1 Förskoleverksamheten
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16
Förskolan Lyckan
2 Innehållsförteckning:
Normer och värden sidan 3
Utveckling och lärande sidan 5
Barns inflytande sidan 7
Förskola och hem sidan 9
Helhetsbild av året sidan 11
3
Normer och värden
Lpfö 98/10
Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
Verksamhetens mål:
Vi respekterar allas lika värde
Vi vuxna ska finnas nära
Utvecklingsarbetet ska stimulera utveckling av allas inneboende resurser
Resultat och genomförande:
Förskolan arbetar med demokrati genom att göra barnen medvetna om att alla barns röster är lika mycket värda. Man lyssnar på varandra och väntar på sin tur. Man delar upp sig, både ute och inne, för att finnas nära barnen. Ett projekt som startades strax efter att Lyckan öppnat var att observera, var, hur och vad pedagogerna gör under utevistelsen. Detta projekt har lett till engagerade pedagoger som använder utevistelsen som ett pedagogiskt rum. Pedagogerna måste finnas nära med både kropp och huvud för att vara lyhörda för barnens tankar och idéer samt stötta dem i lärprocessen.
Alla barn har bemött varandra med respekt. Förskolan har jobbat med samarbetsövningar för att få barnen trygga. Genom att barnen har blivit trygga har taktil beröring varit en del av vardagen. Detta tillsammans med likabehandlingsplanen har legat som grund för vårt värdegrundsarbete.
Utvecklingsarbetet har fortskridit och vissa barns inneboende resurser är lättare att stimulera än andra. Förskolan jobbar med att stimulera olika sinnen så alla barn har möjlighet att utveckla lärprocessen utifrån de egna inneboende resurserna. Man smakar på is, känner, luktar, färgar, lyssnar, tittar.
Analys och lärdomar:
Förskolan har en positiv inställning till allt man gör. Man ser möjligheter istället för hinder.
Pedagogerna upplever glädje tillsammans med barnen på Lyckan.
Barnen gör som vuxna gör. Är pedagogerna lugna så är barnen lugna. Tydliga ramar är nödvändigt, barn mår bra av att veta var gränserna är samtidigt som det är ”högt i taket”. Man är tillåtande och tydliga. Material finns tillgängligt för barnen, allt finns inte framme men barnen vet vart det finns att hämta och de ber om hjälp om de behöver det.
Både vuxna och barn har tillit till varandra och genom det dagliga värdegrundsarbete har det skapats en trygg miljö där barnen utvecklas och är måna om varandra.
Pedagogerna behöver gå djupare för att kunna stimulera barnens inneboende resurser, titta bakom görandet, varför slickar barnen på fönstren? Bemöta med frågor och utveckla barnens görande. Pedagogerna upplever sig ändå som förstående och tar ofta ett steg tillbaka för att se vad barnen gör. Man kan bli bättre på att ställa mer utvecklande frågor till barnen Varför? Hur tänkte du nu? Hur känns det? Pedagogerna upplever att det är lättare att stimulera barnens inneboende resurser när vi får återkoppling från barnens språk och kroppsspråk.
Man får inte glömma att involvera barnen i allt man erbjuder. Pedagogerna upplever att de behöver bli bättre på att erbjuda förkunskaper när det är nya projekt på gång.
4
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
Pedagogerna anser sig behöva koppla och planera det dagliga arbetet mer till styrdokumenten.
De behöver komma igång med språkplanering på flera barn. Hur synliggör pedagogerna att man har stimulerat de inneboende resurserna hos barn med annat modersmål? Komma ihåg syftet med det vi erbjuder.
5
Utveckling och lärande
Lpfö 98/10
Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande.
Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.
Verksamhetens mål:
Miljön ska vara trygg, tydlig, tillåtande och tillgänglig
Alla på Lyckan ska få möjlighet att genom vår miljö få stimulans till stärkt självkänsla, som i sin tur leder till ökad utveckling
Vi ska ta tillvara på allas inneboende resurser, nyfikenhet och intresse
Alla ska få tid och möjlighet till att utforska sitt jag och sin omgivning
Resultat och genomförande:
Vid val av t.ex. möbler, möblering och leksaker har pedagogerna tänkt utifrån att det ska stimulera allas inneboende resurser. Man har anpassat val efter barnens ålder, nyfikenhet och intressen. Materialet finns synligt för barnen och i deras nivå.
Man upplever att flexibiliteten är stor, inne-och utemiljö är anpassad efter den stora åldersspridning som finns i verksamheten.
Förskolan använder sig av t.ex. bollhav, ljusslingor, ljuskub och olika känselmaterial. Man är på hela Lyckan i startgroparna med vattentema och barnen har visat stort intresse och
nyfikenhet för de experiment som gjorts och bl.a. har man pratat om vatten i olika former, fryst, smält, färgat, smakat, känt, lyssnat. Man har experimenterat inne och ute och
vattenbanor har satt upp på utestaketen.
Barnen tycker allt är spännande. Det är så härligt att få positiv feedback och se barnens tindrande ögon.
Det har även startats miniprojekt utifrån barnens intressen för att skapa nyfikenhet för nya kunskaper. Man har bl.a. haft matteprojekt med sinnen i fokus. Man har använt sig av barnen för att t.ex. räkna och mäta. Man har provat olika tekniker, material, som t.ex. papier maché , gips och experiment. Man har även utforskat omgivningen, genom att använda naturmaterial från vårt närområde. Pedagogerna har sett vikten av att skapa djupare relationer genom att erbjuda egen tid med enskilda barn där barnet här och nu blir fokus.
Analys och lärdomar:
Man har möblerat om när man sett att det behövts. Pedagogerna har lyssnat in barnen och deras intressen, vad de vill göra på ett visst ställe. Allt för att allas inneboende resurser ska stimuleras och utvecklas. Man har sett att det har fungerat bra att materialet har placerats synliggt och i nivå så barnen själva kan ta det de önskar. Att ha en miljö som är tydlig och tillgänglig gör barnen trygga och de tar egna initiativ.
6 Men man vill skapa en ännu tydligare innemiljö och alltid presentera innemiljön vid
omstrukturering. Bilder på vad man kan göra och vart materialet ska vara placerat.
Miljön har inbjudit till olika projekt och experiment. Barnen har på eget initiativ tillverkat t.ex. rymdraketer, I-pads, mikrofoner och maskar.
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
Förskolan fortsätter att anpassa miljön där barnen kan utvecklas och stärka sin självkänsla.
Man ska bl.a. iordningställa en stor tunna eller liknande med tappkran som barnen själva kan hämta vatten ifrån. Bra om den placeras så det blir lätt att fylla den med vatten. Kan vi även ta tillvara på regnvatten?
Man behöver dela upp barnen mer i mindre grupper för att alla barnen ska få mer utrymme och inflytande på förskolan. Detta hoppas de leder till en ökad förståelse för att barnen kan påverka sin dag på förskolan. Man vill utveckla dokumentation/reflektion genom att
tillsammans observera projekt med hjälp av projektorn. Barnen kan då se sitt eget lärande och pedagogerna kan reflektera med barnen genom att ställa utvecklande frågor.Pedagogerna kopplar och förankrar sitt görande i styrdokumenten, i pedagogiska planeringen och yill mellans arbetssätt. En punkt på dagordningen på egna apt samt eget ansvar på den barnfria tiden.
Pedagogerna önskar mer uppföljning och föreläsning i tecken som stöd
7
Barns inflytande
Lpfö 98/10
I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.
Verksamhetens mål:
Miljön ska vara trygg, tydlig, tillåtande och tillgänglig
Alla på Lyckan ska få möjlighet att genom vår miljö få stimulans till stärkt självkänsla, som i sin tur leder till ökad utveckling och inflytande
Vi ska ta tillvara på allas inneboende resurser, nyfikenhet och intresse
Alla ska få tid och möjlighet till att utforska sitt jag och omgivningen
Resultat och genomförande:
På Lyckan ska alla känna sig sedda och lyssnade på. Pedagogerna finns nära barnen hela tiden och stöttar dem i vardagen. Man delar upp sig där barnen är, observerar barnen och på så sätt ser vad de är intresserade av, man ger positiv feedback i alla situationer. Detta gör att man kan utmana dem, väcka deras intressen och kunna erbjuda dem nya spännande utmaningar. Tiden mellan dagliga rutiner på förskolan är barnens, dvs. de har inflytande i verksamheten och får vara med och bestämma vad de vill göra. Man är tillåtande mot barnen och de får påverka sin vardag. Man uppmuntrar barnen och ger dem tid att prova själva i många situationer under dagen.
Om det inte lyckas första gången provar vi igen och barnen får då uppleva glädjen i att lyckas!
I ateljén har det erbjudits olika former av skapande med material som paljetter, fjädrar, kottar m.m.. Barnen har börjat visa intresse för klockan och man har tillsmmans skapat ett intresse för Tid, man räknar timmar, varv på klockan och använder timglas.
Barnens intressen speglas i miljön.
Analys och lärdomar:
Pedagogerna är lyhörda för barnens ideér och har i stor utsträckning skapat verksamheten efter det. Detta har lett till att barnen kunnat påverka sin dag på förskolan.
Barnens inflytande har fungerat bra, man har en god kommunikation. Om barnen själva inte haft någon idé på aktivitet har det alltid funnits en redan planerad att erbjuda.
Pedagogerna har ibland har upplevt att man inte har inte räckt till för barngruppen. Man vill få mer tid med varje barn för att kunna stimulera barnens inneboende resurser. Man har
reflekterat mycket över det egna arbets- och förhållningssättet. De tycker sig ha ett bra bemötande med både barn och vuxna och respekterar alla.
8
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
Förskolan vill kunna erbjuda fler aktiviteter där barn i alla åldrar kan samsas men
man anser sig ändå vara på god väg genom att hela tiden lyssna in vad barnen vill och önskar.
Man behöver synliggöra och göra barnen medvetna om att det är de som formar sin dag.
Reflektera mer med barnen kring dokumentationen för att synliggöra deras inflytande över det man gjort.
Planera och tänka mer på syftet med våra aktiviteter. Veckoplanera och utvärdera det i halvårsutvärderingen som man märkt varit väldigt viktigt.
9
Förskola och hem Lpfö 98/10
Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.
Verksamhetens mål:
Vi vill ge föräldrarna möjlighet att påverka verksamheten på förskolan
Alla ska ha samma möjlighet till inblick och inflytande i förskolans verksamhet
Förskolan ska ha en god samverkan och en öppen dialog med föräldrarna
Reflektioner/diskussioner runt dokumentation av olika slag ut mot föräldrarna ska alltid vara aktuellt. Hur når vi dem bäst? Vad är de intresserade av?
Resultat och genomförande:
Många föräldrar visar stort intresse för sina barns vistelse hos oss. Man har en öppen och bra dialog med föräldrarna med barnen i fokus. Man pratar inte över huvudet på barnen utan med barnen. Pedagogerna är på förskolan för barnen och väljer att hänsvisa till andra instanser om föräldrarna uttrycker”problemfrågor” som ligger utanför förskolans profession.
Varje avdelning har en fotoram, informationstavla, dokumentationspärm samt aktuell dokumentation om vad man jobbar med nu inne i förskolans lokaler.
Vi har bjudit in till föräldramöte, utvecklingssamtal, lucia, öppet hus,drop in fika och sommarfest. Tolk har erbjudits vid samtal och möten.
Analys och lärdomar:
Den dagliga kontakten betyder väldigt mycket. Att man ser och välkomnar alla barnen och deras föräldrar till Lyckan varje dag.
Det är viktigt att vinna föräldrarnas förtroende, en bra kontakt med föräldrarna leder till bra kontakt med barnen.
Viktigt att vara tydliga och visa att de är viktiga. Ta till vara på åsikter och ha en god dialog, några föräldrar har många åsikter. Pedagogerna måste också våga visa att man är proffs och att de kan sitt yrke.
Föräldraforum och andra föräldrasammankomster har fungerat bra. Föräldrarna har uppskattat det mycket och sammankomsterna är något vi vill fortsätta med. Det var också uppskattat från de flesta att sommarfesten startade redan kl.16. Barnen blev inte så trötta utan de orkade vara med.
Att förskolan bjuder in våra ”nya” föräldrar på ett möte innan barnen börjar hos oss har varit väldigt lyckat och uppskattat. Då kan man i lugn och ro gå igenom olika saker och titta på avdelningarna.
Om föräldrarna har åsikter försöker man lyssna och tillgodose allas önskemål.
Hur får vi föräldrarna mer intresserade av utveckling och lärande?
10
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
De flesta pedagogerna känner sig nöjda och vill fortsätta att utveckla samarbetet med föräldrarna.
Man vill t.ex.bli bättre på att uppdatera fotoramen. Hur tänker man kring informationstavlan?
Man ska vara noga med att ge föräldrarna aktuell information, många föräldrar kan inte bara få en lapp utan behöver muntlig information. Detta är alla i arbetslagets uppdrag. Förskolan ska skapa sms-grupper för att lättare nå ut till alla föräldrar.
En mall för utvecklingssamtal som ska gälla för alla är i process. Mallen tror man kommer att leda till att likvärdiga samtal erbjuds.
Förskolan vill få fler föräldrar att komma på föräldramöten? Ett instagramkonto ska öppnas för att kunna delge verksamhetens pedagogiska innehåll direkt till föräldrarna. Diverse information önskas översatt till andra språk, så inget blir missat.
11
Helhetsbild av verksamhetsåret
Ett verksamhetsår har nu gått med många nya arbetskamrater som ska lära känna varandra.
Dels över avdelningarna men även inom det egna arbetslaget och gentemot chefen.
Det mesta har varit bra och positivt men det finns lite som kan bli bättre.
Den pedagogiska utvecklingstiden har inte varit tillräcklig men att försöka utnyttja eftermiddagarna till sådan tid kan öka möjligheterna.
De flesta känner att de måste bli bättre på att reflektera.. Det underlättar då utvärderingen ska skrivas samt för All och hur man fortskrider arbetet på den egna avdelningen.
De flesta barngrupperna på förskolan fungerar fantastiskt med många olika styrkor och förmågor. Dock känner sig några pedagoger otillräckliga i arbetet med att stimulera allas inneboende resurser. Ett sådant stort arbete kräver att alla på förskolan hittar, känner sig trygga i och arbetar efter ett gemensamt förållningssätt. En röd tråd med en gemensam förståelse för arbetet från Lilla upp till Nattis är en förutsättning för att ett sådant arbetssätt ska fungera.
Det är oftast ett öppet och positivt arbetsklimat över hela förskolan, även med kök och städ.
Samarbetet med ledningspersonalen fungerar bra. Det brukar inte ha något problem att få tag i chefen om det behövs. Hon ringer eller mailar tillbaks om vi lämnat meddelande. Hon kan svara på våra frågor och kan hon inte det tar hon reda på svaret och återkommer. Det uppskattar man!
Vikarier har periodvis varit svårt att få tag i. Ofta byter arbetslaget tider med varandra och man hjälper även varandra över avdelningarna.
Man känner sig lite trångbodda, det är dåligt med förvaringsutrymmen och att varje avdelning har ett rum för lite. Ute saknas tak över sandlådan men enligt planerna ska det snart komma upp. Det blir väldigt varmt på gården när solen lyser för det är inte så mycket skugga. Positivt är att tisdagar och torsdagar är cykeldagar på Lyckan. De övriga dagarna är ”cykelfria” vilket har lett till att barnen utamat sig själva i helt andra lekar som stimulerat till utveckling.
Två pedagoger har under verksamhetsåret deltagit i småbarnspedagogikutbildning. Flera förskoleträffar i serien föräldrasamverkan har ordnats under året. Pedagogerna tycker inte att dessa träffar alltid varit så givande utan skulle hellre se att man får fortbildning med
handledning i ämnen som är aktuellt för den egna förskolan. På vårens utvärderingsdag gästades Lyckan av en kognitiv beteendevetare som handledde i ett för Lyckan aktuellt ämne.
Denna dag var mycket uppskattad och har gett pedagogerna styrka i sin profession.
I skrivande stund diskuteras ett nytt utvecklande arbetssätt på Lyckan. Ett arbetssätt där pedagogerna arbetar tillsammans över hela huset med allas bästa i fokus och ett
tillvaratagande av varje individs bästa resurser. Detta arbetssätt leder förhoppningsvis även till fler tillfällen för pedagogisk utvecklingstid. Mycket tyder på ett intressant kommande verksamhetsår 2016-2017.
