Förhinder att delta vid sammanträdet anmäls till Per Båvner, telefonnummer eller e-post

(1)

STOCKHOLMS UNIVERSITET FÖREDRAGNINGSLISTA

Planeringsenheten 2013-06-19

Per Båvner

Föredragningslista vid sammanträde med Samordningsgruppen för lärarutbildningarna onsdagen den 19 juni 2013 kl. 10.00 – 12.00. Plats: Stora Salen, Bloms hus.

Förhinder att delta vid sammanträdet anmäls till Per Båvner, telefonnummer 08-16 40 29 eller e-post per.bavner@su.se

ÄRENDEN

1. Utseende av justeringsperson.

2. Fastställande av dagordning.

3. Föregående mötes protokoll (bilaga).

4. Information.

5. Fastställande av kursplaner för lärarutbildningarna (bilagor):

 för kurs på avancerad nivå - Självständigt arbete för ämneslärare i

språk 15 Högskolepoäng. USX1ÄK. Gäller från: HT 2013.

 för kurs på avancerad nivå - Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg

och bedömning. 10 Högskolepoäng. US10ÄK. Gäller från: HT 2013.

och bedömning för ämneslärare I. 10 Högskolepoäng. CH01ÄK Gäller från: HT 2013.

och bedömning för ämneslärare i samhällsvetenskapliga ämnen I. 10 Högskolepoäng. CEÄK10 Gäller från: HT 2013.

och bedömning II. 7.5 Högskolepoäng. CEPÄ20. Gäller från: HT 2013

Fastställande av kursplaner för lärarutbildningarna. Detta gäller kursplaner som revideras utifrån VFU-kursplaneutredningen. Bilagorna skickas ut så fort de har beretts färdigt. Ifall ni i samordningsgruppen anser att ni får för kort tid på er så kan de tas på delegation.

 UM2302 - Verksamhetsförlagd utbildning I, Grundlärarprogrammet

med inriktning mot årskurs 4-6, Grundnivå, 2.5 hp.

 UM2305 - Verksamhetsförlagd utbildning II, Grundlärarprogrammet

med inriktning mot årskurs 4-6, Grundnivå, 5 hp.

(2)

 UM3310 - Verksamhetsförlagd utbildning I - inriktning mot

matematik, naturvetenskap och teknik, årskurs 7-9 och gymnasiet, Grundnivå, 6.5 hp.

 UM8020 - Verksamhetsförlagd utbildning III -

Ämneslärarprogrammet och ompletterande pedagogisk utbildning, Avancerad nivå, 15 hp.

 VFU kursplan CEKV21 (KPU)

 VFU kursplan CEKV31 (KPU)

 VFU kursplan CEPV30

 VFU kursplan CEKV 10

 VFU kursplan CEVFU1

6. VFU-placering på åk 7-9 av studenter på ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan (bilaga).

7. Fastställande av principer för Lärarutbildningsbudget 2014 (bilaga).

8. Beslut om minskning av högskoleprovskvoten från VT2014 för ett antal utbildningar (bilaga).

9. VFU-kursplaneutredningen för förskolärarprogrammet och

grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem (bilaga skickas ut 13 juni).

10. Övriga frågor.

11. Nästa möte 28 augusti, obs att tiden flyttats till 13-15.

(3)

Protokoll fört vid sammanträde i Samordningsgruppen för

lärarutbildningarna vid Stockholms universitet

2013-05-29

1 (3)

Närvarande: vicerektor Anders Gustavsson (ordförande); Annika Ullman, vicedekanus för

samhällsvetenskapliga fakulteten; Bengt Novén, dekanus för humanistiska fakulteten; Ylva Engström, prodekanus för naturvetenskapliga fakulteten Wiweka Warnling-Nerep; lärarutbildningsansvarig på juridisk fakultet; samt studentrepresentanterna Anna Wallgren och Jacobina Nilsson.

Anmält förhinder: Elisabeth Nordström, KSL

Föredragande: lärarutbildningskoordinator Per Båvner, utredare Anna-Karin Björling, utredare Svante Fjelkner och utbildningsledarna Karin Orving, Kristina Öberg och Karin Hedberg.

Adjungerade: tillträdande prorektor Hans Adolfsson; tillträdande rektorsråd Bengt-Olof Molander.

Ärende Åtgärd

1. Utseende av

justeringsperson.

Wiweka Warnling-Nerep utsågs

2. Fastställande av

dagordning.

Dagordningen fastställdes.

3. Föregående mötes

protokoll.

Godkändes och lades till handlingarna.

4. Information.  Nytt förslag om behörighetsgräns i

högskoleprovet

 Besök på utbildningsdepartementet angående validering av reell kompetens.

 VFU-placering på åk 7-9 även från ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan.

 6 nya licentiander till

ämnesdidaktiska forskarskolan.

5. Anmälan av delegationsbeslut för kursplaner

Följande anmäldes

YP11LÄ Skolans och yrkesutbildningens historia

YP12LÄ Lärandeteorier och identitetsskapande i yrkesutbildning.

DIG03K. Kursplan för kurs på grundnivå. Teorier om lärande och individens utveckling – DOCH.

6. Revidering av

utbildningsplan

Följande fastställdes

Utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans

(4)

2 (3)

årskurs 4-6, LG46Y med start HT 2013.

7. Fastställande av kursplaner Följande fastställdes

 Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning för

ämneslärare II, US250Ä, med start HT 2013.

 Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning för ämneslärare II, CHUVK2, med start HT 2013.

Fastställdes under förutsättning att det ska heta ”gymnasieskola”

Följande bordlades

 Verksamhetsförlagd utbildning III - Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning, UM8020, med start VT2013.

8. Presentation och diskussion angående nya budgetprinciper.

Bakgrunden till beräkningarna bör specificeras tydligt. Samordnings- ansvaret bör klargöras för respektive institution. Det måste tydliggöras hur principerna för samordningsansvaret för kärnan ska se ut.

När det gäller ersättning för VFU- samordning så kom frågan upp om det kan vara möjligt att avtrappa olika program på olika vis? Det är viktigt med tydlighet i informationen, exempelvis vad ansvar för VFU innebär.

När det gäller VFU-ersättning till kommunerna så är principerna fortfarande oklara. Dock kan man konstatera att VFU är så dyrt att den knappast kan finansieras av VFU- prislappen enbart.

Det är viktigt att tydliggöra att forskningsmedlen endast är avgränsade till utbildnings-

vetenskaplig forskning och alltså inte är öronmärkt till vissa institutioner.

9. VFU-kursplaneutredningen för

grundlärarprogrammet F-3 och 4-6, ämneslärar-programmet, KPU samt

yrkeslärarprogrammet

Beslutades i enlighet med förslaget (Dnr SU FV-6.7-1409-13, bilaga 3).

Samordningsgruppen konstaterar att projektet har drivits väldigt väl.

(5)

3 (3)

10. Beslut om behörighet till KPU- kurser för Kombistudenter.

Beslutades i enlighet med förslaget

11. Skrivelse om forskning och undervisning om/i estetiska lärprocesser/ estetisk

kommunikation och de estetiska ämnenas didaktik vid

Stockholms Universitet.

Frågan flyttades till fakultetsnämnden.

12. Övriga frågor Ändrad mötestid. Mötet 28

augusti flyttas till kl. 13-15

Per Båvner

Justeras Justeras

Anders Gustavsson Wiweka Warnling-Nerep

(6)

UTKAST

Kursplan

för kurs på avancerad nivå

Självständigt arbete för ämneslärare i språk Degree project for Upper Secondary Teachers in Languages

15 Högskolepoäng 15 ECTS credits

Kurskod: USX1ÄK

Gäller från: HT 2013

Fastställd:

Institution: Institutionen för språkdidaktik

Huvudområde: Språkdidaktik

Fördjupning: A1F - Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav

Beslut

Denna kursplan är fastställd av Samordningsgruppen för lärarutbildningar vid Stockholms universitet 2013-06-xx.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

Godkänt resultat på Ämnesdidaktik för ämneslärare med inriktning mot arbete i gymnasieskolan med språk som första ämne, 10,5 hp.

Kursens uppläggning

Provkod Benämning Högskolepoäng

SJÄL Självständigt arbete, AN 15

Kursens innehåll

I kursen ingår att självständigt genomföra en fördjupande ämnesdidaktisk studie med relevans för lärarprofessionen i Ämne 1 inom ramen för Kompletterande pedagogisk utbildning. Uppgiften kan genomföras i form av ett forsknings- eller utvecklingsarbete och innefattar planering, genomförande och rapportering. Ämne väljs i samråd med särskilt utsedd handledare. Uppsatsen ska försvaras vid ett seminarium och i kursen ingår även att kritiskt granska en annan students uppsats.

Förväntade studieresultat

För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna:

- identifiera och formulera en problemställning utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv för en fördjupande studie med relevans för undervisning i Ämne 1

- genomföra arbetet med adekvat forskningsmetod och med beaktande av forskningsetiska principer

- kritiskt analysera, tolka och värdera information samt dra rimliga slutsatser och diskutera dessa i relation till de frågor som styrt studien och det material som arbetet utgått från

- kritiskt och systematiskt granska egna och andras forskningsresultat

- presentera ett vetenskapligt arbete i uppsatsform och därvid beakta språkliga och formella konventioner - försvara det egna arbetet samt kritiskt granska ett annat vetenskapligt arbete och ge konstruktiva förslag till metodisk och innehållslig utveckling.

(7)

Undervisning

Undervisningen ges i form av seminarier och handledning, enskilt eller i grupp.

Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras genom:

- skriftligt självständigt arbete

- muntlig presentation och försvar av det egna arbetet - muntlig och skriftlig granskning av annan students arbete

b. Betygssättning sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala:

A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra

D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt

c. Kursens betygskriterier meddelas studenterna vid kursstart.

d. För att få betyg på hel kurs krävs deltagande i sammanlagt fyra uppsatsventileringar, varav två utgörs av den egna insatsen vid presentation respektive försvar av den egna uppsatsen. För godkänt resultat på kursen krävs lägst betyget E. Samtliga skriftliga uppgifter ska vara avfattade på ett klart, tydligt och korrekt språk och beakta gängse konventioner vad gäller stil och formalia.

e. Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen.

För varje kurstillfälle ska minst två examinationstillfällen finnas under aktuell termin. Minst ett examinationstillfälle ska dessutom erbjudas den termin eller det år som kurstillfälle saknas.

f. Komplettering av betyget Fx på det självständiga arbetet kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betygen D-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E.

g. Student som påbörjar arbetet med det självständiga arbetet har rätt till sammanlagt minst 6 timmar handledartid. Handledartiden kan vara individuell eller gälla en mindre grupp.

h. Vid betygssättning av examensarbetet kommer följande bedömningsgrunder att användas:

- identifiera en problemställning och formulera syfte för ett språk- eller litteraturdidaktiskt arbete med relevans för lärarprofessionen

- självständigt genomföra ett vetenskapligt arbete i form av en avgränsad forskningsuppgift och relatera den till relevant litteratur

- med språklig och kommunikativ klarhet presentera ett vetenskapligt arbete i en skriftlig rapport

- försvara ett eget vetenskapligt arbete samt granska ett annat vetenskapligt arbete och ge förslag till hur detta skulle kunna utvecklas

Utöver de förväntade studieresultaten bedöms förmågan att genomföra ett vetenskapligt arbete inom givna tidsramar.

Handledaren är inte examinator för de arbeten som han/hon själv handlett.

i. Byte av handledare kan ske vid särskilda omständigheter. Begäran om ett sådant byte, med motivering, ska alltid göras hos institutionsstyrelsen.

j. Student som under det aktuella kurstillfället inte blir klar i tid med ett påbörjat examensarbete, kan ansöka

(8)

om förlängd handledartid hos institutionsstyrelsen. Studenten har alltid rätt att få sitt examensarbete bedömt vid efterföljande examinationstillfälle.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan (dock med de begränsningar som framgår under Kunskapskontroll och examination i denna kursplan). Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen.

Begränsningar

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.

Övrigt

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning och Kombinationsprogrammet.

Kurslitteratur

För aktuell kurslitteratur hänvisas till institutionens webbplats www.isd.su.se. Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast en månad före kursstart.

(9)

UTKAST

Kursplan

för kurs på avancerad nivå

Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning Educational and Curriculum Theory, Grading, and Assessment

Kurskod: US10ÄK

Fastställd:

Institution: Institutionen för språkdidaktik

Huvudområde: Språkdidaktik

Fördjupning: A1N - Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Beslut

Denna kursplan är fastställd av Samordningsgruppen för lärarutbildningar vid Stockholms universitet 2013-xx-xx.

För tillträde till kursen krävs att studenten är antagen till Kompletterande pedagogisk utbildning för gymnasielärare eller Kombinationsprogrammet för lärare 7-9 och gymnasiet.

DIDA Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning 10

Kursen behandlar ämnesdidaktiska perspektiv på undervisning och lärande i gymnasieskolan i svenska, svenska som andraspråk, engelska och moderna språk. Kursen tar upp aktuell forskning inom ämnesdidaktiken i språk, grunderna i ämnesdidaktisk teori och historik samt de grundläggande analytiska redskap som är relevanta för ovannämnda ämnen.

Kursen behandlar generell läroplansteori med fokus på styrdokumentens innehåll. Relevanta läroplaner och ämnesplaner introduceras med tolkning och konkretisering. Kopplingarna mellan styrdokument, mål, kursinnehåll, examination och bedömningskriterier behandlas. Särskild tonvikt ligger på att utveckla målformuleringar och undervisningsstrategier för elevers lärande. Vidare behandlas några grundläggande begrepp om bedömning.

Kursen tar även upp informations- och kommunikationsteknologins (IKT) möjligheter och begränsningar som redskap i undervisning och lärande samt behandlar olika typer av kommunikation och interaktion och deras betydelse för elevers delaktighet och kunskapsutveckling.

- diskutera ämnesdidaktiska forskningsresultat med relevans för professionen och de aktuella ämnena

(10)

- redogöra för det aktuella ämnesområdets nutida ställning i styrdokument och skolans olika praktiker

- välja ut, organisera och didaktiskt motivera stoff för en planering inom ett kunskapsområde utifrån relevanta styrdokument och centrala ämnesdidaktiska begrepp samt grundläggande begrepp om bedömning

- muntligt argumentera för en planering utifrån ämnet, undervisningssituation och elevers kunskap och förförståelse med hjälp av centrala ämnesdidaktiska begrepp samt grundläggande begrepp om bedömning

- utforma och utifrån ämnesdidaktisk teori analysera IKT-baserad undervisning Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Obligatorisk närvaro krävs på minst 80 % av undervisningen.

Kunskapskontroll och examination

a. Kursen examineras genom muntliga och skriftliga redovisningar samt inlämnandet av en portfölj med av kursläraren bestämt innehåll.

b. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala:

c. De skriftliga betygskriterierna meddelas studenterna vid kursstart.

d. För att få slutbetyget E på hela kursen krävs lägst betyget E på prov, fullgjorda obligatoriska uppgifter samt att närvarokravet är uppfyllt.

Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med ansvarig lärare medge den studerande

befrielse från skyldigheten att delta i viss obligatorisk undervisning, studenten kan då åläggas en kompensationsuppgift. Studenter måste kompensera för all frånvaro med skriftliga uppgifter. Frånvaro från obligatorisk undervisning utöver 20 % i delkurserna kompenseras med närvaro på motsvarande undervisning samma eller någon följande termin, beroende på när undervisning ges.

För varje kurstillfälle ska minst två examinationstillfällen finnas för aktuell termin. Minst ett examinationstillfälle ska dessutom erbjudas den termin eller det år som kurstillfälle saknas.

f. Komplettering av skriftliga inlämningsuppgifter kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator.

Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betygen D-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E.

Begränsningar

(11)

Övrigt

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot svenska, svenska som andraspråk, engelska och moderna språk i gymnasieskolan och ges under utbildningens första termin. Kursen ingår även i Kombinationsprogrammet för lärare 7-9 och gymnasiet.

Kursen är ekvivalent med och ersätter kursen Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning för gymnasielärare i språk I, 10 hp (US01ÄK).

Kurslitteratur

För aktuell kurslitteratur hänvisas till institutionens webbplats www.isd.su.se. Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast en månad före kursstart.

(12)

UTKAST

Kursplan

för kurs på avancerad nivå

Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning för ämneslärare I

Educational and Curriculum Theory, Grading, and Assessment for Upper Secondary Teachers I

Kurskod: CH01ÄK

Fastställd:

Institution: Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap (ERG)

Huvudområde: Ämnesdidaktik

Beslut

Denna kursplan är fastställd av Samordningsgruppen för lärarutbildningar vid Stockholms universitet 2013- 06-xx.

För tillträde till kursen krävs att studenten är antagen till kompletterande pedagogisk utbildning för gymnasielärare eller kombinationsprogrammet för lärare 7-9 och gymnasiet.

DIDA Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning 10

Kursen behandlar ämnesdidaktiska perspektiv på undervisning och lärande i gymnasieskolan i historia, religionskunskap och filosofi. Kursen tar upp aktuell ämnesdidaktisk forskning, grunderna i ämnesdidaktisk teori och historik samt de grundläggande analytiska redskap som är relevanta för ovannämnda ämnen.

Kursen behandlar generell läroplansteori med fokus på styrdokumentens innehåll. Relevanta läroplaner och ämnesplaner introduceras, tolkas och konkretiseras. Kopplingarna mellan styrdokument, lärandemål, kursinnehåll, examination och bedömningskriterier behandlas. Särskild tonvikt ligger på att utveckla målformuleringar och undervisningsstrategier för elevers lärande. Vidare behandlas några grundläggande principer för bedömning.

Kursen tar även upp informations- och kommunikationsteknologins (IKT:s) möjligheter och begränsningar som redskap i undervisning och lärande samt behandlar olika typer av IKT-baserad kommunikation och interaktion och deras betydelse för elevers delaktighet och kunskapsutveckling.

(13)

- diskutera ämnesdidaktiska perspektiv och forskningsresultat med relevans för professionen och de ämnen som ingår i utbildningen (historia, religionskunskap eller filosofi)

- redogöra för det aktuella ämnets nutida ställning i styrdokument och i skolans olika praktiker

- välja ut, organisera och didaktiskt motivera stoff för en planering inom ett kunskapsområde utifrån relevanta styrdokument och centrala ämnesdidaktiska begrepp samt grundläggande principer för bedömning

- muntligt och skriftligt argumentera för en planering utifrån ämnet, undervisningssituation och elevers kunskap och förförståelse med hjälp av centrala ämnesdidaktiska begrepp samt grundläggande principer för bedömning

- diskutera möjligheter och begränsningar som IKT-verktyg har för kunskapssökande och kunskapsbildning i olika ämnen och undervisningssammanhang

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Obligatorisk närvaro krävs på minst 80% av seminarier och gruppövningar.

Kunskapskontroll och examination

a. Kursen examineras genom muntlig och skriftlig redovisning.

d. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga redovisningar samt uppfyllt närvarokrav.

Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med ansvarig lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i viss obligatorisk undervisning, studenten ska då åläggas en kompensationsuppgift.

(14)

Begränsningar

Övrigt

Kursen ingår i kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot historia, religion och filosofi och ges under utbildningens första termin.

Kurslitteratur

För aktuell kurslitteratur hänvisas till institutionens webbplats, www.cehum.su.se. Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast en månad före kursstart.

(15)

UTKAST

Kursplan

för kurs på avancerad nivå

Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning för ämneslärare i

samhällsvetenskapliga ämnen I

Educational and Curriculum Theory, Grading, and Assessment for Upper Secondary School Teachers

Kurskod: CEÄK10

Fastställd:

Institution: Statsvetenskapliga institutionen

Ämne Utbildningsvetenskap med inriktning mot kultur och samhälle

Beslut

Denna kursplan är fastställd av samordningsgruppen för lärarutbildningar vid Stockholms universitet 2013- 06-XX Diarienummer: SU

För tillträde till kursen krävs att studenten är antagen till kompletterande pedagogisk utbildning för ämneslärare.

ÄLBB Ämnesdidaktik1 10

Kursen behandlar ämnesdidaktiska perspektiv på undervisning och lärande i gymnasieskolan i samhällsvetenskapliga ämnen. Kursen tar upp aktuell forskning inom ämnesdidaktiken, grunderna i ämnesdidaktisk teori och historik samt de grundläggande analytiska redskap som är relevanta för de samhällsvetenskapliga ämnena.

Kursen behandlar generell läroplansteori med fokus på styrdokumentens innehåll. Relevanta läroplaner och ämnesplaner introduceras med tolkning och konkretisering. Kopplingarna mellan styrdokument, mål, kursinnehåll, examination och bedömningskriterier behandlas. Särskild tonvikt ligger på att utveckla målformuleringar och undervisningsstrategier för elevers lärande. Vidare behandlas några grundläggande begrepp om bedömning.

Kursen tar även upp informations- och kommunikationsteknologins (IKT) möjligheter och begränsningar som redskap i undervisning och lärande samt behandlar olika typer av kommunikation och interaktion och deras betydelse för elevers delaktighet och kunskapsutveckling.

(16)

- diskutera ämnesdidaktiska forskningsresultat med relevans för professionen och de aktuella ämnena - redogöra för det aktuella ämnesområdets nutida ställning i styrdokument och skolans olika praktiker

- välja ut, organisera och didaktiskt motivera stoff för planering inom ett kunskapsområde utifrån relevanta styrdokument och centrala ämnesdidaktiska begrepp samt grundläggande begrepp om bedömning

- muntligt argumentera för en planering utifrån ämnet, undervisningssituation och elevers kunskap och förförståelse med hjälp av centrala ämnesdidaktiska begrepp samt grundläggande begrepp om bedömning

- utifrån formativa och summativa syften tillämpa relevanta mål och kriterier vid bedömning av elevers kompetenser.

- påvisa möjligheterna och begränsningarna med IKT-verktyg för kunskapssökande och kunskapsbildning i olika ämnen.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Seminarier och gruppövningar är obligatoriska inslag i kursen och 80 % närvaro krävs för godkänt resultat.

Kunskapskontroll och examination a.

Kursen examineras genom:

- två muntliga examinationer i samtalsform - två skriftliga inlämningsuppgifter

- en portfölj bestående av en skriftlig redovisning, kamratrespons samt reviderad text med av kursläraren bestämt innehåll vid kursslut

- en digitalt baserad individuell inlämningsuppgift.

d. För att få slutbetyget E på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga redovisningar, fullgjord examinationsuppgift i form av inlämnandet av en portfölj. Närvarokrav 80%

Studenter måste kompensera för all frånvaro med skriftliga uppgifter. Frånvaro från obligatorisk

undervisning utöver 20 % i delkurserna kompletteras med närvaro på motsvarande undervisning samma eller någon följande termin, beroende på när undervisning ges.

e. Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till styrelsen för CeSam.

(17)

När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan (dock med de begränsningar som framgår under Kunskapskontroll och examination i denna kursplan). Framställan om detta ska göras till styrelsen för CeSam.

Begränsningar

Övrigt

Kursen ingår i kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot samhällsvetenskapliga ämnena i gymnasieskolan och ges under utbildningens första termin.

Kurslitteratur

För aktuell kurslitteratur hänvisas till institutionens webbplats. Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast en månad före kursstart.

(18)

UTKAST

Kursplan

för kurs på avancerad nivå

Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning II

Teaching and Learning in Social Science Education II 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits

Kurskod: CEPÄ20

Fastställd:

Institution: Statsvetenskapliga institutionen

Ämne Utbildningsvetenskap med inriktning mot kultur och samhälle

Beslut

Denna kursplan är fastställd av Samordningsgruppen för lärarutbildningar vid Stockholms universitet 2013- xx-xx

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på 90 hp i ämneslärarprogrammets studiegång varav Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning I, samt Verksamhetsförlagd utbildning I ska ingå.

ÄLB2 Ämnesdidaktik II ämnesläaraprogrammet 7.5

Kursen fördjupar de ämnesdidaktiska perspektiv på undervisning och lärande i samhällsvetenskapliga ämnen som introducerades i kursen, Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning I. Kursen har fokus på att utveckla studenternas förtrogenhet med sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som skapar förutsättningar för att i undervisning kunna sätta elevens kunskapsbildning i fokus. Kursen har vidare fokus på studenternas förmåga att anlägga teoretiska perspektiv på dessa frågor.

I kursen fördjupas följande:

- Relationen mellan skolämnen och ämnesvetenskapliga sammanhang - Gestaltning av ämnesinnehåll i olika undervisningssituationer - Teoretiska perspektiv på lärande och kunskapsbildning - Läroplansteori, betyg och bedömning

- Psykosociala aspekter på lärararbete

- Kommunikation och kunskapsbildning, särskilt IKT:s möjligheter och begränsningar för undervisning och lärande.

Kursens övergripande syfte är att utveckla och fördjupa den didaktiska kompetens som läraryrkets professionalitet grundar sig på och därigenom ge de studerande förutsättningar att behärska en komplex

(19)

och varierad undervisningspraktik.

Efter att ha genomgått kursen förväntas den studerande:

- diskutera utifrån ämnesdidaktiska frågeställningar med relevans för läraryrket och de aktuella ämnena

- diskutera olika sätt för hur urval och organisering av undervisning formas av relevanta styrdokument, ämnesvetenskapliga sammanhang, teorier om lärande och kunskapsbildning samt ämnesdidaktiska perspektiv och begrepp

- visa på fördjupade kunskaper om betyg i bedömning, i praktik och teori

- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat

- påvisa möjligheterna och begränsningarna med IKT - verktyg för kunskapssökande och kunskapsbildning i olika ämnen.

Undervisning

I kursen används olika arbetsformer och arbetssätt: föreläsningar, seminarier, workshops, gruppövningar samt individuella muntliga presentationer. Seminarier, gruppövningar och workshops är obligatoriska inslag i kursen och 80 % närvaro krävs för godkänt resultat I information som meddelas senast vid kursstart anges vilka inslag i kursen som är obligatoriska, hur olika undervisningsaktiviteter skall förberedas samt hur frånvaro kan kompenseras. Undervisningsspråk för alla lärandeaktiviteter är svenska.

Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras

- två muntliga examinationer i samtalsform - två skriftliga inlämningsuppgifter

- en digitalt baserad individuell inlämningsuppgift"

d. I kursen används fortlöpande examination inom ramen för obligatoriska seminarier och gruppövningar samt individuella skriftliga examinationsuppgifter. För att få slutbetyget E på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga examinationer samt fullgjorda obligatoriska uppgifter och fullgjord närvaro om 80%.

Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med ansvarig lärare medge den studerande

befrielse från skyldigheten att delta i viss obligatorisk undervisning, studenten kan då åläggas en kompensationsuppgift.

e. För varje kurstillfälle ska minst två examinationstillfällen finnas under aktuell termin. Minst ett examinationstillfälle ska dessutom erbjudas den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar mot det. Framställan om detta ska göras till CeSams styrelse

Betygskriterier fastställs av examinator och anges i skriftliga anvisningar som tillhandahålls inför varje kursstart.

(20)

f. Komplettering av betyget Fx på examinationsuppgifter kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator.

Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E.

När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminersperiod examineras enligt denna kursplan

Kurslitteratur

För aktuell kurslitteratur hänvisas till kursens hemsida. Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast en månad före start.

(21)

Per Båvner 130619

VFU-placering på åk 7-9 av studenter på ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan.

Bakgrund

Under en längre tid har det varit svårt att få fram tillräckligt många VFU-platser för ämneslärare med inriktning mot gymnasiet. Samtidigt önskar skolhuvudmännen fler lärarstudenter i grundskolans 7-9.

Det är därför inte bara rimligt utan ofta också önskvärt att tillåta placering av studenter med

inriktning mot gymnasiet på åk 7-9. Eftersom dessa valt en annan inriktning så bör en sådan placering inskränkas till max en VFU-period och denna period bör heller inte vara den långa som omfattar 15 eller 16 hp.

Samordningsgruppen beslutar

Att studenter som läser ämneslärarprogrammet, eller KPU, med inriktning mot arbete i

gymnasieskolan ska kunna få placering under en av sina VFU-perioder på grundskolans åk 7-9. För den långa VFU-perioden om 15 eller 16 hp måste dock studenten få placering på gymnasieskola.

(22)

PM

2013-06-19

1 (9)

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00

106 91 Stockholm Universitetsvägen 16 E-post: svante.fjelkner@su.se www.su.se

Svante Fjelkner Controller

Planeringsavdelningen

Lärarutbildningsbudget 2014

Under de senaste åren har budgeten avseende universitetets lärarutbildningar delats upp i en del som fördelas av områdesnämnderna (den viktigaste är takbelopp för grundutbildningen) och en annan del som fördelas efter förslag från samordningsgruppen för universitetets lärarutbildningar. Den sistnämnda avser resurser för samordning av lärarutbildningens olika program, VFU-kostnader, medel för forskning och forskarutbildning avseende

lärarutbildningarna samt vissa särskilda medel som universitet får genom det årliga regleringsbrevet.

Samordningsgruppen kommer förmodligen att besluta om vissa av nedanstående budgetprinciper vid sitt möte den 19 juni 2013. Resterande budgetprinciper kommer att diskuteras vid mötet och kommer sedan att beredas vidare av planeringsavdelningen under sommaren för beslut den 28 augusti respektive 25 september. Den 10 september kommer ett utkast till budgetförslag att skickas till områdesövergripande rådet inför deras möte den 17 september.

Samordningsresurs för utbildningen som helhet och studievägledning

Medlen avser: Studierektorsfunktion eller motsvarande och ersättning för studievägledning för de delar av lärarutbildningarna där studenterna inte läser vid hemvisten.

Ansvar: Hemvisten hjälper lärarstudenter med övergripande frågor angående utbildningen. Studenterna vänder sig till hemvisten med frågor om studiegång, byte av inriktning, studieuppehåll, återupptagande av studier, avbrott på program, studievägledning, tillgodoräknande, byte av studieort och hemvisten har även en viss studiesocial funktion. Hemvisten avsvarar för att fördela medlen mellan utbildningen som helhet och studievägledning.

Total tilldelning 2013: 6 156 tkr

(23)

2 (9)

Total tilldelning 2014: 6 156 tkr exkl. pris- och löneomräkning, varav 4 606 tkr till det som år 2013 avsattes för utbildningen som helhet och

studievägledning, 600 tkr till UTEP-administration och 950 tkr till en ny utvecklingsresurs för samordningsgruppen (som t.ex.

kan användas till extra ersättning för trepartssamtal till CeHum för fritidspedagogernas extra behörighet)

Nya fördelningsprinciper: Ersättningen för samordningsansvaret kommer dels att bestå av en fast del och dels av en rörlig del. Eftersom syftet med ersättningen är att kompensera hemvisterna för kostnader då studenterna inte läser vid den egna institutionen fördelas den fasta delen efter hur stor andel av lärarutbildningsprogrammen som läses vid andra institutioner än den egna och den rörliga delen fördelas efter antalet helårsstudenter som läser vid de olika lärarprogrammen i kombination med hur stor andel av

respektive program som läses vid andra institutioner än den egna. Tanken med den fasta delen är att det finns en del ansvar som inte är beroende av antalet studenter utan som måste till oavsett studentgruppens storlek.

Enligt förslaget fördelas den rörliga delen efter antal studenter enligt VHS-statistik avseende antagningstal ht 12 och VT13, antalet studenter på förskollärarprogrammet är dock uppräknat i enlighet med regleringsbrevet. Denna statistik är inte helt tillförlitlig men bör ge en god fingervisning om programmens storlek. Fördelningen mellan den fasta och rörliga delen är 50 % fast och 50 % rörlig del. Se bilaga 1 (första fliken i

Exceldokumentet).

Utöver de fasta och rörliga ersättningarna får MND och CeHum särskilda medel för hemvistansvar från UTEP.

Från och med 2014 får Samordningsgruppen en särskild budgetpost som ska användas till riktade utvecklingsinsatser under året.

Övergångslösning: Den nya fördelningsprincipen till hemvisterna införs succesivt under en treårsperiod. År 2014 kommer en tredjedel av

tilldelningen att fördelas efter den nya fördelningsprincipen och resterande två tredjedelar kommer att motsvaras av två

tredjedelar av 2013 års fördelning till utbildningen som helhet och studievägledning. Se bilaga 1 och 2 (första och andra fliken i Exceldokumentet).

(24)

3 (9)

Finansiering: Detta finansieras som en kolumn 4 omfördelning i

universitetsstyrelsens budgetbeslut. Områdesnämnderna föreslås fördela kostnaderna på universitetets samtliga institutioner.

(25)

4 (9)

Förslag till beslut: Samordningsgruppen för lärarutbildningarna beslutar att föreslå universitetsstyreslen att fördela 6 156 tkr exkl. pris- och

löneomräkning till områdesnämnderna och till

samordningsgruppen för lärarutbildningarna i enlighet med ovanstående principer.

VFU-verksamheten

Medlen avser 2013: Lärarresurs i VFU-kurser, regional VFU-samordning, samordning av handledningsskoleprojektet och egen VFU- samordning för Studie- och yrkesvägledarprogrammet vid EDU.

Ansvar: Institutionerna ansvarar för sina delar av VFU-verksamheten.

Total tilldelning 2014: 8 319 tkr exkl. pris- och löneomräkning ((12 834 - 357) / 3 * 2).

Fördelningsprinciper 2013: Ersättningen för VFU-ansvariga har baseras på uppskattad storlek av uppdragen, antal VFU-kurslärare har fördelats efter antal av det som tidigare var profilområden, ersättningen för samordning av handledningsskoleprojektet har baseras på uppskattad storlek av uppdraget och ersättningen för egen VFU- samordning har baseras på uppgifter från berörd institution.

Avvecklingslösning: I det äldre lärarprogrammet var VFU:n insprängd i ett flertal kurser vilket berättigade institutionerna att klassificera dessa kurser till 50 % som utbildningsområde undervisning vid HS och till 25 % vid N. För att kompensera de institutioner som ansvarade för VFU-verksamheten omfördelades medel för att täcka en del av VFU-kostnaderna. I de nya lärarutbildningarna är VFU:n inte längre delar av kurser utan istället finns det separata VFU-kurser och det är dessa kurser som avräknar takbelopp för VFU-verksamheten och det är också till stor del dessa institutioner som har kostnader för VFU-verksamheten.

Att fortsätta med en omfördelning för de nya lärarprogrammen är inte längre nödvändigt (däremot kan det i undantagsfall

(26)

5 (9)

uppstå behov av att reglera VFU-kostnader mellan institutioner men detta kan hanteras av berörda institutioner istället för av universitetsstyrelsen).

Det äldre lärarprogrammet är fortfarande en stor del av universitetets samlade lärarutbildning och därför bör berörda institutioner nästa år få två tredjedelar av 2013 års resurs för VFU-verksamheten, en tredjedel år 2015 och ingen ersättning år 2016.

I lärarutbildningsbudgeten för 2013 är en halvtidstjänst till CeHum avsatt för handledningsskoleprojektet men denna tjänst får från och med nästa år antingen finansieras inom ramen för samordningsgruppens utvecklingsresurs eller av de särskilda medel universitetet har fått för projektet.

Finansiering 2013: Kostnaderna har fördelats efter områdesnämndernas utnyttjade takbelopp i kronor inom utbildningsområde undervisning under de tre senaste åren (2009-2011). UTEP:s avräknade takbelopp har flyttats från Nat till HumSam.

Förändring 2014: Kurser inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan har under de senaste åren fått bära en stor del av kostnaderna för VFU-verksamheten eftersom dessa kurser är klassificerade som utbildningsområde

undervisning. I samband med införandet av VFU-prislappen sänktes undervisningsprislappen och därför är det rimligt att skynda på minskningen av VFU-kostnader för dessa

institutioner. Av den anledningen bör de institutioner som ansvarar för de stora generella AUO- och UVK-kurserna få sin andel av kostnaderna minskade med 25 %.

Tidigare år har kostnaderna fördelats efter nämndernas utnyttjade takbelopp i kronor inom utbildningsområde undervisning men om man använder sig av helårsstudenter enligt Ladok behöver man inte ta hänsyn till flytten av UTEP:s takbelopp till HumSam-området då den absoluta merparten av UTEP:s kurser är flyttade i systemet.

Finansiering 2014: Kostnaderna fördelas efter områdesnämndernas antal anslagsfinansierade helårsstudenter inom utbildningsområde undervisning under de tre senaste åren (2010-2012) exklusive 25 % av helårsstudenterna som har registrerats på Institutionen

(27)

6 (9)

för pedagogik och didaktik, Specialpedagogiska institutitonen, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Filosofiska institutionen och

Juridiska institutionen. Helårsstudenter registrerade på UTEP och RSH exkluderas helt. Se bilaga 3 (tredje fliken i

Exceldokumentet).

Förslag till beslut: Samordningsgruppen för lärarutbildningarna beslutar att föreslå universitetsstyreslen att omfördelas medel mellan

områdesnämnderna i enlighet med ovanstående principer

VFU-ersättning till kommuner

Medlen avser: Studentavdelningen uttaxerar medel från områdesnämnderna för att betala VFU-ersättning till kommuner. Specialpedagogiska institutionen betalar ut ersättning för sin VFU/praktik och fakturerar Studentavdelningen för detta.

Ansvar: Studentavdelningen ansvarar för att senast den 1 september presentera en uppskattning avseende 2014 års kostnader för VFU-ersättning till kommuner och en uppskattning av hur mycket av innevarande års medel som kommer att finnas vid årsskiftet.

Total uttaxering 2013: Maximalt 18 000 tkr (minskas med kvarvarande medel från 2012)

Total uttaxering 2014: Prognos tas fram av Studentavdelningen efter sommaren.

Beloppet kommer att minskas med kvarvarande medel från 2013.

Finansiering 2013: Kostnaderna har fördelats efter områdesnämndernas utnyttjade takbelopp i kronor inom utbildningsområde undervisning under de tre senaste åren (2009-2011). UTEP:s avräknade takbelopp har flyttats från Nat till HumSam.

Förändring 2014: Med anledning av införandet av den nya VFU-prislappen är det rimligt att institutioner som avräknar VFU-prislapp står för merparten av VFU-kostnaderna. Eftersom prislappen infördes 1

(28)

7 (9)

januari 2013 finns det ännu inte tillräckligt med utfallssiffror att gå på och detta samtidigt som en stor del av lärarutbildningen fortfarande är av den äldre varianten gör att det är rimligt att behålla tidigare fördelningsprincip. Kostnaderna bör fördelas på motsvarande sätt som VFU-verksamheten.

Finansiering 2014: Kostnaderna fördelas efter områdesnämndernas antal anslagsfinansierade helårsstudenter inom utbildningsområde undervisning under de tre senaste åren (2010-2012) exklusive 25 % av helårsstudenterna som har registrerats på Institutionen för pedagogik och didaktik, Specialpedagogiska institutitonen, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Filosofiska institutionen och

Juridiska institutionen. Helårsstudenter registrerade på UTEP och RSH exkluderas helt. Se bilaga 3 (tredje fliken i

Exceldokumentet).

Beslut kan först fattas efter det att Studentavdelningen har tagit fram prognos för nästa års kostnad för VFU-ersättning till kommuner

Förslag till beslut: Samordningsgruppen för lärarutbildningarna beslutar att föreslå universitetsstyrelsen att Studentavdelningen maximalt får uttaxera XXX tkr från områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap och XXX tkr från områdesnämnden för naturvetenskap under 2014. Beloppet ska minskas med

kvarvarande medel från 2013.

Utbildningsvetenskaplig forskning

Medlen avser: Utbildningsvetenskapligt forskningsanslag.

Ansvar: Områdesnämnderna ansvarar för att hela forskningsanslaget går till utbildningsvetenskaplig forskning men får i övrigt fritt fördela anslaget.

Total tilldelning 2014: 72 266 tkr exkl. pris- och löneomräkning.

(29)

8 (9)

Princip för fördelning: 2014 års fördelning motsvarar 2013 års fördelning med pris- och löneomräkning.

Förslag till beslut: Samordningsgruppen för lärarutbildningarna beslutar att föreslå universitetsstyrelsen att det utbildningsvetenskapliga

forskningsanslaget ska fördelas på motsvarande sätt som 2013.

Särskilda åtaganden

Medlen avser: Medel för utveckling av lärarutbildning för dövas och hörselskadades behov och medel för utveckling av

ämneslärarexamen i minoritetsspråken finska och meänkäli.

Ansvar: Institutioner som erhåller medel ansvarar för att åtagandena blir utförda.

Total tilldelning 2013: Utveckling av lärarutbildning för dövas och hörselskadades behov tilldelades 2 260 tkr (+ ev ofördelade medel från tidigare år) och lärarutbildning i minoritetsspråk tilldelades 2 500 tkr.

Total tilldelning 2014: Tilldelas universitetet i regleringsbrev.

Fördelningsprinciper: Utveckling av lärarutbildning för dövas och hörselskadades behov tilldelas områdesnämnderna enligt det beslut som samordningsgruppen har fattat avseende fördelning för åren 2013 och 2014. Ofördelade medel från 2013 fördelas enligt samma princip (193 944 kronor).

Medel för lärarutbildning i minoritetsspråk tillfaller områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap.

(30)

9 (9)

Förslag till beslut: Samordningsgruppen för lärarutbildningarna beslutar att föreslå universitetsstyrelsen

att medel för utveckling av lärarutbildning för dövas och hörselskadades behov ska tillfalla områdesnämnderna enligt samma proportioner som 2013, samt

att medel för lärarutbildning i minoritetsspråk tillfaller områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap.

(31)

Per Båvner 130619

Minskning av högskoleprovskvoten från VT2014 för ett antal utbildningar

Inledning

Sedan första antagningen till 2011-års lärarutbildning har kvotgrupperna för urvalsgrunderna betyg och högskoleprov fördelats med 50 procent till vardera. På senare tid har det uppmärksammats på Stockholms universitet och sedan i media och av regeringen att det krävs väldigt låga resultat på högskoleprovet för att komma in på vissa lärarprogram. Det har därefter initierats en diskussion på Stockholms universitet och alla berörda samordningsinstitutioner har nu kommit fram till att vi bör minska kvotgruppen för urvalsgrunden högskoleprov. Denna åsikt delas även av utbildningsledarna.

Förordningen

När det är fler sökande till en utbildning än det finns platser, så måste man göra ett urval. En student som har anmält sig i tid samt har allmän behörighet och eventuell särskild behörighet för utbildningen kommer med i urvalsprocessen.

Urvalsprocessen följer en viss ordning där man tillsätter platserna nivå efter nivå. I första nivån får de som har platsgaranti en plats på utbildningen. För att det skall bli aktuellt att gå ner en nivå så skall alla på den överliggande nivån först vara antagna.

 Nivå 1 - Platsgaranti

 Nivå 2 - De tre urvalsgrunderna: Betyg, högskoleprov och alternativt urval.

 Nivå 3 - Övriga behöriga sökande.

 Nivå 4 - Sent Anmälda.

I nivå 2 så tillsätts platserna utifrån utbildningens urvalsgrunder. Det finns tre urvalsgrunder: betyg, högskoleprov och alternativt urval. Det är olika fördelning mellan urvalsgrunderna mellan olika utbildningar men i regel så skall minst 1/3 vara betyg, minst 1/3 högskoleprov och högst 1/3 alternativt urval. Andelen alternativt urval kan utökas efter tillstånd från Högskoleverket. För utbildningar som leder till konstnärlig examen så får alternativt urval användas till samtliga platser.

Beslutsgången

Beslut angående kvotgruppsstorlek bör tas i samband med att samordningsgruppen fattar beslut om att ge programmet eller ämneskombinationen och därmed enligt samma beslutsordning. Detta har dock inte skett hittills och därför föreslås nu att samordningsgruppen beslutar att fördelningen mellan kvotgrupperna vid antagningen till lärarutbildningarna VT 2014 blir 2/3 betyg och 1/3 högskoleprov.

När det gäller förskolärarprogrammet har det redan fattats ett beslut på fakultetsnivå att minska andelen platser för sökande från högskoleprovet till 1/3.

Förslag

För grundlärarprogrammet (alla tre inriktningar) och för nedan listade ämneskombinationer för

ämneslärarprogrammet för arbete i gymnasieskolan eller vuxenutbildningen beslutas att kvotgruppernas storlek för antagning till VT2014 fördelas mellan urvalsgrunderna så att det blir 2/3 betyg och 1/3 högskoleprov.

(32)

Ämneskombinationer för Ämneslärarprogrammet för arbete i gymnasieskolan eller vuxenutbildningen (300-330 hp) VT14

Ingångsämne: Kan kombineras med:

Engelska (120 hp) Franska (90 hp)

Geografi (90 hp)

Historia (90 hp)

Italienska (90 hp)

Matematik (90hp)

Religionskunskap (90 hp)

Spanska (90 hp)

Svenska som andraspråk (90 hp)

Tyska (90 hp)

Svenska (120 hp) Engelska (90 hp)

Franska (90 hp)

Geografi (90 hp)

(33)

Historia (90 hp)

Italienska (90 hp)

Spanska (90 hp)

Svenska som andraspråk (90 hp)

Tyska (90 hp)

Historia (120hp) Engelska (90 hp)

Geografi (90hp)

Religionskunskap (120hp) Engelska (90 hp)

Geografi (90hp)

Historia (90hp)

(34)