LSV210, Svenska för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng
Swedish in Teacher Education for Lower and Upper Secondary School, Intermediate Course, 30 higher education credits
Grundnivå/First Cycle
1. Fastställande
Kursplanen är interimistiskt fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2007‐05‐16 och därefter reviderad 2008‐06‐17, 2008‐08‐26 samt 2009‐02‐18. Kursplanen är därefter definitivt fastställd 2009‐12‐10 samt reviderad 2010‐06‐07 och 2010‐12‐13. Kursplanen gäller från och med vårterminen 2011.
Ansvarig institution: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Medverkande institutioner: Institutionen för svenska språket och Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.
Utbildningsområde: Språk 75%, Undervisning 25%.
2. Inplacering
Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör den andra kursen av två inom inriktningen Svenska. Den kan även ges som fristående kurs. Inriktningen Svenska består av grund‐
kurs 1–30 högskolepoäng (hp) och fortsättningskurs 31–60 högskolepoäng. Kursen riktar sig mot blivande lärare i grundskolans senare år (6‐9) och gymnasieskolan. För behörighet att undervisa i svenska i grundskolans senare år krävs fördjupningsspe‐
cialiseringen LSV310 samt i gymnasieskolan ytterligare en fördjupningsspecialisering (LSV410 eller LV1310). Kursen kan även ingå i en generell examen.
3. Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på minst 18 högskolepoäng inom grundkurs i Svenska för blivande lärare (LSV110), 30 högskolepoäng, eller motsvarande kunskaper.
KURSPLAN LSV210 Gäller fr.o.m. vt 11
4. Innehåll
Kursen bygger vidare på inriktningens grundkurs och ger fördjupade ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i svenska. Den består av följande tre delkurser: Texter:
produktion och analys (11,2 hp), Litterära texter (11,2 hp) samt VFU, verksamhetsför‐
lagd utbildning (7,6 hp).
Kursen genomförs med hjälp av varierande undervisningsformer såsom föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppdiskussioner. Också digitala undervisningsformer kan användas.
Delkurs 1: Texter ‐ Produktion och analys (11,2 hp) Production and Analysis of Text (11,2 higher education credits).
Kunskaper om talade och skrivna texter är viktiga för blivande lärare i svenska vars centrala arbetsuppgift kommer att vara att handleda elever i arbete med texter i tal och skrift. I fokus för denna delkurs står dels utvecklingen av studenternas egen textkom‐
petens, dels arbetet med talade och skrivna texter i skolan. Härvid bygger delkursen vidare på de kunskaper och färdigheter som inhämtats under LSV110, såväl i språkligt som litterärt orienterade moment. När det gäller kunskap om hur digitala redskap för textproduktion kan användas och påverkar språk och lärande bygger kursen vidare på kunskaper också från det allmänna utbildningsområdet.
Studenternas textkompetens utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. Genrer för analys och produktion väljs så att studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. I delkursen introduceras stilistiska och textlingvis‐
tiska redskap för textanalys samt modeller för effektiv textproduktion, såväl från klassisk retorik som från modern processinriktad skrivdidaktik. Användningen av andra uttrycksmedel än det verbala språkets uppmärksammas, t.ex. grafisk form, illustrationer och kroppsspråk.
Som typiska exempel på skolans textarbete studeras läromedelstexter och elevtexter, både ur språkvetenskapliga och ämnesdidaktiska perspektiv. Stor vikt läggs vid didaktiska strategier som kan göra skolans elever förtrogna med skrivande och (sam)tal i många olika situationer och genrer, både som medel för tänkande och inlärning och som kommunikation med andra. Bedömning och betygssättning
uppmärksammas särskilt, liksom de skilda förutsättningar som har att göra med social bakgrund och flerspråkighet.
.
Delkurs 2: Litterära texter (11,2 hp).
Literary Texts (11,2 higher education credits).
Delkursen utgör en fördjupning av grundkursens litteratur‐ och kulturvetenskapligt inriktade studier. Genom att fokusera det specifika för just litterära texter förhåller sig denna delkurs också till och bygger vidare på de kunskaper, om bland annat
genreskrivande, som inhämtats under föregående delkurs, Texter: produktion och analys.
Delkursen innebär framför allt att studenterna aktivt läser olika former av litterära texter: episka, lyriska och dramatiska. Texterna väljs så att de representerar kvinnliga och manliga författarskap, olika tider, kulturer och genrer. Genrekonventioner och genreöverskridande uppmärksammas, liksom skillnaden mellan muntlig och skriftlig diktning och berättande medier. I delkursen ingår teaterbesök och jämförelser mellan dramatextens och teaterföreställningens olika uttrycksformer och ‐medel.
Olika litteraturvetenskapliga begrepp och analysredskap tillämpas i syfte att upp‐
märksamma den litterära kompositionens och det litterära språkets egenart och specifika vikt. Vid analyser av och jämförelser mellan texter anläggs genusperspektiv, och skönlitteraturens roll i såväl den personliga bildningsprocessen som i skolans värdegrundsarbete diskuteras. Klassiker‐ och kanonbegrepp diskuteras och problematiseras ur genus‐ och mångkulturperspektiv.
Särskild uppmärksamhet ägnas olika sätt att använda sig av litterära texter i ett medvetet litteraturpedagogiskt arbete, inom ämnet svenska och i samverkan med andra ämnen. Detta innebär att vid sidan av estetiska analyser också stor vikt läggs vid receptionsforskning och läsarorienterade tolkningar av enskilda litterära texter samt vid tematiska och historiska kontextualiseringar av dessa texter. Ur didaktiskt perspektiv fokuseras hur man kan välja och arbeta med äldre litteratur i undervis‐
ningen, hur man kan levandegöra klassiker, bland annat genom tematisk läsning.
Andra frågeställningar som fördjupas i denna delkurs är skönlitteraturens betydelse för elevers språk‐ och identitetsutveckling, men också som kunskapskälla om olika tider och kulturer och som mötesplats för läsare med olika sociala och kulturella erfarenheter. Därmed kan skönlitteraturen också få en viktig roll i skolans värdegrundsarbete.
Delkurs 3: VFU (7,6 hp)
School‐based education (7,6 higher education credits).
Delkursen utgörs av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och omfattar 7,6 högskole‐
poäng. Innehållsmässigt är delkursen knuten till de båda högskoleförlagda delkur‐
serna och uppdelad i två VFU‐perioder, vilka ligger i anslutning till dessa. Under dessa båda perioder deltar studenten aktivt i skolans verksamhet och utför uppgifter med nära anknytning till ämnesstoffet i de båda högskoleförlagda delkurserna. Studenten genomför under den första VFU‐perioden ett skrivprojekt utifrån ett processorienterat arbetssätt. Perioden kan också innehålla observation och analys av olika genrer för tal och skrift, som förekommer såväl i undervisningen som utanför skolan
Under den andra sammanhängande VFU‐perioden planerar, genomför och utvärderar studenten egna litteraturlektioner, företrädesvis kring texter som behandlas i delkur‐
sen. Studenten ges här möjlighet att utveckla och praktiskt tillämpa pedagogiska idéer kring litteraturundervisning.
5. MÅL
Studenten skall efter avslutad kurs kunna:
på ett medvetet sätt planera, genomföra och utvärdera undervisning i svenska med inriktning mot att vidga elevernas språkliga uttrycksmöjligheter och litterära erfarenheter samt i detta sammanhang själv visa grundläggande kunskaper om hur digitala redskap för textproduktion kan tas i bruk för undervisning och lärande
göra fördjupade analyser av skolan som miljö för lärande om och genom språk och litteratur
göra bedömningar av elevers språkutveckling i förhållande till uppsatta mål och utifrån dessa bedömningar planera för elevers fortsatta lärande samt kunna använda digitala skrivverktyg och kommunikationsmiljöer och ha kännedom om hur dessa förändrar läs‐, skriv‐ och lärprocessen
använda det svenska språket i tal och skrift som redskap för reflektion,
kommunikation och kreativitet på ett sätt som är väl anpassat till situation och syfte
med adekvata termer beskriva, analysera och bedöma texter som representerar olika texttyper och genrer samt formulera konstruktiv respons och betygssätta elevtexter utifrån uppsatta mål och betygskriterier
använda sig av centrala litteraturvetenskapliga begrepp, skriftligt självständigt och muntligt i dialog med andra analysera episka, lyriska och dramatiska texter samt sätta in dessa i estetiska, historiska och sociala kontexter
redogöra för hur olika litteraturdidaktiska modeller beskriver mötet mellan läsare och text samt ta ställning till hur dessa kan tillämpas i arbetet med skönlitteratur i skolan
visa god kunskap om betydelsen av en demokratisk värdegrund och vikten av att anlägga genus‐ och jämställdhetsperspektiv i språk‐ och
litteraturundervisningen
visa förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för det pedagogiska arbetet med barns och ungdomars språkliga färdigheter och litterära och kulturella medvetenhet samt kunna använda digitala skrivverktyg och kommunikationsmiljöer och ha kännedom om hur dessa förändrar läs‐, skriv och läroprocessen
6. Kurslitteratur
Se separat litteraturlista.7. Former för bedömning
Olika examinationsformer, skriftliga och/eller muntliga, tillämpas beroende på delkursernas mål, innehåll och uppläggning. Under samtliga delkurser granskas i de skriftliga uppgifterna progressionen i studentens egen språkförmåga och
språkutveckling. I undervisning som innehåller muntliga eller skriftliga uppgifter av examinerande karaktär är deltagande obligatoriskt för godkänt resultat.
Delkurs 1 examineras genom individuellt skriftligt kunskapsprovprov samt genom enskilda skriftliga och muntliga uppgifter av syntetiserande karaktär, vilka redovisas i seminarieform.
Delkurs 2 examineras genom självständigt genomförda skriftliga uppgifter av problematiserande och syntetiserande karaktär samt genom individuella och gruppvisa muntliga presentationer.
Delkurs 3 genomförs och examineras i anslutning till och integrerad i de båda tidigare delkurserna. Den examineras genom att stoff som samlats in och projekt som
genomförts under VFU‐perioderna bearbetas med teoretiska/vetenskapliga analysredskap och redovisas i skriftliga rapporter och muntligt i seminarieform.
Dessutom skall de studenter som läser kursen under andra terminen av sin första inriktning undergå särskild VFU‐bedömning, Steg 2
VFU kräver obligatorisk närvaro.
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Student som underkänts ges möjlighet till förnyad examination. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg.
Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.
Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhets‐
förlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examina‐
tionstillfälle/n hos Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007‐11‐28, dnr G217 4913/07).
8. Betyg
Antalet betygsgrader är på de högskoleförlagda delkurserna tre: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). På den verksamhetsförlagda delkursen ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G). För att erhålla kursbetyget Väl Godkänd på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd på minst 11,2 av kursens 30 högskolepoäng.
För betyget Godkänd krävs att studenten visar att hon/han uppfyller kursens mål. I samtliga delkursers olika skriftliga och muntliga, enskilda och gruppvisa
examinationer skall studenten visa kunskap om och god förståelse av innehållet i den obligatoriska kurslitteraturen. Det krävs att hon/han i individuellt genomförda analyser och praktiskt inriktade uppgifter självständigt kan tillämpa för kursen adekvata termer och begrepp samt förhålla sig till, problematisera, värdera och
generalisera kursinnehållet till att även gälla i nya situationer och andra sammanhang.
Studenten skall också skriftligt och muntligt uppvisa en god egen språkbehandling och god förmåga att språkligt analysera och bedöma egna och andras texter. Studenten skall visa god kännedom om hur internetkällor och digitala undervisningsverktyg kan användas. Intyg från lokal lärarutbildare över aktiv närvaro under kursens VFU‐
perioder måste uppvisas, liksom vid första inriktning vfu‐bedömning steg 2.
För betyget Väl Godkänd krävs att studenten uppfyller kraven för Godkänd.
Därutöver krävs en mycket god förmåga att integrera teori och praktik, att genomföra självständigt problematiserande analyser, där under kursen förvärvade kunskaper och färdigheter inte bara generaliseras till att gälla i nya situationer och sammanhang utan också utsätts för jämförande kritisk granskning. Studenten skall skriftligt och muntligt uppvisa en mycket god egen språkbehandling.
9. Kursvärdering
Vid slutet av varje delkurs genomförs en individuell skriftlig kursvärdering. Denna sammanställs av kursansvarig lärare eller inriktningsansvarig och delges studierektor.
Resultatet ingår som underlag i lärares planering av delkursen följande termin. Vid slutet av hel kurs genomförs en mer omfattande skriftlig kursvärdering av terminens studier. Blanketten finns tillgänglig via kursportalen. Sammanställningen av denna kursvärdering delges samtliga lärare vid ett gemensamt planeringsmöte inför följande termin. Beslut fattas då om hur eventuella kvalitetsbrister skall avhjälpas. Vid
introduktionsmötet kommande termin informeras de nya studenterna om resultat av föregående termins kursvärdering samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av denna. Sammanställningar av kursvärderingar finns tillgängliga för studenter som önskar ta del av dessa. Inriktningsansvarig och/eller studievägledare besöker också, om möjligt, under terminen studentgrupperna för att inhämta muntliga synpunkter och information om eventuella problem.
10. Övrigt
Kursen ersätter Fortsättningskurs för blivande lärare i Svenska, LSV200, från och med ht 2007.
