Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.
1234567891011121314151617181920212223242526272829
Rapport R47:1976
'4'3/S'-‘
/4~H
Enhetlig byggklassificering
DEL I: Varuklassificering Riktlinjer för ett allmänt varusystem och för ett
branschanpassat byggvarusystem
Ejnar Wåhlin
Byggforskningen
Rapport R47:1976
ENHETLIG BYGGKLASSIFICERING DEL I: VARUKLASSIFICERING
Riktlinjer för ett allmänt varusystem och för ett branschanpassat byggvaru- system
Ejnar Wåhlin
Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 740464-5 från Statens råd för byggnadsforskning till civilingenjör Ejnar Wåhlin, Stockholm
INNBHALL
FÖRORD 0:6-7
FÖRKORTNINGAR. ALFABETISKT INDEX 0:0-10
1 VARUKLASSIFICERING SOM ETT ADMINISTRATIVT 1:1-15 EKONOMISKT PROBLEM
1.1 Allmän översikt. Olika varusystem 1.2 Enhetlighetssträvanden och -problem 1.3 Några utländska och internationella
utredningar och aspekter TAB 1 Officiella statistiksystem
" 2 Ett industriellt varusystem. SAAB:s A-kod
" 3 Sv. Järnhandlarförbund. Varugruppering (1975)
" 4 Försvarets M-kod (1965)
" 5 En sida ur International Classification of Patents (1968)
2 ALLMÄN SYSTEMANALYS 2:1-4
2.1 Innehåll och ordningsprincip 2.2 Vad är varor?
2.3 Vad är material?
2.4 Kunskapssystem kontra varusystem
3 FÖRSLAG TILL ALLMÄNT VARUSYSTEM, VK 3:1-12
3.1 Tidigare förslag. PC 3.2 Primärklasser i VK
3.2.1 Varuflödet FIG. 1
3.2.2 Anknytning till näringsgrenar FIG. 2 3.2.3 Kvantitativ fördelning
3.3 Sekundärklasser i VK
3.3.1 Mängd- och formvaror. Materialband TAB. 6 3.3.2 Sakvaror
3.4 Alternativ indelning för mängd- och
formvaror TAB. 7
3.5 Tertiärklasser i VK TAB. 8
3.6 Behov av dubbelregistrering 3.7 VK-strukturens särdrag
TAB 6 Primär- och sekundärklasser i VK
" 7 Indelning i materialblock
" 8 VK. Klassificeringssystem för varor.
Huvudtabell
" 9 Samband mellan VK och teknikfältet i FS BIL. I FIG 1 Två huvudflöden i varuproduktionen
FIG 2 Varuflödet i industrin. Exempel
TAB. 10
" 11a
" 11b FIG. 3 4.3.2 Varuklassificering enligt AR-modellen
4.3.3 Kopplingar mellan olika system 4.3.4 Kopplingar inom ett bibliotessystem TAB 10 Formtypserie
" 11 Materialserie
" 12 Materialegenskaper
BIL II Beskrivning av PC, US och AR-komplexet
" III Beskrivning av Fältsystemet, FS 4.2.1 Formtyp
4.2.2 Material
4.2.3 Materialegenskaper
4-3 Koppling till referenssystem. AR-komplexet 4.3.1 AR-komplexet. Grundprinciper
5 BYGGVAROR. NÅGRA SVENSKA SYSTEM 5:1-25
5.1 Byggsystem. Allmän översikt 5.2 Äldre modell. Bildmark 5.3 Varuklassificering enl. SfB 5.4 Varuklassificering enl. BSAB
5.5 Varuklassificering enl. Bygghandelns kodsystem, BK
5.6 Enskilda förslag
5.7 Analys av indelningsprinciper 5.8 Kommentarer ang. koder
TAB. 13 TAB. 14, 15 TAB. 16. 17 TAB. 19, 20 TAB. 21
TAB 13 Några olika klassificeringssystem i byggfacket
" 14 Materialtabellen i SfB (1971)
" 15 Varuklassificering enl. SfB och BSAB
" 16 BSAB. Produkttabell 1 - Konstruktioner
" 17 BSAB. Resurstabell 1 - Byggvaror (1972)
" 18 BSAB. Produkttabell 2 - Byggdelar
" 19 Försök till systematisk gruppering av BK-klasserna
" 20 Bygghandelns kodsystem (1973)
" 21 Byggnadsvaror enligt Hasse Billman (1957)
" 22 Rörbranschens standardkatalog (RSK) - (1975)
6:1-10 6 PRINCIPER FÖR ETT BRANSCHANPASSAT
BYGGVARUSYSTEM
6.1 Behov av branschanpassade varusystem
6.2 Grovindelning av ett byggvarusystem TAB. 23, 6.3 Indelningsgrunder för mängd- och formvaror
6.4 Indelning av mängdvaror
6.4.1 Mängdvaror i SfB TAB. 24
6.4.2 Mängdvaror i BK
6.4.3 Mängdvaror enl. Billman
6.4.4 En funktionsserie TAB. 25
6.5 Indelning av formvaror 6.5.1 Formvaror i SfB 6.5.2 Formvaror i BK
6.5.3 Formvaror enl. Billman
6.6 Översikt för mängd- och formvaror TAB. 26 6.7 Indelning av sakvaror
FIG 4 Samband mellan VK och ett byggvarusystem TAB 23 Grovindelning av byggvarutyper
TAB 24 Klassificering av mängdvaror i SfB TAB 25 Utkast till funktionsserie för mängdvaror TAB 26 Serier för material, formtyper och funktion BIL IV Olika sätt att indela mängd- och formvaror
7 SAMMANFATTNING
8 LITTERATURREFERENSER
9 BILAGOR
BIL I Kunskaps- och varusystem. PC. US. FS. AR
" II Varuklassificering enl. PC - US
" III Samband mellan VK och teknikfältet i FS
" IV Olika sätt att indela mängd- och formvaror
" V Byggvaror i VK och BVK
" VI Byggvarutabell enligt Gunnar Lindegren, 1967
" VII Kommentarer till "Svensk Byggvarukod" (förslag av Henry Karlsson m.fl.)
Denna rapport, med titeln Varuklassificering, är den första i en planerad serie under samlingsrubriken Enhetlig byggklassificering.
Med enhetlighet menas här dels att för visst syfte bör samma system kunna användas av alla (vilket nu som bekant inte alls är fallet) dels att system för olika syften bör vara uppgjorda så att de kompletterar varandra och är samstämda med varandra, vilket bl a innebär att de uppvisar vissa gemensamma drag.
Ett enhetligt systemkomplex för byggfacket bör dock på något längre sikt även kunna passa ihop med system avsedda för allmän använd
ning på överliggande nivå inom det' svenska samhället. Detta gäller främst system för allmän varuklassificering och för allmän doku
mentklassificering, två stora och viktiga samhällsfunktioner.
I intet av dessa fall existerar för närvarande system som fått allmän användning och det finns inget som man kan haka på. I fallet varuklassificering lägges här fram ett förslag och detta förslag upptar större delen av rapporten, fyra kapitel. Frågan om kopp
ling av byggfackets behov till ett allmänt system för dokument
klassificering tas upp senare i denna serie, min avsikt är dock att dessförinnan behandla andra speciella klassificeringsbehov i byggfacket, t ex byggarbeten, byggdelar och byggnadstyper.
Realiserandet av en allmän varuklassificering på svensk, ev internationell nivå bör ses som en allmän rationaliseringsåtgärd som även har väsentliga fördelar för byggfacket vars varusorti
ment växer för varje år. Men detta behöver inte utesluta behovet av ett branschanpassat byggvarusystem, vilket är ämnet för de två sista kapitlen i rapporten. Man får räkna med att reali
serandet av det allmänna varusystemet kan ta lång tid då många parter är inblandade. Och behovet av ett byggvarusystem får anses vara brännande i byggfacket då flera olika system för när
varande konkurrerar med varandra. Men skall ett nytt byggvaru
system komma fram torde det vara av värde att detta system ut
formas pa sasätt att en viss enhetlighet med ett allmänt system möjliggöres, och detta underlättas om man har en plan för ett
sadant system tillhands. Detta gäller även om det allmänna system som troligen förr eller senare kommer inte blir exakt lika med det här föreslagna.
Enhetlighetens första steg gäller alltså det svenska byggfacket, och därvid ligger ansvaret på byggfackets egna organisationer.
Det andra steget gäller det svenska samhället i stort, men denna utsträckning av enhetligheten är inget villkor för intern enhet
lighet inom byggfacket utan bör ses som ett effektivitetshöjande tillskott och något som har värde för hela samhället. Samma sak gäller det tredje steget, den internationella enhetligheten, vilken får ses på längre sikt.
Det är min bestämda uppfattning, efter att ha följt klassifi- ceringsdebatten på nationell och internationell nivå under flera decennier att nationell enhetlighet bör initieras från någon enskild bransch, och att internationell enhetlighet bör initieras från ett enskilt land. De övergripande organisationerna har hit
tills misslyckats i dessa syften.
Det svenska byggfacket har i detta hänseende en stark ställning.
Klassificeringsbehovet och intresset är där mycket framträdande och initiativ från byggfacket kan stimulera intresset inom det svenska näringslivet för t ex en allmän varuklassificering.Det kan också nämnas att svenska initiativ i olika klassificerings- frågor har väckt intresse i andra länder och en riklig fond av erfarenheter torde finnas här i landet. Jag vill härmed reagera mot tendensen att man i varje enskild bransch och i varje land,
särskilt de mindre, sätter sina ljus under skäppan i väntan på att någon signal snart måste komma från något större land eller någon internationell organisation. Denna väntan kan bli mycket långvarig.
Rapporten lämnar en översikt över befintliga förhallanden, tar upp principiella frågot till diskussion och lägger fram förslag.
Dessa tre komponenter: översikt, teori och förslag är nödvändiga ingredienser om fortsatt utredning skall ge gott resultat.
Det kanske kan anmärkas att rapporten alltför litet ger detalj
förslag betr. byggnadsvaror. Detta är avsiktligt ty det har synts bäst att först diskutera principfrågor och olika alternativ innan man presenterar färdiga förslag.
Under arbetets gång har jag haft kontakt med åtskilliga personer i byggfackets organisationer och värdefulla synpunkter har inkommit.
Ett särskilt tack riktas till medlemmar av en mindre privat organiserad grupp av för frågan intresserade personer som deltagit i olika diskussioner.
Stockholm i september 1976 Ej nar Wåhlin
Följande rapporter i serien Enhetlig Byggklassificering är planerade:
Del II. Byggnadsproduktionens systemkomplex för information och redovisning
Del III. Klassificering och indexering av kunskapsdokument i byggfacket.
AR-Komplexet ban-L BFR BK BSAB BTN CBC CIB
EAN FID FV Gencode ICGS
ISBN ISIC KV MV NACE NATO NIMEXE NIPRO NV PC SAB SfB
SITC SNI STU SV T FR UCS UDK (UDC) UP C VK 58 <
Anpassade system i kombination med ett Referenssystem Bundeseinheitliche Artikelnumrierung für Lebensmittel Statens Råd för Byggnadsforskning
Byggvaruhandelns kodsystem Byggandets Samordning AB
Brussels Tariff Nomenclature (BrysseInomenklaturen) Coordinated Building Communication 1)
International Council for Building Research, Studies and Documentation
European Article Numbers
Federation Internationale de Documentation Fö rb rukning s varo r
Groupement d'Etudes, de Normalisation et de Codification International Standard Commodity Classification of all Goods and Services
International Standard Book Numbering
International Standard Industrial Classification Konstruktionsvaror
Mellanvaror
Nomenclature of Activities Communities European NATO Codification System
Nomenclature d'importation et d'Exportation Européen Nomenclature Commune des Produits Industriels Naturvaror
Product classification
Sveriges Allmänna Bibliotessystem
Beteckning för system uppgjort av Samarbetskommittén för byggnadsfrågor.
Standard International Trade Classification Svensk näringsgrensindelning
Styrelsen för teknisk utveckling Sakvaror
Tekniska forskningsrådet (uppgått i STU) Universal Commodity System
Universella decimalklassifikationen Universal Product Code
Varuklassificering (här framlagt förslag)
Kod 1976 av W. Ko, 't»
Litteraturreferenser, har ordnats kronologiskt. Hänvisning från text sker genom att artalet för respektive publikation angivits i marginalen t.ex REF 1967, varigenom man lätt torde finna dokumentet i fråga. Denna metod har använts för att underlätta införande av nya referenser under arbetets gång utan behov av ändringar på annat håll.
1)CBC-systemet, ett system för datasamordning med datorhjälp i bygg
processen, byggt bl.a. på SfB-systemet.
0:9 ALFABETISKT INDEX
Hänvisningar avser sidnummer, ej textavsnitt. Hänvisning till en sida gäller ofta även därefter följande sidor.
A
Alternativ indeln., VK 3:8 AR-komplexet beskrivn. 4:9 AR-modellen VK-US 4:11 AR-modellen 4:14, 4:15 A-system 4:9
AZ (Wåhlin) 5:21
B
Belysning (exempel) 3:11, 4:11 BFR, programskrift nr 3 5:1 Bibliotekssystem (SAB) 4:12 Bildmark 5:3
Billman 5:17.6:6. 6:8 Billman, ref. 8:1 Billman, tabeller 5:18 bioteknisk 3:5
BK 5:14, 6:6, 6:8 BK, tabell 5:15 British Standard 1:6 Brysselnomenklaturen 1:8 BSAB 5:10
BSAB Resurs tabell 5:12 BSAB P2 5:13
BSO (system) 4:12 BTN 1:8
BVK 6:1 Bygg-DS 5:21
Byggsystem, översikt 5:2 Bygghandelns kodsystem 5:14 Byggvarusystem, förslag BVK 6:1
C CBC 0:8
CNRS (system) BIL. I Commodities 5:5 Commodity Coding 1:5
Constructions 5:5
D
DFG (system) BIL. I Dokumentsystem 2:3
dokumentsystem, tillämpn. 4:12 direkt indelning 4:1
E
England, varusystem 1:5 enhetlighet 1:3
F
fasettprincipen 5:22 FID/CR konferens -75 4:13 FN statistisk byrå 1:6 Formtypserie 4:3
Fors, Birger, referens 8:2, 8:3 Frascati (system) BIL. I FS BIL. I
Funktionsfasett 6:7 Fältsystemet BIL. I Förbrukningsvaror 3:2 Förkortningar 0:8
Försvarets M-kod 1:2, 1:13 Följande rapporter 0:7
G Gekeler 1:6, 8:2 Giertz, L.M. 5:1
Global information networks 4:13 H
Handelns system 1:1
I ICSU BIL. I Industrisystem 1:1 Internationella
utredningar 1:5
K
Karlen, Ingvar, ref. 8:3
Karlsson, Henry, ref. 8:3 BIL. VII Kombinativ indeln. 4:1
Kompass 1:6
Konstruktionsvaror 3:2 Kopplingsserier 4:2, 4:1 Kunskapssystem 2:3 Kopparrör (ex.) 4:4
Lindegren 5:21 BIL. VI
M Materia, def. 2:2 Materialegenskaper 4:6 D:o, tabell 4:7 Material, def. 2:2 Materialtabell 4:5 Melianvaror 3:2 Militära system 1:2 M-koden 1:2
Museer, system 1:3 Mängdvaror 6:5, BIL. IV
N
National Computing Centre 1:5 Naturvaror 3:2
Neuenschwander 1:6 NIMEXE 1:6
NIPRO 1:6
Näringsgrenar (VK) 3:4 Näringsgrenar, SNI 1:9
0 Ordningsprincip 2:1 ORGI 5:1
P
Patentklassifikation 1:14 PC Bil.11:2 3:1
PC-US tabeller BIL. II PC-US tillämpn. BIL. 11:4 Product Classifie. 3:1 Programskrift nr 3 5:1
R Referenssystem 4: Q Roosevelt 1:6 RSK 5:24 R-system 4:9
Rörbranschen (system) 5:24
SAAB, tillämpn. 4:12, 15 SAAB, A-kod 1:11
Sakvaror, def. 3:2 Sakvaror i VK 3:11 Sammanfattning 7:1 SIS, system 1:2 SITC 1:9 SfB 5:3
SfB formvaror 6:8 SfB Materialtabell 5:6 SfB o. BSAB 5:9 SfB mängdvaror 6:5 SNI 1:9
Specifik indeln. 4:1 Standard, system 1:2 Statistik, 1:1
Statistik system 1:8/10 Sundh, H.P. referenser 8:1 Systemanalys 2:1
Signing (exempel) 4:11
T Tripartite 1:5 Tulltaxan 1:1
Tyskland, varusystem 1:5 Trävaror, exempel 4:4
U UDC BIL. I 4:12 UCS 1:6
Unesco (system) BIL. I Universalsystem BIL. I UPC 1:6
US-1 tabell BIL. 11:3 Utländska aspekter 1:5 Utvecklingsfrågor 6:10
V
Varor, definition 2:2 Varuflödet, diagr. 3:3 VK beskrvn. 3:1 VK tabell 6 3:6 VK tabell 7 3:8 VK huvudtabell 3:10 VK Samband FS BIL. I Wåhlin, E. 5:21
Wåhlin, E. referenser 8:1
Yrkesklassificering 4:12
1:1
1 VARUKLASSIFICERING SOM ETT ADMINISTRATIVT - EKONOMISKT PROBLEM
1.1 Allmän översikt. Olika varusystem
a) Statistik. För internationell statistik över handel länderna emellan och över varuproduktion används ett FN-system, SITC
(Standard International Trade Classification), för tulltaxan i Västeuropa används BrysseInomenklaturen (Brussels Tariff Nomenclature, BTN) administrerad av Brysselrådet. Se tabell 1 .
Förutom dessa ändamål har man varken nationellt eller inter
nationellt nagon utbredd enhetlighet. De nämnda systemen har ingen användning utanför sina speciella områden och anses ej lämpliga för internt bruk inom handel och industri.
b) Industrin. De stora svenska industrierna (ASEA, SKF, Bofors, SAAB, LM etc.) har sina egna system, täckande den egna bran
schen. Som exempel citeras här presentationen av ett större industriföretags system:
"... decimalregister är det för hela företaget gemensamma registreringssystemet för dokument, vilkas förvaring bör baseras på deras sakliga innehåll. Registret är avsett att tjäna som ett för hela företaget enhetligt registrerings- och klassifikationssystem tillämpligt såväl för dokument som för varor.
Registemummer bildar stommen i numreringen av t ex standardblad, instruktioner och tekniska anvisningar.
Vidare ingår registemummer som inledande fyrsiffrig del i decimalregisterbaserade identifieringsnummer för artiklar och för dessa erforderliga dokument i form av ritningar m m samt för tillverkningsspecifi- kationer och operationsbeskrivningar. Registemummer
används i övrigt för klassificering av interna dokument av alla slag."
Då olika industrier ofta har likartad varuuppsättning täcker dessa system till stor del varandra. Det finns säkert hundratals olika sätt att koda t.ex.ett kopparrör i Sverige.
Industrisystemen går ofta utanför varuområdet och upptar arbetsmetoder och olika problem och är således inte rena varusystem. Delvis uppträder de som alternativ till biblio
tekens system. Som exempel på ett industrisystem^visas huvudgrupperna i SAAB:s A-kod i tabell 2. Vissa
industriella varusystem tar endast upp företagets egen pro
duktion ofta med anknytning till bokföringen. 2)
c) Handeln. Rena varusystem finnes däremot inom handeln där olika branscher har egna system, t.ex. järnhandeln, färg
handeln, pappershandeln. Här tillkommer också varuhuskedjor (EPA, Tempo, NK, ICA) med sina speciella system. Huvudsyftet
2) Ang. byggindustrins system s e kap. 5.
TAB 1
TAB 2
1) med ren varukaraktär
är här inte som vid industrisystemen sortering av handlingar, utan varukodning vid beställning och fakturering, redigering
av prislistor, statistik över lagerhållning och försäljnings
volym och andra administrativa uppgifter. Exempel tabell 3.
både nationell och/
Diskussioner har förts och föres om^internationell enhetlig- het inom olika handelsbranscher. I främsta rummet har man in
riktat sig på en varuidentifiering varvid varje tillverkare har frihet att ange egna koder inom en tillverkarkod, i sin tur inordnad i en nationskod. Universal Product Code (UPC) är ett amerikanskt sådant system för dagligvaror och European Article Numbering (EAN) en västeuropeisk motsvarighet. Samtidigt är dock allmän klassificering av varutyper ett aktuellt problem, bl.a. med tanke på enhetlighet mellan handel och industri.
d) Standardisering. Den svenska standardiseringskommissionen, SIS, har ett system som täcker mängd-, form- och sakvaror.
Huvudgrupperna är följande. Systemet går ned till 3 siffror:
Huvudindelning av SIST system:
0 Allmänna grunder. Verksamheter 1 Material. Mängdvaror
2 Formvaror
3 Konstruktionselement och organ, i 4 Konstruktionselement och organ, i 5 Energiomvandlare. Motorer m.m.
6 Informationsgivare. Kontorsmateriel m.m.
7 Verktyg. Arbetsmaskiner. Transportdon 8 Byggnadselement. Inredningsenheter m.m.
9 Installationer. Inredningar. Byggnader m.m.
SIS-systemet har vissa likheter med huvudstrukturen i VK
huvudsak mekaniska huvudsak elektriska
Något internationellt system för standard existerar ej, men resp. organisation, ISO, torde ha principiellt intresse för frågan.
e) Militär förvaltning kräver liksom andra större enheter ur administrativ synpunkt ett varusystem. I avsnitt 1.3 citeras ett brev från president Roosevelt 1945 som gav upphov till amerikansk militär varuklassificering, senare utvecklat till NATO-systemet. Härmed kodas militär materiel och andra varor för försvaret i NATO-länderna. I Sverige har Försvarets Mate- rielkod, M-koden, (av Bo Nettelbladt) en dylik uppgift. Se tabell 4.
Huvudindelning av Försvarets M-kod 0 Material
1 Formvaror. Detaljer
2 Energiomvandlare. Apparater. Motorer
3 Mät-, kommunikations— och observationsinstrument.
Radio. Radar
4 Vapenmateriel. Ammunition. Målmaterial 5 Transportmateriel. Fordon. Fartyg. Flygplan 6 Verktyg. Redskap. Arbetsmaskiner
7 Förvaringsmateriel. Kontorsmateriel. Möbler.
Kläder. Sjukvårdmateriel 8 Utrustningar, satser
9 Anläggningar. Installationer. Byggnader
TAB. 3
TAB. 4
VARUKLASSIFICERING, ALLMÄNT 1:3
f) Patent gäller liksom standard inte bara varor utan även processer m.m. I den internationella Patentklassifikationen spelar varor en framträdande roll, men någon total varuklassi
ficering kan man knappast tala om. Exempel se tabell 5.
g) Övriga syften för varuklassificering är t.ex. priskontroll, konsumentprisindex, konsumentupplysning,kostnadsredovisning i datasammanhang. Museer har även behov av att klassificera sina föremål. Nordiska museet klassificerar alla sina föremål i ett system med amerikanskt ursprung.
1.2 Enhetlighetssträvanden och problem
Tanken på klassificering av dokument med ett för alla länder gemensamt klassificeringssystem framkom redan vid seklets början, men den har tyvärr inte slagit igenom. I kanske 100 000-tals bibliotek världen över användes tusentals olika klassificerings
system i dagligt bruk. Att dessa skulle kunna ersättas av ett och samma system eller i varje fall med intimt besläktade system är ingen orimlighet. Men utvecklingen har stagnerat, vilket kanske sammanhänger med att dessa frågor inte är omhändertagna av något fast vetenskapligt institut.
Tanken på att all världens varor eller varuslag skulle kunna klassificeras och registreras efter samma internationella system har materialiserats i de ovannämnda systemen för statistik och tulltaxor. Men dessa system har inte en struktur inom delområ
dena som ansetts passa för internt bruk inom olika branscher, varför där specialsystem växt fram. Under senare år har dock ett visst intresse för en bättre uppbyggd internationell varuklassi
ficering kunnat spåras. Se 1.3.
På tal om enhetlighet bör man beakta de olika dimensioner i vilka enhetlighet kan eftersträvas. Man kan tala om:
1. Enhetlighet mellan olika företag inom en sektor av närings
livet i ett land (t.ex. alla företag och institutioner i byggbranschen i Sverige).
(a) för visst syfte
(b) för flera (alla) syften
2. Enhetlighet mellan flera (alla) sektorer inom ett land (t.ex.
hela den svenska industrin) (a) för visst syfte
(b) för flera (alla) syften
3. Enhetlighet mellan flera (alla) länder (A) för viss sektor
(a) för visst syfte
(b) för flera (alla) syften
TAB. 5
(B) för flera (alla) sektorer (a) för visst syfte
(b) för flera (alla) syften.
BTN kan sägas gälla enhetlighet typ 3Ba, dvs. internationellt, för alla näringslivets grenar, för tulltaxan.
Man bör beakta att en utbredd sektoriellt begränsad enhetlig
het (t.ex. ett internationellt byggvarusystem ty/>3 A) starkt kan motarbeta eller förhindra enhetlighet både av typ 2B och 3B, då stort kapital binds av systemen. Har man f.ö. gått in för ett system är man knappast benägen att ändra sig efter ett eller annat år.
Får olika separata sektorsystem fast rot omöjliggöres också tanken att man kan ha sektorsystem som är baserade på ett gemensamt allmänt varusystem av internationell räckvidd.
Det kan f.ö. synas tveksamt om man kan våga tala om interna
tionell enhetlighet innan man ens nått till nationell enhet
lighet. Man har här ett dilemma bestående däri att inriktning mot ett nationellt svenskt varusystem kan nedvärderas av dem som talar för internationellt samarbete, medan samtidigt strävan mot internationell enhetlighet kan anses som orealis
tisk med hänsyn till att man inte kunnat nå nationell enhetlig
het eller ens enhetlighet inom olika viktiga samhällssektorer som livsmedelhandel eller mekanisk industri. Det synes f.n.
inte finnas någon internationell organisation som officiellt har frågan om ett allmänt internationellt system för varu
klassificering på sitt program.
Då det torde krävas år av förberedande överläggningar innan ett internationellt varusystem kommer att påbörjas kanske man kan formulera ett handlingsprogram med följande mål:
1) Man siktar mot nationell enhetlighet, varvid man i ett första stadium studerar enhetlighet inom en viss samhälls
sektor men med dörren öppen för andra sektorer.
2) Samtidigt följer man utvecklingen i andra länder och de tendenser mot internationell enhetlighet som kan spåras, och man söker fa erfarenheter utifrån.
3) Skulle utvecklingen mot internationell enhetlighet gå snabbt bör möjlighet till svensk anslutning övervägas. Skulle så ej vara fallet inriktar man sig mot nationell enighet kring bästa möjliga system i tanken att internationell enhetlighet ej
torde kunna genomföras förrän om låt säga 10 eller 20 år, en måttlig tidsrymd jämfört med den tid som strävan mot interna
tionell enhetlighet i dokumentklassificering redan har tagit (50 å 70 år). Ett svenskt initiativ kan ha viss effekt utat.
När man talar om internationell enhetlighet torde man kunna utgå från att varumarknaden i olika länder har så stora gemen
samma drag att man inte kan hävda att ett internationellt system skulle genom sin intemationalitet vara olämpligt för
VARUKLASSIFICERING, ALLMÄNT 1:5
de enskilda länderna. Detta förutsätter dock att systemet inte binds för hårt till vissa regionala, t.ex. västeuropeiska, för
hållanden. Den snabba tillväxten i utrikeshandeln och transport
väsendet ger starka argument för enhetlighet.
1.3 Några utländska och internationella utredningar och aspekter
Några upplysningar om strävanden efter en allmänt giltig varu
klassificering lämnas här baserade bl.a. på uppgifter i första numret av tidskriften "International Classification", I.C.
(1974:1):
a. Att problemet i Tyskland uppmärksammats från statligt håll framgår av att en representant för "Bundesministerium für Wirtschaft", dr Karl Ostarhild, uttalar sig och påpekar att det gäller ett problem som
- angår vetenskap, ekonomi och förvaltning
- tillhör ett område, som ännu inte är helt tillgängligt för rationalisering
- uppvisar talrika föga utforskade problem
- är angelägen för gränsöverskridande informationsutbyte - utgör ett nödvändigt komplement till litteraturklassifi-
kationen.
b. En tysk-fransk-engelsk kommitté kallad Tripartite Working REF. 1974 Group on Commodity Coding (eller enbart Tripartite) studerar
problemet. Observera att commodities är den vanligen använda engelska termen motsvarande vårt varor och tyskans Waren. Det gäller här inte blott information om varumängder utan även om de enskilda varornas egenskaper, tillverkare m.m., alltså varu
information i bred bemärkelse. Det påpekas att isolerade an
strängningar för nya "commodity management systems" drar kost
nader av hundratals miljoner pund årligen och resulterar i nya icke kompatibla system, vilka försvarar en utveckling mot allmän enhetlighet.
c. I England studeras sedan flera år "Commodity Classifi
cation and Naming" av National Computing Centre i Manchester.
Som argument för ett gemensamt system påpekas att en vara som går på export måste klassificeras upp till nio gånger för att tillfredsställa alla formaliteter.
Strukturerna i de olika systemen ges i nämnda dokument en ganskavundanskymd placering. Några argument för kombinatoriska system^har ej kunnat spåras, med undantag för en passus i National Computing Centres "Commodity Coding" (Manchester 1968.' där det pekas på behovet av ett flexibelt system som möjliggör att t.ex. frukt kan indelas både i gul, grön och röd frukt ocl i äpplen, bananer»citroner, men man går inte djupare in på problemet.
1)= System med koder sammansatta av flera grundelement.
Den engelska skriften behandlar också byggsystem. SfB och CBC (Bindslev) omnämnes liksom ett system uppgjort av "West Sussex Council".
d. Max E. Neuenschwander, Zürich, chef för det internationella REF. 1974 företaget Kompass (som efter ett visst varusystem lämnar upp
lysningar om tillverkare av olika varor) ger en översikt över använda varusystem med viss internationell syftning. Ex.: BTN, SITC-R, NATO, UCS (under uppbyggnad) NIMEXE (för EEC), NIPRO, NACE, ICGS, UPC etc.
e. Från FN:s statistiska byrå hade redan 1971 visst intresse visats för den princip att sammankoppla olika system som jag sammanfattat i det s.k. AR-komplexet. Under år 1974 har jag haft personligt meddelande att man är inställd på att söka har
monisera de internationella statistiksystemen och viss infor
mation om utvecklingen av dessa undersökningar har senare lämnats. FN:s roll i sammanhanget har inte framhållits i de ovannämnda källorna (jfr. ovan) där de nationella organen för handel och industri tycks följa egna internationella kontakt
vägar.
f. Här ges några citat ur en nyutkommen bok av Otto Gekeler m. REF. 1974 fl. angående varuklassificering m.m. Kursiveringar
av rapportens författare The White House
Washington Jan. 18, 1945
My dear Mr. Smith:
I think it important that the executive department and agencies develop more systematic records and procedures for use in all transactions requiring a description of items of real and personal property. The large number of actions relating to the acquisition, care, and disposal of Federal property has greatly accentuated the need for this improvement in governmental practices, both for the effective prosecution of the war and for the more orderly conduct of peace-time affairs. Such records and proce
dures should be developed by the several departments and agencies chiefly concerned in accordance with a uniform property classification and a uniform item identification system, covering all commodities, which together might be known as the United States Standard Commodity Catalog.
Franklin D. Roosevelt British Standards Institution
March 1973
Purpose. The standard's purpose will be to provide a stan
dard form for product reference numbers used in cata
logues and external transactions. Each product will have one number of standard form, assigned by the original supplier. These numbers will provide a common language
VARUKLASSIFICERING, ALLMÄNT 1:7
for external dealings, as everyone will use the same reference number for referring to a particular product, and they will be especially useful when computers are used to convey information from one organization to another.
Joachim Böttger, Ministerialdirigent im Bundesministerium für Wirtschaft:
Das Bundesministerium für Wirtschaft misst^ einem ratio
nellen Warenmanagement und dem missverständnisfreien Austausch von Informationen über Waren entscheidende Be
deutung beii). Der rasche Fortschritt der Technik in Ver
bindung mit einer engeren wirtschaftlichen Verflechtung auch über die nationalen Grenzen hinaus hat einen steil ansteigenden Bedarf der Wirtschaftspartner auch an In
formationen zur Folge. Den in diesem Zusammenhang auf
tretenden Problemen werden gegenwärtig weder die vorhan
denen theoretischen Grundlagen noch die praktischen Methoden gerecht. Das Bundesministerium für Wirtschaft begrüsst daher alle Massnahmen, die geeignet sind, diese Lücke zu schliessen oder ähnliche künftig zu vermeiden.
1)misst ...bei beimessen=tillmäta 2)Verflechtungü hopflätning
Varugrupper enligt Brysselnomenklaturen (BTN) I. Levande djur och animaliska produkter II. Vegetabiliska produkter
III. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter;
vaxer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung IV. Produkter av livsmedelsindustri; drycker, alkohol
och ättika; tobak V. Mineraliska produkter
VI. Produkter av kemiska och närstående industrier VII. Plaster (cellulosaetrar och eellulosaestrar, konsf-
hartser och andra plaster) samt varor därav;
naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och fak- tis samt varor därav
VIII. Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav;
sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar
IX. Trä och varor därav;träkol; kork och varor där
av; korgmakeriarbeten och andra arbeten av flät- ningsmaterial
X. Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav
XI. Textilvaror
XII Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller;
bearbetade fjädrar samt varor av fjädrar; konst
gjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar XIII. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller,
liknande material; kemiska produkter; glas och varor därav
XIV. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metal
ler med plätering av ädel metall samt varor därav bijouterivaror; mynt
XV. Oädla metaller och varor därav
XVI. Maskiner och apparater samt mekaniska redskap;
elektrisk materiel XVII. Transportmedel
XVIII. Optiska instrument och apparater, foto- och kino- apparater, instrument och apparater för mätning o och kontroll, medicinska och kirurgiska instrument, och apparater; ur; musikinstrument samt apparater för upptagning eller återgivning av ljud
STATISTIKSYSTEM. SITC och SNI 1:9 Brvsselnomenklaturen. forts.
XIX. Vapen och ammunition XX. Diverse varor
XXI. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter
Varugrupper enligt SITC 'Standard. International Trade Classification') 0 Livsmedel och levande djur
1 Dricker och tobak
2 Råvaror, icke ätbara, utom bränslen
3 Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillations
produkter därav samt elektrisk ström
4 Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter 5 Produkter av kemiska och närstående industrier
6 Bearbetade varor, grupperade i huvudsak efter material 7 Maskiner och apparater samt transportmedel
8 Diverse färdiga varor 9 övriga varor
Näringsgrenar enligt SITI (,Svensk ITäringsgrensindelningJ Av intresse är även FN:s officiella indelning i närings
grenar (iSIC) som här återges i den form den har i "Stan
dard för svensk näringsgrensindelning" (SNl):
1 Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske 11 Jordbruk, jakt
12 Skogsbruk
13 Fiske, fiskevård
2 Brytning av mineraliska produkter 21 Kolbrytning
22 Råpetroleum och naturgasutvinning 23 Malmbrytning
29 Annan brytning och utvinning 3 Tillverkning
31 Livsmedel-,dryekesvaru- och tobaksvarutillverkning 32 Textil- beklädnads-,läder- och lädervarutillverkning 33 Trävarutillverkning
34 Massa-,pappers- och pappersvarutillverkning, grafisk produktion
35 Tillverkning av kemiska produkter, petrolaimprodukter gummi- och plastvaror
36 Tillverkning av varor av mineraliska ämnen, utom metaller
Svensk näringsgrensindelning, forts.
37 Metallframställning 38 Verkstadsvarutillverkning 39 Annan tillverkning
4 El-,gas-,värme- ooh vattenförsörjning 41 El-,gas- och värmeförsörjning 42 Vattenförsörjning
5 Byggnadsverksamhet 50 Byggnadsverksamhet
6 Varuhandel, restaurang- och hotellverksamhet 61 Partihandel och varuhandelsförmedling 62 Detaljhandel
7 Samfärdsel, post- och telekommunikationer 71 Samfärdsel
72 Post- och telekommunikationer
8 Bank- ooh försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning uppdragsverksamhet
81 Bank- coh annan finansverksamhet 82 Försäkringsverksamhet
83 Fastighetsförvaltning och -förmedling, uppdrags
verksamhet
9 Offentlig förvaltning och andra tjänster
91 Offentlig förvaltning, försvars-, polis- och brand- skyddsverksamhet
92 Renings-,renhållnings- och rengöringsverksamhet 93 Undervisning, forskning, sjukvård m m
94 Rekreationsverksamhet, kulturell serviceverksamhet 95 Reparations-,tvätteri- och annan serviceverksamhet 96 Verksamhet vid internationella organisationer, ut
ländska ambassader o d
Kommentar, Obs, att alla dessa system börjar med natur
produkter respektive deras utnyttjande och slutar med färdigvaror respektive deras tillverkning. Obs, även att materialet har en framträdande plats som indelningsgrund utom för "sakvaror" där funktionen träder fram. SITI går vidare genom att medtaga även produktion av tjänster.
TAB. 2. ETT INDUSTRIELLT VARUSYSTEM. SAAB:s A-kod
INDUSTRISYSTEM 1:11
11 Metaller med lege
ringar
12 Metalliska mellan- produkter (Mellan- fabrikat)
A 13 Trä Textil (ej synt.
Läder Papper
A 14 Plast (Elaster A 17)
A 15 Formvaror uppbyggda av flera material
A 16 Glas Keramik Övriga oorganiska material
A 17 Elaster Gummi (även armerade)
100 101 102 103 104 105 106 107 100
110 111 112 113 114 113 116 117 118 A 119 A 120 121 122 123 124 125
126
127 128 129
Plåtar Profiler Stänger Rör
Band Trådar Gjutgods Smiden Ämnen Övriga former
Plattor Profiler Stänger Slangar Höljen Band Linor Kedjor Axlar, böjliga Duk Väv Övriga A 13O A 131 A 132 A 133 A 134 A 135 A 136 A 137 A 138 A 139
Plattor Profiler Bräder Rör
Band
Fibrer Garner Snören
Duk Väv Övriga 140 141 142 143 144 145 146 147 148 A 14
Plattor Profiler Rör Slangar Band
Fibrer Garner Snören Ämnen
Duk Väv Övriga A 150 A 151 A 152 A 153 A 154 A 155 A 156 A 157 A 158 A 159
Plattor Ark Profiler Stänger Rör Höljen Bano (Tejp) Elledningar Ämnen Formstycken
Duk Väv Övriga 160
161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 A 171 A 172 A 173 A 174 A 175 A 176 A 177 A 178 A 179
Plattor Stänger Rör Slangar Band
Fibrer Garner Snören Ämnen
Duk Väv Övriga
Plattor Profiler Rör Slangar Band Snören
Duk Väv övriga A 180 A 181 A 182 A 183 A 184 A 185 A 186 A 187 A 188 A 1S9
A1
A 1 Formvaror
A 2 Apparater Maskiner (Verktygsmaskiner se A 95)
A 3 Instrument och ut
rustningar för mät
ning, provning och kommunikation
A 5 Armatur och kompo
nenter Pyroteknisk materiel Räddnings
utrustningar Bygg
satser
A 6 Konstruktioner och system (Färdigpro
dukter)
A 7 Material med spe
ciell funktion eller egenskap Tillsats- och för
brukningsmaterial
A 8
A 9 Anläggningar, ut
rustningar och för
nödenheter för pro
duktion, admini
stration, drift och underhåll
190 191 192 193 194 195 196 197 198 J22
10 Hem- o hushållsartiklar ! 11 Hushållskapitalvaror 12 El hem- o hushållsappa
rater
13 App för gas, gasol, fasta och flytande bränslen
14 Köksutrustning
15 Bosättningsartiklar I j 16 Bosättningsartiklar II i 17 Övriga hemartiklar i 18 Presentartiklar
20 Beslag o fästartiklar 21 Beslag
22 Lås och trycken 23 Spik, stift 24 Maskinskruv 25 Träskruv
26 Fästdetaljer, plugg o d 27 Bultfabrikanternas
skruv, muttrar, brickor nit, plåtskruv, bygg- skruv o d
28 SB påsförpackningar
30 Verktyg o Maskinc-r 31 Handverktyg I 32 Handverktyg II 33 Handverktyg III 34 El o tryckluftsverkt 35 Redskap
36 Trädgårdsmaskiner 37 Maskiner, lyft- o
transportredskap 38 Maskinverktyg 39 Maskinförnödenheter
40 WS-artiklar 41 Rör och rördelar 42 Rörarmatur o slang
armatur 43 Slang
44 Badrums- o tvättstuge—
utrustning
45 Centralvärme, värme
pannor 46
47 Pumpar, brandredskap
J--- f
50 Material o manufaktur
■ 51 Stångstcl, balk, plåt 1
! 52 Metaller
* 53 Järntråd, wire, nät, j
; kätting, j
! 54 Plåt- o plastmanufaktur '
• 55
56 Övrig järnmanufaktur 57 Tågvirke, bindgarn,
flaggor
58 Grillar, bastuugnar o d '
60 Byggvaror 61 Byggmaterial
62 Byggplattor, -ekivor 63 Byggsmide
64 Snickerier, husinrean 65 Trävirke, laminat o d 66 Färger, oljor, kemi
kalier och gasol 67 Isoleringsmaterial 68 El installationsimai, 69 Övrigt
70 Fritids- o sportartiklar 71 Vapen, ammunition,
sprängämnen 72 Fiskeartiklar
73 Båtar, motorer, vatten
sport
74 Sport- o idrottsartik
lar I
80 Diverse
81 Lantbruksartiklar I 82 Interna förbruknings- i artiklar
j 83 - 89
! För egna special
grupper
75 Sport- o idrottsartik
lar II
76 Campingartiklar
77 Cyklar, mopeder, barn- ! vagnar, biltillbehör o d■
78 Trädgårdsartiklar
79 Leksaker, modellbygge, , spel
3.1. - 39,
Reserverat för Järn
datas transaktions- koder
TAB. 4. FÖRSVARETS M-KOD (1965)
FÖRSVARETS M-KOD 1:13
FÖRS VARE IS
\^/ KLASSIFIKATIONSCENTRAL
M-KODEN
1965.04.01 Utgdva 4
0 Material 00 Energiformer. Grundämnen och oorganiska föreningar
01 Organiska föreningar
02 Ursprungsmaterial. Växter, djur samt delar därav 03 Förädlade eller bearbetade oorganiska material, ej metalliska 04 Förädlade eller bearbetade metalliska material
05 Förädlade eller bearbetade organiska material, utom oljor, fetter, vaxer 06 Förädlade eller bearbetade organiska material, bl a oljor, fetter, vaxer 07 Förädlade material indelade efter användningsområde (utom livsmedel, läkemedel m m;
06 Livsmedel, läkemedel m m
1 Detaljer. Formvaror 10 Formvaror
11 Fästelement m fl enkla detaljer
12 Bärande och stödjande detaljer. Upphängningsanordningar
15 Angörlngsdon. PaBthållande organ (utom lås). Styrande element och organ 14 Gängade fästelement
15 Beslag. Skyddselement och -organ 16 Manöverelement. Rörelseelement och -organ 17 Hydrauliska element. Rördelar 18 Elkon8truktionselement
2 Apparater. Energiomvändlare. Motorer 20 Apparater och mekaniska organ för alstring och överföring av rörelse 21 Apparater och mekaniska organ för reglering och manövrering 22 Motorer, icke elektriska. Ångmaskiner
23 Aerodynamiska, hydrauliska och pneumatieka apparater. Propellrar. Pumpar 24 Elorgan (elkomponenter)
25 Förstärkande, omformande och transformerande elapparater 26 Elomvandlare (icke ljus- och ljudomvandlare) 27 Akustiska och optiska organ eller apparater 28 Termiska och kemiskja. apparater. Värme- och ky lappara ter
3 Mat—i komnunlkatlons- och observations- instrument . Radar. Radio
30 Observationsinstrument och -don 31 Likare. Matematikmaskiner. Raknedon
32 Avstånds- och vinkelnätinstrument. Rikt- och sikt instrument 33 Positionsangivande och positionsbestämmande instrument och don
34 Accelerations-, freierem-, hastighets-, tid-, volym- och ytmétlnstrument och -don 35 Instrument och don för måtning av övriga mekanlsto storheter
36 Instrument och don för mätning av övriga fysikaliska storheter
37 Speciella provningsinstrument och -don _ . .
38 Don för registrering och återgivning av bild, ljud och skrift. Musikinstrument
4 Ammunition. Målmateriel. Vapenmateriel 40 Kaliberbanden ammunition 0-99,9 om 41 Kaliberbunden ammunition 100-199,9 mm 42 Kaliberbunden ammunition fr o o 200 mm 43 Sjöminor, sjunkbomber, torpeder m m 44 Robotar och raketer
45 Flygbomber m m
4647 Tändmedel, sprängmedel, landminor, Icke kallberbunden speclalemmunltlon m m 48 Kaliberbundna vapen, utskjutnlngeanordnlngar mm
5 Fartyg. Flygplan. Fordon. Transport- materiel
50 Cyklar. Kärror. Mopeder. Vagnar 51 Bilar. Bussar. Motorcyklar (ej stridsfordon) 52 Stridsfordon
53 Arbets- och tandfordon. Traktorer. Truckar 54 Spårbundna fordon
55 Linbanor. Lyft inrättningar. Transportörer 56 Luft- och vattenfordon utom fartyg och flygplan 57 Fartyg
59 Katapulter. Utskjutningsanordningar (ej för ammunition, bomber, raketer eller robotar)
6 Arbetsmaskiner. Redskap. Verktyg 60 Verktygselement
61 Fasthållande och lägegivande verktyg: Cbuckar, Jiggar, mallar och tanger m 1 62 Handverktyg för plastisk formgivning och hopfogning. Lyftverktyg 63 Handverktyg för skärande formgivning
64 Kandverktyg för behandling, fördelning och påfyllning 65 Arbetsmaskiner för hopfogning och plastisk formgivning 66 Arbetsmaskiner för skärande formgivning
67 Arbetsmaskiner för behandling, fördelning och påfyllning
6e Automtmaskiner, konbinationsmaskiner , . . . . \
7 Förvaringsmatenel. Kläder. Kontors- materiel. Möbler. SJukvårdsmateriel.
Undervisningsmateriel
70 ?örpacixin&s- och f rvaringnnaterie1 71 Kor.torcmateriel
72 Möbler , ^
73 Inrednin,stextilier. Kläder. Personlig säkerhetsutrustning
och idrottsredskap. Kxoppevärdematerlel. Ssnltdx reogöringsmtrl 76 Insignier. Märken. Skyltar
77 Instruktioner. Kataloger. Undervisningsmateriel 78 SJulrvårdsmateriel
79 Seldon och andra utrustningsföremål för djur
C Utrustningar, satser 80
82 Utrustningar för beklädnad, förläggning och sjukvård 83 Utrustningar för expeditioner, mätning, provning, signalering m m 84 Utrustningar för transport och strid
85 Utrustningar för skydd, säkerhet och räddning 86 Förbrukningsmaterlelsatser, reservdelssatser
87 Reparationsutrustnlngar ^
88 Personliga utrustningar. Specialutrustningar för yrkeskatagoner
9 Anläggningar. Byggnader. Installationer 91 Installationer, utrustningar och inredningar för byggnader och anläggningar 92 Byggnad skonstruktioner
93 Verkstäder. Provningsanläggningar. Provnings- och mätanläggningar 94 Förråd. Anläggningar för distribution
r7 ^de^sL^IÄl^ idrotts-, 1*1»- och senltetsenl. Avlopps- och drtn.snUggnlh*«
98 flygplatser. Domäner. Flottiljområden
