VLT NING

ÅR S REDOVI S N I N G

•

^{V L T A B 2}

^{o o ,}

VLT ^IA1rn

liiHIIN(llll • lYA MEDIER •lRYCK!IIEI

W l T H S UMM A RY IN ENG l S H

Kort om VLT AB 2000/2001 3

VD har ordet 4

VLT-aktien 8

Mediabranschen 1 2

Koncernöversikt 1 6

!_i~_~_i_!ljl~_r __ --- ^{1 8}

Elektroniska _{. -} medier 24

Tryckerier

28

3 1

Personal och IT

32

-~i

^{l j} ö - - - - -- - -- --- - - - --- - - ³³ 34

F ö_r v? l t n i ~-g s_b _e r ä t t e l_s e_ ...

35

~€2.~l.!~..!. ~-~~~~_g

_____ -· ---·---·---- --- --

-- ---~ -7_

38

~-~s ?_a f l_ ö d e

s?

n _a l __ Y ~. 40

N o t e r 43

F ö r s l~ ~L t i Il ~i n~

_ t

d-~ S_P_ '?s i-~ i o

_n

o c h

u n

d e r s k r if t e r 5 O

~.!E~~ c-~--~~y _i_~'?_!"__

_ ____

---·--·--- ---~

Revisionsberättelse

52

53

Adresser

- - - -- - ----·-- --- - - - -

BOlAGSSTAMM.:. • VU A.S :Lue'l

Il

Kort ekonomisk information om VLT AB 2001/2002

KORT OM VLT 2001

• Rörelseresultatet uppgick till MSEK 35,1 (64,7}, samtidigt som resultatet efter finansnetto var MSEK 53,3 (130,8}.

• Nettoomsättningen minskade med 1, 7 procent till MSEK 711,2 (723,4).

• Periodens kassaflöde från löpande verksamhet var MSEK 63,1 (139,8).

• Vinsten per aktie uppg~r till SEK 7,41 (1 6,65). Exklusive jämförelsestörande poster var vinsten per aktie SEK 11 ,69 under 2000.

• Aktieinnehavet i TV Bergslagen, motsvarande 49 procent av bolaget, s~ldes till TV4 AB.

• styrelsen föreslår en utdelning per aktie om SEK 4,00 (4,00).

EKONOMISK INFORMATION 2002

24 APRIL 2002 24 APRIL 2002 20 AUGUSTI 2002 4 NOVEMBER 2002 INTERNET

Totala intäkter (MSEK)

- -- - - -- - 750

- - - - - - ~

,..

~ 725

- - -- :: i---4

⁷⁰⁰

1998 1999 2000

675

650 625 600 575

Bolagsstämma

3-månadersrapport avseende perioden januari-mars Halvårsrapport avseende perioden januari-juni

9-m~nadersrapport avseende perioden januari-september Du hittar alltid aktuell information på httpJ!www.vltab.com

Rörelseresultat (MSEK)

- - - -120 - - - -- - - --105

--- ~

^{1--- 90}

1 997 1 998 1999 2000 2001

•inklusive jämförelsestörande poster pA MSEK 40,5

75 60 45 30 15

.l

Avkastning på eget kapital (%)

40

- - --- 35

"'

---~!1--- 30

1---25 20 15 10

1997 1998 1999 2000 2001

Vinst och utdelning per aktie (SEK)

16 - - - - - 14 - - - -- - -- -

.

12 ---~.-- 10 --:~-:: -~-- - - 8

a) t:r~ r)

1997

Vinst per aktie - Vinst P!'' aktie 2001

-+

Utdelning per aktio (200 1 s Styrelsens forsla g)

*varav 2,50 i en extra utdelning

•• exklusive jämförelsestörande poster 4

EKONOMISK INFORMATION • VLT AB 2001

gsst mma

oncernens

i !mrlgdr

BOlAGS:;>AMMA • Vt~ AB 2001

••

l_

^{VD HAR ORDET •} VLT AB 2001

VD hoppas på en bättre annonskonj unktur

Det

,Y~:r '<i'~k!tigt

att inte: · förblindas t-W det rådande IH. 11,junktuJ!ägt:t . :;;: ;h

w~JS('mH,~r~m

ctr jag fornatt optimistisk avseende VLT som

d~t;~rwestering.

ÅRET SOM GÅTT

VLT:s rörelseresultat för 2001 uppgick till MSEK 35,1 (64,7). Vinsten per aktie var under samma period SEK 7,41 (11 ,69 exklusive jämförelsestörande poster tir 2000).

Resultattappet förklaras av en väsentligt försämrad annonskonjunktur och generellt 11ägre marginaler inom tryckeriområdet

Relativt tidigt under 2001 kände vi av kon- junkturavmattningen och vi signalerade därmed för en lägre vinstnivtt samtidigt som

1 ytterligare kostnadsbesparingar verkställdes.

Trots resultatförsämringen var aktiekursen relativt stabil under det gl3ngna året och steg från SEK 87,5 till SEK 88. Under samma period backade index för stockholmsbörsens O-lista med 4,3 procent under ett turbulent börsttr. Aktieutdelningen för 2000 var SEK 4,00 och styrelsen föreslår nu en oförändrad utdelning om SEK 4,00 per aktie. l relation till vår aktiekurs i mars 2002 motsvarar det en direktavkastning om 4,4 procent. En bety- dande del av våra aktier ligger i långsiktiga placerares portföljer, vilket resulterar i att vår free-float, i såväl absoluta som i relativa termer, är relativt liten. Samtidigt är det ')naturligtvis smickrande att så få befintliga initierade ägare väljer att avyttra sina aktier.

Den svaga likviditeten är delvis ett storleks- relaterat problem, men jag tycker att det är oacceptabelt med ett flertal börsdagar i följd

1 utan handel i aktien. Antalet aktieägare har under året minskat från 1 331 till1 156. För att ytterligare förbättra vår nätbaserade informationsgivning skall vi under året bygga om koncernens hemsida, WINVV.vltab.com.

Vid bolagsstämman i april 2001 utsågs Leif Zetterberg till ny ordförande i VLT AB:s styrelse. Leif Zetterberg är bland annat verk- sa m som VD för LRF och ha r ersatt C W Ros.

AFFÄRSOM RÅDENAS UTVECKLING

Enligt IRM föll reklaminvesteringarna inom traditionella medier med drygt 1 O procent 2001. V tira åtta tidningar redovisar samtidigt en minskning i annonsintäkterna om 7,7 pro- cent. Generellt tycks det som om de lokala annonsmarknaderna utvecklats aningen bättre än riksmarknaden. Koncernens största tidningar, det vill säga de i Västerås, Troll- hättan och Vänersborg fortsätter att redovisa ökande uppJagar. Positivt är även att Sala Allehanda uppvisar en oförändrad upplaga samt att Vestmanlands Läns Tidning, Mer igen, presterade en rörelsemarginal som översteg 12 procent.

l december 2001 träffades en överens- kommelse med TV4 AB om försäljning av samtliga VLT:s aktier i TV Bergslagen, mot- svarande 49 procent av bolaget Försäljningen av intressebolaget är en direkt konsekvens av vl3r uppfattning att TV Bergslagen i vår regi saknade förutsättningar för varaktig lönsamhet, givet att det tidigare sänd- ningstillståndet löpte ut vid årsskiftet. TV Bergslagen är en av Sveriges modernaste lokala TV-stationer och som ett helägt dotter- bolag tlll TV4 tillförs kompetens från landets ledande kommersiella TV-kanal. Ur vårt perspektiv gerförsälj n ingen av TV Bergslagen upphov till en redovisningsmässig vinst om MSEK 4,9.

Awecklingen av Internetbolaget Medical Lin k, där vi ägde 27 procent, är genomförd i enlighet med vad vi tidigare rapporterat.

Totalt har Medical Lin k belastat årets resultat med MSEK -6,6 (-7,8). Inga ytterligare kost- nader förväntas.

Den helägda lnternetkonsulten, Lean- back, har under året minskat sin externa omsättning marginellt till MSEK 12,6 (13,7). Antalet anställda uppgår till 27 per- soner och verksamheten fokuseras nu på att så snart som möjligt uppnå break even och positivt kassaflöde.

",,/

Beläggningen i koncernens tryckerier är fortsatt god även om marginalerna pl3 nya uppdrag har försämrats i kölvattnet av den försvagade konjunkturen. Den stora tryckeri- investeringen i Västerås gM nu in i en ny fas och vi planerar att den första pressen skall tas i bruk under maj månad 2002. Samtidigt som vi investerar i Västerås har vi medverkat till att skapa ett gemensamt tryckeribolag, Västsvenskt Tidningstryckeri AB, i västra Sverige. Vårt tryckeri i Trollhättan har under en längre tid uppvisat svaga resultat som en direkt konsekvens av överetableringen i regionen. Det nya bolaget, i vilket Trollhättans Tryckeri utgör ett av fyra tryckerier, har goda förutsättningar att skapa ekonomiskt mervärde. Enligt ett undertecknat" letter of intent" kommer VLT från och med andra kvartalet 2002 att äga 1 O procent i det nya bolaget, som formellt går i drift undervåren 2002. Generellt är vi positiva till denna typ av industriellt riktiga affärer. Huvudägare i det nybildade företaget är Göteborgs-Posten med 60 procent av aktierna och kapitalet.

ÄGARSTRUKTUR OCH BRANSCHOMVANDLING

Tidningsaktiebolaget Stampen, som är ägare till bland annat Göteborgs-Posten, har under året ökat sin ägarandel i VLT AB. stampen förvärvade 277 000 aktier, motsvarande 4,7 procent av kapitalet, bland annat genom att köpa aktieposter av den amerikanska fondförvaltaren Fidelity. stampen innehar därmed 18,7 procent av aktierna och 7,8 procent av rösterna i VLT. Stampen/GP och VLT har i allt väsentligt en samsyn på hur ett effektivt mediabolag skall drivas.

VD HAR ORDET • VLT AB 2001

•.

"

ÅRET 2002

Vi förväntar oss inte någon omgående för- bättring av annonskonjunkturen. Istället tror vi pil en relativt svag annonsmarknad under den första hälften av 2002, därefter för- väntas en viss förbättring. Vi kommer därför att intensifiera redan påbörjade kostnads- besparingar samt initiera nya effektiviserings- program. Vi har också sedan en tid ett långt- gående anställningstopp inom koncernen och arbetar bland annat med att ytterligare effektivisera koncernens annonsproduktion.

Jag tycker att det är viktigt att vi inte förblindas av det rådande konjunkturläget.

Samtidigt som vi är kostnadsmedvetna, satsar vi inom utvalda projekt för att skapa kapa- citet för framtida intäkts- och resultatlyft

. Ett prioriterat projekt är vår tryckeriinves-

tering inom VLT Press och jag ser med till- försikt fram emot vårens start av tryckeriets toppmoderna press.

Det är med självtillit, men samtidigt med ödmjukhet, som vi fortsätter in i 2002. Ur ett aktieägarperspektiv bedömer jag att nya samarbeten, samt en återigen stigande lön- samhet, är potentiella värdedrivare under 2002. Personligen är jag fortsatt optimistisk avseende VLT som aktieinvestering.

o

Lennart Foss VD och koncernchef

VD HAR ORDET • VLT AB 2001

Verksamhet, affärside, mål och strategi

Det overgr p:: mde malet

~r

ätt

:.kopt~. lång~iktiga

värdert för aktieägarna genom att bygga upp en exp. 1nder'unde,

!;ammanhallen och kostnadseffektiv med1agrupp.

Koncernen omfattar tidningsutgivning på åtta orter, distributionsverksamhet, två tryckerier, verksamhet inom Internet och radio samt registrering och kvalitetskontroll av 1V-reklam och tidningsannonser.

VERKSAMHET

AFFÄRSIDE

VLT skall verka inom mediesektorn med fokus på lokaltidningsindustrin, tryckeriverksamhet och elektroniska medier.

MÅL

Målet är att skapa långsiktiga värden för aktieägarna genom att bygga upp en ex- panderande, sammanhållen och kostnads- effektiv mediagrupp. VLT eftersträvar att nå Affärsområdet Tidningar omfattar Vestman-

lands Läns Tidning i Västerås, Bärgslags- bladet i Köping, Arboga Tidning, Sala Alle- handa, Fagersta-Posten, Avesta Tidning.

Trollhättans Tidning, Elfsborgs Läns Allehanda i Vänersborg samt tidningsdistribution och utdelning av direktreklam. Elektroniska medier omfattar Internetbolaget leanback Sweden (lnternetkonsult), 1VCheck (regi- strerar och kvalitetskontrollerar TV-reklam och tidningsannonser), Bra Radio (driver radiostationen Rix Fm) samt RadioHästen (30 %, driver radiostationer i Dalarna inom Mix Megapolnätet). Elektroniska medier omfattar även aktieinnehav i Internetut- vecklaren CityGate (9 %) och den nätbase- rade affärstidningen Ekonomi24.se (1 ,3 %).

en position som lokal marknadsledare för att

f

kunna utnyttja skalfördelar och åstadkomma prisledarskap på medietjänster.

STRATEGI

VLT ska uppnå målet genom organisk tillväxt kompletterad med synergiskapande förvärv och allianser. Fokus är även på effektivisering av befintliga verksamheter samt på att skapa en ändamålsenlig finan- siell struktur. Detta kräver en balansgång mellan investeringar, effektiviseringar, för- värv och kapitalrationaliseringar.

Tryckeriverksamheten omfattar VLT Press i Västerås samt Trollhättans Tryckeri.

KONCERNEN VLT AB OMFATTAR:

Vestmanlands Läns Tidning Trollhättans Tidning Elfsborgs ~l!~s Allehanda Arboga Tidning Bärgslagsbladet Sala Allehanda Fagersta-Post~n Avesta Tidni.ng VLT Distribution Direktreklamutdelning Nerikes Allehanda (17 o/o l Hallandsposten (10 %) TI(4,5%)

Leanback Sweden Bra Radio TVCheck

RadioHästen (30 %) Cit~Gate (9 %) Ekonomi24.se (1,3 %) - ·-·--··-·-·- - -·- ----·-

VLT Press Trollhättans Tryckeri

t

1 (

VLT·AKTIEN • VLT AB 2001

•l

l.. .. ( 1,(~ .. ·\t!t!d

t~ll. S)!·~ (lfc~·(.~:~

~··J~l,~t ~,1•'d

}\

)

) ⁽

. \,:

Målet är att skapa värden för aktieägarna

·vn~s f,.J•.:;t:

JSir :dr.;ng arbetar sed.an tidigare akt1vt med att sktlpa förutsattningar fl:,l ett långstkt:gt okat aktieägarvårde i VLT.

AKTIEÄGAR- OCH OPTIONSPROGRAM

Programmet har sedan tidigare följande huvudlinjer:

• Förbättra förutsättningarna för bolagets tillväxt och lönsamhet.

• Skapa en långsiktig finansiell balans i bolaget.

• Arbeta för att öka aktiemarknadens intresse för VLT.

• Stimulera likviditeten i VLT-aktien.

• Långsiktigt ge en god aktieutdelning.

Under senhösten 2000 förvärvade ett antal personer i ledande ställning inom VLT AB syntetiska optioner. Programmet omfattade vid det första tillfället 81 500 option er, mot- svarande cirka 1 ,4 procent av det totala antalet utestående aktier. ·Löptiden är till och med december månad 2003, med ett lösenpris om SEK 129. Optionsprogrammet har en övre gräns för utfallet på SEK 86 per option, vilket innebär att taket är SEK 215 per aktie.

Avsikten med optionsprogrammet är att ytterligare stärka berörda personers engagemang i VLT:s framtida värdetillväxt l syfte att säkerställa framtida rekrytering och för att behålla personal i ledande ställ- ning ser VLT syntetiska optioner som ett verkningsfullt och naturligt återkommande medel.

Under 2001 gavs inga nya optioner ut, men ambitionen är att framöver sälja ytterligare optionertiii ledande befattningshavare i kon- cernen. Aktiens kursutveckling under 2001 har inte överträffat optionernas minskade tidsvärde och därför har inga ytterligare ekonomiska reservationer för optionerna upptagits.

Under 1998 infördes ett konverterings- förbehåll som möjliggör frivillig konvertering av A-aktier i syfte att öka likviditeten på den börsnoterade B-aktien. l september 2000 kon- verterades 5 000 A-aktier, men under 2001 har inga A-aktier omstämplats till B-aktier.

FINANSIELLA MÅL OCH UTFALL Ur ett aktiemarknadsperspektiv är VLTs över- gripande mål att långsiktigt skapa en god totalavkastning för aktieägarna. Med total- avkastning menas summan av den årliga genomsnittliga kurstillväxten och direkt- avkastningen. För att skapa förutsättningar för att uppnå en god totalavkastning åt ägarna finns ett antal finansiella delmål:

Avkastning på eget kapital - 2001 upp- gående till 12,6 procent. Lönsamheten uttryckt som avkastning på eget kapital har under året fallit väsentligt. Nuvarande avkastning på eget kapital är under målnivån och fokus är därför på att snabbt förbättra lönsamheten och därmed uppfylla målet om en avkast- ning på eget kapital om 15-25 procent.

soliditet-Per årsskiftet 59,1 procent. sty- relsens bedömning är att VLT:s långsiktiga soliditet bör vara mellan 30-40 procent, givet nuvarande verksamhets risk. Samtidigt är det primärt genom transfereringar av kontanta medel till aktieägarna som en snabb minskning av soliditeten kan åstad- kommas inom VLT. Stora transfereringar av likvida medel, vid sidan av aktieutdelningen, är för tillfället ej aktuella, eftersom konjunk- turläget är osäkert och tryckeriinvesteringen i Västerås kräver en stark likviditet. Dessutom bör en viss beredskap finnas för att kunna finansiera eventuella förvärv. K'Oncernens likvida medel uppgick vid årsskiftet till MSEK 140,0 (229,9).

Organisk tillväxt - Under det gångna räkenskapsåret -1 ,8 procent. Koncernens ursprung och fortsatta tyngdpunkt ligger inom traditionella medier med en långsiktig tillväxt i niv~ med samhällets totala tillväxt, BNP. Målet är därför att befintlig verksam- het organiskt skall vilxa snabbare än BNP över en konjunkturcykel. Under det gång- na året minskade VLT:s omsättning med 1,8 procent, vilket betyder att målet för den organiska tillväxten inte har infriats under 2001. Samtidigt ger det stora beroendet av annonskonjunkturen goda förutsättningar för att tillväxten skall överträffa BNP när konjunkturen vänder.

KURSUTVECKLING MOT 0-LISTEINDEX UNDER 2001 FINANSIELLA MÅL OCH UTFALL

JAN 2001

MAR MAJ

- - - -B·aktlen

JUL SEP NOV

- - -- SX-0

JAN 2002

Avkastning pA eget kapital, % soliditet,%

Organisk tillväxt, %

15-25 30-40

12,6 59.1

> BNP -1,8

33,2 56,3 2,5

19,8

50,9 7,5

VLT·AKTIEN • VLT AB 2001

VLT-akli n

Förvärvad tillväxt - En värdeskapande förvärvsstrategi är ett viktigt komplement till målen för den organiska tillväxten. Under de senaste åren har tyvärr inga signifikanta förvärv genomförts, men VLT deltar aktivt i den begynnande omstruktureringen av

m~diasverige.

VLT PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN VLT:s B-aktie är noterad på stockholmsbör- sens O-lista. Aktien noterades 1985 på stockholmsbörsens OTC-Iista. Listan är sedan mitten av 2000 nedlagd och företagen som var noterade på OTC-Iistan ingår nu i den bredare O-listan.

VLT-AKTIENS UTVECKLING UNDER ÅRET

Under helåret 2001 steg kursen på B-aktien med SEK 0,50 till SEK 88,00 per aktie, vilket motsvarade en uppgång om 0,6 procent.

Som relevanta jämförelser kan nämnas att OM stockholmsbörsens All Share Index (SAX) under samma period föll med 15,5 procent och O-listan, där VLT ingår, backade med 4,3 procent efter ett år som präglats av fort- satta kursfall inom IT- och telekomsektorn.

VLT:s börsvärde, som under de senaste åren varit relativt stabilt, var vid årets utgång MSEK 518. Under 2001 uppgick lämnad aktieutdelning till SEK 4,00 vilket motsvarar en direktavkastning för aktieägarna om cirka 4,5 procent. Totalavkastningen under året uppgick således till drygt 5 procent.

AKTIEKAPITALErs UTVECKLING

(MSEK)

1934

- - -

1951 Fondemission

.

0,2

1967 Fondemission .. 0,6

1977 Fondemission _- 1.2

1984 Fondemission 4,8

1985 Nyemission 0,8

1994 Fondemission 8,0

··- -··

1994 ·--~~li_t_2:1 - ·-· --·-·

1998 Ny~missj_on .. ^0,1

Per den 18 mars 2002 var aktiekursen SEK 96, motsvarande en uppgång om 9,1 procent jämfört med kursnivån vid årsskiftet.

AKTIEUTDELNING OCH POLICY Det är styrelsens uppfattning att aktieut- delningen långsiktigt skall följa utvecklingen av bolagets resultat och eget kapital, givet en lämplig finansiell struktur och att bolaget ej behöver ytterligare kapital till investeringar som långsiktigt avkastar mer än aktieägarnas avkastningskrav. Den översoliditet som finns i balansräkningen skall användas till expansion och/eller kapitalöverföringar till aktieägarna.

Arets aktieutdelning föreslås till SEK 4,00 per aktie, det vill säga oförändrad jämfört med 2000. Den föreslagna aktieutdelningen om SEK 4,00 per aktie motsvarar 54 procent av årets vinst per aktie och 6,6 procent av eget kapital per aktie vid årets utgång.

AKTIEOMSÄTTNING

Under året omsattes 891 595 VLT B-aktier, vilket motsvarade en omsättningshastighet om 15,2 procent. Detta kan jämföras med 2000, då omsättningshastigheten uppgick till 23 procent. Under året var omsättnings- hastigheten på stockholmsbörsen som hel- het 134 procent och den mindre likvida O- listans omsättningshastighet var cirka 80 pro- cent. Den nuvarande omsättningshastig- heten i VLT-aktien är inte acceptabel. Kon- cernen fortsätter därför sitt arbete med att förbättra informationsgivningen, för att därigenom långsiktigt stimulera intresset för att handla med VLT-aktien.

AKTIEÄGARE

Det totala antalet aktieägare vid utgången av 2001 uppgick till 1 156, vilket är 175 färre än vid utgången av 2000. Enskilt intressan- taste ägarförändringen är att Tidningsaktie- bolaget Stampen i Göteborg (äger GP) har köpt ytterligare 277 000 VLT-aktier, vilka motsvarar 4,7 procent av kapitalet. Säljare var ett antal av Fidelitys fonder. stampen äger därmed totalt 1,1 miljoner B-aktier, mot- svarande 18,7 procent och är därmed den enskilt största aktieägaren följt av Länsför- _ säkringar som äger 1 O procent. Av det totala

f.)

kapitalet i VLT utgörs 28 procent av institu- tionellt ägande och andelen av kapitalet som kontrolleras av utländska investerare sjönk något under året och vid slutet av

f)

2001 uppgick det utländska ägandet till cirka -~ 18 procent.

AKTIEKAPITAL

Bolaget har 5 881 000 aktier om nominellt SEK 3,00 varav 4 975 560 utgör B-aktier och 905 440 är A-aktier. Det nominella aktiekapitalet är SEK 17 643 000. B-aktierna har 1/1 O röst per aktie och A-aktierna 1 röst per aktie. B-aktierna representerade vid årsskiftet 84,6 procent av kapitalet och 35,5 procent av antalet röster. sedan 1998 innehåller VLT:s bolagsordning en klausul som tillåter frivillig omstämpling av A-aktier med 1 röst till B-aktier (noterade) med 1/1 O röst. Under 2001 omstämplades inga A-

aktier till B-aktier.

. ··-·_ ^...

^·)

. ·

FÖRDELNING AV AKTIEINNEHAV

(MSEK)

0.4 400 1-500

0,6 600 501 - 1 000

1,2 1 200 1 001 - 2 000 2.4 2 400 2 00 1 - 5 000 7.2 7 200 5 001 - 10 000 _ 1.2 . --~2.~ o~_

8,0 16,0 16,0

800 000 1 600 000 3 200 000 16,1 3 206 769

10 001- 20 000 20 001 - 50 000 50 001- 100 000 100 001-

n

''

^{lol t '• •}

Summa Summa

842 169 206

148 127186

60 .. - - - 92 923

40 141 630

21 ₁₃

- -

^.. 159 521 198 048

- ·--- -

^·-·

7 223 050

14 997 814

11 3 771 622

Il 1998 ___ _!~'?~---·-- __ ·]~~ _ ___ _ 14?__ _ ___ 2_9~~0- Sammanställning baserad p.! offentlig aktiebok och förteckning

över till VPC anmälda förvaltarregistrerade Innehav per 2001-12·28.

1998 Fondemission 2,9 '' 17,6 2 940 500

1998 17,6 5 881 000

1) Via hOjning av nominel~ belopp tran SEX s till 6.

VLT-AKTIEN • VLT AB 2001

STÖRRE AKTIEÄGARE ^{~ ~ ,~} " ~

..

^{lrltollt p O<t'}

m

(1 röst) (1/10 röst) (%) (%)

Släkten Pers 905 440 1 297 422 2 202 862 37,5 73,8

Tidningsaktiebolaget S!ampen 1 097 320 1 097 320 18,7 7,8

Länsförsäkringar Bergslagen _ _ _ _ _ _ 592 658 592 658 10,1 4,2

·--··---~--- -- - --- - ---

Bo~to~ _safe D_:posit a n d Trus.!:_ USA 448 398 448 398 7,6 3,2

State Street Bank and Trust Co, USA 210 350 21

o

350 3,6 1,5

Fid_elity L~w-P_riced ~tock,USA 203 000 203 000 3,5 1,5

Södermanlands Nyheter AB 118 800 118 800 2,0 0,9

Syd~~tpre~_i_ Ka~mar A.B __ 100000 100 000 1,7 0,7

·· - - -

Deutsche Bank AG, England 66 370 66 370 1,1 0,5

Northern Trust, E ng la n d 56 898 56 898 1,0 0,4

.

^{. . .}

Goldman Sachs lnt. Ltd, England 31 050 31 050 0,5 0,2

Erik An und Hallin 30 000 30 000 0,5 0,2

Roy_~I_Tru~ •. E~gland 17 000 17 000 0,3 0,1

UBOC Global Cust, USA 16 900 16 900 0,3 0,1

Övriga 689 394 689 394 11,6 4,9

NYCKELTAL

'

^{1.lt• x}

!:ö~e!s~~~~r_Jal, ~ ^{4,9 8,8 • 8,3} 8,8 8,1

-·---

-

^··---

Nettomarginal, % 6,1 13,4 6,8 7,2 7,4

Resul~t per aktie, SEK 7,41 16,65 8,25 8,11 8,06

EK/Aktie, SEK 60,44 57,03 43,26 40,02 42,90

Avkastning EK, % 12,6 33,2 19,8 19,6 20,2

Avkastning syss kap,% 15,2 43,1 25,8 26,2 23,1

Utdelning per aktie, SEK 4,00 4,00 3,00 5,00 ** 2,17

Utdelning/resultat, % 54,0 24,0 36,4 61,7 26,9

. .

Utdelning/EK, o/~ 6,6 7,0 5,9 12,5 **

s,

1

Kassaflöde löpande verksam het, ~SEK 63,1 139,8 86,7 84,7 76,3

~!lssaflö~e p~_;r _aktie, _S~K 10,74 23,77 14,74 14,41 12,98

Betavärde (48 m~n) 0,20 0,11 0,29 0,41 0,62

-" " ---·- - - - -

Omsättningshastighet, aktien, % 15 23 32 12 32

soliditet, % 59,1 56,3 50,9 49,1 51,4

Sk~ldsät~~i~?J~gra~. _g g r 0,03 0,03 0,04 0,05 0,05

Räntetäckningsgrad, ggr 92,4 120,0 54,9 39,2 47,6

L!_ kvida medel/balansomslutni ng, % 23,3 38,6 29,4 24,8 29,2

IIJ _~~

Börsvärde . . 31/1 2, MSEK - 518 515 500 465 624

Aktiekurs 31112, S EK 88,00 87,50 85,00 79,00 106,10

P/E:t~: ggr 11,9 5,3 10,3 9,7 13,2

~~~~1._3gr 0,72 0,70 0,70 0,70 0,98

EHIT-multipel, ggr 11,1 2,8 6,2 6,2 9,7

Kurs/EK, % 146 153 196 197 247

EV/Sales, ggr 0,54 0,40 0,51 0,54 0,78

Direktavkastning, % 4,5 4,6 3,5 6,3 2,1

'* exklusJve jämför8sestörande paster '* * varav SEK 2,50 i en extra utdelning

DEFINITIONER

r~:rd:r;:; l r·:~ti"l?,:

Rörels~~t/Omsättning

~-: :--):;., ~:·.-:L; d<-^l

Vins~_e_fter sk~tt/Omsiltlning

Vinst efter skatt/Ge_n01msnittl igt antal aktier under perioden

Utgående eget kapital/Utgående antal aktier

~.'.r~:->.d.:_, ;·~---·-'~j.:.·::~~~ r.:·::.i Nettovinst/Genoms_nittligt eget kapital

.'\~.·~:..---;"':)1~; ~-; ... ~ ... ::~_·_;:-; '~~:-::: ~-.': ~-.;~·:.:;~l

Resultat efter finansnetto+ finansiella poster/

Genomsnittligt sysselsatt kapital

1

.: •_,.-:!:)1: ·~:. i ~~:l !·:·· ... ~

!Jtd~l~(n!jfNettovinst

" <:~ ... 1: ,~·:Je i:·,.·· -::-:·~::.

.~assafl<l_de löpa~Q_e verksamh_E:!tfUtg__å~nde ~~ti!_l_ akti~r

statistiskt mått på aktiens följsamhet uppåt och nedat gent- emotbörsens generalindex under en ~8-.månaders period.

; ~-:'::'.:lf:r.i ·(;:·: ~~::·d~_J:~ ~

Totalt antal omsatta aktier under året/

Antal utestående aktier

Utgående eget kapitaV~t9ående balansomslutning

_Räntebärande skulder/E9et kapital

i·~~;: :~:":-"i.~~,; l t :'t~ i:,;· ... l'-.•• · ;

Resultat efter finansnetto+ finansiella kostnader/

Finansiella kostnader :'/'-·;:"

Bör~värde/Nettovinst :· .. :'._'-·-·.::

Börsvärde/Omsättn~ng

Enterprise va l ue/Rörelseresultat

Börsvärde/Ut~ende eget kapital ."··'f:.;:;j,_:

Enterprise value/Om~ttning :;r...:e:-r ii;,.::.\';.!· . .;.::~::-·-'~

Börsvärd~Nettoskuld

Räntebärande skulder + Ukvida medel

Utd~lning pg;r _akti_e!Aktiekurs

VLT-AKTIEN • VLT AB 2001

Ök a t omvandlingstryck inom mediabranschen

K~)njunkturförsvagmngen

oc .h en fo rtsdti snabb teknisk utveckling inom mediarelaterade områ den borgar fö r ett okat omvandlingstryck

1 mediaw~rige.

ÅRET SOM GICK

En vikande konjunktur, fallande börs och den ökade oron som följde på terrorattackerna i USA har bidragit till att reklaminveste- ringarna i traditionella medier minskat med drygt 1 O procent under 2001. Särskilt fjärde kvartalet blev nedgången markant med en minskning av reklaminvesteringarna med hela 1 5 procent i förhållande till samma period året innan. Total annonsomsättning uppgicktill1 5,4 miljarder kronor 2001 - eri minskning med 1,9 miljarder.

Under det gångna året har produkt- och utbudsannonsering prioriterats framför varumärkes- och platsannonsering. Totalt ha·r detta medfört en nedgång för annon- seringen i TV, radio, utomhus och press.

Däremot har direktreklam och annonsblad haft en positiv tillväxt. Annonseringen i lokalpress var förhållandevis stabil relativt storstads- och kvällspressens utveckling, eftersom lokalpressen har en betydande andel utbudsannonsering. Annonsering i lokalpress kan under perioder drivas av exempelvis lokala nyetableringar inom han- deln samt demografiska förändringar.

PROGNOS 2002

Utsikterna för annonsmarknaden som hel- het ser osäkra ut för 2002. Prognoser pekar på att tillväxten återhämtar sig först under andra halvc'lret 2002, men att lågkonjunk- turen håller i sig under våren. Det finns där- för förutsättningar för en viss återhämtning av annonskonjunkturen under hösten.

Under första kvartalet förväntas negativ tillväxt för de traditionella medierna och andra kvartalet visar prognoserna på en nolltillväxt i reklaminvesteringarna. Val- rörelsen förväntas ge positiv tillväxt i det tredje kvartalet och under fjärde kvartalet bedöms det förbättrade konjunkturläget öka medieinvesteringarna.

MEDIABRANSCHEN • VLT AB 2001

Sammantaget förväntas nolltillväxt för medieinvesteringar under 2002, men där utomhus, radio, TV och kvällspress återtar marknadsandelar bland annat som en följd av flera stora sportevenemang och Riks- dagsvalet.

GRUNDLÄGGANDE DRIVKRAFTER l MEDIABRANSCHEN

Mediabranschens aktörer konkurrerar genom att presentera nyheter och information som av allmänheten upplevs som intressant och.

relevant. Informationen presenteras på ett underhållande och enkelt sätt samt för- medlas bekvämt och priseffektivt. Samtidigt skapas ofta en långvarig relation mellan avsändaren och mediekonsumenten, där olika grad av förtroende och uppskattning byggs upp. Mediavanor är ofta stabila och grundläggs redan i unga år.

Mediavanor är även starkt förknippade med mediakonsumentens geografiska hem- vist, modersmål och intressen. Olika media är bra på att förmedla nyheter på olika sätt och ibland samverkar flera olika medier där var och en fyller sin plats. Exempelvis Internet är väl lämpat för sökningar, dagstidningen för allmäninformation i regionen, TV kan åskådliggöra eller ge liv åt en spektakulär heindelse och radio är bra för underh~llning och snabb nyhetsförmedling. Ett sporteve- nemang kan ses i TV, men förberedelserna och förhandstipsen kan beskrivas i en dags- tidning och fördjupningar kan sökas p~

Internet. Samtidigt som olika medier kon- kurrerar om konsumentens tid kan de också stödja varandra och tillsammans verka mer heltäckande.

Media präglas av en stor andel fasta kostnader, vilka främst utgörs av redaktionen eller den enhet som sammanställer och för- medlar informationen. Särskilt etermedier och medier på Internet har stor andel fasta kostnader.

När väl de fasta kostnaderna är täckta blir varje ytterligare intäkt ett direkt bidrag till

~)

resultatet, vilket gör att variationen i lön- samheten hos de olika aktörerna är stor.

Korrelationen mellan att ha flest läsare, lyssnare eller tittare inom en viss nisch och att vara mer lönsam än konkurrenterna är hög. Dagstidningar har förutom den fasta kostnaden för redaktionen också halvfasta eller rörliga kostnader för papper, tryck och distribution. Tack vare de stabila media- vanorna uppstår ofta lokal dominans som sv~rligen förändras.

Mediabolagens strategi inneh~ller

ofta följande komponenter:

• Presentera intressanta och relevanta nyheter och information på ett under- MUande, bekvämt och priseffektivt sätt.

• Söka lokal dominans inom en viss nisch.

• Söka skalfördelar genom exempelvis gemensamma nyheter och

marknadsföring.

• Kombinera flera olika medier och

!åta dem stödja varandra, exempelvis en nätutgåva av en dagstidning.

• Ha respekt för den tröghet med vilka mediavanor ändras. En nyskapande mediasatsning är ofta kostsam, tar tid och slutresultatet är ofta osäkert.

REKLAMINVESTERINGAR, MSEK

Morgonpress totalt storstadspress

7721 -10,3 8642 3553 -16,2 4274 _. _l;,an~o-~~:~~-- . _ _ _ ~~ 68 __ :_4_.5_ ---~~~B __

Kvällspress 603 -13,3 696

Populärpress 632 -2,3 647

Fackp~ess 1 674 -10.4 1 867

1V Text-lY Utomhus Bio Radio

Internet totalt Banner/sponsring sökbaserad reklam Oadresserad DR {Distr.) Adresserad DR {Distr.) __ . DR via e-mail

Gratistidningar Annonsblad

3 507 -11.4 3 959 72 -8,6 79 623 -19,6 775 80 1,7 78 513 -13,1 592

873 -11,8 1 ⁰³⁷ 314 -44,3 558 34,5 1 422 3,8 1 309 1 944 -1,2 1 787 18 32,6 8 953 -2,8 991 434 5,9 410 Kalla: IRM, to< andringssiffran baseras~ jamfO<batt matenal

DAGSTI DN l NG S B RAN SCH EN Svenskarna har anammat användning av Internet i stor utsträckning vid internatio- nella jämförelser. Samtidigt ägnas fortfa- rande stor tid ~t läsande av dagstidningar i landet. Svenskar spenderar inte mer tid åt media än människor i den övriga industria- liserade världen, men vår mediakonsumtion är mer sammansatt genom att flera olika

medier kombineras.

Den svenska tidningsbranschen har av tradition varit mycket stark_ Drygt 80 pro- cent av den vuxna befolkningen läser en dagstidning en vanlig dag. Det finns omkring 160,dagstidningar i Sverige, varav mer än hälften utkommer fyra eller fler gånger i veckan.

Antalet dagstidningar har varit stabilt över lång tid, även om ett antal sammanslag- ningar och nedläggningar har skett de senaste fem åren.

Följande är karaktäristiskt för den svenska tidningsbranschen:

• Nästan samtliga dagstidningar är lokala.

Undantagen är Aftonbladet, Expressen och Dagens Industri.

• Mycket stor andel av dagstidningarna säljs genom prenumeration och levereras till hemmet.

• De flesta dagstidningar i Sverige har traditionellt starka kopplingar till politiska ideologier, även om detta idag inte är lika tydligt som tidigare.

På samtliga dessa tre punkter kan tidningarna inom VLT sägas vara typiska.

Gratistidningarnas utveckling hör till de vik- tigaste nya fenomenen inom dagstidnings- industrin under det sista decenniet och då framför allt genom Metro som numera finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. l Stockholm blev den en omedelbar succe bland både läsare och annonsörer när den introducerades 1995.

Grunden för Metros framgång • stockhalm är bland annat

• En stark tradition av tidningsläsning i Sverige.

• 1 Stockholm fanns en stor grupp som inte hade någon morgontidning.

• Kollektivtrafiken, och i synnerhet tunnelbana, används flitigt av Stock- holms invånare och utgör en perfekt distributionsplats för en gratistidning_

Andra viktiga trender under den senaste tio-

~rsperioden har varit upplagenedg~ngen för kvällstidningarna och då framför allt Expressen.

Detta har uppvägts av äen starka ökningen för affärspress och finansiell information med Dagens Industri i spetsen.

MEDIABRANSCHEN • VLT AB 2001

"- ;' c labranschen

Tidningarna har under senare ~r alltmer om- orienterats fr~n politiska redskap till kom- mersiella företag. Detta har lett till att tid- ningar med olika politisk inriktning ändå kan organiseras inom samma företag, vilket var i det närmaste omöjligt i början av1990-talet.

Totala intäkter i dagstidningsindustrin uppgick till cirka 18 miljarder kronor under 2000, där lokaltidningarna utanför storstä- derna stod för ungefär hälften. Av lokaltid- ningarnas intäkter kommer cirka 60 procent från annonser och resten från prenumera- tionsavgifter och lösnummerförsC!Ijning.

Nettomarginalen i tidningsbranschen har stigit från 2,2 procent bottenåret 1996 till toppnoteringen 13,2 procent 2000. Sam- tidigt bör det noteras att resultaten under 2000 inkluderar stora utbetalningar från Pressens Pensionskassa och SPP.

RADIO

Radio var i Sverige ett monopol fram till 1979 då olika ideella organisationer började tillåtas att sända närradio. Den kommersiella radion, som startade i början på 90-talet, var tänkt att organiseras som lokalradio och licenser auktionerades ut till högstbjudande.

Fyra nätverk har sakta tagit form: NRJ, Mix Megapol. Rix Fm och Fria Media. De tre första erbjuder ett mycket homogent utbud på en nationell nivå, medan Fria Media har mer varierat innehåll lokalt.

NRJ har en klar inriktning mot ungdomar medan Mix Megapol och Rix Fm riktar sig mot lyssnare i åldern 20 ti1140 år. VLT:s bolag Bra Radio driver Rix FM:s station Västerås.

TIDNINGSKONCERNERNAS ANDEL AV

OMSÄTTNINGEN l TIDNINGSBRANSCHEN ÅR 2000

Bonnier AB 31,1%

övriga 23,4 %

') Aftonbladet och Svenska Dagbladet

Schibsted• 13,8 %

MEDIABRANsCHEN • VLT AB 2001

ridnings AB Stampen 8,4 %

Nya Wermlandstidningen 3,7%

Gefle Dagblad 3,3 % Hereneo AB 3,2 %

Center Tidningar AB 2,9 %

sydostpress 2,7 %

VlTAB 2,6%

Norrköpings Tidningar 2,5%

Nerikes Allehanda 2,4%

Den kommersiella radion har problem beroende på att man inte har lyckats attra- hera så många lyssnare som förväntat och att annonsörernas intresse varit relativt svalt. Radions andel av reklamkakan är cirka 3 procent - klart under snittet för Europa.

En förklaring kan vara den relativa fram-

f

g~ngen för public se Nice, där Sveriges Radio organiserat sig i fyra kanaler vilka tillsam- mans är nästan dubbelt så stora som hela den kommersiella radion sammanslaget.

Särskilt P4 med en blandning av lokalt innehåll och populär musik har mer än 2/3 av SR:s lyssnare. Den kommersiella radions ekonomiska problem föNärras av de upp- trissade licenspriserna som auktionerna har gett upphov till.

INTERNET

Många nya snabbt växande mediafenomen har sett dagens ljus de senaste 15 åren.

Under 1980-talet kom videon och text-TV.

l början av 1990-talet introducerades kom- mersiell radio och TV. På senare år har mobiltelefonin och SMS slagit igenom på bred front liksom hemdatorn och Internet.

Sverige ligger i topp beträffande antal datorer och uppkoppling mot Internet. Mer än 60 procent av svenskarna har en PC hemma och nästan lika många är uppkopplade mot nätet Internet har framför allt visat sin styrka i kommunikation mellan människor (e-mail), administrativa tjänster (aktiehandel och bankärenden) och specifika sökningar.

Internet har också visat sig fungera utmärkt som nyhetsmedium. styrkorna är snabbhe- ten, möjlighet till direkta fördjupningar och den kostnadseffektiva distributionen. l prin- cip samtliga nyhetsorgan och tidningar för- medlar nyheter och information på nätet.

Den största sajten Aftonbladet.se har i det närmaste utvecklats till en portal.

Problemet med nyhetsförmedling över Internet är ekonomin. Annonsörerna lyser med sin frånvaro och få hållbara betalnings- system har presenterats, samtidigt som kostnaderna för mediaföretagen är relativt höga. l Aftonbladets fall kan det dock fin- nas ett positivt samband mellan en populär sajt och en god lösnummerförsäljning.

VLT har investerat i det relativt nya pro- jektet Ekonomi24.se som är en renodlad medieprodukt för Internet. Denna sajt för- medlar ekonominyheter i realtid och testar för närvarande en nyskapande metod för ersättning för prenumerationer.

FRAMTIDEN

Förändringstakten i mediabranschen kommer att vara minst lika hög under de kommande åren som under de senaste decennierna.

Följande megatrender kan skönjas de kom- mande åren:

• Antalet bredbandsuppkopplingar i hemmen ökar, vilket möjliggör hem- tagning av film, musik mm. Det kommer dock sannolikt att dröja innan datorn får en central plats i vardagsrummet.

• Morgontidningen är relativt ohotad.

Däremot kommer tidningarna troligtvis i högre utsträckning att börja ta betalt för sina nätutgåvor.

• Konsolidering och strukturförändring i branschen kommer att fortsätta. Mobil- telefonoperatörer, filmbolag, TV-stationer, tidningsföretag, bokförlag etc kommer att bilda allt större konstellationer.

Oheliga allianser mellan forna fiender blir vanligare.

• Mobilt Internet slår igenom, under förutsättning att kostnaderna för att surfa för konsumenten blir låg. Mobilt Internet blir sannolikt ett komplement till Internetaccess via datorn.

• Den digitala TV:n tar gradvis marknads- andelar men kommer att få leva parallellt med analoga system under en lång tid.

Format som widescreen och HD (hög- definitions-TV) kan komma att öka.

Den digitala radion får se sig slagen för den här gången. Det finns en möjlighet att förnyade satsningar görs senare.

• Den digitala videon, DVD, kommer att slå ut det gamla VHS-systemet.

• Kombinationsprodukter, gemensam marknadsföring och samarbete blir vanligare. En redaktion sammanställer nyheter för flera olika media, olika typer av media stödjer och backar upp var- andra, allt större mediapaket erbjuds mediakonsumenter, annonsörer o d.

MEDIABRANSCHEN • VLT AB 2001

Konce rn översikt

Verk!iamhetsåret

utvecklade~

:;vagcn·e an förvåntat,

vilk~t

sammanhänger med

d~n

snabbt församrade konJunkturen under 200·1 .

INTÄKTER OCH RESULTAT FÖR KONCERNEN

Koncernens nettoomsättning uppgick under 2001 till MSEK 711,2 (723.4). Detta inne- bär en minskning med 1, 7 procent jämfört med föregående e:'lr. VerksamhetsAret ut- vecklades svagare än förväntat, vilket sam- manhänger med den snabbt försämrade konjunkturen. Tillväxten inom Tidningar respektive Elektroniska medier uppgick till -2,2 procent respektive 3,9 procent. medan omsättningen inom Tryckerier i stort sett var oförändrad.

Rörelseresultatet försämrades med 45,7 procent till MSEK 35,1 (64, 7). Resultat- andelar i intressebolag belastar resultatet med MSEK -2,3 (-7,2). Resultatet inkluderar en bokföringsmässig vinst på MSEK 4,9 från försäljningen av aktierna i TV Bergslagen.

Koncernens rörelsemarginal uppgick till4,9 (8,8) procent

Finansnettot minskade till MSEK 18,2 (25,6) vilket gör att resultatet efter finans- netto uppgick till MSEK 53,3(130,8).

Det försämrade finansnettot förklaras främst av en minskad utdelning från Liberala Tidningar AB (moderbolag till Nerikes Alle- handa AB), där VLT äger 17 procent. Arets mottagna aktieutdelning uppgick till MSEK 9.7 (18,7).

Vinsten per aktie blev SEK 7,41 (16,65).

Exklusive jämförelsestörande poster

var

vinsten per aktie SEK 11,69 under 2000.

Eget kapital per aktie uppgick till SEK 60,44 (57,03). Antalet aktier är totalt 5 881 000.

Kassaflödet från den löpande verksam-.

heten blev MSEK 63,1 (139,8). Per aktie uppgick kassaflödet från den löpande verk- samheten till SEK 10,74 (23,77). Under året har koncernen inte gjort några förvärv av betydelse, men

avyttrat

intressebolaget TV4 Bergslagen. Under december 2001 avyttrades koncernens innehav om 49 pro- cent i TV4 Bergslagen till TV4 AB. Vidare togs beslut om att aweckla innehavet i intressebolaget Medical Link (27 %) efter att slutsatsen dragits att bolaget i rådande marknadsklimat saknade förutsättningar för lönsamhet.

INTÄKTER OCH RESULTAT PER AFFÄRSOMRÅDE

l

G

Tidningarnas omsättning minskade med 2,2 procent till MSEK 509,8 (521 ,5). Annons- intäkterna har till följd

av

den avmattade konjunkturen minskat med 7.7 procent till MSEK 262,8 (284,6). Rörelseresultatet upp- gick till MSEK 44,7 (64,4)- en minskning med 30,6 procent. Rörelsemarginalen

var

8,8 (12,3) procent. Resultatförsämringen medför att planerade rationaliseringar och effektivitetsprogram har intensifierats.

E: .. ~ f')l~

Elektroniska mediers omsättning uppgick till MSEK 29,4 (28,3)- en ökning med 3,9 procent. Rörelseresultatet förbättrades till MSEK -6,9 (-11,4). Omsättningstillväxten är framförallt hänförlig till NCheck som redo- visar väsentligt högre intäkter till följd

av

ett vidareutvecklat och därmed förbättrat kund- erbjudande. VLT:s engagemang i awecklingen av intressebolaget Medical Link har under året påverkat resultatet med MSEK -6,6 (-7,8).

Koncernens intäkter 2001 Konc9rn9ns kostnader 2001 Omsättning p•r affärsområde 2001 Kassaflöde från löpande verksamhet (MSEK)

1. Annonser 36,5 %

2. Tryckerier 24,7 % 3. Upplaga 21,4 % 4. Distribution 1 0,6 % 5. Elektroniska medier 4,1 % övrigt 2,7%

1. Personalkostnader 49,5%

2. Rävaror o<h förnödenheter 19,9 % 3. Övr. ext. kostnader 14,4 % 4. Distributionskostnader 10,2% 5. Avskrivningar 5,5 % Övrigt0,5%

KONCERNÖVERSIKT • VLT AB 2001

1. Tidningar 70,9 % 2. Tryckerier 24,7 % 3. Elektroniska medier 4,1 % Övrigt 0,3%

- - -- -- - -- 160 140

"'

---~-~---- 120 t - - - - 100

o ·

(!)

T~~ lii.-H ~

Beläggningen i koncernens tryckpressar har under året varit fortsatt god. Nya uppdrag, men med något lägre marginal, har delvis kompenserat bortfallet av ett stort tryck- uppdrag från juli månad 2000. Den externa omsättningen uppgick till MSEK 177,5 (178,9). VLT Press i Västerås redovisar svagt ökade externa intäkter samtidigt som Troll- hättans Tryckeri redovisar lägre intäkter 2001 jämfört med 2000. Lägre marginaler till följd av hårdare priskonkurrens har pressat rörelseresultatet, vilket försämrades med 44,5 procent till MSEK 13,1 (23,6). Rörelsemar- ginalen uppgick till 7,4 (13,2) procent.

Il 'r~TrP.Jt r .. !\

Koncernens investeringar i anläggningstill- gångar ökade under året som gick och mot- svarade MSEK 137,5 (41 ,6), varav MSEK O, 1 (8,7) avser finansiella anläggningstillgångar.

Investeringarna under 2002 kommer att vara på ungefär motsvarande nivå som under 2001. Ökningen i investeringar är huvud- sakligen hänförlig till utbyggnaden av VLT Press, som enligt plan intensifieras under 2002. Under 2001 har en ny tryckerifastig- het uppförts och den första tryckpressen levererades vid årsskiftet, medan den andra kommer att levereras under innevarande år.

' lro

Under 2001 transfererades MSEK 23,5 till aktieägarna via den ordinarie aktieutdel- ningen. Likvida medel sjönk under året och uppgick vid årets slut till MSEK 140,0 (229,9). soliditeten var 59,1 (56,3) procent.

Det egna kapitalet uppgick till MSEK 355,4 (335,4) eller SEK 60,44 (57,03) per aktie.

,

^....

VLT:s strategiska aktieinnehav utgörs av aktieposter i såväl traditionella som nyare medier. l tidningsföretagen Nerikes Allehanda och Hallandsposten äger koncernen 17 respektive 1 O procent, vidare äger koncernen 4,5 procent av aktierna ¹

n.

INTÄKTER OCH RÖRELSERESULTAT PER AFFÄRSOMRÅDE 2001 (MSEK)

Tidningar 509,8

Elektroniska medier 29,4

Tryckerier 177,5

~vrigt 2,2

Inom elektroniska medier äger VLT aktier 1 Internetutvecklaren CityGate (9 %), media- bolaget RadioHästen (30 %) samt en aktie- post om 1 ,3 procent i den internetbaserade affärstidningen Ekonomi24.se.

.;,l

Koncernens totala fastighetsinnehav styrs av lokalbehovet i den egna rörelsen. Av total- ytan på cirka 23 900

m

¹ hyrs cirka 2 800 m² ut externt. Per årsskiftet 200112002 värderas fastighetsbeståndet till MSEK 145 (137).

Medelantalet anställda uppgick under hel- året 2001 till 929 (937).

-2,2 44,7 -30,9

+3,9 -6,9 +39,5

-0,8 13,1 -44,5

-29,0 -15,8 -32,3

Totala intäkter och resultat efter finansnetto (MSEK)

Rörelsemarginal (%) Likvida medel (MSEK) Avkastning pä eget kapital (%)

740 ---~

"'

720---~

700-- - - 6 8 0 - - - -

660-"'-8

"'

640-"'~.-

620- 600 -

1997 1998 1999 2000 2w1 Intäkter

- Intäkter 2001

..._ Resultat efter finansnetto 150 125 100 75

50 25

10 - - < O - - . - - 8,75

' "'

.. -~-d

--!:;;--

^7,5

1997 1998 1999 2000 2U01

~ exkluslw j.3mförelsestörande poster

,i

6,25

3,75 2,5 1,25

1997 1998 1999 2000 2001 200 175

100

75 50

- - - -- - - -40

---~ 35

....

---~--~p---- 30 25

~- "' "' t--

²⁰

- .. -" " -fj : :

1997 1998 1 999 2000 2001

KONCERNÖVERSIKT • VLT AB 2001