Foto på omslaget: Camilla Zilo
FÖRORD
I Länsstyrelsens uppgifter ingår att bidra till arbetet med att uppnå regeringens mål för bostadspolitiken. För detta ändamål samlas uppgifter in om det befintliga bostadsbeståndet, det vill säga antalet påbörjade, färdigställda och lediga
lägenheter i länets kommuner, i syfte att få kunskap om länets bostadsmarknad.
I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) regleras regeringens krav på kommunerna att planera sin bostadsförsörjning. Detta för att skapa förutsättningar för alla boende i kommunen att leva i bra boendemiljöer samt främja en ändamålsenlig bostadsförsörjning. Riktlinjer för bostads- försörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod och Länsstyrelsen ska stödja kommunerna med råd och underlag i deras arbete med bostadsplaneringen.
Enligt förordningen (SFS 2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska Länsstyrelsen årligen i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet. Länsstyrelsen redovisar i rapporten hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (SFS 2000:1383) om
kommunernas bostadsförsörjningsansvar samt hur boendeplaneringen samordnas regionalt.
Länsstyrelsens Bostadsmarknadsanalys grundar sig i stor omfattning på kommunernas svar i Bostadsmarknadsenkäten 2020. Enkäten besvarades av kommunerna i slutet av 2019 och i början av 2020, innan Corona-pandemin. Hur pandemin kommer att påverka bostadsmarknaden och bostadsförsörjningen i länet är idag svårt att svara på. Men det är stor sannolikhet att den bland annat kommer att påverka bostadsbyggandet, hushållens förmåga att tillgodose sina bostadsbehov och därmed också hemlösheten och inträdet på bostadsmarknaden.
Länsstyrelsens Bostadsmarknadsanalys blir därmed en analys över rådande utgångsläge i länets kommuner innan Corona-pandemin bröt ut.
Denna rapport är en redovisning av situationen på bostadsmarknaden i
Kronobergs län och baseras till stor del på statistik från Statistiska Centralbyrån samt kommunernas svar i Boverkets Bostadsmarknadsenkät (BME). Länsstyrelsen har valt att fokusera på bostadsmarknad, befolkningsutveckling och
marknadsförutsättningar för att redovisa läget på bostadsmarknaden i länet.
Rapporten är framtagen av samhällsplanerare Marie Ståhle och planarkitekt Marina Martinsson. En arbetsgrupp med länsarkitekt Gunnel Henriksson, integrationsdirektör Gisela Andersson, Linda Fetiu, samordnare
brottsförebyggande arbete och Susanne Frank, samordnare social hållbarhet har deltagit i processen.
Maria Arnholm
Landshövding Gunnel Henriksson
Länsarkitekt
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord... 3
Innehållsförteckning... 4
Sammanfattning och slutsatser... 6
Befolkningsökning och bostadsbrist... 6
Bostadsbeståndet och bostadsbyggandet... 6
Kommunernas bostadsplanering... 6
Bostäder för alla... 7
Strategisk boendeplanering... 9
Regeringen... 9
Boverket... 9
Länsstyrelsens roll... 9
Kommunernas roll... 11
Läget i länet... 12
Bostadsmarknad... 12
Bostadsbeståndet... 14
Prisläget i länets bostadsbestånd... 17
Småhus... 17
Bostadsrätter... 20
Hyresrätter... 21
Bostadsbyggande... 22
Påbörjat byggande... 22
Färdigställda bostäder... 23
Förväntat byggande... 25
Bygglov... 26
Allmännyttan... 27
Befolkning... 28
Födelseöverskott och flyttnetto... 32
Åldersstruktur... 34
Befolkningstäthet... 36
Marknadsförutsättningar... 37
Inkomst... 37
Arbetsmarknad... 39
Pendling... 41
Utbildning... 43
Bostäder för alla?... 44
Bostäder för nyanlända... 45
Boende för nyanlända – ett viktigt samverkansområde i länet... 47
Begränsningar av asylsökandes boende i fyra områden i Växjö kommun... 48
Bostäder för ungdomar... 48
Bostäder för studenter... 49
Bostäder för äldre... 51
Bostäder för personer med funktionsnedsättning... 52
Hemlöshet... 53
Regleringsbrevsuppdrag 2020 – vräkningsförebyggande arbete... 53
Socialstyrelsens nationella kartläggning... 53
Kommunernas insatser... 55
Bostadsbrist och segregation... 55
Möta framtiden... 57
Kommunernas utmaningar... 57
Kommunernas verktyg... 58
Samverkan kring bostadsförsörjning... 58
Kommunal bostadsförmedling... 59
Förturssystem för bostad... 59
Kommunala hyresgarantier... 59
Riktlinjer för bostadsförsörjning... 59
Samarbetet mellan länsstyrelse och kommun... 60
Källförteckning... 62
SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
BEFOLKNINGSÖKNING OCH BOSTADSBRIST
Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län har som helhet varit positiv under hela 2000-talet, med en mer kraftig ökning efter år 2005. Den positiva befolknings- utvecklingen beror främst på ett positivt flyttnetto med tyngdpunkt på inflyttade från utlandet. Länet har under lång tid även haft ett positivt födelsenetto, medan det inrikes flyttnettot varit negativt. År 2019 uppgick länets invånare till 201 469 personer.
Med befolkningsökningen ökar också behovet av bostäder. I årets bostads- marknadsenkät uppger sju av länets åtta kommuner att de i dagsläget har ett underskott av bostäder. Markaryd har som enda kommun angett att det är balans i kommunen som helhet och även på centralorten. Det är ett underskott i de övriga centralorterna i länet och det är även ett underskott utanför centralorten i fem av kommunerna.
BOSTADSBESTÅNDET OCH BOSTADSBYGGANDET
Åren 2016 och 2017 påbörjades rekordmånga bostäder i länet, 1584 respektive 1500. Trots att antalet påbörjade bostäder sedan halverades år 2018, låg länet kvar på en historiskt sett hög byggnadstakt. År 2019 påbörjades drygt 1100 bostäder i länet vilket var cirka 350 fler än året innan. Majoriteten av de påbörjade
bostäderna byggdes i flerbostadshus. Antalet färdigställda bostäder däremot sjönk, som en följd av det lägre påbörjandet som skedde 2018. I den största kommunen, Växjö, byggdes drygt 75% av länets totala antal färdigställda bostäder i nybyggda hus år 2019.
Boverket skrev i sin prognos för bostadsbyggandet 2019 att läget på bostads- marknaden hade stabiliserats efter ett osäkert läge åren innan. Prognosen gjordes dock innan Corona-pandemin bröt ut. Vi vet ännu inte hur bostadsmarknaden kommer påverkas, men den kommer sannolikt att förändras.
Sett till det totala bostadsbeståndet har Kronobergs län i jämförelse med riket i övrigt en hög andel småhus. Växjö kommun skiljer ut sig, jämfört med resten av länet, med 43,1% småhus mot länssnittet 65,6%. Trenden i samtliga åtta
kommuner är dock att andelen småhus minskar. Länsstyrelsen kan se att de statliga stöden för bostadsbyggande har bidragit till ett ökat bostadsbyggande i de mindre kommunerna och framförallt ett ökat byggande av flerbostadshus.
Även statligt bidrag för sanering av förorenade områden har kunnat möjliggöra för ny bostadsbebyggelse.
KOMMUNERNAS BOSTADSPLANERING
I enkäten bedömer kommunerna även hur bostadsmarknadsläget kommer att se ut om tre år. Kommunen med flest invånare i länet, Växjö, bedömer att brist finns i hela kommunen, men kan ändå se att det bör bli balans utanför centralorten om tre år. Ljungby, Markaryds och Tingsryds kommuner anger att det kommer vara balans i kommunen som helhet och Markaryd och Tingsryd anger att det kommer vara balans i kommunens centralort. Alvesta, Lessebo, Uppvidinge och Älmhult ser däremot ett fortsatt underskott på bostadsmarknaden i kommunens övriga delar. Tingsryd ser som enda kommun ett överskott om tre år, när det gäller
kommunens övriga delar. Samtliga kommuner i länet ser ett behov av fler hyresrätter och då framförallt ettor, tvåor och treor.
Kommunerna anger att hårda lånevillkor för privatpersoner är den enskilt största faktorn som begränsar bostadsbyggandet. Brist på detaljplanelagd attraktiv mark och även konflikter med statliga intressen enligt miljöbalken (exempelvis strand- skyddet) är andra stora hinder.
Länsstyrelsen arbetar på olika sätt med att stödja kommunernas arbete i planeringen och bostadsbyggandet. Tidig dialog med kommunerna och den tvärsektoriella samverkan internt på länsstyrelsen kring bland annat planärenden bidrar till hållbara och goda boendemiljöer. Länsstyrelsen arbetar för att
upprätthålla en fortsatt god dialog med kommunerna och för att stödja dem i planeringsprocesserna.
Samtliga kommuner i Kronobergs län hade antagna riktlinjer för bostads- försörjningen 2019. Länsstyrelsen har anordnat konferenser, besökt kommuner och besvarat remisser av bostadsförsörjningsprogram för att stötta kommunerna i deras arbete. Länsstyrelsen ser att kommunerna har utvecklat sitt arbete med bostadsförsörjningen, men det är viktigt att detta fortsätter. Länsstyrelsen kan även se att kommunerna har börjat med ökad förvaltningsövergripande sam- verkan kring bostadsplaneringen. Vi anser att planeringen behöver inriktas, inte bara på nybyggnation, utan också på det befintliga bostadsbeståndet som behöver uppmärksammas genom ombyggnader och kvalitetsförbättringar.
BOSTÄDER FÖR ALLA
En del av underskottet på bostadsmarknaden utgörs av brist på bostäder för nyanlända, ungdomar, studenter och bostäder för personer med funktions- nedsättning. Kronobergs län har under många år haft ett högt mottagande av nyanlända i jämförelse med flertalet övriga län i landet. Länets mottagande är fortsatt unikt i landet. Bostadsbristen för nyanlända har också ökat och
Länsstyrelsen bedömer att boende för nyanlända är fortsatt ett viktigt samverkans- område för länet.
I flertalet kommuner anges att det finns brist på bostäder för ungdomar, en grupp som konkurrerar med övriga grupper på bostadsmarknaden, men trängs undan då de ofta har sämre ekonomiska förutsättningar. Detta kan leda till att ungdomar som inte hittar bostäder måste tacka nej till jobberbjudande. Ungdomar kan tvingas att bo kvar hemma eller flytta från länet, vilket inte heller är bra för arbetsmarknaden. Länsstyrelsen anser att där ungdomsbostäder behövs är det viktigt med satsningar på små bostäder med överkomliga hyror.
I flertalet kommuner byggs och förväntas ytterligare byggande av bostäder för äldre mot bakgrund av en allt åldrande befolkning. Om olika alternativa boendeformer erbjuds så kan flyttkedjor skapas där bland annat villor och lägenheter frigörs till andra grupper av bostadssökande. En viktig faktor för att sätta igång flyttkedjor är dock att det också byggs nya, billiga bostäder som fler grupper har råd med och exempelvis motiverar en flytt från en villa till en nybyggd lägenhet.
Bristen på bostäder i allmänhet och hyreslägenheter i synnerhet bidrar till problem med hemlöshet, trångboddhet och segregation. Dessa frågor kan inte lösas enbart genom byggande utan en mängd andra åtgärder behöver också ske inom andra samhällsområden. Länsstyrelsen ser det som viktigt med insatser för att motverka
hemlöshet och stödja resurssvaga grupper. Flertalet kommuner arbetar med detta exempelvis genom hyresgarantier, uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar med mera.
Länsstyrelsen har för år 2020 och 2021 ett uppdrag i sitt regleringsbrev från regeringen, att stödja kommunerna i arbetet med att motverka vräkningar av barnfamiljer. Barnkonventionen har i år blivit lag. Ett tryggt boende är av stor betydelse för barn. Länsstyrelsen anser att det är viktigt med dialog mellan olika berörda parter kring dessa frågor och att tillsammans finna bra arbetssätt. Därför planerar vi bland annat hösten 2020 att anordna en konferens inom ramen för uppdraget.
Foto: Marie Ståhle
STRATEGISK BOENDEPLANERING
REGERINGEN
Ansvaret för bostadsplaneringen i Sverige ligger på finansdepartementet med Per Bolund, finansmarknads- och bostadsminister, samt biträdande finansminister, som ansvarigt statsråd.
Enligt regeringens hemsida är de övergripande målen gällande samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god
hushållning med naturresurser och energi främjas, samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Målet är också långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven (www.regeringen.se).
BOVERKET
I Boverkets prognos för bostadsbyggandet som gjordes i december 2019 framkom att läget på bostadsmarknaden har stabiliserats jämfört med förra prognosen som gjordes i juni 2019 då Boverket fortfarande såg ett osäkert läge på bostadsmarknaden.
I den senaste prognosen bedömde Boverket att antalet småhus skulle öka med 5%
och antalet bostadsrätter skulle minska med 7%. Prognosen skiljer sig dock åt i landet. I Storstockholm förväntas bostadsbyggandet öka något, i Storgöteborg ses en oförändrad byggtakt jämfört med 2019 och i Stormalmö ser de en fortsatt minskning. Den största ökningen ser de i större kommuner utanför storstads- regionerna. Däremot i mindre och medelstora kommuner ser Boverket en fortsatt minskning i bostadsbyggandet.
I Boverkets rapport Behov av nya bostäder 2018-2025 (Boverket, 2018) gjorde de en bedömning att det behöver färdigställas 67 000 bostäder varje år mellan 2018 och 2025 för att svara mot befolkningsökningen och för att det har byggts för lite på vissa platser under de senaste åren. I år förväntas 50 000 bostäder att färdigställas vilket är markant lägre än vad som behövs men det har också sina förklaringar.
LÄNSSTYRELSENS ROLL
Länsstyrelsen har i uppdrag att integrera de mänskliga rättigheterna och
jämställdhetsperspektivet i den egna verksamheten, samt att stödja kommunerna i arbetet med dessa frågor. Samhällsplaneringen, inklusive bostadsförsörjningen, berör ytterst invånarnas rätt till en skälig levnadsstandard. En fungerande
bostadsförsörjning villkorar även individens rätt till privatliv, till utbildning, hälsa och kultur med mera.
Det framgår av regeringens regleringsbrev till länsstyrelserna för år 2020 att verksamheten ska bidra till att uppnå målen om hållbar utveckling i Agenda 2030.
Agenda 2030 ska integreras i verksamheten på samma sätt som de andra
sektorsövergripande perspektiven. Flera av de 17 målen i Agenda 2030 har bäring på sociala och ekonomiska aspekter. Målen om jämställdhet, minskad ojämlikhet och hållbara städer har särskild betydelse för bostadsfrågan. Det är en mänsklig rättighet att ha tillgång till en bostad.
Den 1 januari 2014 trädde en revidering av lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL) i kraft och samtidigt infördes bostadsbyggande
och utveckling av bostadsbeståndet som ett nytt allmänt intresse enligt 2 kapitlet plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Länsstyrelsen ska enligt 3 § BFL arbeta genom att tillhandahålla råd, information och underlag till kommunerna i deras arbete med planeringen av bostadsförsörjningen.
Den 1 maj 2017 infördes även ett tillägg till Förordning (2007:825) med
länsstyrelseinstruktion 5 § punkt 9: Länsstyrelsen ska i sin verksamhet verka för att behovet av bostäder tillgodoses. Det innebär att bostadsfrågan tydliggörs bland övriga tvärsektoriella uppdrag i Länsstyrelsens verksamhet.
Länsstyrelsen i Kronobergs län hanterar bostadsfrågorna dels genom den regionala administrationen av statliga bostadsstöd, dels genom strategiska frågor med bostadsförsörjning, bland annat som stöd och remissinstans för
kommunernas bostadsförsörjningsprogramarbete och arbetet med bostads- marknadsanalysen. Länsstyrelsen verkar också för att en god bebyggd miljö ska uppnås genom rådgivning, framtagande av planeringsunderlag samt samråd och granskning i arbetet med kommunernas detalj- och översiktsplaner. Frågorna hanteras av enheten för hållbar samhällsplanering inom Länsstyrelsens
samhällsutvecklingsavdelning. En tvärsektoriell samverkan med olika sakområden inom länsstyrelsen bidrar till en helhetssyn på boendemiljöer och syftar till ett hållbart bostadsbyggande och en god livsmiljö. Kommunerna bjuds in till tidiga dialoger i planärenden för att förutsättningarna för planeringen ska kunna klargöras i ett tidigt skede.
I årets regleringsbrev till länsstyrelserna framgår att länsstyrelsen har ett särskilt uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete med att motverka vräkningar av barnfamiljer. Länsstyrelsen i Kronoberg har för avsikt att följa upp den konferens som anordnades tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar under 2019. Ytterligare en konferens under hösten 2020 ger möjlighet till att fördjupa dialogen, öka samverkan mellan olika aktörer samt visa på goda exempel. I länsstyrelsens instruktion 5 § framgår även att barns perspektiv ska beaktas.
Årshjulet på nästa sida beskriver alla landets länsstyrelsers gemensamma arbete med bostadsförsörjning. Årligen samlar länsstyrelserna in Bostadsmarknadsenkäten och sammanställer denna rapport – Bostadsmarkandsanalysen – om
bostadsmarknaden i länet. Länsstyrelserna ansvarar för att kvalitetssäkra svaren i enkäten och för bland annat en dialog med de åtta kommunerna i länet i arbetet.
Länsstyrelserna samlar också in de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagens värdeöverföringar föregående räkenskapsår och bedömer om värdeöverföringarna är i enlighet med vad som regleras i allbolagen (lagen om allmännyttiga
kommunala bostadsaktiebolag, 2010:879).
KOMMUNERNAS ROLL
Enligt 1 § BFL (Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 2000:1383) ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i syfte att skapa
förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Lagen säger också att kommunen vid behov ska samråda med andra kommuner som berörs av planeringen, och att kommunen varje mandatperiod ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen.
Kommunerna svarar varje år på Boverkets Bostadsmarknadsenkät (BME) som bland annat tar upp frågor om hur de planerar för bostadsförsörjningen.
Figur 1. Årscykel för länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning. Källa: Länsstyrelserna 2018
Årscykel för länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjningen
LÄGET I LÄNET
Boverket tog 2015 fram en byggbehovsprognos av nya bostäder fram till år 2025 och tre år senare en reviderad prognos för åren 2018 - 2025. Prognoserna utgår från det kvantitativa behovet av bostäder i Sverige.
För att kunna leva upp till det nationella målet för bostadspolitiken att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö, samt en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven, så måste även bostädernas
kvalitativa aspekter sammanfalla med konsumenternas efterfrågan. Det kräver kunskap om den nuvarande situationen samt den utveckling som har skett över tid av både bostadsmarknaden och dess konsumenter (Boverket 2015, 2018).
I följande kapitel kommer därför läget i länet utifrån aspekterna bostadsmarknad, bostadsbyggande, befolkning samt marknadsförutsättningar att redovisas.
BOSTADSMARKNAD
Vad som är att betrakta som en bostadsmarknad i balans respektive obalans är upp till kommunerna att bedöma. I målet om en välfungerande bostadsmarknad anges dock att det innebär att konsumenternas efterfrågan ska kunna mötas på bostadsmarknaden. Det är dessutom rimligt att anta att det behövs en viss andel lediga lägenheter för att marknaden ska fungera på ett tillfredsställande sätt, då det annars är svårt att kunna byta till en lämplig bostad när behoven förändras i ett hushåll (Boverket, 2015).
I den årliga bostadsmarknadsenkäten (BME) får kommunerna möjlighet att bedöma läget på bostadsmarknaden. I årets enkät uppger sju av länets åtta
kommuner att de har ett underskott av bostäder. I tabellen på nästa sida (tabell 1) framgår att läget i kommunerna över lag har förvärrats under de senaste åren.
Endast i Markaryds kommun har läget förbättrats i jämförelse med år 2017. Det är dock underskott i alla länets centralorter förutom i Markaryd. I drygt hälften av kommunerna råder det brist även utanför centralorten.
I bostadsmarknadsenkäten bedömer kommunerna även hur bostadsmarknadsläget kommer att se ut om tre år (tabell 2). Där anger tre kommuner; Ljungby,
Markaryd och Tingsryd, att de kommer ha balans i kommunen som helhet år 2023. Markaryd och Tingsryd är de två enda kommunerna som också bedömer att det kommer vara balans på centralorten, medan Ljungby i det fallet, liksom övriga kommuner i länet, väntar sig ett underskott. Endast tre kommuner anger att kommunen om tre år kommer att ha balans på bostadsmarknaden utanför centralorten och det är Ljungby, Markaryd och Växjö. Tingsryd däremot tror på ett överskott om tre år. Detta är ändå totalt en försämring i länet jämfört med bedömningen som gjordes 2019, då endast två kommuner förutspådde underskott utanför centralorten, på tre års sikt.
Kommunernas1 bedömning av läget på bostadsmarknaden
Totalt 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Uppvidinge
Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby
Centralort 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Uppvidinge
Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby
Övriga
kommundelar 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Uppvidinge
Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby
Balans Underskott Överskott Ej svarat
Tabell 1. Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden totalt i kommunen, i centralort samt i övriga kommundelar. Källa: BME 2019
1 I bostadsmarknadsanalysen för Kronobergs län redovisas statistiken för kommunerna i ordning efter kommunkod. Uppvidinge kommun har 60, Lessebo 61, Tingsryd 63, Alvesta 64, Älmhult 65, Markaryd 67, Växjö 80 och Ljungby 81.
Kommunernas bedömning av läget om tre år
Totalt Centralorten Övriga kommundelar Uppvidinge
Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby
Balans Underskott Överskott
Tabell 2. Kommunernas bedömning av bostadsmarknaden om tre år. Källa BME 2019
BOSTADSBESTÅNDET
Det totala kalkylerade bostadsbeståndet2 i Kronobergs län uppgick 31 december 2019 till knappt 95 400 bostäder. En viss eftersläpning av rapporteringen av bygglov gör att 2019 års siffror är underskattade. Småhus3 utgjorde 65,6% av bostäderna, vilket är en hög andel i förhållande till riket (42,6%). I jämförelse med riket är det också endast fyra län som har högre andel småhus; Kalmar, Gotlands, Hallands och Dalarnas län. Blekinge län hade år 2019 samma andel som
Kronoberg. Stockholms län utmärker sig med den allra lägsta andelen småhus i landet med sina 25,9%.
Trenden är att andelen småhus av det totala bostadsbeståndet minskar. I tabellen nedan ses en jämförelse mellan åren 2015 och 2019, där samtliga kommuner har minskat sin andel småhus de fem senaste åren.
2Bostadsbeståndet är beräknat på flerbostadshus, småhus och specialbostäder. Variabeln Övriga hus är utesluten, då det avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, exempelvis byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion.
3Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Fr.o.m.
2010 används det årliga fastighetstaxeringsregistret som bas för beräkningarna av bostadsbeståndet. I tidigare
Andel småhus i det totala bostadsbeståndet
2015 2019
Uppvidinge 72,5% 72,1%
Lessebo 72,2% 72,1%
Tingsryd 72,4% 72,5%
Alvesta 70,5% 69,7%
Älmhult 67,6% 66,9%
Markaryd 68,4% 67,4%
Växjö 44,7% 43,1%
Ljungby 61,0% 60,7%
Totalt i länet 66,2% 65,6%
Tabell 3. Andel småhus i det totala bostadsbeståndet år 2015 och 2019 i Kronoberg läns kommuner samt i länet som helhet. Källa: SCB
Av länets kommuner har Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge över 70% småhus medan Växjö utmärker sig med en låg andel, 43,1% småhus.
Den höga andelen småhus avspeglar sig i länets fördelning av upplåtelseformer (figur 2), där äganderätterna år 2019 uppgick till 48,2 % i jämförelse med 38,2% i riket som helhet. Andelen bostadsrätter i länet (11,2%) var istället betydligt lägre än i riket (23,7%).
Som framgår i diagrammet nedan (figur 3) har fem av länets åtta kommuner över 60% äganderätter i sitt bostadsbestånd (år 2019), och sju av åtta kommuner har lite drygt 30% hyresrätter. I en jämförelse mellan kommunerna är Växjö den kommun som utmärker sig mest med en betydligt lägre andel äganderätter och högre andel hyresrätter. Växjö är även den enda kommunen som har mer än 10%
bostadsrätter.
Ljungby och Älmhult är de enda kommunerna utöver Växjö som har mindre än 60% äganderätter. De har även högre andel bostadsrätter än övriga kommuner.
38,2%
38,1%
23,7%
Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt
Fördelningen av upplåtelseformer i riket
48%
41%
11%
Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt
Fördelningen av upplåtelseformer i länet
Figur 2. Fördelningen av upplåtelseformer i det totala bostadsbeståndet i länet respektive i riket år 2019.
Källa: SCB
Figur 3. Fördelningen av upplåtelseformer i det totala bostadsbeståndet i länets kommuner år 2019.
Källa: SCB 0%
20%
40%
60%
80%
100%
Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt
Fördelningen av upplåtelseformer i det totala bostadsbeståndet
I diagrammet ovan (figur 4) framgår det att andelen hyresrätter i flerbostadshus- beståndet är hög i länets alla kommuner i jämförelse med rikets 58%. Växjö är den kommun som har lägst andel hyresrätter med 70%, medan både Tingsryd och Uppvidinge har 96% hyresrätter i flerbostadsbeståndet (år 2019).
Trots att hyresbeståndet är högt i länet så har samtliga kommuner angett i bostadsmarknadsenkäten att de ser ett behov av att fler hyresrätter byggs de närmaste tre åren. Alla kommuner förutom Lessebo ser ett behov av tillskott på ettor, alla utom Tingsryd ser ett behov av tvåor och treor. Ett fåtal kommuner ser även ett behov av större hyreslägenheter.
Sju av åtta kommuner, undantaget Markaryd, anger att de ser ett behov av fler bostadsrätter i kommunen. De flesta kommunerna ser ett behov av fler tvåor, treor och fyror, medan ettor endast behövs i Uppvidinge. Ingen kommun har angett ett behov av femmor.
Figur 4. Fördelningen av upplåtelseformer i flerbostadshus i länets kommuner år 2019. Källa: SCB 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Uppvi dinge
Lessebo Tingsry d
Alve sta
Älmhu lt
Mark aryd
Växjö
Ljungb
y Riket
Hyresrätt Bostadsrätt
Fördelningen av upplåtelseformer i flerbostadshus
Foto: Gunilla Lindbladh
PRISLÄGET I LÄNETS BOSTADSBESTÅND
Småhus
Antalet sålda permanentbostäder (småhus) i Kronobergs län har varierat under 2000-talet. Under åren 2005-2007 var det toppnoteringar med i genomsnitt 1500 sålda småhus per år, för att därefter bli en minskande trend i samtliga av länets kommuner, med en lägsta försäljningssiffra år 2013 då sammanlagt 969 småhus såldes. Efter det har trenden vänt uppåt igen. De senaste fem åren har antalet sålda småhus legat ganska stabilt på i snitt 1160 per år fram till år 2019 då försäljningen ökade till knappt 1300 permanentbostäder i småhus.
Antal försålda permanentbostäder i småhus
2015 2016 2017 2018 2019
Uppvidinge 88 73 94 86 94
Lessebo 90 70 68 70 80
Tingsryd 102 92 91 104 86
Alvesta 117 148 130 135 140
Älmhult 128 124 130 147 147
Markaryd 79 74 102 72 89
Växjö 385 366 421 407 463
Ljungby 165 173 178 168 197
Länet 1154 1120 1214 1189 1296
Tabell 4. Antal försålda permanentbostäder i småhus i Kronobergs läns kommuner år 2015-2019. Källa: SCB
Figur 5. Antal försålda permanentbostäder i småhus Kronobergs län år 2005-2019. Källa: SCB 1448
1465 1543
13131153 1138
1150
1010 969
1139 1154
1120 1214
1189 1289
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Antal försålda permanentbostäder i Kronobergs län
Prisutvecklingen för permanenta småhus har varit stadig under 2000-talet, med en kraftigare utveckling under vissa år. År 2019 steg medelvärdet i Kronobergs län med 100 000 jämfört med föregående år och var då 1 951 000 kronor. De senaste fem åren har medelvärdet för köpeskillingen för permanenta småhus i länet ökat med drygt 400 000 kronor och ökningen har alltså varit kraftig. I jämförelse med omgivande län, har prisutvecklingen under senare år varit hög i samtliga län, men skillnaderna mellan länen är betydligt större nu än vad den var i början av 2000- talet (figur 6).
Figur 6. Köpeskilling för permanenta småhus, medelvärde i tusentals kronor på länsnivå, år 2000-2019. Källa: SCB
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län
Köpeskilling för permanenta småhus
Figur 7. Köpeskilling för permanenta småhus, medelvärde i tusentals kronor på kommunnivå år 2000-2019. Källa: SCB
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta
Älmhult Markaryd Växjö Ljungby
Köpeskilling för permanenta småhus
I en jämförelse av köpeskillingen mellan kommunerna kan det konstateras att skillnaderna har ökat under 2000-talet (figur 7). Prisutvecklingen har varit som starkast i Växjö och Älmhults kommuner sedan år 2000 (figur 8). Växjö har ett fortsatt högt medelpris i förhållande till övriga kommuner i länet.
Figur 8. Ökning i köpeskilling för permanenta småhus, medelvärde i tusentals kronor, under åren 2000-2019. Källa: SCB
436 528 551
1069
1387
689
2136
1005
0 500 1000 1500 2000 2500
Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby
Ökning av genomsnittlig köpeskilling år 2000-2019
Figur 9. Genomsnittlig köpesumma i kronor per kvadratmeter bostadsyta för småhus i juni 2020, baserat på försäljningsstatistik de senaste 12 månaderna. Källa: Svensk mäklarstatistik 2020
0 5000 10000 15000 20000 25000
Uppvi dinge
Lessebo Tingsry d
Alvesta Älmhu
lt Mark
aryd Växj
ö Ljungb
y Kronob
erg Riket
Pris per kvadratmeter bostadsyta
Det genomsnittliga kvadratmeterpriset för sålda småhus i Kronobergs län (juni 2020) är 15 164 kronor, vilket är lägre än rikets genomsnittliga pris på 25 779 kr/m².
Skillnaderna är stora mellan länets kommuner. Växjö och Älmhults kommuner har ett kvadratmeterpris över 15 000 kronor och enbart Växjö har ett kvadrat- meterpris över 20 000 kronor. Fyra av länets kommuner har ett kvadratmeterpris under 10 000 kronor.
I de närliggande länen är det genomsnittliga kvadratmeterpriset för småhus relativt likvärdigt i Kalmar (15 732 kr/m²), medan det är något högre i Blekinge (16 393 kr/m²) och i Jönköpings län (17 686 kr/m²).
Bostadsrätter
Prisutvecklingen för bostadsrätter i länet som helhet har varit stigande de senaste åren. I juni år 2020 var priset i genomsnitt 22 695 kr/m² för sålda lägenheter, till skillnad från år 2019 då siffran var 21 878 kr/m². För riket var siffran 40 224 kr/m².
Länet hade en stark prisutveckling under tiden februari 2016 – februari 2017, men vid perioden mars 2017 – mars 2018 mattades prisökningen av och fortsatte så under åren 2018-2019. Kvadratmeterpriset för sålda lägenheter i Kronobergs län var något lägre än i Jönköpings län (24 693 kr/m²) medan det var betydligt högre än i Kalmar län (17 930 kr/m²) och Blekinge län (19 303 kr/m²).
Medelpriset i Växjö kommun ligger cirka 13% över länets snittpris med sina 25 745 kr/m². Älmhult har ett medelpris på 15 470 kr/m², Alvesta på 10 874 kr/m², Ljungby på 14 347 kr/m². Resterande kommuner har mindre än 10 000 kr/m² som genomsnittlig köpesumma. Alvesta, Tingsryd och Uppvidinge kommun har haft en lägre genomsnittlig köpesumma mellan juni 2019 och juni 2020, jämfört med perioden maj 2018 – maj 2019, medan de andra kommunernas ökade.
Figur 10. Genomsnittlig köpesumma i kronor per kvadratmeter bostadsyta för bostadsrätter under perioden juni 2019 – juni 2020. Källa: Svensk mäklarstatistik 2020
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000
Uppvi dinge
Lessebo Tingsry d
Alve sta
Älmhu lt
Mark aryd
Växj ö
Ljungb y
Kronob
ergs län Riket
Pris per kvadratmeter bostadsyta
Markaryd och Uppvidinge har färre 10 lägenheter sålda under perioden juni 2019 – juni 2020, vilket kan påverka utfallet av medelpriset så att det inte är
representativt (Svensk mäklarstatistik, 2020).
Hyresrätter
Hyresförhandlingarna i kommunernas allmännyttiga bostadsbolag för år 2020 resulterade i att Växjöbostäder AB har den högsta hyreshöjningen med 2,45%.
Den lägsta hyreshöjningen har Vidingehem och Tingsrydsbostäder med 1,65%.
Detta kan jämföras med den högsta hyreshöjningen totalt i landet (allmännyttiga och privata hyresvärdar) som är 2,72% och de lägsta som ligger på 0,30%.
(Hyresgästföreningen, 2020)
Värt att poängtera; en jämförelse över tid av den genomsnittliga hyran speglar inte nödvändigtvis de årliga hyresförhandlingarna mellan bostadsbolagen och
Hyresgästföreningen. Anledningen är att den genomsnittliga hyran beräknas utifrån det totala bostadsbeståndet, inklusive årets ny- och ombyggnation samt försäljning av fastigheter, medan hyresförhandlingarna enbart görs för det befintliga beståndet. Det innebär att den genomsnittliga hyran i en kommun som redan har ett stort bostadsbestånd inte påverkas i lika hög grad av de höga hyror som nybyggnation generellt medför, som i en kommun där det befintliga
bostadsbeståndet är litet.
Foto: Marina Martinsson
BOSTADSBYGGANDE
PÅBÖRJAT BYGGANDE
Siffror från SCB visar att det år 2019 påbörjades 1101 bostäder i länet. Det är en ökning med 350 jämfört med år 2018 då det påbörjades 751 bostäder. Detta är intressant med tanke på den halvering av påbörjade bostäder som skedde mellan år 2017 och 2018 (figur 11).
Majoriteten av de påbörjade bostäderna från och med år 2017 till och med 2019 är i flerbostadshus.
Småhusbyggandet minskade markant år 2018 jämfört med 2017 men har sedan ökat något 2019. Andelen småhus är cirka 22% av antalet påbörjade bostäder, vilket procentuellt är en
minskning från 2018 med 10%.
Figur 11. Antal påbörjade bostäder i länet år 2019. Källa: SCB 374 292 336
658 679 657 1 584
1 500
751 1 101
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Antal påbörjade bostäder i Kronobergs län
1098
507
858 402
244
243
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600
2017 2018 2019
Flerbostadshus Småhus
Påbörjade bostäder 2017-2019
Figur 12. Antal påbörjade bostäder i länet år 2017- 2019. Källa:
SCB
FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER
År 2018 skedde en stor ökning av antalet färdigställda bostäder i Kronobergs län.
Då skedde en ökning på 902 bostäder jämfört med året innan. Förra året skedde däremot en minskning med 882 bostäder och är nere på ungefär samma nivå som 2017. Denna minskningen förutspådde vi förra året eftersom antalet påbörjade bostäder hade halverats mellan 2017 och 2018.
Andelen färdigställda bostäder i flerbostadshus och småhus låg år 2019 på ungefär samma nivåer som året innan. Som figur 17 visar så färdigställdes 76,3% bostäder i flerbostadshus och 23,7% i småhus.
432
279 296
522 563 587 590
883
1785
903
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Antal färdigställda bostäder i nybyggda hus i Kronobergs län
Figur 13. Antal färdigställda bostäder i nybyggda hus i länet år 2010- 2019. Källa: SCB
0 0 0 1 1 1
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Flerbostadshus Småhus
Andel flerbostads- och småhus av färdigställda bostäder i nybyggda hus i Kronobergs län
Foto: Gunilla Lindbladh
Färdigställda bostäder i nybyggda hus
2015 2016 2017 2018 2019
Uppvidinge 1 17 11 0 0
Lessebo 2 3 6 13 6
Tingsryd 60 1 23 5 22
Alvesta 14 56 12 68 8
Älmhult 54 135 57 100 95
Markaryd 12 8 16 38 29
Växjö 434 362 718 1511 684
Ljungby 10 8 50 62 59
Totalt 587 590 893 1797 903
Tabell 5. Antal färdigställda bostäder i nybyggda hus år 2015–2019 i Kronoberg läns kommuner. Röd färg indikerar minskat antal färdigställa bostäder jämfört med föregående år, grön färg indikerar ökat antal. Källa:
SCB
Det är stor variation i antalet färdigställda bostäder i länets kommuner från år till år. Sju av åtta kommuner har haft en minskning av antalet färdigställda bostäder jämfört med 2018 då sex av åtta hade haft en ökning. I Växjö kommun, byggs som kan ses i tabell 5, den enskilt största andelen bostäder. År 2019 byggdes i Växjö drygt 75% av länets totala antal färdigställda bostäder i nybyggda hus.
FÖRVÄNTAT BYGGANDE
0 500 1000 1500 2000 2500
2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
Förväntat påbörjat byggande (framskrivning 1 år) Förväntat påbörjat byggande (innevarande år) Påbörjat byggande
Jämförelse mellan förväntat och påbörjat byggande
I bostadsmarknadsenkäten uppskattar kommunerna det förväntade byggandet under innevarande och nästkommande år. I årets enkät uppskattar kommunerna det totala antalet bostäder som kommer påbörjas under 2020 till drygt 1300 bostäder i länet. Jämfört med den bedömning som gjordes i förra årets enkät (2019) har antalet minskat med cirka 350 bostäder. Detta är en halvering jämfört med föregående år vilket troligtvis betyder att kommunerna har blivit mer försiktiga i sina prognoser.
Av det förväntade påbörjade byggandet i länet 2020 är bedömningen att ca 87%
kommer påbörjas i flerbostadshus vilket är en ökning med 12% jämfört med förra året. Bostäderna kommer att byggas främst som hyresrätter i flerbostadshus vilket är en stor ändring från förra året. Under året förväntas även 10% av bostäderna som påbörjas vara till för specifika grupper, främst för äldre. Det förväntade påbörjandet av småhus i länet 2020 är lägre jämfört med bedömningen som gjordes 2019. Antalet hyresrätter i flerbostadshus förväntas bli ännu högre 2021 och bostadsrätter förväntas öka något.
BYGGLOV
Antalet bygglov var fler 2019 jämfört med de senaste fem åren (figur 16). Det ska dock poängteras att eftersläpning i rapporteringen gör att 2019 års siffror är underskattade.
Figur 16. Antal bygglov för nybyggnad i Kronobergs län per kvartal, åren 2017-2019.
Eftersläpning i rapporteringen gör att 2019 års siffror är underskattade. Källa: SCB 47
84
55
36 63
73
30 61
40
46
34 41
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
2017 K1
2017 K2
2017 K3
2017 K4
2018 K1
2018 K2
2018 K3
2018 K4
2019 K1
2019 K2
2019 K3
2019 K4
Antal bygglov för nybyggnad
Figur 17. Bygglov för antal lägenheter uppdelat på hustyp i Kronobergs län år 2015-2019.
Eftersläpning i rapporteringen gör att 2019 års siffror är underskattade. Källa: SCB 0
200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000
2015 2016 2017 2018 2019
Småhus Flerbostadshus exkl. specialbostäder Specialbostäder
Bygglov för antal lägenheter
ALLMÄNNYTTAN
De kommunala allmännyttiga bostadsföretagen har länge varit en viktig aktör på bostadsmarknaden och de tar ofta ett stort bostadssocialt ansvar i kommunen.
Kommunen kan genom ägardirektiv styra hur de allmännyttiga bostadsbolagen ska bedriva sin verksamhet (Länsstyrelserna, 2016).
I Kronoberg finns åtta allmännyttiga bostadsaktiebolag och en stiftelse, uppdelade på sju kommuner. Växjö har två allmännyttiga bostadsbolag, Markaryd har inget och resterande kommuner har ett allmännyttigt företag per kommun. Tingsryd har dessutom en stiftelse.
Av det totala bostadsbeståndet i länet (den 31 december 2019) på 98 009 bostäder innehade de allmännyttiga bostadsbolagen knappt 19%, vilket då motsvarade 18 256 lägenheter. Däremot uppgick allmännyttans andel av länets hyresbestånd till knappt 46% och sett till allmännyttans andel i flerbostadshusbeståndet var siffran knappt 36%.
Enligt bostadsmarknadsenkäten tillkom totalt 181 lägenheter i det allmännyttiga beståndet i länet under 2019. 158 lägenheter nyproducerades vilket var nästan en halvering från 2018. 5 lägenheter köptes in och 84 bostäder tillkom genom ändring av byggnad, vilket också var en stor ökning från 2018. Det såldes 66 bostäder jämfört med 282 året innan.
Enligt bostadsmarknadsenkäten har inga kommuner angett att det är aktuellt att sälja bostäder ur det allmännyttiga beståndet under 2020.
Figur 18. Allmännyttans andel i flerbostadshusbeståndet år 2019 i Kronobergs läns kommuner. Källa: SCB 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Allmännytta Övriga
Allmännyttands andel i flerbostadshusbeståndet 2019
BEFOLKNING
Kronobergs län har haft en befolkningsökning under hela 2000-talet. Under år 2019 ökade antalet invånare med 1583 personer i länet och uppgick den 31 december till 201 469 personer.
Befolkningsutvecklingen var svagt positiv i början av 2000-talet, men började öka mer kraftigt efter år 2005. Diagrammet ovan (figur 19) visar befolknings-
utvecklingen under hela 2000-talet.
Figur 19. Folkmängd i Kronobergs län år 2000-2019. I grafen har femårsintervaller markerats för att tydliggöra folkmängden. Källa: SCB
176639 178443
183940
191369
201469
170000 175000 180000 185000 190000 195000 200000 205000
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Folkmängd i Kronobergs län
80000 85000 90000 95000 100000 105000 110000
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Män Kvinnor
Folkmängden uppdelad på män och kvinnor
Av det totala antalet invånare är antalet män större i Kronoberg än antalet kvinnor (figur 20). Skillnaden har funnits under lång tid, men har ökat under de senaste åren. År 2017 var 50,8% av befolkningen män och 49,2% kvinnor. År 2018 ökade skillnaden och var då 50,9% män respektive 49,1% kvinnor. År 2019 ökade skillnaden ytterligare till 51% män och 49% kvinnor.
Den procentuella skillnaden är liten och kan verka försumbar, men i jämförelse så har endast Blekinge och Norrbottens län en större andel män och en mindre andel kvinnor än Kronobergs län.
Befolkningsutvecklingen har i länet som helhet, varit positiv varje år under det senaste decenniet, som lägst år 2011 med 714 nya invånare (figur 21). Efter det har det varje år varit en ökning, med en topp år 2016, då befolkningen ökade med 3259 personer i länet. Trenden efter toppnoteringen har varit att kurvan inte lika kraftigt pekar uppåt, även om det för länet fortfarande innebär en stor
befolkningstillväxt. Åren 2017 och 2018 var befolkningsökningen 2891 respektive 2367 personer, för att jämförelsevis öka rätt blygsamt år 2019 med 1583 personer.
Andelen män har ökat mer än kvinnor varje år under det senaste decenniet, med bara ett undantag år 2012, då var ökningen av kvinnor högre.
Växjö kommun hade 2019 den högsta befolknings- ökningen i länet, då kommunen ökade med 1,7%. Vilket var samma procentuella ökning som kommunen hade året innan.
Också Markaryd, Älmhult och Uppvidinge ökade sin befolkning, även om Uppvidinge kommuns ökning var marginell med
0,1% eller 7 nya invånare. Figur 22. Procentuell befolkningsförändring i Kronobergs läns kommuner år 2019. Källa: SCB Kartmaterial: Lantmäteriet Figur 21. Folkökning i Kronobergs län år 2008-2018, uppdelat på män, kvinnor och den totala befolkningsökningen. Källa: SCB
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Män Kvinnor Totalt
Befolkningsförändringen i Kronobergs län
De fyra rödmarkerade kommunerna på kartan ovan; Alvesta, Lessebo, Ljungby och Tingsryd hade alla en liten minskning av sin befolkning. Nedan visas det exakta antalet i en tabell (tabell 6).
I länet har det alltså som helhet skett en befolkningsökning sedan början av 2000- talet, men utvecklingen har sett olika ut för kommunerna. Dessutom visar trenden de senaste åren att det i
vissa kommuner rent av blivit ett minskat
befolkningsantal. I tabell 6 ovan redovisas
kommunernas utveckling de senaste fem åren, totalt och även uppdelat efter kön. Efter flera års positiv utveckling i samtliga kommuner, visar statistiken från SCB nu alltså att flera av kommunerna hade en negativ befolknings- förändring under 2019.
Befolkningsutvecklingen i Kronobergs läns kommuner år 2014-2019
Antal invånare
2014
Föränd- ring 2015
Föränd- ring 2016
Föränd- ring 2017
Föränd- ring 2018
Föränd- ring 2019
Antal invånare
2019
Föränd- ring 2014-
2019
Uppvidinge Män 4784 +63 +126 +23 +10 -1 5005 +221
Kvinnor 4438 +34 +63 +30 +10 +8 4583 +145
Lessebo Män 4242 +159 +129 0 -24 -19 4487 +245
Kvinnor 4014 +101 +115 +46 -2 -28 4246 +232
Tingsryd Män 6173 +38 +99 +54 +1 -5 6360 +187
Kvinnor 6025 +24 +34 +4 -45 -9 6033 +8
Alvesta Män 9966 +49 +150 +78 +62 +34 10 339 +373
Kvinnor 9537 +29 +119 +98 +62 -50 9795 +258
Älmhult Män 8039 +148 +245 +269 +229 +99 9029 +990
Kvinnor 7869 +112 +205 +261 +191 -16 8622 +753
Markaryd Män 4843 +148 +111 +123 +45 +57 5327 +484
Kvinnor 4706 +82 +101 +56 +45 +3 4993 +287
Växjö Män 43 716 +614 +712 +895 +869 +860 47 666 +3950
Kvinnor 43 254 +524 +680 +665 +638 +702 46 463 +3209
Ljungby Män 13 955 +59 +221 +180 +171 -7 14 579 +624
Kvinnor 13 567 +57 +149 +109 +105 -45 13 942 +375
Totalt 189 128 2241 3259 2891 2367 1583 201 469 12 341
Tabell 6. Befolkningsförändringen i Kronoberg läns kommuner, uppdelat på män och kvinnor år 2014-2019. Orange färg indikerar ökning jämfört med föregående år och röd färg indikerar en minskning. Grön färg visar oförändrat läge mot föregående år. Källa: SCB
Foto: Gunilla Lindbladh
Befolkningsutveckling i olika åldrar
Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Länet
0-4 år -10 -1 5 -37 -4 18 82 -28 25
5-14 år 42 -31 21 18 61 -7 208 -30 282
15-24 år -31 -1 -34 18 -19 9 201 -48 95
25-34 år 8 -15 14 -12 3 41 359 14 412
35-44 år -25 -16 -21 -3 36 -31 183 -75 48
45-54 år -3 -7 -17 -46 -68 -3 113 -27 -58
55-64 år 31 9 11 10 34 8 88 78 269
65-74 år -26 -30 -22 -7 -1 -27 -69 -58 -240
75-84 år 16 53 19 37 43 37 341 119 665
85-94 år 6 -13 6 0 -2 12 45 -3 51
95+ -1 5 4 6 0 3 11 6 34
Totalt 7 -47 -14 -16 83 60 1562 -52 1583
Tabell 7. Befolkningsutvecklingen i Kronoberg läns kommuner, uppdelat på olika åldersgrupper. Orange färg indikerar ökning jämfört med föregående år och röd färg indikerar en minskning från föregående år. Källa: SCB
När det gäller länets befolkningsutveckling, uppdelad i åldersgrupper, skedde ett trendbrott 2019. Till skillnad från de föregående åren, då gruppen 25-34 år ökade mest, var åldersgruppen 75-84 den mest ökande år 2019. Åldersgruppen 25-34 år kom på andra plats, följt av gruppen 5-14 år och därefter 55-64 år.
Den mest minskande gruppen, som minskade i samtliga kommuner var
åldersgrupp 65-74 år. Ytterligare en åldersgrupp hade en negativ utveckling i länet som helhet; 45-54 år.
FÖDELSEÖVERSKOTT OCH FLYTTNETTO
I en tillbakablick över de senaste tio åren (figur 23) beror den positiva befolkningsutvecklingen till största delen på ett positivt flyttnetto, främst av inflyttade från utlandet. Det har även varit ett positivt födelseöverskott i länet.
Däremot har det inrikes flyttnettot samtliga år varit negativt, även om antalet som flyttar från Kronoberg succesivt har minskat åren 2013-2018. År 2018 var det -153 personer, den lägsta siffran under de senaste tio åren, för att åter öka år 2019 till ett flyttnetto på -448 personer.
Liksom tidigare år beror befolkningsökningen även år 2019 främst på ett positivt flyttnetto från utlandet, med 1506 personer. Det är en minskning med 671 personer jämfört med året innan. Efter flera år med ett mycket högre utrikes flyttöverskott, får man gå tillbaka till 2010-2012 för att finna liknande siffror.
Samtliga kommuner i länet hade en positiv inflyttning från utlandet år 2019 (tabell 8). Det totala antalet var störst i Växjö med 716 personer. Procentuellt var
nettoinvandringen dock högst i Uppvidinge och Älmhult som båda hade en ökning med 1,1% jämfört med Växjö som hade en ökning med 0,8%.
Figur 23. Fördelning av befolkningsförändring i länet år 2010-2019. Källa: SCB -2000
-1000 0 1000 2000 3000 4000 5000
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Födelseöverskott män Födelseöverskott kvinnor Inrikes flyttöverskott män Inrikes flyttöverskottt kvinnor Utrikes flyttöverskott män Utrikes flyttöverskott kvinnor
Fördelning av befolkningsförändring i länet
