Miljö och kost ur ett hållbarhetsperspektiv på förskolan: En jämförelse i förutsättningar på tre miljöförskolor

(1)

Miljö och kost ur ett

hållbarhetsperspektiv på förskolan

En jämförelse i förutsättningar på tre miljöförskolor

Environment and food from a sustainability perspective

A comparison of the conditions on three ecological preschools

Linn Haglund

Fakulteten för hälsa-, natur-, och teknikvetenskap Biologi

Avancerad nivå 15 Hp Handledare Karin Thörne Examinator Per-Arne Viebke 2014-02-05

(2)

Abstract

The purpose of this study is to examine three preschools with an environmental image and compare conditions to find differences and similarities in their work on food and environment from a sustainability perspective. The study is based on qualitative interviews with seven teachers and five chefs from three preschools. The survey is complemented by parental questionnaires. The results from the interviews show that all three preschools work with sustainable development. No preschool uses the UN definition of sustainable development, but all kindergartens relate sustainable development to something practical, including the cultivation and recovery. What distinguishes preschools apart is that one of the preschools relates sustainable development to transportation. That preschool is best placed in terms of location and economy, which simplifies the process of sustainable development and food.

Furthermore, the results from parental questionnaires to the parents at this preschool responded in agreement with preschool.

Keywords: ecology, environment, nutrition, preschools

(3)

Sammanfattning

Syftet med den här studien är att undersöka tre förskolor med miljöprofil och jämföra förutsättningarna för att hitta olikheter och likheter i deras arbete med kost och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv. Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med sju pedagoger och fem kockar från tre förskolor. Undersökningen kompletteras med föräldraenkäter.

Resultatet från intervjuerna visar på att alla tre förskolorna arbetar med hållbar utveckling.

Ingen förskola använder FN:s definition av hållbar utveckling, men alla förskolor relaterar hållbar utveckling till något praktiskt, bland annat genom odling och återvinning. Det som skiljer förskolorna åt är att en av förskolorna relaterar hållbar utveckling till transport. Denna förskola har också bäst förutsättningar när det gäller läge och ekonomi, vilket förenklar arbetet med hållbar utveckling och kost. Vidare visar resultaten från föräldraenkäterna att föräldrarna på denna förskola svarat i samförstånd med förskolan.

Nyckelord: ekologi, förskolor, kost, miljö

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ...1

1.1 Bakgrund ...1

1.2 Syfte ...3

1.3 Frågeställning ...3

2 Metod ...3

2.1 Urval ...3

2.2 Datainsamlingsmetoder………4

2.3 Procedur ...5

2.4 Databearbetning ...6

3 Resultat ...6

3.1 Vilka förutsättningar har förskolorna att arbeta med kost ur ett hållbarhetsperspektiv?..7

3.2 Hur tänker personalen kring miljö och kost ur ett hållbarhetsperspektiv?...7

3.3 Hur arbetar man med kost och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv på förskolan?...8

3.4 Vad har föräldrarna för uppfattning om förskolans miljöarbete och kosthållning?...10

3.5 Sammanfattning av resultat ... 12

4 Diskussion ... 13

4.1 Resultatdiskussion ... 13

4.1.1 Vilka förusättningar har förskolorna att arbeta med kost ur ett hållbarhetsperspektiv?...13

4.1.2 Hur tänker personalen kring miljö och kost ur ett hållbarhetsperspektiv?...13

4.1.3 Hur arbetar man med kost och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv på förskolan?...14

4.1.4 Vad har föräldrarna för uppfattning om förskolans miljöarbete och kosthållning?.14 4.2 Tillförlitlighet ... 15

4.3 Slutsatser ... 16

Referenser ... 17

Bilagor ... 18

Bilaga 1. ... 18

Bilaga 2 ... 21

(5)

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Bra matvanor främjar en god hälsa hos barnen. Förskolan har en viktig roll i att främja bra matvanor och en hälsosam livsstil hos barnen. Det är viktigt ur hälsosynpunkt, men också ur miljösynpunkt, då det uppdagas i media om besprutning, gifter och antibiotika i vår mat. Att barnen får bevittna och experimentera och få teorier angående hållbar utveckling, ekologiskt förhållningssätt i förskola och skola är viktigt. Förskolan har som uppdrag att lära barnen ha ett ekologiskt förhållningssätt och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. De ska ge barnen möjlighet att förstå och se hur egna handlingar kan påverka miljön (Skolverket, 2010). Barnen är vår framtid och som pedagog är det viktigt att synliggöra miljöfrågor och ekologiskt förhållningssätt till barnen, för att bidra till en hållbar utveckling

Hållbar utveckling är ett svårdefinierat begrepp, men en vid och bred definition kommer från FN-kommissionen och lyder: hållbar utveckling bör tillgodose dagens behov utan att behöva äventyra de kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Björneloo, 2008). Hållbar utveckling består av tre olika delar, en ekonomisk, en social och en ekologisk (Miljödepartementet, 2012). Det grekiska ordet ekologi betyder hus/hushåll och lära, alltså läran om hushållningen med naturen och samspelet mellan människan och naturen. I dagligt tal brukar vi beskriva ekologi som läran om sambanden mellan organismerna och deras miljö (Pleijel, 2003; Lagerholm, 1989). Det är viktigt med läran om kretsloppen och näringskedjor i naturen. Det har uppdagats att

bekämpningsmedel och gifter spridits i våra näringskedjor vilket leder till att vi får i oss det genom maten. Medvetenheten om besprutningen har ökat och många odlar därför giftfritt, vilket leder till dyrare priser. Särskilt frukt och grönsaker kan vara hårt besprutade för att förhindra skadedjur. Därför kan man gärna odla med barnen utan bekämpningsmedel och se, smaka och känna skillnader mot frukt och grönsaker som finns att köpa i affären (Lagerholm, 1989).

I läroplanen står det att förskolan ska sträva efter att lära barnen hur de värnar om sin hälsa och sitt välbefinnande. Där spelar kosten en viktig roll. Pedagogerna på förskolan är förebilder och påverkar barnen i förståelse och respekt för demokrati, miljö och natur på förskolan. Enligt läroplanen ska förskolan lägga en grund för livslångt lärande kopplat till maten på förskolan då barn som är mätta och äter regelbundet har lättare att lära till skillnad från barn som är hungriga har svårt att koncentrera sig (Skolverket, 2010;

Livsmedelsverket 2007). Måltiden är också en viktig pedagogisk del av dagen på förskolan, där många barn deltar. Vissa barn äter tre mål mat om dagen, fem gånger i veckan på förskolan. Därför är även matens kvalité viktig. Det finns krav i lagstiftningen att måltiden ska vara säker, näringsriktig och hållbar på förskolan och att måltiderna ska ta hänsyn till hälsa, miljö och klimat (Livsmedelsverket, 2007). Dock visar Sepp (2002) att energi- och näringsintaget per dag under en vecka i förskolan var mindre än

livsmedelsverket rekommenderar. Endast en fjärdedel av barnen nådde till den rekommenderade nivån på tre måltider och en tredjedel av barnen nådde till den rekommenderade nivån på två måltider under en dag på förskolan. Konsumtionen av frukt och grönt bör öka på förskolan, där nås inte heller rekommendationerna. Barnen äter

(6)

2

dock mer varierad kost på förskolan än i hemmen, enligt Sepp (2002). Svensken äter alldeles för lite grönsaker och frukt, ungefär hälften av livsmedelsverkets

rekommendationer. Sallad och frukt är mycket viktigt för hälsans och förebygger många sjukdomar (Colton, 2000), därför är det viktigt att förskolan lägger grunden till en bättre kosthållning. Livsmedelsverket skriver att regeringen föreslår ökad konsumtion av certifierade ekologiska produkter inom den offentliga sektorn (Livsmedelsverket, 2007).

Alla pedagoger bör fundera på vad som kan göras på förskolan för att göra förskolan mer miljövänlig, där till exempel mat är en viktig del. Det är viktigt att välja närproducerad och ekologisk mat, om det går är odling av egna grönsaker på förskolan att

rekommendera. Det skulle gynna klimatet på jorden att äta vegetariskt en gång i veckan.

Sopsortering är viktigt och barn är både duktiga och tycker det är roligt. Kompost är att föredra på förskolan och det ger jord att plantera med (Austli, 2012).

I vårt samhälle glöms naturen lätt bort. Det saknas en naturlig koppling mellan grönsakerna från åkern till tallriken på förskolan. Många barn tror att fiskpinnar ser likadan ut i vattnet som på tallriken, att mjölken kommer från en kos spenar är inte säkert att de vet eller att vattnet som vi dricker ingår i ett kretslopp är svårt att förstå då barnen bara sätter på kranen och så kommer det vatten (Barr, Nettrup & Rosdahl, 2011). Det går att skapa utomhuspedagogik med lärandesituationer för barnen som kan sätta dessa i meningsfulla sammanhang så barnen får förståelse för olika kretslopp i naturen (Barr, et al, 2011). Enligt Calabrese Barton, Koch, Contento och Hagiwara (2005) får oftast inte barn som bor centralt i städer och i fattigare områden det sammanhang som behövs inom natur och matkultur. Barnen vet att maten produceras, packas i fabrik, transporteras, säljs och äts. Däremot ser inte barnen maten som något producerat från naturen till för att mätta människors näringsbehov. Barnen är också ovetande om miljöpåverkan från transport, producering och packnig av maten. Vidare menar Calabrese m.fl (2005) att de barn som inte får ett sammanhang tidigt inom natur och matkultur har svårare med naturvetenskapliga ämnen högre upp i skolan. Alexander, Johnson och Kelley (2012) har kommit fram till liknande resultat. Tidigt intresse för naturkunskap på förskolan ökar möjligheterna att i senare ålder intressera sig för naturvetenskapligt lärande. Dock så är barns kunskap och lärande inom naturvetenskap är inte så bra som man hoppats på. Det kan bero på att förskollärare inte fått tillräckligt med vetskap och utbildning i ämnet.

Förskollärarna saknar ofta utbildning i naturvetenskap och deras förståelse av begrepp och fenomen som de introducerar barnen till är begränsade (Kallery & Psillos, 2001).

Arbetet med ekologi i förskolan inriktat på mat kan se olika ut på olika förskolor.

Mathållningen kan också se väldigt olika ut på förskolor. Vissa förskolor odlar egna örter och grönsaker och är noga med var maten och råvaror kommer ifrån medan andra

förskolor får kantiner med färdiglagad mat från ett kök på ett annat ställe. Man kan anta att förskolor har olika förutsättningar att kunna tillgodose livsmedelsverkets

rekommendationer och uppfylla läroplanens mål.

Det är viktigt att tidigt lära sig miljötänk. Det är svårare att förändra på invanda

levnadsmönster ju äldre man blir. Att låta barnen vistas mycket ute i natur och få röra på sig och upptäcka det positiva för med sig en förståelse och en god relation till naturen (Austli, 2012). Ett problem kan dock vara att många bor i tätorter utan skog i sin närhet.

Däremot brukar det finnas parker i tätorter och det passar utmärkt att t.ex. undersöka artsammansättning och titta över de olika årstiderna även där (Lagerholm, 1989). När barnen vistas i skogen, studerandes växter och djur blir bekanta med livet i naturen och får med sig respekt för djur och natur och lär sig vara rädda om dem (Pramling

(7)

3

Samuelsson & Sheridan, 2006). Det är viktigt att inrikta besöket i naturen till en

upplevelse med alla sinnen och väcka nyfikenhet för hur naturen fungerar. Att se och tyda tecken och få ett sammanhang är viktigt (Lagerholm, 1989).

Enligt läroplan och livsmedelsverket är hållbar utveckling kopplat till kost viktigt i förskolan. Mot den här bakgrunden är det intressant att ta reda på om förskolor med miljötänk som förväntas arbeta med hållbar utveckling verkligen kopplar det till kost och i så fall på vilka sätt.

1.2 Syfte

Syftet med den här studien är att jämföra och undersöka skillnader och likheter i tre miljöförskolors arbete med kost och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv.

1.3 Frågeställning

Vilka förutsättningar har förskolorna att arbeta med kost ur ett hållbarhetsperspektiv?

Hur tänker personalen kring miljö och kost ur ett hållbarhetsperspektiv?

Hur arbetar man med kost och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv på förskolan?

Vad har föräldrarna för uppfattning om förskolans miljöarbete och kosthållning?

2 Metod

2.1 Urval

Tre förskolor/avdelningar valdes med tanke på att pedagogerna är engagerade i miljöarbete på förskolan. Två av förskolorna (1 och 3) kände jag till sedan tidigare och förskola 2 sökte jag information om på internet. Jag valde en avdelning på varje förskola och det gjordes också med tanke på att just dessa tre avdelningar har ett miljötänk.

Förskola 1 är belägen centralt i en medelstor kommun i mellan- Sverige. Förskolan består av fler än fyra avdelningar och har eget kök. Förskolan ligger en bit från skogen. Avdelning arbetar mycket med miljö och miljöfrågor. De håller nu på att utveckla sig till en certifierad grön flagg avdelning. På förskolan har tre kvinnliga pedagoger och två kökspersonal varav en kvinna och en man intervjuats.

(8)

4

Förskola 2 är en friskola (privat skola) belägen ute på landet i en grannkommun till förskola 1 och 3 med närhet till djur och natur alldeles inpå knuten. De har ett miljötänk, äter vegetariskt och ekologiskt i den mån som det går. De har eget kök. Jag har intervjuat två pedagoger och en kökspersonal, alla kvinnor.

Förskola 3 ligger i utkanten av en medelstor kommun i mellan- Sverige, samma kommun som förskola 1. Förskolan har närhet till skog och natur. Förskolan har centralstyrd lunch, alltså inte eget kök. Avdelningen använder sig mycket av utomhuspedagogik och arbetar för miljön.

Jag har intervjuat två pedagoger och två kökspersonal, alla kvinnor.’

På de tre förskolor jag var på fanns det hyllor till barnen på varje avdelning. Där sattes föräldraenkäterna upp på en klädnypa med hjälp av pedagogerna på förskolan. På förskola 1 sattes 16 enkäter upp. På förskola 2 sattes 15 enkäter upp och på förskola 3 sattes 18 enkäter upp. Jag fick tillbaka 8 enkäter från förskola 1, 13 enkäter från förskola 2 och på förskola 3 fick jag tillbaka 7 enkäter.

2.2 Datainsamlingsmetoder

Jag har med två metoder i mitt arbete, kvalitativa intervjuer och enkäter.

Intervjuer genomfördes med personalen för att jag ville få reda på hur förskolans förutsättningar ser ut och hur personalen på förskolorna arbetar med hållbar utveckling kopplat till kost Jag har använt mig av kvalitativ intervju och med det menas att

frågeområdena är bestämda i förväg men att intervjusvaren kan leda till följdfrågor som exempelvis, hur menar du nu, kan du ge något exempel på vad du menar och så vidare beroende på vilka svar så kom fram under intervjun. Jag delade intervjufrågorna i teman, för att enklare kunna svara på mina frågeställningar. Ett tema som handlar om personalens tankesätt, ett tema som handlar om hur de jobbar på förskolan, ett ekologiskt tema och ett tema utifrån hur de engagerar barnen (bilaga 1). Johansson och Svedner (2010) menar att syftet med en kvalitativ intervju är att få så grundläggande och fullständiga svar som möjligt och det kan man få då man följer upp intervjusvar med följdfrågor. För att göra detta möjligt brukar dessa intervjuer spelas in på band då pauser och tonfall kan vara viktiga för att förstå helheten. Jag gjorde även förintervjuer med en förskollärare och spelade in dessa. Dels för att se över mina frågor och se om jag fick svar på det jag ville, dels för att se hur lång tid

intervjun ungefär kunde tänkas ta och till sist för att träna mig och lyssna vilken intervjuteknik jag har.

En enkät (bilaga 2) konstruerades till föräldrar till barnen på förskolorna. Den genomfördes med syfte att få en bild över hur föräldrarna upplever att förskolan arbetar med hållbar utveckling och kost på förskolan. Johansson och Svedner (2010) skriver att enkät fungerar mindre bra när man vill ta reda på förhållningssätt och synsätt, alltså breda områden. Enkäter fungerar bättre om man vill undersöka samband och fakta till exempel ålder, kön med mera.

De skriver vidare att enkätforskning som enda metod inte är att föredra då det kan bli alldeles för svårt och smalt, därför valde jag enkät som komplement till metoden intervju för att få ytterligare ett perspektiv på hållbar utveckling och kost, nämligen föräldrarna.

Jag har följt Johansson och Svedner (2010) råd att göra en kort enkät med fasta

svarsalternativ och jag har även gjort förförsök, då tillfälle gavs att kommentera min enkät. I enkäterna har jag använt fyra eller fem svarsalternativ i form av rutor som föräldrarna fick

(9)

5

kryssa i. Jag använde mig av fasta svarsalternativ för att jag ville få in så många enkäter som möjligt av föräldrarna.

2.3 Procedur

Jag ringde upp förskolorna en i taget och presenterade mig och mitt arbete. Jag informerade om intervjuerna och hur lång tid dessa beräknades att ta (ca femton- tjugo minuter). Inför intervjuerna hade jag ett blad med en text som beskrev mitt arbete i korthet och mitt syfte med arbetet. Jag lämnade mitt namn, telefonnummer och mejldress så att deltagarna kan nå mig för att ställa frågor eller dylikt. Samtyckesbrevet (bilaga 1) fick pedagogerna och kökspersonalen läsa innan intervjun. Enkäterna lämnade jag till personalen på förskolan som sedan fick distribuera dem till föräldrarna. På framsidan av enkäten stod all viktig information till föräldrarna (bilaga 2). På enkätens framsida skrev jag vad mitt arbete går ut på, en kort beskrivning, varifrån jag kommer, mitt namn, min mejladress och mitt telefonnummer ifall föräldrarna ville ställa några frågor. Jag skrev även i och med ifyllande av denna enkät så samtycker ni till den.

Innan intervjuerna startade fick de skriva på att de godkände intervjun. I samtyckesbrevet stod all nödvändig information. I och med intervjun förklarade jag innan för pedagogerna och kökspersonalen att mina frågor kan likna varandra, men att syftet med det är att de under intervjun kanske kommer på något ytterligare att tillägga. Enligt Johansson och Svedner (2010) är det viktigt att ha gjort förintervjuer och spela in dessa för att träna på sin

intervjuteknik och se om intervjusvaren uppfyller det syfte man hade tänk. Därför gjorde jag pilotintervjuer med både kökspersonal och en pedagogför att jag skulle kunna få feedback på frågorna och en slags vana att intervjua. Jag fick även reda på ungefär hur lång tid intervjun förväntades ta, ca 15-25 minuter. Jag började intervjuerna med en mjuk inledning om hur och varför de blev förskollärare (som inte hör till ämnet) för att pedagogerna skulle känna sig trygga, vilket är viktigt enligt Johansson och Svedner (2010).

På två av förskolorna kände personalen till mig sedan innan, vilket jag upplevde som positivt då de kunde känna sig trygga.

Förskola 1. Intervjuerna hölls i ett rum på avdelningen med stängd dörr. Vi hörde lite barnlek utanför, men det var inget som störde intervjun. Intervjuerna tog mellan 15-25 min med alla tre, dock hölls intervjuerna individuellt. Pedagogerna kände till mig sedan innan. Jag

intervjuade kökspersonalen en helt annan dag än pedagogerna på denna förskola. Intervjuerna hölls i personalrummet som stod helt tomt och ingen gick in där under intervjun.

Kökspersonalens intervjuer hölls med båda två samtidigt.

Förskola 2. Jag kände inte personalen sedan tidigare, men upplevde inte att det var till en nackdel, eftersom jag hade gott om tid att småprata med både pedagoger och barn innan intervjuerna. Jag upplevde att det gjorde pedagogerna trygga. Intervjuerna hölls i ett av barnens lekrum med stängd dörr, intervjuerna var individuella. Intervjun med kokerskan på förskola 2 hölls i ett av barnens lekrum med stängd dörr. Utanför hördes lite barnrop, men vi blev inte störda. Intervjuerna tog mellan 17-28 minuter.

Förskola 3. Intervjuerna hölls i ett ledigt rum på avdelningen. Vi hörde barnlek utanför, men vi blev inte störda av ljuden. Pedagogerna valde tid och plats och hade inte full barngrupp den dagen så att intervjuerna kunde utföras. Två stycken intervjuer utfördes individuellt och de

(10)

6

tog mellan 20-25 minuter. Kökspersonalen intervjuades under deras frukostrast. Vi satt utanför köket vid ett bord där de alltid sitter denna tid. Intervjun tog ca 20 minuter och vi samtalade en stund efter intervjuerna.

Jag lämnade föräldraenkäterna på varje förskola i samband med intervjuerna jag gjorde.

Pedagogerna satte upp enkäterna på barnens hyllor. Efter någon vecka ringde jag till varje förskola för att höra om de fått in några enkäter, i annat fall fick de gärna påminna

föräldrarna. Jag ringde ett par dagar senare och påminde personalen en gång till, samt berättade när jag skulle komma och hämta de ifyllda enkäterna.

2.4 Databearbetning

Efter inspelning transkriberade jag mina intervjuer. Efter att jag transkriberat dem skrev jag en sammanfattning med mina ord och skriftspråk istället för talspråk. Sedan tog jag

sammanfattningen och gjorde upp en tabell för att få en bättre jämförelse mellan de tre förskolorna. Pedagogers svar från samma arbetslag var samstämmiga med varandra. Därför lade jag ihop svaren från respektive avdelning och utgick endast från förskolan som

analysenhet. Utifrån tabellerna har jag sedan skrivit ner de likheter, skillnader och samband jag har upptäckt förskolorna emellan för att kunna besvara mina frågeställningar. Jag har använt mig av kategorier och tabeller för att göra skillnader och likheter tydligare.

Enkäterna har samlats in, bearbetats och redovisats. Jag tog en förskola i taget och

sammanställde svaren på de frågor jag ansåg viktigast för mitt arbete. Sedan sammanställde jag alla förskolornas svar fråga för fråga i olika diagram och räknade ut svarsprocenten från varje förskola.

(11)

7

3 Resultat

3.1 Vilka förutsättningar har förskolorna att arbeta med kost ur ett hållbarhetsperspektiv?

Förskola 1 har eget kök och stort antal att laga mat åt, men de är två stycken kockar. De har den lägsta kostnaden per barn och personal per dag. Förskolan ligget centralt och en bra bit från skogen. Förskola 2 har också eget kök, men betydligt färre barn att laga mat åt, ungefär hälften än förskola 1, dock så är kokerskan ensam så det blir ungefär samma antal ätande per kock som förskola 1. Förskola 2 äter vegetariskt fyra gånger i veckan och har den högsta penningen per barn och personal och dag. Förskolan ligget på landet och har både skog och en 4h gård (gård med djur) i närheten. Förskola 3 lagar inte maten på förskolan utan får den levererad men de gör sin egen sallad, frukost och mellanmål. Två kockar arbetar och de delar ut och lagar mat åt både skola och förskola på sammanlagt 190-200 barn och vuxna per dag.

Kostnaden ligger lite högre än förskola 1 runt cirka 2 kronor mer. Förskolan ligger i närheten av natur och skog.

Tabell 1. Jämförelse över förskolornas förutsättningar när det gäller kost ur ett hållbarhetsperspektiv.

Förskola 1 Förskola 2 (friskola) Förskola 3

Kök Eget kök, lagar mat själva.

Två kockar.

Eget kök, lagar egen mat (vegetariskt 4 dagar i veckan).

En kock.

Centralkök. Gör salladen själva och en viss del av maten ibland såsom ris, potatis. Två kockar.

Antal personer som kockarna lagar mat åt.

120-140 barn och personal. 50-60 barn och personal. 60-70 barn och personal. (+ 130 barn på skolan).

Belägen Centralt, nära till centrum, men ca två kilometer till skogen.

På landet med skog runt om och en 4h gård (gård med djur) någon kilometer från förskolan.

I utkanten av staden med skog intill förskolan.

Barn i barngruppen 20 16 20

Om pedagogerna kan påverka matsedeln

Matsedelns utseende, samt ge förslag. Tagit bort sötsaker på avdelningen.

Ja, menyn bestämmer de allihop tillsammans med kocken.

Nej, de kan inte påverka maten, men salladstillbehören kan de ge förslag på.

Ungefärlig kostnad per person och dag.

Cirka 6-8 kronor. Ungefär 14 kronor. Förr var det 8-9 kronor, nu tror de att det är mer.

3.2 Hur tänker personalen kring miljö och kost ur ett hållbarhetsperspektiv?

Begreppet hållbar utveckling enligt alla förskollärare på alla tre förskolorna är att jordens resurser ska räcka till alla som lever på jorden och att det är mycket viktigt att tänka på miljön. Till exempel säger en pedagog ”Att vi ska leva så att jorden kan överleva och att lära barnen och vuxna det” (förskollärare 1, förskola 2). Förskola 2 skiljer sig sedan åt då de nämner hållbar utveckling ur ett mer brett perspektiv. De är de vuxna som oroar dem mest, exempelvis att människor flyger, åker bil istället för att gå. De menar att vi från västvärlden måste hjälpa u-länderna som försöker industrialisera sig, istället vi kastar vi vårt skräp till u-

(12)

8

länderna. När det gäller frågan om vad ett ekologiskt förhållningssätt är för dem beskrev alla tre förskolorna sopsortering, ekologisk mat och närodlat som viktiga komponenter. Förskola 1 förklarar att de tar hand om matrester, återvinner och återanvänder. Att de gärna väljer krav, närodlat och ekologiskt när de själva handlar. Pedagogerna på förskola 2 talar om att äta giftfritt och välja det som är bäst för miljön, att odla själv, kompostera som en näringskedja.

Pedagogerna på förskola 3 berättar att det är viktigt att köpa varor där djuren haft det bra och inte ätit kemikalier. De handlar ekologiskt och en av förskollärarna har under hennes barns uppväxt haft ett grönsaksland på trädgården. Personalen pratar de om vad man kan göra rent praktiskt när de definierar hållbar utveckling.

Tabell 2. Kategorier över hur personalen tänker kring kost och miljö ur ett

hållbarhetsperspektiv.I vänstra kolumnen står kategorierna över de olika teman som kopplas till hållbar utveckling. Övriga kolumner visar alla exempel som pedagogerna har på kopplingar till de olika kategorierna.

Teman som

pedagogerna kopplat hållbar utveckling till

Pedagogernas exempel, förskola 1

Pedagogerna menar att man bör:

Mat Veta var våra matvaror kommer

ifrån och hur de handskas med dem.

Inte ta förstora portioner.

Köpa närproducerat och kravodlat.

Tänka på vad vi äter.

Köpa krav och ekologiskt.

Äta mer ekologiskt, närproducerat.

Införa maträtter som barn tycker om och som håller i alla led för att slippa svinn.

Välja ekologiskt.

Köpa närodlat, ekologiskt och odla själv

Kretslopp, återvinning, sopsortering

Ha kretsloppstänk, sortera och återvinna.

Panta och återvinna.

Källsortera. Sopsortera.

Transport Tänka på hur vi reser.

Cykla och gå istället för att åka bil.

Åka kommunalt.

Använda biogas istället för bensin.

Överväga vårt resande, speciellt flyg.

Konsumtion Göra inköp med tanke på att jordens resurser ska räcka så länge som möjligt.

Återanvända.

Tänka på hur vi konsumerar.

Hjälpa U-länderna.

Inte överförbruka saker.

3.3 Hur arbetar man med kost och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv på förskolan?

Förskola 1 använder ekologiskt och närodlat i den mån de har råd. Varken kockarna eller pedagogerna upplever att det slängs mycket mat på förskolan. De släcker lampor, odlar frön och återvinner på förskolan och pratar mycket teoretiskt med barnen. Förskola 2 använder mycket ekologiskt och närodlat och det är bara vissa varor såsom smör och ost som de inte har råd med ekologiskt. De använder bara svenskt kött. Maten är noggrant uträknad och det

(13)

9

slängs inte mycket mat på förskolan. De äter vegetariskt, komposterar, odlar i trädgårdslandet och arbetar mycket praktiskt med barnen. Förskola 3 är uppe i nästan 50 % ekologiska varor, men de varor de själva beställer tycker de att det ekologiska utbudet är för litet, det är ofta slut menar de. De upplever inte att de slänger mycket mat men det varierar från dag till dag.

Förskola 3 släcker lampor, komposterar, odlar frön och vistas mycket i skogen.

Tabell 3. Kategoriserar hur personalen arbetar med kost och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv på förskolan.Kolumnerna till vänster kategoriserar teman och de övriga kolumnerna beskriver hur pedagogerna arbetar på förskolorna med hållbar utveckling kopplat till kost.

Förskola 1 Förskola 2 Förskola 3

Inköp De har avtal med Cervera, handlar bland annat kött därifrån.

De köper inte alltid svenskt kött.

De köper bara svenskt kött.

Budgeten tillåter inte allt ekologiskt, ost o smör går bland annat inte.

Köttet kommer inte alltid från Sverige.

Matavfall Det slängs inte mycket mat på förskolan.

Maten som slängs blir till biogas genom den ”gröna påsen”.

De slänger inte mycket alls, maten beräknas noggrant.

Rester som blir över från maten sparas i den mån det går, resten slängs i deras kompost eller ges till höns och grisar längre bort på vägen.

De upplever inte att de slänger mycket mat, men det är olika från dag till dag.

Maten som slängs sorteras i den

”gröna påsen”.

Ekologiskt De har ekologisk mat och närodlat i den mån de har råd med.

De beställer mjölk, grönsaker och potatis från Trädgårdshandlaren (ekologiskt).

De handlar ekologiskt och närodlat i stor utsträckning.

De handlar mycket från Ekoboden (ekologiskt).

Maten som kommer från centralköket är uppe i 50 % ekologiska varor

Utbudet av ekologiska varor upplevs vara för litet.

Odling De odlar frön, kryddor och blommor i pallkragar

De har ett trädgårdsland med både grönsaker och kryddor

De odlar frön, kryddor och bommor i krukor.

Kompost Kompost är på gång till nästa år. De komposterar. De komposterar.

Sopsortering De sorterar soporna i olika fack sedan går de bort till

återvinningsstationen.

De använder ”Gröna påsen”.

De sopsorterar genom att lägga soporna i olika fack.

De sopsorterar.

De plockar ofta upp skräp från skogen, lekparken med mera.

De använder ”Gröna påsen”.

Läroplan, mål På planeringsdagen utgår de från Lpfö 98/10.

De arbetar med grönflagg och demokrati mycket denna termin De utgår ifrån miljö och demokrati punkterna.

De samtalar med barnen.

De använder Lpfö 98/10 som underlag för planeringen och dokumentationerna.

De arbetar inte med mål utan efter processer.

De menar att matematik, teknik, naturkunskap med mera finns i allt.

De arbetar ur miljösynpunkt i processer med barnen.

De arbetar mycket med

naturkunskap och miljö, närmiljö.

De dokumenterar och reflekterar med barnen.

De använder sig av

utomhuspedagogik och miljötänk.

De arbetar både praktiskt och teoretiskt med barnen.

(14)

10

3.4 Vad har föräldrarna för uppfattning om förskolans miljöarbete och kosthållning?

Ingen av förskolornas föräldrar tycker att förskolorna arbetar tillräckligt med miljöfrågor, men förskola 2 har högst procent som instämmer och förskola 3 har minst procent i föräldrar som inte håller med eller bara håller med delvis (figur 1). Från förskola 2 är det 40 % respektive 30

% av föräldrarna som håller med och intstämmer helt att barnen talar om miljöfrågor i hemmet medan förskola 1 har lägst andel föräldrar som håller med och instämmer. De har ungefär 15 % på instämmer helt och 15 % på håller med, däremot har de runt 30 % på håller delvis med och 30 % som inte håller med om att barnen talar om miljö hemma. Förskola 3 har cirka 35 % av föräldrarna som håller med och ca 65 % som håller delvis med om att barnen talar om miljö hemma (figur 2).

Figur 1. Miljöfrågor på förskolan Figur 2. Miljöfrågor hemma

På frågorna om kompostering och odling svarar föräldrar på förskola 2 att de instämmer helt 100 % på båda två. På kompostering svarar nästan 60 % på förskola 1 och nästan 40 % på förskola 3 att de inte vet om förskolan använder sig av kompostering. 40 % på förskola 1 hävdar dessutom att förskolan använder sig av kompostering, men förskola 1 har inte börjat med kompostering än. På odling svarade 30 % av föräldrarna på förskola 3 att de inte håller med, 30 % håller med delvis och 30 % instämmer helt att förskolan odlar. Medan på förskola 1 svarade 70 % att de håller med och 30 % att de inte vet om förskolan odlar något (figur 3 och 4).

(15)

11

Figur 3. Kompostering på förskolan Figur 4. Odling på förskolan

På frågan om förskolan använder sig av ekologiska produkter svarar ungefär hälften av förskola 1 och 3 föräldrar att de inte vet om förskolan använder sig av det, till skillnad från hälften av förskola 2 som anser att förskolan använder sig av ekologiska produkter (figur 5).

Figur 5. Ekologiska produkter på förskolan

På frågan om barnen vistas mycket ute på förskolan instämmer föräldrarna på förskola 2 helt och hållet 100 %, på förskola 1 instämmer 70 %, medan 30 % håller med. Däremot på förskola 3 håller alla föräldrarna med och ingen instämmer helt (figur 6).

(16)

12

Figur 6. Utomhusvistelse på förskolan

3.5 Sammanfattning av resultat

Förskola 1 och 2 har båda eget kök. Förskola 3 däremot har centralstyrt kök. Förskola 2 och 3 har båda närhet till skog och natur medan förskola 1 ligger centralt och har cirka två kilometer till skogen. Förskola 2 har bäst ekonomiska förutsättningar vad gäller kost. Ingen av

förskolorna nämnde FN:s definition av hållbar utveckling utan kopplade hållbar utveckling praktiskt. Alla förskolor nämner ekologisk, närodlad mat, återvinning och sopsortering, konsumering samt att vara rädda om miljön som komponenter till en hållbar utveckling. Den förskolan som utmärkte sig var förskola 2 som även nämnde transport som en viktig del i miljöarbetet till en hållbar utveckling. Förskola 2 är den enda förskolan som använder sig av enbart svensk kött och näst intill bara ekologiska produkter medan förskola 1 och 3 använder ekologiska produkter så mycket som de har råd eller utbudet räcker till. Förskola 1 och 2 upplever inte att de slänger mycket mat, medan förskola 3 upplever att det slängs en del mat ibland. Förskola 1 och 3 tänker på att släcka lampor och samtalar med barnen medan förskola 2 arbetar med processer och praktiskt med barnen. Förskola 2 och 3 använder sig av odling, sopsortering och kompostering medan förskola 1 använder sig av odling och sopsortering med kompostering som mål till nästa år. Resultaten av hur förskolorna anser sig arbeta i hållbar utveckling i jämförelse med vad föräldrarna tycker stämmer bäst in på förskola 2. Mest oense om hur förskolan arbetar i jämförelse vad föräldrar tycker är förskola 3.

(17)

13

4 Diskussion

4.1 Resultatdiskussion

4.1.1 Vilka förutsättningar har förskolorna att arbeta med hållbar utveckling och kost?

Ekonomin skiljer sig åt på förskolorna då förskola 1 har ungefär hälften av den kostnaden per person och dag som förskola 2. Förskola 3 har cirka två kronor högre än förskola 1. Däremot har förskola 3 och 1 fler barn och personal att laga mat åt än förskola 2, vilket kan tänkas försvåra situationen med inköp av ekologiska produkter. Både när det gäller utbud som förskola 3 själva hävdar och när det gäller pengar. Dock har förskola 1 och 3 två kockar medan förskola 2 har en kock. Med tanke på Livsmedelsverket (2007) som menar att det finns krav i lagstiftningen för att måltiden på förskolan ska vara säker, näringsriktig och hållbar och att måltiderna ska ta hänsyn till hälsa, miljö och klimat tycker jag det är väldigt konstigt att förskola 1 och 3 får sådan liten budget per person och dag. Jag undrar hur främst förskola 1 ska kunna tänka på klimat och miljö när de har så lite pengar att röra sig med. Det visar sig också att förskola 2 har minst barn och personal per måltid och mest pengar, alltså bäst förutsättningar i att kunna ha en bra kost och måltid. Barnen äter mer varierad kost på förskolan än i hemmen, men att konsumtionen av frukt och grönt bör öka på förskolan, där nås inte heller rekommendationerna (Sepp, 2002). Det är viktigt att tänka på att många barn äter på förskolan 3 gånger per dag flera gånger per vecka. Det är bra om förskolorna har mer varierad kost än hemmen, men det finns fortfarande mer att kräva angående ekologiskt och närodlat samt frukt och grönsaksintaget. Skolverket (2010) skriver att ett ekologiskt

förhållningssätt ska prägla förskolans verksamhet, då anser jag att det saknas resurser för att kunna driva en sådan verksamhet både på förskola 1 och 3. Förskola 1 i ekonomi förskola 3 i både ekonomi och ur den aspekten att de inte själva kan bestämma över sin centralstyrda kost.

Läget ger förskola 2 och 3 bäst förutsättning för natur och miljövård. De har både kompost, trädgårdsland och sopsortering och de har båda närhet till skogen. Förskola 1 har sämst naturförutsättningar eftersom de ligger en bit från skogen, men de har börjat odla och ska skaffa en kompost till nästa år. Med engagerade pedagoger kan förskolor som inte har skogen i sin närhet ändå arbeta med hållbar utveckling visar förskola 1 på som håller på att utveckla sig till certifierad grön flagg förskola och arbetar för en kompost till nästa år.

4.1.2 Hur tänker personalen kring miljö och kost ut ett hållbarhetsperspektiv ?

Alla pedagoger kopplar hållbar utveckling med mat på något sätt, främst ekologiskt och närodlat. Alla pedagoger nämner också miljö och återvinning kopplat till hållbar utveckling.

FN- kommissionens definition, enligt Björneloo (2008) om hållbar utveckling som lyder:

hållbar utveckling bör tillgodose dagens behov utan att behöva äventyra de kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Definitionen visar på att alla pedagoger och kökspersonal har ett miljötänk och att de förstått begreppet hållbar utveckling, däremot har ingen sagt FN:s benämning ordagrant under intervjuerna men de har antytt på olika sätt att det handlar om återvinning, tänka på miljön, köpa ekologiskt och närodlat, kretsloppstänk,

(18)

14

vilket alla är komponenter till en hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv. Det som jag tycker är mest intressant är att alla, både kökspersonal och pedagoger har nämnt kosten som viktig komponent till en hållbar utveckling i miljöarbetet. Då det står i läroplan att förskolan ska lägga stor vikt vid naturfrågor och miljöarbete, samt att ekologiskt förhållningssätt ska prägla förskolan verksamhet är det av stor vikt att pedagogerna vet vad begreppen innebär

(skolverket 2010). Kallery och Psillos (2001) visar på att barnens kunskap och lärande inom naturvetenskap inte är så bra som man hoppats på. Det kan bero på att förskollärare inte fått tillräckligt med vetskap och utbildning i ämnet och saknar förståelse för naturveteskapliga begrepp. I min studie upplever jag inte att pedagogerna är dåligt utbildade i varken begrepp eller naturvetenskap, utan snarare tvärtom har alla pedagoger en miljömedvetenhet som barnen får ta del av på olika sätt på förskolorna.

4.1.3 Hur arbetar man på förskolan med kost och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv ?

Förskolorna arbetar allihop med ekologiska produkter och närodlat men på olika sätt.

Förskola 1 har en stram budget och den sätter stopp för inköp av ekologiska produkter.

Förskola 3 får maten från ett centralkök och kan därmed inte styra över den maten (men den innehåller 50 % ekologiska varor). Förskola 2 använder sig av nästan helt och hållet

ekologiska varor. Förskola 1 och 2 hävdar att de har minst matspill. Det kan bero på att förskola 3 har centralstyrning på maten och alltså inte kan påverka den själva och det leder till då till att det slängs mer mat på den förskolan. Alla förskolorna odlar och sopsorterar och barnen får vara delaktiga i dessa förlopp. Dessutom får barnen även ta del av kompostarbetet på förskola 2 och 3 och se hela processen från jord, så, vattna, knopp, blomma, grönsak, örter till kompost och ta del av ett ekologiskt kretslopp. Barr et al (2011) menar att det saknas en naturlig koppling mellan grönsakerna från åkern till tallriken på förskolan och skolverket (2010) som påvisar att det är viktigt att barnen får förståelse för naturens olika kretslopp, vilket just kompostering, återvinning och odling är viktiga grundläggande delar av. När barnen får vara med i förskolans arbete med miljö och hållbar utveckling kopplat till kost och arbeta med dessa processer skapar det ett sammanhang hos barnen.

Det gynnar klimatet på jorden att äta vegetariskt minst en gång i veckan. Sopsortering är viktigt och kompost är att föredra på förskolan och det ger jord att plantera med (Austli, 2012). Jag tycker att alla förskolor har bra bitar från dessa viktiga antaganden till att arbeta med miljön och tänka ur ett ekologiskt perspektiv samtidigt som barnen får ett

naturvetenskapligt sammanhang. Förskola 2 har bäst förutsättningar vad gäller både ekonomi och läge, vilket leder till att förskolan kan klassas som den bästa miljöförskolan. Det skulle vara intressant att se om förskola 2 som äter vegetariskt 4 gånger i veckan kommer upp till Livsmedelsverkets (2007) rekommendationer om frukt och grönt jämfört med förskola 1 och 3.

4.1.4 Vad har föräldrarna för uppfattning om förskolans miljöarbete och kosthållning?

Föräldrar som anser att förskolan arbetar tillräckligt med miljöfrågor var störst på förskola 2 och minst på förskola 1. Det kan vara så att föräldrar som är miljömedvetna har sökt sig till Förskola 2 (friskolan) just för att de arbetar ur miljösynpunkt, men det kan också bero på att förskolan arbetat framgångsrikt med dessa frågor. Förskola 1 och 2 föräldrar tycker att förskolan arbetar med miljöfrågor i stor utsträckning medan föräldrar i förskola 3 inte håller

(19)

15

med om det. På frågan om föräldrarna upplever att barnen talar om naturkunskap hemma är det spridning från alla förskolor, men förskola 2 har högst andel som håller med eller instämmer på den frågan. Det skulle kunna ses som att barnen har förstått och upptäckt

samband och begrepp inom naturvetenskap på förskolan, eller så skulle det kunna innebära att föräldrarna arbetar mer med miljöfrågor i hemmet än de andra förskolorna.

På frågan om föräldrarna tycker att barnen vistas mycket utomhus på förskolan svarar

föräldrarna på förskola 2 100 % att de instämmer helt, medan förskola 1 föräldrar svarar 70 % instämmer helt och 30 % håller med. Förskola 3 föräldrar svarar 100 % att de håller med.

Utifrån den tabellen tycker jag det är märkligt att förskola 3 som har utomhuspedagogik som grund får ett resultat med föräldrar som endast håller med och inte instämmer helt. Dock kan frågan tolkas olika och i och med att föräldrarna håller med kan svaret betyda att de tycker att det stämmer överens med förskolans utomhuspedagogik. Skolverket (2010) skriver att

förskolans arbete ska ske i samarbete med hemmen och att föräldrarna ska få chans att bli delaktiga i verksamheten och att kunna påverka den. Mitt resultat visar på att förskola 2 arbete med hållbar utveckling kopplat till mat stämmer bäst överens med föräldrarnas åsikter om detsamma.

4.2 Tillförlitlighet

Resultatet av denna studie kan inte komma att gälla alla förskolor i länet då jag valde ut tre förskolor med inriktning på miljötänk. Däremot har jag uppfyllt mättnadskriteriet inom dessa förskolor enligt Johansson och Svedner (2010) som innebär att det inte uppkom fler

uppfattningar och att de vanligaste och viktigaste punkterna kommit med under intervjuerna.

Enligt Patel och Davidson (2011) kan denna undersökning räknas som en fallstudie, där en mindre avgränsad grupp har undersökts.

De svar jag har fått från de tre förskolorna är liknande varandra och ger en bild av hur det kan se ut på förskolor med miljötänk, men det går inte att generalisera i stort. Enkäterna går inte att generalisera på förskolor i landet utan gäller endast de tre förskolor jag har undersökt.

Patel och Davidson (2011) beskriver inspelning av intervju som en viktig komponent till att mäta reliabiliteten. I och med inspelning kan man lyssna flera gånger tills man får allting korrekt. Eftersom jag spelade in mina intervjuer anser jag att reliabiliteten är hög. Enligt Johansson och Svedner (2010) kan validiteten kontrolleras genom intervjufrågorna, om dessa frågor lett till att kunna besvara frågeställningarna. Jag anser att validiteten är god då jag har använt mig av en kvalitativ studie och tycker att jag har fått utförliga svar som svarar på mitt syfte och mina frågeställningar. Jag har tidigare under min utbildning använt mig av

kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod och känner mig bekväm med detta, därför anser jag att det ökar validiteten på mitt arbete. Patel och Davidson (2011) menar att det är bra att göra en tydlig enkät där de individer som ska besvara enkäten enkelt kan uppfatta

enkätfrågorna. Trots en tydlig enkät kan enkätfrågorna tolkas olika av de individer som deltagit i enkäten vilket kan ge ett osäkert resultat. Exempel en fråga om kompostering i mitt arbete som föräldrar och pedagoger var oeniga om. Enkäterna ger en bild av föräldrarna och deras uppfattning, dock kan frågorna tolkas annorlunda beroende på vilka föräldrar som läser frågorna och det har jag märkt i mitt arbete.

(20)

16

4.3 Slutsatser

Förskola 2 har bäst förutsättningar i både läge och ekonomi och det är också den förskolan som utmärker sig mest i alla punkter. De har flest kategorier i arbetet med hållbar utveckling kopplat till kost och de har också de starkaste grunderna i miljöarbetet på förskolan. Slutsatser jag drar är att förutsättningar är en viktig del i arbetet. Däremot är det absolut inte omöjligt att ha ett miljötänk efter sämre förutsättningar utan det är pedagogers förhållningssätt skulle jag vilja säga som styr hur förskolan arbetar och tänker kring miljö och kost. Dock så är det trots pedagogers engagemang och kunskap ekonomin som i det stora hel styr i vilken mån

förskolor har råd med viss kost och så vidare. I mitt kommande yrke kan ekonomin komma att spela stor roll i arbete inom miljö och kost på förskolan. När jag börjar arbeta på en förskola så vill jag att förskolan har en god ekonomi som är anpassad för att köpa ekologiska,

närproducerade och svenska produkter. Jag vet även hur viktigt det är med engagerade pedagoger och kunskap inom miljö och natur kopplat till mat.

Det skulle vara intressant att använda metoden observation på förskolorna för att se om det stämmer överens praktiskt hur förskolan arbetar med hållbar utveckling kopplat till kost och därmed stärka reliabiliteten och validiteten. Jag skulle tycka det vore intressant att veta om en förskola som äter vegetariskt kommer upp till näringsrekommendationer enligt

livsmedelsverket och om rekommendationerna för frukt och grönt skulle vara bättre om barnen åt mer vegetariskt.

(21)

17

Referenser

Alexander, J., Johnson, K. & Kelley, K. (2012). Longitudinal analysis of the relations between opportunitiesto learn about science and the development of interests related to

science. Science Education, 96(5), 763–786. Doi: 10.1002/sce.21018

Austli, L. (2012). Hur med natur – att utforska och inspireras av naturen i förskola och förskoleklass. Gleerups Utbildning AB

Barr,A., Nettrup, A. & Rosdahl, A. (2011). Naturförskola- lärande för hållbar utveckling.

Författarna och lärarförbundets förlag

Björneloo, I. (2008). Hållbar utveckling – att undersöka utifrån helheter och sammanhang.

Liber AB Stockholm

Calabrese Barton, A., Koch, P., Contento, I. & Hagiwara, S. (2005). From global sustainability to inclusive education: Understanding urban children’s

ideas about the food system. International Journal of Science Education, 27(10), 1163-1186.

Doi:10.1080/09500690500069467

Colton, K. (2000). Guide till bra mat- hur du håller dig frisk genom att äta rätt. Ordalaget bokförlag

Granberg. A. (2009) Småbarns utevistelse- naturorientering lek och rörelse. Stockholm: Liber AB

Johansson, B., Svedner, P-O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Kunskapsföretaget:

Uppsala AB

Kallery, M. & Psillos, D. (2001). Pre-school teachers’ content knowledge in science:

Their understanding of elementary science concepts and of issues raised by children’s questions. International Journal of Early Years Education. 9 (3), 165-179. Doi:

10.1080/0966976012008692 9

Lagerholm, K. (1989). Ekologi och miljö – hur man får barn att förstå. Lund: studentliteratur Livsmedelsverket. (2007) Bra mat i förskolan. Hämtad från

http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/bra_mat_i_forskolan_livsmedelsverket.pdf

Miljödepartementet (2012). Hållbar utveckling. Hämtad från http://www.regeringen.se/sb/d/1591

Patel, R. & Davidson, B. (1991/2011). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB

Pleijel, H. (2003). Ekologiboken. (3 uppl.). Naturskyddsföreningen

Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2006). Lärandets grogrund- Perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. (2 uppl.). Studentlitteratur

Sepp, H. (2002). Pre-school children’s food habits and meal situation – Factors influencing the dietary intake at pre-school in a swedish municipality. Acta Universitatis Upsaliensis.

Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social Sciences 114.

Hämtad från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:161313/FULLTEXT01

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket.

(22)

18

Bilagor

Bilaga 1 (3 sidor)

Hej! Jag är en student från Karlstads universitet och jag läser nu sista terminen för att bli förskollärare. Jag har börjat med mitt examensarbete, en C-uppsats på 15 hp. Jag vill undersöka sambandet mellan läge och förutsättningar angående personalens och barnens lärande inom miljö, hållbar utveckling och kost på olika förskolor, samt ta reda på förskolans tillvägagångssätt.

Intervjun är frivillig och sker anonymt. Efter utförd sammanställning kommer materialet att förstöras. Jag hoppas att du vill medverka i denna intervju för att på så sätt stödja mig i mitt arbete. Underskriven namntäckning räknar jag som ett godkännande för att delta i intervjun.

Tack förhand för din medverkan med vänlig hälsning Linn haglund

……….. ………..

………. ………

………. ……….

……… ………

……….. ………..

………. ………

………. ……….

……… ………

……….. ………..

………. ………

………. ……….

……… ………

……….. ………..

………. ………

………. ……….

(23)

19 Pedagog intervju:

Mjukstart, inledning:

Hur länge har du arbetat här?

Hur många barn har ni i barngruppen?

Vad kan pedagoger:

Har ni möjlighet att påverka kosten på förskolan?

Vet du var maten kommer ifrån (kött, potatis, frukt och grönt)?

Skulle du kunna gradera dessa ämnen från 1-4 vilka du tycker är viktigast. Matematik, språk, naturkunskap, demokrati?

Vad är hållbar utveckling för dig?

Vad är ett ekologiskt förhållningssätt för dig?

Hur arbetar ni med miljöfrågor på er förskola?

Finns det tillräckligt med grönsaker och är det varierande måltider på förskolan?

Slänger ni mycket mat på avdelningen?

Ekologiskt förhållningssätt:

Har ni sopsortering och hur fungerar det?

Odlar ni något på förskolan?

Pedagogiskt med barnen:

Har barnen möjlighet att påverka kosten på förskolan?

Vad innebär lärande för hållbar utveckling för dig i ditt vardagliga arbete med barnen?

Hur arbetar ni med barnen på förskolan ur ekologiskt förhållningssätt?

Hur arbetar ni med miljöfrågor med barnen på förskolan?

Hur vet du att barnen förstår det ni arbetar med ut om natur och miljö?

Är barnen delaktiga i mathållningen, kompostering, odling, meny?

Tror du att barnen tycker det är bra, varierad kost, varför, varför inte?

Mathållning kopplat till styrdokument

Arbetar ni med styrdokumenten kopplat natur och miljö, på vilket sätt?

Det står i läroplan att… hur ser du på det?

(24)

20 Intervju kökspersonal:

Inledning:

Hur länge har du/ni jobbat här?

Hur många barn lagar ni mat åt?

Ekologiskt

Slänger ni mycket mat på förskolan?

Har ni sopsortering och hur fungerar det?

Använder ni er av ekologiska varor?

Hur stor del färska varor använder ni er av?

Odlar ni något på förskolan?

Kunskap/tankar

Vad innebär lärande för hållbar utveckling för dig i ditt vardagliga arbete?

Varifrån kommer maten (potatis, sallad, frukt, mjöl, mjölk, ägg)?

Om inte närproducerat, var kommer maten ifrån?

Hur ser ni på ekologiskt förhållningssätt i förskolan?

Tycker ni att maten är varierande, frukost, lunch, mellanmål?

Hur mycket får en måltid kosta

Vad innebär begreppet Hållbar utveckling för er?

Vet ni vad livsmedelsverkets rekommendationer för maten på förskolan ska innehålla?

Följer ni dessa rekommendationer, gör ni egna utstick bland?

Vem/vilka bestämmer vilka maträtter som ska serveras på förskolan?

Hur sker leverans och värmehållning i centralköket?

Vilka kvalitetskontroller har ni på den mat ni får levererad?

Pedagogiskt Barnen:

Har barnen chans att vara med och bestämma meny?

Är barnen delaktiga i mathållningen på något sätt?

Skulle ni vilja att barnen var mer delaktiga, och i så fall på vilket sätt?

(25)

21

Bilaga 2 (3 sidor)

Hej! Jag är en student från Karlstads universitet och jag läser nu sista terminen för att bli förskollärare. Jag har börjat med mitt examensarbete, en C-uppsats på 15 hp . Jag vill undersöka sambandet mellan läge och förutsättningar angående personalens och barnens lärande inom miljö, hållbar utveckling och kost på olika förskolor, samt ta reda på förskolans tillvägagångssätt.

Enkätundersökningen är frivillig och sker anonymt. Efter utförd sammanställning kommer materialet att förstöras. Jag hoppas att Du/Ni tar er tid att fylla i enkäten och besvarar frågorna så uppriktigt ni kan, för att på så sätt stödja mig i mitt arbete. Ifylld enkät räknar jag med ett godkännande för att delta i undersökningen. Med vänliga hälsningar och tack på förhand för din medverkan!

Om du har frågor är du välkommen att höra av dig. Linn_haglund@hotmail.com eller på telefon 0706267783

Med vänlig hälsning Linn haglund

Hur många barn har du/ni på förskolan?

____________________________

(26)

22 Vet du vad begreppet hållbar utveckling betyder?

Instämmer helt Håller med Håller med delvis Håller inte med

Känner du till begreppet ekologiskt förhållningssätt?

Tycker du/ni att förskolan arbetar tillräckligt med miljöfrågor?

Instämmer helt Håller med Håller med delvis Håller inte med

Tillagas maten på förskolan?

Instämmer helt Håller med Håller med delvis Håller inte med Vet inte

Upplever du/ni att barn/en har möjlighet att påverka kosten på förskolan?

Använder förskolan sig av ekologiska produkter?

Instämmer helt Håller med Håller med delvis Håller inte med Vet inte

Använder sig förskolan av kompostering?

Odlar förskolan någon mat eller örter på förskolan?

(27)

23

Upplever ni att era/t barn talar om miljö och natur hemma?

Instämmer helt Håller med Håller med delvis Håller inte med

Märker du/ni av hemma att barnen involveras i miljö och naturfrågor?

Upplever du/ni att barnen tycker om maten på förskolan?

Har du hört hemma om ditt/dina barn pratar om ekologiska produkter hemma?

Upplever du/ni att pedagogerna arbetar med natur och miljö på förskolan?

Upplever du/ni att barnen vistas mycket utomhus på förskolan?