Förhinder att delta vid sammanträdet anmäls till Per Båvner, telefonnummer eller e-post

(1)

STOCKHOLMS UNIVERSITET FÖREDRAGNINGSLISTA

Planeringsenheten 2013-05-08

Per Båvner

Föredragningslista vid sammanträde med Samordningsgruppen för lärarutbildningarna onsdagen den 8 maj 2012 kl. 10.00 – 12.00. Plats: Stora Salen, Bloms hus.

Förhinder att delta vid sammanträdet anmäls till Per Båvner, telefonnummer 08-16 40 29 eller e-post per.bavner@su.se

ÄRENDEN

1. Utseende av justeringsperson.

2. Fastställande av dagordning.

3. Föregående mötes protokoll (bilaga).

4. Information.

5. Fastställande av kursplaner för lärarutbildningarna (bilagor):

 Didaktik i yrkesutbildning, 7.5 Hp, Kurskod: YP10LÄ, HT 2013

 Lärandeteorier och identitetsskapande i yrkesutbildning, 7.5 Hp

Kurskod: YP12LÄ, HT 2013

 Bedömning och betygsättning av yrkeskunnande 7.5 Hp, Kurskod:

YP14LÄ, HT 2013

 Sociala relationer i yrkesutbildning ur ett mångfaldsperspektiv, 7.5

Hp Högskolepoäng, Kurskod: YP15LÄ, HT 2013

 Kvalitetsarbete i yrkesutbildning I, 4 Hp, Kurskod: YP17LÄ, HT

2013

 Kvalitetsarbete i yrkesutbildning II, 7.5 Hp, Kurskod: YP18LÄ, HT

2013

6. VFU-kursplanutredning (bilaga kommer på fredag).

7. Kvalitetssäkring av behörighetsgivande utbildning i musik och bild inom grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem (bilaga).

8. Projekt angående validering av reell kompetens (bilagor).

9. Ämneskombinationer VT14 samt planerings- och dimensioneringstal HT13 (bilaga).

10. Övriga frågor.

(2)

11. Nästa möte 29 maj

(3)

Protokoll fört vid sammanträde i Samordningsgruppen för

lärarutbildningarna vid Stockholms universitet

2013-04-17

1 (2)

Närvarande: vicerektor Anders Gustavsson (ordförande); Annika Ullman, vicedekanus för

samhällsvetenskapliga fakulteten; Bengt Novén, dekanus för humanistiska fakulteten; Ylva Engström, prodekanus för naturvetenskapliga fakulteten samt studentrepresentanterna Anna Wallgren och Jacobina Nilsson.

Anmält förhinder: Wiweka Warnling-Nerep; lärarutbildningsansvarig på juridisk fakultet; Elisabeth Nordström, KSL.

Föredragande: lärarutbildningskoordinator Per Båvner och kommunikatör Nataliya Hulusjö.

Ärende Åtgärd

1. Utseende av

justeringsperson.

Anna Wallgren utsågs

2. Fastställande av

dagordning.

Dagordningen fastställdes.

3. Föregående mötes

protokoll.

Godkändes efter vissa justeringar och lades till handlingarna.

4. Information.  Diskussion om IKT-uppdraget på

områdesövergripande rådet.

 B-O Molander nytt rektorsråd från 1 juli.

 Behörighetsremissen.

 Arbetsmarknadsdagen.

5. Anmälan av delegationsbeslut för kursplaner

Anmälan av delegationsbeslut för kursplaner. Det beslutades att delegationsbeslutet revs upp och att kursplanerna återremitterades.

a) Kursplan YP11LÄ ht2013 på grundnivå. Skolans och yrkesutbildningens historia.

b) kursplan UB103Y ht2013 på grundnivå. Läroplansteori och pedagogisk dokumentation.

6. Fastställande av

kursplaner

Fastställdes

a) VP13LÄ. Kursplan för kurs på grundnivå.

Kvalitetsarbete och vetenskaplighet.

b) UCG20K. Kursplan för kurs på grundnivå.

Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola.

d) UB205Y. Kursplan för kurs på grundnivå.

(4)

2 (2)

Utbildningens historia och plats i samhället.

Bordlades

c) DIG03K. Kursplan för kurs på grundnivå.

Teorier om lärande och individens utveckling – DOCH.

e) UB202Y. Kursplan för kurs på grundnivå.

Teorier om lärande och individens utveckling.

8. Förslag till ytterligare resursfördelning gällande medel för utveckling av lärarutbildningen för dövas och hörselskadades behov.

Beslutades i enlighet med förslaget.

9. Övriga frågor Handledarutbildning och

mentorsutbildning.

Planeringsavdelningen ser till att sammankalla involverade och hålla koll på frågan redan under våren.

10. Nästa möte 8 maj.

Per Båvner

Justeras Justeras

Anders Gustavsson Anna Wallgren

(5)

UTKAST

Kursplan

för kurs på grundnivå

Didaktik i yrkesutbildning

Vocational didactics 7.5 Högskolepoäng

7.5 ECTS credits

Kurskod: YP10LÄ

Gäller från: HT 2013

Fastställd:

Institution: Institutionen för pedagogik och didaktik

Ämne Yrkespedagogik

Fördjupning: G1N - Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Beslut

Denna kursplan är fastställd av Samordningsgruppen för lärarutbildning vid Stockholms universitet 2013-xx- xx.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Antagen till yrkeslärarprogrammet

Kursens uppläggning

Provkod Benämning Högskolepoäng

YPG2 Didaktik i yrkesutbildning 7.5

Kursens innehåll

Kursen behandlar didaktiska teorier och didaktisk forskning med koppling till yrkesutbildning och yrkeslärarens uppdrag att undervisa om ett yrkeskunnande. Inom detta ryms också ett tema om olika kunskapsformer. Olika undervisningsmetoder presenteras och studenterna får möjlighet att praktiskt tillämpa en egen vald undervisningsmetod. Kursen behandlar även lärarens ledarskap såväl som grupper och grupprocesser. IKT som hjälpmedel för undervisning och lärande introduceras.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

- redogöra för och presentera det egna undervisningsämnet i vald framställningsform,

- identifiera didaktiska utmaningar och relatera dessa till didaktiska strategier och till olika ledarstilar, - reflektera över egna erfarenheter av grupprocesser utifrån teoretiska perspektiv om grupper,

- tillämpa och kritiskt granska IKT som plattform för lärande.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och arbete i studentarbetslag.

Närvaro är obligatorisk vid seminarietillfällena. Vid frånvaro från seminarietillfälle ska seminarieledare kontaktas för kompletteringsuppgift.

Kunskapskontroll och examination

a. Kunskapskontroll sker genom skriftlig redovisning av individuella uppgifter.

(6)

b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala:

A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra

D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx= Otillräckligt F = Helt Otillräckligt

c. Betyg på kursen baseras på skriftliga individuella uppgifter.

d. Kursens betygskriterier presenteras i studiehandledningen.

e. För godkänt krävs lägst betygsgraden E samt deltagande och godkänt i all obligatorisk undervisning.

f. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg.

g. Vid betyget Fx ges möjligheter till komplettering. Examinator beslutar om vilka kompletteringsuppgifter som ska utföras.

h. I studiehandledningen anges hur eventuell frånvaro kompenseras. Vid frånvaro vid två eller fler schemalagda seminarier anses dock studenten inte ha genomgått kursen och behöver gå om kursen för godkänt betyg.

Övergångsbestämmelser

När en kurs inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en period av tre terminer examineras enligt denna kursplan.

Övrigt

Kursen ingår i Yrkeslärarutbildning, 90 hp.

Kurslitteratur

Aktuell litteraturlista fastställs senast en månad före kursstart och görs tillgänglig på kursens hemsida www.edu.su.se.

Sidan 2/2

(7)

UTKAST

Kursplan

för kurs på grundnivå

Lärandeteorier och identitetsskapande i yrkesutbildning

Theories of Learning and Identity Formation in Vocational Education

7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits

Fastställd:

Beslut

Denna kursplan är fastställd av Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet 2013-xx-xx.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Antagen till yrkeslärarprogrammet.

YPG3 Lärandeteorier och identitetsskapande 7.5

Kursen behandlar olika teorier om lärande såsom behaviorism, kognitivism och sociokulturella perspektiv. I kursen presenteras även modern kognitionsforskning där motivation och förståelse lyfts fram som betydelsefulla för att lärande ska ske. Ett annat inslag i kursen tar upp hur olika lärmiljöer påverkar ungdomars och vuxnas lärande. Ytterligare ett tema belyser identitetsskapande processer i samspelet mellan människor och miljöer såsom yrkesverksamheter. I kursen behandlas även observation som metod för analys av didaktisk verksamhet.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

- urskilja, beskriva och jämföra olika teoretiska perspektiv på lärande,

- använda teoretiska perspektiv för att analysera lärande av en lärsituation utifrån en observation, - reflektera över ungdomars och vuxnas lärande i olika lärmiljöer,

- resonera om identitetsskapande och utveckling av yrkesidentiteter.

Undervisning

(8)

Övrigt

Kursen ingår i Yrkeslärarutbildning, 90 hp.

Kurslitteratur

Sidan 2/2

(9)

UTKAST

Kursplan

för kurs på grundnivå

Bedömning och betygsättning av yrkeskunnande

Assessment and Grading of Vocational Knowledge 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits

Fastställd:

Fördjupning: G1F - Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Beslut

Didaktik i yrkesutbildning 7,5 hp samt Lärandeteorier och identitetsutveckling i yrkesutbildning 7,5 hp.

YPG5 Bedömning och betygsättning av yrkeskunnande 7.5

Kursen behandlar olika bedömningstraditioner och syften med bedömning liksom olika aktörers ansvar och uppdrag vid bedömning av yrkeskunnande. Olika metoder vid bedömning för yrkeslärande och betygsättning tas upp. Ett annat tema inom kursen belyser kommunikationens roll och betydelse i bedömningsprocessen.

- beskriva olika syften med bedömning,

- analysera hur bedömning av yrkeskunnande och kompetens kan användas som metod för lärande, - redogöra för och exemplifiera hur yrkeskunnande kan betygsättas,

- redogöra för kommunikationens roll och betydelse i bedömningsprocessen,

- kritiskt analysera olika aktörers (lärare och handledare på arbetsplatsen) uppdrag och ansvar i bedömningsprocessen.

Undervisning

Närvaro är obligatorisk vid seminarietillfällena. Vid frånvaro från seminarietillfälle ska seminarieledare

(10)

kontaktas för kompletteringsuppgift.

Kurslitteratur

Sidan 2/2

(11)

UTKAST

Kursplan

för kurs på grundnivå

Sociala relationer i yrkesutbildning ur ett mångfaldsperspektiv

Social Relationship in Vocational Education 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits

Fastställd:

Beslut

Didaktik i yrkesutbildning 7,5 hp samt Lärandeteorier och identitetsutveckling i yrkesutbildning, 7,5 hp.

YPG6 Sociala relationer i yrkesutbildning 7.5

Inom kursen uppmärksammas olika typer av mänskliga relationer som aktualiseras i skolarbetet. Mobbing som fenomen behandlas liksom redskap för konflikthantering. Speciell tonvikt läggs på frågor om makt, jämställdhet, mångfald, diskriminering samt föreställningar om normalitet och avvikelser. Frågor om hur elever och lärare påverkas av kategoriseringar utifrån kön, etnicitet, klass, funktionalitet och sexualitet diskuteras.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

- beskriva olika vetenskapliga förklaringsmodeller kring mobbning, diskriminering och kränkningar samt problematisera skolors och pedagogers arbete med likabehandling, kränkning och diskriminering,

- beskriva och diskutera användningen av olika redskap för konflikthantering och konfliktförebyggande arbete,

- analysera hur föreställningar om normalitet och avvikelse konstrueras i relation till genus, sexualitet, etnicitet, klass, funktionshinder samt hur dessa föreställningar kan påverka lärare och elever,

- reflektera över hur det heterogena klassrummet påverkar lärandeprocess och lärares förhållningssätt samt diskutera faktorer som är gynsamma för att skapa ett hållbart socialt klimat för lärande.

(12)

Undervisning

När en kurs inte längre ges eller kursinnehållet väsentligt ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en period av tre terminer examineras enligt denna kursplan.

Kurslitteratur

Sidan 2/2

(13)

UTKAST

Kursplan

för kurs på grundnivå

Kvalitetsarbete i yrkesutbildning I

Quality Work in Vocational Education I 4 Högskolepoäng

4 ECTS credits

Fastställd:

Beslut

Denna kursplan är fastställd av Samordningsgruppen för lärarutbildning vid Stockholms universitet 2013-xx- xx.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Antagen till Yrkeslärarprogrammet.

YPG8 Kvalitetsarbete i yrkesutbildning I 4

I kursen ges en introduktion i vetenskapsteori samt kvantitiativa och kvalitativa metoder. Därutöver behandlas olika praxisnära modeller för att bedriva utvecklings- och kvalitetsarbete i yrkesutbildning. Ett annat tema belyser yrkeslärarens ansvar för uppföljning, utvärdering och utveckling av yrkesutbildning. Studenten förväntas också påbörja planeringen av ett kvalitets- och utvecklingsarbete som ska genomföras under den sista VFU kursen.

- beskriva grundläggande begrepp inom vetenskapsteorin samt redogöra för några olika insamlings- och bearbetningsmetoder,

- identifiera och reflektera över yrkeslärares ansvar i förhållande till uppföljningar, utvärdering och utveckling av verksamheten,

- beskriva och jämföra olika praxisnära modeller för utvärdering och utveckling av yrkesutbildning och dessas pedagogiska/didaktiska konsekvenser,

- planera ett kvalitets- och utvecklingsarbete.

Undervisning

(14)

Kurslitteratur

Sidan 2/2

(15)

UTKAST

Kursplan

för kurs på grundnivå

Kvalitetsarbete i yrkesutbildning II

Quality Work in Vocational Education II 7.5 Högskolepoäng

7.5 ECTS credits

Fastställd:

Beslut

Kvalitetsarbete i yrkesutbildning I, 7,5 hp.

YPG9 Kvalitetsarbete i yrkesutbildning II 7.5

I kursen fördjupas studentens kunskaper om praxisnära forskning. Inom ramen för kursen genomför och dokumenterar studenten ett kvalitets-och utvecklingsarbete på sin VFU skola.

- diskutera skillnader och likheter mellan erfarenhetsgrundad kunskap och vetenskapligt grundad kunskap, - kritisk reflektera kring möjligheter och dilemman inom praxisnära forskning,

- genomföra och dokumentera ett kvalitetsarbete med relevans för yrkesutbildning,

- kritiskt granska ett annat kvalitets- och utvecklingsarbete och ge förslag till hur detta skulle kunna utvecklas.

Undervisning

(16)

Kurslitteratur

Sidan 2/2

(17)

Ingrid Engdahl 2013-04-29

Kvalitetssäkring av behörighetsgivande utbildning i musik och bild inom grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

Till Samordningsgruppen

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp, har vid lärossätet en

obligatorisk del om 30 hp, där studenter kan välja mellan bild och musik. Denna del av programmet innebär att de efter uttagen grundlärarexamen (fritidshem) och ett provår kan ansöka om

lärarlegitimation med behörighet att arbeta som lärare i bild eller musik upp till grundskolans år 6.

Programmet förbereder för ett läraruppdrag i tre delar; dels inom fritidshem, dels som lärare i bild eller musik i grundskolan år 1 – 6, dels i klassrummet under övrig tid. Inriktningen innehåller idag fyra VFU-kurser om 3 hp, 4,5 hp, 7,5 hp respektive 15 hp (totalt 30 hp), samt två trepartssamtal. Dessa genomförs den andra och den fjärde VFU-kursen. Inom övriga Grundlärarinriktningar, F-3 och 4-6, genomförs tre trepartssamtal.

För närvarande pågår vid Stockholms universitet ett utvecklings- och översynsarbete av kursplaner för de verksamhetsförlagda kurserna i lärarprogrammen. I samband med det arbetet har vi upptäckt en otydlighet vad gäller inriktningens verksamhetsförlagda utbildning, VFU, utifrån följande frågor:

Hur mycket av de obligatoriska VFU-kurserna, omfattande totalt 30 hp, ska dessa studenter göra inom bild eller musik för att uppnå examensmålen? Hur kvalitetssäkras kunskaper, förståelser, färdigheter och förmågor inom ämnena bild respektive musik?

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen är programansvarig institution för denna

lärarprogramsinriktning och CeHum ansvarar för kurserna i bild och musik i programmet. Efter gemensamt förda diskussioner har vi enats om att föreslå följande förändringar i uppläggningen av denna grundlärarinriktning för att kvalitetssäkra utbildningen inom bild och musik:

- Studenter inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem väljer inför programstart inriktning bild eller musik.

- Studenterna får sin VFU-placering vid en skolenhet där det finns utbildade handledare både på fritidshemmet och i det valda ämnet bild eller musik.

- En av VFU-kurserna, som ligger i direkt anslutning till en av de ämnesdidaktiska kurserna i bild eller musik, fokuserar i sitt innehåll helt på läraruppdraget i bild respektive musik.

Ansvaret för denna kurs förs till CeHum.

- Ett ytterligare trepartssamtal införs för denna studentgrupp, totalt tre under utbildningen.

Ansvaret för och genomförandet av det tillkommande trepartssamtalet förläggs till CeHum.

Förändringarna bör genomföras från höstterminen 2013, då första studentgruppen ska läsa den aktuella VFU-kursen. Det handlar om cirka 30 studenter, vilket genererar en merkostnad enligt schablonen 4 klocktimmar/trepartssamtal. Tidsåtgången för denna undervisning blir 4x30=120 klocktimmar.

Under 2013 har vi tagit in 60 studenter/termin, vilket gör att kostnaden för det tillkommande trepartssamtalet kommer att öka något från och med 2014.

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Stockholms universitet Besöksadress Tel. 08-16 20 00 Fax. 08-1207 6200 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Frescati hagväg 24 e-post: fornamn.efternamn@buv.su.se 106 91 Stockholm Frescati hage www.buv.su.se

(18)

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen hemställer om att Samordningsgruppen beslutar att - ställa sig bakom de ovan beskrivna förändringarna inom Grundlärarprogrammet med

inriktning mot arbete i fritidshem,

- flyttar ansvaret för VFU-kurs 3, 7,5 hp, till CeHum samt

- tilldelar CeHum tilläggsanslag för att kunna organisera och genomföra ett trepartssamtal med denna studerandegrupp.

Ann-Christin Cederborg, prefekt Ingrid Engdahl, biträdande prefekt

(19)

Stockholms universitet utvecklar validering av lärares undervisningserfarenhet

Stockholms universitet får ett särskilt uppdrag att tillsammans med andra lärosäten utveckla formerna för validering av yrkeserfarenhet för behörighet. Universitet får sammanlagt 10 miljoner kronor under tre år för detta ändamål. När man ska kunna ansöka om validering är ännu inte klart, men planen är att under den kommande hösten få igång samarbete med andra lärosäten och att ansökan om validering ska kunna göras till vårterminen 2014.

Bakgrunden är den så kallade behörighetsreformen som kräver att lärare, från och med 1 juli 2015, ska vara behöriga i de ämnen de undervisar i. Idag saknar ett stort antal lärare denna behörighet. Genom Lärarlyftet II och vidareutbildning av lärare som inte har examen blir en del behöriga. Det särskilda uppdraget till Stockholms universitet handlar om att även ge lärare möjlighet att få sin yrkeserfarenhet validerad. Syftet är att lärare inte ska behöva sätta sig i skolbänken för att gå kurser med ett innehåll de redan kan. På så vis kan utbildningsplatserna i större utsträckning riktas mot dem som verkligen behöver komplettera sin kompetens. Det finns också en fördel med validering jämfört med att huvudmän eller rektorer beviljar undantag och det är att en sådan valideringsprocess följer de vanliga strukturerna. På så vis garanteras att de validerade lärarna har likvärdig kompetens med de lärare som fått sin

behörighet genom att fullfölja en utbildning.

- Prövningen av lärarerfarenhet blir ett viktigt steg i att genomföra behörighetsreformen. Och det är roligt att Stockholms universitet får möjlighet att bygga upp denna valideringskompetens och ansvaret för att leda utvecklingsarbetet tillsammans med andra lärosäten, säger Anders

Gustavsson, vicerektor med särskilt ansvar för universitets lärarutbildningar.

Konkret kan det handla om ett mycket stort antal lärare som vill få sin erfarenhet prövad. Lärosätena har redan idag en skyldighet att pröva deras meriter men saknar kompetens för att göra detta valideringsarbete. Här blir Stockholms universitets uppgift att leda utvecklingsarbetet för att kunna hantera detta. Ett nära samarbete med andra lärosäten blir nödvändigt dels för att klara den stora mängden ansökningar om validering av reell kompetens som kan väntas komma, dels för att erbjuda de kurser som eventuellt kan krävas för full behörighet efter att erfarenheten prövats. När valideringen kan börja är ännu inte klart, men planen är att arbeta med andra lärosäten under hösten och att ansökan ska kunna göras till vårterminen 2014.

(20)

(21)

(22)

(23)

(24)

Kommentar till ämneskombinationer Vårterminen 2014

Dessa ämneskombinationer har tagits upp vid de olika samordningsinstitutionerna via ÄLSA samt vid enskilda möten. Den har också presenterats vid Ämneslärarkollegiet vid ISD samt i Humanistiska fakultetens lärarutbildningsberedning.

För gymnasiet är ämneskombinationerna näst intill desamma som vårterminen 2013. En skillnad är att samhällskunskap och geografi inte erbjuds som förstaämnen på grund av bristande

studentgenomströmning. Geografi kan inte erbjudas eftersom det blir för få studenter i ämnesdidaktik när samhällskunskap inte ges. Geografi ges dock som andraämne.

Portugisiska tas bort som andraämne på grund av brist på sökande. Det kommer däremot att erbjudas inom KPU.

För 7-9 har samordningsinstitutionerna tidigare kommit överens om att koncentrera utbudet till två inriktningar som erbjuds endast vid höstterminerna. Sökstatisktik från antagningen till höstterminen 2013 visar att effekten är positiv genom att söktrycket koncentreras till ett fåtal inriktningar. Som en följd ges därför inga inriktningar 7-9 till vårterminen 2014.

(25)

1

Ämneskombinationer för Ämneslärarprogrammet för arbete i gymnasieskolan eller vuxenutbildningen (300-330 hp) VT14

Ingångsämne: Kan kombineras med:

Engelska (120 hp) Franska (90 hp)

Geografi (90 hp)

Historia (90 hp) Italienska (90 hp) Matematik (90hp)

Religionskunskap (90 hp) Spanska (90 hp)

Svenska som andraspråk (90 hp) Tyska (90 hp)

Svenska (120 hp) Engelska (90 hp)

Franska (90 hp) Geografi (90 hp) Historia (90 hp) Italienska (90 hp)

Religionskunskap (90 hp) Spanska (90 hp)

Svenska som andraspråk (90 hp) Tyska (90 hp)

Historia (120hp) Engelska (90 hp)

(26)

2

Geografi (90hp) Matematik (90hp)

Religionskunskap (90 hp) Religionskunskap (120hp) Engelska (90 hp)

Geografi (90hp) Historia (90hp) Matematik (90hp)

(27)

Planerings- och dimensioneringstal höstterminen 2013

De planerings- och dimensioneringstal som presenteras i exceldokumentet har tagits upp vid de olika samordningsinstitutionerna via ÄLSA samt vid enskilda möten. Den har också presenterats vid Ämneslärarkollegiet vid ISD samt i Humanistiska fakultetens lärarutbildningsberedning.

Inriktningen samhällskunskap-svenska ställs in pga. att Cesam har ändrat beslutet

(Samordningsgruppen den 12 september och 5 december 2012) om att ge samhällskunskap även vid vårterminerna. Detta beslut får konsekvenser för kombinationen svenska-samhällskunskap eftersom samhällskunskapen skulle hamna på en vårtermin enligt utbildningsgången. ISD ställer därför in den inriktningen trots relativt högt söktryck med 9 stycken i prio 1.

Hänsyn har tagits till att det kommer studenter från fackhögskolorna till de olika inriktningarna termin 1.

Kombinationer med portugisiska som andraämne ställs in på grund av att det inte finns några sökande.

(28)

Rakel Österberg 130417 Utkast Arbetsmaterial

ÄMNESLÄRARE 7 - 9

Aktuellt datum #####

Förstahandssökande per ämneskombination 7 -9

Sökbar kombination med förstaämne Förstaämne - totalt Andraämne + tredjeämne

Förstaämne/

ingångsämne _Ant^al

sök and

e -

först aämne

Samhällskunskap Svens

ka

Religion & historia Historia & G

eogra fi

Religion & Geografi Svens

ka som

andraspråk & spanska

engel

ska + sv som andrasprå k

Spansk a + engel

ska

Historia 20 20

Svenska 7 - 9 (90 hp) 18 18

Första & Andraämne -

totalt 0 38 0 0 0 0 20 0 18 0

Sh Sv Re+Hi Hi+Ge Re+Ge SvAnd En+SvA Sp+En

(29)

Planerings-/dimensioneringstal per ämneskombination 7 - 9

Förstaämne - totalt Andraämne + tredjeämne

Förstaämne/

ingångsämne

Önskat antal studenter

Antagnings-

tal till SISU Samhällskunskap Svens

ka

Religion & historia Historia & G

eogra fi

Religion & Geografi Svens

ka som

andraspråk & spanska

engel

ska + sv som andrasprå k

Spansk a + engel

ska

0 0

Historia 7-9 20 25 25

0

Svenska 7 - 9 (90 hp) 10 14 14

0

Utfall - första &

andraämne 30 0 39 0 0 0 0 25 0 14 0

Önskat antal studenter per andra/tredjeämne

(30)

ÄMNESLÄRARE GYMNASIUM

Förstahandssökande per ämneskombination GY

Förstaämne - totalt Andraämne

Förstaämne/

ingångsämne _Ant^al

sök and

e -

först aämne

Samhällskunskap ( 90 hp)

Svens

ka 7 -9 (90 hp) Svens

ka Gy (1 20 hp)

Historia Religion

Geogra fi

Engelsk a

Svens ka som

andraspråk

Spansk a

Franska Tyska

Port ugisiska

Italienska Matematik

Geografi 25 11 3 10 1

Samhällskunskap (120 hp) 66 6 27 5 7 17 4

Historia 61 35 1 21 4

Religionskunskap 18 8 2 6 2

Engelska 64 20 17 2 6 6 6 3 1 3

Svenska GY (120 hp) 65 9 12 10 2 21 5 2 2 2

Svenska som andraspråk 15 18 4 1 1 1

Spanska 21 12 9 3

totalt 0 335 9 0 6 78 72 12 105 20 12 9 3 1 3 18

(31)

Planerings-/dimensioneringstal per ämneskombination GY

Förstaämne - totalt Andraämne

Förstaämne/

ingångsämne

Önskat antal studenter

Antagnings-

tal till SISU Samhällskunskap ( 90 hp)

Svens ka Gy (1

20 hp)

Historia Religion

Geogra fi

Engelsk a

Svens ka som

andraspråk

Spansk a

Franska Tyska

Port ugisiska

Italienska Matematik

Geografi 20 20 6 3 10 1

Samhällskunskap (120 hp) 35 35 6 2 4 7 12 4

Historia 15 15 4 1 6 4

Religionskunskap 16 16 5 3 5 3

Engelska 35 50 9 9 3 10 6 6 2 inställd 2 4

Svenska GY (120 hp) 25 34 inställd 2 2 2 10 8 5 2 2 inställd 1

Svenska som andraspråk 25 40 10 10 4 4 inställd 2 10

Spanska 15 30 10 10 10

totalt 0 240 0 0 6 24 22 16 63 28 21 12 8 0 5 36

Önskat antal studenter per andra/tredjeämne