KURSPLAN LSV210 Gäller fr.o.m. vt 10
LSV210, Svenska för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng
Swedish in Teacher Education for Lower and Upper Secondary School, Intermediate Course, 30 higher education credits
Grundnivå/First Cycle
1. Fastställande
Kursplanen är interimistiskt fastställd av Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007‐05‐16 och därefter reviderad 2008‐06‐17, 2008‐08‐26, 2009‐02‐18 samt 2009‐12‐10. Kursplanen gäller från och med vårterminen 2010.
Ansvarig institution: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Medverkande institutioner: Institutionen för svenska språket och Institutionen för pedagogik och didaktik.
Utbildningsområde: Språk 75%, Undervisning 25%.
2. Inplacering
Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör den andra kursen av två inom inriktningen Svenska. Den kan även ges som fristående kurs. Inriktningen Svenska består av grund‐
kurs 1–30 högskolepoäng (hp) och fortsättningskurs 31–60 högskolepoäng. Kursen riktar sig mot blivande lärare i grundskolans senare år (6‐9) och gymnasieskolan. För behörighet att undervisa i svenska i grundskolans senare år krävs fördjupningsspe‐
cialiseringen LSV310 samt i gymnasieskolan ytterligare en fördjupningsspecialisering (LSV410 eller LV1310). Kursen kan även ingå i en generell examen.
3. Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på minst 18 högskolepoäng inom grundkurs i Svenska för blivande lärare (LSV110), 30 högskolepoäng, eller motsvarande kunskaper.
Sidan N av S =
4. Innehåll
Kursen bygger vidare på inriktningens grundkurs och ger fördjupade ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i svenska. Den består av följande två delkurser:
Texter: produktion och analys (15 hp) och Litterära texter (15 hp). Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 7,5 hp.
Kursen genomförs med hjälp av varierande undervisningsformer såsom föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppdiskussioner. Också digitala undervisningsformer kan användas.
Delkurs 1: Texter ‐ Produktion och analys (15 hp, varav 3,75 hp VFU).
Production and Analysis of Text (15 higher education credits, of which 3.75 higher education credits for school‐based education).
Kunskaper om talade och skrivna texter är viktiga för blivande lärare i svenska vars centrala arbetsuppgift kommer att vara att handleda elever i arbete med texter i tal och skrift. I fokus för denna delkurs står dels utvecklingen av studenternas egen
textkompetens, dels arbetet med talade och skrivna texter i skolan. Härvid bygger delkursen vidare på de kunskaper och färdigheter som inhämtats under LSV110, såväl i språkligt som litterärt orienterade moment. När det gäller kunskap om hur digitala redskap för textproduktion kan användas och påverkar språk och lärande bygger kursen vidare på kunskaper också från det allmänna utbildningsområdet.
Studenternas textkompetens utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. Genrer för analys och produktion väljs så att studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. I delkursen introduceras stilistiska och
textlingvistiska redskap för textanalys samt modeller för effektiv textproduktion, såväl från klassisk retorik som från modern processinriktad skrivdidaktik. Användningen av andra uttrycksmedel än det verbala språkets uppmärksammas, t.ex. grafisk form, illustrationer och kroppsspråk.
Som typiska exempel på skolans textarbete studeras läromedelstexter och elevtexter, både ur språkvetenskapliga och ämnesdidaktiska perspektiv. Stor vikt läggs vid didaktiska strategier som kan göra skolans elever förtrogna med skrivande och (sam)tal i många olika situationer och genrer, både som medel för tänkande och inlärning och som kommunikation med andra. Bedömning och betygssättning
uppmärksammas särskilt, liksom de skilda förutsättningar som har att göra med social bakgrund och flerspråkighet.
Delkursens verksamhetsförlagda utbildning (VFU) omfattar 3,75 högskolepoäng.
Under denna sammanhängande period deltar studenten aktivt i skolans verksamhet och omsätter sina kunskaper genom att genomföra ett skrivprojekt utifrån ett
processorienterat arbetssätt. Perioden kan också innehålla observation och analys av olika genrer för tal och skrift som förekommer såväl i undervisningen som utanför skolan.
Sidan O av S =
Delkurs 2: Litterära texter (15 hp, varav 3,75 hp VFU).
Literary Texts (15 higher education credits, of which 3.75 higher education credits for school‐
based education).
Delkursen utgör en fördjupning av grundkursens litteratur‐ och kulturvetenskapligt inriktade studier. Genom att fokusera det specifika för just litterära texter förhåller sig denna delkurs också till och bygger vidare på de kunskaper, om bland annat
genreskrivande, som inhämtats under föregående delkurs, Texter: produktion och analys.
Delkursen innebär framför allt att studenterna aktivt läser olika former av litterära texter: episka, lyriska och dramatiska. Texterna väljs så att de representerar kvinnliga och manliga författarskap, olika tider, kulturer och genrer. Genrekonventioner och genreöverskridande uppmärksammas, liksom skillnaden mellan muntlig och skriftlig diktning och berättande medier. I delkursen ingår teaterbesök och jämförelser mellan dramatextens och teaterföreställningens olika uttrycksformer och ‐medel.
Olika litteraturvetenskapliga begrepp och analysredskap tillämpas i syfte att
uppmärksamma den litterära kompositionens och det litterära språkets egenart och specifika vikt. Vid analyser av och jämförelser mellan texter anläggs genusperspektiv, och skönlitteraturens roll i såväl den personliga bildningsprocessen som i skolans värdegrundsarbete diskuteras. Klassiker‐ och kanonbegrepp diskuteras och problematiseras ur genus‐ och mångkulturperspektiv.
Särskild uppmärksamhet ägnas olika sätt att använda sig av litterära texter i ett medvetet litteraturpedagogiskt arbete, inom ämnet svenska och i samverkan med andra ämnen. Detta innebär att vid sidan av estetiska analyser också stor vikt läggs vid receptionsforskning och läsarorienterade tolkningar av enskilda litterära texter samt vid tematiska och historiska kontextualiseringar av dessa texter. Ur didaktiskt perspektiv fokuseras hur man kan välja och arbeta med äldre litteratur i
undervisningen, hur man kan levandegöra klassiker, bland annat genom tematisk läsning.
Andra frågeställningar som fördjupas i denna delkurs är skönlitteraturens betydelse för elevers språk‐ och identitetsutveckling , men också som kunskapskälla om olika tider och kulturer och som mötesplats för läsare med olika sociala och kulturella erfarenheter. Därmed kan skönlitteraturen också få en viktig roll i skolans värdegrundsarbete.
Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar 3,75 högskolepoäng. Under denna sammanhängande period deltar studenten aktivt i skolans verksamhet samt planerar, genomför och utvärderar egna litteraturlektioner, företrädesvis kring texter som behandlas i delkursen. Studenten ges här möjlighet att utveckla och praktiskt tillämpa pedagogiska idéer kring litteraturundervisning.
5. MÅL
Studenten skall efter avslutad kurs kunna:
Sidan P av S =
z på ett medvetet sätt planera, genomföra och utvärdera undervisning i svenska med inriktning mot att vidga elevernas språkliga uttrycksmöjligheter och litterära erfarenheter samt i detta sammanhang själv visa grundläggande kunskaper om hur digitala redskap för textproduktion kan tas i bruk för undervisning och lärande
z göra fördjupade analyser av skolan som miljö för lärande om och genom språk och litteratur
z göra bedömningar av elevers språkutveckling i förhållande till uppsatta mål och utifrån dessa bedömningar planera för elevers fortsatta lärande samt kunna använda digitala skrivverktyg och kommunikationsmiljöer och ha kännedom om hur dessa förändrar läs‐, skriv‐ och lärprocessen
z använda det svenska språket i tal och skrift som redskap för reflektion,
kommunikation och kreativitet på ett sätt som är väl anpassat till situation och syfte
z med adekvata termer beskriva, analysera och bedöma texter som representerar olika texttyper och genrer samt formulera konstruktiv respons och betygssätta elevtexter utifrån uppsatta mål och betygskriterier
z använda sig av centrala litteraturvetenskapliga begrepp, skriftligt självständigt och muntligt i dialog med andra analysera episka, lyriska och dramatiska texter samt sätta in dessa i estetiska, historiska och sociala kontexter
z redogöra för hur olika litteraturdidaktiska modeller beskriver mötet mellan läsare och text samt ta ställning till hur dessa kan tillämpas i arbetet med skönlitteratur i skolan
z visa god kunskap om betydelsen av en demokratisk värdegrund och vikten av att anlägga genus‐ och jämställdhetsperspektiv i språk‐ och
litteraturundervisningen
z visa förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för det pedagogiska arbetet med barns och ungdomars språkliga färdigheter och litterära och kulturella medvetenhet samt kunna använda digitala skrivverktyg och kommunikationsmiljöer och ha kännedom om hur dessa förändrar läs‐, skriv och läroprocessen
6. Kurslitteratur
Se separat litteraturlista.7. Former för bedömning
Olika examinationsformer, skriftliga och/eller muntliga, tillämpas beroende på delkursernas mål, innehåll och uppläggning. I undervisning som innehåller muntliga eller skriftliga uppgifter av examinerande karaktär är deltagande obligatoriskt för godkänt resultat, vilket framgår nedan. I varje delkurs ingår obligatorisk
Sidan Q av S =
verksamhetsförlagd utbildning.
Examination av de olika delkurserna:
Texter ‐ Produktion och analys
Kursen examineras genom såväl enskild skriftlig tentamen som genom muntliga och skriftliga enskilda redovisningar baserade på både ämnesteoretiskt stoff och stoff som samlats under den verksamhetsförlagda delen av kursen och som sedan bearbetas med teoretiska/vetenskapliga analysredskap och redovisas i seminarieform.
Litterära texter
Delkursen ämnesteoretiska innehåll examineras genom en längre självständigt genomförd skriftlig uppgift av problematiserande och syntetiserande karaktär. Det didaktiska innehållet examineras genom gruppvisa presentationer av ett planerat tematiskt upplagt arbete kring skönlitteratur i skolan samt genom enskild muntlig examination. VFU examineras vid återkomsten till HFU genom en muntlig
utvärderande redovisning samt en därtill kopplad kort skriftlig rapport.
Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro.
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Student som underkänts ges möjlighet till förnyad examination. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg.
Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.
Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets
verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare
examinationstillfälle/n hos Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007‐11‐28, dnr G217 4913/07).
För de studenter som läser kursen inom första inriktningens andra termin görs en särskild VFU‐bedömning, Steg 2.
8. Betyg
Antalet betygsgrader är tre: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). För att erhålla kursbetyget Väl Godkänd på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd på minst 15 av kursens 30 högskolepoäng.
9. Kursvärdering
Vid slutet av varje delkurs genomförs en individuell skriftlig kursvärdering. Denna sammanställs av kursansvarig lärare eller inriktningsansvarig och delges studierektor.
Sidan R av S =
Sidan S av S =
Resultatet ingår som underlag i lärares planering av delkursen följande termin. Vid slutet av hel kurs genomförs en mer omfattande skriftlig kursvärdering av terminens studier. Blanketten finns tillgänglig via kursportalen. Sammanställningen av denna kursvärdering delges samtliga lärare vid ett gemensamt planeringsmöte inför följande termin. Beslut fattas då om hur eventuella kvalitetsbrister skall avhjälpas. Vid
introduktionsmötet kommande termin informeras de nya studenterna om resultat av föregående termins kursvärdering samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av denna. Sammanställningar av kursvärderingar finns tillgängliga för studenter som önskar ta del av dessa. Inriktningsansvarig och/eller studievägledare besöker också, om möjligt, under terminen studentgrupperna för att inhämta muntliga synpunkter och information om eventuella problem.
10. Övrigt
Kursen ersätter Fortsättningskurs för blivande lärare i Svenska, LSV200, från och med ht 2007.
=
