Riktlinjer för bistånds- bedömning enligt
socialtjänstlagen (SoL)
Beslutad av vård och omsorgsnämnden
14 december 2017, § 90. Dnr VON2017.0142
2 (15)
Innehåll
1 Inledning ... 4
2 Syfte ... 4
3 Rätten till bistånd ... 4
4 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun ... 4
5 Hjälp i hemmet ... 5
6 Städning ... 5
6.1 Omfattning ... 5
6.2 Barnfamiljer ... 5
7 Tvätt och klädvård ... 6
7.1 Omfattning ... 6
7.2 Barnfamiljer ... 6
8 Inköp och ärenden ... 6
8.1 Omfattning ... 6
9 Måltider ... 6
10 Personlig omvårdnad ... 7
11 Larm ... 7
11.1 GPS-larm ... 7
11.2 Trygghetslarm ... 7
11.3 Sensorlarm (tillbehör till trygghetslarmet) ... 8
11.4 Dörrlarm (tillbehör till trygghetslarmet) ... 8
11.5 Larmmatta (tillbehör till trygghetslarmet) ... 8
12 Egenvård ... 8
13 Tillfällig insats ... 8
14 Tillsyn ... 9
15 Avlösning i hemmet för anhörigvårdare ... 9
16 Anhöriganställning ... 9
17 Ledsagning ... 9
17.1 Omfattning ... 10
18 Kontaktperson ... 10
19 Boendestöd ... 10
20 Annan insats ... 10
21 Dagverksamhet ... 10
21.1 Omfattning ... 11
22 Hemtjänst under utredning ... 11
3 (15)
23 Korttidsvistelse ... 11
23.1 Prioriteringsgrunder ... 12
24 Särskilt boende ... 12
24.1 Prioriteringsgrunder ... 13
25 Ansökan om särskilt boende från enskild i annan kommun ... 13
25.1 Parboendegaranti ... 14
Dokumenttyp: Riktlinjer
Dokumentet gäller för: Vård- och omsorgsnämnden Diarienummer: VON2017.0142
Reviderad:
Giltighetstid: Till dess att nytt beslut tas Tidpunkt för aktualitetsprövning: 1 gång per år Dokumentansvarig: Pernilla Andersson, SAS Andra tillhörande dokument:
4 (15)
1 Inledning
Vård och omsorgsnämnden ansvarar för insatser till äldre personer och personer med fysisk funktionsnedsättning i Skövde kommun. Dessa riktlinjer anger till- ämpning för biståndsbedömning och beslut enligt Socialtjänstlagen om hemtjänst, dagverksamhet, boendestöd, korttidsvistelse och särskilt boende.
2 Syfte
Syftet med riktlinjen är att ge stöd till biståndsbedömarna för att åstadkomma så enhetliga bedömningar och beslut som möjligt. Den individuella situationen är alltid styrande, vilket innebär att den enskilde kan beviljas mer eller mindre insatser än vad riktlinjen anger. Skövde kommun kommer inom närmsta året påbörja arbetet med att införa arbetsmodellen, Individens behov i centrum (IBIC).
Biståndsbedömaren kommer då användas sig av modellen vid bedömning av insatser. Riktlinjen kommer därför efterhand att ersättas av principen för handläggning enligt IBIC.
3 Rätten till bistånd
Enligt 4 kap. 1§ har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin
försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Insatser för stöd och hjälp som inte anges i denna riktlinje ska bedömas utifrån behov, evidensbaserad praktik och rättspraxis för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå.
4 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun
Enligt socialtjänstlagen ska bosättningskommunen ansvara för stöd- och hjälpinsatser oavsett om den enskilde vistas i bosättningskommunen eller tillfälligt i annan kommun.
Skövde kommun ansvarar för att utreda och besluta om insatser för personer som bor i Skövde kommun men som ska vistas i annan kommun. Skövde kommun upprätta avtal med vistelsekommun om insats och ersättning. Vistelsekommunen är skyldig att bistå bosättningskommunen med utredning i de fall det krävs.
Verkställighet av insatser ansvarar vistelsekommunen för. Vistelsekommunen har det yttersta ansvaret för stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen vid akuta
situationer.
5 (15)
Vid oklarheter om vilken kommun som är bosättningskommun, får den kommun som den enskilde har starkast anknytning till, anses som bosättningskommun. Se mer information på intranätet i ”Rutin för ansvarsfördelning mellan
bosättningskommun och vistelsekommun”.
5 Hjälp i hemmet
Insatser ges för att det ska vara möjligt för den enskilde att bo kvar i det egna hemmet. Hjälp i hemmet ges till människor som på grund av
funktionsnedsättning eller annan orsak behöver stöd och hjälp i den dagliga livsföringen.
Vid varje beslut om insats, ska det göras en individuell bedömning utifrån den enskildes funktionsnedsättning och om beslutet ska gälla för viss tid eller tillsvidare. Uppföljning av pågående insats ska ske regelbundet utifrån behovet och insatsens art dock minst en gång per år. Om det vid uppföljningen visar sig att den enskildes behov av insats har förändrats, tas beslut om ny insats.
6 Städning
Hjälp med städning, helt eller delvis, beviljas om den sökande eller annan i hushållet inte kan utföra detta. I städning kan det ingå dammsugning av golv och mattor, vädring av små och lätta mattor, våttorkning av golv, damning samt rengöring av badrum/toalett. Hallspegel, dörrkarmar, golvlister och köksluckor avtorkas vid behov. Hjälp med trappstädning kan beviljas som insats där den enskilde som hyresgäst är ålagd att göra detta men inte själv eller med hjälp av annan kan utföra trappstädningen.
6.1 Omfattning
Hjälp med hel eller delvis städning beviljas normalt var tredje vecka.
Undantagsvis kan städning beviljas oftare om det finns särskilda skäl. Detta prövas i varje enskilt fall. Städning omfattar två rum, kök, hall och badrum för
ensamstående. Tre rum, kök, hall och badrum för äkta makar/sammanboende.
Städning kan enstaka gånger bytas ut mot avfrostning/städning av kyl och frys, rengöring av köksfläkt, bakom spis och under badkar, städning av skåp och lådor, dammsugning av möbler, byte av gardiner, hämta/lämna saker i förråd och pyntning till storhelger. Städning av bostaden kan en gång per år bytas ut mot fönsterputs. Bytet skall ske inom ramen för planerad insats.
6.2 Barnfamiljer
Städning hos barnfamiljer bör utökas med ett rum per barn. Från och med 15 års ålder bör barnen/ungdomarna kunna städa sina rum själva.
6 (15)
7 Tvätt och klädvård
Hjälp med tvätt och klädvård, helt eller delvis, beviljas om den sökande eller annan i hushållet inte kan utföra detta. I tvätt och klädvård kan ingå maskintvätt av kläder/sänglinne/övriga textilier, strykning av skjortor/blusar, enklare lagning, vädring av enstaka plagg, plocka in i skåp och lådor efter tvätt och byte av lakan i säng. I insatsen ingår det att städa tvättstugan efter användandet.
7.1 Omfattning
Hur ofta hjälp till tvätt och klädvård ska beviljas, bedöms individuellt utifrån den enskildes behov.
7.2 Barnfamiljer
Från 15 års ålder bör barnen/ungdomarna kunna tvätta och stryka sina kläder själva.
8 Inköp och ärenden
Hjälp med inköp, post-, apoteks- och övriga ärenden beviljas om den sökande eller någon annan inte kan utföra detta. Till inköp räknas inköp av livsmedel, kläder och skor, kapitalvaror samt inlämning av olika spel. Om den enskilde själv vill uträtta ärende i affär, post, och apotek men på grund av sin funktionsned- sättning behöver hjälp och stöd, ges insats ledsagning.
8.1 Omfattning
Inköp av livsmedel beviljas normalt en gång per vecka, och utföraren bedömer vilken livsmedelsaffär som inköpen ska göras. Behövs hjälp med andra ärenden och inköp som t.ex. apotek och post kan fler tillfällen beviljas.
9 Måltider
Hjälp med måltider beviljas om den enskilde inte själv eller med hjälp av annan i hushållet kan utföra detta. Den enskilde har rätt till att dagligen få äta frukost, huvudmål, mellanmål och kvällsmål. Tillagning av huvudmål beviljas normalt inte. Istället beviljas matdistribution eller erbjuds besök i restaurang i något av Skövde kommuns särskilda boenden. Hjälp med tillagning av huvudmål beviljas endast om särskilda skäl föreligger. Vid behov kan den enskilde få hjälp med insatserna kring måltiderna i form av uppvärmning av tillagad mat, enklare förberedelse, dukning samt diskning. När den enskilde inte har behov av hjälp med tillagning av huvudmålet/mat-distribution, hänvisas denne till restaurang i något av Skövde kommuns särskilda boenden.
7 (15)
10 Personlig omvårdnad
Hjälp med personlig omvårdnad beviljas helt eller delvis. Med personlig omvårdnad avses de insatser som behövs för att tillgodose den enskildes grundläggande fysiska, psykiska och sociala behov, för att den dagliga tillvaron skall fungera. Det är främst uppgifter som gäller den personliga omvårdnaden, såsom hjälp med att sköta personlig hygien, på- och avklädning, toalettbesök, byte av intimskydd och inkontinenshjälpmedel, förflyttningar, och hjälp för att kunna äta och dricka. Det kan också gälla uppgifter som att bädda sängen och att rengöra och se över hörapparat, glasögon och tekniska hjälpmedel.
I daglig personlig hygien ingår hjälp med dusch, bad, övre och nedre hygien, munhygien, rakning, kamma håret, smörja kroppen, nagelvård och make up.
Hjälp med dusch/bad beviljas utifrån den enskildes behov. Hårtvätt, hårrullning, nagelvård och fila fötter ingår som del av dusch/bad. Hjälp med hårtvätt,
hårrullning och enklare fotbad kan också beviljas som en egen insats.
11 Larm
Larm aktiveras vanligtvis av den enskilde själv genom exempelvis en
knapptryckning på larmet. Det finns även passiva larm som aktiveras när den enskilde exempelvis öppnar en dörr, kliver på en matta osv. De passiva larmen tillhör skydds- och begränsningsåtgärder och kräver samtycke från den enskilde.
11.1 GPS-larm
GPS-larm kan beviljas till personer med kognitiva nedsättningar som göra att när de lämna sin bostad kan ha svårt att hitta. Syftet med GPS-larm är att skapa trygghet för personen och dess anhöriga samt att på ett enkelt sätt kunna finna en person som har försvunnit. GPS-larm finns i olika utformningar och provas ut efter personens behov. En enhet i form av dator, läsplatta eller telefon som tar emot satellitsignaler används för eftersökning av personen med GPS-larm. Denna enhet kan användas både av anhöriga och personal beroende på vilka
omgivningsfaktorer som finns. Ansökan om GPS-larm ska kompletteras med läkarintyg som styrker att personen har en kognitiv nedsättning samt samtycke från den enskilde. Beslut och uppföljning av insatsen ska ske enligt ”Riktlinjen för skydds-och begränsningsåtgärder” som finns på intranätet.
11.2 Trygghetslarm
Vid önskemål om trygghetslarm räcker det att den enskilde ansöker till hemtjänsten för larm om insatsen (förenklat biståndsbeslut).
8 (15)
11.3 Sensorlarm (tillbehör till trygghetslarmet)
Sensorlarm beviljas till personer som har tendens att falla och inte har förmåga att påkalla hjälp. Detta tillbehör hör till skydds- och begränsningsåtgärder, se
riktlinje för skydds-och begränsningsåtgärder. Särskild utredning, riskanalys krävs samt samtycke från den enskilde. Biståndsbedömaren fattar beslut om detta tillbehör.
11.4 Dörrlarm (tillbehör till trygghetslarmet)
Dörrlarm beviljas till personer som har behov av stöd vid utevistelse men har svårt att tillkalla detta på annat sätt. Detta tillbehör hör till skydds- och
begränsningsåtgärder, se riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder. Särskild utredning, riskanalys krävs samt samtycke från den enskilde. Biståndsbedömaren fattar beslut om detta tillbehör.
11.5 Larmmatta (tillbehör till trygghetslarmet)
Larmmatta beviljas till personer som har svårt att larma vid förflyttning och har ett stort behov av hjälp vid förflyttning. Detta tillbehör hör till skydds- och begränsningsåtgärder, se riktlinje för skydds-och begränsningsåtgärder. Särskild utredning, riskanalys krävs samt samtycke från den enskilde. Biståndsbedömaren fattar beslut om detta tillbehör.
12 Egenvård
Med egenvård menas när läkare eller annan legitimerad personal inom sitt ansvarsområde har bedömt att en person själv eller med hjälp av någon annan kan utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd.
Hjälp med egenvård kan beviljas om det finns skriftlig dokumentation i form av beslut om egenvård från legitimerad personal. För ytterligare information se samverkansavtal VG-region.
13 Tillfällig insats
Tillfällig insats med förenklad handläggning beviljas i huvudsak vid
vårdplaneringar på sjukhus i samband med utskrivningar till hemmet. Tillfällig insats kan också i undantagsfall beviljas när personen redan vistas i hemmet.
Tillfällig insats avser alla extra insatser (förutom tvätt, städ, dagverksamhet, avlösning och regelbunden korttidsvistelse) utöver redan pågående insatser eller i helt nya ärenden. Insatsen beslutas som längst för tre veckor och därefter måste ny bedömning göras och nytt beslut fattas.
9 (15)
14 Tillsyn
Tillsyn beviljas endast i undantagsfall på grund av sjukdom, oro samt stor fallrisk och när den enskilde inte kan lämnas ensam mer än kortare stunder eller inte själv kan påkalla hjälp. Med tillsyn menas ett mycket kort
besök/telefonkontakt/digital nattillsyn som ges utöver övriga insatser för att se att ingenting har hänt hos den enskilde.
15 Avlösning i hemmet för anhörigvårdare
Med avlösning i hemmet menas att personal från hemtjänsten finns i hemmet istället för en anhörig som vanligen handhar omvårdnaden. I avlösningen ingår uppgifter som den anhörige normalt skulle ha gjort (ej serviceinsatser). Avlösning i hemmet kan beviljas för att anhöriga ska få möjlighet att uträtta ärenden, delta i olika aktiviteter, umgås med vänner och koppla av. Insatsen beviljas utifrån den anhöriges behov, vid enstaka eller regelbundet återkommande tillfällen. Insatsen kan beviljas dag och kvällstid. Nattetid hänvisas behov av avlösning i första hand till korttidsvistelse. Anhörigvårdare kan få upp till 10 timmar i månaden
avgiftsfritt, för timmar utöver dessa 10 timmar tas vanlig hemtjänstavgift ut.
16 Anhöriganställning
Med anhöriganställd menas att en anhörig/närstående anställs för att utföra beviljade insatser istället för personal från hemtjänsten. Anhöriganställning beviljas endast i undantagsfall och vid mycket särskilda skäl. Med särskilda skäl avses i detta fall svår psykisk ohälsa, styrkt av läkare.
Kravet är också att den enskilde bor tillsammans med anhörig/närstående.
Endast kulturella eller språkliga problem är ej tillräckligt för att bevilja anhöriganställning.
17 Ledsagning
Med ledsagning menas att den sökande har behov av stöd/sällskap för att utföra olika aktiviteter. Insatsen kan beviljas till, från och under en aktivitet.
Insatsen beviljas när den enskilde inte själv kan ta sig till en aktivitet och då annan i hushållet eller annan person inte kan vara behjälplig.
Ledsagning beviljas för promenader, vid inköp och ärenden, besök på
sjukhus/vårdinrättningar och andra aktiviteter. Det åligger den enskilde att själv eller med stöd från annan ordna transporten.
10 (15)
17.1 Omfattning
Ledsagning vid inköp/ärenden beviljas i normalfallet en gång per vecka, max en timma. Ledsagning vid promenader/utevistelse och till och från/vid aktiviteter beviljas i normal fallet högst en timma per vecka. Ledsagning till/vid besök på sjukhus/vårdinrättning kan beviljas och beslutas om vid varje tillfälle. Vid ofta förekommande besök kan i undantagsfall ledsagning vid behov beviljas. Insatsen kan beviljas för ett särskilt tillfälle eller regelbundet under en längre period.
18 Kontaktperson
Insatsen kontaktperson är ett icke professionellt stöd som ges av en medmänniska med stort engagemang. Kontaktperson beviljas när den enskilde saknar
närstående, socialt kontaktnät och inte själv har förmåga att ta kontakt med andra.
Kontaktperson beviljas när den sökande behöver hjälp med att bryta sin isolering, delta i någon aktivitet. Insatsen beviljas med antal tillfällen per vecka eller månad.
Kontaktperson beviljas för högst ett år i taget.
19 Boendestöd
Boendestöd kan erbjudas som ett alternativ till bostad med särskild service (gruppbostad eller servicebostad). Insatsen är förbehållen vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning och personer med autism som har lättare behov av stöd. Funktionsnedsättningen och behov ska berättiga till insatser enligt LSS personkrets 1 och 2 för att ges av sektor vård och omsorg även om boendestödet ges enligt socialtjänstlagen. Boendestödet riktar sig till personer med en uttalad önskan om att leva självständigt och med en funktionsförmåga där personen nästan klarar vardagens aktiviteter. Personen ska ha behov av stöd från personal med särskilt kompetens och kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser i det dagliga livet. Personen har eget ordinärt boende. LSS- handläggarna ansvarar för utredning och handläggning av ansökan om boendestöd.
20 Annan insats
Extra ordinära insatser av kortare eller längre natur som beviljas endast då övriga insatser ej är tillämpliga för att tillgodose hjälpbehovet.
21 Dagverksamhet
Dagverksamhet finns med två olika inriktningar, en för personer med behov av sociala aktiviteter och en för personer med demenssjukdom.
11 (15)
Dagverksamheten är till för enskilda som har anhöriga/närstående som har behov av avlösning eller enskilda som har behov av planerade aktiviteter och social gemenskap. Den sökande ska ha behov av särskilt stöd under vistelsen (omvård- nadsinsatser och/eller hjälp vid förflyttningar).
För beslut om dagverksamhet speciellt anpassat för personer med demenssjukdomar krävs dokumenterad demensdiagnos av läkare.
För den som inte har behov av särskilt stöd finns träffpunkterna som är öppna för alla, ingen ansökan eller beslut om insats enligt socialtjänstlagen behövs.
21.1 Omfattning
För dagverksamhet för personer med demenssjukdomar gäller 1 – 5 dagar per vecka. För övrig dagverksamhet gäller 1 – 3 dagar per vecka och halva eller hela dagar. Insatsen kan beviljas för en kortare eller längre period men högst ett år.
22 Hemtjänst under utredning
Hemtjänst under utredning är en insats för de personer som lämnar sjukhuset efter en kort tid och där hjälp- och stödbehov initialt är svårt att avgöra. Personen beviljas då hjälp ifrån ett hemgångsteam under dag/kväll den första tiden.
Teamet har som uppgift att under utredningstiden arbetar utifrån ett rehabili- terande förhållningssätt samt bidra med information till utredningsarbetet avseende personens hjälp och stödbehov.
Om det efter avslutad utredning kvarstår ett fortsatt behov av hjälp och stöd och insatser på nytt beviljas kommer personen ha möjlighet att välja sin utförare av hemtjänst enligt lagen om valfrihet (LOV).
23 Korttidsvistelse
Korttidsvistelse ska ha alltid ha ett mål och kan beviljas av flera olika orsaker, och då omvårdnadsbehovet inte för tillfället kan tillgodoses i ordinärt boende.
Korttidsvistelsen skall alltid beviljas för en avgränsad tid, undantaget är vid vård i livets slutskede.
Följande behov utreds som grund för korttidsvistelse;
• Den sökandes anhörigvårdare har behov av akut, planerad eller regelbunden avlösning.
• Den sökande har svåra sociala problem eller lever i socialt missförhållande/misär.
• Den sökandes funktionsförmåga har kraftigt försämrats.
• Den sökande väntar på bostadsanpassning och/eller på anskaffning/reparation av hjälpmedel.
12 (15)
• Den sökande väntar på att få flytta till en särskild boendeform, och har behov av särskilt stöd/omvårdnad under väntetiden.
• Den sökande har behov av omvårdnad i livets slutskede.
23.1 Prioriteringsgrunder
Vid brist på plats för korttidsvistelse fördelas platserna i tur och ordning efter beslutsdatum. Vid särskilda skäl kan turordningen frångås. Den som efter dom, i förvaltningsrätt eller högre rätt, har fått rätt till korttidsvistelse skall dock erbjudas först. Då fler personer fått rätt till korttidsvistelse erbjuds de korttidsvistelse efter datum för dom.
24 Särskilt boende
Huvudinriktningen är att stärka den enskildes möjligheter att bo kvar hemma. När den enskilde har varaktiga och omfattande behov av omvårdnads- och
sjukvårdsinsatser eller har behov av tillsyn, trygghet och säkerhet och detta inte längre kan tillgodoses i ordinärt boende, finns möjlighet att flytta till särskilt boende.
Den enskilde skall ha en klar och uttrycklig önskan om att så snart som möjligt få flytta till en särskilt boende.
I kommunen finns det följande särskilda boende former:
Äldreboende – för personer med huvudsakligen fysiska, psykiska eller sociala behov. Lägenheten består av en mindre bostadsdel och del i
gemensamhetsutrymmen inom boendeenheten. Den hjälp och det stöd personen behöver ingår i boendet.
Äldreboende för personer med utredd demenssjukdom – Lägenheten besår av en mindre bostadsdel och en del i gemensamhetsutrymmen inom
boendeenheten.
Den hjälp och det stöd personen behöver ingår i boendet.
Boende på servicehus – för personer med fysiska, psykiska eller sociala behov.
Lägenheten är en fullvärdig bostad med närhet till träffpunkt och restaurang. Den hjälp och det stöd som personen behöver i form av hemtjänst beviljas av
biståndsbedömare.
Följande behov utreds som grund för boende;
• Personer som är i behov av omvårdnad, service och tillsyn dygnet runt.
Behovet ska vara så stort att det inte längre kan tillgodoses i den egna bostaden.
13 (15)
• Den sökande har ett stort och varaktigt hjälpbehov, kombinerat med att han/hon inte kan påkalla hjälp alternativt påkallar hjälp oavsett om det föreligger ett hjälpbehov eller inte.
• Den sökande uttrycker stark oro, stör grannar/anhöriga och/eller är en fara för sig själv. Tillräcklig tillsyn eller tillräckliga trygghetsskapande åtgärder bedöms ej kunna åstadkommas. Hit hör personer med
demenssjukdomar eller psykiska sjukdomar eller personer som av andra orsaker uppvisar ständig oro.
För ansökan om särskilt boende speciellt anpassat för personer med demenssjukdomar krävs dokumenterad demensdiagnos av läkare.
24.1 Prioriteringsgrunder
Vid brist på särskilt boende fördelas bostäderna i tur och ordning efter
beslutsdatum. Vid särskilda skäl kan turordningen frångås. Avböjer den sökande skäligt erbjudande, ska skälen för detta anges. Om den sökande upprepade gånger avböjer erbjudande om skäligt särskilt boende ska uppföljning ske för att utreda om det är en specifik ansökan man vill komplettera med eller om behovet är tillgodosett under tiden på väntan på särskilt boende.
Den som efter dom i förvaltningsrätt, eller högre rätt, har fått rätt till särskilt boende skall dock erbjudas först. Då fler personer fått rätt till särskilt boende erbjuds dessa ett särskilt boende, efter datum för dom.
Sökande som vistas på korttidsplats i avvaktan på särskilt boende ska erbjudas ledig plats trots att boende inte alltid är enligt den sökandes önskemål om placering. Om den sökande som vistas på korttid inte accepterar erbjudandet ska man se över möjligheterna att återgå till hemmet i avvaktan på särskilt boende.
De sökande som så önskar ska erbjudas möjlighet till ansökan om intern
omflyttning till annat särskilt boende efter det att man tackat ja till erbjuden plats.
Den enskilde ombesörjer själv eventuell omflyttning.
25 Ansökan om särskilt boende från enskild i annan kommun
Den som med hänvisning till socialtjänstlagens 2 kap. 3§, vill flytta från en annan kommun till Skövde kommun ska vända sig till boendehandläggaren i Skövde kommun med sin ansökan. Skövde kommun utreder behovet och fattar beslut i ärendet. Ansökan ska behandlas som om den sökande var bosatt i kommunen.
Hemkommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning/de uppgifter som behövs för utredning och bedömning av behovet.
14 (15)
25.1 Parboendegaranti
Enligt socialtjänstlagen (4 kap. 1 c § SoL) har äldre makar och sambor som varaktigt har levt tillsammans rätt att fortsätta bo tillsammans även när endast den ene har behov av särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor. Endast den som har behov av bistånd i form av särskilt boende ska stå som sökande av biståndet, gäller även ansökan om medboende. Först prövas den sökandes behov av särskilt boende därefter prövas om kriterierna för medboende uppfylls. För att medboende ska kunna beviljas krävs att båda parter är överens om att de vill fortsätta bo tillsammans. Medboendes eventuella behov av
hemtjänstinsatser ska vara bedömt och beslutat innan inflyttningen. Beslutet om medboende kan vara bifall eller avslag. Avslag kan överklagas i vanlig ordning. Se även ”Rutin för parbogaranti på särskilt boende”
Om/när den medboendes behov förändras så krävs egen ansökan om särskilt boende av den medboende.
15 (15)
