Demokrati - Folkets styre eller Mediernas makt? -

UPPSALA UNIVERSITET

Institutionen för Informationsvetenskap Enheten för Medier och kommunikation

C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2006

Demokrati- Folkets styre eller Mediernas makt?

-

Författare: Carolina Vallin

A B S T R A C T

Title: Democracy- Choice of the people or the voice of media? (Demokrati- Folkets styre eller

Mediernas Makt?)

Number of pages: 36 Author: Carolina Vallin Tutor: Else Nygren

Course: Media and Communication Studies C Period: Autumn term 2006

University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala

University

Purpose/Aim: The purpose with this essay is to discuss which influence media has on the democracy. Material/Method: Qualitative explorative research method is used to see how much space the

newspaper Dagens Nyheter gave to the parties represented in the parliament, and compare the results with the numbers the parties received in the general election 2006.

Main results: This research showed similar results in the survey made of DN and the numbers the

parties received in the general election 2006. Media can’t decide how people should vote in a election, but they can influence what citizens think and talk about by having the power to choose which information that shows on the agenda.

SAMMANFATTNING

Uppsatsen syftar till att undersöka hur nyhetsrapporteringen av de sju riksdagspartierna såg ut inför riksdagsvalet år 2006, och utifrån resultatet diskutera mediers makt att påverka demokratin. För att besvara syftet ställdes ett antal frågeställningar upp;

● Vilket utrymme gav DN i sina Ledare- och Debattsidor de sju sittande riksdagspartierna inför valet år 2006?

● Finns det något samband med det utrymme partierna fick i DN: s Debatt och Ledare med procentantalet partierna sedan åtkom i riksdagsvalet? Finns det något samband med resultaten i undersökningen genomförd av Demokratirådet?

● Hur kan resultaten diskuteras utifrån dagordningsfunktionen och teori om makt?

● Vad vill DN uppnå med sin nyhetsrapportering? Uppfyller tidningen sitt antagande?

Tidigare forskning gjord av Demokratirådet kring valet år 2002 visade ett samband mellan det utrymme medierna gav riksdagspartierna inför valet och resultatet i riksdagsvalet år 2002. Därför blev det intressant att genomföra en liknande undersökningen kring valet till riksdagen år 2006. För att besvara uppsatsens relativt vida syfte krävdes en teorianvändning som möjliggjorde en definition av begreppen ”mediernas dagordning” och ”makt” för att sedan diskutera mediernas möjlighet att påverka demokratin. Därför blev det aktuellt att använda sig av en demokratidefinition av statsvetaren Robert A. Dahl följd av den så kallade Dagordningsteorin myntad av medieforskarna James Dearing och Everett M. Rogers. Teorin innebär att de ämnen medierna sätter i fokus har en tendens att bli de frågor människor anser är viktiga. Till sist användes en definition av makt, så kallad ”maktens tre dimensioner” framställd av statsvetaren Olof Petersson. Valet av metod föll på en kvantitativ innehållsanalys eftersom det är en metod där man vill göra ett större material tillgängligt för analys. Det innebär att man väljer ut enskilda aspekter som mäts separat. Variabler sattes upp för varje riksdagsparti samt blocken och sedan räknades utrymmet som DN gav riksdagspartierna. Undersökningen visade att DN gav mest utrymme åt Socialdemokraterna följt av Moderaterna. De fem resterande riksdagspartierna fick dela på ett mindre procentantal av utrymmet. Resultatet av undersökningen av DN visade samband med resultatet i riksdagsvalet. Demokratirådets undersökning kring valet år 2002 uppvisade en seger för Socialdemokraterna och Vänsterblocket både i undersökningen om partiernas utrymme i medierna och resultatet partierna fick i riksdagsvalet. DN visade också en seger för Socialdemokraterna som enskilt parti, men visade majoritet för Alliansen som helhet, som även fick majoritet i riksdagsvalet år 2006.

Resultatet av DN indikerar styrka i Demokratirådets undersökning kring 2002 om mediers makt att påverka hur vi röstar i val Genom att medier ger vissa frågor mer utrymme påverkar de vårt sätt att tänka om vissa frågor, och kan på samma sätt bidra till att vissa frågor glöms bort genom att få mindre eller inget utrymme alls. Slutsatsen blir att medierna inte har makt att bestämma vad vi ska tänka. Däremot bidrar medierna till att påverka hur vi tänker om frågor, och vilka frågor vi tänker

om, eftersom vi människor vänder oss till medierna för att få information och hjälp i orienteringen

SAMMANFATTNING ... 3

1. INLEDNINGVIS... 5

1.1 Demokrati ... 6

1.2 Mediers möjlighet till påverkan... 6

1.3 Riksdagsval... 6

1.4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 7

1.5 INFÖR RIKSDAGSVALET ÅR 2006... 7

1.6 MEDIERNAS UPPGIFTER I DET DEMOKRATISKA SAMHÄLLET... 8

1.7 DAGSPRESS... 8 1.8 DAGENS NYHETER... 9 1.8.1 Ledare... 10 1.8.2 DN Debatt... 10 1.9 AVGRÄNSNINGAR... 10 1.10 DISPOSITION... 10 2. BAKGRUND ... 11

2.1 HISTORISK ÖVERSIKT AV MEDIERS PÅVERKAN... 11

2.2 PÅ DAGORDNINGEN... 11

2.3 VAD BLIR NYHETER?... 12

2.4 MEDIERS RAPPORTERING KRING VAL... 13

2.5 TIDIGARE FORSKNING ... 13

2.5.1 DEMOKRATI OCH MEDIERS MAKT... 13

2.5.2 VALBEVAKNING... 14

2.5.3 PARTIERNAS MEDIEUTRYMME OCH VALRESULTAT ÅR 2002... 14

3. TEORI... 15

3.1 DEMOKRATI DEFINIERAD AV ROBERT A. DAHL... 15

3.1.2 Kriterier för demokrati (polyarki) ... 16

3.1.3 Institutioner ... 16

3.2 DAGORDNINGSTEORIN (AGENDA-SETTING) ... 16

3.2.1 Mediernas, medborgarnas och den politiska dagordningen ... 17

3.2.2 Dagordningsteorins andra nivå... 18

3.2.3 Priming ... 18

3.2.4 Framing ... 19

3.3.1 Första maktdimensionen... 19

3.3.2 Andra maktdimensionen ... 19

3.3.3. Tredje maktdimensionen... 19

4. METOD ... 20

4.1 URVAL TILL DEN KVANTITATIVA ANALYSEN... 21

4.2 KVANTITATIV INNEHÅLLSANALYS... 21

4.3 KÄLLKRITIK... 23

4.5 VALIDITET OCH RELIABILITET... 25

5. RESULTAT ... 25

5.1 RESULTAT FRÅN DEN KVANTITATIVA ANALYSEN... 25

5.2 FÖRDELNING AV UTRYMMET MELLAN PARTIERNA I DN... 27

5.3 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTATEN I DN OCH DEMOKRATIRÅDET. ... 28

5.4 RESULTATFÖRDELNING MELLAN BLOCKEN... 29

6. AVSLUTNING... 29

6.1 ANALYS... 30

6.1.1 FÖRDELNING AV UTRYMME FÖR RIKSDAGSPARTIERNA I DN: S LEDARE – OCH DEBATTSIDOR... 30

6.1.2 JÄMFÖRELSE AV UTRYMMET I DN OCH RESULTAT I RIKSDAGSVALET ÅR 2006. ... 30

6.1.3 RESULTATEN I JÄMFÖRELSE MED DEMOKRATIRÅDETS UNDERSÖKNING. ... 30

6.1.4 MEDIERS PÅVERKAN UTIFRÅN DAGORDNINGSTEORIN... 31

6.1.5 MEDIERS PÅVERKAN UTIFRÅN MAKTENS TRE DIMENSIONER... 31

6.1.6 DN SOM OPINIONSBILDANDE FORUM... 31

7. SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 32

7.1 MEDIERNA BETYDELSE FÖR DEMOKRATIN... 32

7.2 SLUTSATS... 33

7.3 UTBLICK... 34

7.4 EN LITEN HISTORIA OM MAKT... 34

KÄLLFÖRTECKNING ... 34

1.1 Demokrati

Demokrati kommer ursprungligen från antikens Grekland där idealet var att alla medborgare (endast myndiga män) skulle ha möjlighet att vara med i beslutsfattandet. Det möjliggjordes genom en begränsad geografisk utsträckning och överskådliga invånarantal som innebar att det gick att samla människor vid stadens torg till diskussioner och beslut om offentliga angelägenheter. Samhällen började sedan utökas och därmed fanns inte längre samma möjligheter för alla medborgare att delta. När demokratiseringen därför skulle ske av dessa större och mer folkrika stater blev det upphov till indirekt representativ demokrati.1 _{Beslutsprocessen övergick från}

deltagande till att representeras av ett fåtal valda ledare. Denna typ av representation är det styrelseskick som än idag huvudsakligen är det dominerande och det styre som även är det rådande i Sverige. Skillnaden mellan förr och nu är sättet att medla informationen mellan medborgare och beslutsfattare. Förr gick kommunikationen direkt dem emellan för att i dagens samhälle kompletteras av medier som forum för diskussion. Politikerna förser medierna med information som medborgarna tar del av och som i sin tur ger medborgarna möjlighet att genom medierna göra sina röster hörda.2

1.2 Mediers möjlighet till påverkan

Genom att medier tillskrivs rollen som medlare mellan beslutsfattare och medborgare har de möjlighet att styra över vilken information medborgare får ta del av. Medier har med andra ord tillskrivits en betydande roll genom att välja vilken information som hamnar på dess dagordning, vilka ämnen som ska få stort utrymme samt vilka ämnen som inte alls får synas. Ett flertal diskussioner finns om medier har makt eller inte att påverka våra åsikter eller inte, och många är övertygade att medier faktiskt har stora möjligheter.3 _{Om så är fallet blir det av ännu större vikt att}

diskutera mediers roll i samhället och i vilket syfte medierna tjänar, om de faktiskt främjar demokratin genom att sprida mångfald och fungera som informationsbärare till medborgare för att de ska kunna bilda sina egna åsikter eller om informationen är likriktad så att begränsad information kommer fram.

1.3 Riksdagsval

Demokratirådet har kring valet till riksdagen år 2002 genomfört en undersökning om vilket utrymme de enskilda riksdagspartierna fick i olika medier i Sverige. Siffrorna om partiernas utrymme i medierna jämfördes sedan med siffrorna partierna åtkom i riksdagsvalet år 2002, resultatet visade på stort samband dem emellan.4 Denna studie stärker antagandet om att medierna faktiskt har makt att påverka medborgares åsikter. Valet år 2002 skiljer sig dock från årets

1_{Dahl, A, Robert (1998) On Democracy,Yale University Press, s. 11ff.}

2_{Strömbäck, Jesper (2001) Gäster hos verkligheten, Brutus Östlings bokförlag symposion AB, Stockholm, s. 140.} 3 _{McCombs, Maxwell (2004) Makten över dagordningen, SNS förlag, Stockholm, s. 11ff.}

riksdagsval eftersom Alliansen segrande efter en lång tradition av Socialdemokratiskt styre. Demokratirådets undersökning kring valet år 2002 kan möjligen visa på mediernas makt att påverka, men kan även grunda sig på en vana att skriva mycket om Socialdemokraterna samt partierna i samarbetsregeringen. Att sambandet med deras undersökning och med resultatet i riksdagen beror på en tradition i hur medborgare röstar mer än vilken information medierna uppvisar. I och med att Sverige detta år fick regeringsskifte blir det därför intressant att genomföra en liknande undersökning för att se om utrymmet i medierna samstämmer med siffrorna i riksdagsvalet. Det går då att med större säkerhet uttala sig om huruvida medier har möjlighet att påverka medborgares åsikter i viktiga frågor samt föra en vidare diskussion om deras inverkan på demokratin.

1.4 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nyhetsrapporteringen av de sju riksdagspartierna såg ut inför riksdagsvalet 2006, och utifrån resultatet diskutera mediers makt att påverka demokratin. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar utvecklats;

1. Vilket utrymme gav Dagens Nyheter (DN) i sina Ledare- och Debattsidor de sju sittande riksdagspartierna inför valet år 2006?

2. Finns det något samband mellan det utrymme partierna fick i DN: s Debatt och Ledare och procentantalet partierna sedan åtkom i riksdagsvalet? Finns det något samband med resultaten i undersökningen genomförd av Demokratirådet?

3. Hur kan resultaten diskuteras utifrån dagordningsfunktionen och teorin om maktens tre dimensioner?

4. Vad vill DN uppnå med sin nyhetsrapportering? Uppfyller tidningen sitt antagande?

1.5 Inför riksdagsvalet år 2006

Valet till riksdagen år 2006 har i vanlig ordning präglats av omfattande valkampanjer och hårda debatter mellan både partier och politiker för att vinna väljarnas röster. Till skillnad mot tidigare val bildade de borgerliga partierna år 2004 den så kallade Alliansen för att arbeta mot den långa traditionen av socialdemokratiskt styre i Sverige.5 Inför riksdagsvalet innehölls den regerande makten av socialdemokraterna med Göran Persson som statsminister. De styrde Sverige i samarbete med två stödpartier, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det förekom vissa spekulationer om att det efter riksdagsvalet år 2006 skulle bildas en röd-grön koalitionsregering men istället söktes fortsatt stöd för en socialdemokratisk minoritetsregering. Partiet presenterade sitt valmanifest i mitten av augusti, och det mottogs i huvudsak av samarbetspartierna Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Dock krävde Miljöpartiet ministerplatser i en eventuell koalitionsregering medan Vänsterpartiet sa att om det inte skulle finnas tillräckligt med utrymme att föra en vänsterpolitik fanns möjligheten att inte stödja en socialdemokratisk regering.6 Utgångsläget inför valkampanjen blev därför att medan Alliansen var eniga om att de önskade styra tillsammans var det oklart hur en eventuell vänsterregering skulle se ut och vilka partier den skulle bestå av.

Det blev en jämn kamp mellan Alliansen med Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt och Socialdemokraterna med statsminister Göran Persson. Som känt lyckades Alliansen med sin

5 _{Wieslander, Anna, Sveriges riksdags hemsida, Talmannen gav Reinfeldt i uppdrag att förbereda bildandet av}

fyrpartiregering, http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=45&sq=1&ID=jhblgc7D6_9_13

6 _{Falck, Jonathan, Partiledarintervjun, Göteborgs-Posten, http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=913&a=288726}

politiska valkampanj och riksdagsvalet år 2006 innebar regeringsskifte i Sverige.

I september 2006 upptäcktes ett dataintrång i Socialdemokraternas interna nätverk. Med hjälp av inloggningsuppgifter som tillhört en försteombudsman i Skaraborg kunde obehöriga ta del av information om bland annat strategier i valrörelsen och uppgifter om vilka kommuner som Socialdemokraterna prioriterat. Intrånget utfördes av ett antal från Folkpartiet och flera partimedlemmar fick avgå från sina poster.7

1.6 Mediernas uppgifter i det demokratiska samhället

I dagens samhälle där det finns stora mängder information känner sig medborgare många gånger i behov av orientering, många gånger gäller det frågor rörande politiken. Väljare vänder sig då ofta till mediernas nyheter eller diskussionen på någon tidnings ledarsida för att få hjälp att orientera sig.8 Medierna kan främja medborgarnas fria och självständiga ställningstaganden genom debatt, nyhetsförmedling och annan informationsspridning. Det brukar främst framhållas tre uppgifter som är särskilt viktiga för den fria åsiktsbildningen:

1) Den första är att förse medborgarna med information så att de kan ta ställning i samhällsfrågor. 2) Som andra uppgift kommer granskning, att fungera som självständiga organ och granska institutioner, organisationer och företeelser. Genom att granskning sker genom medier finns det möjlighet att maktmissbruk motverkas och en mer rättvisande bild av de styrande i samhället kan framkomma.

3) Den tredje uppgiften handlar om att media ska fungera som ett forum där åsikter och diskussion får utrymme.9

En viktig faktor för den fria åsiktsbildningen och därmed främjandet av demokratin är att mångfald visas i medierna. Det talas om inre och yttre mångfald. Med inre mångfald menas den mångfald som finns inom ett enskilt medium. Det enskilda mediet kan ge plats för olika åsiktsriktningar och idéer som finns i samhället. Den yttre mångfalden avser den mångfald som förekommer i skilda medier. Det innebär att medierna kan spegla den mångfald och de skillnader som existerar i samhället och är därmed ett betydande medel till att främja demokratin i Sverige. Eftersom en minskad yttre mångfald kan medföra en minskning av utbudet av åsikter är det viktigt att försöka stärka den yttre mångfalden. 10

1.7 Dagspress

För dagspressens nyhetsinnehåll finns få regleringar, det som gäller är främst tryckfrihetsförordningen.11 Målet med presspolitiken är dock att dagstidningarna ska medverka till

7 _{Sjöberg, Otto, Val2006, Expressen, http://www.expressen.se/index.jsp?d=2325, Referensen upprättad (06-11-11)} 8 _{McCombs, Maxwell (2004) Makten över dagordningen, SNS förlag, Stockholm, s. 80 f.}

9_{Kihlström, Dan, Mediepolitik, Sveriges riksdags hemsida,}

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GR02Kr386&rm=2003/04&bet=Kr386 Referensen upprättad (2006-11-12)

10 _{Kihlström, Dan, Mediepolitik, Sveriges riksdags hemsida,}

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GR02Kr386&rm=2003/04&bet=Kr386 Referensen upprättad: (2006-11-06)

att främja demokratin genom fri åsikts- och opinionsbildning. Dagspressen har en central betydelse i det allmänna medvetandet och når en stor del av befolkningen. Det ger stora möjligheter till innehållsrik och varierad information, och att informationen förmedlas på ett enkelt sätt. Dagspressen ska vara en oberoende, självständig granskare av den politiska makten och garanti för opinionsmässig mångfald. Mångfalden av politiska åsikter ska underlätta för medborgarna att värdera olika ståndpunkter. Dagspressens ledare och debattsidor innehar stor vikt huruvida demokratiska principer kan förverkligas eftersom de har en kommenterande roll och kan utgöra betydelse för opinionsbildningen.12

1.8 Dagens Nyheter

I Demokratirådets undersökning anger 45 procent av väljarna att de läser det mesta som finns om politik i dagstidningarna. Det innebär att dagstidningar ges en viktig roll för opinionsbildningen i Sverige. DN är en erkänd och väletablerad dagstidning och sägs vara det mest inflytelserika opinionsbildande forum som finns i Sverige. Dagliga debattinlägg och information på ledarsidorna fungerar som källa till kommentarer och diskussioner i nyhetssändningar i andra medier och utgör även grund för större debatter. Det är därför viktigt att innehållet i tidningen utmärks av ett rimligt och sakligt innehåll eftersom det i sin tur kan påverka den allmänna opinionen. DN kan som opinionsbildare vara ett viktigt forum där information kan nå medborgare och bidra till att ge kunskap för att ta ställning i viktiga frågor. Dock räcker det inte enbart att information sprids, utan grundpelare för en fungerande demokrati är att det finns mångfald, kritisk bedömning, yttrandefrihet och samtal.13

DN utkommer sju dagar i veckan och läses av ca 869 000 människor varje dag, alltså över 10 procent av Sveriges befolkning.14 DN anses vara en erkänd agendasättande dagstidning15 och tidningens egen ståndpunkt vilar på att de är oberoende, står fria från partier, organisationer och ekonomiska maktsfärer och att tidningens politiska hållning är liberal. DN ska också ”fungera som Sveriges viktigaste sociala och demokratiska torg och ska mer än någon annan tidning spegla livets och samhällets mångfald”.16

12 _{Kihlström, Dan, Mediepolitik, Sveriges riksdags hemsida,}

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GR02Kr386&rm=2003/04&bet=Kr386 Referensen upprättad: (2006-11-12)

13_{Kroon, Åsa (2001) Debattens dynamik, Tema kommunikation, Linköpings universitet, s. 69.}

14 _{Larsson, Thomas, DN Info. Dagens Nyheter, http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=602 Referensen upprättad}

(2006-10-22)

15_{Kroon, Åsa (2001) Debattens dynamik, Tema kommunikation, Linköpings universitet, s. 69.}

16 _{Larsson, Thomas, DN Info. Dagens Nyheters hemsida, http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=602 Referensen}

upprättad (2006-10-21)

17_{Larsson, Thomas, DN info. Dagens Nyheter hemsida, http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=602 Referensen}

1.8.1 Ledare

DN innehåller alltid två ledare utom på måndagar då det av ekonomiska skäl bara finns en ledare. Den första ledarsidan går under namnet Ledare och den andra kallas Ledare Opinion.17 Ledarsidorna utgör en del av det offentliga rum där opinioner uttrycks och samhällsdebatten pågår.18 Ledarnas ursprung skiljer dem från insändare och debattartiklar, vilka normalt har producerats av personer utanför tidningen. Ledare är också till skillnad från andra nyhetstexter värderade med opinionsmässiga rekommendationer och ställningstaganden.19

1.8.2 DN Debatt

DN innehåller alltid en sida för debatt, som går under namnet DN Debatt. DN Debatt sorterar organisatoriskt under ledarredaktionen men debattavdelningen arbetar annars helt självständigt. Kriterierna för publicering på DN Debatt och Ledare är artiklarnas nyhetsvärde respektive fördjupningsvärdeoch för DN Debatt att debattinläggen är skrivna av olika skribenter.20

1.9 Avgränsningar

I och med uppsatsens begränsade utrymme har vissa avgränsningar varit nödvändiga. För det första har undersökningen enbart inneburit att titta på utrymmet för de redan sittande riksdagspartierna i DN. Vidare valdes den kvantitativa undersökningen att börja den andra september eftersom då presenteras politiken av de olika partierna. Tanken var i början att göra en mer djupgående kvalitativ studie av innehållet i artiklarna, men med begränsad tid och utrymme samt med bakgrund av demokratirådets slutsats, att vad som avgör hur vi röstar främst beror på det utrymme medierna ger ett visst parti, inte vad som sägs om dem, valde jag att göra denna avgränsning. Vidare har en avgränsning av materialet till den kvantitativa analysen varit nödvändig. Endast tidningen DN kommer att användas för att undersöka det utrymme riksdagspartierna fick eftersom fler användning av medier inom denna tidsram kan vara problematiskt att hinna med.

1.10 Disposition

Uppsatsen inleds med en kort beskrivning på hur synen kring mediernas makt har sett ut under en tidsperiod. Kapitlet fortsätter sedan med en beskrivning av mediers dagordning, vilka nyheter som blir föremål för den samt hur mediers nyhetsrapportering ser ut kring val. Sista delen i kapitlet Bakgrund blir redovisning av tidigare forskning kring medier och demokrati, bl.a. diskuterar Jesper Strömbäck sina teorier kring detta. I kapitel tre presenteras teorierna som blivit föremål för den här analysen. Till en början redogörs en definition av demokrati skriven av Robert A. Dahl. Detta följs

18 _{Nord, Lars (2001) Vår tids ledare, Carlsson bokförlag, Stockholm, s. 72.}

19 _{Larsson, Thomas, DN Info. Dagens Nyheters hemsida, http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=602 Referensen}

upprättad (2006-10-21)

20 _{Larsson, Thomas, DN Info. Dagens Nyheters hemsida, http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=602 Referensen}

av den så kallade dagordningsteorin, att medierna till stor del formar våra bilder av verkligheten. Som avslutande teori kommer en maktdefinition att göras i och med beskrivning av maktens tre ansikten. Nästkommande kapitel, kapitel fyra, presenteras uppsatsens tillvägagångssätt; vilken metod och vilket material som använts. I kapitel fem presenteras sedan resultaten av den kvantitativa undersökningen i form av tabeller. I de avslutande kapitlen 6 och 7 kommer resultaten att analyseras utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar som sedan avslutas med en sammanfattande diskussion.

2. BAKGRUND

2.1 Historisk översikt av mediers påverkan

Forskningen kring medias påverkan, ofta diskuterad som medias effekter har varierat mycket under de senaste 80 åren. En indelning brukar göras av de specifika synsätt varit rådande; allsmäktiga medier, maktlösa medier och mäktiga massmedier. Allsmäktiga medier var det första stadiet som sträckte sig fram till 1940-talet. Det synsättet menade att publiken var försvarslös mot medias budskap som enkelt kunde överföra värderingar, åsikter, attityder m.m. Det benämndes som

injektionsnålsteorin, där mediernas innehåll ”sprutades in” i människan. Under denna tidsperiod

(då medierna ansågs som allsmäktiga) ingick fyra grundantaganden; det första var att medieinnehållet kunde likställas med effekt, det andra var att denna effekt i stort sett var lika för alla mottagare, det tredje effekten handlade om att förändra åsikter och beteenden och till sist den fjärde som menade att effekterna var direkta.

Efter detta följde en period som kallats maktlösa medier eftersom medierna ansågs, till skillnad från föregående synsätt vara närmast maktlösa. Dock ansågs inte att medierna helt saknade effekter men till skillnad från tidigare synsätt uppstod effekterna från en rad faktorer och att det inte fanns någon direkt länk mellan medierna och publikens mottagande.

I början av 1970-talet framkom ännu en ny syn att se på mediernas effekter, bl.a. efter en undersökning som genomförts kring mediers roll vid ett presidentval i USA. Medierna fick inte rollen som allsmäktiga, men dock mäktiga. Resultatet visade att medierna inte främst bestämmer hur publiken ska tänka, istället vad publiken ska tänka om. Det var genom denna undersökning som ”dagordningsfunktionen” formades som innebär att medierna har en betydande roll för den politiska makten som politiken och andra institutioner använder sig av för att påverka. Medieforskaren Kent Asps myntade upp tre huvudanledningar till denna förändring; den första var att det inträffade vissa förändringar i samhället som bland annat televisionens ökade betydelse, som andra gjordes en omtolkning av de tidigare resultaten. Som tredje och sista förändrades synen på vilka effekter som är intressanta. Från att ha varit mer intresserade av kortsiktiga effekter såsom åsikter och attityder blev det nu aktuellt att undersöka hur medierna påverkar på en mer samhällig nivå.21

2.2 På dagordningen

Vissa medier har större betydelse än andra i den meningen att deras val av nyheter har en större

dagordningssättande funktion gentemot andra medier. Det finns vissa faktorer som påverkar mediadagordningens makt över medborgarnas ordning. En faktor visar att ju fler artiklar eller inslag som ägnas åt en fråga, desto viktigare bedöms ämnena i frågan vara. En andra faktor handlar om medietypen. Tidningarna har starkare dagordningseffekter än TV, troligen därför att när en tidning läses kan läsaren själv bestämma takten, då ökar sannolikheten för att informationen ska fastna. En slutsats som kan dras av detta är att medierna har makt att bestämma över dagordningen, dock har inte alla medier lika stor makt som andra. Medierna har i allmänhet mest makt under de perioder där politiken är som lugnast eller då politiska kriser uppstår. Då medierna har som allra minst makt över dagordningen kan troligen vara under valrörelsen. Då har politiken mest resurser och en vilja att själva bestämma och påverka. Till sist är det också betydande vilka kunskaper och vilket intresse medborgare har inför politiken. De medborgare som har stor kunskap om politiken tar i större utsträckning del mer av de politiska budskapen men har ofta redan starka åsikter som inte ändras alltför enkelt. De medborgarna med mindre åsikter om politiken har lättare att byta åsikter, dock utsätts de inte lika mycket och ofta för mediebudskapen för att det ska förändra opinionen. De människor med medelhög politisk medvetenhet är de som lättast faller för opinionsförändringar.22

2.3 Vad blir nyheter?

Det finns flera anledningar till varför medieinnehållet ser ut som det gör. Den amerikanske medieforskaren John H McManus menar att medier är företag som många andra och därför måste sträva efter vinst. McManus visar på fyra marknader som medierna måste ta hänsyn till,

1) Publikmarknaden, medierna får uppmärksamhet i och med att de erbjuder en viss typ av innehåll till publiken.

2) Annonsmarknaden, medierna får pengar att ge ut sitt innehåll av annonsörerna.

3) Kapitalmarknaden, medierna satsar pengar i olika investeringar gentemot löften av ägarna om vinst.

4) Marknaden för journalistiska källor, medierna inhämtar information i utbyte mot att åter igen servera publiken med en viss typ av innehåll.

Strömbäck skriver att de ämnen som blir fokus för nyheter är de som passar in i mediernas format, deras organisation, interna arbetsvillkor och normer. Nyheterna består av ämnen som kan tillspetsas, förenklas, polariseras, intensifieras, konkretiseras, personifieras eller som passar in i de stereotyper som finns inom nyhetsorganisationen. Dessa faktorer kan kort förklaras följande, tillspetsning innebär att begränsat utrymme medför att det är nödvändigt att nyheter måste kortas ner. Förenkling innebär att begränsat utrymme och tidsnöd medför att nyheter måste reduceras och att mångfalden begränsas. Med polarisering menas att ämnen som är säkra, enkla att uppfatta och som kan ställas mot varandra prioriteras framför ämnen som är svårare att tyda. Intensifiering innebär att ämnen som strejker, skandaler är intressant material eftersom det drar till sig uppmärksamhet. Konkretion innebär att det är lättare att återge någonting som är konkret. Exempel att det är lättare att illustrera miljöförstöring med döda sälar som spolats upp på stranden än att visa det problemet med ozonskiktet. Personifiering innebär att för att locka intresse är en fördel om det kan möjliggöra identifikation. Därför är ett sätt att ge ett problem eller en åsikt ett ansikte. Till sist

22 _{Strömbäck, Jesper (2001), Gäster hos verkligheten, Brutus Östlings bokförlag symposion AB,}

nämns steriotypisering som innebär att stereotyper kan hjälpa till att skapa ordning i och med den informationsmängd som når oss.23

2.4 Mediers rapportering kring val

Mediernas partipolitiska tendens har försvagats och förändrats över tid men nyhetsrapporteringen kring valrörelsen har däremot ökat.24 Under valår finns det ett förhöjt intresse från medierna att bevaka politiken och medierna satsar relativt stora resurser. Valen kan ge medierna möjlighet att pröva nya idéer och uppslag och kan även innebära att de kan stärka sin politiska legitimitet. Därför är det viktigt för medierna att valbevakningen är intressant och engagerande för att kunna konkurrera om uppmärksamheten. De måste kunna erbjuda nytta och nöje till människor som i olika grad är intresserade av politiken för att alla människor ska få likvärdig information och kunskap till att självständigt ta ställning. Att förmedla både intressant och på samma gång engagerande information kan dock vara svårt. Om det blir för mycket information kan rapporteringen bli trist, om fokus ligger mer på spänning och underhållning kan valbevakningen bli överdramatiserad; det krävs alltså noga prioritering av nyhetsinnehållet25_{. När det under valår}

skrivs mycket om politik i media är informationsspridningen extra stor. Då kan väljare vara i särskilt behov av orientering eftersom de egna erfarenheterna och kunskaperna för medborgare kan vara begränsade och det är framförallt via medierna människor hämtar sin kunskap.26 Medierna spelar en funktion i det politiska spelet beroende på hur de väljer att skriva om ett visst ämne, hur åsikter från partier diskuteras i offentlig debatt som de flesta har tillgång till. Dock har kritik riktats att den information om politiken som beskrivs i medierna ofta är problemfylld. Ofta när politiker och partier hamnar i centrum handlar det om vad som anses vara deras misslyckanden vad gäller att sköta det politiska arbetet. 27

2.5 Tidigare forskning

2.5.1 Demokrati och mediers makt

I de allra flesta demokratier betonas att pressens frihet är ett allmänintresse och ett viktigt kriterium för demokratin. Den amerikanske journalistprofessorn James W. Carey menar att ”Utan

journalistik existerar ingen demokrati, men utan demokrati existerar inte heller någon journalistik”. Dessa två är länkade till varandra och en förutsättning för journalistiken att kunna verka är att medborgare har förtroende för journalistiken som verktyg för demokratin. 28

Medier har en viktig uppgift för samhället och demokratin. De ska förse medborgarna med information så att de kan ta ställning i samhällsfrågor, granska makthavare och fungera som ett

23 _{Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur Lund, s. 158 ff.}

24 _{Petersson, Olof m.fl. (2006) Mediernas valmakt, Kristianstads boktryckeri AB, Kristianstad, s. 36.} 25 _{Petersson, Olof m.fl. (2006) Mediernas valmakt, Kristianstads boktryckeri AB, Kristianstad, s. 56 f.} 26 _{Kroon, Åsa (2001) Debattens dynamik, Tema kommunikation, Linköpings universitet, s. 250 ff.} 27 _{Nord, Lars (2001) Vår tids ledare, Carlsson bokförlag, Stockholm, s. 75.}

28_{Strömbäck, Jesper (2001), Gäster hos verkligheten, Brutus Östlings bokförlag symposion AB,}

Stockholm, s 31.

29 _{Kihlström, Dan, Mediepolitik, Sveriges riksdags hemsida,}

forum där åsikter och diskussion får utrymme.29 Men det öppna, demokratiska samtal som är själva grunden för en demokratisk styrelseform har blivit allt mer ifrågasatt. Kritik har riktats kring mediernas roll som objektiva nyhetsförmedlare.30 Jesper Strömbäck har forskat kring huruvida demokratin och den fria åsiktsbildningen påverkas av mediernas makt i den politiska

kommunikationen. Strömbäck menar att avståndet mellan idealens demokrati och den demokrati vi lever i är betydande i och med att makten att förändra inte i första hand vilar hos dem som har den politiska beslutsmakten. Medierna har den främsta makten över dagordningen, och bidrar till vilka frågor som människor utgår ifrån när de ska bilda sin uppfattning, de formar bilder av verkligheten som vi sedan utgår ifrån. Medierna behövs som en nödvändig arena för informationsspridning och den offentliga debatten. Media är också viktig för granskning av makthavare för att se att politiken går rätt till. De politiska makthavarna behöver medierna för att nå ut till medborgarna, medan medborgarna i sin tur behöver information och kunskap för att kunna orientera sig i politiken samt för att i efterhand kunna utkräva ansvar. Strömbäck menar att ett beroende av medierna har inneburit att den svenska demokratin blivit allt mer medialiserad. Eftersom demokratin till stor del innebär beslutsfattande och medierna har en stor funktion i detta är det näst intill omöjligt att föreställa sig demokrati utan media. Medierna har alltså fått en viktigare roll och Strömbäck diskuterar ifall medierna ska ses som politiska institutioner och att i så fall blir det av ännu större vikt att undersöka hur medierna kan påverka politiken genom att ha makt över dagordningen och på så sätt ge bilder av verkligheten.31

2.5.2 Valbevakning

Medieforskaren Kent Asps har analyserat mediebevakningen kring val mellan åren 1979-2002. Han menar att partierna alltid gynnas och missgynnas under en valrörelse men att det inte finns någon systematik i missgynnandet. Han menar också att det sedan år 1979 finns ett samband mellan hur medierna uppmärksammat partier och partiernas valresultat. Dock följer en slutsats att det viktigaste inte verkar vara på vilket sätt partierna uppmärksammats utan istället vilket utrymme de olika partierna fått i medierna. För att ett parti ska nå lycka på valdagen är alltså konkurrensen om medieuppmärksamheten nödvändig. Det innebär att den nyhetsjournalistiska bevakningen får en avgörande betydelse.32

2.5.3 Partiernas medieutrymme och valresultat år 2002

I Demokratirådets rapport år 2006 presenterades en undersökning om partiernas medieutrymme och valresultat år 2002. Utrymmet avsåg hur ofta partierna förekom som agerande eller omtalade aktörer under de fyra sista veckorna före valdagen i Ekot, Rapport, Aktuellt, TV4-Nyheterna,

30_{Esaiasson, Peter & Nicklas Håkansson (2002) Besked ikväll! Valprogrammen i svensk radio och TV, Stiftelsen}

Etermedierna, Stockholm, s. f. 169 f.

31_{Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur Lund, s. 267 ff.}

Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Aftonbladet och Expressen. Resultatet visade följande (siffrorna inom parentes visar valresultatet i riksdagen år 2002); Socialdemokraterna fick mest utrymme med 34 % (39,9), Moderaterna 17 % (15,3), Folkpartiet 14 % (13,4), Kristdemokraterna 9 % (9,1), Miljöpartiet 8 % (4,6), Vänsterpartiet 7 % (8,4), Centerpartiet fick 7 % (6,2) och övriga partier 4 % (3,1). Slutsatserna i Demokratirådets undersökning visade även att ett regeringsparti får störst medieuppmärksamhet är väntat eftersom ett makthavande parti har större underlag för debatt och diskussion.33

3. TEORI

För att nå uppsatsens vida syfte krävs en teorianvändning som gör det möjligt att definiera begreppen ”mediernas dagordning” och ”makt” för att sedan genomföra en analys av mediernas möjlighet att påverka demokratin. Därför kommer teorikapitlet att inledas med en definition av demokrati skriven av den amerikanske statsvetaren Robert A. Dahl, verksam vid Yale University. Dahl är en väl erkänd demokratiforskare vars teorier ofta referats och används i andra sammanhang för att definiera begreppet demokrati. Sedan följer en förklaring av dagordningsteorin skriven av medieforskarna James Dearing och Everett M. Rogers som är verksamma inom Michigan State University och University of New Mexico. Teorin har fått stort medhåll och bidragit till att bevisa att medierna har makt att påverka. Teorikapitlet avslutas med en definition av makt, så kallad maktens tre dimensioner framställd av statsvetaren Olof Petersson. Petersson är professor i statskunskap vid Uppsala Universitet och forskningsledare på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Det finns ett flertal olika maktteorier men valet föll på Petersson och hans teorier om makt eftersom han givit ut ett flertal böcker om makt samt att han under slutet av åttiotalet ledde en betydande maktutredning i uppdrag av SNS.

3.1 Demokrati definierad av Robert A. Dahl

Dahl inleder sin definition med att diskutera varför just demokrati är det ideala styrelseskicket. Staten är en unik institution som innehar stort ansvar i och med regler för tvång och våld. Skulle en icke-demokrati kunna hantera det bättre är frågan Dahl diskuterar. Han menar att demokrati för med sig åtråvärda konsekvenser, först och främst är det i fredsbevarande syfte bättre att leva i en demokrati eftersom demokratier inte krigar mot varandra. Demokrati innefattas av grundläggande rättigheter såsom yttrandefrihet och andra mänskliga rättigheter som inte är en självklarhet i ett icke-demokratiskt land. 34 _{När det fastställts varför demokrati är det styrelseskick att föredra menar}

Dahl att det finns olika sätt att definiera och kategorisera demokrati. Dahl har ställt upp ett demokratiskt ideal där alla vuxna är engagerade i beslutsprocessen. Han har en relativt snäv definition av demokrati där samhället ska styras av valda representanter för att medborgarna ska få en så rättvis representation som möjligt. Grundläggande är fria och allmänna val samt att det ska vara oberoende och väl fungerande institutioner som ska se till att lagen efterlevs i enlighet med de lagar och regler som satts upp. Staten ska värna om de medborgerliga och politiska fri- och rättigheterna såsom åsiktsfrihet, yttrandefrihet, tryckfrihet och religionsfrihet. Mer exakt har Dahl utformat en definition av vilka kriterier som ska uppfyllas för att ett land ska få kallas en demokrati. Han inleder dock sin teori med att säga att den empiriska verkligheten kring oss inte kan kallas en

demokrati, utan använder istället begreppet polyarki. Den representativa demokratin som styrelseskick är ett idealsamhälle och polyarki är det som kan uppnås.35

3.1.2 Kriterier för demokrati (polyarki)

Ett antal kriterier ska uppfyllas inom en demokrati. Kriterierna innebär först och främst att det ska vara effektivt deltagande bland medborgarna. Det är viktigt att alla medlemmar ska ha lika och dessutom effektiva möjligheter att göra sina åsikter hörda före ett beslut ska tas. Med vissa reservationer p.g.a. tid ska alla medlemmar ha möjlighet att lära om det beslut som ska fattas och vad det kan få för konsekvenser, sedan ska alla medborgare ha samma möjlighet att rösta och alla röster räknas lika. Viktigt är också att medborgare ska ha kontroll över dagordningen, alltså att medlemmar ska ha rätt att bestämma hur och vad som ska tas upp på dagordningen. Till sist ska alla personer som måste följa de beslut som regimen fattat äga de rättigheter, friheter och möjligheter som definieras av ovannämnda kriterier. Dessa kriterier är enligt honom grunden för demokrati och de ser till att alla medborgare är jämlika.36

3.1.3 Institutioner

Ett sista kriterium av Dahl rör vikten av att det finns institutioner som gör regeringspolitiken beroende av medborgarnas uttryckliga preferenser. Dessa ska innehålla makt över viktiga statliga beslut och innehas av valda representanter. Representanterna utses i fria, rättvisa och regelbundna val. För att kunna göra sina överväganden och fatta sina beslut har medborgarna verklig rätt och möjlighet till en omfattande yttrandefrihet. Medborgarna har också såväl rätt som möjlighet att söka information från olika källor. Det vill säga, det får inte vara så att regimen, en annan enskild grupp eller ett enskilt intresse äger effektiv kontroll över informationskällorna. För att effektivt kunna tillvarata sina intressen har medborgarna rätt och möjlighet att skapa nya politiska sammanslutningar, intressegrupper, politiska partier, frivilligorganisationer och motsvarande.37

3.2 Dagordningsteorin (Agenda-setting)

Kommunikationsforskarna Maxwell McCombs och Donald Shaw presenterade den så kallade dagordningsteorin år 1972 i tidskriften Public Opinion Quarterly. Dagordningsteorin bygger på tankegångar som i tidigare medieforskning formulerats av bl.a. Walter Lippman. Hans uppfattning var att det är bilden av verkligheten, snarare än verkligheten i sig själv, som ligger till grund för våra handlingar och uppfattningar, och medierna formar till stor del våra bilder av verkligheten. Numera är dagordningsteorin en av de dominerande och mest utforskade medieteorierna i

35 _{Dahl, A, Robert (1999) Demokratin och dess antagonister, Ordfront i samarbete med Demokratiakademin,}

Stockholm., s. 122 ff.

36 _{Dahl, A, Robert (1998) On Democracy,Yale University Press, s. 37 f.} 37_{Dahl, A, Robert (1998), On Democracy, Yale University Press. s. 84ff.}

38 _{McCombs, Maxwell (2004) Makten över dagordningen, SNS förlag, Stockholm, s. 145ff.} 39 _{McCombs, Maxwell (2004) Makten över dagordningen, SNS förlag, Stockholm, s. 11ff.}

forskningen kring massmedias inflytande på sin omgivning och genom att visa att medierna kan utöva makt har dagordningsteorin bidragit till att undergräva teorierna om maktlösa medier. Dagordningsteorin är dock ingen återgång till ”injektionsnålsteori” där publiken väntar på att bli programmerade av nyhetsmedierna, utan medierna kan påverka de bilder vi skapar av verkligheten.38

McCombs och Shaw myntade en hypotes att massmedier påverkar politiska kampanjer genom att uppmärksamma vissa frågor. Hypotesen stärktes i och med undersökningarna visade att medierna har stor makt i valkampanjer genom att de frågor som medierna väljer att uppmärksamma är de samhällsfrågor som människor anser vara de viktigaste. Politikens innehåll bestäms alltså av dagordningen och de kringliggande faktorerna som bidrar till att forma den. Det gäller inte enbart kring valkampanjer utan forskning visar även att vilket ämne än medierna sätter i fokus har en tendens att bli de frågor människor anser är viktiga och som de diskuterar och har åsikter om.39 McCombs sammanfattar idén på följande sätt;

“The idea of agenda-setting influence by the mass media is a relational concept specifying a positive – indeed, causal – relationship between the emphases of mass communication and what members of the audience come to regard as important. In other words, the salience of an issue or other topic in the mass media influences its salience among the audience.” 40

Medierna har inte makt över våra åsikter men genom att ge vissa frågor mycket utrymme framstår de ämnena som viktiga och angelägna, media bidrar därför till vad och hur människor diskuterar, debatterar och funderar. Medierna påverkar då inte enbart vad vi ska anse som viktiga ämnen utan bidrar också till att sätta standarden för hur allmänheten ska värdera dessa. Dagordningen är oavsett sakområde avgörande för ett ämnes utveckling. Eftersom det på dagordningen avgörs om ett ämne ska få mycket utrymme eller inte avgörs det även om en fråga kommer att synas över huvud taget. Det innebär att de frågor som inte syns i media blir betydligt svårare att debattera kring och ha åsikter om.41

3.2.1 Mediernas, medborgarnas och den politiska dagordningen

James W. Dearing och Everett M. Rogers har ställt upp tre skilda dagordningar som har inverkan på varandra; mediernas, medborgarnas och den politiska dagordningen. Den politiska dagordningen redogör för de frågor, problem och samhällsområden som står i centrum för det politiska beslutsfattandet. Det är genom dagordningarna som en fråga definieras. Medborgarnas dagordning är vad allmänheten pratar om och anser som viktiga frågor. Mediedagordningen handlar om vad och hur medierna väljer att uppmärksamma en fråga. En fråga som tas upp på den mediala dagordningen omdefinieras från att vara ointressant till att vara angelägen, tas den upp på den politiska dagordningen går den från att vara opolitisk till att vara politisk. Beroende på händelserna i medborgarnas dagordning och den politiska dagordningen tillåts mediernas egen dagordning verka. Den politiska dagordningen och mediedagordningen kan påverka varandra, men

40_{Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur Lund, s. 140.}

medborgaragendan påverkas endast genom medieagendan.42 Deras resultat framlades i följande figur; 43

I figuren visas mediernas dagordning och att den påverkar den medborgerliga och den politiska dagordningen. Nästa steg i figuren visar att medborgarnas dagordning påverkar den politiska dagordningen men däremot inte mediernas dagordning. Den politiska dagordningen påverkas både av medborgarnas och mediernas dagordning, dock inte medborgarnas dagordning annat än indirekt via medierna. Alla dessa dagordningar påverkas av fler faktorer såsom figuren visar; personliga erfarenheter och aspekter från verkligheten. Dessutom kan så kallade ”gatekeepers”, dvs. inflytesrika medier samt uppseendeväckande händelser i verkligheten ha en avgörande roll. Dearing och Everett diskuterar vidare att medierna påverkar både medborgarna och de politiska makthavarna och de ämnen som media uppfattar som viktiga hamnar snart på makthavarnas dagordning. Vad som gör att ett ämne hamnar högt upp på denna agenda är därför väsentligt. Det kan t.ex. vara något uppenbart som inträffar i verkligheten eller så låter de sig påverkas av vad andra medier lyfter fram. Den allmänna uppfattningen är att det är de tryckta medierna som sätter agendan för övriga varpå exempelvis tidningar med hög status sätter agendan till mindre tidningarna.44

3.2.2 Dagordningsteorins andra nivå

Dagordningsteorin handlar om vad vi uppfattar som viktiga frågor, att de ämnen medierna sätter i fokus har en tendens att bli de frågor människor anser är viktiga och som de diskuterar kring. Vidare kommer diskussioner om mediernas makt, hur vi uppfattar politiska frågor, händelser och personer. Det är främst tre teorier som är aktuella för undersökning; priming, framing, även kallad gestaltningsteori, och cultivation theory. Dock är endast priming och framing relevanta för denna undersökning.45

3.2.3 Priming

Medierna kan bidra till hur vi bedömer sakområden genom att uppmärksamma vissa saker och inte

42 _{Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur Lund, s. 153 f.} 43 _{Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur Lund, s. 154ff.} 44 _{Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur Lund, s. 153 f.}

andra. Som exempel nämns att människor i huvudsak vänder sig direkt till medierna för att få information om politiken. Dock visar bara medierna en del av partiernas politik och stor del blir inte uppmärksammad alls. När medborgare sedan ska bedöma politiken och de politiska ledarna gör de det utifrån vad medierna valt att uppmärksamma.46

3.2.4 Framing

Medierna gestaltar olika problem eller beskrivningar av verkligheten. Medierna kan under vissa förutsättningar och vad gäller vissa frågor ha makt att genom sina gestaltningar påverka människors uppfattningar om verkligheten och var ansvaret för att problem finns och åtgärdas bör läggas. Gestaltningar har fyra egenskaper; det första är att gestaltningarna definierar problemen. Andra egenskapen är att de kan ge hänvisning om vad som ska ses som orsak till det problem som gestaltats. Tredje egenskapen är att de uttrycker värderingar och moraliska omdömen. Den fjärde och sista egenskapen är att medierna kan ge en bild av möjliga lösningar.47

3.3 Maktens tre dimensioner

Det finns ett flertal sätt att försökta definiera vad makt egentligen är. I denna studie har en definition av statsvetaren Olof Peterson använts som visar på makt som ett flerdimensionellt begrepp. Maktbegreppet omnämns som maktens tre dimensioner eller ansikten.

3.3.1 Första maktdimensionen

Den första dimensionen handlar om maktens synliga skeende. Den kallas även makten över beslutsfattandet och hör till den traditionella politiska makten där makten över beslutsfattandet bygger på formella beslutsstrukturer; att beslut sker av t.ex. riksdag, landsting, kommuner och institutioner, den makt som är bestämd och organiserad. Politiska makthavare utövar makten på kollektiv nivå och har möjlighet att använda sig av sanktioner och tvång om besluten inte efterföljs.48

3.3.2 Andra maktdimensionen

Andra maktdimensionen benämns ofta inom mediestudierna för makten över dagordningen. Makten handlar till skillnad mot den första dimensionens tvång mer om inflytande över den politiska dagordningen; vilka frågor som blir aktuella för beslutsfattandet i den första dimensionen, de verklighetsuppfattningar som utgör den politiska debatten och det politiska beslutsfattandet. Andra dimensionen har alltså inflytande på den kollektiva beslutsprocessen. Delaktighet i den utvecklingsgång som bidrar vilka frågor som diskuteras och som en möjlig följd, ligga till grund för lagstiftning. Medierna fungerar även som medlare mellan politiker, mellan medborgarna och de politiska makthavarna samt att de till en viss del även har en självständig maktposition över makthavarna.49

3.3.3. Tredje maktdimensionen

Maktens tredje dimension benämns vanligen som makten över tanken. Med det menas makt över

46_{McCombs, Maxwell (2004) Makten över dagordningen, SNS förlag, Stockholm, s. 206ff.} 47 _{McCombs, Maxwell (2004) Makten över dagordningen, SNS förlag, Stockholm, s. 215ff.}

människans tankeprocesser som ligger till grund för hur människor uppfattar vår omgivning, politiska frågor, hur vi röstar m.m. Den första och andra dimensionen av makt bör ses som en pågående process där vi som medborgare medvetet eller omedvetet ger vårt samtycke till medierna, politikerna eller andra makthavare. Makten över beslutsfattandet handlar om makten att påverka verkligheten, medan makten över dagordningen och tanken handlar om makten att påverka uppfattningsförmågan av verkligheten.50

Maktens tre dimensioner/ansikten illustreras i följande figur. 51

4. METOD

I följande metodkapitel presenteras det angreppssätt som används för att lösa syftet med uppsatsen.

4.1 Urval till den kvantitativa analysen

Till den kvantitativa studien har dagstidningen Dagens Nyheter valts. Valet motiveras av att tidningen är landets största morgontidning och anses vara ett av de mest agendasättande forum som finns i Sverige.52 Dessutom utifrån att de medier som oftast används som underlag för en kvantitativ undersökning är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aktuellt, Rapport m.fl. eftersom de anses vara de medierna som är mest spridda och dominerande.53

Valet att titta på just DN: s Ledare- och debattsidor beror dels på att sidorna förekommer varje dag i tidningen. Sedan att dess debattsida ofta citeras och följs upp i andra medier. Ledare är till skillnad från andra nyhetstexter värderade med opinionsmässiga rekommendationer och ställningstaganden.54 _{Mer exakt har det till denna studie valts debattartiklar och ledarsidor från den}

2 juli med anledning av Almedalsveckan där den såkallade politikerveckan äger rum inför den kommande valkampanjen, fram till valdagen den 17 september.

Vanligast på DN: s Ledare- och Debattsidor var att det endast fanns en artikel per sida. Vid ytterst få tillfällen delades utrymmet mellan flera texter. Jag valde då att ta huvudartikeln vilket innebär den artikel som dominerar sidan utrymmesmässigt. Detta enligt huvudhandelsprincipen vilket innebär att inslaget klassificeras beroende på vad huvudinslaget handlar om. Det är viktigt att ha klart definierat vad som ska menas med huvudandel, och i denna studie har stort utrymme varit det avgörande.Ibland kunde det även vara problematiskt när variabler i en artikel skulle tolkas, t.ex. att artikeln handlade om fler än ett ämne. Det finns då några olika principer att använda sig av men jag ansåg åter igen att huvudhandelsprincipen var att föredra för att komma ifrån att göra egna tolkningar som skulle kunna visa ett snedvridet resultat.55

Det är bättre med för många än för få variabelvärden eftersom de alltid kan slås samman senare men däremot inte delas upp i flera.56 I denna undersökning är det relativt lätt att urskilja variablerna eftersom de är klart skilda från varandra och att det finns ett variabelvärde för varje analysenhet. Variablerna till denna analys blev följande; alla, riksdagspartierna uppdelade i enskilda kategorier, Alliansen, Vänsterblocket, Övrigt samt Inget politiskt nämnt. Mer ingående om dessa variabler följer i nästkommande del.

4.2 Kvantitativ innehållsanalys

För att se vilket utrymme DN gav till de olika partierna inför riksdagsvalet år 2006 föll valet på en kvantitativ innehållsanalys, eftersom den metoden vanligtvis används när en undersökning ska

52 _{Petersson, Olof, Carlberg, Ingrid (1990), Makten över tanken, Carlsson bokförlag, Stockholm, s. 179.} 53_{Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur Lund, s. 155.}

54_{Nord, Lars (2001) Vår tids ledare, Carlsson bokförlag, Stockholm, s. 56 ff.}

55_{Esaiasson, Peter, m.f. (2003), Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad (andra upplagan),}

Norstedts juridik AB, s. 230.

56 _{Esaiasson, Peter, m.f. (2003), Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad (andra}

upplagan), Norstedts juridik AB, s. 227.

57 _{Ekström, Mats, Larsson, Lars-Åke, Metoder i kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, 2000, s. 113f.} 58 _{Esaiasson, Peter, m.f. (2003), Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad (andra}

genomföras om hur mycket uppmärksamhet en fråga får i medier.57 Kvantitativ innehållsanalys är en metod där man vill göra ett större material tillgängligt för analys. Det innebär att man väljer ut enskilda aspekter som man mäter separat. Metoden är väldigt effektiv därför att den har systematiska och formaliserade ansatser som gör det möjligt att ta sig an större material. Ansatsen kallas operationalisering och kräver att forskningsfrågorna översätts till variabler, som gör att man kan mäta väsentliga delar av innehållet. Resultatet av en sådan undersökning handlar därför oftast om förekomst eller omfång, t.ex. hur ofta något förekommer i ett visst innehåll.

En kvantitativ innehållsanalys har fyra grundläggande krav på hur metoden ska vara. Först att undersökningen ska vara objektiv, alltså att resultatet ska vara oberoende av vilken forskare som än genomför den. Andra viktiga kriterium är att tillvägagångssättet ska vara systematiskt, uppsatsens gång ska vara noga definierad och omfattningen ska vara förbestämd. Tredje kravet är att undersökningen ska ske kvantitativt, det ska vara möjligt att se statistiska samband genom att variablerna ska kunna mätas i frekvenser eller omfång. Till sist ska det innehåll som mäts vara

manifest och det får inte finnas utrymme för subjektiv tolkning.58

Tillvägagångssättet för den kvantitativa innehållsanalysen kan sammanfattas i sex punkter.

1) Definiera forskningsproblemet, som avgör vilka medier m.m. som ska användas. I denna undersökning blir DN som ett agendasättande medium underlag för att se vilket utrymme som gavs åt partierna inför riksdagsvalet. Detta i syfte att sedan diskutera DN: s demokratiska roll som opinionsbildare.

2) Definiera urvalet, vilket innebär att finna materialurval med bästa möjliga förutsättningar för att ge en representativ bild av problemområdet. Kvantitativa undersökningen sker av tidningen DN eftersom tidningen anses ha en agendasättande roll, och undersökningen avser att räkna artiklar från den andra juli fram till valdagen den 17:e september år 2006.

3) Definiera variabler, det är viktigt för analysen att avgöra om frågeställningarna är operationaliserade till mätbara variabler. Variablerna blir att räkna antalet artiklar som ägnandes åt ett visst parti. När artikeln handlar om valet i allmänhet och inte ett speciellt parti står i centrum för innehållet har en variabel kallats Alla. Alla partier inom riksdagen har givits en egen variabel och när en artikel i huvudsak handlar om ett parti genom att det största utrymmet har givits ett parti eller politiker inom det nämnda partiet har partiet tillräknats den artikeln. Eftersom det i detta val bildades den så kallade Alliansen har även en kategori med Alliansen och Vänsterblocket satts upp. Sedan finns en variabel med namnet Övrigt där andra partier än de riksdagspartierna tilldelats utrymme. Slutligen finns en variabel Inget politisk nämnt där andra ämnen än valet tas upp, detta för att kunna göra en sanningsenlig bild av hur stort utrymme valet i sin helhet fick på ledare- och debattsidorna.

4) Konstruera ett kodschema. Variablerna ska struktureras i en ordning som underlättar kodningsarbetet. Eftersom denna undersökning har relativt få variabler och det endast är utrymmet som ska räknas har ett väldigt enkelt system används för att räkna artiklarna för att sedan göra om data från den kvantitativa undersökningen av DN till tabeller.

5) Testa kodschemat. Det är viktigt att genomföra ett test för att se om valda variabelvärden uppfyller vissa krav utifrån den variation som finns i materialet. Jag tog slumpvis tio tidningar av DN som jag gjorde en pilotundersökning av för att se hur pass bra det gick att passa in artiklarna under de uppsatta variablerna.

6) Datorbehandling och analys. All data ska föras in i datorn. Där kan man köra variabler mot varandra vilket gör det lättare att avgöra tillförlitligheten av informationen. I denna undersökning läggs siffrorna från den kvantitativa undersökningen i Excel för att sedan omvandlas till mer lättöverskådliga tabeller.59

4.3 Källkritik

Källkritik är en metodregel som används för att granska sanningen och trovärdigheten i det material som används i en undersökning. Det är ett hjälpmedel för att utvärdera händelser som ägt rum under olika tidsperspektiv. Grundläggande för källmaterial är att det är äkta. Om det inte går att bevisa att materialet har skapats någon gång är det inte säkert att innehållet är pålitligt. Det finns tre aspekter att ta till vara på, den första är möjligheten att bekräfta berättelser. Exempelvis är ett påstående mer trovärdigt om det går att hitta samma påstående i ett annat material. Den andra aspekten handlar om avståndet mellan berättaren och berättelsen. För att garantera detta är primärkällor (förstahandskällor) mer tillförlitliga än sekundärkällor (andrahandskällor). Den tredje aspekten är att berättaren ska vara opåverkad av en person eller en berättelse för inte verka partisk. När man ska undersöka ett ämne gäller det att försöka att inte ha förutfattade meningar och åsikter för att kunna få en så sann bild som möjligt.60 De källor som används i denna studie är sekundära källor. Fakta och information inhämtas från tryckt litteratur och vid några få tillfällen Internet. När det i en studie används sekundära källor är det viktigt att förhålla sig kritiskt och objektivt. Källmaterial kompletterar varandra, dels för att kunna urskilja hur skrivelser har förändrats över tid men framförallt måste olika källor jämföras med varandra. Dessutom är det viktigt att använda sig av ett stort antal olika källor för att få fram en så objektiv bild som möjligt.61

Kvantitativ analys

För att utföra min kvantitativa analys att titta på tidningen DN vände jag mig till Carolina Rediviva biblioteket där jag tittade på mikrofilm. Alla tidningar hade ännu inte utkommit i mikrofilm så resterande tidningar undersökte jag i pappersform på Uppsala stadsbiblioteket.

Tryckt litteratur

För att beskriva de valda teorierna som använts i uppsatsen har informationen i första hand hämtats från litteratur skriven av forskaren själv för att undvika eventuella tolkningar och missuppfattningar som kan uppkomma från en författare som i sin tur skrivit om teorin. För att definiera vad demokrati betyder har en teori av den amerikanske statsvetaren Robert, A. Dahl

59 _{Esaiasson, Peter, m.f. (2003), Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad (andra}

upplagan), Norstedts juridik AB, s. 227.

60 _{Esaiasson, Peter, m.f. (2003), Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad (andra}

upplagan), Norstedts juridik AB, s. 303 ff.

61 _{Esaiasson, Peter, m.f. (2003), Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad (andra}

används. Dahl är en väl erkänd forskare inom sitt område och böckerna ”On Democracy” och ”Demokratin och dess antagonister” har refererats i annan litteratur för att definiera demokrati. Till teorin om dagordningsfunktionen har litteratur använts från ”Makten över dagordningen” skriven av Maxwell McCombs som är en av dem som utformad den såkallade dagordningsfunktionen. Till sist för att beskriva maktens tre dimensioner enligt Olof Petersson har Peterssons egen bok Makt, en sammanfattning av maktutredningen använts. Dock har en även litteratur från Jesper Strömbäcks bok ”Makt och Medier” används som gjort en sammanfattning av Petersons tre dimensioner. Detta ska egentligen undvikas men noga jämförelse har gjorts och sättet att beskriva tre dimensioner överensstämmer.

Övrig litteratur som dominerande används i denna studie är bland annat Lars Nords böcker ”Spelet om opinionen, möten mellan makthavare, medier och medborgare” samt ”Vår tids Ledare”. Nords teorier har refererades vidare i ett flertal böcker, bland annat Strömbäcks Makt och medier. Denna bok är studentlitteratur vilket innebär att boken granskats och är därför ett trovärdigt material att använda sig av. Från Demokratirådets rapport 2006, Mediernas valmakt är informationen kring valet år 2002 och undersökningen kring det hämtad ifrån. Demokratirådet består av fristående forskare som årligen presenterar analyser och resultat från undersökningar av demokratins normer och funktionssätt.

Trots att litteraturen som använts i denna studie är bra underlag till forskning måste den ändå blir föremål för granskning. Personliga åsikter och tolkningar kan prägla texten vilket ett sätt att upptäcka är att jämföra om informationen skiljer sig åt mellan olika forskare.

Internet

Vem som helst kan idag sprida information runt hela världen via Internet eller mail. Det kan dels leda till ökad mångfald i tillgången till information men det kan även innebära stor risk att felaktig information kommer fram. Därför är det extra viktigt med kritisk granskning när hantering av sådana data ska ske. I denna uppsats har Internetkällor försökt att undvikas. De få tillfällen det används har det varit erkända informationskällor såsom DN: s egen hemsida för att ta reda på dess egna ställningstaganden samt Sveriges riksdags hemsida i frågan om presspolitiken kring media. Demokratirådets undersökning

4.5 Validitet och reliabilitet

Validitet och reliabilitet är en förutsättning för att ett resultat skall kunna generaliseras. Validitet är ett begrepp som används för att beskriva mätningars kvalitet och att testet mäter det som det är avsett att mäta. Under studiens gång kontrollerar forskaren hela tiden att datainsamling, tolkning och analys handlar om det som ska studeras, så att inte fokus i studien ändras. Begreppet validitet används främst i forskarsammanhang när man undersöker olika rapporters och avhandlingars tillförlitlighet. Reliabilitet innebär att studier av ett material ska frambringa exakt samma resultat oberoende vilken forskare som utför undersökningen, även oberoende hur många gånger och vilken tidpunkt undersökningen utförs. Människor kan ibland bortse från viss information och endast se det som bekräftar deras egna redan fastställda åsikter. Därför är det extra viktigt med denna typ av kontroll, att det finns tillräckligt mycket data och att dessa har redovisats korrekt för att alla forskare ska få fram samma resultat. Utifrån kriterier som ställts upp i förhand kodar, oberoende av varandra, två- eller flera bedömare materialet som sedan kan jämföras och beräknas hur många fall bedömarnas kodning och kategorisering överensstämmer med varandra. I och med detta går det att få fram ett kvantitativt mått på reliabiliteten. Denna undersökning är tidskrävande, därför kan det ibland räcka att någon bedömer en del av materialet som slumpmässigt valts ut.62

I och med att en kvantitativ undersökning är föremål för denna studie ska denna undersökning sedan kunna genomföras av vem som helst på samma material och då få fram exakt samma resultat. Genom att noga visa hur jag gått till väga i min undersökning och vilket material, vilka variabler samt vilken tidsperiod jag använt mig av tror jag att en andra (tredje, fjärde) studie ska frambringa samma resultat. Att undersökningen verkligen avser vad den ska mäta kan vara svårt eftersom det är lätt hänt att stor mängd information tillkommer så att fokus i studien inte ändras. Därför får jag enligt innebörden av validitet under uppsatsens gång kontrollera vad innehållet handlar om, om det faktiskt överensstämmer med det som ska studeras.

5. RESULTAT

5.1 Resultat från den kvantitativa analysen

62 _{Wibeck, Victoria (2000), Fokusgrupper, om fokuserande gruppintervjuer som undersökningssätt, Studentlitteratur,}

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Tabell 1 Alla 3% C 2% Fp 4% Kds 2% M 8% Mp 3% S 12% V 2% Alliansen 5% Vänsterblocket 1% Övriga 2% Inget politiskt nämnt 56% 1

Tabell 1: Tabellen visar fördelning av artiklar mellan variablerna. Det sammanlagda antalet artiklar i DN: s Ledare och Debatt var 223 stycken.

störst utrymme på 12 %, Moderaterna fick sedan 8 %, Folkpartiet 4 %, Miljöpartiet 3 %, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet fick alla 2 % var. De artiklar där Alliansen nämndes som helhet var 5 % och Vänsterblocket 1 %. Övriga partier utanför riksdagen fick 2 % och antalet artiklar där inget politiskt nämndes var %.

5.2 Fördelning av utrymmet mellan partierna i DN.

Nedanstående tabell visar procentantalet när variablerna ”alla”, ”övriga” och ”inget politiskt nämnt” är borträknade. Tidigare var det sammanlagda antalet Ledare- och Debattsidor 223 artiklar. När dessa variabler är borträknade är antalet artiklar 87 stycken som sedan räknats procent på.

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% C 6% Fp 10% Kds 5% M 22% Mp 7% S 30% V 6% Alliansen 11% Vänsterblock et 3% 1

Tabell 2: Tabellen visar fördelning av antalet artiklar mellan riksdagspartierna och blocken.

5.3 Jämförelse mellan resultaten i DN och Demokratirådet.

Tabell 3: Tabellen visar resultatet från DN och Demokratirådet i jämförelse med riksdagsvalen år 2002 och år 2006.

Utrymmet mellan den kvantitativa undersökningen och riksdagsvalet år 200663 visade ett samband mellan resultaten. Demokratirådets undersökning och riksdagsvalet år 2002 visade också på ett

63 _{Resultaten i riksdagsvalet år 2006 är hämtad från Valnämndens hemsida,}