Norra sjukvårdsregionförbundet webbinarium

(1)

Norra sjukvårdsregionförbundet webbinarium

Gunilla Gunnarsson

Särskild utredare

2020-12-04

(2)

Uppdämda vårdbehov - toppen på ett isberg?

Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2

(3)

Vårdgarantins historia

(4)

Vårdgarantins historia

(5)

91 91

83 78

69 62 61 63

Västernorrland

Andel som väntat max 90 dagar på förstabesök

Källa: Vården i siffror

Riket

85 84 85

66 63

61 59 59

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Jämtland Härjedalen

92 87

80 76

69 60 60 60

Norrbotten

89 89

82 77

71 68 74 78

Västerbotten

P ro c e n t

(6)

92 90

83 68 59 58 56 57

Västernorrland

Andel som väntat max 90 dagar på operation/åtgärd

Källa: Vården i siffror

Avser årsgenomsnittet av antalet som väntat högst 90 dagar som del av årsgenomsnittet av totalt antal väntande.

Patientvalt väntande ingår inte.

Riket

79 83 84

68 63 64 51 51

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Jämtland Härjedalen

97 95 90

77 68 68 65 60

Norrbotten

78 73 66 64 62

58 55 64

Västerbotten

P ro c e n t

(7)

Andel pat med cancer som utretts med SVF

Riket Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Härjedalen Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Örebro Östergötland Västra Götaland

Källa: www.cancercentrum.se

(8)

Andel pat som genomgått SVF inom angiven ledtid 2019

Riket Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Härjedalen Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Örebro Östergötland Västra Götaland

Källa: www.cancercentrum.se

(9)

Målnivå nationella riktlinjer artros

Hämtat från:

Socialstyrelsen 2020: Målnivåer – vård vid rörelseorganens sjukdomar. Remissversion.

(10)

Målnivå nationella riktlinjer höftfraktur

Hämtat från:

Socialstyrelsen 2020: Målnivåer – vård vid rörelseorganens sjukdomar. Remissversion.

(11)

Sent strukna operationer

• 2019 gjordes över 21 000 sena ombokningar eller strykningar i hela landet, d.v.s. operationen av- eller ombokades kl. 17 dagen före eller senare

o Omkring 2 600 i Norrbotten, Västerbotten eller Västernorrland

o Motsvarar omkring 7 % av genomförda elektiva operationer

• Flera olika orsaker till sen strykning, en del av dem är svåra att styra över eller som innebär att tiden inte nyttjas, ex patients sjukdom, att personal saknas eller att det kommer en akut operation som behöver prioriteras före.

• Finns det potential att arbeta med de sena strykningarna för att öka kapaciteten?

Några orsaker till sent strukna

operationer som kanske kan undvikas:

• Preoperativa utredning inte genomförd eller ofullständig

• Icke optimerad patient

• Det saknas material till operationen

• Patienten uteblev utan kontakt Nästan 500 av de sent strukna

operationerna i Norrbotten, Västerbotten eller Västernorrland berodde på någon av dessa orsaker.

Källa: SPOR

(12)

• Lokaler

• Geografisk närhet

• Tillgång till kompetens, ex rehabilitering

• Öppettider

• Telefontider

• Digitala tjänster som digitala besök, mailfrågor, chatt

• Bemötande

• Språktjänster

Tillgänglighet inte bara väntetider

(13)

Vi kan inte fortsätta som idag

Ska vi vända trenden måste tillgänglighetsarbetet förändras och intensifieras !

Vi måste förändra kulturen!

(14)

• stödja regionernas arbete med att ta fram och genomföra regionala handlingsplaner för ökad tillgänglighet

• särskilt fokus på kroniska sjukdomar och barn och unga med psykisk ohälsa

• stödja ett effektivt resursutnyttjande och kortare väntetider genom att informera om patienters valmöjligheter

• stödja regionernas och kommunernas arbete med utvecklingen av en nära och tillgänglig vård

Direktiv- stödja

Delegatiför ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 14

(15)

• utreda och lämna förslag, om så anses lämpligt, på en nationellt samordnad sjukvårdsrådgivning genom 1177 Vårdguiden,

• utreda en utökad vårdgaranti,

• vidareutveckla överenskommelsen om kömiljarden.

Direktiv-utreda

(16)

• Mål- och lösningsfokuserat

• Tydlig och tillgänglig ledning

• Förenkla beslutsstrukturen

• Ökat ansvar hos vårdprofessionerna

• Mer kärnverksamhet, mindre administrativa pålagor

• Samverka över klinikgränser

• Fler digitala lösningar

Kan vi lära av covidpandemin?

(17)

Covidpandemin inte bara elände och uppdämda vårdbehov !

Ger också erfarenheter och utveckling som kan användas för att komma

tillrätta med väntetider och köer!

(18)

Vad kan kunskapsorganisationen göra?

• Delegationen planerar förutsättningslösa dialogmöten med NPO

• Kvalitet och tillgänglighet måste följas åt

• Vara aktiva i arbetet med regionala handlingsplaner och leda utveckling för ökad tillgänglighet

(19)

• Föra dialog kring regionens nulägesrapport 2019 och regionala handlingsplan 2021

• Sprida konkreta goda exempel

• Bidra med underlag av olika slag

• Jämföra handlingsplaner och insatser och återkoppla

• Fånga upp vad staten kan bidra med

Delegationen söker kontaktperson i

varje region för att

(20)

Hur ska vi komma ikapp

Pia Näsvall

(21)

• Köer varit något positivt

• Kö = vi behövs = mer resurser

• Nu är en kö inte bra

• Hur ser vi på behov och förväntan

• Är det ett behov som är oändligt – eller ändligt

• Går det att beräkna?

(22)

• Många har insatserna varit

• Som man mäter får man svar

• Vi vill egentligen en förändring i grunden

• Är det mätetalet/-sättet som är fel

(23)

Kanske bättre tillsammans…

• Kunskapsstyrningen

• Lokala och regionala grupper

• Kan vi samlas

(24)

• Högspecialiserad vård nivåstruktureras nu

• Till viss del smärtsamt och absolut svårt!

• Den andra vården då – kan den ske inom hela regionen

(25)

(26)

•Gerd-Marie Alenius: Förstod inte riktigt bilderna som handlade om andel patienter som fått vård inom en viss tid (max 90 dgr). Det ska väl vara höga så höga siffror som möjligt? Eller, missade jag något och det menas patienter som inte fått vård inom stipulerad tid? Hur som helst måste tillgängligheten öka.

GG: Siffrorna ska vara så höga som möjligt. Vårdgarantin säger att alla (100%) ska ha sitt förstabesök i specialiserad vård inom 90 dagar och sin åtgärd inom 90 dagar. Detta lever ingen region i norr upp till idag, däremot syns en platå under de senaste åren men på för låg nivå. Tillgängligheten måste öka som du skriver.

•Nina Fållbäck Svensson: ser du att vi kan lära av Cancerarbetet när det gäller tillgänglighet? Vad? och Hur?

GG: Ett kort svar är att cancer har arbetat med tillgänglighetsfrågorna integrerat i allt kunskapsstyrningsarbete men tydligt sedan arbetet med

standardiserade vårdförlopp började 2015. Kontaktsjuksköterska till alla är ett exempel på kontinuitet som också är viktig för tillgänglighet. Att koncentrera verksamhet är viktigt för jämlik och tillgänglig vård och att alla ska få tillgång till det mest komplicerade samtidigt som man måste hålla ett öga på vad geografin betyder. Den frågan har RCC arbetat mycket med. Tillgång till läkemedel, rehabilitering, stödja arbetet kring kvalitetsregister och

patientöversikter- allt är viktigt för tillgängligheten.

•Johan Thunberg: Att allt gått så smidigt under pandemin beror nog delvis på att ekonomiska aspekter inte fått så stort utrymme. Om ni tittar på kostnadsutvecklingen så har den varit enorm. Är det hållbart? Att cancerarbetet rönt stor framgång är bra, men tror ni inte att det delvis har lett till undanträngningseffekter på annan vård och att köerna där ökat istället?

GG: Om cancerarbetet och undanträngning. Det stämmer att benigna åtgärder har i enlighet med prio-ordning fått vänta längre när SVF infördes men genom att arbeta med nya arbetssätt (ex digitalisering arbetsfördelning mm) påverkas ju också de benigna åtgärderna. Det går tydligt att se att det ser olika ut i olika regioner så det finns koncept för att lyckas. Vi bör titta mer på varandra och sno bra arbetssätt! De förändringsmöjligheter vi talar om påverkar ju allt. tex om man kan nyttja de sena avbokningarna, samverka i sjukvårdsregionen så att alla enheter nyttjas maximalt osv.

Följdfråga Johan: Vilken prioritetsordning talar du om då? Var finns den dokumenterad och vilka evidens finns bakom t.ex ledtider inom cancerområdet?

GG: Vår etiska plattform beslutad av riksdagen. Socialstyrelsen har också bedömt undanträngning till följd av SVF

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-4-1.pdfLedtiderna inom cancervården är fastställda utifrån vilken tid som behövs för att utföra alla delar i en utredning utan onödiga dröjsmål + lite extra tid pålagd. Se dagsaktuellt om väntetider och cancer:

https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/cancer/samre-overlevnad-vid-lang-vantan-pa-cancerbehandling/

•Jonatan Salzer: Kan vi diskutera tillgänglighet kontra uppdragsbeskrivning? Vad ska vi INTE göra inom sjukvården?

GG: Socialstyrelsen har angivit två områden för deras uppdrag att stödja regionerna i arbetet med uppdämda vårdbehov: Icke-göra enligt nationella riktlinjer och prioritering. Så ett förslag är att lyfta det när ni diskuterar regional handlingsplan i din region.

•Nina Fållbäck Svensson: har ni hittills sett något specifikt område som skulle vinna på sjukvårdsregional samverkan?

GG: Jag anser att det mesta vinner på sjukvårdsregional samverkan, funderar på vad som inte gör det? Är övertygad om att tillgängligheten kan öka med sjukvårdsregional samverkan och Pia redovisade också flera tankar kring det.