Återanvändning i förskolan ur ett hållbarhetsperspektiv

Återanvändning i förskolan ur ett

hållbarhetsperspektiv

Förskollärarens arbetssätt gällande återanvändning med fokus på

källsorte-ringsmaterial

Reuse in preschool from a sustainability perspective

Preschool teachers’ working methods regarding reuse with focus on source

sorting material

Caroline Zettergren

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Biologi/Förskollärarprogrammet

Grundnivå/15 hp.

Handledare: Ann Erlandsson Examinatorns namn: Ami Cooper Datum: 2021-02-15

© 2021 – Caroline Zettergren

Återanvändning i förskolan, ur ett hållbarhetsperspektiv. [Reuse in preschool, from a sustainability perspective] Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet

http://kau.se

The author, Caroline Zettergren, has made an online version of this work available under a Creative Commons

Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.

http://diva-portal.org

Abstract

The purpose of the study is to provide insights into the preschool teachers’ working methods regarding sustainable development, with focus on reuse of source sorting materials. The method used in the study is interviews which included six preschool teachers from different preschools in Central of Sweden. Three of the preschools have a specific focus on sustainable development, while the other three did not. The interviews contained 12 questions that answered the purpose of the study. The results showed that the majority of preschool teachers considered that their working methods regarding reuse is a great way to include children and create awareness of sustainability. The preschool teachers emphasize that the reuse of source sorting material is a great way of working, which is environmentally and economical friendly. Results showed that source sorting materials is mainly used in children’s creation and constructions. Recycling is also a concept that is linked to reuse. Debris is turned to advantage by being reused or recycled, according to the majority of preschool teachers. The result of reusing has a positive effect on preschool teachers and children's knowledge for a sustainable future. The majority of preschool teachers considered that children learn to take a stand and act for a sustainable future by working with reusing. Since more studies have been done about recycling in preschool from a sustaina-bility perspective, can this study contribute to a deeper knowledge about reuse in preschool from a sustainability perspective.

Keywords: Preschool, Reuse, Source sorting materials, Sustainable development, Working

Sammanfattning

Syftet med studien är att bidra med insikter i förskoleverksamhetens arbetssätt gällande hållbar utveckling, med fokus på återanvändning av källsorteringsmaterial. Studiens syfte undersöks genom tre frågeställningar som lyder, hur ser förskollärare på återanvändandet av källsorte-ringsmaterial? Hur arbetar förskollärare med återanvändning? Vilka kunskaper anser förskol-lärarna att barnen får med sig genom arbetet med återanvändning? Metoden som används i studien är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare tillhörande olika förskolor i Mellansverige. Tre av förskolorna i studien har ett specifikt fokus på hållbar utveckling. Intervjuerna i studien innehöll 12 frågor som svarade på studiens frågeställningar. Resultatet i studien visade att majoriteten av förskollärarna lyfter att arbetet med återanvänd-ning av källsorteringsmaterial är ett bra sätt för att inkludera barnen och skapa medvetenhet gällande hållbarhet. Förskollärarna lyfter att återanvändning av källsorteringsmaterial är ett på-gående arbete vilket är miljövänligt, ekonomiskt och används främst i skapande och konstrukt-ion. Återvinning är även ett begrepp som kopplas samman med återanvändningen. Under skräp-plockardagar på förskolorna tar man vara på skräpet genom att återanvända eller återvinna det hävdar förskollärarna. Resultatet återanvändning visar positiva effekter på förskollärarnas och barnens kunskapande samt meningsskapande, framförallt som grund för en hållbar framtid. Majoriteten av förskollärarna poängterar att barnen lär sig att ta ställning och agera för en håll-bar framtid genom att arbeta med återanvändning i förskolan. Eftersom det har gjorts fler tidi-gare forskningar gällande återvinning i förskolan ur ett hållbarhetsperspektiv, kan den här stu-dien bidra till djupare vetskap angående återanvändning i förskolan ur ett hållbarhetsperspektiv.

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 Bakgrund ... 2

1.1.1 Begreppsdefinitioner ... 2

1.2 Syfte och frågeställningar ... 3

2 LITTERATURGENOMGÅNG ... 4 3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 8 3.1 Pragmatiska perspektivet ... 8 4 METOD ... 10 4.1 Kvalitativa intervjuer ... 10 4.2 Urval ... 10 4.3 Datainsamlingsmetoder ... 10 4.4 Transkribering... 11 4.5 Fenomenografi ... 12 4.5.1 Fenomenografisk analys ... 12 4.6 Etiska överväganden ... 13

4.7 Validitet, Generaliserbarhet och Reliabilitet ... 14

5 RESULTAT... 17

5.1 Analysen av resultatet ... 17

5.2 Förskollärarnas syn på återanvändning av källsorteringsmaterial ... 20

5.2.1 Sinnesstämning och Återanvändning... 21

5.3 Förskollärarnas arbete med återanvändning ... 22

5.3.1 Källsorteringsmaterial, Används i och Återanvändning ... 22

5.4 Barnens kunskaper om återanvändning ... 24

5.4.1 Barns kunskaper och Sinnesstämning ... 24

5.5 Resultatsammanfattning... 26

6 DISKUSSION ... 27

6.1 Resultatdiskussion ... 27

6.1.1 Hur ser förskollärare på återanvändandet av källsorteringsmaterial? ... 27

6.1.2 Hur arbetar förskollärare med återanvändning? ... 27

6.1.3 Kunskaper barnen får med sig genom arbetet med återanvändning?... 28

6.2 Metoddiskussion ... 29

6.3 Rekommendationer för verksamheten ... 30

6.4 Förslag på vidare studier ... 31

7 REFERENSER ... 32

1

1

INLEDNING

Jag anser att det har gjorts fler studier angående återvinning i förskolorna och hur återvinning bidrar till ett bredare hållbarhetsperspektiv hos barn och förskollärare. Enligt Odegard (2015) finns det inte lika många studier om hur återanvändning bidrar till ett bredare hållbarhetsper-spektiv. Detta ligger som grund till valet av en studie gällande återanvändning av källsorte-ringsmaterial.

Det är miljövänligare att återanvända material än att återvinna (Mittavtryck, 2020).

Materialåtervinning handlar om att människor sorterar ut material och slänger det i tillhörande avfallskärl på en återvinningscentral eller miljöstation. När materialet har sorterats ut i avfalls-kärlen körs det till en avfallshanteringsfabrik där det genomgår en process, materialet blir då till en ny produkt som kan användas av oss människor (Avfall Sverige, 2020). Människor som är bosatta i Sverige är bra på återvinning av avfall, däremot kräver återvinningsprocessen mer energi än att återanvända materialet menar Mittavtryck (2020). Återvinningsprocessen resulte-rar därav i en mer negativ miljöpåverkan till skillnad från återanvändningen. I Sverige ökar produktionen av avfallsprodukter vilket beror på att konsumtionen ökar (Naturskyddsför-eningen, 2015). Björklund (2014) menar att miljöboven är det konsumtionssamhället vi har idag, vilket påvisas vara ett ohållbart system. Därav bör människor i dagenssamhället bli bättre på att minska konsumtionen och återanvända material menar Naturskyddsföreningen (2015).

Jag anser att en del barn redan besitter erfarenheter av återvinning och återanvändning, de erövrar och skaffar sig erfarenheter gällande hållbarhet hemifrån. Jag anser att många barn be-sitter mer erfarenheter gällande återvinning än återanvändning. Av egna erfarenheter anser jag att barn har mer kunskaper gällande återvinning av specifikt källsorteringsmaterial. Detta är något som Avfall Sverige (2020) överensstämmer med, det beskrivs att källsorteringsmaterial ideligen är något som återvinns av hemmen medan det är vanligare att textiler exempelvis klä-der återanvänds. Av egna erfarenheter har jag även lagt märke till att människor ofta blandar ihop begreppen återvinning och återanvändning. Därför anser jag att förskoleverksamheten kan bidra till att barnen utvecklar ett bredare hållbarhetsperspektiv genom att särskilja begreppen. Sundgren (2011) menar att det är samhällets utveckling som formar och ställer nya krav på pedagogiken och undervisningen. Jag anser att förskollärare har goda möjligheter att lära bar-nen att återanvända exempelvis källsorteringsmaterial istället för att enbart återvinna det. Borg (2017) hävdar i sin studie att förskollärarens engagemang till att föra samtal och undervisa inom hållbarhet visar sig påverka barnen positivt och resulterar i att barnen skapar nya erfarenheter och kunskaper inom området hållbarhet.

Det är till följd av den här vetskapen om återanvändning som jag anser att det skulle vara intressant att undersöka förskolans arbetssätt gällande återanvändning av källsorterings-material. Genom att besitta kunskap om återanvändningens positiva påverkan på miljön menar jag att både förskollärare och barn kan utveckla sina kunskaper gällande hållbarhet. Jag anser att förskollärarens återanvändande av källsorteringsmaterial och inkluderar barnen i återanvän-dandet gynnar det deras pågående och framtida hållbarhetstänk. Därav anser jag att om förskol-lärarna inkluderar återanvändning i arbetet kan det bidra till att barnen utvecklar förståelse för att återanvändning är bättre än att återvinna.

2

1.1 Bakgrund

Att leva ett hållbart liv handlar om att motverka nedbrytningen av vår värld. Detta kan man motverka genom att ta ansvar över och bry sig om den värld man lever i. För att kunna besitta detta förhållningsätt bör undervisningen om hållbar utveckling redan starta i förskolan (Hede-falk, 2014). Därför finns det mål i förskolans läroplan som stödjer hållbar utveckling.

Läroplanen för förskolan (2018) lyfter att det är viktigt med en positiv framtidstro. För att barn idag ska kunna utveckla en positiv framtidstro krävs det av förskolan att agera inom ämnet hållbar utveckling. Undervisningen inom hållbar utveckling i förskolan ska stödja barnen så att de ges möjligheter att utveckla och tillägna sig ett varsamt förhållningsätt gällande vår miljö och samhälle. Genom undervisningen ska barnen även göras medvetna om hur människans dagliga val påverkar miljön. Barnen ska utveckla kunskaper om vilka val människor kan göra för att bidra till en hållbar utveckling. Deras undervisning gällande hållbar utveckling ska ut-mana och stimulera dem. Läroplanen för förskolan (2018) hävdar även att det är viktigt att undervisningen inom hållbar utveckling grundas på barnens tidigare kunskaper samt på deras nyfikenhet och intresse. Ärlemalm-Hagsér (2013) beskriver att lärandet för hållbar utveckling i förskolan ska utgå från en barncentrerad praktik, vilket handlar om att deras röster ska bli hörda och de ska få möjlighet att påverka lärarnas arbetssätt. Tar förskollärarna vara på barnens intressen, tankar och åsikter görs dem delaktiga i undervisningens olika moment.

Med hjälp av undervisningen inom hållbar utveckling i förskolan ska barnen göras medvetna om och bilda en förståelse för vilka orsaker som kan ligga bakom olika miljöproblem. Bildar de en förståelse för vilka orsaker det är som ligger bakom miljöproblemet som avdelningen valt att undersöka, resulterar det i att man kan föra en diskussion i undervisningen om varför miljö-problemet uppkommit och hur man ska göra för att lösa miljö-problemet. Det krävs att diskussionen man för tillsammans med barnen är kritisk och innefattar olika ställningstaganden och alterna-tiv. Det handlar om att lärare och barn erfarar ett förhållningsätt som innefattar kritisk hand-lingsförmåga vilket ska genomsyra undervisningen. Det kritiska förhållningsättet handlar om att man ska lära sig att ifrågasätta och diskutera det man redan tror är givet. Ifrågasättandet resulterar i att de medverkandes tankesätt och strukturer synliggörs. När tankesätten och struk-turerna har synliggjorts går det att förändra de kritiska handlingarna som inte fungerar (Hede-falk, 2014).

Hedefalk (2014) menar att undervisningen inom hållbar utveckling inspireras av de miljö- didaktiska perspektiven, om, i och för. Den undervisning som handlar om miljön handlar om att bilda förståelse av vår värld. Undervisningen i miljön inkluderar att barnen skaffar sig upp-levelser av vår värld när de befinner sig i den. Undervisningen handlar om att barnen intar ett ställningstagande för att kunna agera ur ett hållbarhetsperspektiv. Genom undervisningen arbe-tar förskollärare med barnens handlingar och inställningar.

1.1.1 Begreppsdefinitioner

Begreppet hållbar utveckling innefattar olika dimensioner, det handlar om den ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionen (Hedefalk, 2014). Hedefalk (2014) menar att den eko-nomiska dimensionen inom hållbar utveckling handlar om att värna om resurser och satsningar

3

på ekonomisk utveckling. Hedefalk beskriver vidare hur den sociala dimensionen inom hållbar utveckling innefattar människors beroende och påverkan på andra, vilket innefattar människans rättvisa, likheter och olikheter och det demokratiska förhållningsättet. Den miljömässiga di-mensionen handlar om att ta vara på och skydda ekosystemen, deras tjänster och återhämtning. Den miljömässiga dimensionen är en förutsättning för att de sociala och ekonomiska dimens-ionerna ska kunna utvecklas och fungera långsiktigt. De ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna ingår i processer där de integrerar och stödjer varandra (SOU 2004:104).

Begreppet undervisning handlar om de handlingar som förskolläraren utför för att rikta barnens uppmärksamhet mot ett visst undervisningsinnehåll. Förskolläraren och arbetslaget måste avgöra undervisningens upplägg (Hedefalk, 2014).

Begreppet återanvändning handlar om att ta vara på sådant man tänkt att göra sig av med, exempelvis genom att skänka bort eller använda materialet igen med ett syfte. Årligen slänger varje person i Sverige cirka 500 kilo avfall och därför bör vi återanvända mer, vilket även kallas återbruk (Naturskyddsföreningen, 2015).

Begreppet återvinning skrivs fram i den här studien. Om det inte går att återanvända ett material är nästa miljövänliga steg att återvinna det. Återvinning resulterar i ett sparande på vår världs resurser. Genom återvinning blir materialet som återvinns till ett nytt material som kan användas igen. Återvinning är en metod som gör att man sparar mer energi jämförelsevis vad människor gör av med vid nyproduktion av material. Återvinning sker då man sorterar ut käll-sorteringsmaterial bland annat kartong, glas och metall som sedan slängs i återvinningskärl som sedan processas och blir till nya produkter (Mittavtryck, 2020).

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att bidra med insikter i förskoleverksamhetens arbetssätt gällande håll-bar utveckling, med fokus på återanvändning av källsorteringsmaterial.

För att uppnå ovanstående mål har följande frågeställningar valts.

• Hur ser förskollärare på återanvändandet av källsorteringsmaterial? • Hur arbetar förskollärare med återanvändning?

• Vilka kunskaper anser förskollärarna att barnen får med sig genom arbetet med återan-vändning?

4

2

LITTERATURGENOMGÅNG

I sin forskning skriver Pramling Samuelsson & Park (2017) fram hur man kan nå en hållbarhet i världen genom att utbilda den nästa generationen människor. Barnens lärande gällande håll-barhet i världen är något som måste tas på allvar, och börja behandlas tidigt. För att samhället ska bli hållbart så måste det försvaras och upprätthållas av människans framtida generation, menar Pramling Samuelsson & Park (2017). Enligt Björneloos (2007) studie är nyckeln till hållbar utveckling utbildning och lärandet kan ses som en förutsättning för människans age-rande i världens olika utmaningar. De kunskaper människor bildar genom läage-randet kan påverka hur människorna väljer att omsätta kunskapen i en handling, vilket har en avgörande roll för om hållbar utveckling är möjligt. Den hållbara utvecklingen har sin utgångspunkt i samhället och i den individuella människans behov, samt dess förutsättningar och problem. Människor bör bilda förståelse för de frågor som berör deras framtid. Människor bör uppmärksamma det här då alla individer är beroende av naturen och dess resurser för att överleva (Björneloo, 2007).

Hedefalk (2014) och Pramling Samuelsson & Park (2017) skriver i sina forskningar att undervisningen inom den hållbara utvecklingen bör påbörjas redan i förskolan, för att tidigt börja undervisningen för barnen om varför människor bör tänka hållbart. Enligt Kahriman-Öztürk, m.fl., (2012) forskning att det är under barnens första levnadsår som de skapar sitt förhållningssätt rörande hållbar utveckling. För att barnen ska kunna erfara ett livslångt lärande inom hållbar utveckling bör undervisningen starta så tidigt som möjligt eftersom barnens vik-tigaste utvecklingsperiod pågår i de olika åldrarna som barnen är i under förskolans gång. För-skoleverksamheten har en betydande roll för barnen gällande undervisningen inom miljö och naturfrågor. Metoder som används i undervisningen av hållbar utveckling handlar om att minska, återanvända, respektera, reflektera, tänka om, återvinna och distribuera om. Undervis-ningen inom hållbar utveckling innefattar aktiviteter och olika projekt som hjälper barnen att skapa förståelse. Undervisningen inkluderar även olika perspektiv, värderingar och inlärnings-förmågor hos barnen (Kahriman-Öztürk m.fl., 2012).

Det framkommer i Ärlemalm-Hagsér & Sundberg (2016) forskning att majoriteten av respondenterna som deltog i forskningen beskrev värnandet av miljön genom att lyfta sparsam-heten av resurser och källsortering. Respondenterna associerade begreppen miljöfrågor och hållbar utveckling med kortfattade ord och meningar som exempelvis källsortering, sopsortera, ta vara på avfallet och sortera upp avfallet för återanvändning. Resultaten i Ärlemalm-Hagsér & Sundberg (2016) visar även att majoriteten av förskollärare uppgav att källsortering och åter-vinningsmaterial inkluderas i arbetet på deras förskola. De flesta förskollärare hävdade att det fanns plats för källsortering och ungefär hälften av förskollärarna beskrev att barnen fick an-vända återvinningsmaterialen fritt i sina lekar på avdelningen.

Ärlemalm-Hagsér (2012) lyfter i sin artikel att källsortering är ett vanligt kunskapsinnehåll i förskoleverksamhetens arbete gällande hållbar utveckling. Barnens delaktighet synliggörs i olika aktiviteter gällande avfallshantering, det är genom deras delaktighet som de introduceras till ett miljöarbete. Källsorteringsmaterialet och hur det hanteras har en central roll inom för-skolans miljöarbete. Barnens lärande i förhållande till källsorteringsmaterialet riktar sig främst mot återvinning av materialet men även mot att återanvända materialet i exempelvis

5

förskoleverksamhetens skapande. De lär sig att vara sparsamma och aktsamma med material, samt att återanvända både förbrukningsmaterial exempelvis källsorteringsmaterial och natur-material genom olika undervisningssituationer (Ärlemalm-Hagsér, 2012).

Hedefalk (2014) lyfter i sin avhandling att syftet med undervisningen av hållbar utveckling är att lära barnen att handla för förändringar. Det betyder att människors handlingar i dagsläget inte är funktionella ur ett hållbarhetsperspektiv, vilket är det som behöver ändras genom under-visning. Det krävs ett kritiskt ställningstagande för att kunna genomföra ett kritiskt handlande med utgångspunkten ur ett hållbarhetsperspektiv. Barnen i förskolan behöver stimuleras i olika situationer för att kunna handla kritiskt, situationerna ger barnen förutsättningar för att agera kritiskt i förskolans praktiska arbete. Hedefalk (2014) hävdar att man kan identifiera barnens undervisningssituationer genom att granska tre olika undervisningsprinciper. De tre olika undervisningsprinciperna visar de handlingar som privilegiers i situationerna. Resultatet syn-liggör i vilka situationer det finns förutsättningar för barnen att handla kritiskt. Inom undervis-ningsprincipen som grundas på fakta är syftet att förskollärarna lär ut hur vår värld fungerar, här lär sig barnen att hantera fakta. Inom undervisningsprincipen som grundas på normer är syftet att förskollärarna lär barnen att besitta ett moraliskt förhållningssätt och handlande. Den pluralistiska undervisningsprincipen handlar om att lära barnen att handla kritiskt, och vara kri-tisk till olika ställningstaganden och värderingar (Hedefalk, 2014).

Den pluralistiska undervisningsprincipen är den enda undervisningsprincip som ger barnen förutsättningar till att utveckla kritisk handlingsförmåga inom hållbar utveckling (Öhman, 2009). Syftet med den här principen är att skapa förutsättningar för barnen att förhålla sig kri-tiska i deras utforskande, undersökande, i diskussioner och i sitt ställningstagande. Det finns olika sätt för barnen att handla på, värderingar bör kopplas in i deras ställningstagande för att de ska kunna avgöra vilken handling som är mer rätt än någon annan. Barnen ska lära sig att kunna förhålla sig kritiskt i argumentationer med andra, i syfte för deras ställningstagande om vilken handling som de anser vara bäst. De ska i valet av handling vara medvetna om vilka konsekvenser handlingen medför (Hedefalk, 2014).

Borg (2017) beskriver i resultatet av sin studie att det är viktigt att barnen ges möjlighet att delta i diskussioner och undervisningssituationer som baseras på hållbar utveckling i både för-skolan och hemmen. Det är viktigt att undervisningssituationerna och diskussionerna lämpar sig barnets ålder, mognad och intresse. Barnens aktiva deltagande i diskussionerna och under-visningssituationerna kan resultera i att de ökar medvetenheten och kunskapen gällande hållbar utveckling, vilket sedan resulterar i att de i framtiden blir ansvariga medborgare (Borg, 2017; Hedefalk, 2014).

Ärlemalm-Hagsér (2012) hävdar i sin studie att det är viktigt att inkludera barnen i det hållbara arbetet genom att göra deras röster hörda. Det är viktigt att verksamheten är barncen-trerad för att deras inflytande ska hamna i fokus. Barnens inflytande i undervisningen handlar om att ge dem möjlighet till inflytande i sitt eget lärande, de ska få vara delaktiga i planerandet av aktiviteter. Barnen ska även få vara delaktiga i att utvärdera det individuella lärandet och de aktiviteter de får vara med att utforma. Genom att arbeta med barnens delaktighet på det här sättet så skapar de förutsättningar för att deras röster blir hörda. Det är viktigt att barnen ges

6

möjligheten till inflytande, vilket även höjer deras självkänsla och jaguppfattning som sedan påverkar de positivt gällande att göra sina röster hörda (Ärlemalm-Hagsér, 2012).

Borg (2017) hävdar att frågor som berör samhället, ekonomin och miljön ska influera de vardagliga samtalen i förskoleverksamheten för att barnen ska stimuleras i sina lärprocesser och meningsskapande. Förskollärarens roll i arbetet med hållbar utveckling är att hjälpa barnen att utveckla förståelse för människans olika livsstilar och hur miljön och samhället relaterar till varandra. Den tidiga inlärning om frågor som rör hållbar utveckling påverkar människans olika attityder, värderingar, kunskaper, medvetenhet och beteenden. Vilket har en viktig roll för fram-tidens hållbara samhälle (Borg, 2017).

’’När hållbarhet diskuteras i förskolsammanhang kommer frågorna ofta att handla om ”det lilla barnet” i relation till ”de stora frågorna’’ (Svedäng, Halvars, Elfström, & Unga, 2018, s. 239). I Svedäng, m.fl (2018, s. 239) forskning står det beskrivet att ’’förskolans pedagoger står inför viktiga utmaningar i sitt uppdrag att definiera och konkretisera vad hållbar utveckling kan innebära i förskolans dagliga verksamhet’’. I Ärlemalm-Hagsér och Sundberg (2016) studie visar resultaten att förskollärarna ofta inkluderar hållbarhetsfrågorna i sitt arbetssätt genom att låta barnen möta naturen eller arbeta med källsortering. Svedäng, m.fl (2018) lyfter i sin studie att möten med naturen som miljöundervisning leder inte enbart till att barnen automatiskt bildar ett miljövänligt förhållningsätt. Det som gör att de utvecklar ett miljövänligt förhållningsätt utöver möten i naturen handlar om att de bör delta i komplexa vardagsfrågor och samtal som bygger på människors relationer attityder och på de problem vi har i miljön. Förskollärare ska möta utmaningarna inom hållbarhetsarbetet. Om förskollärarna ständigt utvecklar sin profess-ionsutveckling inom ämnet hållbarhet, kan det resultera i att de ökar sin förmåga att ta på sig hållbarhetsfrågorna och på det viset blir arbetet självklarare och lättare menar Svedäng, m.fl (2018).

Pramling Samuelsson & Park (2017) hävdar att förskollärarna har en skyldighet gentemot världen att undervisa och påverka barnen i den näst kommande generationen för att nå en håll-bar framtid. Meningen är att göra håll-barnen medvetna om hur verkligheten faktiskt ser ut, det gäller att göra de medvetna av verkligheten så att de kan handla för den. De vuxna i barnens närhet, exempelvis förskollärare och föräldrar har ansvar över att lägga grunder för barnens kunskaper inom hållbarhet. Det handlar om att göra de intresserade av att handla och ta ställning i utvecklandet av en hållbar framtid (Pramling Samuelsson & Park, 2017).

Tidigare forskning som presenteras i studien utgör en grund för studiens syfte. Forskningen speglar studiens innebörd, vilket innefattar förskollärares arbetssätt gällande återanvändning, med fokus på källsorteringsmaterial. Enligt Björneloo (2007) är utbildningen nyckel till hållbar utveckling. Barnens kunskapande ses som en förutsättning vilket kan påverka människans age-rande. Detta har en avgörande roll för hur individers hållbarhetsperspektiv utvecklas. Hedefalk (2014) samt Pramling Samuelsson & Park (2017) poängterar att undervisningen gällande håll-bar utveckling bör starta redan i förskolan för att tidigt influera människor till ett brett hållhåll-bar- hållbar-hetstänk.

7

utveckling. Kahriman-Öztürk, m.fl., (2012) beskriver metoder som används i undervisningen inom hållbar utveckling. De lyfter att undervisningssituationerna exempelvis innefattar återan-vändning, återvinning och samtal vilket hjälper barnen att skapa förståelse för hållbarhet.

Studien poängterar även värnandet av miljön, sparsamhet och källsorteringsmaterial vilket även Ärlemalm-Hagsér & Sundberg (2016) lyfter i sin forskning. Ärlemalm-Hagsér & Sund-berg (2016) skriver att respondenterna i deras forskning beskriver värnandet av miljön genom sparsamhet av resurser och källsorteringsmaterial. Respondenterna poängterade att källsorte-ringsmaterial inkluderas i arbetssättet och undervisningen på förskolan. Barnen gavs även möj-lighet att använda materialet fritt i vardagsaktiviteterna på förskolan. Enligt Ärlemalm-Hagsérs (2012) forskning synliggörs barnens delaktighet i undervisningssituationerna gällande avfalls-hantering på förskolan, vilket innefattar barnens deltagande i diskussioner och reflektioner. Barnens deltagande kan resultera i en ökad medvetenhet och kunskap angående hållbar utveckl-ing.

Studien poängterar barnens influerande i förskollärarnas arbetssätt. Det här är något som Ärlemalm-Hagsér (2012) också lyfter i sin forskning. Hon beskriver att barnen lär sig att åter-använda, vara sparsamma och aktsamma med material i undervisningssituationerna vilket in-kluderas till stor del i skapandet på förskolan. Vikten av att influera undervisningen med bar-nens röster poängteras av Ärlemalm-Hagsér (2012). Hon menar att barnen ska ges möjlighet att påverka sin egen undervisning genom att få rösterna hörda.

Hedefalk (2014) hävdar att det krävs ett kritiskt ställningstagande för att utveckla ett kritiskt handlande. Ett kritiskt handlande kan ses som en förutsättning för människans agerande i för-hållande till hållbar utveckling. Förskollärarna har som uppgift att stimulera barnen till att ut-veckla ett moraliskt förhållningssätt, vilket handlar om att skapa lärdomar gällande kritisk hand-ling. I en bred utsträckning handlar detta om att göra barnen medvetna om olika konsekvenser handlingar får (Hedefalk, 2014). I Ärlemalm-Hagsérs & Sundbergs (2016) forskningsresultat synliggörs det att förskollärarna inkluderar hållbarhetsfrågor i barnens undervisning, framför-allt i möten med naturen och i undervisningen gällande återanvändning av material. Pramling Samuelsson & Park (2017) hävdar att förskollärarna i förskolan har i uppgift att göra barnen intresserade av att ta ställning och handla för en hållbar framtid.

Hållbarhetsfrågor, kritiskt ställningstagande och återanvändning inkludera som en central del i studien. Fler återkopplingar till tidigare forskning görs i studiens resultatdiskussion.

8

3

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

Studien förankras ur ett hållbarhetsperspektiv, med fokus på återanvändning. Fokuset läggs på återanvändning för att främst värna om miljön samt för att ge både barn och förskollärare en bredare insikt i ämnet hållbar utveckling. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det prag-matiska perspektivet, där tas John Deweys filosofi och den pluralistiska traditionen i beaktande. Att återanvända källsorteringsmaterial i barns lärprocesser är något som de flesta förskolor gör (Ärlemalm-Hagsér, 2012). Förskollärares dagliga reflektioner och samtal angående hållbar ut-veckling kan resultera i ett utvecklande av lärarnas och barnens kunskaper och leda till ett kri-tiskt handlande för en hållbar framtid (Pramling Samuelsson, & Park, 2017). Studiens teoretiska utgångspunkt är ett hjälpmedel till resultatet av datamaterialet. Reflektioner kring resultatet kopplat till den teoretiska utgångspunkten diskuteras senare i resultatdiskussionen i studien.

3.1 Pragmatiska perspektivet

Det pragmatiska perspektivet handlar om att barnet ska vara i centrum, det är viktigt att följa barnens intressen och grunda undervisningen på dem (Dewey, 2004). Deweys tankar gällande barns undervisning grundar sig på samhället. Det är samhällets utveckling som formar och stäl-ler nya krav på pedagogiken (Sundgren, 2011). Det är viktigt att förskollärare lägger en stor vikt på att ta vara på barnens intressen och låta deras intressen influera det pedagogiska arbets-sättet. Genom att fånga upp barnens intressen kan man synliggöra deras lärprocesser och se ifall de bildar nya kunskaper. Det är viktigt att förskollärare har kunskaper om barnens kapacitet, intressen och vanor i utformandet av undervisningen. Barnets intressen är ett uttalande som visar att hon/han befinner sig i sin kunskapsprocess. Nya kunskaper kan bara uppkomma genom sociala situationer i grupp. Människor är sociala individer som är i behov av samspel och kom-munikation (Elfström, 2014). Deweys tankar inom naturvetenskapen handlar om att barnens utbildning ska ske i praktiska sammanhang (Sundgren, 2011). Undervisningen ska vara präglad av barnens tidigare erfarenheter, en lärare ska lyssna in barnens behov och kunskaper (Elfström, 2014).

Elfström (2014) menar att barn lätt kan förlora lusten att bilda nya kunskaper på grund av en bristande undervisning. Läraren har i uppgift att styra upp utbildningen så att den grundas på barnens tidigare erfarenheter för att gynna dess lärande. De tidigare erfarenheterna hjälper bar-nen att se nästkommande erfarenhet ur ett annat perspektiv. Barbar-nens kunskapande ska inte en-bart vara rolig och nödvändigt för stunden utan även vara viktiga för framtiden. Läraren behöver tillgodose varje enskilt barn, läraren ska synliggöra vad i omgivningen som gör att barnen ut-vecklas och därför är det viktigt att läraren skapar en bra miljö runt om barnen. Den avgörande faktorn som bestämmer vilket material som fungerar bäst för barnets lärandeprocess handlar om individens behov och anlag (Elfström, 2014).

Learning by doing är ett begrepp inom det pragmatiska perspektivet och grundas på Deweys filosofi, det handlar om att man lär genom ett handlande exempelvis när man skapar, konstrue-rar och kommunicekonstrue-rar. Handlingen ska utgå ifrån ett mål vilket gör att handlingen blir menings-bärande. Barnen kan med detta begrepp i åtanke få en bredare och djupare förståelse och

9

kunskap om de får utföra ett praktiskt handlande. Barnens känslor och erfarenheter ska tas i beaktande i undervisningen. Förskollärare behöver ha en avsikt med den planerade undervis-ningen för barnen för att undervisundervis-ningen ska gynna dem. Förskollärare ska finnas där och stötta och vägleda barnen i undervisningen så att barnens kunskapande gynnas. Människan besitter olika egenskaper som kan förklaras som instinkter, det handlar om instinkten till det sociala, handlandet och undersökandet. Dewey menar att instinkterna är naturliga resurser som männi-skan besitter och måste tas till vara på av förskollärarna för att barnet ska utvecklas (Sundgren, 2011).

Den pluralistiska traditionen kan ses som ett pragmatiskt alternativ med fokus på hållbar utveckling. Miljöfrågorna innefattar konflikter mellan människors olika värderingar, intressen och synsätt. Förskolans undervisning inom hållbar utveckling ska spegla olika ställningstagan-den och åsikter. Barnen ska lära sig att vara kritiska till alla åsikter och ställningstaganställningstagan-den. Förskollärare ska främja olika ställningar så att man tillsammans kan diskutera, överväga och ta ställning för att bidra till en hållbar framtid. Det kan även förklaras genom att det sker demo-kratiska processer i barnens undervisning. Det handlar då om att förskollärare ska förbereda barnen att delta i diskussioner angående hållbarhet, framförallt för att barnen ska få överväga olika aspekter inom hållbar utveckling. Det här deltagandet leder till ett förberedande för ett demokratiskt framtida liv vilket resulterar i att de får mer delaktighet och kan påverka samhället i framtiden (Öhman, 2009; Hedefalk, 2014).

10

4

METOD

Valet av metod grundar sig på vad det är man vill undersöka. Metodens skillnader handlar om graden av flexibilitet. Valet av metoden kommer vara en avgörande roll i hur vi bearbetar ana-lysen, resultat och diskussion (Christoffersen & Johannessen, 2015).

4.1 Kvalitativa intervjuer

En kvalitativ metod tillåter mer spontanitet och blir därav mer flexibel. Interaktionen mellan forskare och informant går att anpassa mer utifrån den situation de befinner sig i. En kvalitativ metod är mer öppen vilket resulterar i att informanterna kan ge mer detaljerade svar. Utifrån informantens svar på förgående fråga kan man skräddarsy nästkommande fråga. Alla olika so-ciala interaktioner är unika och komplexa, en kvalitativ intervju synliggör komplexiteten och nyanser. Innehåller forskningens syfte och frågeställningar områden om informantens erfaren-heter och uppfattningar är en kvalitativ metod relevant (Christoffersen & Johannessen, 2015).

Kvalitativa intervjuer kan vara strukturerade eller öppna, det finns även en intervjumetod vilket är en innefattar både strukturerade och öppna intervjufrågor, vilket är halvstrukturerad intervju (Christoffersen och Johannessen, 2015). Undersökningen innefattar denna metod, halv-strukturerade kvalitativa intervjuer. De halvhalv-strukturerade intervjuerna är en metod som bidrar till en bredare information från informanterna vilket resulterar i en djupare förståelse från in-tervjuarens sida. Den halvstrukturerade intervjun utgår ifrån en intervjuguide vilket bildar ut-gångspunkten för intervjun (Christoffersen och Johannessen, 2015). Vidare poängterar Christoffersen och Johannessen (2015) att en intervjuguide innefattar fakta-, introduktions-, övergångs- och nyckelfrågor. Intervjun innefattar förbestämda frågor som är delvis öppna och delvis strukturerade. En halvstrukturerad intervju har en gynnsam balans mellan flexibilitet och standardiseringar (Christoffersen & Johannessen, 2015).

4.2 Urval

Sex informanter valdes ut för att delta i studien. Informanterna är legitimerade förskollärare på sex olika förskolor i Mellansverige. Tre av förskolorna har ett fokuserat arbetssätt på hållbar utveckling, varav två utav dem deltar i ett hållbarhetsprojekt och den tredje är titulerad med grön flagg. De andra tre förskolorna i studien har inget specifikt fokus på hållbar utvecklig. Förskolor med olika inriktningar valdes ut för en variation i intervjusvaren. Med variationer i intervjusvaren menar jag att skillnader kan synliggöras i förskollärarnas berättande om deras arbete med återanvändning för hållbar utveckling. Jag har valt att benämna förskollärarna för A, B, C, D, E, F.

4.3 Datainsamlingsmetoder

Metoden i studien är kvalitativ, datainsamlingsmetoden är halvstrukturerade intervjufrågor (se bilaga 3). Christoffersen och Johannessen (2015) menar att intervjufrågornas uppgift är att svara på studiens frågeställningar. Därav skapades intervjufrågorna i studien utifrån en intervjuguide,

11

framförallt för att säkerhetsställa att frågorna svarade på frågeställningarna. Christoffersen och Johannessen (2015) menar att i skapandet av en intervjuguide börjar forskaren att bena ut cen-trala delteman ifrån frågeställningarna. Utifrån olika delteman skapas intervjufrågor som är till för att informanten ska kunna ge intervjuaren fördjupad information. Under intervjun lyfts frå-gorna som oftast följer en specifik ordningsföljd (Christoffersen & Johannessen, 2015).

Därefter skrevs en lista på hur intervjutillfällena skulle framskrida, exempelvis hur de skulle inledas, vad de skulle innehålla och hur de skulle avslutas (Bilaga 4). Efter att listan var klar gjordes tre pilottester på intervjun för att ta reda på om den var ansenlig eller om den behövde korrigeras. Redan andra veckan under examensarbetets start ringde jag runt till rektorer på för-skolor i Mellansverige för att ställa en förfrågan om att ringa runt till avdelningar och fråga de anställda om de var villiga att delta i en intervju. De flesta rektorer gav ett godkännande medan några få svarade att deras anställda redan hade studenter som var inbokade vilket resulterade i att de inte kunde ställa upp. I telefonsamtalen med förskollärarna förklarades studiens syfte, anonymitet, sekretess, inspelning med samtycke samt att intervjun skulle ta ca 15–25 minuter att genomföra. Jag poängterade att intervjun kunde ske via zoom (videochattprogram), telefon eller i verkligheten. Anledningen till att förskollärarna fick välja fritt av dessa var på grund av den rådande pandemin Covid-19, för att minska risken för smittspridning.

När informanterna tackat ja till deltagandet frågade jag ifall jag kunde komma ut till

tillhörande förskola när de befann sig utomhus innan intervjun för att lämna informationsbrev och få en påskrift på samtyckesblanketten. Informationsbrevet skickades även ut till några för-skollärare via mejl. Förskolorna jag samtalade med vidtar alla försiktighetsåtgärder vilket be-tyder att de inte tar in personer i verksamheten utifrån. Därav valde fem förskollärare att ge-nomföra intervjun via telefon och en utav dem valde att träffas på ett bibliotek i Mellansverige. Intervjuerna spelades in under samtycke från förskollärarna, de spelades även in på ett säkert sätt så att deras personuppgifter förblir anonyma. Under en vecka hade jag fått tag i sex infor-manter som ville delta och genomfört intervjuer tillsammans med dem. Samtyckesblanketterna från informanterna visades upp med försiktighetsåtgärder till handledaren genom ett zoommöte, för att inte riskera att avslöja deltagarnas personuppgifter då mejl inte är lika säkert.

4.4 Transkribering

Efter att data samlats in till studien gjordes en transkribering utav de inspelade intervjuerna. Att transkribera det insamlade datamaterialet är det första steget som görs i analysen. Transkription är en process där man skriver ned det insamlade datamaterialet och skapar sig en helhetsbild över det. Processen innefattar att man skriver ned det som sägs från inspelningen av intervjun och presenterar det på ett stiliserat sätt i skriven form. Det finns inga regler på att man behöver skriva ned allt som sägs under intervjun, ett mindre sjok av intervjun i skriven form är till hjälp för att kunna identifiera olika fenomen i samtalet. Identifikationen av fenomenenen är ett hjälp-medel senare i analysen av transkriberingen (Wiggins & Eriksson Barajas, 2019). Jag valde att lyssna på datamaterialet samtidigt som anteckningar fördes av ned i ett Word dokument. Alla ord inkluderades inte i transkriptionen, den fakta som var relevant och besvarade intervjufrå-gorna plockades ut och transkriberades.

12

4.5 Fenomenografi

Den valda metodansatsen till studien är fenomenografi. Dahlgren och Johansson (2019) beskri-ver att fenomenografi som metodansats är utvecklad för att analysera data från enskilda indivi-der, för det mesta insamlade genom halvstrukturerade intervjuer. Det är en metodansats som är väl lämpad för att beskriva och analysera människors tankar om olika fenomen i omvärlden. Människan sätt att möta och förstå världen är det som ligger till grunden för människans lärande som pågår hela livet. Människan kommer med jämna mellanrum att ändra sin förståelse av världen och det beror på de olika fenomen de stöter på under livets gång. fenomenografi är en metodansats som kan användas i forskningar genom att göra fenomenografiska analyser (Dahl-gren och Johansson, 2019). Utgångspunkten i fenomenografi handlar om människans olika sätt att uppfatta fenomen i världen, Dahlgren och Johansson (2019, s. 179) menar att ’’en uppfatt-ning är således ett sätt att förstå något eller ett sätt att erfara något’’.

En uppfattning kan uttryckas på olika sätt vilket gör att det blir en utmaning för andra människor att begripa olika sätt att förstå världen. Fenomenografin fokuserar på människans olika varierande uppfattningar istället för likheterna. Informationen som samlas in inom Feno-menografin är intervjuer som är tematiska och halvstrukturerade. Det handlar om att intervju-erna kan sammanfattas inom ett tema och svaren är inte förbestämda svarsaltintervju-ernativ. Intervjuer inom metodansatsen resulterar i att informanterna kan besvara frågan fritt med egna ord feno-menografiska intervjuer kräver djupa och detaljerade svar och då kan intervjuaren ställa följd-frågor för fördjupad information av informanter, det här kallas även probing. Det är viktigt att spela in fenomenografiska intervjuer så att intervjuaren sedan kan transkibera intervjun i sin helhet. Genom transkription av datainsamlingen kan analysarbetet ske på ett tillförlitligt och grundligt sätt (Dahlgren & Johansson, 2019).

4.5.1 Fenomenografisk analys

Modellen för fenomenografisk dataanalys innefattar sju steg (Dahlgren & Johansson, 2019). Nedan beskrivs hur en analys av en transkribering genomförs i den fenomenografiska dataana-lysen.

Steg 1: Handlar om att bekanta sig med informationen. Transkriberingen kan läsas ett flertal

gånger för att få en djupare förståelse för informationen. Under läsningen av transkriberingen kan det föras anteckningar och överstrykningar på ord och meningar som forskaren anser cen-trala (Dahlgren & Johansson, 2019).

Steg 2: Här startar analysen, det här steget i processen kallas kondensation. Här skiljer man ut

centrala och viktiga uttalanden, vilket man gör genom att dela in stycken i intervjuerna i olika grupper. De olika styckena från intervjuerna ska ge en helhetsbild över intervjun. Styckena kommer att vara en grund i analysprocessen gällande olika jämföranden (Dahlgren & Johans-son, 2019).

13

Steg 3: Här sker jämförelsen av de olika styckena. ’’fenomenografins primära mål är att urskilja

variation eller skillnader mellan uppfattningar, för att kunna göra detta bör forskaren också leta efter likheter’’ (Dahlgren och Johansson, 2019, s. 186).

Steg 4: I det här steget ska alla likheter och skillnader grupperas i olika grupper för att försöka

relatera till varandra (Dahlgren & Johansson, 2019). Grupperna av likheter och skillnader pre-senteras i resultatdelen (Figur 1).

Steg 5: I det här steget artikuleras kategorierna, det handlar om att sätta likheterna i centrum.

Forskaren ska vara kritisk och bestämma vart gränsen mellan uppfattningar ska sättas. Det handlar om att bestämma hur bred variationen i en kategori ska vara (Dahlgren & Johansson, 2019). Artikulationen av kategorierna presenteras i resultatdelen (Tabell 1).

Steg 6: I det här steget ska forskaren namnge de nya kategorierna. Genom att sätta ett namn på

varsin kategori resulterar det i att det mest signifikanta materialet framträder. Namnen på kate-gorierna talar om vad de handlar om samt synliggör vilka likheter och skillnader som finns (Dahlgren & Johansson, 2019). Namnen på kategorierna presenteras i resultatdelen (Tabell 2).

Steg 7: Det sista steget kallas för den kontrastiva fasen. Här jämförs de olika kategorierna med

varandra för att synliggöra ifall de kan rymmas inom fler kategorier. Det är i det här steget som enligt Fenomenografin kallas att skapa ett utfallsrum där resultaten presenteras. Här kan kate-gorierna kopplas ihop med exempelvis frågeställningarna i studien (Dahlgren & Johansson, 2019). Studiens kontrastiva fas presenteras via (Tabell 3) i resultatdelen.

4.6 Etiska överväganden

Hänsyn till deltagande har tagits i studien och behandlats utifrån lagen om GDPR. GDPR är en lag som gäller i hela Europa och innebär att personuppgifter i studien får samlas in och när undersökningen är godkänd görs informationen obrukbar (Karlstad Universitet, 2020). Inform-ation om GDPR har skickats ut till de deltagande i studien genom ett informInform-ationsbrev och samtyckesblankett (Bilaga 1 & 2).

De forskningsetiska riktlinjer studien förhållit sig till vid genomförande av de kvalitativa intervjuerna grundas på Vetenskapsrådets riktlinjer. Riktlinjerna som forskaren ska utgå ifrån är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Forskaren i studien har som uppgift att förhålla sig till informationskravet, vilket handlar om att informera informanterna om forskningen och forskningens syfte. Samtyckekravet handlar om att infor-manterna i forskningen har rätt till att själva bestämma över sitt deltagande i forskningen genom att svara på en samtyckesblankett. Konfidentialitetskravet handlar om att informanternas per-sonliga uppgifter i studien ska ges konfidentialitet. De uppgifter som forskaren samlar in ska förvaras och samlas in på ett sätt så att obehöriga inte kan ta del av uppgifterna. Nyttjandekravet handlar om att den insamlade informationen från informanterna endast får användas som är för den gällande studiens forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2017; Christoffersen & Johannes-sen, 2015).

14

mycket viktig roll för forskningens kvalitet, genomförande och hur resultat av forskning på ett ansvarsfullt sätt kan användas för att utveckla vårt samhälle’’. I studien lyfts inte personliga uppgifter av informanterna som deltagit. Pedagogerna och dess tillhörande förskola kommer att benämnas med en varsin bokstav i studien.

Med informationskravet i beaktande valde jag att skicka/lämna ut ett informationsbrev till informanterna. Informationsbrevet innehöll uppgifter om mig och studien, hur de deltagandes uppgifter skulle komma att behandlas samt information om informanternas rättigheter (Bilaga 1). Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet beskrevs även för informanterna genom inform-ationsbrevet och vid intervjutillfället. Efter att informanterna läst genom informinform-ationsbrevet efterfrågades deras samtycke till att delta i studien genom en påskrift på samtyckesblanketten, här togs samtyckeskravet i beaktande. Samtyckesblanketten innehåller upprepad information om att informanten har rätt att avbryta deltagandet i studien oavsett anledning (Bilaga 2). För att intervjuerna skulle utgå utifrån samma utgångspunkt arbetades det fram en mall med tydliga punkter att följa vid intervjutillfället (Bilaga 4). Under intervjutillfället valde jag att beskriva och upprepa informantens rättigheter i studien, hur deras personuppgifter kommer att behandlas och hur intervjun spelas in för att säkerhetsställa att ingen obehörig kan ta del av den. Det del-gavs även information om hur länge inspelningen kommer att sparas innan den förstörs (Bilaga 3).

4.7 Validitet, generaliserbarhet och reliabilitet

Insamlat datamaterial är representationer av verkligheten. Frågan som ofta uppkommer i en studie är hur relevant det insamlade datamaterialet är till studiens syfte. Begreppet som används för att beskriva det här är validitet. Det handlar alltså om att undersöka om datamaterialet är relevant till vad som undersöks i studien (Christoffersen & Johannessen, 2015). Bjereld, Demker och Hinnfors (2018, s. 102) förklarar att en enkel beskrivning av begreppet validitet kan översättas till’’ i vilken utsträckning vi verkligen undersöker det vi avser att undersöka’’. Christoffersen och Johannessen (2015) menar att det är viktigt att forskaren till studien samlar in data som är trovärdig och väsentlig utifrån studiens syfte och frågeställningar. Fejes och Thornberg (2019) lyfter vikten i att forskaren använder sig av en datainsamlingsmetod som bidrar med en bred och djup förståelse för fenomenet som undersöks, framförallt för att stärka validiteten i studien. Valet av datainsamlingsmetoden jag ansåg vara mest passande för datain-samlingen var kvalitativa intervjuer. Jag anser att intervjuer var ett relevant metodval för att försöka bilda en förståelse för hur förskollärare förhåller sig till återanvändandet av källsorte-ringsmaterial, samt få en förståelse för förskollärarens uppfattningar av barns kunskapande ge-nom återanvändning.

För att nå en stark validitet i studien ska metoden och analysen mäta det som aves att mätas menar Bjereld m.fl. (2018). Till studien har jag valt en datainsamlingsmetod och en analysme-tod som mäter det som avsetts att mätas. Jag har valt meanalysme-toder som svarar och är relevant till studiens syfte och frågeställningar. Hade exempelvis observationer gjorts i undersökningen hade fördjupningen i datamaterialet uteblivit. Därav valdes metoden intervjuer, eftersom inter-vjuer är en metod som ger fördjupad data. Kvalitativa interinter-vjuer är en metod som resulterar i

15

att datamaterialet blir fylligt och detaljerat menar Christoffersen och Johannessen (2015). En svaghet i studien är att intervjuer enbart genomfördes med förskollärarna på förskolan, något som hade stärkt validiteten i studien hade varit ifall intervjuer även hade genomförts tillsam-mans med barn. Framförallt för att få en djupare uppfattning om deras kunskapande gällande återanvändning. Däremot anser jag att förskollärarna i studien kunde synliggöra barnens kun-skaper och sammanställa de på ett tydligare sätt.

Generaliserbarhetens innebörd handlar om vilken utsträckning studiens resultat inkluderar exempelvis andra människor eller verksamheter som inte deltagit i studien (Thornberg & Fejes, 2019). I studien inkluderas sex intervjuer med en förskollärare på var sin förskola i Mellansve-rige. Tre av förskoleverksamheterna i studien har fokus på hållbar utveckling och de andra tre har inte det. Förskolorna och förskollärarna valdes ut, det gjordes genom att jag sökte reda på olika förskolor som har fokus på hållbar utveckling och inte. Jag ringde runt till olika förskolor och förskollärare tills jag hade fått sex förskollärare som var villiga att delta i en intervju. Jag anser att studien är till viss del generaliserbar eftersom den inkluderar förskollärare i olika åldrar och olika förskollverksamheter i Mellansverige. För att säkerhetsställa att datainsamlingen in-nefattar en högre nivå av generaliserbarhet skulle jag behövt mer tid till undersökningen samt mer tid till intervjuer, vilket hade höjt generaliserbarheten.

Reliabilitet handlar om hur tillförlitligt datamaterialet i studien är. Noggrannheten i studiens datamaterial har en avgörande roll för hur hög tillförlitligheten är i studien. Noggrannheten innefattar datamaterialet, metoden för datainsamlingen och analysmetoden till bearbetningen av datamaterialet. För att skapa en hög tillförlitlighet i studien krävs det att försöka få fram en sådan exakt information som möjligt. För att stärka tillförlitligheten i en studie kan samma undersökning upprepas (Christoffersen och Johannessen, 2015). Reliabiliteten kan alltså besk-rivas med följande fråga, hade studiens resultat påverkats och förändrats ifall samma studie hade upprepats? (Bjereld, m.fl., 2018). Om resultaten av den upprepade studien blir densamma tyder detta på en hög reliabilitet. Även andra forskare kan undersöka samma fenomen för att pröva tillförlitligheten i studien (Christoffersen och Johannessen, 2015).

Valet av förskollärarna och förskoleverksamheterna i studien valdes ut. Efter det slumpades telefonnummer ut och därefter planerades det in intervjutillfällen med informanterna. Bjereld, m.fl. (2018) beskriver hur intervjusituationen kan påverkas och utvecklas utifrån informantens och intervjuarens personkemi. Personkemin har en betydande roll när det handlar om vilka svar informanter delger. Personkemin kan påverka svaren av intervjufrågorna som ställts i en inter-vjusituation menar Bjereld, m.fl. (2018). Informanterna i studien fick välja att delta i intervjun via telefon på grund av den rådande pandemin Covid-19. Informanterna valde mestadels att delta genom en telefonintervju, vilket möjligtvis kan påverka personkemin mellan intervjuare och informanter.

Kroppsspråket är något människor använder i dialoger med varandra vilket jag anser kan påverka personkemin. I dialoger kan tolkningar av kroppsspråket göras, exempelvis en infor-mant som svarar på ett positivt sätt på en fråga men samtidigt rynkar på ögonbrynen kan tolk-ningar och uppfatttolk-ningar göras. Felaktigheter i tolkningen av intervjusvaret kan framkomma om man inte ser varandra under intervjun. Till exempel kan telefonintervjuer lyftas, om man inte ser informantens kroppsspråk anser jag att det kan göras felaktiga tolkningar utav

16

intervjusvaren. Via en telefonintervju kan inte intervjuaren och informanten se varandras kroppsspråk vilket troligt kan ha en betydelse för personernas kemi. Därav anser jag att person-kemin kan påverka svaren som informanten delger intervjuaren. Personperson-kemin har en betydande roll gällande reliabiliteten i undersökningen. Skulle studien omprövas hade den behövt ske på exakt samma sätt för att reliabiliteten i studien ska stärkas (Bjereld, m.fl., 2018). Hade vissa av intervjuerna omprövats och istället genomförts via möten i verkligheten hade studien möjligtvis fått ett annat resultat i datainsamlingen, vilket jag anser hade sänkt reliabiliteten i studien.

17

5

RESULTAT

Resultatet i studien presenteras utifrån studiens tre frågeställningar. Utgången av frågeställning-arna förklaras genom användandet av den fenomenografiska analysen som beskrivits i metod delen i studien. Nedan beskrivs hur jag gick tillväga i analysen av resultatet med hjälp av en fenomenografisk analysmetod

5.1 Analysen av resultatet

Steg 1: Transkriberingen lästes ett flertal gånger för att förstå informationen djupare. Under

läsningen fördes det anteckningar och överstrykningar på ord och meningar som jag ansåg var centrala.

Steg 2: Jag delade upp alla intervjustycken utifrån varje tillhörande intervjufråga, vilket jag

valde att göra digitalt i ett Worddokument.

Steg 3: I det här steget strök jag över de likheter och skillnader som jag synliggjorde i styckena

i Worddokumentet. Jag valde även att stryka över andra viktiga citat från informanterna som var relevanta till undersökningen.

Steg 4: Jag valde att konstruera grupper digitalt. Utifrån grupperingen av likheter och skillnader

fick jag ut 20 kategorier som presenteras nedan (Figur 1).

Steg 5: I det här steget placerade jag in de 20 olika grupperna i fem väsentliga kategorier som

18

Steg 6: I det här steget namngav jag de nya kategorierna. Namnet på kategorierna förklarar vad

de handlar om. Namnen förklarar även vilka likheter och skillnader som finns i kategorierna (Tabell 2).

Den första kategorin:. Jag delgavs information med många variationer på förklaringar av varför det var bra att återanvända källsorteringsmaterial. Skillnaderna och likheterna mellan informan-terna var tydliga och därav använde jag dem i analysen. Informaninforman-terna lyfte begreppen

19

ekonomiskt, miljövänligt, pågående arbetssätt och utvecklingsområde vilket jag satte samman

i en kategori med namnet, Återanvändning (Tabell 3).

Den andra kategorin: Informanterna lyfte att återanvändning av källsorteringsmaterial är roligt för både barn och pedagoger att arbeta med. De menade även att många barn ansåg det vara

negativt att det fann mycket skräp i skogen när de hade skräpplockardag, men att det då även

var inspirerande när de fick återanvända skräpet. Informanterna lyfte även att det är viktigt att lyssna in barnen och att barn, förskollärare och förskolor kan inspirera varandra med arbetet. Dessa tre kategorier kopplade jag samman och namngav Sinnesstämning (Tabell 3).

Den tredje kategorin: Informanterna lyfte många varierande exempel på vart det återanvända källsorteringsmaterialet användes. De kategorier som lyftes var mestadels skapande men även

språk, matematik, konstruktion och biologi. Därav valde jag att döpa kategorin till, Används i

(Tabell 3).

Den fjärde kategorin: Informanterna berättade hur viktigt det var att arbeta för en hållbar ut-veckling. De poängterade att barnen är mycket väl medvetna om vad som krävs av dem för att

bidra med en hållbar framtid. De menade även att barnen har en bred förståelse för samband i naturen. Citat från en informant ’’Jag är helt övertygad om att vi har en ny generation på gång,

som faktiskt kommer att ta bättre hand om miljön än vad vi har gjort hittills’’. Informanterna lyfte många olika exempel på vilka kunskaper barnen får med sig av arbetet med både

återan-vändning och återvinning därav valde jag att namnge den här kategorin till, Barns kunskaper

(Tabell 3).

Den femte kategorin: Informanterna berättade under intervjun om olika typer av källsorterings-material som återanvänds på förskolorna. Alla deltagande förklarade att de använde sig av materialet kartong medan en informant lyfte materialet plast. Därav valde jag att ta med de två olika materialen eftersom skillnaderna och likheterna var självklara. Jag valde att döpa den här kategorin till källsorteringsmaterial (Tabell 3).

Steg 7: I det sista steget kopplar jag ihop kategorierna till mina frågeställningar. Här synliggörs

det att de olika kategorierna kan placeras en eller fler gånger under frågeställningarna (Tabell 3).

20

Sinnesstämning finns med under första frågeställningen som handlar om förskollärares syn på

arbetet med återanvändning. Förskollärarna poängterade att det är ett inspirerande arbetssätt där man kan inspireras av andra i arbetet för hållbar utveckling. Kategorin Återanvändning place-rades under frågeställningen om förskollärares syn på återanvändningen av källsorterings-material, eftersom det handlar om lärarnas intentioner om återanvändning (Tabell 3).

Under frågeställningen om hur förskollärarna arbetar har jag placerat ut kategorierna:

Källsor-teringsmaterial, Återanvändning och Används i. Eftersom det ger en konkret förklaring om

vilket källsorteringsmaterial som återanvänds och hur förskollärare inkluderar materialet i bar-nens undervisning (Tabell 3).

Att sinnesstämning finns med under frågeställningen om vilka kunskaper barnen får av arbetet handlar om att barnen lär sig medan de handlar. När barnen plockar skräp i naturen lär de sig att skräpet har en negativ effekt på miljön, samtidigt inspireras barnen till att återanvända eller återvinna skräpet för att göra något bra för miljön. Kategorin Barns kunskaper ingår även den här frågeställningen eftersom det ger en konkret överblick över vad barnen lär sig genom arbetet med återanvändning (Tabell 3).

5.2 Förskollärarnas syn på återanvändning av källsorteringsmaterial

21

5.2.1 Sinnesstämning och Återanvändning

Resultatet visar att majoriteten av förskollärare ser återanvändandet som ett miljövänligt och inspirerande arbetssätt för att bidra med hållbar utveckling. Förskollärarna beskrev att återan-vändning främst handlar om att allt inte behöver slängas utan det går att återanvända i barnens lärprocesser med fokus ur ett miljövänligt perspektiv. Samtidigt menar hälften av förskollärarna att de även ser återanvändandet av källsorteringsmaterialen ur en positiv ekonomisk synvinkel (Tabell 4). Nedan beskriver förskollärare varför återanvändning inkluderas i deras arbete

’’Vi försöker återanvända material så mycket som det bara går, dels för att spara in på de pedagogiska pengarna och istället använda de på något som är dyrare. Men vi vet även att barnen älskar att arbeta med källsorteringsmaterial’’ (Förskollärare C).

Vi har ett väldigt litet verksamhetskonto, då blir det ju att man får använda saker som redan finns och är gratis. Barnen gillar att exempelvis limma, klistra, klippa och skapa saker helt själva utan att man som förskollärare vägleder dem. Därför är det bra att barnen kan använda sig av källsorteringsmaterial vilket finns i överflöd hos oss. Vi får istället lägga de pengarna vi har på färg och färgat papper med mera, så-dant som man inte kan plocka någon annanstans ifrån’’ (Förskollärare D).

Förskollärarna i citaten ovan lyfter att de pedagogiska pengarna är begränsade och därför är det bra att återanvända så mycket som möjligt och istället köpa in stödmaterial. Förskollärarna me-nar att alla förskolor, förskollärare och barn kan inspirera varandra till att arbeta med återan-vändning för att bidra till en hållbar utveckling. Förskollärare C lyfter bland annat att man ska agera förebilder för barnen i arbetet för en hållbar framtid. Majoriteten av förskollärna beskriver att de ser källsorteringsmaterialet som ett lättillgängligt och roligt material för barnen att an-vända i lärprocesserna (Tabell 4).

Tabellen som presenteras nedan inkluderar de sex respondenterna i studien, varje enskild re-spondent kan representera fler svarsalternativ.

Tabell 4: Beskrivande ord, hur lärarna ser på återanvändandet av källsorteringsmaterial. Svarsalternativ Antal förskollärare

Inspirerande arbetssätt 5 st

Ekonomiskt arbetssätt 3 st

Roligt arbetssätt 5 st

Miljövänligt arbetssätt 6 st

Lättillgängligt 6 st

De flesta förskollärarna beskriver att det går att se möjligheter i alla källsorteringsmaterial som återanvänds. Förskollärarna menar att arbetet med återanvändningen är en aktiv pågående pro-cess där barnen lär sig att kritiskt argumentera och ta ställning för en hållbar utveckling. Förs-kollärarna hävdar att dagens slit och slängsamhället har en negativ påverkan på miljön.

’’Vi återanvänder framförallt för att göra barnen uppmärksamma på det slit och slängsamhället vi lever i. Vi vill visa dem att det går att återanvända alla olika material för att gynna miljön’’ (Förskollärare A).

22

Därav menar förskollärarna att de är viktigt att agera förebilder för barnen, vara kreativa och hitta lösningar tillsammans. Till exempel genom att återanvända källsorteringsmaterial för att bromsa den negativa miljöpåverkan.

5.3 Förskollärarnas arbete med återanvändning

Kategorierna Källsorteringsmaterial, Används i och Återanvändning kopplas samman till den andra frågeställningen: Hur arbetar pedagogerna med återanvändning?

5.3.1 Källsorteringsmaterial, Används i och Återanvändning

Alla förskollärare berättade att källsorteringsmaterialet främst används i den skapande verk-samheten. Majoriteten av dem lyfte även källsorteringsmaterialet som ett material för konstrukt-ion. Källsorteringsmaterialet går att använda i olika slags aktiviteter tillsammans med barnen hävdar majoriteten av förskollärare. De lyfter att materialet inkluderas i bland annat undervis-ningssituationer, barnens fria lek och aktiviteter. Majoriteten av förskollärare beskriver att materialet inkluderas i avdelningens olika projekt. De berättar att projekten innehåller olika ämnen och fokusområden för att konsolidera barnens lärande. Förskollärarna i studien anser att materialet generellt inkluderas i hela deras förskoleverksamhet (Tabell 5).

’’Mjölkkartonger är bra till att göra isblock av, vilket vi gör på vintern tillsammans med barnen. Vi fyller mjölkkartongerna med vatten och låter de frysa, sedan plockar vi ur isen och bygga med dem ute. Vi har gjort fågelholkar utav mjölkkartonger. Vi har även gjort mycket skulpturer av skräp vi hittat i naturen under skräpplockardagar, som sagt blir det mycket skapande med källsorteringsmaterialet’’ (Förskollärare A). ’’På vintern har vi fryst in vatten i mjölkkartonger och sedan försökt att bygga en iglo tillsammans med barnen på vår gård. Mjölkkorkarna brukar vi använda som exempelvis hjul då vi har gjort bussar av mjölk-kartonger’’ (Förskollärare B).

’’Barnen brukar måla mjölkkartonger som de sedan kan använda som byggklossar, därav deltar de i en konstruktionslek tillsammans’’ (Förskollärare E).

Fem förskollärare beskriver att barnen använder källsorteringsmaterialet för att konstruera till-sammans genom att delta i konstruktionslekar. Några förskollärare lyfter att källsorterings-materialet inkluderas i andra ämnen som språk, matematik och biologi (Tabell 5). En förskol-lärare beskriver språk som ett ämne där olika källsorteringsmaterial kan återanvändas. En annan förskollärare berättar att barnen ges möjlighet till deltagande i matematisk undervisning. Förs-kolläraren beskriver att arbetslaget och barn testar och problemlöser tillsammans emellanåt med hjälp av det återvunna källsorteringsmaterialet. Två förskollärare berättar att de inkluderar käll-sorteringsmaterialet i ämnet biologi. De förklarar att barnen planterar i mjölkkartonger inomhus som de sedan kan ta med hem eller plantera i utemiljön på förskolan. En annan förskollärare lyfter att avdelningen inkluderat källsorteringsmaterial i kompostering och nedbrytning. Han/hon menar att barnen deltar i experiment som görs med komposteringen, vilket beskrivs i ett av citaten nedan.

’’Vi har skrivit bokstäver på mjölkpaketskorkar som barnen sedan bildat ord utav. Korkarna är ett bra material att använda i undervisningen inom språk’’ (Förskollärare E).

23

’’Barnen får ibland pröva hur många eller mycket av något som får plats i ett källsorteringsmaterial, i denna undervisningssituation räknar vi till exempel volym’’ (Förskollärare F).

’’Barnen deltar i komposteringen vi har, vi låter faktiskt barnen utöva experiment i den. De prövar emellanåt att lägga i olika typer av källsorteringsmaterial i komposteringen som exempelvis tidningspapper, kartong och plast för att undersöka nedbrytningsprocessen och hur lång tid det tar ’’ (Förskollärare A).

Tabellen som presenteras nedan inkluderar de sex respondenterna i studien, varje enskild re-spondent kan representera fler svarsalternativ.

Tabell 5: Beskrivande ord, hur används källsorteringsmaterialet i förskollärarens arbete.

Svarsalternativ Antal förskollärare

Skapande 6 st

Konstruktion 5 st

Språk 1 st

Matematik 1 st

Biologi 2 st

Barnens fria lek 4 st

Den vanligaste beskrivningen av källsorteringsmaterial som återanvänds är materialet kartong. Andra källsorteringsmaterial återanvänds, däremot synliggjordes större skillnader i vilket material förskollärarna återanvände i verksamheten. Detta beskrivs i tabellen nedan (Tabell 6). ’’Vi återanvänder blöjkartonger, mjölkkartonger, toarullar och flingpaket. Vi använder mycket material i papp eller kartong. Vi får inte så många saker i plast så det sparar vi inte lika mycket på’’ (Förskollärare F).

Tabellen som presenteras nedan inkluderar de sex respondenterna i studien, varje enskild re-spondent kan representera fler svarsalternativ.

Tabell 6: Beskrivande ord, vilket källsorteringsmaterial används i förskollärarens arbete.

Svarsalternativ Antal förskollärare

Kartong 6 st

Papper/tidningar 2 st

Glas 1 st

Plast 4 st

Metall 1 st

Hälften av förskollärarna berättade att återanvändandet av källsorteringsmaterialet är ett på-gående arbete för att skapa medvetenhet hos barnen för hållbar utveckling. Förskollärarna be-skrev att de förde regelbundna samtal tillsammans med barnen om varför de återanvänder material och vad det kan bidra till.

’’Vi frågar alltid barnen vad de tycker vi kan göra med källsorteringsmaterialet vi tar fram. Det är viktigt att de inkluderas och får vara kreativa, samt komma med idéer. Kommer de med spontana idéer tar vi pedagoger alltid vara på dem för att fånga upp och möta barnen. Vi utgår alltid utifrån barnens intressen och vi har regelbundna