många avtal som Sverige och de granskade konkurrentländerna har undertecknat under de senaste tio respektive fem åren. Uppställning- en är indelad i avtal med nya länder samt omförhandlade avtal med befintliga avtalsländer.

En omförhandling av ett skatteavtal sker normalt sett antingen genom att avtalet omförhand- las i sin helhet eller i begränsad omfattning genom ett protokoll.

Vid beräkningen av de avtal som undertecknats de senaste tio respektive fem åren har, som nämnts ovan, endast de fullständiga skatteavtalen medtagits. Vad gäller protokollen har de som enbart behandlar informationsutbyte mellan staterna uteslutits. I de fall protokollen innehåller såväl ändringar av informationsutbytesartikeln i avtalet som andra materiella för- ändringar har protokollet emellertid tagits med vid beräkningen.

Mot bakgrund av att beräkningen av antal undertecknade avtal/protokoll de senaste tio re- spektive fem åren är avsedd att ge ett mått på aktiviteten hos respektive land när det gäller skatteavtalsförhandlingar behandlas ett undertecknat multilateralt avtal/protokoll på samma sätt som ett bilateralt avtal dvs. som ett undertecknat avtal.

Resultatet av granskningen framgår av diagram 3.

(12)

54 46 43 40 38

33 29 27 24 25 22 19

12 10

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60

0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

A n tal u n d er te ck n ad e avt al /p rot ok ol l

Av diagrammet framgår att Sverige under de senaste tio åren har undertecknat tio av- tal/protokoll. I jämförelse med övriga länder är detta den lägsta siffran. Österrike har under samma period undertecknat 54 avtal/protokoll och ligger därmed i topp. Även de nordiska länderna har undertecknat betydligt fler avtal/protokoll än vad Sverige har gjort. Finland har under perioden undertecknat 25, Danmark 22 och Norge 19 avtal/protokoll. Samtliga grans- kade nordiska länder har således under 2000-2010 undertecknat nästan dubbelt så många avtal/protokoll som Sverige.

Diagram 3 visar endast hur många avtal/protokoll de granskade länderna har undertecknat under 2000-2010. Hur länderna prioriterat sin verksamhet vad gäller omförhandlingar av befintliga avtal respektive förhandlingar med nya länder framgår av diagram 4.

Diagram 3

Österrike

Schweiz Nederländerna Belgien Storbritannien

Tyskland Frankrike Irland Italien Finland USA Danmark Norge

Japan Sverige

Antal undertecknade avtal/protokoll 2000-2010

(13)

33 26 24 23 22 19 18 17 15 11

7 5 4

10 15 20 25 30 35

A nt a l unde rt ec kn a de a v ta l/ pr o to ko ll

Av diagram 4 kan t.ex. utläsas att 24 av de 25 avtal/protokoll som Finland har undertecknat under 2000-2010, utgörs av omförhandlingar av befintliga avtal. I överlag gäller, med undan- tag för Irland, Italien och Österrike, att förhandlingsverksamheten under perioden koncentre- rats till omförhandlingar av befintliga avtal. Att Sveriges konkurrentländer har undertecknat fler avtal än Sverige kan således inte förklaras av att konkurrentländerna ansetts sig ha för få avtal. Konkurrentländerna har snarare prioriterat underhåll av det befintliga avtalsnätet fram- för att underteckna avtal med nya länder.

I diagram 5 och 6 nedan finns motsvarande uppgifter för de senaste fem åren.

Diagram 5 Diagram 4

Antal undertecknade avtal/protokoll 2000-2010

Antal undertecknade avtal/protokoll 2005-2010

Schweiz

Österrike Storbritannien Belgien Nederländerna Tyskland Irland Finland Frankrike USA

Danmark Norge Japan Italien

Sverige

4 2 4 3 3 1

13 22

5 5 9

17 14 15

27

6 10

15 19 21 24

12 5

24 28

29

23 29 31

27

0 10 20 30 40 50 60

Omförhandlade avtal/protokoll

Nya avtal

(14)

Av diagram 5 framgår att Sverige under de senaste fem åren undertecknat fyra av-

tal/protokoll. Även under denna period är Sverige det land som har undertecknat minst antal avtal/protokoll. Längst upp på listan finns Schweiz med 33 avtal/protokoll. Ser man till de granskade nordiska länderna så har Finland undertecknat 17 avtal/protokoll medan Norge och Damark har undertecknat 11 avtal/protokoll vardera. Vart och ett av de granskade nor- diska länderna har således undertecknat närmare tre gånger fler avtal/protokoll än Sverige under de senaste fem åren.

I likhet med diagram 4 visar diagram 6 tydligt att förhandlingsverksamheten under perioden i huvudsak har koncentrerats till omförhandlingar av befintliga avtal. Finland har t.ex. under perioden undertecknat 17 avtal/protokoll. I samtliga fall har det varit fråga om omförhand- lingar av redan befintliga avtal.

3.4 S AMMANFATTNING

Denna del av undersökningen visar hur brett Sveriges skatteavtalsnät är i jämförelse med de 14 övriga granskade ländernas skatteavtalsnät. Därutöver granskas hur aktiva Sverige och övriga länder har varit vad gäller att underteckna nya avtal och omförhandla befintliga skat- teavtal under de senaste tio respektive fem åren.

Granskningen av skatteavtalsnäten visar att Sverige har sammanlagt 81 undertecknade avtal.

Detta placerar Sverige på tionde plats bland de granskade länderna när det gäller antal under- tecknade avtal. Sveriges position gentemot övriga länder har försämrats de senaste tolv åren.

År 1998 hade endast Storbritannien, Frankrike och Tyskland fler skatteavtal än Sverige. År Diagram 6 Antal undertecknade avtal/protokoll 2005-2010

0 3 2 2 2 2 3

0 15

4 9

13 5

13 9 4

4 9 9 9

13 12 17

3 15

13 10

19

13 24

0 5 10 15 20 25 30 35

Omförhandlade avtal/protokoll

Nya avtal

(15)

2010 har denna lista utökats med Belgien, Italien, Nederländerna, Schweiz, Norge och Öster- rike.

Statistiken beträffande Sveriges aktiviteter på skatteavtalsområdet visar att Sverige har en betydligt lägre aktivitetsgrad, vad gäller undertecknade avtal/protokoll, än de övriga grans- kade länderna. Under de senaste tio åren har Sverige endast undertecknat tio avtal/protokoll, vilket är det lägsta antalet av samtliga granskade länder. Av de övriga länderna har tolv av dessa undertecknat minst 20 avtal/protokoll under samma period. I princip alla granskade länder har således undertecknat dubbelt så många avtal som Sverige under de senaste tio åren. En närmare granskning visar att merparten av ländernas förhandlingsarbete har fokuse- rats på att underhålla det befintliga avtalsnätet genom omförhandlingar. Konkurrentländernas högre förhandlingstakt kan således inte förklaras med att de ansett sig ha ett för litet avtals- nät. Istället är det nog fråga om att de gjort bedömningen att det är viktigare att prioritera underhåll av redan befintliga avtal.

Statistiken för de senaste fem åren visar att den nedåtgående trenden för Sverige när det gäll-

er skatteavtalsförhandlingar har fortsatt. Under dessa år har Sverige endast undertecknat fyra

avtal/protokoll. Detta är betydligt färre än vad som är fallet för övriga granskade länder. Av

dessa har 13 undertecknat minst tio avtal/protokoll under de senaste fem åren, dvs. mer än

dubbelt så många som Sverige. Tio av de granskade länderna har undertecknat 15 eller fler

avtal/protokoll under samma period. Även under denna period kan konstateras att de grans-

kade länderna har prioriterat underhåll och uppdatering av sina befintliga avtal framför att

förhandla fram avtal med nya länder.

(16)

Svenskt Näringsliv

4. Villkoren i det svenska skatteavtalsnätet

4.1 I NLEDNING

Den första delen av granskningen visar att den svenska aktiviteten på skatteavtalsområdet, i jämförelse med övriga granskade länder, har varit mycket låg. I denna del av undersökningen granskas huruvida bristen på aktivitet under de senaste 10-12 åren har påverkat konkurrens- kraften i det svenska skatteavtalsnätet.

För detta ändamål har villkoren i de svenska skatteavtalen analyserats och jämförts med öv- riga granskade länders avtalsvillkor med motsvarande land. Granskningen har koncentrerats till det som i avtalen utgör kärnbestämmelserna för svenska företag; källskattesatserna på utdelning

¹⁵

, ränta

¹⁶

, royalty

¹⁷

och tekniska tjänster.

¹⁸

Därutöver har en jämförelse gjorts mellan de länder som ingår i skatteavtalsnäten hos de granskade länderna i syfte att kartlägga i vilken utsträckning övriga länder under de senaste 10-12 åren, då Sveriges aktivitetsgrad på skatteavtalsområdet varit låg, undertecknat avtal med länder som Sverige saknar avtal med men som är av intresse för svenska företag.

4.2 F ÖRSÄMRADE AVTALSVILLKOR

I tabell 1 nedan, redovisas avtal med ett antal av de länder, med vilka något eller några av de granskade konkurrentländerna, i sina motsvarande avtal, har lyckats få bättre villkor än Sve- rige vad avser källskatterna på utdelning, ränta, royalty och tekniska tjänster. Tabellen är i huvudsak inriktad på avtal som konkurrentländerna har undertecknat de senaste 10-12 åren d.v.s. under den period då en nedtrappning skett av den svenska förhandlingsverksamheten.

Utöver avtalen i tabellen finns ytterligare exempel på länder (se bilaga 4) med vilka något eller några konkurrentländer har bättre villkor än Sverige. Vad gäller de sistnämnda är i de flesta fall villkoren ett resultat av förhandlingar som ägt rum längre tillbaka i tiden varför dessa avtal inte har tagits med i tabell 1. I några fall har avtalen inte tagits med p.g.a. att vill- koren av olika anledningar ansetts vara av mindre betydelse, t.ex. på grund av att mo- der/dotterbolagsdirektivet är tillämpligt och villkoren i detta har företräde framför den rele- vanta bestämmelsen i avtalet.

De fall där konkurrentländernas villkor har bedömts som förmånligare har villkoren marke- rats med gult. Vidare har även de avtalsländer som ansetts vara av större betydelse för när- ingslivet gulmarkerats.

15

Artikel 10 i OECD:s modellavtal.

16

Artikel 11 i OECD:s modellavtal.

17

Artikel 12 i OECD:s modellavtal.

18

Finns ingen bestämmelse om tekniska tjänster i OECD:s modellavtal, men bestämmelser om teknis-

ka tjänster återfinns ofta i artikel 12 för royalty i andra länders skatteavtal.

(17)

Försämrade avtalsvillkor

Förkortningar: Exempel

KA= Kapital ”Utdelning: 0 % > 80 % RA” innebär att utdelning får källbeskattas med 0 % om mottagaren av RA= Röstandelar utdelningen är ett bolag som innehar 80 % av röstandelarna i utdelande bolag.

pr.= Protokoll

Land Artikel Sverige Storbri-

tannien

USA Norge Finland Japan

Australien

Utdelning

¹⁹⁸¹

15 %

2003 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

1982, pr. 2001 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2006 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2008 0 % > 80%

RA 5 % > 10%

RA 10 % övriga fall

Ränta

^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %}

Royalty

^{10 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %}

Tekniska tjänster

10 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 %

Land Artikel Sverige Nederländerna Österrike

Barbados

Utdelning

¹⁹⁹¹

5 % > 10 % KA 15 % övriga fall

2006, pr. 2009 0 % > 10 % KA + andelarna omsätts på erkänd aktie- börs + ytterligare förutsättningar 15 % övriga fall

2006 5 % > 10 % KA 15 % övriga fall

Ränta

^{5 %} ^{5 %} ^{0 %}

Royalty

0 % litterärt, konst- närligt eller vetenskapligt verk 5 % övriga fall

0 % litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk 5 % övriga fall

0 %

Tekniska tjänster

5 % 0 % 0 %

Land Artikel Sverige Irland

Bosnien Hercegovina

Utdelning

1980 Jugoslaviskt avtal

5 % > 25 % RA 15 % övriga fall

2009, ej i kraft

0 %

Ränta

^{0 %} ^{0 %}

Royalty

^{0 %} ^{0 %}

Försämrade avtalsvillkor

Förkortningar: Exempel

KA= Kapital ”Utdelning: 0 % > 80 % RA” innebär att utdelning får källbeskattas med 0 % om mottagaren av RA= Röstandelar utdelningen är ett bolag som innehar 80 % av röstandelarna i utdelande bolag.

pr.= Protokoll

Land Artikel Sverige Storbri-

tannien

USA Norge Finland Japan

Australien

Utdelning

¹⁹⁸¹

15 %

2003 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2006 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2008 0 % > 80%

RA 5 % > 10%

Ränta

^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %}

Royalty

^{10 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %}

Tekniska tjänster

10 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 %

Land Artikel Sverige Nederländerna Österrike

Barbados

Utdelning

¹⁹⁹¹

2006 5 % > 10 % KA 15 % övriga fall

Ränta

^{5 %} ^{5 %} ^{0 %}

Royalty

0 %

Tekniska tjänster

5 % 0 % 0 %

Land Artikel Sverige Irland

Bosnien Hercegovina

Utdelning

2009, ej i kraft

0 %

Ränta

^{0 %} ^{0 %}

Royalty

^{0 %} ^{0 %}

Tabell 1

Försämrade avtalsvillkor

Förkortningar: Exempel

KA= Kapital ”Utdelning: 0 % > 80 % RA” innebär att utdelning får källbeskattas med 0 % om mottagaren av RA= Röstandelar utdelningen är ett bolag som innehar 80 % av röstandelarna i utdelande bolag.

pr.= Protokoll

Land Artikel Sverige Storbri-

tannien

USA Norge Finland Japan

Australien

Utdelning

¹⁹⁸¹

15 %

2003 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2006 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2008 0 % > 80%

RA 5 % > 10%

Ränta

^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %}

Royalty

^{10 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %}

Tekniska tjänster

10 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 %

Land Artikel Sverige Nederländerna Österrike

Barbados

Utdelning

¹⁹⁹¹

2006 5 % > 10 % KA 15 % övriga fall

Ränta

^{5 %} ^{5 %} ^{0 %}

Royalty

0 %

Tekniska tjänster

5 % 0 % 0 %

Land Artikel Sverige Irland

Bosnien Hercegovina

Utdelning

2009, ej i kraft

0 %

Ränta

^{0 %} ^{0 %}

Royalty

^{0 %} ^{0 %}

(18)

Svenskt Näringsliv

Land Artikel Sverige Finland Japan Frankrike Österrike

Brasilien

Utdelning

¹⁹⁷⁵

25 %

1996 10 %

1967, pr. 1976 12,5 %

1971 15 %

1975 15 %

Ränta

^{25 %} ^{15 %} ^{12,5 %} 10 % på lån

eller kredit beviljat för 7 år av bank med deltagan- de från offent- liga organ mm.

15 % övriga fall

15 %

Royalty

^{25 %} 10 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 25 % varumärke 15 % övriga fall

10 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 25 % varumärke 12,5 % övriga fall

10 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 25 % varu- märke 15 % övriga fall

10 % litte- rärt, konst- närligt, vetenskapligt verk 25 % varu- märke 15 % övriga fall

Land Artikel Sverige Neder-

länderna

Egypten

Utdelning

¹⁹⁹⁴

Utdelning från SV 5 % > 25 % KA 20 % övriga fall Utdelning från EG 5 % > 25 % KA Övriga: Ingen be- gränsning (Fysisk person: 15 % av nettoutdelning)

1999 0 % > 25 % KA 15 % övriga fall

Ränta

^{15 %} ^{12 %}

Royalty

^{14 %} ^{12 %}

Land Artikel Sverige Neder-

länderna

Indonesien

Utdelning

¹⁹⁸⁹

10 % > 25 % KA 15 % övriga fall

2002 10 %

Ränta

^{10 %} ^{10 %}

Royalty

10 % leasing, infor- mation om industri- ell, kommersiell, vetenskaplig erfa- renhet 15 % övriga fall

10 %

Svenskt Näringsliv

Försämrade avtalsvillkor

Förkortningar: Exempel

KA= Kapital ”Utdelning: 0 % > 80 % RA” innebär att utdelning får källbeskattas med 0 % om mottagaren av RA= Röstandelar utdelningen är ett bolag som innehar 80 % av röstandelarna i utdelande bolag.

pr.= Protokoll

Land Artikel Sverige Storbri-

tannien

USA Norge Finland Japan

Australien

Utdelning

¹⁹⁸¹

15 %

2003 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2006 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2008 0 % > 80%

RA 5 % > 10%

Ränta

^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %}

Royalty

^{10 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %}

Tekniska tjänster

10 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 %

Land Artikel Sverige Nederländerna Österrike

Barbados

Utdelning

¹⁹⁹¹

2006 5 % > 10 % KA 15 % övriga fall

Ränta

^{5 %} ^{5 %} ^{0 %}

Royalty

0 %

Tekniska tjänster

5 % 0 % 0 %

Land Artikel Sverige Irland

Bosnien Hercegovina

Utdelning

2009, ej i kraft

0 %

Ränta

^{0 %} ^{0 %}

Royalty

^{0 %} ^{0 %}

Svenskt Näringsliv

Land Artikel Sverige Finland Japan Frankrike Österrike

Brasilien

Utdelning

¹⁹⁷⁵

25 %

1996 10 %

1967, pr. 1976 12,5 %

1971 15 %

1975 15 %

Ränta

^{25 %} ^{15 %} ^{12,5 %} 10 % på lån

eller kredit beviljat för 7 år av bank med deltagan- de från offent- liga organ mm.

15 % övriga fall

15 %

Royalty

^{25 %} 10 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 25 % varumärke 15 % övriga fall

10 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 25 % varumärke 12,5 % övriga fall

10 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 25 % varu- märke 15 % övriga fall

10 % litte- rärt, konst- närligt, vetenskapligt verk 25 % varu- märke 15 % övriga fall

Land Artikel Sverige Neder-

länderna

Egypten

Utdelning

¹⁹⁹⁴

Utdelning från SV 5 % > 25 % KA 20 % övriga fall Utdelning från EG 5 % > 25 % KA Övriga: Ingen be- gränsning (Fysisk person: 15 % av nettoutdelning)

1999 0 % > 25 % KA 15 % övriga fall

Ränta

^{15 %} ^{12 %}

Royalty

^{14 %} ^{12 %}

Land Artikel Sverige Neder-

länderna

Indonesien

Utdelning

¹⁹⁸⁹

10 % > 25 % KA 15 % övriga fall

2002 10 %

Ränta

^{10 %} ^{10 %}

Royalty

10 % leasing, infor- mation om industri- ell, kommersiell, vetenskaplig erfa- renhet 15 % övriga fall

10 %

(19)

Land Artikel Sverige Danmark

Israel

Utdelning

¹⁹⁵⁹

Utdelning från SV 5 % > 50 % RA 15 % övriga fall Utdelning från ISR 0 % om vinst bo- lagsbeskattats

2009 ej i kraft 0 % > 10 % KA 10 % övriga fall

Ränta

^{25 %} ^{5 %}

Royalty

^{0 %} ^{0 %}

Land Artikel Sverige Frankrike Storbri-

tannien

Schweiz USA Neder-

länderna

Japan

Utdelning

1983, pr. 1999

0 % >25 % RA + fler förutsättningar 5 % >25 % RA 15 % övriga fall

1995 pr. 2007

0 % > (i) 15 % KA i franskt bolag, (ii) 15 % RA i japanskt bolag

10 % övriga fall

2006

0%> 50 % RA 5 % > 10 % 10 % övriga fall

1971, pr. 2010

0 % > (i) 50 % RA i japanskt bolag, (ii) 50 % KA i schwei- ziskt bolag 5 % > (i) 10 % RA i japanskt bolag, (ii) 10 % KA i schwei- ziskt bolag 10 % övriga fall

2003

0 % > 50 % + fler förut- sättningar 5 % >10 % RA 10 % övriga fall

2010 ej i kraft 0%> 50 % RA 5 % > 10 % RA 10 % övriga fall

Ränta

^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %}

Royalty

^{10 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %}

Land Art Sverige Frankrike

Kenya

Utdelning

¹⁹⁷³

15 % > 25 % RA 25 % övriga fall

2007 ej i kraft 10 %

Ränta

^{15 %} ^{12 %}

Royalty

^{20 %} ^{10 %}

Land Art Sverige Belgien

Kina

Utdelning

1986, pr. 1999 5 % > 25 % KA 10 % övriga fall

2009, ej i kraft 5 % > 25 % KA 10 % övriga fall

Ränta

^{10 %} ^{10 %}

Royalty

6 % leasing 10 % övriga fall

7 %

Land Artikel Sverige Danmark

Israel

Utdelning

¹⁹⁵⁹

Utdelning från SV 5 % > 50 % RA 15 % övriga fall Utdelning från ISR 0 % om vinst bo- lagsbeskattats

2009 ej i kraft 0 % > 10 % KA 10 % övriga fall

Ränta

^{25 %} ^{5 %}

Royalty

^{0 %} ^{0 %}

Land Artikel Sverige Frankrike Storbri-

tannien

Schweiz USA Neder-

länderna

Japan

Utdelning

1983, pr. 1999

0 % >25 % RA + fler förutsättningar 5 % >25 % RA 15 % övriga fall

1995 pr. 2007

10 % övriga fall 2006

0%> 50 % RA 5 % > 10 % 10 % övriga fall

1971, pr. 2010

0 % > (i) 50 % RA i japanskt bolag, (ii) 50 % KA i schwei- ziskt bolag 5 % > (i) 10 % RA i japanskt bolag, (ii) 10 % KA i schwei- ziskt bolag 10 % övriga fall

2003

0 % > 50 % + fler förut- sättningar 5 % >10 % RA 10 % övriga fall

2010 ej i kraft 0%> 50 % RA 5 % > 10 % RA 10 % övriga fall

Ränta

^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %}

Royalty

^{10 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %}

Land Art Sverige Frankrike

Kenya

Utdelning

¹⁹⁷³

15 % > 25 % RA 25 % övriga fall

2007 ej i kraft 10 %

Ränta

^{15 %} ^{12 %}

Royalty

^{20 %} ^{10 %}

Land Art Sverige Belgien

Kina

Utdelning

1986, pr. 1999 5 % > 25 % KA 10 % övriga fall

2009, ej i kraft 5 % > 25 % KA 10 % övriga fall

Ränta

^{10 %} ^{10 %}

Royalty

7 %

Försämrade avtalsvillkor

Förkortningar: Exempel

KA= Kapital ”Utdelning: 0 % > 80 % RA” innebär att utdelning får källbeskattas med 0 % om mottagaren av RA= Röstandelar utdelningen är ett bolag som innehar 80 % av röstandelarna i utdelande bolag.

pr.= Protokoll

Land Artikel Sverige Storbri-

tannien

USA Norge Finland Japan

Australien

Utdelning

¹⁹⁸¹

15 %

2003 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2006 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2008 0 % > 80%

RA 5 % > 10%

Ränta

^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %}

Royalty

^{10 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %}

Tekniska tjänster

10 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 %

Land Artikel Sverige Nederländerna Österrike

Barbados

Utdelning

¹⁹⁹¹

2006 5 % > 10 % KA 15 % övriga fall

Ränta

^{5 %} ^{5 %} ^{0 %}

Royalty

0 %

Tekniska tjänster

5 % 0 % 0 %

Land Artikel Sverige Irland

Bosnien Hercegovina

Utdelning

2009, ej i kraft

0 %

Ränta

^{0 %} ^{0 %}

Royalty

^{0 %} ^{0 %}

(20)

Svenskt Näringsliv

Land Art Sverige Japan Tyskland Österrike Storbri-

tannien

Korea

Utdelning

¹⁹⁸¹

10 % > 25 % KA 15 % övriga fall

1998 5 % < 25 % RA 15 % övriga fall

2000 5 % > 25 % KA 15 % övriga fall

1985, pr. 2001 5 % > 25 % KA 15 % övriga fall

1996 5 % > 25 % RA 15 % övriga fall

Ränta

10 % till bank och lånet löper längre 7 år

15 % övriga fall

10 % 10 % 10 % 10 %

Royalty

15 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 10 % övriga fall

10 % 2 % leasing

10 % övriga fall

Land Art Sverige Tyskland Frankrike Nederländ-

erna

Kroatien

Utdelning

1980 (jugoslaviskt avtal)

2006

2003

2000

Ränta

^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %}

Royalty

^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %}

Land Art Sverige Finland Storbri-

tannien

Frankrike Neder- länderna

Österrike

Make- donien

Utdelning

¹⁹⁹⁸

2001 0 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2006 0 % > 25 % KA 5 % > 10 % KA 15 % övriga fall

1999 0 % > 10 % KA 15 % övriga fall

1998 0 % > 10 % KA 15 % övriga fall

2007 0 % > 10 % KA 15% övriga fall

Ränta

^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %}

Royalty

^{0 %} ^{0 %} ^{0 %.} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %}

Land Art Sverige Finland Storbritannien

Mexiko

Utdelning

¹⁹⁹²

0 % >25 % RA och 50 % av mottagande bolags andelar innehas av personer med hemvist i mottagarstaten 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

1997 0 %

1994, pr. 2009 0 % som huvudre- gel

Ränta

10 % om betald till bank

15 % övriga fall

10 % ränta betald (i) på värdepapper som omsätts på erkänd värdepappers- marknad (ii) till köpare av maskin eller utrustning 15 % övriga fall

5 % ränta betald (i) till bank eller försäkrings- företag, (ii) på värdepapper som omsätts på erkänd värdebörs 10 % Ränta betald av bank eller köpare av maskin eller utrustning 15 % övriga fall

Royalty

^{10 %} ^{10 %} ^{10 %}

Svenskt Näringsliv

Land Art Sverige Japan Tyskland Österrike Storbri-

tannien

Korea

Utdelning

¹⁹⁸¹

10 % > 25 % KA 15 % övriga fall

1998 5 % < 25 % RA 15 % övriga fall

2000 5 % > 25 % KA 15 % övriga fall

1985, pr. 2001 5 % > 25 % KA 15 % övriga fall

1996 5 % > 25 % RA 15 % övriga fall

Ränta

10 % till bank och lånet löper längre 7 år

15 % övriga fall

10 % 10 % 10 % 10 %

Royalty

15 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 10 % övriga fall

10 % 2 % leasing

10 % övriga fall

Land Art Sverige Tyskland Frankrike Nederländ-

erna

Kroatien

Utdelning

1980 (jugoslaviskt avtal)

2006

2003

2000

Ränta

^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %}

Royalty

^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %}

Land Art Sverige Finland Storbri-

tannien

Frankrike Neder- länderna

Österrike

Make- donien

Utdelning

¹⁹⁹⁸

2001 0 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2006 0 % > 25 % KA 5 % > 10 % KA 15 % övriga fall

1999 0 % > 10 % KA 15 % övriga fall

1998 0 % > 10 % KA 15 % övriga fall

2007 0 % > 10 % KA 15% övriga fall

Ränta

^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %}

Royalty

^{0 %} ^{0 %} ^{0 %.} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %}

Land Art Sverige Finland Storbritannien

Mexiko

Utdelning

¹⁹⁹²

0 % >25 % RA och 50 % av mottagande bolags andelar innehas av personer med hemvist i mottagarstaten 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

1997 0 %

1994, pr. 2009 0 % som huvudre- gel

Ränta

10 % om betald till bank

15 % övriga fall

10 % ränta betald (i) på värdepapper som omsätts på erkänd värdepappers- marknad (ii) till köpare av maskin eller utrustning 15 % övriga fall

5 % ränta betald (i) till bank eller försäkrings- företag, (ii) på värdepapper som omsätts på erkänd värdebörs 10 % Ränta betald av bank eller köpare av maskin eller utrustning 15 % övriga fall

Royalty

^{10 %} ^{10 %} ^{10 %}

Svenskt Näringsliv

Försämrade avtalsvillkor

Förkortningar: Exempel

KA= Kapital ”Utdelning: 0 % > 80 % RA” innebär att utdelning får källbeskattas med 0 % om mottagaren av RA= Röstandelar utdelningen är ett bolag som innehar 80 % av röstandelarna i utdelande bolag.

pr.= Protokoll

Land Artikel Sverige Storbri-

tannien

USA Norge Finland Japan

Australien

Utdelning

¹⁹⁸¹

15 %

2003 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2006 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2008 0 % > 80%

RA 5 % > 10%

Ränta

^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %}

Royalty

^{10 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %}

Tekniska tjänster

10 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 %

Land Artikel Sverige Nederländerna Österrike

Barbados

Utdelning

¹⁹⁹¹

2006 5 % > 10 % KA 15 % övriga fall

Ränta

^{5 %} ^{5 %} ^{0 %}

Royalty

0 %

Tekniska tjänster

5 % 0 % 0 %

Land Artikel Sverige Irland

Bosnien Hercegovina

Utdelning

2009, ej i kraft

0 %

Ränta

^{0 %} ^{0 %}

Royalty

^{0 %} ^{0 %}

(21)

Land

Art Sverige Österrike Frankrike Tyskland Finland Japan Schwe

iz

Pakistan

Utdelning

¹⁹⁸⁵

15 % > 25 % KA Övriga: Ingen be- gränsning

2005 10 % > 20 % KA 15 % övriga fall

1994 10 % > 10 % KA 15 % övriga fall

1994 10 % > 20 % KA

15 % övriga fall 1994 12 % > 25 % KA 15 % övriga bolag 20 % övriga fall

2008 5 % > 50 % RA 7,5 % > 25 % RA 10 % övriga fall

2005 10 % >

20 % KA 20 % övriga fall

Ränta

^{15 %} ^{15 %} ^{10 %} 10 % till bank

20 % övriga fall 10 % till bank eller annan finansiell institution 15 % övriga fall

10 % 10 %

Royalty

^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %}

Tekniska tjänster

10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 10 %

Land Art Sverige Belgien Finland Irland Neder-

länderna

Tyskland Öster- rike

Rumänien

Utdelning

¹⁹⁷⁶

10 %

1996 5 % > 25 % KA 15 % övriga fall

1998 5 %

1999 3 %

1998 0 % > 25 % KA 5 % > 10 % KA 15 % övriga fall

2001 5 % > 10 % KA 15 % övriga fall

2005 0 % > 25

% KA 5 % övriga fall

Ränta

^{10 %} ^{10 %} ^{5 %} ^{3 %} 0 % så länge

Nederländerna inte tar ut källskatt på räntor 3 %

3 % 3 %

Royalty

^{10 %} ^{5 %} 2,5 % datapro-

gram, leasing 5 % övriga fall

0 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 3 % övriga fall

0 % så länge Nederländerna inte tar ut källskatt på räntor 3 %

3 % 0 % så

länge Österri- ke inte tar ut källskatt på räntor 3 %

Land Art Sverige Tyskland Frankrike Nederlän-

derna

Österrike Finland

Ryssland

Utdelning

¹⁹⁹³

5 % > 100 % KA + 100 000 USD 15 % övriga fall

1996, pr. 2009 5 % > 10 % KA + 80000 euro 15 % övriga fall

1996

5 % > (i) 500 000 franc + (ii) bolag beskattas och utdelning är skat- tefri

10 % om (i) eller (ii)

15 % övriga fall

1996 5 %> 25 % KA + 75000 ECU 15 % övriga fall

2000 5 % > 10 % KA + 100 000 USD 15 % övriga fall

Ränta

^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %}

Royalty

^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %}

Land

Art Sverige Österrike Frankrike Tyskland Finland Japan Schwe

iz

Pakistan

Utdelning

¹⁹⁸⁵

15 % > 25 % KA Övriga: Ingen be- gränsning

2005 10 % > 20 % KA 15 % övriga fall

1994 10 % > 10 % KA 15 % övriga fall

1994 10 % > 20 % KA

15 % övriga fall 1994 12 % > 25 % KA 15 % övriga bolag 20 % övriga fall

2008 5 % > 50 % RA 7,5 % > 25 % RA 10 % övriga fall

2005 10 % >

20 % KA 20 % övriga fall

Ränta

^{15 %} ^{15 %} ^{10 %} 10 % till bank

20 % övriga fall

10 % till bank eller annan finansiell institution 15 % övriga fall

10 % 10 %

Royalty

^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %}

Tekniska tjänster

10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 10 %

Land Art Sverige Belgien Finland Irland Neder-

länderna

Tyskland Öster- rike

Rumänien

Utdelning

¹⁹⁷⁶

10 %

1996 5 % > 25 % KA 15 % övriga fall

1998 5 %

1999 3 %

1998 0 % > 25 % KA 5 % > 10 % KA 15 % övriga fall

2001 5 % > 10 % KA 15 % övriga fall

2005 0 % > 25

% KA 5 % övriga fall

Ränta

^{10 %} ^{10 %} ^{5 %} ^{3 %} 0 % så länge

Nederländerna inte tar ut källskatt på räntor 3 %

3 % 3 %

Royalty

^{10 %} ^{5 %} 2,5 % datapro-

gram, leasing 5 % övriga fall

0 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 3 % övriga fall

0 % så länge Nederländerna inte tar ut källskatt på räntor 3 %

3 % 0 % så

länge Österri- ke inte tar ut källskatt på räntor 3 %

Land Art Sverige Tyskland Frankrike Nederlän-

derna

Österrike Finland

Ryssland

Utdelning

¹⁹⁹³

5 % > 100 % KA + 100 000 USD 15 % övriga fall

1996, pr. 2009 5 % > 10 % KA + 80000 euro 15 % övriga fall

1996

5 % > (i) 500 000 franc + (ii) bolag beskattas och utdelning är skat- tefri

10 % om (i) eller (ii)

15 % övriga fall 1996 5 %> 25 % KA + 75000 ECU 15 % övriga fall

Ränta

^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %}

Royalty

^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %} ^{0 %}

Försämrade avtalsvillkor

Förkortningar: Exempel

KA= Kapital ”Utdelning: 0 % > 80 % RA” innebär att utdelning får källbeskattas med 0 % om mottagaren av RA= Röstandelar utdelningen är ett bolag som innehar 80 % av röstandelarna i utdelande bolag.

pr.= Protokoll

Land Artikel Sverige Storbri-

tannien

USA Norge Finland Japan

Australien

Utdelning

¹⁹⁸¹

15 %

2003 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2006 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 15 % övriga fall

2008 0 % > 80%

RA 5 % > 10%

Ränta

^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %} ^{10 %}

Royalty

^{10 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %} ^{5 %}

Tekniska tjänster

10 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 %

Land Artikel Sverige Nederländerna Österrike

Barbados

Utdelning

¹⁹⁹¹

2006 5 % > 10 % KA 15 % övriga fall

Ränta

^{5 %} ^{5 %} ^{0 %}

Royalty

0 %

Tekniska tjänster

5 % 0 % 0 %

Land Artikel Sverige Irland

Bosnien Hercegovina

Utdelning

2009, ej i kraft

0 %

Ränta

^{0 %} ^{0 %}

Royalty

^{0 %} ^{0 %}