Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande inom psykiatrisk slutenvård och dess påverkan på
patienten
En litteraturstudie
Författare
Johanna Eriksson Tove Sandelin
Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2021
Handledare
Alexander Tegelberg
Examinator
Birgitta Jakobsson Larsson
Sammanfattning
Bakgrund: Patienter som är i behov av psykiatrisk slutenvård ska kunna förvänta sig ett gott bemötande från sjuksköterskan då bemötandet är avgörande för vilken relation patienten får till sjuksköterskan samt hur patienten upplever sin vårdtid. Psykiatrisk slutenvård bör fokusera på att ge patienten en känsla av sammanhang och värdighet under vårdtiden då det kan påverka patientens upplevda hälsa positivt.
Syfte: Att undersöka patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande inom psykiatrisk slutenvård och hur det påverkar patienten.
Metod: En beskrivande litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar.
Resultat: Resultatet visar att patienter känt sig väl bemötta av sjuksköterskorna då de har tagit sig tiden att prata med patienterna och hjälp dem med deras individuella behov. Andra patienter har upplevt sjuksköterskornas bemötande som negativt då de uppvisat olika former av maktmissbruk samt haft en bristande närvaro. Då sjuksköterskans bemötande har haft en negativ inverkan på relationen till patienten så har patienten valt att inte öppna sig om sina problem. Sjuksköterskans bemötande har varit avgörande för relationen till patienten och hens upplevda känsla av psykisk hälsa.
Slutsats: Sjuksköterskan bör bemöta varje enskild patient med respekt, omtanke och engagemang. Patienternas upplevelser av sjuksköterskans bemötande har påverkat patienternas psykiska mående och därmed även deras upplevda hälsa och välbefinnande.
Sjuksköterskans bemötande gentemot patienterna speglar sig även i patienternas upplevelse av vården och dess kvalitet.
Nyckelord: Upplevelser, slutenvård, vuxna, psykiatrisk vård, sjuksköterska, bemötande
Abstract
Background: Patients in need of psychiatric inpatient care should be able to expect a good treatment from the nurse as the treatment is decisive for the relationship the patient gets to the nurse and how the patient experiences his care. Psychiatric inpatient care should focus on giving the patient a sense of context and dignity during the care period because it can positively affect the patient's perceived health.
Aim: To examine the patient's experience of the nurse's treatment in psychiatric inpatient care and how it affects the patient.
Method: A descriptive literature review with 10 qualitative articles.
Results: The results showed that patients felt well treated by the nurses as they took the time to talk to the patients and helped them with their individual needs. Other patients have experienced the nurses' treatment as negative as they have shown abuse of power in different ways and had a lack of presence. When the nurse's treatment has had a negative impact on the relationship with the patient, the patient has chosen not to open up about her problems. The nurse's treatment has been decisive for the relationship with the patient and her perceived feeling of mental health.
Conclusion: The nurse should treat each individual patient with respect, care and
commitment. The patients 'experiences of the nurse's treatment have affected the patients' mental state and thus also their perceived health and well-being. The nurse's treatment of patients is also reflected in the patients' experience of the care and its quality.
Keywords: Experiences, inpatient care, adults, psychiatric care, nurse, treatment
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bakgrund...1
Teoretisk Referensram...4
Problemformulering...5
Syfte...5
Metod...5
Design ...5
Sökstrategi... 5
Specificering av sökord...6
Inklusionskriterier...6
Exklusionskriterier...6
Bearbetning och analys...8
Kvalitetsanalys...8
Resultatanalys... 8
Forskningsetiska överväganden...8
Resultat...9
Patienternas positiva upplevelser av sjuksköterskans bemötande...9
Patienternas negativa upplevelser av sjuksköterskans bemötande...10
Bemötandets positiva påverkan på patienterna...12
Bemötandets negativa påverkan på patienterna...12
Diskussion...13
Resultatdiskussion... 14
Metoddiskussion...17
Slutsats...19
Självständighetsdeklaration...19
Referenser...20 Bilaga 1. Resultat av kvalitetsgranskade artiklar...26
1
BAKGRUND
Folkhälsomyndighetens senaste mätning 2020 visar att 7% av Sveriges befolkning mellan åldrarna 16-84 år uppger allvarlig psykisk påfrestning. Det innefattar att individen under en tid har känt sig nedstämd och orolig samt tappat tron på sig själv. År 2018 rapporterade 17%
av Sveriges befolkning inom åldrarna 16-84 år att det hade ett nedsatt psykiskt välbefinnande (Folkhälsomyndigheten, 2020), samma år uppgav 11% av befolkningen i EU-länder att de har symptom på psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2021). Många länder i världen har gjort framsteg gällande prevention och behandling av psykisk ohälsa men trots detta så är suicid den näst största anledningen till död hos befolkningen mellan 19–25 år. Personer med psykisk ohälsa utsätts fortfarande för brott mot de mänskliga rättigheterna och de upplever en ökad stigmatisering och diskriminering (WHO, i.d).
Psykisk hälsa- och ohälsa
Folkhälsomyndigheten (2021) har beskrivit psykisk hälsa som ett samlingsnamn som inkluderar psykiskt välbehag, psykiska svårigheter och psykiatriska tillstånd. Psykiskt välbehag är när människan kan klara av livets med- och motgångar. Psykiskt välbehag innefattar även att kunna känna mening med livet och att kunna balansera negativa och positiva känslor.
Psykisk ohälsa ses även som ett samlingsnamn som innehåller psykiska tillstånd av olika svårighetsgrad. Både psykiska svårigheter och psykiatriska tillstånd ingår i psykisk ohälsa.
Psykiska svårigheter kan till exempel vara sömnbesvär och ångest, medan psykiatriska
tillstånd är diagnostiserad psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2021). Den bakomliggande etiologin är känd som både biologisk och psykosocial, detta innebär att den personliga
sårbarheten är en viktig del i huruvida vi utvecklar någon form av psykisk ohälsa eller inte men även vår omgivning och vårt sociala nätverk spelar en stor roll i vårt psykiska
välbefinnande (Edberg, A-K. & Wijk, H. 2014). Det finns ett antal viktiga faktorer som kan påverka en persons sårbarhet, dessa kan vara förmågan att hantera stress och belastningar samt vilka resurser personen har att lösa problem (Skärsäter, 2014). Andra faktorer som spelar in i vår psykiska hälsa kan vara vår sysselsättning eller ekonomiska status samt kön, födelseland och sexuell läggning (Folkhälsomyndigheten, 2020).
2 Psykiatrisk slutenvård
Det finns olika orsaker till att personer självmant eller under lagstiftning skrivs in på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning (Socialstyrelsen, 2012). Psykiatrisk slutenvård används när en patient behöver mer resurser och hjälp än vad öppenvården kan erbjuda. Vid inskrivning till slutenvården vårdas patienten dygnet runt (Socialstyrelsen, 2012). Den psykiatriska slutenvården baseras på Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (SFS 2017:30), vilket bland annat syftar på att vården är frivillig. Den psykiatriska slutenvården kan också ske under tvång med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Vid LPT kan beslut om avskiljning tas av chefsöverläkaren. Det innebär att patienter över 18 år kan bli isolerad i upp till åtta timmar.
Avskiljning kan användas vid aggressivt eller störande beteende som förvärrar vården för patienten i fråga eller för de övriga patienterna. Chefsöverläkaren kan även besluta om att patienten får bältas vilken innebär att patienten spänns fast med hjälp av ett bälte eller liknande anordning (SFS 1991:1128). Det var under 2019 cirka 12 300 personer som vårdades inom slutenvården under lagen om psykiatrisk tvångsvård i Sverige. År 2013 så rapporterades 1806 avskiljningar inom slutenvården, vidare gjordes 3567 rapporteringar om bältning för 1709 patienter, detta gjordes med stöd av LPT (Socialstyrelsen, 2014).
Sjuksköterskans roll i den psykiatriska omvårdnaden
Omvårdnad utgår från en humanistisk grundsyn och människan ses som en aktiv och skapande individ, omvårdnad ska enligt den humanistiska grundsynen ske på personnivå.
Inom omvårdnadsvetenskapen anses människan vara en fri individ som har förmågan att göra egna val samt ta eget ansvar. Människan är unik och ska därför bemötas individuellt efter sina egna förutsättningar (Svensk sjuksköterskeförening, 2008). Psykiatrisk omvårdnad utgår från patientens egen upplevelse av hälsa och livskvalitet, oavsett sjukdomstillstånd. Omvårdnaden till patienter med en psykisk sjukdom kan inrikta sig på att stärka patientens känsla av
kontroll, det kan handla om patientens kontroll över sitt liv eller sin sjukdom. Det innebär att sjuksköterskans omvårdnad ska rikta sig till att stödja patienten i att hantera sina egna känslor och finna strategier för att hantera sin sjukdom och dess konsekvenser på sikt (Skärsäter, 2014).
Inom psykiatrisk slutenvård ska sjuksköterskan utifrån ett personcentrerat förhållningssätt tillvarata patientens erfarenheter, mål, behov och preferenser i planeringen och
genomförandet av vården. Sjuksköterskan ska även se till att patienten får stöd och insatser
3 som kan öka hens förmåga till egenvård och återhämtning (Kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterskor inom psykiatrin, 2014). Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver att sjuksköterskan utifrån ett gott bemötande kan skapa en god relation med patienten. Det är sjuksköterskan som ska tillgodose patienternas individuella
omvårdnadsbehov på ett sätt som främjar patientens hälsa. För att kunna ge en god
evidensbaserad omvårdnad så krävs det att sjuksköterskan är lyhörd och utgår från patientens erfarenheter och upplevelser. Att sjuksköterskan ger stöd och aktiv hjälp i den mån som behövs. Allt det ska göras utifrån ett gott bemötande. Med detta som grund kan en relation byggas mellan sjuksköterskan och patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Det är viktigt att som sjuksköterska inom psykiatrisk vård arbeta för att aktivt motverka
stigmatisering, utanförskap och diskriminering då sjuksköterskan även har ett moraliskt ansvar gentemot patienterna (Skärsäter, 2014).
Patientens upplevelse av psykiatrisk slutenvård och sjuksköterskans bemötande
Patienter har beskrivit upplevelsen av psykiatriska slutenvårdsavdelningar på olika sätt.
Vårdpersonalens engagemang, individanpassade vård och närvaro på avdelningarna har visat sig ge patienterna en positiv upplevelse av vårdtiden (K Reen et al., 2020). Att personalen har stor inverkan på patienternas upplevelse av vårdtiden visar sig även i studier där
personalen har upplevts frånvarande, vilket har gett patienterna känslor av avskärmning och ensamhet (Chevalier, Ntala, Fung, Priebe & Bird, 2018; Askew, Fisher & Beazley, 2019).
Patienter har även berättat att de varit med om traumatiska händelser på avdelningen som lett till en ökad stress långt efter att händelsen inträffat. Händelserna kunde ske direkt eller indirekt och det kunde exempelvis handla om att patienterna såg personalen utöva fysiskt våld mot medpatienter eller att en personal tvingat patienterna att ta mediciner mot hens vilja.
Det finns även de patienter som upplevt maktmissbruk där personalen har hotat patienterna med olika former av medicinsk behandling (Wu, Cheng, Leung, Chow & Lee, 2020).
Sjuksköterskans roll i relationen till patienten har betydelse i huruvida patienten känner trygghet och ett sammanhang under sin vårdtid (Chevalier, Ntala, Fung, Priebe & Bird, 2018;
Askew, Fisher & Beazley, 2019; Antonovsky, 1993; Langius-Eklöf & Sundberg, 2014).
Antonovsky (1993) har även beskrivit att hälsa- och ohälsa påverkas av människans känsla av sammanhang.
4 Teoretisk referensram
Känsla av sammanhang
Känsla av sammanhang (KASAM) är en teori som har inriktat sig på hälsans ursprung, det är kärnan i det salutogena perspektivet som utgår från varför vi har hälsa och vad som
kännetecknar hanterbarhet hos en person i påfrestande situationer. Utgångspunkten för teorin är att hälsan uppstår då en person känner en känsla av sammanhang och det utvecklas i takt med vår ålder och våra erfarenheter (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014). De tre
komponenterna som styr känslan av sammanhang är människans upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Med meningsfullhet avses i vilken
utsträckning som personen känner att livet har en känslomässig mening och hur personen upplever att det är värt att engagera sig i de hinder och krav som förekommer i livet.
Begriplighet avser i vilken utsträckning en person upplever stimuli som begripliga eller kaotiska och oväntade. Hanterbarhet handlar om de resurser som personen upplever att hen har för att hantera de stimuli och krav som livet ställer (Antonovsky, 1993). De tre
komponenterna kompletterar varandra men meningsfullhet är den viktigaste, en person kommer med stor sannolikhet inte finna någon begriplighet eller hanterbarhet i en situation utan en att ha en hög meningsfullhet (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014). Människans uppfattning av de olika komponenterna samt sjuksköterskans bemötande avgör hur hög eller låg känslan av sammanhang är (Antonovsky, 1993; Langius-Eklöf & Sundberg, 2014). Inom vården kan mötet, kommunikationen och utvecklingen av relationen med patienten och dess närstående stärkas om sjuksköterskan utgår från KASAM i omvårdnadsarbetet (Langius- Eklöf & Sundberg, 2014). Därför har KASAM använts som teoretisk referensram i den här litteraturstudien.
Att ge patienter uppmuntran och att skapa en positiv atmosfär kan öka känslan av
meningsfullhet hos patienterna. Det är även viktigt att sjuksköterskan visar att de vill vårda patienten för att meningsfullhet uppnås. Begriplighet inom vården kan uppnås genom rak och ärlig kommunikation. Patienter har upplevt situationer mer hanterbara om det funnits
mänskligt stöd att tillgå (Antonovsky, 1993; Langius-Eklöf & Sundberg, 2014). K Reen och medarbetare (2020) har beskrivit patienters positiva upplevelser av att ha blivit övervakade, sambandet mellan konstant övervakning och patientens upplevelse av hanterbarhet kan ha resulterat i ökad KASAM.
5 Studier visar att patienter inom psykiatrisk slutenvård har upplevt både utanförskap och ensamhet (Chevalier, Ntala, Fung, Priebe. & Bird, 2018; Askew, Fisher & Beazley, 2019), vilket är två komponenter som sänker KASAM och därmed den upplevda hälsan
(Antonovsky, 1993; Langius-Eklöf & Sundberg, 2014).
Problemformulering
Patienter som vårdas på psykiatriska slutenvårdsavdelningar är drabbade av sjukdom med olika allvarlighetsgrad. Sjuksköterskan ska oavsett sjukdom och sjukdomsgrad sträva efter att främja hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskan ska även se och vårda varje patient som en enskild individ för att upprätthålla patientens behov, autonomi, integritet och känsla av sammanhang. Trots att sjuksköterskan ska ha detta som mål och förhållningssätt så skiljer sig patienternas upplevelser av sjuksköterskans bemötande i den psykiatriska slutenvården.
Bemötandet har en stor betydelse i huruvida patienten upplever sin vård som god eller inte, det bidrar därmed även till patientens återhämtning och hälsa. Sjuksköterskans bemötande kan påverka patienten både positivt och negativt, denna studie fördjupar sig därför i patienternas upplevelser av sjuksköterskans bemötande och hur bemötandet påverkar patienten.
Syfte
Att undersöka patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande inom psykiatrisk slutenvård och hur det påverkar patienten.
METOD
Design
Studien görs som en litteraturöversikt med en beskrivande design. Forsberg & Wengström (2015) beskriver en litteraturöversiktsom en tydlig frågeställning som besvaras systematiskt genom grundlig analys av lämplig forskning.
Sökstrategi
De inkluderade artiklarna togs från databasen PubMed för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar inom vårdvetenskap och omvårdnad. Utifrån sökresultaten valdes artiklar med relevanta titlar ut och därefter lästes abstract. De artiklarna med ett relevant abstract lästes i
6 fulltext med avseende att sålla ut de artiklarna som inte svarar mot syftet. Efter en noggrann kvalitetsanalys valdes 10 artiklar ut som inkluderades i litteraturöversikten.
Specificering av sökord
Medical Subject Headings-termer (MeSH-termer) användes vid sökning av artiklar. MeSH termer används i majoriteten av alla artiklar som finns på PubMed och termerna beskriver kort vad artikeln handlar om. MeSH använder en hierarkisk struktur som gör det lättare att hitta smalare eller bredare termer inom det relevanta ämnet (National Library of Medicine, 2020). För en djupare beskrivning av sökorden se tabell 1.
Inklusionskriterier
Studierna har inkluderat män och kvinnor mellan 18-65 år som vårdas-/vårdats på
psykiatriska slutenvårdsavdelningar. Studierna skulle varit publicerade mellan år 2006-2021 för att ge relativt uppdaterad information. Föratt få en djupare förståelse för deltagarnas upplevelser valdes kvalitativa studier. Artiklarna skulle även ha gått igenom en etikprövning, ha funnits tillgängliga i fulltext via universitetet samt varit skrivna på engelska.
Exklusionskriterier
Artiklar som inte har svarat till syftet och har haft låg kvalitet exkluderas då de hade kunnat påverka resultatets kvalitet negativt.
Tabell 1. Litteratursökningar och utfall
Databas och datum
Sökord Filter Antal
träffar
Lästa titlar
Lästa abstrakt
Utvalda artiklar för granskning
Utvalda artiklar
PubMed 18/3- 2021
inpatient experience AND psychiatric care AND treatment AND adult AND qualitative NOT child
Fulltext
2011- 2021
105 105 29 20 2
7 PubMed
18/3- 2021
qualitative AND adult AND psychiatric care AND inpatients AND patient experience AND treatment NOT child NOT COVID-19
Fulltext
2010- 2021
97 97 29 19 5
PubMed 18/3- 2021
Experience inpatient adult psychiatric care
"nurs treatment" NOT COVID-19 NOT coercive measures NOT palliative
Fulltext
2006- 2021
104 104 22 12 1
PubMed 18/3 - 21
psyciatric care AND inpatient AND experience
Fulltext
2006- 2021
342 342 11 2 0
PubMed 18/3- 2021
Experience inpatient adult psychiatric care NOT COVID-19 NOT coercive measures NOT palliative
Fulltext
2006- 2021
547 547 78 30 0
PubMed 18/3- 2021
psychiatric inpatient care relationship patient experience patient safety
Fulltext
2006- 2021
20 20 3 3 1
PubMed 18/3 -21
Experience AND inpatient AND adult AND
psychiatric care NOT forensic NOT covid
Fulltext
2006- 2021
157 157 9 3 1
8 Bearbetning och analys
Kvalitetsgranskning
Vid granskningen av de kvalitativa artiklarnas kvalitet har Forsberg & Wengströms (2015) granskningsmall använts. Den utgår ifrån studiens syfte, undersökningsgrupp och metod för datainsamling och dataanalys (Forsberg & Wengström, 2015). De valda artiklarna granskades till en början individuellt för att få en uppfattning av dess kvalitet, sedan diskuterades de enskilda resultaten tillsammans. Diskussionen resulterade i att två av artiklarna valdes bort då de ansågs ha låg kvalitet. Av de kvarvarande artiklarna ansågs sju av artiklarna ha hög
kvalitet och tre av artiklarna ha medel kvalitet. Se tabell 1.
Resultatanalys
Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys har använts för att analysera och bearbeta materialet. Med denna metod så analyserades texterna i flera steg, texterna lästes först individuellt för att undvika påverkan av varandra. Sedan plockades meningsbärande enheter ut som svarade mot studiens syfte. Därefter kondenserades dessa ut för att slutligen kodas. Koderna sorterades sedan utifrån sina likheter och olikheter i olika kategorier. Från koderna bildades sedan fyra kategorier.
Forskningsetiska överväganden
Forskaren har alltid det yttersta ansvaret för att studien är av hög kvalitet och gjord med god moral (Uppsala universitet, i.d.). Lagen om etikprövning av forskning som avser människor syftar på att skydda individen och respekten för människovärdet vid forskning
(Etikprövningsmyndigheten, i.d.).
I den här litteraturstudien görs ett teoretiskt arbete genom informationsinsamling av vetenskapliga artiklar, enligt etikprövningsnämnden kräver därför inte denna studie en etikprövning. Artiklarna som tagits med har genomgått en etikprövning och skrivits med inhämtat samtycke. Studien refererades korrekt i enlighet med APA manualen för att visa respekt för författarna och dess arbeten (Karolinska Institutet, 2021).
9
RESULTAT
Totalt så inkluderades tio artiklar. Av dessa tio gjordes tre i Norge, två i Sverige, en i Danmark, en i England, en i Skottland, en i United Kingdom och en i United States.
Granskningen av de valda artiklarna har resulterat i fyra kategorier som är grunden för denna litteraturöversikt. De fyra kategorierna är patienternas positiva upplevelser av sjuksköterskans bemötande, patienternas negativa upplevelser av sjuksköterskans bemötande, bemötandets positiva påverkan på patienten och bemötandets negativa påverkan på patienten.
Kategorierna och dess subkategorier har beskrivits var för sig i resultatet och har redovisats i relation till artiklarna.
Patienternas positiva upplevelser av sjuksköterskans bemötande
Patienterna uppskattade när sjuksköterskorna tog sig tid att prata med dem och flera av patienterna upplevde att sjuksköterskorna tog hand om dem (Waldemar, Appel Esbensen, Korsbek, Petersen & Arnfed, 2017). En del patienter uppfattade det som att sjuksköterskorna uppmärksammade dem och bemötte dem med lyhördhet då de konverserade med patienterna helhjärtat och inte bara för att det ingick i deras yrkesroll (Eldal, Natvik, Veseth, Davidson, Skjolberg, Gytri & Moltu, 2019b; Stenhouse, 2010). Att sjuksköterskorna tog sig tid för patienterna upplevdes som både rättvist och professionellt (Stewart et al., 2015). Patienterna kände att de blev behandlade jämställt av sjuksköterskorna. Det syntes genom att
sjuksköterskorna bemötte dem med engagemang, omtanke och att intresset var genuint (Hagen et al., 2018; Molin et al., 2016; Molin et al., 2018). Engagemang, omtanke och intresse kunde visa sig genom att sjuksköterskorna aktivt försökte förstå hur de på bästa sätt kunde hjälpa varje enskild patient (Molin, H. Graneheim & Lindgren, 2016). Det kunde också ses när sjuksköterskorna visade intresse för patienternas återhämtning och när de bemötte patienterna vänligt (Molin, Hellgren Granheim, Ringnér & Lindgren, 2018). När sjuksköterskorna bemötte patienterna som en person och inte enbart som en psykiatrisk diagnos upplevdes de som förstående och att de bekräftade patienterna (Hagen, Knizek &
Hjelmeland, 2018).
De manliga sjuksköterskorna på avdelningen kunde med auktoritet och makt lyckas dämpa uppvarvade och aggressiva situationer, vilket skapade trygghet på avdelningen (Ezeobele, Malecha, Mock, Mackey-Godine & Hughes, 2013).
10 Patienternas negativa upplevelser av sjuksköterskans bemötande
Patienterna uttryckte att de upplevde att sjuksköterskorna använde sig av maktmissbruk (Eldal, Veseth, Natvik, Davidson, Skjolberg, Gytri & Moltu, 2019a; Molin et al., 2016;
Stenhouse, 2010; Stewart et al., 2015). Det kunde bland annat ses när sjuksköterskorna använde avskiljning för att ha kontroll över patienterna när de bröt mot avdelningens regler.
Detta förekom trots att patienterna var villiga att samarbeta och komma fram till en annan lösning än avskiljning. Patienterna uppfattade att sjuksköterskorna bemötte dem med en kränkande attityd och att de inte lyssnade på patienterna (Ezeobele et al., 2013). Eldal och medarbetare (2019a) beskrev att patienterna inte blev lyssnade på och att sjuksköterskorna bemötte dem på ett kompromisslöst vis. Patienterna upplevde att sjuksköterskorna kollegialt kunde använda maktmissbruk istället för att försöka förstå patienterna och försöka komma fram till andra lösningar tillsammans med patienterna.Patienterna upplevde detta som att sjuksköterskorna inte främjade deras autonomi och att sjuksköterskorna ansåg sig veta bättre än patienterna.
Patienterna upplevde att en del sjuksköterskor bemötte dem med förakt och de upplevde att sjuksköterskorna var respektlösa och nedlåtande (Eldal et al., 2019b; Stewart et al., 2015).
När patienterna gjorde verbala påhopp mot sjuksköterskorna kunde sjuksköterskorna tysta ner patienterna på ett nedlåtande sätt samt skrika på och håna dem. Sjuksköterskornas bemötande gentemot patienterna kunde vara respektlöst, förnedrande och orättvist. Patienterna upplevde att de manliga sjuksköterskorna ofta använde sin makt och auktoritet gentemot patienterna (Ezeobele et al., 2013). Patienterna kunde uppfatta sjuksköterskornas bemötande som hotfullt och att vissa beslut från sjuksköterskorna kunde tolkas som straff (Molin et al., 2016).
Patienterna upplevde att sjuksköterskorna använde maktmissbruk i form av att de var principfasta och inte kunde kompromissa om avdelningens regler och rutiner.
Sjuksköterskorna hotade ofta med konsekvenser då patienterna bröt mot någon av
avdelningens regler eller rutiner. Patienterna upplevde att sjuksköterskorna inte var lyhörda på deras behov. Sjuksköterskorna uppträdde ibland på ett formellt och professionellt sätt vilket kunde göra att deras bemötande uppfattades som oäkta och otrevligt (Stewart et al., 2015) När sjuksköterskorna agerade för professionellt resulterade det i en distans mellan dem och patienterna (Eldal et al., 2019b; Molin et al., 2016). Sjuksköterskorna upplevdes alltid behöva en orsak till att prata med och ge patienterna uppmärksamhet, det föll sig aldrig
11 naturligt eller frivilligt. Andra patienter upplevde att sjuksköterskorna favoriserade vissa patienter och gav dessa patienter fördelar (Stewart et al., 2015).
Patienterna upplevde att sjuksköterskorna framstod som upptagna och stressade. Detta orsakades av att sjuksköterskorna inte tog sig tid att samtala med patienterna och att sjuksköterskorna bemötte dem med en ointresserad attityd och ett bristande engagemang. (Hagen et al., 2018; Stenhouse, 2010; Waldemar et al., 2017). Patienterna tyckte att
sjuksköterskornas bemötande var avvisande, stressat, empatilöst och elakt (Stenhouse, 2010).
Patienterna upplevde även att sjuksköterskorna bemötte dem med bristande information och delaktighet gällande patienternas vård (Ezeobele et al., 2013; Stenhouse., 2010). Som exempel beskrevs att när patienten ville ha information om läkemedelsbehandlingen så upplevde denne sjuksköterskans bemötande som aggressivt och att sjuksköterskan gav bristfällig information istället för att tydliggöra orsaken bakom läkemedelsbehandlingen (Ezeobele et al., 2013).
Vissa patienter upplevde att sjuksköterskorna kunde vara dömande. Patienterna rapporterade flera incidenter där sjuksköterskorna inte tagit dem seriöst och inte bemött dem med
förståelse, vilket patienterna behövde. Vissa sjuksköterskor kunde bemöta patienterna med en attityd som inte gynnade patienternas återhämtning och sjuksköterskorna kunde upplevas oförstående (Hagen et al., 2018).
Patienterna beskrev att det fick mindre uppmärksamhet om de var tysta och att de fick mer uppmärksamhet om det var utåtagerande. I vissa fall upplevde patienterna att
sjuksköterskorna bemötte patienterna oprofessionellt och kunde överreagera och tysta ner dem på grund av att de själva var osäkra och rädda. Personal upplevdes som hårdhänta och sägaelaka saker istället för att prata med patienterna (Molin et al., 2016). Patienterna upplevde bristande på engagemang och de tyckte att sjuksköterskorna bemötte dem passivt.
Patienterna upplevde att sjuksköterskorna var emot dem och att sjuksköterskorna kundehåna patienterna och prata nedlåtande om dem med andra sjuksköterskor (Molin et al., 2016).
Ibland upplevde patienterna att sjuksköterskorna inte var kontaktbara trots att de var fysiskt närvarande, patienterna upplevde då att de blev bemötta med ignorans. I vissa fall så bemötte sjuksköterskorna patienterna opassande genom att tex säga att någon annan behöver platsen på avdelningen mer än patienten och att vissa patienter är inskrivna för ofta. Personalen bemötte ibland patienternas behov med påståenden om att de inte kommer att återhämta sig
12 eller bli bättre i sin sjukdom (Molin et al., 2016). Patienterna upplevde att sjuksköterskorna inte bemötte dem med förståelse och att de gick efter avdelningens regler på ett
kompromisslöst sätt. Sjuksköterskorna bemötte ibland patienterna som barn istället för vuxna individer (Eldal et al., 2019b).
Bemötandets positiva påverkan på patienterna
Patienterna upplevde att sjuksköterskornas bemötande spelade en viktig roll i hur relationen mellan dem och patienterna utvecklades. De ansåg även att bemötandet avgjorde hur de upplevde vården och huruvida vården främjade deras hälsa eller inte (Eldal et al., 2019a;
Eldal et al., 2019b; Ezeobele et al., 2013; Hagen et al., 2018; Molin et al., 2016; Molin et al., 2018; Stenhouse, 2010; Stenhouse, 2012; Stewart et al., 2014; Waldemar et al., 2017).
Patienterna kände sig stöttade och sedda då sjuksköterskorna var uppmärksamma och lyhörda på deras behov samt konverserade med dem helhjärtat (Stenhouse, 2010; Waldemar et al., 2017). Ett omtänksamt bemötande gjorde att patienterna kände sig jämlika med
sjuksköterskorna och accepterade av dem (Molin et al., 2018; Waldemar et al., 2017), det gjorde även att patienterna kände sig bemötta som en hel människa och inte bara som en diagnos (Eldal et al., 2019b). Vissa patienter upplevde att närvaron av manliga sjuksköterskor var tryggt då de bemötte patienterna med auktoritet och makt, detta bemötande kunde
resultera i en mer stillsam atmosfär då aggressiva patienter lugnades (Ezeobele et al., 2013).
När sjuksköterskorna visade intresse för patienternas historia och återhämtning så resulterade det i att patienterna även blev mer engagerade i sin egen vård, detta gjorde även att
patienterna upplevde sjuksköterskorna som villiga att lära sig av dem vilket fick patienterna att känna sig sedda och hörda (Molin et al., 2016; Molin et al., 2018).
Bemötandets negativa påverkan på patienterna
Patienterna beskrev att sjuksköterskorna ofta bemötte dem med en attityd som tydde på att de var stressade och upptagna, detta kunde leda till att patienterna drog sig för att ta kontakt med sjuksköterskorna då det behövde stöd eller hjälp (Stenhouse, 2010). Då sjuksköterskorna bemötte patienterna med ignorans och avvisande så skapades en distans mellan dem (Stenhouse, 2010; Waldemar et al., 2017). Detta bemötande kunde resultera i en osäkerhet hos patienterna samt en försvårad tillit och ökad provokation gentemot sjuksköterskorna (Molin et al., 2016; Stenhouse, 2010). Då patienterna upplevde att sjuksköterskorna inte gav dem den uppmärksamheten som de behövde och inte lyssnade på dem så kunde patienterna
13 bli aggressiva och i en del fall även isolera sig (Eldal et al., 2019a). Patienterna upplevde känslor av skam relaterat till det stressiga bemötandet och de utvecklade känslor av att vara en börda för sjuksköterskorna då de frågade om hjälp (Molin et al., 2016; Stenhouse, 2010).
Patienterna upplevde att det behövde ta eget ansvar i att söka den hjälpen de behöver då sjuksköterskorna ansågs vara för upptagna för att identifiera patienternas behov och bistå med hjälp självmant (Stenhouse., 2010). Patienterna kunde känna sig övergivna och inte lyssnade på då sjuksköterskorna ofta hade svårt att kompromissa och istället agerade efter de rutiner som fanns på avdelningen (Eldal et al., 2019a; Molin et al., 2016). Sjuksköterskornas personliga åsikter kunde upplevas som stigmatiserande och få patienterna att känna sig skamfyllda (Eldal et al., 2019a). De personliga åsikterna kunde i vissa fall avgöra kvaliteten på vården för en del patienter (Molin et al., 2016). Det hände att patienterna upplevde att sjuksköterskorna bemötte dem med nonchalans och de räknade med att patienterna skulle ta sig samman och återhämta sig snabbare än vad som var möjligt. Sjuksköterskorna kunde i vissa fall bemöta patienterna på ett sätt som fick dem att känna skuld och skam över sina diagnoser (Eldal et al., 2019a).
Patienterna upplevde många gånger sjuksköterskornas bemötande som kränkande och respektlöst, detta kunde framträda i form av att sjuksköterskorna skrek på patienterna eller använde sig av maktmissbruk för att kontrollera patienterna på avdelningen. Maktmissbruket kunde resultera i att patienterna responderade med ett dåligt beteende gentemot
sjuksköterskorna (Ezeobele et al., 2013). När patienterna upplevde att sjuksköterskorna
använde sig av maktmissbruk gjorde det att patienterna mådde sämre och kände sig hjälplösa.
Patienter har beskrivit hur maktmissbruket från sjuksköterskorna ledde till att de kände sig både rädda och maktlösa på avdelningen (Eldal et al., 2019a; Ezeobele et al., 2013). Enligt Ezeobele och medarbetare (2013) så ansåg patienterna att de manliga sjuksköterskorna hade auktoritet och bemötte patienterna med att uppvisa sin makt, detta kunde leda till en ökad aggressivitet hos vissa patienter.
DISKUSSION
Syftet med litteraturstudien var att öka kunskapen om patientens upplevelse av
sjuksköterskans bemötande inom psykiatrisk slutenvård och hur bemötandet påverkade patienterna. Resultatet har visat att patienternas upplevelser av sjuksköterskans bemötande varierat. Ett bra bemötande har kännetecknats av ett omtänksamt, respektfullt och lyhört
14 bemötande och det har skapat en känsla av acceptans och jämlikhet hos patienterna. Det dåliga bemötandet har resulterat i att patienterna inte har känt sig sedda och respekterade av sjuksköterskorna då de har haft en negativ attityd och använt sig av maktmissbruk.
Resultatdiskussion
Fyra kategorier har framkommit i resultatet - Patienternas positiva upplevelser av
sjuksköterskans bemötande, patienternas negativa upplevelser av sjuksköterskans bemötande och bemötandets positiva påverkan på patienten och bemötandets negativa påverkan på patienten. Dessa har diskuterats i relation till den teoretiska referensramen KASAM och mot den beskrivna litteraturen i bakgrunden.
Patienternas positiva upplevelser av sjuksköterskans bemötande
Denna litteraturöversikt visade att patienterna tyckte att sjuksköterskorna visade intresse och engagemang genom att bemöta dem med empati (Molin et al., 2016). Detta såg även K. Reen och medarbetare (2020) då patienterna beskrev positiva upplevelser av att sjuksköterskorna bekräftade patienternas känslor och tillstånd, visade omtanke och deltog i aktiviteter
tillsammans med dem. Flera studier visade att patienterna även upplevde jämställdhet på avdelningen när sjuksköterskorna visade verkligt intresse, engagemang och omtanke (Hagen et al., 2018; Molin et al., 2016; Molin et al., 2018). Socialstyrelsen (2019) beskriver att vården ska vara jämlik och dessutom ska den vara personcentrerad vilket samstämmer med resultatet då det visar att patienterna fick en positiv upplevelse av bemötandet när
sjuksköterskorna såg varje patient som en egen individ (Hagen et al., 2018). Svensk
sjuksköterskeförening (2010) säger att sjuksköterskan måste göra personliga prioriteringar för att ha möjlighet att ge varje patient den vård som hen behöver. Vilket bekräftas av Stewart och medarbetare (2015) då de belyser att patienterna upplever sjuksköterskorna som prioriterade att spendera tid med varje patient som professionella och rättvisa.
Patienternas negativa upplevelser av sjuksköterskans bemötande
I Diskrimineringslagen (2008:567) stadgas i 13 § att diskriminering är förbjuden inom hälso- och sjukvården. Enligt resultatet efterlevs inte detta, till exempel eftersom patienterna
upplevde både att sjuksköterskorna kunde håna dem, prata illa om dem i kollegiet (Molin et al., 2016), vara nedlåtande samt prata till patienterna som att de vore barn (Eldal et al., 2019b). Resultatet visade även att sjuksköterskorna uppfattades påstå att patienten tog upp en
15 plats på avdelningen som någon mer behövande egentligen skulle kunna få eller att patienten i fråga var inskriven för ofta (Molin et al., 2016). Detta såg Martínes-Martínes och
medarbetare (2020) också, då patienterna upplevde att personalen antytt att de inte varit tillräckligt kvalificerade för att få vård på avdelningen.
Förutom diskriminering så visade resultatet att maktmissbruk enligt patienterna var vanligt förekommande (Eldal et al., 2019a; Molin et al., 2016; Stenhouse, 2010 & Stewart et al., 2015). Detta samstämmer med studien av Martínez-Martínez och medarbetare (2020) som såg att patienterna med olika psykiatriska diagnoser bland annat upplevde maktmissbruk under dess behandling. Patienterna uppfattade maktmissbruket som en konsekvens av personalens fördomar mot patientgruppen.
Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) ska sjuksköterskan kunna genomföra omvårdnad i samverkan med den aktuella patienten. Bland annat ska sjuksköterskan kunna identifiera vad psykisk hälsa innebär för varje enskild individ och arbeta förebyggande utifrån det.
Patienten ska dessutom få förutsättningar till att uppnå önskade mål. Vilket inte stämmer överens med resultatet dels eftersom Hagen och medarbetare (2018) beskrev att patienterna uppfattade sjuksköterskorna som oförstående, dömande och som att de inte tog patienterna på allvar. Även på grund av att sjuksköterskorna inte informerade patienterna tillräckligt eller lät dem delta i vården i den mån som patienterna önskade (Ezeobele et al., 2013; Stenhouse, 2010).
Ytterligare en negativ upplevelse av sjuksköterskans bemötande var att många sjuksköterskor både framstod som stressade och upptagna på flera av avdelningarna (Hagen et al., 2018;
Stenhouse, 2010; Waldemar., 2017). Swenurse (2020) beskrev att 40% av sjuksköterskorna avstod från vissa omvårdnadsåtgärder under en vecka på grund av brist på tid, av dessa 40%
så sa 70% att det finns en risk för ett förlängt vårdförlopp. Detta kan vara en av orsakerna till varför sjuksköterskorna bemötte patienterna med bristande engagemang och med en attityd som av patienterna upplevdes som stressad. Detta samstämmer inte med Svensk
sjuksköterskeförening (2016) som tydliggör att sjuksköterskan ansvarar för att främja patientens hälsa.
Bemötandets positiva påverkan på patienten.
Resultatet av denna litteraturstudie visade att sjuksköterskans bemötande spelade en stor roll i hur patienterna upplevde vården och relationen till sjuksköterskan (Eldal et al., 2019a; Eldal
16 et al., 2019b; Ezeobele et al., 2013; Hagen et al., 2018; Molin et al., 2016; Molin et al., 2018;
Stenhouse, 2010; Stenhouse, 2012; Stewart et al., 2014; Waldemar et al., 2017). Detta är i enlighet med tidigare studier som visar på att sjuksköterskans engagemang och närvaro på avdelningarna gav patienterna en positiv upplevelse av vårdtiden (K Reen et al., 2020).
Patienterna uppskattade då sjuksköterskan var lyhörd och visade ett engagemang för
patienternas historia och behov, detta resulterade i att patienterna själva blev mer engagerade i sin vård och de upplevde sjuksköterskorna som intresserade (Molin et al., 2016; Molin et al., 2018). Enligt svensk sjuksköterskeförening så ska patienten erhålla stöd och insatser från sjuksköterskan som kan stärka hens förmåga till egenvård och återhämtning (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017), de positiva upplevelserna från patienterna bevisar att en del sjuksköterskor arbetar utifrån detta kompetensområde. Antonovsky (1987) beskriver att hanterbarhet mäter i vilken grad individen känner att hen har resurser som kan användas för att hantera stimuli. Patienternas resurser kan i detta fall handla om vårdpersonalen på avdelningen, där sjuksköterskan har en stor roll i patientens psykiska och fysiska mående.
Har patienten en hög hanterbarhet så är sannolikheten större att hen kan hantera oväntade händelser i livet och med hjälp av goda resurser så blir dessa situationer lättare att
överkomma. På en psykiatrisk avdelning är det viktigt att sjuksköterskan agerar som en resurs och stödjer patienten och dess närstående genom undervisning, råd och information. Det gör att patienterna och de närstående stärks i sitt lärande och beslutsfattande kring vården (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Bemötandets negativa påverkan på patienten
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) stadgas i 1§ att "Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet". Enligt resultatet upplever inte alla patienter detta. Patienterna har upplevt att sjuksköterskornas bemötande har varit kränkande och respektlöst, det kunde visa sig i form av maktmissbruk från
sjuksköterskan vilket även har lett till en känsla av skam (Eldal et al, 2019a; Ezeobele et al, 2013). I studien gjord av Wu och medarbetare (2020) beskriver patienterna att de har
besvärats av stor stress efter att personalen på avdelningen har utövat maktmissbruk i form av hot om medicinering och fysiskt våld. Patienterna upplevde även att de blivit utsatta för övergrepp i olika former av personalen vilket upplevdes som en traumatisk händelse och gav negativa psykiska konsekvenser för patienterna. Sjuksköterskans negativa bemötande
beskrevs även påverka relationen mellan sjuksköterskan och patienten då patienten upplevde att det
17 medförde en distans som gjorde att hen inte velat öppna sig och frågat om hjälp (Molin et al., 2016;
Stenhouse, 2010; Waldemar et al., 2017). Svensk sjuksköterskeförening (2014) beskriver att det är viktigt att sjuksköterskan arbetar för att bevara patienternas integritet, värdighet och autonomi då patienterna är i en beroendeställning när de söker vård. Patientens upplevelse av vården och sin egen hälsa påverkas av sjuksköterskans bemötande och förhållningssätt.
Sjuksköterskan har ansvar över att bemöta patienten på ett sätt som förmedlar kompetens och empati. Samtidigt som sjuksköterskan tydligt ska visa respekt för patientens egna resurser (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Klinisk relevans
Den här litteraturstudien kan med varsamhet påstås vara kliniskt relevant. Den visar betydelsen av sjuksköterskans bemötande gentemot patienten inom den psykiatriska slutenvården. För att kunna ge patienten ett så bra bemötande som möjligt så krävs det att sjuksköterskan är engagerad, tar sig tid och är lyhörd för patientens individuella behov. Ett gott bemötande ger bra förutsättningar till ett effektivare tillfrisknande. Detta sparar både lidande hos patienten samt är resurssparande för samhället.
Metoddiskussion
Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt. Enligt Polit & Beck (2017) så innebär en litteraturöversikt att skapa sig en bredare och djupare bild av ett specifikt kunskapsområde.
Det skapas genom att inhämta information från redan skriven fakta inom det aktuella området. För att fördjupa kunskapen och öka tillförlitligheten har enbart kvalitativa
intervjustudier använts. Det kan ses som en styrka att alla de inkluderade artiklarna använt sig av kvalitativ metod då detta har underlättat sammanställningen av resultatet samt att det var två personer som analyserade resultatet då det stärker trovärdigheten. Artikelsökningen har genomförts i databasen PubMed.
Kvalitetsgranskningen av alla artiklarna har skett med hjälp av Forsberg & Wengströms (2015) granskningsmall vilket resulterade i att 10 stycken vetenskapliga originalartiklar valdes ut till studien. Alla artiklar hade medel eller hög kvalitet vilket ses som en styrka då det ökar kvaliteten på studiens sammanställda resultat. Dock fanns inga riktlinjer för vad låg, medel-och hög kvalitet var vilket anses vara en svaghet. En svaghet med litteraturstudien är dock att ingen större erfarenhet finns av att arbeta med kvalitetsgranskningar vilket kan ha påverkat trovärdigheten. På grund av den bristande erfarenheten inom kvalitetsgranskning så
18 kan några artiklar ha fått en felaktigt lägre eller högre kvalitet då de har legat mellan hög och medel kvalitet. Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys användes för att analysera och bearbeta materialet. Det ses som en styrka då metoden går igenom de aktuella texterna i olika steg vilket gav en djupare förståelse för artiklarnas innehåll. Genom att grundligt analysera artiklarna uppstod diskussioner angående dess innehåll vilket även bidrog till en djupare förståelse för innehållet.
En styrka med inklusionskriterierna är att deltagarna skulle vara mellan 18-65 år, studien inkluderar därför en bred population vilket gör resultatet mer tillförlitligt. Artiklarna skulle även vara publicerade mellan 2006–2021 vilket kan anses vara en svaghet då informationen inte är tidsenlig. Det kan dock även ses som en styrka då det äldre artiklarna bekräftar de yngre artiklarna vilket gör resultatet mer tillförlitligt. Det kan ses som både en styrka och svaghet att studien enbart har två exklusionskriterier, det positiva är att sökningen kunde göras bredare och därmed inkluderades ett större antal artiklar initialt. Det kan anses vara negativt då det breda sökresultatet har resulterat i att en stor del av artiklarna valdes bort baserat på titlar.
En styrka är att de valda artiklarna är gjorda i olika länder då det resulterar i en mer
omfattande jämförelse mellan de olika länderna, det kan dock ses som en svaghet då vården kan se olika ut beroende på land. De flesta artiklarna är genomförda inom Europa och de har kommit fram till likartade resultat vilket gör att överförbarheten till Europeiska länder anses vara relativt hög (Folkhälsomyndigheten, 2017).
Alla tio artiklar har blivit noggrant granskade med avseende på relevansen till denna studies syfte samt med de fyra grundprinciperna för forskning i beaktande. Vetenskapsrådet (2002) kallar dessa för de fyra huvudkraven och de innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren måste informera alla deltagare om vilken uppgift de har i projektet och vilka villkor som finns för deltagandet. De ska därmed även informera om att deltagandet är frivilligt. Samtyckeskravet innebär att deltagarna i undersökningen har rätt att bestämma över sin egen medverkan, forskaren måste därför inhämta samtycke från alla deltagare. Konfidentialitetskravet betyder att alla deltagares uppgifter ska förvaras säkert och konfidentiellt och nyttjandekravet innebär att deltagarnas uppgifter endast får användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2002). Alla artiklarna har genomgått en etikprövning och godkänts av etikprövningsnämnden vilket var ett krav från författarna.
19 Slutsats
Patienter har uppgett att sjuksköterskans bemötande har varit viktigt för att främja hälsa och välbefinnande. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att patienternas upplevelser av sjuksköterskans bemötande varierade. Det fanns positiva upplevelser från patienterna där ett lyhört, engagerat och omtänksamt bemötande vägde tungt. Negativa upplevelser såsom maktmissbruk och bristande närvaro från sjuksköterskorna var det som patienterna upplevde som mest problematiskt i sjuksköterskornas bemötande.
Ett respektfullt och engagerat bemötande från sjuksköterskorna gynnade patienternas upplevelse och därmed deras syn på vården. Ett gott bemötande gynnar relationen mellan sjuksköterskorna och patienterna, detta gör att patienterna känner tillit och vågar öppna sig för sjuksköterskorna vilket medför att sjuksköterskorna lättare kan identifiera patienternas problem och behov. På så sätt kan sjuksköterskan arbeta mot att främja hälsa och
välbefinnande hos denna patientgrupp.
Självständighetsdeklaration
Författare Johanna Eriksson och Tove Sandelin har i lika stor utsträckning bidragit till alla delar i detta examensarbete och varit lika delaktiga genom hela arbetet.
20
REFERENSER
Antonovsky, A. (1993). The structure and properties of the sense of coherence scale. Social Science & Medicine, 36(6), 725-733. doi:10.1016/0277-9536(93)90033-Z
Antonovsky, A. (1987). Unraveling the mystery of health. How people manage stress and stay well. San Francisco: Jossey-Bass Inc., Publishers.
Askew, L., Fisher, P. & Beazley. (2019). What are adult psychiatric inpatients' experience of seclusion: A systematic review of qualitative studies. Psychiatric and mental health nursing, 47(7-8), 274-285. doi: https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/jpm.12537
Chevalier, A., Ntala, E., Fung, C., Priebe, S. & Bird, V. (2018). Exploring the initial experience of hospitalisation to an acute psychiatric ward. PLoS One, 13(9). doi:
10.1371/journal.pone.0203457
Etikprövningsmyndigheten (i.d). Vad säger lagen? Uppsala: Etikprövningsmyndigheten.
Hämtad 20 januari, 2021, från https://etikprovningsmyndigheten.se/om-myndigheten/
✼ Eldal, K., Veseth, M., Natvik, E., Davidson, L., Skjolberg, Å., Gytri, D. & Moltu, C.
(2019a). Contradictory experiences of safety and shame in inpatient mental health practice- a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Science, 33(4), 791-800. doi: https://doi- org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/scs.12674
✼ Eldal, K., Natvik, E., Veseth, M., Davidson, L., Skjølberg, Å., Gytri, D. & Moltu, C.
(2019b) Being recognised as a whole person: A qualitative study of inpatient experience in mental health. Mental health nursing, 40(2), 88-96. doi: 10.1080/01612840.2018.1524532
✼ Ezeobele, I.E., Malecha, A.T., Mock, A., Mackey-Godine, A. & Hughes, A. (2013).
Patients´ lived seclusion experience in acute psychiatric hospital in the United States: a qualitative study. Psychiatric and mental health nursing, (21)4, 303-312. doi:
10.1111/jpm.12097
Folkhälsomyndigheten (2017). Handledning för litteraturöversikter. Förutsättningar och metodsteg för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteratur vid
Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten.se. Hämtad 5 april, 2021, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/94c7c7cd41ca43b4be207c9b8c78df07/h andledning-litteraturoversikter.pdf
21 Folkhälsomyndigheten (2020). Vad är psykisk ohälsa? Folkhälsomyndigheten.se. Hämtad 12 januari, 2021, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk- halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten (2020). Statistik psykisk hälsa. Folkhälsomyndigheten.se. Hämtad 12 januari, 2021, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk- halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten (2021). Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2021.
Folkhälsomyndigheten.se Hämtad 27 mars, 2021, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/39ef6af33177445bb6d2ad88829cc5ce/fo lkhalsans-utveckling-arsrapport-2021.pdf
Folkhälsomyndigheten (2020). Psykisk hälsa och suicidprevention. Lägesrapport 2019.
Folkhälsomyndigheten.se. Hämtad 27 mars, 2021, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/76a8c786f3b24f199f552ff81d1e48c3/ps ykisk-halsa-suicidprevention-lagesrapport-2019.pdf
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur & Kultur.
Graneheim, U-H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
✼ Hagen, J., Knizek, B-L. & Hjelmeland, H. (2018). Former suicidal inpatients’ experiences of treatment and care in psychiatric wards in Norway. International Journal of Qualitativ Studies in Health and Well-being. 13(1). doi: 10.1080/17482631.2018.1461514
Holm, H. & Tiikkaja, S. (2014). Statistik om psykiatrisk tvångsvård- enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013. Socialstyrelsen.se. Hämtad 5 april, 2021, från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-
webb/ovrigt/barn-psykiska-halsa-statistik-om-psykiatrisk-tvangsvard-enligt-lpt-2013.pdf Karolinska Institutet (2021). Skriva referenser. Ki.se. Hämtad 2 februari, 2021, från https://kib.ki.se/skriva-referera/skriva-referenser
22 K Reen, G., Bailey, J., L Maughan, D. & Vincent, C. (2020). Systematic review of
interventions to improve constant observation on adult inpatient psychiatric wards.
International Journal of Mental Health Nursing, 29(3), 372-386. doi: 10.1111/inm.12696
Langius-Eklöf, A. & Sundberg, K. (2014). Känsla av sammanhang. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 53-68). Lund: Studentlitteratur
Martínez-Martínez, C., Sánchez-Martínez, V., Ballester-Martínez, J., Richart-Martínez, M. &
Ramos-Pichardo, J D. (2020). A qualitative emancipatory inquiry into relationships between people with mental disorders and health professionals. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ( ). doi: https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/jpm.12727
✼ Molin, J., Graneheim, U H., Lindgren, B-M. (2016). Quality of interactions influences everyday life in psychiatric inpatient care - patients’ perspectives. International journal of qualitative studies on health and well-being, 11(1). doi: 10.3402/qhw.v11.29897
✼ Molin, J., Hällgren Graneheim, U., Ringnér, A. & Lindgren, B-M. (2018). Patients experiences of taking part in Time Together- A nursing intervention in psychiatric inpatient care. International journal of mental health nursing, 28(2), 551-559. doi: 10.1111/inm.12560 Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Regeringskansliet (2015). Etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Regeringskansliet. Hämtad 21 januari, 2021, från
https://www.regeringen.se/49b71a/contentassets/302459a782b54b92bfbe69cf4b6f4b85/etikpr ovning-av-forskning-som-avser-
manniskor?fbclid=IwAR1AY1pOM00ZLx0V5khHyEpbiftbnoGUVp- Mi8pXb8hPWwp_92Bugbv9Smc
SBU (2014). Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom.
Sbu.se. Hämtad 5 april, 2021, från https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-
utvarderar/arbetsmiljons-betydelse-for-symtom-pa-depression-och-utmattningssyndrom/
SBU (2019). Ätstörningar. Sbu.se. Hämtad 13 mars, 2021, från
https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-bereder/atstorningar/?pub=40667
23 Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa. I Edberg, A-K & Wijk, H (Red). Omvårdnadens
grunder: Hälsa och ohälsa. (s. 611-638). Lund: Studentlitteratur
Socialstyrelsen (2019). Jämlik hälsa, vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 5 april, 2021, från https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/jamlik-halsa-vard- och-omsorg/
✼ Stenhouse, R.C. (2012) “Safe enough in here?”: patients expectations and experiences of feeling safe in an acute psychiatric inpatient ward. Journal of clinical nursing, 22(21-22), 3109-3119. doi: 10.1111/jocn.12111
✼ Stenhouse, R.C. (2010). They all said you could come and speak to us': patients'
expectations and experiences of help on an acute psychiatric inpatient ward. Psychiatric and mental health nursing, 18(1), 74-80. doi: 10.1111/j.1365-2850.2010.01645.x
✼ Stewart, D., Borrow, H., Duckworth, A., Dhillon, J., Fife, S., Kelly, S., Marsh-Picksley, S., Massey, E., O´Sullivan, J., Qureshi, M., Wright, S. & Bowers, L. (2014). Thematic analysis of psychiatric patients perceptions of nursing staff. International journal of mental health nursing, 24(1), 82-90. doi: 10.1111/inm.12107
SOSFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30
SOSFS 1991:1128. Lag om psykiatrisk tvångsvård. Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 19911128-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1128
Socialstyrelsen (2012). Socialstyrelsens termbank. Socialstyrelsen.se. Hämtad 2 februari, 2021, från https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=735&SrcLang=sv
Svensk sjuksköterskeförening (2020). För lite tid för omvårdnad. Swenurse.se. Hämtad 5 april, 2021, från https://swenurse.se/omvardnadsmagasinet/tidigare-
nummer/omvardnadsmagasinet-nr-3---2019/for-lite-tid-for-omvardnad
Svensk sjuksköterskeförening (2010). Personcentrerad vård. Swenurse.se. Hämtad 5 april, 2021, från
https://swenurse.se/download/18.21c1e38d1759774592615393/1605100833382/Personcentre rad%20v%C3%A5rd.pdf
24 Svensk sjuksköterskeförening (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.
Docplayer.se. Hämtad 25 mars, 2021, från https://docplayer.se/12401905-Strategi-for- sjukskoterskans-halsoframjande-arbete.html
Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Swenurse.se.
Hämtad 13 mars, 2021, från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20e tiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Swenurse.se. Hämtad 8 mars, 2021, från
swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompetensbeskrivning
%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2014). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. Swenurse.se. Hämtad 8 mars, 2021, från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062321b9/1584103943244/Kompete nsbeskrivning%20sjuksk%C3%B6terskor%20inom%20psykiatrisk%20v%C3%A5rd%20201 4.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2014). Omvårdnad och god vård. Swenurse.se. Hämtad 1 mars, 2021, från
https://www.swenurse.se/download/18.5c16b8c4176843245032c40c/1609769547454/Omv%
C3%A5rdnad%20och%20god%20v%C3%A5rd.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad. Swenurse.se. Hämtad från https://swenurse.se/download/18.9f73344170c003062314be/1584005152878/v%C3%A4rdeg rund%20f%C3%B6r%20omv%C3%A5rdnad%20reviderad%202016.pdf
Sveriges kommuner och landsting (2018). Använd kompetens rätt. Skr.se. Hämtas 12 mars, 2021, från https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-690-2.pdf
Uppsala universitet (i.d). Forskarens etik. Uppsala: Uppsala universitet. Hämtad 20 januari, 2021, från https://codex.uu.se/forskarens-etik
25 Vetenskapsrådet (2020). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
✼ Waldemar, A K., Appel Esbensen, B., Korsbek, L., Petersen, L. & Arnfred, S. (2017).
Recovery orientation in mental health inpatient settings: Inpatient experiences? International journal of mental health nursing, 27(3), 1177-1187. doi: 10.1111/inm.12434
WHO (i.d.). Mental health. Who.int. Hämtad 26 mars, 2021, från https://www.who.int/health-topics/mental-health#tab=tab_1
Wu, K K., Cheng, J P., Leung, J., Chow, L P. & Lee, C C. (2020). Patients' Reports of Traumatic Experience and Posttraumatic Stress in Psychiatric Settings. East Asian Arch Psychiatry, 30(1), 3-11. doi: 10.12809/eaap1880.
26 Bilaga 1. Resultat av kvalitetsgranskning av artiklar
Författare, år, land
Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet
Eldal, K., Veseth, M., Natvik, E., Davidson, L., Skjølberg, Å., Gytri, D., & Moltu, C.
(2019a)
Norge
Contradictory experiences of safety and shame in inpatient mental health practice - a qualitative study
Studiens syfte var att undersöka hur patienter upplever sin nuvarande behandling inom den psykiatriska slutenvården i Norge.
Två stycken djupgående intervjuer utfördes med öppna frågor.
14 deltagare varav 11 stycken deltog i båda intervjuerna.
Studiens resultat visade att en del patienter på avdelningen kände sig trygga med att få vara sårbara, samtidigt så kände vissa att sjukhusvistelse n blev en börda på grund av stigmatisering och
depersonalisatio n.
Hög kvalitet
Eldal, K., Natvik, E., Veseth, M., Davidson, L., Skjølberg, Å., Gytri, D., Moltu, C.
(2019b)
Norge
Being recognised as a whole person: A qualitative study of inpatient experience in mental health
Syftet var att få en djupare förståelse för patienters upplevelser av återhämtning inom psykiatrisk slutenvård med frågeställningen:
Vad upplever sjukhuspatienter underlättar deras återhämtning inom slutenvården?
Studien använde djupgående intervjuer med öppna frågor.
Deltagarna bestod av 14 patienter som alla hade behandlats i psykiatrisk slutenvård i minst tre veckor.
Patienterna la stor vikt på att bli sedda som en hel person och inte bara en diagnos, de värdesatte även relationen till vårdpersonalen och ansåg att det var av stor betydelse när det kom till deras återhämtning.
Hög kvalitet
27
Ezeobele, I.E., Malecha, A.T., Mock, A., Mackey- Godine, A. &
Hughes, A.
(2013)
South Western United States
Patients´
lived seclusion experience in acute psychiatric hospital in the United States: a qualitative study
Syftet var att utforska och beskriva psykiatripatienter- nas avskilj-
nings- upplev- else.
Halv- struktur- erade en till en- inter-vjuer.
12st män och 8st kvinnor mellan 19- 53 år.
Resultatet visade patienters upplevelser av avskiljning.
Resultatet beskrivs kunna vara till hjälp för
vårdpersonal-en för att reducera använd- ningen av avskiljning.
Medel- kvalitet
Hagen, J., Loa Knizek, B. &
Hjelmeland, H.
(2018)
Norge
Former suicidal inpatients' experiences of treatment and care in psychiatric wards in Norway
Syftet var att undersöka hur tidigare suicidala patienter upplevde bemötandet och vården vid en psykiatrisk vårdavdelning efter en
prevention. Fokus låg på
förbättringsområd en.
Intervjuer med interpretativ fenomenologisk analys.
4 kvinnor och 1 man mellan 33- 54 år som nyligen vårdats på en psykiatrisk avdelning pga suicidalitet.
Patienterna upplevde att en god relation till vårdpersonalen, individualiserad vård och tillit fick patienterna att jänna sig värdiga och som att personalen förstod deras värde och behov. Andra patienter ska ha upplevt att deras lidande och suicidalitet inte to
Hög kvalitet
