Dnr 2016/1220 BUN-21 Diariekod: 609
Barn- och ungdomsnämnden
Kvalitetsredovisning för fristående skolor läsåret 2015/16
Förslag till beslut
Barn- och utbildningskontoret föreslår att barn- och ungdomsnämnden godkänner redovisningen av resultat och kvalitet för Sollentuna kommuns fristående skolor.
Sammanfattning
Barn och utbildningskontoret har i uppdrag att årligen granska och redogöra för resultat och kvalitet på kommunens skolor med fristående huvudmän under det gångna läsåret. Föreliggande redovisning syftar till att ge en samlad lägesbeskrivning av verksamheterna, deras måluppfyllelse och pedagogiska kvalitet. Till grund för redovisningen ligger skolornas egna kvalitetsrapporter, kommunens kundundersökning, betygs- och
ämnesprovsresultat, tillsynsrapporter från Skolinspektionen samt observationsrapporter inom samverkansprojektet Våga Visa.
Enheternas egna kvalitetsredovisningar redogör för organisation och verksamhetsmål samt i viss mån genomförda åtgärder och resultat av dessa åtgärder. När det gäller specifika åtgärder som genomförts har de mest prioriterade läroplansområdena varit Normer och värden (t.ex. arbete med värdegrund och bemötande) och Kunskaper (t.ex. i form av satsningar på läsinlärning). Beträffande fritidshemsverksamheten har ungefär två
tredjedelar av skolorna haft specifika verksamhetsmål för den under läsåret 2015/2016.
I kundundersökningen placerade sig cirka två tredjedelar av friskolorna över eller i nivå med genomsnittet för kommunen. Rälsen 4-9, Rälsen Norrviken, Kokaliteskolan och Stallets skola avviker åt det positiva hållet, och de tre sistnämnda skolorna har gjort så de senaste tre åren. Vittra Sollentuna skiljer ut sig med betydligt sämre resultat än kommunsnittet. Både Vittra
Sollentuna och Norrvikens skola har haft låga resultat på undersökningens övergripande frågor de senaste tre åren. När det gäller
fritidshemsverksamheten hade Kokaliteskolan, Rälsen Viby, Rälsen Norrviken och Stallets skola en hög andel av både elever och
vårdnadshavare som är nöjda med fritidshemsverksamheten. Norrvikens skola och Norra Strandskolan har en låg andel av både elever och vårdnadshavare som är nöjda med verksamheten.
Inom samverkansprojektet Våga Visa har fem skolor blivit observerade under 2015/2016. I observationerna på Stallets skola bedömdes
verksamheten ha en god till mycket god kvalitet. På Rälsen Norrviken, Rälsen Viby och Futuraskolan Hertig Karl visade observationerna på god kvalitet i verksamheten. Mikaelskolan bedömdes ha en varierande kvalitet, från mindre god till mycket god beroende på observationsområde.
När det gäller kunskapsresultaten i årskurs 9 låg meritvärdet för de fristående skolorna som grupp på en något högre nivå än genomsnittet i kommunen. Norrvikens skola och Vittra Sollentuna placerade sig bäst med tio poäng över kommunsnittet. När det gäller relationen mellan pojkars och flickors meritvärde utmärkte sig Vibyskolan genom att flickorna låg
avsevärt mycket högre än pojkarna, vilket de har gjort de senaste tre åren.
Avseende andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen låg de fristående skolorna som grupp sex procentenheter högre än genomsnittet i kommunen. I detta avseende avvek Futuraskolan Hertig Karl negativt, då de hade ett något sämre resultat än kommunsnittet. Beträffande andelen elever som var behöriga till gymnasieskolan låg de fristående skolorna som grupp fyra procentenheter högre än de kommunala som grupp. Ingen fristående skola avvek från detta mönster. När man tittar på resultaten från de nationella ämnesproven hade Vittra Sollentuna helt andra resultat än deras betyg visade, då de hade betydligt lägre resultat än genomsnittet i hela kommunen i både årskurs 6 och 9 i matematik och engelska. För de skolor som endast gjorde proven i årskurs 6 kan sägas att Norra Strandskolan utmärkte sig med en mycket låg nivå i samtliga tre ämnen (svenska, matematik, engelska), och att Silverbäckens skola hade höga till mycket höga resultat i alla ämnen.
Bakgrund
Enligt skollagens (2010:800) 4 kapitel ska varje huvudman systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla samt dokumentera utbildningen i enlighet med nationella styrdokument. Detta gäller även på enhetsnivå där rektorn har ansvaret. Enligt skollagens 10 kapitel 41§ har den kommun där en fristående skola är belägen rätt till insyn i verksamheten. Barn- och utbildningskontoret i Sollentuna kommun har i uppdrag att årligen granska och redogöra för resultat och kvalitet på kommunens skolor med fristående huvudmän under det gångna läsåret.
Totalt finns i nuläget 18 fristående skolor i kommunen, men Stockholm International Academy är ny sedan höstterminen 2016 och inkluderas därför inte i denna rapport då den avser läsåret 2015/2016.
Metod
Föreliggande redovisning av resultat och kvalitet vid Sollentunas fristående skolor syftar till att ge en sammanfattande lägesbeskrivning av
verksamheterna, deras måluppfyllelse och den pedagogiska kvaliteten.
Rapporten omfattar grundskola, förskoleklass och fritidshemsverksamheten.
Till grund för redovisningen ligger skolornas egna kvalitetsrapporter, kommunens kundundersökning, betygs- och ämnesprovsresultat från Skolverkets databas SIRIS samt observationer inom samverkansprojektet Våga Visa (fem skolor). Som underlag brukar även användas
tillsynsrapporter från Skolinspektionen men från läsåret 2015/16 finns inga sådana för fristående skolor i Sollentuna kommun.
Skolornas kvalitetsrapporter
Barn- och utbildningskontoret erbjuder ett webbaserat verktyg för skolornas kvalitetsrapporter som har använts av elva enheter. Övriga enheter har sina egna strukturer. Av totalt 17 enheter har 16 inkommit med sina rapporter, Futuraskolan Hertig Karl har inte skickat in sin rapport.
I kvalitetsrapporterna ingår övergripande beskrivningar av verksamheternas inriktning och organisation samt aktuella mål för läsåret, genomförda åtgärder och vissa resultat av arbetet mot uppställda mål. I de flesta kvalitetsrapporter har innehållet strukturerats utifrån läroplanens olika områden. Många skolor beskriver sitt löpande arbete inom dessa områden, t.ex. att man har en plan mot diskriminering och kränkande behandling (läroplansområde 2.1 Normer och värden), att man sätter in särskilt stöd för elever som behöver det (2.2 Kunskaper) och att man har olika formella råd för elevinflytande (2.3 Elevernas ansvar och inflytande). Denna typ av insatser är sådant som ingår i skolornas ordinarie arbete eftersom de enligt skollagen är ålagda att genomföra dem.
Vissa av skolorna redovisar även särskilda satsningar som har gjorts under läsåret, som inte ingår i det ordinarie löpande arbetet. Det vanligaste läroplansområdet för sådana satsningar har varit Normer och värden, som ungefär två tredjedelar av skolorna redovisar insatser inom. Där har det bland annat handlat om fortbildningsinsatser, bokcirklar och samtalsgrupper med fokus på värdegrundsfrågor. Exempel på teman som återkommer på flera skolor är normkritiskt perspektiv och lågaffektivt bemötande.
Läroplansområdet Kunskaper har knappt hälften av skolorna haft särskilda insatser inom, och även där har det i flera fall handlat om fortbildning för personalen - exempelvis inom Skolverkets satsning Läslyftet. De områden i läroplanen som har förekommit minst under det gångna läsåret är Elevernas ansvar och inflytande samt Skola och hem, som endast två skolor har haft specifika insatser inom.
Beträffande fritidshemsverksamheten har ungefär två tredjedelar av
skolorna haft specifika verksamhetsmål för den under 2015/2016. Målen har exempelvis handlat om elevers ansvarstagande och inflytande,
verksamheten som komplement till skolan, information om verksamheten till hemmen och samverkan mellan fritids, skola och förskoleklass.
Kommunens kundundersökning
Kundundersökningen genomförs varje år och svarsgruppen har tidigare varit vårdnadshavare till barn i förskola, förskoleklass, årskurs 2, 5 och 8 samt
elever i årskurs 5 och 8. En nyhet 2016 är att ytterligare en elevgrupp tillkommit i årskurs 3 för att stärka kartläggningen av elevernas upplevelse av verksamheten samt att eleverna i årskurs 6 svarat i stället för årskurs 5.
Motsvarande förändring av svarsgrupper till åk 3 och 6 i stället för 2 och 5 har genomförts för vårdnadshavarnas del för att motverka enkättrötthet, då även Skolinspektionens enkät annars skulle besvaras av samma
svarsgrupper.
De övergripande frågorna i 2016 års kundundersökning löd ”Jag är nöjd med verksamheten i min skola/mitt barns skola” och ”Jag kan
rekommendera min skola/mitt barns skola”. På dessa frågor svarade i hela kommunen totalt i genomsnitt 87 respektive 82 procent av alla som tillfrågats (elever och vårdnadshavare) ”Stämmer mycket bra” eller
”Stämmer ganska bra”. Cirka två tredjedelar av friskolorna placerade sig över eller i nivå med genomsnittet för kommunen. De skolor som fick allra bäst resultat och som hade i stort sett 100 procent nöjda föräldrar och elever var Rälsen Norrviken, Rälsen 4-9, Kokaliteskolan, Stallets skola. Alla dessa skolor utom Rälsen 4-9 har haft höga siffror på de övergripande frågorna de senaste tre åren. Vittra Sollentuna fick däremot betydligt sämre resultat än genomsnittet: 69 respektive 64 procent. Även Norrvikens skola (80 respektive 71 procent) och Futuraskolan Hertig Karl (80 respektive 63 procent) placerade sig under snittet. Både Vittra Sollentuna och Norrvikens skola har haft låga resultat på undersökningens övergripande frågor de senaste tre åren.
När det gäller de övergripande frågorna för fritidshemsverksamheten, ”Jag är nöjd med mitt fritidshem” och ”Jag trivs på mitt fritidshem”, svarade 91 respektive 93 procent av eleverna i årskurs 3 i hela kommunen totalt
”Stämmer mycket bra” eller Stämmer ganska bra”. Bland de fristående skolorna var eleverna mest nöjda på Rälsen Norrviken, Stallets skola, Rälsen Viby, Mikaelskolan, Vibyskolan och Kokaliteskolan. Där svarade mellan 95 och 100 procent av eleverna ”Stämmer mycket bra” eller
”Stämmer ganska bra”. Norrvikens skola placerade sig allra sämst med 48 respektive 63 procent. Även Norra Strandskolan (67 respektive 71 procent) och Vittra Rösjötorp (75 respektive 63 procent) hade låga värden på dessa frågor.
På den övergripande frågan för fritidshemsverksamheten till
vårdnadshavarna med barn i förskoleklass och årskurs 3, ”Jag är nöjd med verksamheten på mitt barns fritidshem”, svarade 85 procent i hela
kommunen totalt ”Stämmer mycket bra” eller Stämmer ganska bra”. Bland de fristående skolorna var vårdnadshavarna mest nöjda på Kokaliteskolan, Rälsen Viby, Vittra Törnskogen, Stallets skola och Rälsen Norrviken. Där svarade mellan 97 och 100 procent av vårdnadshavarna ”Stämmer mycket bra” eller ”Stämmer ganska bra”. Norrvikens skola placerade sig allra sämst med 37 procent. Även Vittra Sollentuna (66 procent) och Norra
Strandskolan (71 procent) fick lägre värden än genomsnittet på denna fråga.
Norrvikens skola har på denna fråga legat betydligt lägre än genomsnittet de
senaste tre åren. Sammantaget kan konstateras att Kokaliteskolan, Rälsen Viby, Rälsen Norrviken och Stallets skola har en hög andel av både elever och vårdnadshavare som är nöjda med fritidshemsverksamheten. Norrvikens skola och Norra Strandskolan har en låg andel av både elever och
vårdnadshavare som är nöjda med verksamheten.
Observation inom samverkan Våga Visa
Under läsåret 2015/16 har Rälsen Norrviken, Rälsen Viby, Futuraskolan Hertig Karl, Stallets skola samt Mikaelskolan observerats. Fem områden har bedömts utifrån en fyragradig skala där 1=Stora brister i kvalitet, 2=Mindre god kvalitet, 3=God kvalitet och 4=Mycket god kvalitet. Dessutom beskrivs skolans starka sidor respektive förbättringsområden.
Observationerna på Rälsen Norrviken visade på god kvalitet i
verksamheten. Skolans starkaste område bedömdes vara Normer och värden (3,7). Därefter kom Kunskaper (3,2), Ansvar och inflytande för elever (3,1), Rektors ansvar (3,0) samt Bedömning och betyg (3,0). Som skolans starka sidor framhölls bland annat en lugn och trygg miljö såväl under lektionstid som på raster, att olika arbetssätt används som utmanar eleverna att jobba utforskande och kreativt, samt att fritidshemmet ger eleverna möjlighet att påverka inom en fast struktur. Förbättringsområden som lyftes fram var till exempel en större tydlighet kring elevernas delaktighet i sitt eget lärande, ett mer medvetet arbete med elevernas ansvar för det egna lärandet, samt en utveckling av IKT-arbetet.
Även på Rälsen Viby visade observationerna på en god kvalitet i verksamheten. Skolans starkaste områden bedömdes vara Normer och värden (3,8). Därefter kom Kunskaper (3,5), Ansvar och inflytande för elever (3,4), Rektors ansvar (3,0) samt Bedömning och betyg (3,0). Som skolans starka sidor framhölls bland annat en lugn och trygg miljö såväl under lektionstid som på raster, att olika arbetssätt används som utmanar eleverna att jobba utforskande och kreativt, samt att fritidshemmet ger eleverna möjlighet att påverka inom en fast struktur. Förbättringsområden som lyftes fram var till exempel en tydligare struktur i skolans
utvecklingsarbete, ett mer medvetet arbete med elevernas ansvar för det egna lärandet samt en utveckling av IKT-arbetet.
På Futuraskolan Hertig Karl bedömdes verksamheten hålla en god kvalitet.
Skolans starkaste område var Kunskaper (3,5). Därefter kom Normer och värden (3,3), Ansvar och inflytande för elever (3,3), Rektors ansvar (3,1) samt Bedömning och betyg (3,0). Som skolans starka sidor framhölls bland annat ett lugnt arbetsklimat, elevaktiva lektioner och motiverade lärare.
Förbättringsområden som lyftes fram var till exempel samarbetet mellan fritidshem och skola, rättssäker betygssättning samt att alla elever ska vara inkluderade såväl socialt som pedagogiskt och fysiskt.
I observationerna på Stallets skola framkom att verksamheten bedömdes ha en god till mycket god kvalitet. Skolans starkaste område var Normer och
värden (3,8). Därefter kom Kunskaper, Ansvar och inflytande för elever samt Bedömning och betyg (samtliga 3,5), följt av Rektors ansvar (3,4).
Som skolans starka sidor framhölls bland annat en väl förankrad värdegrund med eleven i centrum och engagerade pedagoger, att eleverna får pröva olika arbetssätt i ämnesövergripande projekt samt att kreativa arbetssätt är vanligt förekommande på fritidshemmet. Förbättringsområden som lyftes fram var till exempel en plan för hur IKT kan användas samt att enhetens övergripande dokument bör implementeras bättre i verksamheten.
Mikaelskolan bedömdes ha en varierande kvalitet, från mindre god till mycket god beroende på observationsområde. Skolans starkaste område var Normer och värden (3,9). Därefter kom Rektors ansvar (3,5), Kunskaper (3,3) följt av Ansvar och inflytande för elever (2,7). Lägst låg området Bedömning och betyg (2,3). Som skolans starka sidor framhölls bland annat skolans arbete för att få alla elever inkluderade i alla verksamheter, ett lugnt arbetsklimat med ett starkt fokus på kunskapsinhämtning samt att IKT- verktyg är en självklar del i alla ämnen. Förbättringsområden som lyftes fram var till exempel elevernas kännedom om kunskapskraven och
kvalitetsnivåerna, elevernas inflytande och delaktighet samt fritidshemmets behov av planer för sin verksamhet och av delaktighet i skolans diskussioner och utvärderingar.
Kunskapsresultat (Se tabeller i bilaga 1-2.)
Under läsåret 2015/16 invandrade ovanligt många barn till Sverige. I den officiella statistiken syns dessa nyligen invandrade elever framförallt i antal
”elever med okänd bakgrund”, vilket avser elever som saknar
personnummer. Att personnummer saknas kan bero på att eleven inte blivit folkbokförd i Sverige, men det kan även finnas andra orsaker till detta. I Skolverkets statistik redovisas alltid siffror både inklusive och exklusive elever med okänd bakgrund, med anledning av den stora förändringen i elevsammansättning samt svårigheter i betygssättning av nyanlända elever. I denna rapport redovisas båda siffrorna, där siffran inom parentes är
inklusive elever med okänd bakgrund.
Barn- och utbildningskontoret har använt resultat beträffande betyg och nationella ämnesprov som redovisas på Skolverkets databas SIRIS. Vad gäller sammanvägda betygsresultat för alla ämnen (meritvärde) finns det endast för årskurs 9, varför endast denna årskurs redovisas här. När det gäller nationella ämnesprov finns sammanvägda resultat för alla delprov i respektive ämne endast för årskurs 6 och 9, därför redovisas endast dessa årskurser här. Det bör här även nämnas att för Futuraskolan Rådan finns inga betygsuppgifter från årskurs 9, då de hade färre än 10 elever i årskurs 9 läsåret 2015/16.
Vårterminen 2016 var det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 för alla skolor i Sollentuna 257 (255) poäng, där de fristående skolorna som grupp
hade ett något högre resultat är genomsnittet med 263 (263) poäng. Vittra Sollentuna hade högst meritpoäng av de fristående skolorna med 269 (269) poäng, följt av Norrvikens skola med 268 (268) poäng. Futuraskolan Hertig Karl och Mikaelskolan hade lägst resultat med 253 (253) poäng.
När det gäller andelen elever i årskurs 9 som hade uppnått kunskapskraven i alla ämnen var genomsnittet för kommunens alla skolor 89 (86) procent, där fristående skolor som grupp hade ett högre resultat än genomsnittet med 95 (95) procent. Norrvikens skola låg högst av de fristående med 97 (97) procent, följt av Vibyskolan och Vittra Sollentuna som båda hade 96 (96) procent. Lägst låg Futuraskolan Hertig Karl med 86 (86) procent.
Andelen elever i årskurs 9 som var behöriga till gymnasieskolans
yrkesprogram låg i genomsnitt i kommunens alla skolor på 93 (90) procent.
För de fristående skolorna som grupp var siffran 97 (97) procent. I SIRIS rapporteras att på samtliga fristående skolor var 100 (100) procent av eleverna behöriga. (Differensen mellan 97 och 100 procent beror på statistiska beräkningsmetoder.)
I både riket som helhet och Sollentuna kommun brukar flickor som grupp ha högre meritvärde än pojkar, så även detta år. I riket hade flickorna i
genomsnitt 26 poäng högre än pojkarna och i Sollentuna hade de 22 poäng högre. När det gäller de fristående skolorna i Sollentuna var det endast tre skolor som det fanns officiell statistik för (eftersom det måste finnas minst tio elever inom respektive grupp för att resultatet ska visas): Norrvikens skola, Vittra Sollentuna och Vibyskolan. Både Norrvikens skola och Vittra Sollentuna hade jämna meritpoäng mellan flickor och pojkar. På Vibyskolan hade däremot flickorna hela 45 poäng högre än pojkarna i genomsnitt. De senaste tre åren har flickorna haft 27, 30 och 45 poäng mer än pojkarna på Vibyskolan. Även för andelen elever som nått kunskapskraven i alla ämnen låg flickorna betydligt högre än pojkarna på Vibyskolan: 100 respektive 94 procent. På Norrvikens skola var förhållandet det omvända: 100 procent av pojkarna och 94 procent av flickorna nådde kunskapskraven i alla ämnen.
För andelen elever behöriga till gymnasieskolan var siffran 100 procent för både flickor och pojkar på båda skolorna. För Vittra Sollentuna saknas officiella uppgifter.
På Skolverkets databas SIRIS finns även resultat på nationella ämnesprov i årskurs 6 och 9 i ämnena svenska, matematik och engelska. Kortfattat kan sägas om årskurs 6 att Norra Strandskolan utmärkte sig med en mycket låg nivå i samtliga tre ämnen, och att Silverbäckens skola hade höga till mycket höga resultat i alla ämnen. Vittra Sollentuna hade helt andra resultat på ämnesproven än deras betyg visade, då de i både årskurs 6 och 9 låg under eller mycket under kommunens genomsnitt i matematik och engelska. (Se bilaga 2.)
Åsa Liljekvist
Verksamhetscontroller
Bilagor:
- Betyg årskurs 9 (bilaga 1)
- Resultat nationella ämnesprov årskurs 6 och 9 (bilaga 2)
