Datum Detaljplan för Prästgården 1:29 m.fl. i Ljusdals kommun Ert ärende: SSN 00026/2019

(1)

Postadress 827 80 Ljusdal

Telefon 0651-180 00 Telefax 0651-183 77

Bankgiro 991-2569

Plusgiro 3 23 33-7

E-post

kommun@ljusdal.se Samhällsserviceförvaltningen

2019-05-23 SSN 00026/2019

DETALJPLAN

Detaljplan för Museet med flera i Ljusdal

LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

I samrådsredogörelsen redovisas de synpunkter som kommit fram i samrådet samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna. Detaljplanen var föremål för samråd under perioden 2019-03- 26 till 2019-04-16, beslutat av samhällsutvecklingsutskottet. Underrättelse om samråd har skickats ut per brev, med bifogade samrådshandlingar, till berörda remissinstanser och fastighetsägare. Under samrådstiden har även samrådshandlingarna funnits tillgängliga på kommunens hemsida, på Kommunhusets innertorg och på plan 4 i Kommunhuset vid Riotorget i Ljusdal.

5 st yttranden har inkommit.

Inkomna yttranden:

Lantmäteriet Länsstyrelsen Länsmuseet Skanova

Företagarna i Ljusdal

INKOMNA YTTRANDEN MED SYNPUNKTER

Lantmäteriet

Detaljplan för Prästgården 1:29 m.fl. i Ljusdals kommun Ert ärende: SSN 00026/2019

Vid genomgång av planförslagets samrådshandlingar har följande noterats:

Fastighetsgränsernas kvalité:

I planförslaget har planområdesgränsen lagts ut i direkt anslutning till befintliga fastighetsgränser med osäker kvalité. Varken i grundkartan eller i registerkartan finns några inmätta gränspunkter angivna längs

fastighetsgränserna. Lantmäteriet vill här påminna om att detaljplanen inte påverkas om gränsen visar sig ha ett annat läge. Om gränsen är osäker är det lämpligt att så snart som möjligt utreda gränsen och göra en gränsutvisning där man letar upp befintliga gränsmarkeringar. Visar sig gränsen vara

(2)

juridiskt oklar krävs det en fastighetsbestämning för att bestämma dess läge.

När gränsens läge är klarlagd kan därefter ev. anpassning av planen till fastighetsgränsens rätta läge göras Bilden ovan visar gränsernas kvalité enligt registerkartan, angivet i meter. I övrigt har Lantmäteriet inte några synpunkter på detaljplaneförslaget.

Kommentar: Gränserna för planområdet baseras på kommunens primärkarta vilken uppfattas vara tillräckligt tillförlitlig vad gäller gränspunkter längs fastighetsgränserna.

Länsstyrelsen

Synpunkter utifrån Länsstyrelsens särskilda bevakningsområden/statliga intressen

Länsstyrelsen har inga synpunkter utifrån sina särskilda bevakningsområden;

Riksintressen, mellankommunala frågor och miljökvalitetsnormer.

Hälsa och säkerhet Buller

Kommunen har i planhandlingarna bifogat en bullerberäkning, men kommunen för däremot inget resonemang om resultatet av

bullerberäkningen. Detaljplanen avser att möjliggöra bland annat både bostäder och förskola, men behöver då bostäderna eller ordnade uteplatser exempelvis anpassas som ett resultat av bullerberäkningen? Hur resonerar kommunen angående fastställda riktvärden för buller vid förskolemiljöer och eventuell skolgård? Kommunen för inget resonemang kring dessa frågor och därför efterlyser Länsstyrelsen förtydliganden angående resultaten av

bullerberäkningen.

Kommentar:

Vad gäller buller vid bostäder visar beräkningarna att ekvivalent ljudnivå vid Ljusdalsgårdens östra fasad uppgår till 55 dBA, vilket understiger ljudnivån om 60dBA vid bostadsbyggnads fasad vilket är riktvärdet enligt Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Vid uteplats anordnad i anslutning till byggnaden är riktvärdet 50 dBA ekvivalent ljudnivå vilket överskrids enligt beräkningarna, uteplats bör därför inte byggas mot den östra fasaden av Ljusdalsgården.

Vad gäller buller utomhus vid förskolor har Naturvårdsverket riktlinjer för buller på skolgård från väg- och spårtrafik (NV-01534-17). Enligt dessa riktlinjer ska ekvivalent ljudnivå för de delar av gården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet maximalt uppgå till 50 dBA. Vid

översiktlig beräkning av vägtrafikbuller enligt information från Boverket och SKL uppnås en ljudnivå om 46 dBA på fd muséets framsida efter

tilläggskorrigering för mjuk mark mellan bullerkälla och byggnad. På byggnadens norra sida uppnås en motsvarande beräknad ljudnivå om 43 dBA.

Planbeskrivningen kompletteras med efterfrågade förtydliganden.

(3)

Vibrationer

Kommunen framför i planhandlingarna att Trafikverkets riktvärden för vibrationer från väg- och spårtrafik ska utgöra ett stöd vid bedömning om behov för utredningar och skyddsåtgärder mot höga buller- samt

vibrationsnivåer. Länsstyrelser kan dock inte i planhandlingarna utläsa att sådana utredningar har gjorts. Om utredningarna har gjorts så efterlyser Länsstyrelsen resultaten av dessa, om de däremot inte har gjorts behöver kommunen i kommande planprocess motivera varför utredningarna inte har gjorts.

Kommentar:

Någon mätning av vibrationer har inte gjorts då avståndet, 50 resp 60 m, mellan Kyrkogatan och byggnadernas fasader samt den begränsande hastigheten om 40 km/h på den sträcka av Kyrkogatan som passerar

området bedöms vara tillräckligt dämpande för vibrationer. Marken mellan Kyrkogatan och byggnaderna har goda dränerande egenskaper vilket inte bedöms ge upphov vibrationer. Ljusdalsbygdens muséum som huserade i byggnaderna fram till försäljningen 2005 bekräftar att man inte upplevt några problem orsakade av vibrationer.

Strandskydd

Planområdet är lokaliserat inom strandskyddsområde för Kläppa kanal enligt Miljöbalken 7 kap 13§. Kommunen motiverar att planområdet, samt

närområdet, redan är ianspråktaget på ett sätt som gör att detaljplanens genomförande saknar betydelse strandskyddets syften enligt Miljöbalken 7kap 18C§. Länsstyrelsen delar detta ställningstagande.

Kommentar: Noteras

Övriga synpunkter

Friyta och skola

I kommande planprocess behöver kommunen tydliggöra och resonera kring möjligheten till friyta för lek kopplat till de allmänna råd från Boverket som finns kring detta. I planhandlingarna kan Länsstyrelsen inte utläsa något mer om detta än att friyta framförs som viktigt.

Kommentar:

Boverkets rekommendationer vad gäller friytor vid förskolor säger att ett rimligt mått på friytan bör vara 40 m² per barn, behovet av friyta beror därmed på antalet barn. Vid en grupp om totalt ca 20 barn räcker friytan till. Forskning visar att den totala storleken på friytan bör vara 3000 m², vilket inte finns tillgängligt, däremot kan i bedömningen av storlek och kvalitéer på friytor enligt boverket även ingå ”tillgång på och tillgänglighet till närliggande lekområden, parker och grönområden, bollplaner,

idrottsplaner, bad och naturområden för orientering, skidåkning och

(4)

exkursioner”. I planförslaget motsvaras dessa områden av Knekarbacken på ett avstånd om ca 200 m, Jonsparken på ett avstånd om ca 400 samt

friluftsområdet kring Kyrksjön på ett avstånd om ca 500 m från fd muséets fastighet. Alla tillgängliga via lågt trafikerad lokalgata samt gång- och cykelväg.

Kulturmiljö

I planbeskrivningen, sida 3, står följande rubrik; Riksintresse för kulturmiljövård, detta behöver ändras eftersom planområdet inte är av riksintresse för kulturmiljövård.

Kommentar:

Vad gäller rubrik ”Riksintresse för kulturmiljövård” på sid 3 delar vi denna åsikt. Informationen under rubriken förs in på annat ställe i

planbeskrivningen.

Planförslaget ger möjlighet till stora komplementbyggnader, ungefär lika stora som respektive huvudbyggnad. I kommande planprocess behöver kommunen motivera varför sådana stora komplementbyggnader ska tillåtas.

I detaljplanen tillåts komplementbyggnader byggas samman med den ena huvudbyggnaden, Ljusdalsgården, detta kommer att påverka

huvudbyggnadens kulturhistoriska karaktär och utseende vilket kommunen bör beakta. I kommande planprocess bör kommunen även resonera kring hur en sammanbyggning kan tänkas förändra eller stärka den kulturhistoriska karaktären.

Länsstyrelsen kan inte tyda någon reglering av utformningen av komplementbyggnaderna som detaljplanen medger, förutom att de ska överensstämma med huvudbyggnadens karaktär. I kommande planprocess bör kommunen därför ta en tydligare ställning angående hur

komplementbyggnaderna ska överensstämma med huvudbyggnadens karaktär. Utformningsbestämmelser som kan vara relevanta att beakta är höjd, takform, fasadmaterial, placering och utformning.

Det bör framgå i planbeskrivningen vad som kommunen avser med planbestämmelsen förvaskningsförbud, vilken ligger till grund för kommande bygglovsprövning.

I kommande planprocess bör planhandlingen kompletteras med en redogörelse av byggnadernas interiörer i syfte att synliggöra om det finns skäl till att även infoga skyddsbestämmelser i kommande bygglovsskede.

Kommentar:

En komplementbyggnad skall enligt PBF (2011:338) 6 kap 5,6§§, bland annat, vara fristående samt får inte dominera över bostadshuset. Då det endast är möjligt att uppföra komplementbyggnader på baksidan av de befintliga byggnaderna och vid de begränsningar som följer av PBF, så anser vi inte att det helhetsintryck av området man får söderifrån har

(5)

betydelse för bevarandevärdet och påverkas negativt. Detsamma gäller hänvisningen till huvudbyggnadens karaktär, som vi anser är tillräckligt styrande för en komplementbyggnad uppförd på en plats som inte stör helhetsintrycket söderifrån. Vad gäller Ljusdalsgården så är byggnaden kulturhistoriskt intressant och bidrar med sin existens till det tidigare

nämnda helhetsintrycket av området, men den är inte unik i dessa trakter. En komplementbyggnad som byggs med de restriktioner som följer av

plankartan behöver inte skämma det kulturhistoriska värdet.

Plankartan kompletteras med med kompletterande bestämmelse gällande fasadmaterial och kulör, för att säkerställa helhetsintrycket av området.

Varken fd muséet eller Ljusdalsgården beläggs med invändig q-märkning eller förvanskningsförbud, då båda byggnaderna redan tidigare genomgått viss invändig förändring, samt att det krävs både energi- och

tillgänglighetsanpassning för att uppfylla gällande krav enligt PBL.

Sociala aspekter

Frågan om tillgänglighet räknas sedan 2011 som ett av de allmänna intressena och i PBL förtydligas det att en god livsmiljö utifrån ett socialt perspektiv ska vara tillgänglig för alla samhällsgrupper. Det är därför viktigt att ta med dessa aspekter i redan i detaljplaneskedet. Det innebär att

planprocessen även ska pröva möjligheterna för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga får möjlighet att använda det kommande planområdet.

Kommentar:

Planbeskrivningen kompletteras med förtydliganden gällande tillgänglighet.

Länsmuseet

Länsmuseets synpunkter

Länsmuseet Gävleborg anser att det är positivt att kommunen har valt att ta fram en ny detaljplan för att möjliggöra annan framtida användning av f.d.

Ljusdalsbygdens museum och Ljusdalsgården. Den f.d. museibyggnaden är en av Ljusdals mest tids-typiska 1960-talsbyggnader med en välbevarad exteriör. Ljusdalsgården är hitflyttad, men är en till sin exteriör välbevarad tidigare mangårdsbyggnad som har haft en nära hundraårig historia på denna plats. Det är därför positivt ur kulturmiljösynpunkt att byggnaderna förses med skyddsbestämmelser och rivningsförbud även i den nya detaljplanen Att det kan finnas behov att ta bort enstaka träd för att underlätta

byggnadernas under-håll kan länsmuseet ha förståelse för, men länsmuseet hade hellre sett att trädfällnings-förbudet hade fått kvarstå för de träd inom planområdet som inte står lika nära några byggnader. Träden och områdets parkliknande karaktär är viktiga för upplevelsen av platsen.

Ur arkeologisk aspekt har länsmuseet inga särskilda synpunkter att framföra inom detaljplanens område, men länsmuseet vill dock påtala att den på

(6)

grannfastigheten belägna milstenen, (RAÄ nummer: Ljusdal 51:1) är en milstolpe av Cronstedtmodell från 1785 och inte 1520 som

planbeskrivningen anger.

Kommentar: Länsmuseets synpunkter noteras. Vad gäller träden så finns även ett flertal på området utanför planområdet, vilka omfattas av

trädfällningsförbudet enligt detaljplanen från 1992 och bidrar även de till upplevelsen av platsen.

Planbeskrivningen kompletteras med förtydliganden gällande träden.

Dateringen av milstolpen justeras i planförslaget

Skanova

Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning.

Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den.

Kommentar: Kostnader kopplade till ledningsflytt står exploatören som initierat detta för. Detta beskrivs i planbeskrivningen.

Företagarna i Ljusdal

Företagarna Ljusdal har följande synpunkt på den föreslagna detaljplanen.

Det framgår inte tydligt i bullerutredningen eller i planbeskrivningen på vilka förutsättningar bullerutredningen ar baserad. Det torde vara på att Rv 84 fortsatt kommer att gå genom Köpingen och inte läggas om till att passera vid Folkparkenområdet. Om bullerutredningen inte är baserad på att Rv 84 fortsatt kommer att gå genom Köpingen så bör en bullerutredning göras utifrån det scenariet alternativt att det tydligt framgår att bullerutredningen är gjord med Rv 84 genom Köpingen.

Utan påverkan på detaljplaneförslaget så anser vi att kommunen och dess bolag vid uppförandet av bostäder och lokaler i egen regi bör sätta högre energikrav (lägre energiförbrukning) än de krav som anges i BBR. Detta för att styra mot ett mer hållbart samhälle.

Kommentar: Bullerberäkningarna i planförslaget utgår från befintliga vägförutsättningar och befintlig trafiksituation.

(7)

Planförslaget förtydligas med de förutsättningar som ligger till grund för bullerberäkningarna.

Önskemål om högre energikrav vid uppförandet av bostäder och lokaler i egen regi noteras.

STÄLLNINGSTAGANDE EFTER SAMRÅD

Utifrån inkomna yttranden har följande förändringar i planbeskrivningen respektive plankartan gjorts:

Planbeskrivning

 Kompletterande och förtydligad redogörelse gällande buller

 Kompletterande redogörelse gällande vibrationer

 Kompletterande redogörelse gällande friytor.

 Rubrik ”Riksintresse för kulturmiljövård” har tagits bort och information under rubriken har förts in på annat ställe i planbeskrivningen.

 Kompletterande redogörelser gällande utformning av komplementbyggnader.

 Kompletterande redogörelse gällande byggnadernas interiör och behov av skydd av kulturvärden.

 Kompletteringar gällande sociala aspekter.

 Förtydligande gällande träd på och utanför området.

Redaktionella ändringar i materialet

Plankarta

 Utökade formuleringar gällande skydd av kulturvärden och utformningsbestämmelser.

 Prickmark på u-område tas bort.

MEDVERKANDE TJÄNSTEMAN Planingenjör

Kerstin Johansson 2019-05-23