Utbildningsnämnden kallas till sammanträde:

(1)

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-10-13

Utbildningsnämnden kallas till sammanträde:

Tid: Tisdagen den 20 oktober klockan 15.00

Information för nämndens ledamöter/ersättare klockan 15.00-17.00

Plats: Utbildningskontoret, Stora Brogatan 45.

1 Upprop och val av justerande ledamot och dennes ersättare

Tid för justering torsdagen den 22 oktober.

2 Godkännande av föredragningslistan 3 Allmänhetens frågestund

Beslutsärenden

4 Budgetuppföljning september 2015 (2015/UN0075 042) Bilaga 5 Antagningsregler till gymnasieskolan år 1 (2015/UN0182 612) Bilaga 6 Brukarundersökningar 2015, gymnasieskola (2015/UN0183 109) Bilaga 7 Remiss – Motion; Entreprenörskap i för- och grundskolan

(2015/UN0120 611) Bilaga

8 Remiss – Motion; Livsviktiga projekt mot ungdomars psykiska

ohälsa (2015/UN0173 620) Bilaga

9 Remiss – Parkeringsnorm för Borås Stad (2015/UN0178 310) Bilaga 10 Utbildningsnämndens deltagande vid Integrationsdagen 3 november

(2015/UN0083 024) Bilaga

11

Anmälningsärenden enl. bilagd förteckning

12

Delegationsbeslut

13

Övriga frågor

•

Rapport från programråd/lärlingsråd/YH ledningsgrupp

•

Kontaktpolitikerbesök

Helene Sandberg

Ordförande Anders Waldau

Utbildningschef

(2)

BESLUTSFÖRSLAG

Budgetuppföljning september 2015

Förslag till beslut:

Utbildningsnämnden godkänner upprättad budgetuppföljning för september 2015.

Datum Ordförande

Tillstyrkes

Alternativt förslag

Datum Vice ordförande

Diarienummer: 2015/UN0075 042

Handläggare: Michael Malmström, tel. 033-35 77 37

Ärende 4

(3)

PM

2015-10-20

Budgetuppföljning / Prognos för Utbildningsförvaltningen per september 2015.

Allmänt

Prognosen för utbildningsförvaltningen visar ett minus på 3,3 mnkr.

I det prognostiserade resultatet ingår bufferten som är 4,6 mnkr och har fördelas ut på gymnasie- skolorna. Fortsatt arbetet med att införa en ny skolform GY11. Utöver detta har Utbildnings- nämnden tillåtelse att använda 9,6 mnkr som planerats enligt följande:

•

7,0 mnkr, fortsatt genomförande och utveckling av de nationella programmen. Ca 5,0 mnkr var ämnat för lokalanpassningar och räknas in i det investeringsutrymme som Lokalförsörjningsnämnde nu har i sin budget.

•

2,6 mnkr, finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning för deltagare från Borås.

Lokalförsörjningsnämnden har fått ett ökat investeringsurtymme på 7,8 mnkr som är riktat till gymnasieskolorna för lokalanpassningar. Det är Almås-, Sven Eriksons- och Bäckängsgymnasiet som kommer genomgå planerade lokalanpassningar.

0,7 mnkr, Vuxengymnasiet, projekt Modersmålsstöd SFI, återförs vid årsredovisning i det acku- mulerade resultatet.

0,6 mnkr, engångsbelopp för att täcka löneökningar. Detta belopp har fördelats ut på våra skolor och friskolor i Borås i september då vi vet hur eleverna är fördelade. Ramen har ökats med detta belopp.

1,8 mnkr, statsbidrag för förstelärare för vt 2015. Kostnaden finns på våra skolor.

Prognosen för 2015 visar att Utbildningsförvaltningen kommer sluta på ett resultat om minus 3,3 mnkr. Tillåtelse att göra ett resultat på minus 9,6 mkr har beslutats i KS.

Stor osäkerhet råder beträffande elevantalet för höstterminen vilket påverkar interkommunala

ersättningar för gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning.

(4)

Prognos per enhet

Gemensam utbildningsadministration

Gemensam utbildningsadministration beräknas klara sin ram för 2015. I visas ett plus på 0,4 mkr.

Avdelningen för verksamhetsutveckling

Avdelningen för verksamhetsutveckling beräknas klara sin ram för 2015. I prognosen redovisat ett resultat om plus 0,9 mnkr. Verksamheten förväntas göra ett plus 2015, då det finns ej tillsatta tjänser.

Gymnasieskolan

Gymnasieskolans prognos visar ett minus på 3,4 mnkr.

Prognosen visar att antalet elever på friskolor i Borås och från andra kommuner minskar jämfört med antagandet som gjordes i budget 15:2.

I prognosen redovisas ett minus för verksamheten undervisning på 2,0 mnkr. Intäkter för inter- kommunala ersättningar (IKE) visar ett lägre utfall än vad som beräknats i budget och beräknas hamna på ca 4,6 mnkr under antagandet i budget. Det finns en osäkerhet i beräkningen av IKE då det nu är månadsavräkning för dessa elever, vilket innebär att vi enligt beslut endast får betalt för de elever som finns i vår verksamhet med avräkning den 15:e varje månad.

Vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen beräknas göra ett minus på 3,3 mnkr i gämfört med budget. 0,7 mnkr KS beslutade om medel från sociala investeringsfonden till projektet Modersmålsstöd SFI. Överdra- get regleras i årsbokslutet.

Beslut i KS den 9 mars om att yrkesvux får använda 2,6 mnkr för att finansiera regionalt samord- nad vuxenutbildning för deltagare från Borås.

Gymnasiesärskolan

Gymnasiesärskolans prognos visar ett plus på 1,1 mnkr. Prognosen visar på lägre personal- och materialkostnader än vad som planerades i budget samt högre IKE.

Naturskolan

Naturskolans verksamhet beräknas ge ett plus på 0,3 mnkr. Detta då biologiska museet nu hyrs av Bäckängsgymnasiet.

Förslag till beslut

att godkänna presenterad prognos

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Michael Malmström

Controller

(5)

Prognos 2015, Tkr

Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Skillnad Jämförelse Enhet Tkr Pr. Sep 15 Pr. Aug 15 Pr. Jul 15 Pr. Apr 15 Pr. Mar 15 Pr. Feb 15 mot Aug 15 Redov 14

--- --- ---

251 Gem adm 377,0 193,4 188,1 182,8 -399,5 0,0 183,6 1 162,0

2522 Almås 0,0 0,0 0,0 95,4 -1 001,8 0,0 0,0 1 239,9

2523 Bäckäng 2,4 -0,7 0,0 0,6 0,2 0,0 3,1 79,4

2524 Sven Erikson 0,0 0,0 0,0 -250,0 -1 000,0 0,0 0,0 -87,0

2526 Tullen -152,0 -159,2 -1 083,9 7,1 0,5 0,0 7,2 -2 592,6

2527 Viskastrand 0,0 0,0 13,8 35,2 1,7 0,0 0,0 815,6

2529 Gy gem -3 218,2 -3 217,9 -3 204,1 -3 251,0 -3 900,3 -7 000,0 -0,3 -11 164,8

SA GYMNASIET -3 367,7 -3 377,7 -4 274,3 -3 362,7 -5 899,8 -7 000,0 10,0 -11 709,57

2572 AVD för VHT UTV 857,7 720,8 667,2 261,8 -117,1 0,0 137,0 1 433,6

25312 Grund 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -8,9

25313 Gymn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

25314 PU 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

25315 KY 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

25317 SFI -700,0 -700,0 -700,0 -700,0 -700,0 0,0 0,0 -172,0

25316 YH 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

2532 Särvux 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,4

2533 Gymn Teori 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -23,4

2535 Björkäng 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

2536 Gymn Yrkes -2 600,0 -2 600,0 -2 600,0 -2 600,0 0,0 0,0 0,0 0,0

2534 Vägledn. Hus 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

2539 Gem 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -653,0

SA KOMVUX -3 300,0 -3 300,0 -3 300,0 -3 300,0 -700,0 0,0 0,0 -854,9

GY SÄR

255110 BE nat pr -449,7 -454,5 -167,3 -28,4 -166,9 0,0 4,8 -146,6

255120 Verksamhetstr. 687,0 688,6 387,3 136,3 166,4 0,0 -1,6 1 307,1

255140 BE Korttid 173,0 171,4 216,6 227,9 401,7 0,0 1,6 400,2

25259X AL nat pr 558,3 619,6 375,7 1 027,9 1 161,3 0,0 -61,4 462,4

252193 AL Yrkestr. 595,5 560,3 585,7 65,7 185,3 0,0 35,2 313,6

252194 AL Korttid -122,0 -130,7 -128,2 81,0 11,4 0,0 8,8 23,7

252790 VS nat pr 0,0 0,0 12,2 43,8 1 036,8 0,0 0,0 -188,0

25551 Elevboende -410,3 -405,6 -436,7 -335,8 -401,2 0,0 -4,7 327,9

2559 Gy sär gem 104,7 46,3 0,0 0,0 0,0 0,0 58,4 -315,4

SA GYMN.SÄR 1 136,5 1 095,4 845,4 1 218,6 2 394,7 0,0 41,0 2 185,0

Navet

256 Naturskolan 313,9 313,9 313,9 313,9 313,9 0,0 0,0 314,4

SUMMA -3 982,6 -4 354,2 -5 559,6 -4 685,6 -4 407,8 -7 000,0 371,6 -7 469,5

Central buffert 676,0 676,0 676,0 676,0 0,0 4 641,3 0,0 661,0

RESULTAT -3 306,6 -3 678,2 -4 883,6 -4 009,6 -4 407,8 -2 358,7 371,6 -6 808,5

varav buffert 676,0 676,0 676,0 676,0 0,0 4 641,3 0,0 661,0

Resultat exkl buffert -3 982,6 -4 354,2 -5 559,6 -4 685,6 -4 407,8 -7 000,0 371,6 -7 469,5

Krav på överskott

Avvikelse mot ram -3 982,6 -4 354,2 -5 559,6 -4 685,6 -4 407,8 -7 000,0 371,6 -7 469,5

Ing. Ack. resultat 16 394,7

--- --- --- --- --- --- --- ---

Utg. Ack. Resultat 9 586,22989

Ersättning för Sociala investeringar 174,60643

Eget Ack 9 760,83632

2015-10-20 Michael Malmström UBF

Prognos månadsjämförelse 15.xlsx

(6)

BESLUTSFÖRSLAG

Antagningsregler till gymnasieskolan år 1

Utbildningsnämnden fastställer antagningsregler för gymnasieskolan år 1 att gälla från och med oktober månad 2015.

Datum Ordförande

Tillstyrkes

Alternativt förslag

Diarienummer: 2015/UN0182 612

Handläggare: Anna Berner, tel. 033-35 77 70

Ärende 5

(7)

PM

2015-10-20 1 (2)

Antagningsregler till gymnasieskolan år 1.

Antagningsrutin

Antagningsarbetet följer rekommendationer från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

1. Ansökningarna skall vara inkomna till Antagningsenheten Sjuhärad alternativt till övriga antagningskanslier enligt för varje år rekommenderad ansökningsdatum.

2. Preliminär antagning sker under mars/april.

Preliminärt antagningsbesked kan ses på webben med personligt lösenord.

I övrigt skickas inga besked ut.

3. Om- och nyval tillåts under perioden, mitten av april – mitten av maj, enligt fastställd tidsplan för respektive år.

4. Besked om slutlig antagning skickas till sökande omkring 1 juli.

Sökande med personligt lösenord kan dessutom ta del av sitt antagningsbeslut via webben.

5. Ansökan som inkommer efter om- och nyvalsperioden placeras i turordning när det blir lediga platser efter slutantagning. Antagning sker efter meritvärde.

6. Reservantagning sker under augusti och september enligt fastställd tidsplan för varje år.

7. 15 september avslutas antagningsarbetet på Antagningsenheten Sjuhärad och övergår till

respektive skola. Vid eventuellt lediga platser fortsätter reservantagningen på respektive

skola och efter de reservlistor som finns per program.

(8)

PM

2015-10-20 2 (2)

Kompletterande urvalsgrunder Gymnasieförordningen 7 kap

Behörighet, urval och förfarandet vid antagning

Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 3 § eller 5 § och i så fall på vilket sätt.

3 § Ett begränsat antal platser (fri kvot) ska avsättas för dem som

1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller 2. kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras

med betygen från grundskolan.

Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om sådana utlandssvenska elever som avses i 29 kap. 7 § skollagen (2010:800) söker till en utbildning.

Huvudmannen beslutar om det antal platser som ska avsättas.

5 § Om en utbildning kräver att den sökande har speciella färdigheter inom det estetiska området, får huvudmannen besluta att vid urvalet, förutom till betygen, hänsyn ska tas till ett färdighetsprov.

1. Antagning till det estetiska programmet med inriktning dans, teater och musik kan kompletteras med frivilligt färdighetsprov.

Färdighetsprov kan ge högst 40 poäng.

Rektor styrker att meritvärdet bör höjas med 0 – 40 poäng.

Skollagen 16 kap.

32 § En sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav skall ändå anses behörig om den sökande

1. på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och

2. bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet.

Bedömning görs enligt ovanstående kriterier samt verifieras av avlämnande skolas rektor.

Utbildningsnämnden föreslås besluta

att fastställa ovanstående antagningsregler att gälla from oktober 2015.

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Anders Waldau

Utbildningschef

(9)

BESLUTSFÖRSLAG

Brukarundersökningar 2015, gymnasieskola

Utbildningsnämnden översänder Brukarundersökningar 2015 gymnasieskola till Kommunstyrelsen.

Datum Ordförande

Tillstyrkes

Alternativt förslag

Diarienummer: 2015/UN0183 109

Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel. 033-35 77 75

Ärende 6

(10)

Brukarundersökningar 2015, gymnasieskola

Utbildningsnämnden

(11)

Utbildningsnämnden, Brukarundersökningar 2015, gymnasieskola 2(5)

Innehållsförteckning

1 Uppföljning av föregående års förbättringsåtgärder ... 3

2 Svarsfrekvens ... 3

3 Styrkor - Goda resultat ... 4

4 Förbättringsområden ... 5

5 Åtgärder ... 5

6 Information och kommunikation ... 5

(12)

1 Uppföljning av föregående års förbättringsåtgärder

I Utbildningsnämndens samtliga verksamheter genomförs årligen en skolklimatundersökning som bygger på forskning om framgångsrika skolor. I undersökningen utvärderas det pedagogiska och sociala klimatet med deltagande av elever och lärare. Undersökningen omfattar totalt fyra områden:

värdegrund, undervisningens innehåll och kvalitet, elevernas inflytande och delaktighet samt rektor.

Inom varje område finns påståenden som elever och lärare värderar.

Skolklimatundersökningen reviderades under 2013 och genomfördes för första gången i ny version vårterminen 2014. Vid revideringen behölls de fyra områdena medan påståendena sågs över. I samband med revideringen infördes en fyragradig svarsskala: 1 stämmer inte alls, 2 stämmer ganska dåligt, 3 stämmer ganska bra, 4 stämmer helt och hållet.

I denna uppföljning redovisas och analyseras elevresultaten på gymnasieskolorna Almås, Bäckäng, Sven Erikson och Viskastrand från 2014 och 2015. Jämförelse görs mellan dessa två år pga av revideringen.

Totalresultatet på de fyra gymnasieskolorna är tre (3) på den fyragradiga skalan båda åren. Sett till de fyra områdena i undersökningen ligger resultatet stabilt mellan åren för vardera område. Högst värderar eleverna området värdegrund med 3,4 båda åren. Området undervisningens kvalitet värderas av

eleverna till 2,9 båda åren, medan inflytande och delaktighet har ökat i värdering från 2,9 år 2014 till tre (3) 2015, liksom området rektor som gått från 2,6 till 2,7.

Resultatet har varit stabilt mellan de två åren och uttrycker att eleverna i stort är nöjda med skolans pedagogiska och sociala klimat. Analyser görs på skol-och skolenhetsnivå för att inom de olika områdena i undersökningen identifiera var ytterligare insatser behövs för ett ännu bättre skolklimat.

2 Svarsfrekvens

På de fyra gymnasieskolorna Almås, Bäckäng, Sven Erikson och Viskastrand var svarsfrekvensen bland eleverna totalt 73% 2014 och 78 % 2015.

Skolklimat

Svarsfrekvens i % 2014 2015

Almås 72 82

Bäckäng 70 75

Sven Erikson 74 76

Viskastrand 74 79

Totalt 73 78

Könsuppdelad statistik för svarsfrekvens finns inte att tillgå i undersökningarna.

(13)

3 Styrkor - Goda resultat

I denna uppföljning redovisas resultaten på elevenkäten från gymnasieskolorna Almås, Bäckäng, Sven Erikson och Viskastrand. Undersökningen reviderades 2013 och därför görs jämförelse mellan åren 2014 och 2015. Resultatet i hela undersökningen var båda åren totalt tre (3) på den fyragradiga skalan för de fyra gymnasieskolorna

Skolklimat Skala 1-4

Resultat 2014 2015

Almås 2,8 2,8

Bäckäng 3,0 3,1

Sven Erikson 3,0 3,0

Viskastrand 3,0 3,1

Totalt 3,0 3,0

Inom de olika områdena i undersökningen har området värdegrund högst totalresultat med 3,4 både 2014 och 2015. Även området undervisningens innehåll och kvalitet har samma resultat de två åren.

Inom områdena inflytande och delaktighet samt rektor har elevernas värdering ökat med en tiondel mellan 2014 och 2015.

Skillnaderna i värderingen inom de olika områdena är relativt små mellan skolorna och mycket små mellan flickor och pojkar.

Skolklimat/Elever

Värdegrund Undervisningens innehåll och kvalitet

Inflytande och delaktighet

Rektor

2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015

Almås 3,2 3,3 2,9 2,9 2,9 2,8 2,3 2,4

Bäckäng 3,6 3,6 2,9 3,0 3,0 3,1 2,4 2,7

Sven Erikson

3,4 3,4 2,8 2,8 2,9 3,0 2,8 2,9

Viskastrand 3,4 3,5 3,0 3,0 2,9 3,0 2,8 2,7

Totalt 3,4 3,4 2,9 2,9 2,9 3,0 2,6 2,7

(14)

Utbildningsnämnden, Brukarundersökningar 2015, gymnasieskola 5(5) Värde-

grund

Undervisningens innehåll och kvalitet

Inflytande och delaktighet

Rekt or fl

20 14

p 20 14

fl 20 15

p 20 15

fl 20 14

p 20 14

fl 20 15

p 20 15

fl 20 14

p 20 14

fl 20 15

p 20 15

fl 2014

p 20 14

fl 20 15

p 20 15 Almås 3,2 3,3 3,2 3,3 2,9 2,7 2,9 2,9 3,0 3,0 3,0 2,9 2,4 2,5 2,4 2,3 Bäckäng 3,6 3,6 3,6 3,6 2,9 3,0 2,9 3,0 3,2 3,1 3,2 3,1 2,8 2,9 2,6 2,7 Sven

Erikson

3,4 3,5 3,3 3,5 2,8 2,8 2,8 2,8 3,0 2,9 3,0 3,0 2,8 2,9 2,7 3,0

Viskastr and

3,3 3,4 3,4 3,5 2,8 3,0 2,8 3,0 2,9 3,0 2,9 3,0 2,7 2,9 2,7 2,7

Total 3,4 3,5 3,4 3,4 2,9 2,9 2,9 2,9 3,0 3,0 3,0 3,0 2,7 2,8 2,6 2,7

4 Förbättringsområden

Kännetecknande för en framgångsrik skola är en god pedagogisk och social miljö i kombination med goda kunskapsresultat. Med skolklimatundersökningen görs årligen en värdering av det pedagogiska och sociala klimatet. Undersökningen för både 2014 och 2015 visar att skolklimatet värderas totalt sett relativt högt, tre (3) på en fyragradig skala. Detta är ett bra resultat men kan ytterligare förbättras. Av de fyra områdena i undersökningen har området rektor lägst värde, 2,6 respektive 2,7, de två åren som jämförs i denna uppföljning. En fördjupad analys av vad som drar ner elevernas omdöme visar att det är rektors synlighet i verksamheten som värderas lågt på alla skolor (2,3-2,5). Elevernas uppfattning om rektors förväntningar på dem och intresset för deras resultat värderar eleverna tydligt högre (2,8-3,1).

5 Åtgärder

Resultat på skolklimatundersökningen såväl 2014 och 2015 är stabilt och får anses bra, men kan

ytterligare förbättras. Arbetet inriktas mot att genom utvecklingsområdena och strategierna i nuvarande och kommande utvecklingsplan Bildningsstaden Borås fortsätta ansträngningarna med att utveckla skolklimatet, såväl pedagogiskt som socialt, i kombination med goda kunskapsresultat.

6 Information och kommunikation

Resultaten från skolklimatundersökningen återkopplas till eleverna på respektive skola. Resultatet från

hela undersökningen (alla nämndens verksamheter) publiceras på Borås Stads webbsida under Kvalitet

och utveckling. Enstaka frågor från undersökningen redovisas i Borås Stads jämförelsetjänst.

(15)

BESLUTSFÖRSLAG

Remiss – Motion; Entreprenörskap i för- och grundskolan

Utbildningsnämnden tillstyrker motionen.

Datum Ordförande

Tillstyrkes

Alternativt förslag

Diarienummer: 2015/UN0120 611

Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel. 033-35 77 75

Ärende 7

(16)

REMISSVAR

Sida 1(2) Utbildningsnämnden

Sirpa Heikkilä, 033-35 77 75

sirpa.heikkila@boras.se

2015-10-20 2015/UN0120

Kommunstyrelsen

Motion: Entreprenörskap i för- och grundsko- lan

Kommunstyrelsens diarienummer: 2015/KS0453

Nämndens beslut

Utbildningsnämnden tillstyrker motionen.

Nämndens yttrande i sammanfattning

Förslaget är att entreprenörskap och utforskande arbetssätt ska införas i för- och grundskolan i syfte att unga tidigt ska få använda sin kreativitet och ta ansvar. Vidare föreslås att Utvecklingsenheten får i uppdrag att ta fram en modell för hur detta ar- bete kan ske i samverkan med näringslivet. I uppdraget ingår också att starta ett pilot- projekt på någon skola.

Utbildningsnämnden tillstyrker motionen, med reservation att ansvarigheten i upp- draget att ta fram samverkansmodellen med näringslivet lämnas öppen på grund av pågående organisationsöversyn i Borås Stad.

Nämndens yttrande i sin helhet

I motionen föreslås att entreprenörskap och utforskande arbetssätt ska införas i för- och grundskolan för att unga tidigt ska få använda sin kreativitet och ta ansvar. Vidare är förslaget att en modell för hur detta arbete kan ske i samverkan med näringslivet bör tas fram samt att uppdraget ges till Utvecklingsenheten som också kan starta ett pilotprojekt på någon skola.

Entreprenörskap är både ett förhållningssätt som skolan har och ett lärande i att starta och driva företag. Det är i det förstnämnda som nämnden finner att för- och grund- skola är lämpliga arenor. Utbildningsnämnden tillstyrker motionen, med reservation att på grund av pågående organisationsöversyn i Borås Stad, bör den enhet som före- slås få uppdraget att ta fram en modell för samverkan med näringslivet, lämnas öp- pen.

(Inom Utbildningsnämndens verksamheter erbjuds såväl ett eget program, Entrepre- nörsprogrammet på Sven Eriksonsgymnasiet, som kurser i entreprenörskap på flera av gymnasieprogrammen samt även Ung Företagsamhet.)

Borås 2025 Ekologiskt perspektiv

Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås Stad.

(17)

2

Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv

Ärendet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Borås Stad.

Borås 2025 Socialt perspektiv

Ärendet bedöms inte innebära några sociala konsekvenser för Borås Stad.

Reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande

Ta bort rubriken om det inte finns några reservationer, protokollsanteckningar eller särskilda yttranden.

UTBILDNINGSNÄMNDEN

Helene Sandberg Ordförande

Anders Waldau

Utbildningschef

(18)

MOTION 2015-05-27

ANNE-MARIE EKSTRÖM KOMMUNFULLMÄKTIGE

Entreprenörskap i för- och grundskolan!

Idag är många gymnasieungdomar engagerade i Ung Företagsamhet. Vi behöver fler personer som vågar starta och driva företag. Ung Företagsamhet är en bra lärdom där man lär sig hur ett företag fungerar. Man lär sig ta ansvar, företagandets grunder och får använda sin kreativa förmåga. Många får upp ögonen för företagande och går vidare och startar egna företag när de slutat skolan.

Men varför vänta ända till gymnasiet när man kan börja redan i förskolan med entreprenörskap och utforskande arbetssätt. Det finns flera organisationer som har utarbetat metoder och inspirationsmaterial för hur man kan arbeta. Framtidsfrön och Snilleblixtarna är två exempel.

Syftet är inte att skapa företagare i förskolan eller skolan utan att tidigt få unga att använda sin kreativitet och ta ansvar. Jag tror att det vore värdefullt att Borås skolor satsar på att arbeta mer med entreprenörskap i tidiga åldrar som sedan kanske fortsätter inom Ung företagsamhet.

Sverige behöver fler företag. Det är företagande och att det finns initiativrika personer som vågar starta och driva företag, som är grunden för att vi ska kunna ha en bra välfärd för alla.

Alla unga som är med i något entreprenörskapsprogram kommer inte att bli företagare men den erfarenhet av eget ansvar och initiativförmåga som man lär sig är användbar oavsett vad man kommer att syssla med i framtiden.

Borås Stad bör ta fram en modell för hur man ska jobba med entreprenörskap i förskolan och grundskolan i samverkan med näringslivet. Förslagsvis ges uppdraget till Utvecklingsenheten i Stadsdel Norr att ta fram denna modell och starta ett pilotprojekt på någon skola.

Kommunfullmäktige föreslås besluta att

Uppdra åt Stadsdel Norr att ta fram en modell för hur man jobbar med entreprenörskap i förskolan och grundskolan i samverkan med näringslivet och starta ett pilotprojekt på någon skola.

Anne-Marie Ekström (FP)

(19)

BESLUTSFÖRSLAG

Remiss – Motion; Livsviktiga projekt mot ungdomars psykiska ohälsa

Utbildningsnämnden tillstyrker motionen.

Datum Ordförande

Tillstyrkes

Alternativt förslag

Diarienummer: 2015/UN0173 620

Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel. 033-35 77 75

Ärende 8

(20)

REMISSVAR

Sida 1(2) Utbildningsnämnden

Sirpa Heikkilä, 033-35 77 75 2015-10-20 2015/UN0173

Kommunstyrelsen

Motion: Livsviktiga projekt mot ungdomars psykiska ohälsa

Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0329

Nämndens beslut

Utbildningsnämnden tillstyrker motionen Livsiktiga projekt mot ungdomars psykiska ohälsa.

Nämndens yttrande i sammanfattning

Utbildningsnämnden har tagit del av motionen Livsviktiga projekt mot ungdomars psykiska ohälsa. Motionärerna föreslår att Kommunfullmäktige ska besluta att Kom- munstyrelsen kontaktar Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska institutet, för att få hjälp och stöd att starta upp SEYLE

¹

-Awarness program på samtliga skolor i Borås med elever i åldersgrupp 12-16 år. Programmets syfte är att förebygga självmordstankar och självmordsförsök bland skolelever.

För Utbildningsnämndens del skulle förslaget innebära att det är elever i åk 1 i gym- nasieskolan som berörs, så länge de är 16 år. Nämnden förespråkar tidiga insatser och anser därför att programmet bör införas i grundskolan. Nämnden föreslår också att innan beslut fattas i frågan ska det undersökas om det finns andra organisationer och/eller metoder med motsvarande syfte som det föreslagna programmet. Med dessa påpekanden tillstyrker Utbildningsnämnden motionen.

Nämndens yttrande i sin helhet

Motionärerna anför att psykisk ohälsa är utbredd bland ungdomar och leder alltför ofta till självmord. För att motverka psykisk ohälsa och förebygga självmord krävs att ansvariga på kommunal och regional nivå aktivt arbetar med olika metoder och pro- gram. Inom EU har programmet SEYLE testats framgångsrikt bland skolelever. I Sverige leds SEYLE av NASP

²

vid Karolinska institutet. NASP har inte möjlighet att arbeta på regional nivå och därför bör kommunen, enligt motionärerna, ta sitt ansvar och införa programmet på skolorna. För uppstart av programmet i Borås samtliga skolor föreslås att Kommunstyrelsen tar kontakt med NASP. Syftet med programmet är att genom förebyggande arbete bland 12-16 åringar motarbeta självmordstankar och minska självmordsförsöken.

För Utbildningsnämndens del skulle förslaget innebära att det är elever i åk 1 i gym- nasieskolan som berörs, så länge de är 16 år. Nämnden förespråkar tidiga insatser och anser därför att programmet bör införas i grundskolan. Nämnden föreslår också att innan beslut fattas i frågan ska det undersökas om det finns andra organisationer

1 SEYLE: Saving and Empowering Young Lives in Europe

2 NASP: Nationellt Centrum för Suicidforskning och prevention

(21)

2 (2)

och/eller metoder med motsvarande syfte som det föreslagna programmet. Med dessa påpekanden tillstyrker Utbildningsnämnden motionen.

Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås.

Utredning av ekonomiska konsekvenser för kostnader för genomförande av pro- grammet behöver göras.

Insatser bedöms innebära positiva sociala konsekvenser för Borås Stad genom för- bättrad psykisk hälsa hos ungdomar.

Reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande

Ta bort rubriken om det inte finns några reservationer, protokollsanteckningar eller särskilda yttranden.

UTBILDNINGSNÄMNDEN Helene Sandberg

Ordförande

Anders Waldau

Utbildningschef

(22)

MOTION 2014-04-04

Livsviktigt projekt mot ungdomars psykiska ohälsa

En utav de stora framtidsutmaningarna i Sverige är den stora andelen ungdomar som idag lider av psykisk ohälsa. År 2012 var det närmare 6000 personer som inte längre såg någon annan utväg än att ta sitt eget liv. En sjättedel av dessa var från Västra Götalandsregionen. Det är något som vi aktivt måste arbeta mot samtidigt som vi håller ett öppet sinne för nya metoder och program i kampen mot

ungdomars psykiska ohälsa. I det arbetet har Borås Stad och Västra Götalandsregionen ett ansvar.

Programmet SEYLE-Awareness leds i Sverige av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska institutet. Det är ett program för att förebygga självmordsförsök och självmordstankar bland skolelever. Programmet som är ett EU-sponsrat projekt har testats på 12 000 skolelever inom Europeiska Unionen och resultaten har varit framgångsrika. Testerna har utförts på elever i åldrarna 12-16 år på 179 skolor i elva EU-länder mellan åren 2009-2011. Studier visar att självmordsförsöken minskar med 8 till 10 fall per tusende elev som genomgår

SEYLE-Awareness-programmet.

(NASP) har inte möjlighet att själva nå ut till ungdomar i Västra Götalandsregionen för att ge dem verktygen som behövs för att motarbeta självmordstankar och minska självmordsförsöken. Men det har Borås stad! Genom att införa programmet i våra skolor kan vi nå samtliga elever mellan 12-16 år.

Studierna visar att vi då skulle kunna minska antalet ungdomar som lever med självmordstanker eller inte ser någon annan utväg än att ta sina liv, med 8-10 fall per tusende elev.

Med hänvisning till ovanstående förslår vi Kommunfullmäktige besluta att:

- Uppdra åt Kommunstyrelsen att ta kontakt med Nationellt Centrum för Suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa för hjälp och assistans med att starta upp SEYLE-Awareness programmet på samtliga skolor i Borås med elever i åldrarna 12-16 år i enlighet med motionens intentioner.

Mattias Karlsson (M) Anna-Carin Martinsson (M) Annette Carlson (M)

(23)

BESLUTSFÖRSLAG

Remiss – Parkeringsnorm för Borås Stad

Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget om ny parkeringsnorm för Borås Stad.

Datum Ordförande

Tillstyrkes

Alternativt förslag

Diarienummer: 2015/UN0178 310

Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel. 033-35 77 75

Ärende 9

(24)

REMISSVAR

Sida 1(2) Utbildningsnämnden

Sirpa Heikkilä, 033-35 77 75

sirpa.heikkila@boras.se

2015-10-20 2015/UN0178

Samhällsbyggnadsnämnden

Remiss – Parkeringsnorm för Borås Stad

Samhällsbyggnadsförvaltningens diarienummer: 2015/SBF0029

Nämndens beslut

Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget om ny parkeringsnorm för Borås Stad.

Nämndens yttrande i sammanfattning

Samhällsbyggnadsnämnden har utrett frågan om parkeringsnorm för Borås Stad.

Efter utredning har man kommit fram till att nuvarande parkeringsnorm från 1998 är förlegad. Därför har en ny parkeringsnorm, som är anpassad efter samhälls-

utvecklingen och Borås Stads mål och visioner, utarbetats. De viktigaste skillnaderna mot den gamla parkeringsnormen är förändringar i parkeringstalen för bil och infö- randet av cykelparkeringstal. Parkeringstalen är inriktade mot ökad cykling, förtätning i centrum och minskad bilanvändning.

Den nya parkeringsnormen ska tillämpas endast vid helt nya exploateringar alternativt vid förändringar som kräver bygglov eller en ny detaljplan.

Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget Parkeringsnorm för Borås Stad.

Nämndens yttrande i sin helhet

Parkeringsnormen är ett styrdokument som tillämpas i detaljplaner och bygglov. Den ställer krav på hur många parkeringsplatser som ska anläggas och kopplas till den spe- cifika fastigheten. Parkeringsnormen tillämpas endast vid helt nya exploateringar al- ternativt vid förändringar som kräver bygglov eller en ny detaljplan. Parkeringstalen för bil, dvs hur många parkeringsplatser som ska anläggas, berör därmed endast en liten del av alla fastigheter i kommunen, uppskattningsvis 1-2 % av hela fastighetsbe- ståndet på ett år. Förändringar av parkeringstalen kommer därmed inte att leda till snabba förändringar av den samlade parkeringssituationen och parkeringsutbudet i kommunen utan bidra till en gradvis förändring. De nya parkeringstalen har stadens visions- och måldokument som utgångspunkt (Vision 2025, Miljömål).

Största förväntade effekten av parkeringsnormen är att antalet nya parkeringsplatser

bättre anpassas till behoven och att byggnadskostnaderna kan sänkas vilket ger effek-

ter på nybyggnation i Borås. Föreslagna parkeringstal är minimital vilket innebär att

fler parkeringsplatser kan byggas om plats finns och om ökningen inryms inom de-

taljplanens bestämmelser. Parkeringstalen för bil kan reduceras ytterligare beroende

på tillgängligheten med kollektivtrafik.

(25)

2

De föreslagna parkeringstalen innebär en ny inriktning i hur Borås Stad arbetar med parkering vid nybyggnation. Normen ska stödja komunnens arbete med förtätning och mer hållbart resande. En viktig del i det arbetet är att införa cykelparkeringstal utöver talen för bilparkering. Ett bra utbud av cykelparkeringar vid bostäder och vik- tiga målpunkter som arbetsplatser och butiker bedöms kunna stimulera cykling och stötta kommunens mål för ökad cykling.

Utbildningsnämnden finner att förslaget i Parkeringsnorm Borås Stad är väl under- byggda och följer stadens visions- och måldokument. Nämnden konstaterar att för- slagen om parkeringstal för bil och cykel inom nämndens verksamheter är rimliga:

Parkeringstal för bil

Den förändrade parkeringsnormen kommer att innebära för utbildningsnämndens verksamheter gymnasie- och vuxenutbildning att parkeringstalet för bil blir något lägre jämfört med tidigare. 1998 var parkeringstalet för skolor i centrumzonen 45 % av anställda plus 15 % av antalet elever över 18 år. I nya förslaget är skola indelad i tre kategorier: förskola, grundskola, gymnasium och högre utbildning. Det nya parke- ringstalet för gymnasium och högre utbildning föreslås vara 40 % av anställda plus 12,5 % av eleverna över 18 år. Minskningen bedöms vara ca 15 % mot gällande par- keringsnorm. Utanför centrumzon föreslås parkeringstalet vara 55 % av anställda plus 20 % av eleverna över 18 år (tidigare 60 % respektive 25 %).

Parkeringstal för cykel

Cykelparkeringstalet i centrumzonen för gymnasium och högre utbildning är 20 % av antalet anställda plus 15 % av antalet elever/studenter. Utanför centrumzon är mot- svarande siffror 15 % respektive 10 %.

Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget Parkeringsnorm för Borås Stad.

Utbildningsnämnden har inte kompetens att bedöma eventuella ekologiska konsekvenser för Borås Stad.

Utbildningsnämnden har inte kompetens att bedöma eventuella ekonomiska konsekvenser för Borås Stad.

Utbildningsnämnden har inte kompetens att bedöma eventuella sociala konsekvenser för Borås Stad.

Reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande

Ta bort rubriken om det inte finns några reservationer, protokollsanteckningar eller särskilda yttranden.

UTBILDNINGSNÄMNDEN Helene Sandberg

Ordförande

Anders Waldau

Utbildningschef

(26)

1

P ARKERINGSNORM FÖR B ^{ORÅS STAD}

REMISSFÖRSLAG 2015-09-15

(27)

2

Projektorganisation

Styrgrupp Alf Iwarsson, Tekniska förvaltningen

Anders Engberg, Samhällsbyggnadsförvaltningen Andreas Klingström, Samhällsbyggnadsförvaltningen Anna Säfsten, Miljöförvaltningen

Bengt Himmelmann, Stadskansliet

Projektledning Anders Johansson, Samhällsbyggnadsförvaltningen Eva-Marie Larsson, Samhällsbyggnadsförvaltningen Paulina Bredberg, Samhällsbyggnadsförvaltningen Projektgrupp Johanna Johansson, Miljöförvaltningen

Johanna Larsson, Samhällsbyggnadsförvaltningen Karin Johansson, Stadskansliet

Lennart Johansson, Borås kommuns Parkerings AB Maria Albertsson, Tekniska förvaltningen

Koucky & Partners AB har anlitats som stöd i framtagandet av parkeringsnormen, bl.a. för att ta fram underlagsmaterial och förslag till parkeringstal och för att medverka i förankringsprocessen.

(28)

3

Innehåll

Projektorganisation... 2 Inledning ... 4 Varför en ny parkeringsnorm? ... 4 Byggherrens roll ... 4 Bakgrund ... 5 Borås 2025 ... 5 Borås Stads miljömål ... 5 Plan- och bygglagen ... 5 Svensk standard ... 6 Parkering för rörelsehindrade ... 6 Zonindelning ... 6 Parkeringstal ... 7 Bostäder ... 8 Handel ... 9 Kontor och verksamheter ... 9 Besöksverksamhet ... 10 Skola och vård ... 11 Reducering av parkeringstalen för bil ... 11 God tillgänglighet med kollektivtrafik ... 11 Bilpool ... 12 Mobilitetsåtgärder ... 12 Förbättrad cykelparkering och cykelåtgärder ... 13 Närområdet som upptagningsområde ... 13 Samutnyttjande av parkeringsplatser ... 14 Reducering av parkeringstalen för cykel ... 14 Begränsade möjligheter till cykelanvändning ... 14 Räkneexempel ... 15 Beräkning av parkeringstal med reducering ... 15 Reducering vid samutnyttjande ... 16 Parkeringens lokalisering ... 17 Lokalisering utanför den egna fastigheten ... 17 Avtal mellan fastigheter ... 17 Ledig kapacitet ... 17 Cykelparkeringsköp ... 17

(29)

4

Inledning

Parkering är en viktig del av stadens infrastruktur. Tillgänglighet bidrar till stadens attraktivitet och staden ska planeras för att skapa goda möjligheter att nå ny bebyggelse med olika transportsätt. Parkeringsnormen ger en bild av omfattningen av parkering som Borås Stad bedömer är lämplig, vid nybyggnation,

ombyggnation samt planering, för att verka mot stadens miljömål och ”Borås 2025 Vision och strategi”.

Befolkningen ökar med ungefär 1 procent varje år och den ökningen förväntas fortsätta. 65 procent av kommunens befolkning bor i tätorten och ambitionen är att invånarantalet i centrum ska tredubblas. Stadens utveckling kommer troligen också att påverkas i stor grad av Götalandsbanan, en ny snabbtågsförbindelse mellan Stockholm och Göteborg. Med den förtätningsutveckling som sker ställs nya krav på hur vi arbetar med parkeringsfrågor.

Varför en ny parkeringsnorm?

Parkeringsnormen från 1998 har visat sig föråldrad och det finns behov av att anpassa normen efter utvecklingen i samhället samt till stadens visioner. För att hålla parkeringsnormen aktuell bör

parkeringsnormen även i fortsättningen ses över och eventuellt revideras en gång varje mandatperiod på initiativ av Samhällsbyggnadsnämnden.

De viktigaste skillnaderna mot parkeringsnormen från 1998 är lägre parkeringstal, möjligheter att reducera parkeringstalen och tal för cykelparkering. Cykelparkering är en viktig del av stadens infrastruktur och därmed behövs också villkor för hur man ska arbeta med cykelparkering vid planläggning och

nybyggnation.

Parkeringsnormen är ett viktigt verktyg för kommunen. Normen ska ge staden goda möjligheter att verka mot miljömål och Borås 2025. Därmed är parkeringstalen inriktade mot ökad cykling och förtätning i centrum samt minskad bilanvändning. Det är också viktigt att normen ger tydliga förutsättningar för den som vill bygga och verkar för att alla byggherrar behandlas lika. Genom att sätta upp regler för hur arbetet med parkering ska gå till ges förutsättningar för effektivare handläggning och bättre service till

allmänheten.

Byggherrens roll

Byggherrar har en avgörande roll i skapandet av nya parkeringsplatser. De som nyttjar byggnaderna behöver parkering och platserna ska anläggas på kvartersmark för att begränsa effekterna på gator, torg och parker. Eftersom parkeringen är en del av stadens infrastruktur påverkas stadens attraktivitet om

investeringen i parkeringsplatser blir för låg. När parkeringsplatserna är för få ställs dessutom högre krav på kommunen och fastighetsägare att bevaka så att inte mark på otillåtet sätt används till parkering.

Alla nybyggnadsprojekt är unika. Behovet och förutsättningarna för att ordna parkering skiljer sig mellan olika platser i staden och olika byggprojekt. Det finns också olika inriktning mellan olika byggherrar vad gäller vilken målgrupp de vänder sig till och vilken miljöprofil de arbetar efter. Parkeringsnormen ska ge byggherrar möjlighet att anpassa antalet bilparkeringsplatser efter platsens närhet till kollektivtrafik och lösningar som byggherren gör för att främja hållbart resande. När infrastrukturen fungerar väl för de som går, cyklar och tar bussen behövs inte lika många parkeringsplatser.

Parkeringsnormen anger inga maxvärden, utan endast det minsta antalet parkeringsplatser som måste anläggas. Det betyder att byggherren har möjlighet att anlägga fler parkeringsplatser än angivna parkeringstal om det finns ett behov av det och om detaljplanen möjliggör det. I vissa lägen är det dock olämpligt med fler parkeringsplatser än lägsta angivna. Det gäller framförallt i stadskärnan där ytorna är

(30)

5 viktigare att använda för annat än parkering. Markparkering är ytkrävande och det kan i vissa lägen vara mer passande att bygga parkering på höjden i garage, och således lämna plats för exempelvis mer grönyta.

Prövning av byggherrens förslag sker i detaljplaneprocess respektive bygglovshandläggning. Skäl för mindre avvikelser från parkeringsnormen prövas av Samhällsbyggnadsnämnden. Vid detaljplaner och bygglovsärenden som avser stora anläggningar eller särskilt komplicerade fall bör en särskild

parkeringsutredning göras. Om en särskild parkeringsutredning tas fram för ett specifikt projekt med en användning som inte innefattas i parkeringsnormen är det i linje med parkeringsnormens intentioner och resultatet i utredningen bör följas.

Bakgrund

Parkeringsnormen och de parkeringstal som fastställs i dokumentet utgår ifrån antagna övergripande målsättningar och styrdokument för Borås Stad. Parkeringsnormen utgår också ifrån de krav som ställs på kommunen i Plan- och bygglagen.

Borås 2025

Borås Stad har i ”Borås 2025 Vision och strategi” satt en ram för all planering. Visionen anger bland annat att samverkan mellan Göteborg och övriga Västsverige ska utvecklas för att fler ska få snabba, pålitliga och hållbara transporter. Möjligheten för invånare och besökare att förflytta sig inom stadskärnan och till andra delar av staden ska förbättras och miljövänliga resvanor och transportsystem ska stimuleras. Genom att göra delar av stadskärnan bilfri kan de kollektiva transportsystemen dominera. Mötesplatser i det offentliga rummet ska utvecklas med nya parker, grönytor och torg, Viskan ska få en mer framträdande plats i staden och staden ska vara ren, snygg och trygg. Visionen siktar även på att tredubbla antalet invånare i

stadskärnan.

Borås Stads miljömål

I Borås Stads Miljömål 2013-2016 anges att kommunens miljöpolicy är att använda råvaror, mark och energi så effektivt som möjligt. Flera etappmål i Borås Stads Miljömål 2013-2016 syftar till att

effektivisera våra resor och transporter. Trafikens miljöpåverkan ska minska och bilens dominans brytas.

Att arbeta med parkering som ett strategiskt verktyg för hållbar stadstrafik kan leda till en attraktiv stad med högre framkomlighet, effektivare markutnyttjande och bättre luftkvalitet. Det kan också leda till att resandet med kollektivtrafik och cykel ökar.

Att arbeta aktivt för att införa parkeringstal för cykel och reglera parkeringstalen för bil i centrala lägen bidrar det till att det lokala energieffektiviseringsmålet nås och användningen av fossila bränslen och vår klimatpåverkan minskar.

Plan- och bygglagen

I Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap anges följande om parkering:

”9§ En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att…”

”…4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon…”

”Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den

(31)

6 finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta”

”10§ Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9§ första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.”

Svensk standard

I Svensk Standard ”Byggnadsutformning – Bostäder – Invändiga mått” (SS914221:2006) beskrivs antalet cyklar som behöver kunna rymmas i lägenheters förråd. Antalet stämmer överens med det antal personer som bedöms komma att bo i lägenheten. Det maximala kravet på cykelförvaring till en lägenhet är fyra cyklar.

Parkering för rörelsehindrade

I Boverkets byggregler, BBR, finns föreskrifter och allmänna råd om bland annat tillgänglighet och bostadsutformning. Byggreglerna gäller både vid ombyggnationer och vid uppförandet av nya byggnader och behandlas främst i bygglovsskedet. I Boverkets byggregler anges att minst en tillgänglig och användbar gångväg ska finnas mellan tillgängliga entréer till byggnader och parkeringsplatser. Vidare ska

parkeringsplatser för rörelsehindrade kunna ordnas efter behov inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetsplatser och bostadshus. Antalet parkeringsplatser för rörelsehindrade bör dimensioneras med hänsyn till avsedd användning eller antal bostäder och

långsiktigt behov. Parkeringsnormen ger ingen ytterligare information och ställer inga ytterligare krav på parkering för rörelsehindrade än vad som angetts i detta stycke.

Zonindelning

Parkeringstalen är indelade i två kategorier baserade på två olika zoner. En zon för den centrala delen av Borås tätort och en zon för övriga kommunen. I centrum finns det stora förutsättningar till förtätning tack vare närhet till service, cykelstråk och kollektivtrafik. I ”Borås 2025 Vision och strategi” finns målet att tredubbla befolkningen i centrum. Målsättningen bidrar också till att förändra bilden av vad som definieras som Borås Centrum och zonindelningen ger fler områden möjlighet att utformas till tät innerstad.

Utgångspunkten för zonindelningen är att centrumzonen kännetecknas av:

- God tillgänglighet med kollektivtrafik och gång- och cykelstråk - Korta avstånd

- Stort utbud av service - Hög befolkningstäthet - Stor tillgång till arbetsplatser

I zonen utanför centrum är tillgängligheten utan bil något sämre. I flera av de mindre tätorterna i

kommunen finns det dock välutvecklade centrumkärnor med både kommunal och kommersiell service där bilberoendet inte är lika högt som på landsbygden. Motsvarande zonindelning för tätorterna behövs inte eftersom det finns möjligheter att göra reduktioner av antalet parkeringsplatser på fastigheter som har god tillgänglighet med kollektivtrafik.

(32)

7 Den röda ytan visar centrumzonen. I de mindre tätorterna finns möjlighet till reducerade parkeringstal då de kan ha goda kollektivtrafikförbindelser och därmed få sänkta krav på antalet parkeringsplatser.

Parkeringstal

I följande avsnitt presenteras parkeringstalen för samtliga användningar. Användningarna delas upp i bostäder, handel, kontor och verksamheter, besöksverksamhet samt skola och vård. Under varje

användning finns ett antal specificerade kategorier med egna parkeringstal för både bil och cykel samt för centrumzonen respektive övriga Borås. Parkeringstalen anger en samlad bild av parkeringsbehovet, vilket innebär att parkeringstalen innefattar fastighetens totala parkeringsbehov inklusive besöksparkering och angöring. Vid en cykelparkeringsplats ska det vara möjligt att låsa fast cykelns ram eller låsa in cykeln i ett stängt utrymme. För cykelparkeringsplatser gäller genomgående att parkeringstalen är tvådelade. Det innebär att en fjärdedel av cykelparkeringsplatserna ska finnas i nära anslutning till entrén eller max 50 meter därifrån. För övriga 75 % gäller att cykelparkeringsplatserna kan ligga längre ifrån entrén, men att cyklarna har väderskydd eller förvaras inomhus.

Parkeringsbehovet beräknas utifrån den lokalanvändning samt övriga uppgifter som redovisas i underlag för detaljplan alternativt i bygglovshandlingar. Vid ändrad användning av befintlig byggnad beräknas parkeringsbehovet för den nya lokalanvändningen. Parkeringstalen uttrycks som antal parkeringsplatser per

(33)

8 1000 m² bruttoarea (BTA) alternativt som en viss procentsats av t.ex. antal anställda eller rum. Med

bruttoarea (BTA) avses summan av alla våningsplanens area, begränsat av ytterväggens utsida, vilket innebär att även entrépartier, trapphus, förråd och övriga gemensamma ytor räknas in. För verksamheter som till exempel industri och handel ska även lager och personalutrymmen räknas in. Möjligheter till reducering av parkeringstalen beskrivs i avsnitten som kommer efter parkeringstalen med rubrikerna

”Reducering av parkeringstalen för bil” respektive ”Reducering av parkeringstalen för cykel”.

Bostäder

Parkeringstalen för bostäder har delats upp i fyra olika kategorier som har olika behov av parkeringsplatser.

Parkeringsnormen innehåller inte parkeringstal för enbostadshus då de i normalfallet har goda möjligheter att ordna parkering på den egna fastigheten. Undantaget är gruppbyggda småhus, där en byggherre bygger flera bostäder i ett projekt och därmed kan samordna parkering.

Utgångspunkten för parkeringstalen är att cykelparkeringar ska anordnas nära bostaden och vara lätta och bekväma att nå och använda. Det ska även vara möjligt att parkera en egen bil vid eller på rimligt avstånd från den egna bostaden. Mer information om vilka avstånd etc. som gäller finns längre fram under avsnittet

”Parkeringens lokalisering”. Om de två trafikslagen cykel respektive bil behöver prioriteras mot varandra bör det vara lättare att nå och hämta sin cykel än sin bil.

Flerbostadshus I flerbostadshus finns flera lägenheter under samma tak. Lägenheterna kan antingen vara hyresrätter eller bostadsrätter. I flerbostadshus med lokaler i bottenvåningen måste besöksparkering för dem ordnas i närheten av entréerna.

Smålägenheter Smålägenheter är lägenheter avsedda för en person, max 35 m².

Lägenhetstypen är vanlig för studerande eller andra grupper där lågt bilinnehav kan förväntas. Studentlägenheter särskiljs inte i parkeringsnormen då det är svårt att garantera att lägenheterna på sikt kommer behålla samma funktion.

Många studentlägenheter inryms dock under denna kategori.

Eftersom p-talet för smålägenheter i centrum redan är kraftigt reducerat jämfört med motsvarande p-tal för flerbostadshus är inga ytterligare reduktioner av p-talen möjliga för kategorin i centrumzonen. Däremot är det möjligt med reducering utanför centrumzonen.

Gruppbyggda småhus Gruppbyggda småhus innebär att en byggherre uppför flera hus i samma byggprojekt. Tekniken innebär att husen kan uppföras på kort tid och till en lägre kostnad jämfört med exempelvis fristående villor. Gruppbyggda småhus kan vara i form av radhus, grupphus eller fristående villor. Tomterna är ofta relativt små, vilket kan göra det svårt att ordna tillräcklig parkering på den egna tomten. Gemensamma parkeringsanläggningar för flera hus skapar större möjlighet till samutnyttjande, varpå behovet av antalet platser blir lägre.

Bostäder, antal parkeringsplatser per 1000 m² BTA, om inget annat anges

Centrum Övriga Borås Centrum Övriga Borås

Flerbostadshus 30 30 7 11

Smålägenheter 38 38 3, minst 0,1/lgh 6

Gruppbyggda

småhus 30 30 8 11

Gruppboende

20% av anställda + 10%

av lägenhetsantalet för besökare *

av lägenhetsantalet för besökare

* För gruppboende där de boende själva kan antas använda cykel ska talen för flerbostadshus användas.

Cykel Bil

(34)

9 Gruppboende Gruppboende avser lägenheter/boenden för personer med behov av vård- eller

stödpersonal och omfattar även särskilt boende för äldre. Det innebär ofta att boendet har gemensamma utrymmen som kök, matsal och vardagsrum.

Parkeringsbehovet utgörs primärt av besöksparkering och parkering för personal. Olika former av gruppboende har olika inriktningar, och därför utgår talen ifrån en procentsats av antalet lägenheter och personal.

Behovstalen för cykel behöver utgå ifrån den tänkta gruppen boende och om de själva kan tänkas använda cykel eller ej. För gruppboende där de boende inte kan antas använda cykel behöver endast platser för personalen och besökare tillhandahållas. För gruppboende där de boende själva kan antas använda cykel ska behovstalen för flerbostadshus användas. Samtliga parkeringsplatser ska finnas i anslutning till eller i närheten av besöks- respektive personalentréer.

Handel

Behovet av parkeringsplatser för handel varierar mellan olika typer av handel. En uppdelning görs mellan livsmedelshandel och övrig handel.

Livsmedelshandel Livsmedelshandel drar generellt en hög andel bilburna besökare. Besöken är kortare tidsmässigt än för övrig handel.

Övrig handel Som övrig handel räknas handel med sällanköpsvaror som exempelvis kläder, vitvaror och hemelektronik.

Kontor och verksamheter

Behovet av parkering för kontor och verksamheter kan variera stort mellan kategorierna. Nedan listas parkeringstalen för fyra olika kategorier inom ramen för denna användning. Överlag gäller principen att parkering för arbetsplatser prioriteras lägre än för verksamhetens besökare.

Kontor Ett kontor är en lokal avsedd för arbete, främst skrivbordsarbete. För kontor i centrumzonen utgår parkeringstalen för cykel från att en stor andel av personalen och besökarna använder cykel, i linje med stadens ambitioner att öka cyklingen. Cykelparkeringar för personal bör placeras i närheten av personalentrén, närmare än närmaste bilparkering, och ska erbjuda möjlighet att låsa fast cykeln. Väderskydd eller cykelparkering inomhus rekommenderas.

Besöksparkeringar för cykel ska placeras närmare entrén än närmaste bilparkering.

Handel, antal parkeringsplatser per 1000 m² BTA

Livsmedelshandel 17 8 25 31

Övrig handel 17 5 17 23

Cykel Bil

Kontor och verksamheter, antal parkeringsplatser per 1000 m² BTA

Kontor 12 8 10 15

Småskalig verksamhet i

bostadskvarter 5 5 2 2

Industri 2 1 3,5 6

Lager 1 0,5 2 3

Cykel Bil

(35)

10 Utanför centrumzonen antas att en lägre andel av de anställda och besökare använder cykel. Samma placerings- och kvalitetskrav som för centrumzonen tillämpas.

Småskalig verksamhet i bostadskvarter

Med småskalig verksamhet i bostadskvarter avses tjänsteverksamhet i bostadskvarter, exempelvis i delar av en lägenhet, småhus eller mindre verksamhetslokaler. Exempel på tänkbara verksamheter är småskaliga kontor, frisör och massage. Verksamheten ska vara av den typen att den har få besökare, dvs. 1-5 personer, åt gången. Parkeringsbehovet avser primärt besökare till verksamheten eftersom de anställda i verksamheten antas bo intill eller i närheten av verksamheten. Kategorin har ett lägre parkeringstal då förutsättningarna att ordna parkering i bostadskvarter kan vara svåra, framförallt i redan befintliga bostadskvarter.

Industri Industrilokaler är främst avsedda för tillverkning och materialhantering.

Industriområden är generellt relativt dåligt försörjda med kollektivtrafik och normen utgår därför ifrån en högre andel bilresande.

Lager Lager är på liknande sätt som industri generellt dåligt försörjda med kollektivtrafik och normen utgår därför ifrån en högre andel bilresande.

Besöksverksamhet

Behovet av parkering för besöksverksamhet kan förutom att skilja sig åt mellan respektive kategori variera stort beroende på vilken typ av verksamhet det gäller. Nedan listas parkeringstalen för fyra olika kategorier inom ramen för denna användning. För större anläggningar som exempelvis fotbollsanläggningar, arenor och kulturhus behöver en särskild parkeringsutredning tas fram då de inte innefattas i parkeringsnormen.

Hotell Som hotell räknas även mindre motell och vandrarhem.

Restaurang Som restaurang räknas alltifrån snabbmatställen till restauranger och caféer.

Behovet av parkeringsplatser för restauranger kan variera beroende på vilken typ av restaurang det är. Vid större eller komplicerade fall kan en särskild parkeringsutredning tas fram.

Samlingslokal och evenemang

Som samlingslokal räknas möteslokaler som exempelvis bibliotek, kyrkor och teatrar. Evenemangslokaler avser exempelvis konferens- och festlokaler.

Tränings-/

aktivitetslokal

Som tränings- och aktivitetslokal räknas till exempel gymanläggningar, ateljéer, bowlinghallar och mindre kurslokaler.

Besöksverksamhet

Hotell 5% av antal rum 2,5% av antal rum 50% av antal rum 60% av antal rum Restaurang

10% av maximalt besöksantal

30% av maximalt besöksantal Samlingslokal och

evenemang

12,5% av maximalt besöksantal *

25% av maximalt besöksantal * Tränings-/

aktivitetslokal

12,5% av maximalt besöksantal

* Om maximalt besöksantal för samlingslokal enbart inträffar ett fåtal gånger per år blir det istället:

Centrum: 10% av maximalt besöksantal Utanför centrum: 12,5% av maximalt besöksantal

Cykel Bil