Utbildningsnämnden kallas till sammanträde:

(1)

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-12-08

Tid: Tisdagen den 15 december klockan 15.00

Information för nämndens ledamöter/ersättare klockan 15.00-17.00 Plats: Viskastrandsgymnasiet, Viskastrandsgatan 8.

1 Upprop och val av justerande ledamot och dennes ersättare

Tid för justering torsdagen den 17 december.

2 Godkännande av föredragningslistan 3 Allmänhetens frågestund

Beslutsärenden

4 Budgetuppföljning oktober 2015 (2015/UN0075 042) Bilaga

5 Budget 2016:2 (2015/UN0137 041) Bilaga

6 Ändrad antagningsorganisation för gymnasieskolan läsåret 2016/2017

(2015/UN0163 612) Bilaga

7 Utbildningsnämndens sammanträdesdagar år 2016 (2015/UN0203 006) Bilaga 8 Delegationsordning för Utbildningsnämnden (2015/UN0207 002) Bilaga 9 Lokalresursplan och lokalbehov 2017-2019 (2015/UN0168 280) Bilaga

10 Hyrestaxa för skollokaler (2015/UN0208 206) Bilaga

11 Utvecklingsplan för Utbildningsförvaltningen 2016-2021, Bildningsstaden

Borås (2015/UN0209 612) Bilaga

12 Remiss – Förslag till ny nämndorganisation; Centrala facknämnder

(2015/UN0200 001) Bilaga

13 Remiss – Förslag till reglementen fr.o.m. 2017-01-01 med anledning av

förslag till ny nämndorganisation (2015/UN201 003) Bilaga 14 Remiss – Riktlinjer för resor (2015/UN0196 009) Bilaga 15 Remiss – Kostpolicy inom Borås Stad (2015/UN0199 009) Bilaga 16 Framställan om omhändertagande av mollusksamling samt insekts-

samling från Biologiska museet (2015/UN0179 870) Bilaga

(2)

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-12-08

17 Initiativärende – Möjlighet till praktik på yrkesprogram för Tullen- gymnasiets elever som läser vid Viskastrand- och Almåsgymnasiet

(2015/UN0205 612) Bilaga

18 Beslutsattest, behörighetsattest/utanordning (205/UN0052 002) Bilaga 19 Anmälningsärenden enl. bilagd förteckning

20 Avgivna skrivelser enl. bilagd förteckning 21 Delegationsbeslut

22 Övriga frågor

• Rapport från programråd/lärlingsråd/YH ledningsgrupp

• Kontaktpolitikerbesök

Helene Sandberg

Ordförande Anders Waldau

Utbildningschef

(3)

BESLUTSFÖRSLAG

Budgetuppföljning oktober 2015

Förslag till beslut:

Utbildningsnämnden godkänner upprättad budgetuppföljning för oktober 2015.

Datum Ordförande

Tillstyrkes

Alternativt förslag

Datum Vice ordförande

Diarienummer: 2015/UN0075 042

Handläggare: Michael Malmström, tel. 033-35 77 37

Ärende 4

(4)

PM

2015-12-15

Budgetuppföljning / Prognos för Utbildningsförvaltningen per oktober 2015.

Allmänt

Prognosen för utbildningsförvaltningen visar ett minus på 2,8 mnkr.

I det prognostiserade resultatet ingår bufferten som är 4,6 mnkr och har fördelas ut på gymnasieskolorna. Fortsatt arbete med att införa en ny skolform GY11. Utöver detta har Utbildnings- nämnden tillåtelse att använda 9,6 mnkr som planerats enligt följande:

• 7,0 mnkr, fortsatt genomförande och utveckling av de nationella programmen. Ca 5,0 mnkr var ämnat för lokalanpassningar och räknas in i det investeringsutrymme som Lokalförsörjningsnämnde nu har i sin budget.

• 2,6 mnkr, finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning för deltagare från Borås.

Lokalförsörjningsnämnden har fått ett ökat investeringsurtymme på 7,8 mnkr som är riktat till gymnasieskolorna för lokalanpassningar. Det är Almås-, Sven Eriksons- och Bäckängsgymnasiet som kommer genomgå planerade lokalanpassningar.

0,7 mnkr, Vuxengymnasiet, projekt Modersmålsstöd SFI, återförs vid årsredovisning i det acku- mulerade resultatet.

0,6 mnkr, engångsbelopp för att täcka löneökningar. Detta belopp har fördelats ut på våra skolor och friskolor i Borås i september då vi vet hur eleverna är fördelade. Ramen har ökats med detta belopp.

1,8 mnkr, statsbidrag för förstelärare för vt 2015. Kostnaden finns på våra skolor.

Prognosen för 2015 visar att Utbildningsförvaltningen kommer sluta på ett resultat om minus 2,8 mnkr. Tillåtelse att göra ett resultat på minus 9,6 mkr har beslutats i KS.

(5)

Prognos per enhet

Gemensam utbildningsadministration

Gemensam utbildningsadministration beräknas klara sin ram för 2015. I visas ett plus på 0,7 mnkr.

Avdelningen för verksamhetsutveckling

Avdelningen för verksamhetsutveckling beräknas klara sin ram för 2015. I prognosen redovisat ett resultat om plus 0,9 mnkr. Verksamheten förväntas göra ett plus 2015, då det finns ej tillsatta tjänser.

Gymnasieskolan

Gymnasieskolans prognos visar ett minus på 3,5 mnkr.

Prognosen visar att antalet elever på friskolor i Borås och från andra kommuner minskar jämfört med antagandet som gjordes i budget 15:2.

I prognosen redovisas ett minus för verksamheten undervisning på 1,1 mnkr. Intäkter för inter- kommunala ersättningar (IKE) visar ett lägre utfall än vad som beräknats i budget och beräknas hamna på ca 4,4 mnkr under antagandet i budget. Det finns en osäkerhet i beräkningen av IKE då det nu är månadsavräkning för dessa elever, vilket innebär att vi enligt beslut endast får betalt för de elever som finns i vår verksamhet med avräkning den 15:e varje månad.

Vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen beräknas göra ett minus på 3,3 mnkr i gämfört med budget. 0,7 mnkr KS beslutade om medel från sociala investeringsfonden till projektet Modersmålsstöd SFI. Överdra- get regleras i årsbokslutet.

Beslut i KS den 9 mars om att yrkesvux får använda 2,6 mnkr för att finansiera regionalt samordnad vuxenutbildning för deltagare från Borås.

Gymnasiesärskolan

Gymnasiesärskolans prognos visar ett plus på 1,3 mnkr. Prognosen visar på lägre personal- och materialkostnader än vad som planerades i budget samt högre IKE.

Naturskolan

Naturskolans verksamhet beräknas ge ett plus på 0,3 mnkr. Detta då biologiska museet nu hyrs av Bäckängsgymnasiet.

Förslag till beslut

att godkänna presenterad prognos UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Michael Malmström Controller

(6)

Prognos 2015, Tkr

Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Skillnad Jämförelse Enhet Tkr Pr. Okt 15 Pr. Sep 15 Pr. Aug 15 Pr. Jul 15 Pr. Apr 15 Pr. Mar 15 Pr. Feb 15 mot Sep 15 Redov 14

--- --- ---

251 Gem adm 704,0 377,0 193,4 188,1 182,8 -399,5 0,0 327,0 1 162,0

2522 Almås 0,0 0,0 0,0 0,0 95,4 -1 001,8 0,0 0,0 1 239,9

2523 Bäckäng 0,6 2,4 -0,7 0,0 0,6 0,2 0,0 -1,9 79,4

2524 Sven Erikson 0,0 0,0 0,0 0,0 -250,0 -1 000,0 0,0 0,0 -87,0

2526 Tullen -105,4 -152,0 -159,2 -1 083,9 7,1 0,5 0,0 46,5 -2 592,6

2527 Viskastrand 0,0 0,0 0,0 13,8 35,2 1,7 0,0 0,0 815,6

2529 Gy gem -3 348,0 -3 218,2 -3 217,9 -3 204,1 -3 251,0 -3 900,3 -7 000,0 -129,8 -11 164,8

SA GYMNASIET -3 452,9 -3 367,7 -3 377,7 -4 274,3 -3 362,7 -5 899,8 -7 000,0 -85,2 -11 709,57

2572 AVD för VHT UTV 902,8 857,7 720,8 667,2 261,8 -117,1 0,0 45,1 1 433,6

25312 Grund 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -8,9

25313 Gymn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

25314 PU 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

25315 KY 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

25317 SFI -700,0 -700,0 -700,0 -700,0 -700,0 -700,0 0,0 0,0 -172,0

25316 YH 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

2532 Särvux 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,4

2533 Gymn Teori 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -23,4

2535 Björkäng 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

2536 Gymn Yrkes -2 600,0 -2 600,0 -2 600,0 -2 600,0 -2 600,0 0,0 0,0 0,0 0,0

2534 Vägledn. Hus 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

2539 Gem 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -653,0

SA KOMVUX -3 300,0 -3 300,0 -3 300,0 -3 300,0 -3 300,0 -700,0 0,0 0,0 -854,9

GY SÄR

255110 BE nat pr -718,0 -449,7 -454,5 -167,3 -28,4 -166,9 0,0 -268,3 -146,6

255120 Verksamhetstr. 566,8 687,0 688,6 387,3 136,3 166,4 0,0 -120,2 1 307,1

255140 BE Korttid 166,4 173,0 171,4 216,6 227,9 401,7 0,0 -6,6 400,2

25259X AL nat pr 555,9 558,3 619,6 375,7 1 027,9 1 161,3 0,0 -2,3 462,4

252193 AL Yrkestr. 575,2 595,5 560,3 585,7 65,7 185,3 0,0 -20,3 313,6

252194 AL Korttid -117,9 -122,0 -130,7 -128,2 81,0 11,4 0,0 4,1 23,7

252790 VS nat pr 0,0 0,0 0,0 12,2 43,8 1 036,8 0,0 0,0 -188,0

25551 Elevboende -15,2 -410,3 -405,6 -436,7 -335,8 -401,2 0,0 395,1 327,9

2559 Gy sär gem 334,3 104,7 46,3 0,0 0,0 0,0 0,0 229,6 -315,4

SA GYMN.SÄR 1 347,5 1 136,5 1 095,4 845,4 1 218,6 2 394,7 0,0 211,0 2 185,0

Navet

256 Naturskolan 313,9 313,9 313,9 313,9 313,9 313,9 0,0 0,0 314,4

SUMMA -3 484,7 -3 982,6 -4 354,2 -5 559,6 -4 685,6 -4 407,8 -7 000,0 497,9 -7 469,5

Central buffert 676,0 676,0 676,0 676,0 676,0 0,0 4 641,3 0,0 661,0

RESULTAT -2 808,7 -3 306,6 -3 678,2 -4 883,6 -4 009,6 -4 407,8 -2 358,7 497,9 -6 808,5

varav buffert 676,0 676,0 676,0 676,0 676,0 0,0 4 641,3 0,0 661,0

Resultat exkl buffert -3 484,7 -3 982,6 -4 354,2 -5 559,6 -4 685,6 -4 407,8 -7 000,0 497,9 -7 469,5

Krav på överskott

Avvikelse mot ram -3 484,7 -3 982,6 -4 354,2 -5 559,6 -4 685,6 -4 407,8 -7 000,0 497,9 -7 469,5

Ing. Ack. resultat 16 394,7

--- --- --- --- --- --- --- --- ---

Utg. Ack. Resultat 9 586,22989

Ersättning för Sociala investeringar 174,60643

Eget Ack 9 760,83632

2015-12-15 Michael Malmström UBF

(7)

BESLUTSFÖRSLAG

Budget 2016:2

Förslag till beslut:

Utbildningsnämnden godkänner upprättat förslag till Budget 2016:2 och översänder densamma till Kommunstyrelsen.

Datum Ordförande

Tillstyrkes

Alternativt förslag

Datum Vice ordförande

Diarienummer: 2015/UN0137 041

Handläggare: Michael Malmström, tel. 033-35 77 37

Ärende 5

(8)

Budget facknämnder 2016:2

Utbildningsnämnden

(9)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

2 Omvärldsanalys ... 5

3 Indikatorer och Uppdrag ... 9

3.1 Människor möts i Borås ... 9

3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga ... 9

3.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt ... 13

3.4 Ekonomi och egen organisation ... 14

4 Nämndens verksamhet 1 ... 15

4.1 Ekonomiskt sammandrag ... 15

4.2 Nämndens uppgift ... 15

4.3 Ekonomiska förutsättningar ... 17

4.4 Verksamhet 2016 ... 20

5 Verksamhetsmått ... 25

5.1 Gymnasieskola ... 25

5.2 Gymnasiesärskola ... 25

5.3 Egen organisation ... 25

6 Investeringar ... 25

Bilagor

Bilaga 1: Planerat utbildningsutbud gymnasieskola 2016/17 Bilaga 2: Planerat utbildningsutbud för gymnasiesärskola 2016/17 Bilaga 3: Verksamhetsmått 2016

(10)

1 Inledning

Borås Stads vision 2025 och Borås Stads strategi för skolväsendet i Borås kommer tillsammans med Utbildningsnämndens utvecklingsplan 2016-2021 Bildningsstaden Borås att ange inriktningen och vara utgångspunkten för det fortsatta arbetet med att ytterligare förbättra och förädla verksamheterna samt för att nå ökad måluppfyllelse. Utvecklingsplan 2011-2015 gäller till och med läsåret 2015/16 och får en fortsättning i utvecklingsplanen för kommande femårsperiod, med början höstterminen 2016. På skolnivå utarbetas under första halvåret 2016 utvecklingsplaner. I arbetet ska skolorna utgå från förvaltningens plan, förhålla sig till utvecklingsområdena i denna samt beskriva egna utvecklings- och förbättringsåtgärder för ökad måluppfyllelse. Skolans utvecklingsplan ska gälla från höstterminen 2016 till och med vårterminen 2021.

Reformerna från 2011 för gymnasieskolan– ny gymnasieskola, ny skollag, ny betygsskala omfattar fullt ut alla delar av utbildningarna i gymnasieskolan. Reformeringen medför fortsatt behov av

nyinvesteringar i form av utrustning/lärverktyg, utökad förhyrning och anpassning av lokaler på program och inriktningar i gymnasieskolan. I den reformerade gymnasiesärskolan, som hade sin första antagning läsåret 2013/14, bedrivs parallellt gymnasiesärskola enligt såväl nya som gamla regelverk.

Utbildningsnämnden anordnar individuellt program och åtta av nio nationella program i den nya gymnasiesärskolan. Programmet för skog, mark och djur finns inte i Borås. Enligt

gymnasiesärskolereformen kan eleverna bland annat välja kurser inom såväl gymnasiesärskolan som den vanliga gymnasieskolan. Kompetensutvecklingsinsatser bland personalen har genomförts och vissa nyinvesteringar kan komma att krävas.

Behörighetsreglerna till gymnasieskolan innebär att eleven som söker till yrkesprogram ska ha minst åtta godkända betyg från grundskolan. Till högskoleförberedande program krävs minst tolv godkända betyg.

Ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram kan inom ramen för introduktionsprogrammet programinriktat individuellt val läsa grundskolebehörigheten parallellt med studier på yrkesprogrammet. Villkoret är att eleven från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. För många elever tar det längre tid än ett läsår att nå gymnasiebehörighet.

Alla elever som går ett yrkesprogram har möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet under utbildningstiden. Detta innebär att skolan anordnar de kurser som krävs för behörighet till högskola för eleven inom den ordinarie utbildningen eller som utökning av den. Inom yrkesprogrammen inriktas arbetet även mot att öka antalet lärlingsplatser.

Inkluderingen i gymnasieskolan ökar efter förändrade regler om rättighet till särskola för elever med autismspektrumtillstånd, utan intellektuell funktionsnedsättning. Många av eleverna går inkluderade i vanlig verksamhet, med olika stödinsatser. För elever i behov av omfattande stödinsatser införde Utbildningsnämnden en stödverksamhet på Sven Eriksonsgymnasiet läsåret 2014/15.

Stödverksamheten medför ökade driftskostnader avseende lokalanpassning, utrustning, lärverktyg av olika slag, inköp av karaktärsämneskurser, anställning av personal samt förstärkning inom elevhälsan.

Stödverksamheten kommer läsåret 2015/16 ha elever i årskurserna 1 och 2. För att kunna fullfölja genom årskurserna 2 och 3 behöver stödverksamheten tillföras resurser.

Samtliga gymnasieskolor har elevhälsoteam med de kompetenser som föreskrivs i skollagen. Främst ska elevhälsan arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Den ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och har därmed ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Långsiktigt kan förstärkningar behöva göras inom elevhälsan, t ex personal med specialistkompetenser, utgående från de behov som föreligger.

Ett IT-system i form av en digitaliserad gemensam elevakt behövs för att kunna garantera en god utredningshantering och uppföljning av elever i behov av särskilt stöd samt för att väsentligt förbättra

(11)

kommer en bättre uppföljning och ett mer effektivt arbete kring elever i behov av särskilt stöd

möjliggöra tidigare upptäckt, mer förebyggande arbete och förbättrad måluppfyllelse för alla elever. Det ger också eleverna en trygghet/patientsäkert att dokumentationen sköts korrekt och finns på ett säkert ställe.

Elevunderlaget till gymnasieskolan, dvs antalet 16-åringar, kommer 2016 att vara högre än året före.

Även de därpå följande tre åren fram till 2019 ökar andelen 16-åringar något varje år. 2020 sker en marginell nedgång. Enligt samverkansavtal för gymnasieutbildning inom Boråsregionen får eleverna fritt söka de utbildningar som erbjuds inom samverkansområdet och bli mottagna som

förstahandssökande. Detta s k frisök har inneburit, att trots minskat elevunderlag, har elevantalet på de kommunala gymnasieskolorna i Borås inte reducerats i motsvarande grad. De fristående

gymnasieskolorna är en faktor som kan påverka den kommunala verksamheten. Efter att ytterligare en skola har lagt ner sin verksamhet i Borås är antalet fristående gymnasieskolor i dagsläget fyra. En av dessa skolor hade ansökt om att fr o m läsåret 2016/17 utöka nuvarande verksamhet men fått avslag från Skolinspektionen. Förändringar i elevantal, i söktryck och andra förutsättningar innebär

sammantaget att Utbildningsnämnden ständigt måste vara beredd på att göra anpassningar i sin verksamhet.

Flyktingsituationen ställer ökade krav och innebär betydande påverkan på hela verksamheten inom Utbildningsnämnden, såväl organisatoriskt som ekonomiskt i närtid och även på längre sikt, sannolikt flera år. Enligt nuvarande bedömning kan det under 2016 röra sig om flera hundra nya elever. Ökat lokalbehov och behov av olika personalkategorier (t ex lärare, elevhälsopersonal) kommer att innebära extra kostnader för Utbildningsnämnden. Nyanlända elever ökar således i stor omfattning i

verksamheterna, både de som kommer via grundskolan och de som kommer direkt till gymnasieskolan.

Utbildningsvägen är idag mycket lång för de flesta nyanlända eleverna, bland annat som en följd av behörighetsreglerna till gymnasieskolans nationella program.

Utbildningsnämnden har det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte genomfört eller fullföljt utbildning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Nämnden samverkar med bland annat Arbetslivsnämnden/Jobb Borås i frågan.

Inom Boråsregionen fortsätter samarbetet med kommunerna med bland annat planering för

vårdcollege samt för genomförande av teknikcollege. College är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på vårdutbildningar och tekniskt inriktade utbildningar.

Inom vuxenutbildningen fortsätter utvecklingen av samarbetet såväl inom Boråsregionen som i Västra Götalandsregionen. Övervägande delen av vuxenutbildningens verksamhet finns centralt i Borås, i kvarteret Vulcanus. Textila utbildningar finns Simonsland och vårdutbildningarna bedrivs i

Almåsgymnasiets lokaler.

Mentor ska i enlighet med skollagen finnas för nyutexaminerade lärare under introduktionsåret.

Mentorer arvoderas enligt lokalt kollektivavtal i Borås Stad.

Enligt skollagen får enbart legitimerade lärare tillsvidareanställas. Legitimationen visar vilken behörighet en lärare har, alltså vilka skolformer, årskurser, och ämnen som hen är behörig för. Undantagna från legitimationskravet är lärare i yrkesämnen, lärare i modersmål och lärare i individuella kurser och orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Det är den enskilde läraren som ansöker om sin legitimation. Inom Utbildningsförvaltningen har en stor andel av de lärare som omfattas av

legitimationskravet erhållit sin legitimation. För de tjänster som omfattas av legitimationskrav planerar Utbildningsförvaltningen för att enbart ha legitimerade lärare tillsvidareanställda. För gymnasiesärskola gäller övergångsregler till 2018 innebärande att lärare som anställdes före 1 juli 2011 i särskolan,

specialskolan eller särskild utbildning för vuxna får ansvara för undervisning och betygsättning utan legitimation till utgången av juni 2018.

Två nya karriärtjänster inrättades 2013. Den ena är förstelärare, den andra är lektor. Karriärtjänsterna ska dels göra läraryrket mer attraktivt, dels säkra god undervisning för elever. Reformen gäller alla skolformer utom förskola. Det är huvudmannen som skapar karriärtjänsterna och bestämmer själva om

(12)

tjänsternas antal, utformning, tillsättning och lön. För att underlätta reformen har regeringen inrättat ett statsbidrag som ersätter huvudmäns kostnader för löneökningen. Utbildningsnämnden har 48

förstelärartjänster per juni 2015. Samtliga förstelärare har lärarlegitimation.

Borås Stad avsätter i budget 2016 för Utbildningsnämnden 5 mnkr extra för ett särskilt skollyft att användas till ämnesspecifika kompetensutvecklingsinsatser för lärarkåren. Planen från 2015 är att Borås Stad varje år de kommande fyra åren har med medlen för ett skollyft. Enligt Borås Stads budget ska de medel som avsatts för skollyftet kunna användas för kompetensutveckling inom specialpedagogik och svenska 2. Utbildningsnämnden planerar för genomförande av skollyftet under 2016. Vid planering av de ämnesspecifika insatserna ska något eller några av följande perspektiv beaktas: Informations- och kommunikationsteknologi (IKT), Inkludering, Lärarledarskap. Skollyftet ska beröra alla lärare och vid behov kan även andra personalkategorier delta.

2 Omvärldsanalys

Utbildningsområdet påverkas av mer eller mindre genomgripande förändringar som sker i omvärlden till följd av exempelvis riksdags- och regeringsbeslut, befolkningsförändringar, etablering eller

nedläggning av fristående aktörer mm. Utbildningsnämnden bedömer att följande kommer att påverka verksamheten under de närmaste åren.

Styrdokument

Borås Stads vision 2025 och Borås Stads strategi för skolväsendet i Borås kommer tillsammans med Utbildningsnämndens utvecklingsplan 2016-2021 Bildningsstaden Borås att ange inriktningen och vara utgångspunkten för det fortsatta arbetet med att ytterligare förbättra och förädla verksamheterna samt för att nå ökad måluppfyllelse. Utvecklingsplan 2011-2015 gäller till och med läsåret 2015/16 och får en fortsättning i utvecklingsplanen för kommande femårsperiod, med början höstterminen 2016. På skolnivå utarbetas under första halvåret 2016 utvecklingsplaner. I arbetet ska skolorna utgå från förvaltningens plan, förhålla sig till utvecklingsområdena i denna samt beskriva egna utvecklings- och förbättringsåtgärder för ökad måluppfyllelse. Skolans utvecklingsplan ska gälla från höstterminen 2016 till och med vårterminen 2021.

Reformerna från 2011 för gymnasieskolan– ny gymnasieskola, ny skollag, ny betygsskala omfattar fullt ut alla delar av utbildningarna i gymnasieskolan. Reformeringen medför fortsatt behov av

nyinvesteringar i form av utrustning/lärverktyg, utökad förhyrning och anpassning av lokaler på program och inriktningar i gymnasieskolan. I den reformerade gymnasiesärskolan, som hade sin första antagning läsåret 2013/14, bedrivs parallellt gymnasiesärskola enligt såväl nya som gamla regelverk.

Utbildningsnämnden anordnar individuellt program och åtta av nio nationella program i den nya gymnasiesärskolan. Programmet för skog, mark och djur finns inte i Borås. Enligt

gymnasiesärskolereformen kan eleverna bland annat välja kurser inom såväl gymnasiesärskolan som den vanliga gymnasieskolan. Kompetensutvecklingsinsatser bland personalen har genomförts och vissa nyinvesteringar kan komma att krävas.

Nya reformer

Även om budgetåret 2016 innebär att reformerna för gymnasieskolan gäller fullt ut i alla utbildningar medför den nya gymnasieskolans program och inriktningar fortsatt behov av nyinvesteringar i form av utrustning/lärverktyg, utökad förhyrning och anpassning av lokaler.

Behörighetsreglerna till den reformerade gymnasieskolan medför att elever som inte är behöriga direkt från grundskolan ofta behöver längre tid än ett år på introduktionsprogrammen för att nå

gymnasiebehörighet. På samma sätt är utbildningsvägen längre för nyanlända elever än tidigare. Enligt en ny fördelningsmodell av statlig schablonersättning till nyanlända överför Arbetslivsnämnden medel

(13)

Yrkesprogrammen ger inte längre automatiskt högskolebehörighet utan elever får välja om denne vill läsa till de kurser som behövs. Behörighetskurserna anordnas inom ordinarie utbildning eller som utökning av den.

Gymnasiesärskolereformen gäller för utbildningar som påbörjats efter den 1 juli 2013. Den nya gymnasiesärskolan startade läsåret 2013/14 och omfattar utbildningar på totalt nio nationella program och på individuella program. Utbildningsnämnden anordnar åtta nationella program i Borås och

individuella program. Programmet för skog, mark och djur finns inte i Borås. Gymnasiesärskolan finns på Almåsgymnasiet, Bergslenagymnasiet och Viskastrandsgymnasiet samt på Hulta Ängar. Målet med den nya gymnasiesärskolan är att öka andelen ungdomar som har möjlighet att få en anställning efter sin utbildning. Enligt reformen kommer eleverna bland annat att kunna välja kurser inom såväl gymnasiesärskolan som den vanliga gymnasieskolan. Reformen har medfört omfattande informations- och kompetensutvecklingsinsatser för personalen som fortlöper även under 2016. För genomförande av gymnasiesärskolereformen behöver utbildningsnämnden tilläggsanslag då införandet medför behov av nyinvesteringar i form av utrustning och lokaler.

Inkludering och särskilt stöd

Inkluderingen i gymnasieskolan ökar efter förändrade regler om rättighet till särskola för elever med autismspektrumtillstånd utan intellektuell funktionsnedsättning. Många av eleverna går inkluderade i vanlig verksamhet, med olika stödinsatser. För elever i behov av omfattande stödinsatser införde Utbildningsnämnden en stödverksamhet på Sven Eriksonsgymnasiet läsåret 2014/15.

Stödverksamheten medför ökade driftskostnader avseende lokalanpassning, utrustning, lärverktyg av olika slag, inköp av karaktärsämneskurser, anställning av personal samt förstärkning inom elevhälsan.

Stödverksamheten kommer läsåret 2015/16 ha elever i årskurserna 1 och 2. För att kunna fullfölja åk 2 behöver stödverksamheten tillföras resurser. Ytterligare medel behöver tillföras 2017.

Samtliga gymnasieskolor har elevhälsoteam med de kompetenser som föreskrivs i skollagen. Främst ska elevhälsan arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Den ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och har därmed ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. I viss omfattning kan förstärkningar behöva göras inom elevhälsan, t ex personal med specialistkompetenser.

Ett IT-system i form av en digitaliserad gemensam elevakt behövs för att kunna garantera en god utredning och uppföljning av elever i behov av särskilt stöd samt för att väsentligt förbättra rektors möjligheter att leda och styra elevhälsoarbetet vid skolenheterna. IT-systemet ska effektivisera arbetet för rektorer och elevhälsans personal vad gäller såväl samverkan som dokumentation. På sikt kommer en bättre uppföljning och ett mer effektivt arbete kring elever i behov av särskilt stöd möjliggöra tidigare upptäckt, mer förebyggande arbete och förbättrad måluppfyllelse för alla elever. Det ger också eleverna en trygghet/patientsäkert att dokumentationen sköts korrekt och finns på ett säkert ställe.

Elevunderlag och fristående gymnasieskolor

Elevunderlaget till gymnasieskolan, d.v.s. antalet 16-åringar, kommer 2016 att vara högre än året före.

Även de därpå följande tre åren fram till 2019 ökar andelen 16-åringar något varje år. 2020 sker en marginell nedgång.

(14)

Källa: Borås Stad/Samhällsplanering

Enligt samverkansavtal för gymnasieutbildning inom Boråsregionen får eleverna fritt söka de

utbildningar som erbjuds inom samverkansområdet och bli mottagna som förstahandssökande. Detta s k frisök har inneburit, att trots minskat elevunderlag, har elevantalet på de kommunala

gymnasieskolorna i Borås inte reducerats i motsvarande grad. De fristående gymnasieskolorna är en faktor som kan påverka den kommunala verksamheten. Antalet fristående gymnasieskolor är i dagsläget fyra efter att ytterligare en skola har lagt ner sin verksamhet i Borås. Andelen boråselever på de

fristående gymnasieskolorna i Borås är 11 % per maj 2015. En av skolorna hade ansökt om att fr o m läsåret 2016/17 utöka nuvarande verksamhet har fått avslag från Skolinspektionen. Förändringar i elevantal, i söktryck och andra förutsättningar innebär sammantaget att Utbildningsnämnden ständigt måste vara beredd på att göra anpassningar i sin verksamhet.

Flyktingsituationen ställer ökade krav och innebär betydande påverkan på hela verksamheten inom Utbildningsnämnden, såväl organisatoriskt som ekonomiskt i ett närtids- och även i längre

tidsperspektiv, sannolikt flera år. Enligt nuvarande bedömning kan det under 2016 röra sig om flera hundra nya elever. Ökat lokalbehov och behov av olika personalkategorier (t ex lärare,

elevhälsopersonal) kommer att innebära extra kostnader för Utbildningsnämnden.

Aktivitetsansvar

Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om hur de ungdomar mellan 16 och 20 år som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Inom ramen för aktivitetsansvaret ska kommunen att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Aktivitetsansvaret i Borås innehas av Utbildningsnämnden. Nämnden samverkar med andra kommunala aktörer i utövandet av ansvaret, till exempel med Arbetslivsnämnden/Jobb Borås.

Vård- och teknikcollege

Inom Boråsregionen fortsätter samarbetet med kommunerna med bland annat planering för vårdcollege samt genomförande av teknikcollege.

Vuxenutbildningen

Inom vuxenutbildningen fortsätter utvecklingen av samarbetet såväl inom Boråsregionen som i Västra Götalandsregionen. Regional vuxenutbildning (BRvux) startade under 2012 med ett gemensamt utbud av yrkeskurser/-utbildningar. Denna verksamhet drivs med statsbidrag till och med 2015. Tillsätts inga ytterligare statliga medel kommer verksamheten att avvecklas på regionnivå och övergå till att drivas på

(15)

Almåsgymnasiets lokaler.

Mentor

Mentor ska i enlighet med skollagen finnas för nyutexaminerade lärare under introduktionsåret.

Mentorer arvoderas enligt lokalt kollektivavtal i Borås Stad. Mentorn ska så långt det är möjligt ha samma behörighet som den nya läraren eller förskolläraren. Mentorn ska ge ett individuellt stöd och regelbundet följa den nya lärarens eller förskollärarens arbete. Det är viktigt att mentorn under

introduktionsperiodens gång uppmärksammar de utvecklingsbehov som finns och förmedlar detta till den rektor eller den förskolechef som är ytterst ansvarig. Under introduktionsperioden ska den nya läraren eller förskolläraren arbeta med allt som normalt sett ingår i en tjänst. Det är centralt att utveckla förmågan att systematiskt planera, följa upp och utvärdera sin undervisning. Den som genomgår introduktionsperioden ska kunna påverka upplägget av den utifrån sina tidigare kunskaper och

erfarenheter. Den nya läraren ska under introduktionsperioden få stöd i att med olika metoder planera och genomföra undervisning, utvecklingssamtal, bedömning och dokumentation. Det är även viktigt att träna förmågan att leda, bemöta elever och samverka med andra i rollen som lärare.

Legitimationskrav - Behörighetskrav

Enligt skollagen får enbart legitimerade lärare tillsvidareanställas. Legitimationen visar vilken behörighet en lärare har, alltså vilka skolformer, årskurser, och ämnen som hen är behörig för. Undantagna från legitimationskravet är lärare i yrkesämnen, lärare i modersmål och lärare i individuella kurser och orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Det är den enskilde läraren som ansöker om sin legitimation. Inom Utbildningsförvaltningen har en stor andel av de lärare som omfattas av

legitimationskravet erhållit sin legitimation. För de tjänster som omfattas av legitimationskrav planerar Utbildningsförvaltningen för att enbart ha legitimerade lärare tillsvidareanställd. För gymnasiesärskola gäller övergångsregler till 2018 innebärande att lärare som anställdes före 1 juli 2011 i särskolan, specialskolan eller särskild utbildning för vuxna får ansvara för undervisning och betygsättning utan legitimation till utgången av juni 2018.

Karriärtjänster

Två nya karriärtjänster infördes 2013. Den ena är förstelärare, den andra är lektor. Lektor är en särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning. Karriärtjänsterna ska dels göra läraryrket mer attraktivt, dels säkra god undervisning för elever. Reformen gäller alla skolformer utom förskola. Det är huvudmannen som skapar karriärtjänsterna och bestämmer själva om tjänsternas antal, utformning, tillsättning och lön. För att underlätta reformen har regeringen inrättat ett statsbidrag som ersätter huvudmäns kostnader för löneökningen. Utbildningsnämnden har 48 förstelärartjänster per juni 2015. Samtliga förstelärare har lärarlegitimation.

Statsbidrag, höjda löner för lärare

Från juli 2016 har regeringen infört ett statsbidrag med syfte att långsiktigt höja lönerna utöver ordinarie löneöversyn för särskilt kvalificerade lärare. Förvaltningen kommer att planera för kriterier, struktur och genomförande av satsningen.

Lokaler

Gymnasieskolan inkl. gymnasiesärskolan

På Almåsgymnasiet har ombyggnad genomförts för anpassning till Vuxenutbildningens behov. En ny tvättstuga har byggts under 2015. Vidare har det inletts en förstudie för byggande av ett tillagningskök.

Byggstart planeras kunna ske tidigast i maj 2016.

På Sven Eriksonsgymnasiet fortsätter anpassningen av lokaler för framför allt Teknikprogrammet.

Tidigare lokaler för f d Energiprogrammet anpassas till Teknikprogrammets struktur och innehåll.

Nybyggnad och ombyggnad av arbetsrum sker för programlagen för Teknik, Ekonomi och Barn och Fritid. Planering påbörjas för att eventuellt flytta skolans huvudentré och lokaler för expedition och administration. En översyn av möjligheten att bygga ut Torgets lokaler inleds.

På Bäckängsgymnasiet har inletts en förstudie för byggande av ett nytt bibliotek och utökad matsal.

(16)

Investeringen förväntas vara färdigställd till årsskiftet 2016/2017. En ny musikstudio färdigställs under 2015.

Tullengymnasiets behov av lokaler kommer att kartläggas under 2016 och de översiktliga behoven redovisas i lokalresursbehovsplanen. Det är fastställt att paviljongerna måste tas bort senast 2018-12-31.

På Viskastrandsgymnasiet har genomförts sammanslagning av utbildningar på Viared till en enhet. En förstudie har inlett för att se över dimensioneringen och placeringen av flera av de allmänna lärosalarna på Viskastrandsgymnasiet för att öka möjligheterna till flexibel användning och hög utnyttjandegrad.

Bergslenagymnasiet har fått nya lokaler för elevhemmet som en följd av ogenomförbara krav från Räddningstjänsten för säkerheten på det gamla elevhemmet. Elevunderlaget till gymnasiesärskolans individuella program kräver att lokaler kontinuerligt anpassas.

Vuxenutbildningen

Som en följd av behovet av fler utbildningsplatser i svenska för invandrare avses ytterligare lokaler att anskaffats där tidigare fristående gymnasieskolan Jensen Education bedrev undervisning. Förutom i lokalerna i kvarteret Vulcanus, bedrivs utbildning i lokaler på Viskastrandsgymnasiet, Almåsgymnasiet och i Simonsland.

3 Indikatorer och Uppdrag

3.1 Människor möts i Borås

Målbild

Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan.

Kommunfullmäktiges indikatorer

Utfall 2014

Målvärde 2015

Utfall T2 2015

Målvärde 2016

Målvärde 2018

Målvärde 2025 Antal genomförda

medborgardialoger.

1 1 0 1 0 1

Medborgardialog har två huvudsyften: dels ska medborgarna få inflytande över de frågor dialogen gäller, dels ska de förtroendevalda få ökat underlag för bra beslut. Målsättningen är att genomföra en medborgardialog under 2016.

3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga

Målbild

Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarsfulla vuxna.

(17)

Utfall 2014

Målvärde 2015

Utfall T2 2015

Målvärde 2016

Målvärde 2018

Målvärde 2025 Genomsnittlig betygspoäng i

gymnasieskolan (max är 20 poäng).

14,2 14,3 14,2 14,4 14,5 14,7

Andel elever med

grundläggande behörighet till universitet och högskola, %.

94 100 98 98 98

Andel elever i gymnasieskolan som upplever att lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter, %.

68 83 83

Andel elever som känner sig trygga i gymnasieskolan, %.

96 100 96,2 98 98 98

Utfall för indikatorerna betygspoäng och grundläggande behörighet redovisas i Tertial 2. Andelen elever som upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter redovisas efter genomförd skolklimatundersökning våren 2016.

Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan (max är 20 poäng).

Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan för läsåret 2014/15 var 14,2 enligt lokal statistik.

Riksjämförelse kan göras i december 2015 då Skolverket presenterar sin statistik.

Så når nämnden målet för indikatorn

Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen fortsätter med utgångspunkt i utvecklingsplanen

Bildningsstaden Borås 2011-2015 som gäller t o m läsåret 2015/16. Skolorna och skolenheterna arbetar kontinuerligt med att följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. En ny utvecklingsplan för perioden 2016-2021 är under framtagande och kommer att gälla från höstterminen 2016. Målsättningen är fortsatt goda resultat i alla verksamheter. Skolorna kommer att utarbeta planer för samma tidsperiod med utgångspunkt i förvaltningens plan. Särskild vikt ska läggas på tidiga insatser.

Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, %

För högskolebehörighet ska eleven ha gymnasieexamen med godkänt betyg eller högre i minst 90 procent av den totala kurspoängen 2 500 poäng dvs ha minst 2 250 gymnasiepoäng med lägst betyget E. Elever som får examen från ett högskoleförberedande program har alltid grundläggande behörighet till högskolan. För elever på yrkesporgrammen finns möjligheten att läsa till kurser för att få

grundläggande högskolebehörighet, då dessa inte längre automatiskt ingår i utbildningen. Total andel elever på yrkesporgram med grundläggande högskolebehörighet var 26,3 % läsåret 2014/15.

Bildningsstaden Borås 2011-2015 som gäller t o m läsåret 2015/16. Skolorna och skolenheterna arbetar kontinuerligt med att följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. En ny utvecklingsplan för perioden 2016-2021 är under framtagande och kommer att gälla från höstterminen 2016. Målsättningen är fortsatt goda resultat i alla verksamheter. Skolorna kommer att utarbeta planer för samma tidsperiod med utgångspunkt i förvaltningens plan. Särskild vikt ska läggas på tidiga insatser.

Andel elever i gymnasieskolan som upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, % Indiktatorn, som är ny, kommer att ingå i Skolklimatundersökningen som genomförs våren 2016.

(18)

Andelen elever som känner sig trygga i gymnasieskolan, %

Målsättningen är att andelen elever som känner sig trygga i gymnasieskolan ska öka. Arbetet fortgår enligt Bildningsstaden Borås läsåret 2015/16 och fortsätter enligt ny utvecklingsplan 2016-2021 samt skolornas egna planer.

Verksamhetens indikatorer Utfall 2014

Målvärde 2015

Utfall T2 2015

Målvärde 2016

Målvärde 2018

Målvärde 2025 1. Andelen elever som slutför

utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen. (Gymnasiesärskola)

100% 100% 100% 100%

2. Andelen studerande som fullföljer sin studieplan ska öka årligen.

(Vuxenutbildningen)

3. Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. (Alla verksamheter)

3,1 3,3 - 3,3

4. Andelen

gymnasiesärskoleelever som är i arbete / sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen.

(Gymnasiesärskola)

90,91% 100% 94,44% 100%

5. Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan IG ska öka årligen.

(Vuxenutbildningen) 6. Borås Stads

gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. (1)

50 50

7. Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser. (2)

50 50

8. Alla elever på

Introduktionsprogrammen går efter 1 år studier vidare till nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning.

96% 97% 97%

9. Alla elever ska lämna gymnasieskolan med minst betyget E i samtliga kurser.

74,1% 75% 73,9% 75%

Utbildningsnämnden kommer att se över verksamhetens indikatorer i samband med framtagandet av utvecklingsplan 2016-2021 Bildningsstaden Borås.

1. Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och

(19)

3. Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. (Alla verksamheter)

4. Andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete/sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen. (Gymnasiesärskola)

5. Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan F (IG) ska öka årligen. (Vuxenutbildningen)

6. Borås Stads gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. Avser samtliga elever i kommunala gymnasieskolor.

Jämförelserna sker inom följande områden:

a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl. introduktionsprogrammen.

b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola.

c) Genomsnittlig betygspoäng.

d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning.

e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning.

Så når nämnden målet för indikatorerna

Bildningsstaden Borås 2011-2015 som gäller t o m läsåret 2015/16. Skolorna och skolenheterna arbetar kontinuerligt med att följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. En ny utvecklingsplan för perioden 2016-2021 är under framtagande och kommer att gälla från höstterminen 2016. Målsättningen är fortsatt goda resultat i alla verksamheter. Skolorna kommer att utarbeta planer för samma tidsperiod med utgångspunkt i förvaltningens plan.

• Utbildningsnämnden kommer att se över indikatorerna i samband med framtagandet av utvecklingsplanen 2016-2021 Bildningsstaden Borås.

7. Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser. Avser samtliga folkbokförda elever i kommunen som går i kommunala eller fristående gymnasieskolor.

Jämförelserna sker inom följande områden:

a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl. individuella programmet.

b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola.

c) Genomsnittlig betygspoäng.

d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning.

e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning.

• Utbildningsnämnden kommer att se över verksamhetens indikatorer i samband med framtagandet av utvecklingsplan 2016-2021 Bildningsstaden Borås.

3.2.1 Kommunfullmäktige

Uppdrag Så genomför nämnden uppdraget

Förskolan, skolan och gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. Ingen elev ska behöva riskera att tvingas avstå från någon aktivitet av ekonomiska skäl.

Utbildningsnämnden arbetar med frågan.

(20)

Avgiftsfri gymnasieskola

Uppdraget föreskriver att gymnasieskolan ska vara avgiftsfri och ingen elev ska riskera att tvingas avstå från någon aktivitet av ekonomiska skäl. Skollagen reglerar avgiftsfriheten i gymnasie- respektive gymnasiesärskola i allmänna bestämmelser för dessa skolformer. Utbildningen ska vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Lärverktyg har ersatt tidigare använd formulering "skrivmaterial, verktyg och andra hjälpmedel". Skollagen föreskriver vidare att det får förekomma kostnader i samband med skolresor eller liknande aktiviteter som ersätts av elever eller vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever.

3.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt

Målbild

En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö.

Utfall 2014

Målvärde 2015

Utfall T2 2015

Målvärde 2016

Målvärde 2018

Målvärde 2025 Andel ekologiska

livsmedel, %.

14,3 25 18,5 40 50 60

Andel ekologiska livsmedel

Andelen ekologiska livsmedel har ökat med drygt 4 procent under första halvåret 2015, utfall i Tertial 2 2015 var 18,5 %. Målsättningen är att andelen ska fortsätta att öka och att målet för 2016 ska nås.

Förvaltningens miljökoordinator arbetar tillsammans med skolornas ledning och med stöd av miljöombuden med att nå detta mål samt Utbildningsnämndens övriga mål i Borås Stads miljömål 2013-2016.

Andel skolor, förskolor och gymnasier med ”Grön flagg” eller liknande

Av Utbildningsnämnden sju skolor är fem certifierade - Bergslenagymnasiet, Bäckängsgymnasiet, Sven Eriksonsgymnasiet, Tullengymnasiet och Viskastrandsgymnasiet. Arbete pågår att certifiera

Almåsgymnasiet och Vuxenutbildningen inom perioden fram till och med 2016.

Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter

Inom Utbildningsförvaltningen serveras Fairtrade-märkta produkter på alla arbetsplatser. Målsättningen är att utöka sortimentet.

(21)

Total energianvändning för uppvärmning av kommunens och de kommunala bostadsbolagens fastigheter

Uppvärmningen av fastigheter inom vilka Utbildningsförvaltningen bedriver verksamhet handhas av Lokalförsörjningsförvaltningen.

3.4 Ekonomi och egen organisation

Utfall 2014

Målvärde 2015

Utfall T2 2015

Målvärde 2016

Målvärde 2018

Målvärde 2025 Andel sjukfrånvaro av

ordinarie arbetstid, %.

3,5 4 4 4 4 4

Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten.

15,3 13 14,9 15 15 14

Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %.

46,6 50 43,8 45 50 50

Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %.

Så når nämnden målet för indikatorn

Nämnden bedömer att målet är realistiskt. Sjukfrånvaron ligger på en nivå som brukar beskrivas som normal sjukfrånvaro, det vill säga i intervallet 2 - 4%. Nämndens mål är att fortsatt arbeta för att

sjukfrånvaron hålls inom detta intervall. Nämnden arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga och undanröja risker i arbetsmiljön. Exempel på förebyggande åtgärder är

kompetensutveckling, upprättade rutiner, utvecklingssamtal för alla medarbetare,

chefsöverenskommelse med förvaltningens ledare och uppdragsdialog för lärare. I de fall det behövs genomförs rehabiliteringsåtgärder för att underlätta återgång till arbete. Nämnden stödjer anställdas hälsa genom att möjliggöra hälsofrämjande åtgärder enligt Borås Stads riktlinjer. Den 31 mars 2016 träder AFS 2015:4 i kraft. Arbetsmiljöverkets författning behandlar området organisatorisk och social arbetsmiljö. Förvaltningen kommer under 2016 arbeta med att uppdatera och ta fram rutiner i enlighet med föreskriften. Det förebyggande arbetet syftar till att minska den psykosociala ohälsan.

Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten.

Så når nämnden målet för indikatorn

Nämnden bedömer att målet är realistiskt. Under 2014 har Borås Stad genomfört rätt till heltid för all tillsvidareanställd personal. I samband med att fler medarbetare har fått heltidstjänster har antalet anställda personer minskat. Då det är färre personer i organisationen har det delvis medfört en minskad möjlighet att gå in och ersätta för varandra vid frånvaro och på så vis har antalet timavlönade ökat.

Under ett år kan det uppstå förändrade förutsättningar för verksamheten. Förvaltningen försöker arbeta med snabba anpassningar i organisationen vilket i perioder medfört ett ökat behov av timavlönad personal. Nämndens långsiktiga mål är ett restriktivt användande av anställningsformen timavlönad och att antalet timavlönade ska inte öka.

Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %.

Så når nämnden målet för indikatorn

Nämnden bedömer att målet är realistiskt. Nämnden arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga och undanröja risker i arbetsmiljön. Exempel på förebyggande åtgärder är

(22)

kompetensutveckling, upprättade rutiner, utvecklingssamtal för alla medarbetare,

chefsöverenskommelse med förvaltningens ledare och uppdragsdialog för lärare. I de fall det behövs genomförs rehabiliteringsåtgärder för att underlätta återgång till arbete. Nämnden stödjer anställdas hälsa genom att möjliggöra hälsofrämjande åtgärder enligt Borås Stads riktlinjer.

4 Nämndens verksamhet 1

4.1 Ekonomiskt sammandrag

Tkr Budget

2015

Prognos 2015

Budget 2016:1

Budget

2016:2 Förändring

Intäkter 169 881,6 187 723,6 181 385,0 192 501,0 11 116,0

Kostnader -634 340,3 -660 833,2 -656 485,0 -668 601,0 -12 116,0

Buffert -4 641,3 -4 700,0 -4 700,0 0,0

Nettokostnader -469 100,0 -473 109,6 -479 800,0 -480 800,0 -1 000,0

Kommunbidrag 469 100,0 469 100,0 479 800,0 480 800,0 1 000,0

Resultat 0,0 -4 009,6 0,0 0,0 0,0

Ackumulerat resultat 9 760,8 6 451,2 6 451,2 6 451,2 0,0

Nettoinvesteringar -12 040,0

4.2 Nämndens uppgift

Utbildningsnämnden Verksamhetsbeskrivning

Utbildningsnämnden är nämnd för och ansvarar i enlighet med skollagen för den del av kommunens utbildning inom skolväsendet som omfattar skolformerna gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial nivå), särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare samt utbildning inom yrkeshögskolan.

Utbildningsnämnden innehar det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar 16 – 20 år enligt 29 kap 9 § i Skollagen (2010:800).

Utbildningsnämnden ska

• särskilt beakta den allmänna utvecklingen inom de delar av skolväsendets område som ligger inom nämndens ansvarsområde

• tillsammans med olika intressenter och med beaktande av elevernas önskemål tillskapa ett för kommunen väl anpassat utbildningsutbud samt,

• tillse att utbildningen inom ansvarsområdet genomförs i enlighet med skollag och annan lag eller förordning.

Utbildningsnämndens verksamhetsområden

Administrativa och övriga gemensamma funktioner Verksamhetsbeskrivning

(23)

Utbildningsförvaltningen.

• Gymnasieantagningen handlägger antagningen till år 1 i gymnasieskolan på uppdrag från åtta kommuner i Boråsregionen och samtliga fristående gymnasieskolor i Borås.

Syfte

Utbildningsförvaltningen ska ge stöd till de olika resultatenheterna samt svara för ekonomiska såväl som verksamhetsmässiga redovisningar gentemot kommunledning.

Gymnasieskolan Syfte

Enligt skollagen ska gymnasieskolan ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildning ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen och en bas för rekrytering till högskolesektorn. De nationella programmen i gymnasieskolan är avsedda att genomgås på tre läsår. Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

Verksamhetsbeskrivning

Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling.

• Undervisningen i gymnasieskolan är fördelad på fem skolor: Almåsgymnasiet,

Bäckängsgymnasiet, Sven Eriksonsgymnasiet, Tullengymnasiet och Viskastrandsgymnasiet.

• I gymnasieskolan GY 11 anordnas 17 av 18 nationella program samt fem introduktionsprogram.

Gymnasiesärskolan Syfte

Enligt skollagen ska gymnasiesärskolan ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen i gymnasiesärskolan är avsedd att genomgås på fyra läsår.

Huvuduppgiften för gymnasiesärskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklas yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling.

• Gymnasiesärskola finns på fyra enheter: Almåsgymnasiet, Bergslenagymnasiet och Hulta Ängar samt Viskastrandsgymnasiet.

• I den nya gymnasiesärskolan Gysär 13 anordnar Borås från och med läsåret 2013/14 åtta av nio nationella program samt individuella program.

• Inom nämndens verksamhetsområde finns också LSS-verksamhet (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) i form av korttidstillsyn som är en fritidsverksamhet för elever i gymnasiesärskolan och bedrivs på Almåsgymnasiet, Bergslenagymnasiet och Hulta Ängar samt i form av ett elevhem med boende för elever i gymnasiesärskolan.

(24)

Vuxenutbildning Syfte

Enligt skollagen är målet för den kommunala vuxenutbildningen att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. De som fått minst utbildning ska prioriteras.

Vuxenutbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier.

• Vuxenutbildningen ska, med elevernas tidigare utbildning och livserfarenhet som utgångspunkt, fördjupa och utveckla deras kunskaper som grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för deltagande i samhällslivet.

Vuxenutbildningen ska även vara en tillväxtfaktor för arbetsmarknaden i kommunen.

• Vuxenutbildningen i Borås ska vidmakthålla en fortsatt hög kvalitativ nivå genom ett

professionellt arbetssätt och välutbildad personal. Vuxenutbildningen ska fortsätta att bredda sitt utbud och val av studieformer.

Den kommunala vuxenutbildningen i Borås ansvarar för utbildning inom skolformerna komvux (kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå), särskild utbildning för vuxna och Yrkeshögskolan (Yh) samt utbildning i svenska för invandrare (SFI). SFI upphör som egen skolform vid utgången av 2015 och ingår från och med 1.1.2016 som en del i kommunal vuxenutbildning.

Annan verksamhet - Naturskolan Syfte

Navet, Sjuhäradsbygdens tekniska och naturvetenskapliga center, ska bland annat främja

barns/ungdomars och allmänhetens intresse för teknik, naturvetenskap och matematik samt stödja skolpersonal genom att utveckla pedagogiska metoder och läromedel.

• Naturskolan är sedan 2002 en del av Navets verksamhet. I Naturskolans verksamhet ingår även tillsyn av samlingarna i Biologiska museet.

4.3 Ekonomiska förutsättningar

Budget

• Den ingående budgetramen från 2015 är 464,1 mnkr.

• Lön- och kostnadskompensationen på 2,0 % respektive 1,3 % höjer ramen med 8,0 mnkr.

• Lönekompensation 0,8 mnkr.

• Volymjustering för gruppen 16-18 åringar, 1,08 % * 50 %, höjer ramen med 1,8 mnkr.

• Skollyftet 5,0 mnkr

• Arbetslivsnämnden beslutade 15-10-27 om ny fördelningsmodell av statlig schablonersättning till nyanlända. 75 tkr per elev över en 24 månadersperiod. Budgeteras som intäkt på

verksamheten för Gymnasieskolan påverkar inte ramen.*

• 1,0 mnkr i ökad ram går till genomförandet och den fortsatta utvecklingen av stödverksamheten för elever med autismspektrumtillstånd.

•