Åsikter i tre jämställdhetsfrågor

(1)

B I R G I T J O N A S S O N

Åsikter i tre jämställdhetsfrågor

o

Birgit Jonasson visar

här vilka attityder svenska väljare har i tre jämställdhetsfrågor. Har kvinnor en annan

uppfattning än män och har några förändringar skett över tid? Hur varierar väljarnas åsikter med ålder och

utbildning? Vilka skillnaderfinns mellan väljare från olika riksdagspartier?

Ä n d a sedan slutet av 1950-talet har väljar- undersökningar genomförts i Sverige vid riksdagsvalen och vid några folkomröst- ningar. De har utförts i s a m a r b e t e mellan SCB och statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Ett stort antal personer representativa för valmanskåren har intervjuats.'

I en studie om åsiktsförekomst och åsik- ter bland m ä n och kvinnor a n v ä n d e r j a g mig av d a t a från väljarundersökningarna 1960, 1968 och 1979.'² I studien ingår en analys av tre jämställdhetsfrågor som de intervjuade 1979 hade att ta ställning till.

Det är d e n n a analys j a g presenterar här.

Det visar sig i olika undersökningar att kvinnor ofta inte är mer för jämställdhet mellan könen än m ä n är. Ett stort antal opinionsundersökningar som genomförts i U S A från 1948 till in på 80-talet granskas i Public Opinion våren 1982. Inte ens mot slu- tet av undersökningsperioden kunde m a n finna tecken till differenser i frågor som gällde kvinnors intressen.³

Att det ä n d å går att skönja en sådan motsättning i svensk politik visar en studie av statsvetarna G u n H e d l u n d - R u t h och A n n a J o n a s d o t t i r . Deras analys gäller tre frågor från väljarundersökningen 1976.

Frågorna om barnomsorg, sex timmars ar- betsdag och ökad kvinnorepresentation till riksdagen betraktades s a m m a n t a g n a i ett index. Kvinnor var mer positiva än m ä n till detta index i alla partier utom bland mode- raterna där m ä n och kvinnor visade sig ha

ungefär s a m m a inställning. U n g a kvinnor fann oftare än äldre förslagen vara bra. Me- delålders män var minst positiva bland m ä n n e n . De socialistiska partiernas väljare var mer positiva än de borgerliga partiernas.4 J ö r g e n Goul Andersen har bland danska väljare också funnit kvinnor mer " v ä n s t e r " i jämställdhetsfrågor än m ä n .5

I d e n n a artikel söker j a g beskriva attityderna bland svenska väljare 1979 till tre aktuella jämställdhetsfrågor. K a n m a n hos kvinnor spåra en mer positiv inställning än bland m ä n ? Ett försök görs också att spegla förändring över tid.

Intervjufrågorna

I väljarundersökningen 1979 ställdes tre frågor som berör relationerna mellan män och kvinnor i det svenska samhället. De ingick i en svit av 15 frågor och ställdes på följande sätt:

J a g skall nu läsa u p p en lista på saker som en del människor tycker skall genomföras i Sverige.

För var och en av dessa förslag kan Ni säga om det är:

1 Bra förslag: mycket viktigt att det genomförs 2 Bra förslag: ganska viktigt att det genomförs 3 Spelar ingen större roll

4 Dåligt förslag: ganska viktigt att det inte ge- nomförs

5 Dåligt förslag: mycket viktigt att det inte ge- nomförs

(2)

Förbjuda alla former av pornografi.

Bestämma att hälften av antalet riksdagsledamö- ter måste vara kvinnor.

Vid arbetslöshet — ge män företräde till arbete framför gifta kvinnor vars män redan har arbete.

Frågorna har j a g kallat pornografifrågan, könskvoteringsfrågan och kvinnofrågan.

Könskvotering till politiska beslutande för- samlingar var ett krav från vissa kvin- noorganisationers sida vid flera av valen under slutet av 70-talet. Pornografifrågan har varit livligt d e b a t t e r a d under de senaste åren i Sverige. K v i n n o f r å g a n d ä r e m o t sågs väl av m å n g a som inaktuell. Den hörde ihop med 30-talets depressionsår och nati- vitetskris. F r å g o r n a tangerar olika aspekter av könsrelationer. Frågan om pornografi gäller den sexuella jämställdheten, den om könskvotering den politiska och kvinnofrå- gan slutligen den ekonomiska jämställdhe- ten mellan m ä n och kvinnor.

H u r svaren fördelade sig på olika alternativ f r a m g å r av tabell 1.

eftersom frågan formulerats olika vid olika tidpunkter kan en trend urskiljas.

1946 ställde Svenska Gallupinstitutet föl- j a n d e fråga: " A n s e r Ni det riktigt av en gift

kvinna att ha förvärvsarbete, även om m a n - nen kan klara familjens utgifter?"

Det var 28 procent av kvinnorna och 21 procent av m ä n n e n , som fann det riktigt av dem som hade en åsikt. 72 respektive 79 procent m e n a d e alltså att det var fel. C a fem procent tog ej ställning/'

De här siffrorna är inte så förvånande mot bakgrund av den hetsiga debatt om gifta kvinnors förvärvsarbete som förts under 30-talet. En befolkningskris s a m m a n - föll med 30-talets arbetslöshetskris. De gifta kvinnorna på a r b e t s m a r k n a d e n ansågs ta arbetet från m ä n n e n . O m de i stället stan- nade h e m m a skulle arbetslösheten lindras framförallt for u n g d o m e n och nativiteten skulle höjas. Gunhild Kyle säger i Gästarbe- terska i manssamhället att resonemanget an- knöt till ideologiska föreställningar om kvinnans " n a t u r l i g a " uppgift.' Först 1939

Tabell 1 Attityder i tre j ä m s t ä l l d h e t s f r å g o r 1979 (procent)

Alternativ Pornografifr Könskvoteringsfr Kv innofr

m kv m kv m kv

Bra förslag (1 och 2) 40 58 35 45 47 50

Spelar ingen större roll (3) 38 28 27 27 13 6

Dåligt förslag (4 och 4) 23 14 38 27 41 44

Totalt 100 100 100 100 100 100

Antal 1 420 1 299 1 427 1 294 1 339 1 181

Kommentar: Procenttalen är b e r ä k n a d e bland d e m som tagit ställning i respektive fråga. Andelen med "vet inte"-svar är för m ä n respektive kvinnor i pornografifrågan 2 och 4, i könskvoteringsfrå- gan 2 och 5 och i kvinnofrågan 5 och 7 (procent).

" B r a förslag" är j ä m s t ä l l d h e t s a l t e r n a t i v i pornografifrågan och könskvoteringsfrågan. I kvin- nofrågan d ä r e m o t är det " D å l i g t förslag" som är jämställdhetsalternativ.

Kvinnofrågan

Frågan om kvinnors förvärvsarbete är cen- tral i diskussionen om kvinnors och mäns uppgifter i samhället. K v i n n o f r å g a n kom- mer att ges det största u t r y m m e t i denna artikel.

Vi har möjlighet att se hur attityderna förändrats sedan 40-talet. Även om en jäm- förelse över tid kan vara vansklig att göra

kom en lag som förbjöd avsked av kvinnor i s a m b a n d med äktenskap, trolovning och havandeskap. Först 1945 kom lagen att gäl- la alla företag, även småföretag."

Attityderna från 30-talet kom att leva kvar trots att befolkningsfrågan kommit i ett a n n a t läge och m a n lämnat depressions- åren bakom sig. U n d e r 40- och 50-talen rådde högkonjunktur. Fler kvinnor kom ut

(3)

på a r b e t s m a r k n a d e n . U n d e r 60-talet s t r ö m m a d e kvinnor ut på arbetsmarkna- den som aldrig förr. H u v u d d e l e n av de ar- betande kvinnorna var gifta. Hälften av alla m ö d r a r med b a r n under sju år deltog i för- värvsarbetet. D a g h e m s b y g g a n d e priorite- rades, särbeskattning förbereddes. Nä- ringslivet skulle drivas rationellt och ar- betskraften skulle utnyttjas fullt ut. Kvin- noarbetsfrågan har hängt n ä r a s a m m a n med konjunkturer i ekonomin.1

1968-års väljarundersökning ger också en möjlighet att m ä t a väljarnas inställning till gifta kvinnors förvärvsarbete. Frågan som ställdes 1968 löd: " I b l a n d måste j u ett företag avskeda en del av arbetsstyrkan. En del anser att m a n i så fall först skall avskeda gifta kvinnor vars m ä n har förvärvsarbete.

A n d r a anser att det skulle vara felaktigt.

Vad anser ni om saken?"

72 procent av kvinnorna och 61 procent av m ä n n e n , som besvarade frågan, ansåg 1968 att det skulle vara riktigt att i första hand avskeda kvinnor. En liten andel av de intervjuade är ambivalenta. 36 procent av m ä n n e n och 27 procent av kvinnorna finner det felaktigt. Liksom 1946 är det ungefär fem procent av m ä n n e n och kvinnorna som inte tar ställning. Attityderna till gifta kvinnors förvärvsarbete tycks inte ha förändrats mycket från 1946 till 1968 trots att verklig- heten ä n d r a t s så mycket. Vid en s n a b b j ä m - förelse tycks kvinnors inställning inte ha förändrats alls, m e d a n m ä n n e n 1968 fram- träder som betydligt mindre negativa till kvinnors förvärvsarbete.

Frågan 1946 är emellertid mer allmän än den 1968. H a d e m a n 1946 låtit frågan gälla vem som skall fa behålla ett arbete, en man eller en gift kvinna som har en yrkesarbe- tande m a n , hade kanske andelen för kvinnors rätt till arbete varit om möjligt ännu lägre än de 28 procent av kvinnorna och 21 procent av m ä n n e n som noterades. Att m ä n n e n s inställning förändrats mer än kvinnors tycks s t ä m m a med undersökning- ar gjorda i U S A under en j ä m f ö r b a r period.

I en amerikansk väljarundersökning 1972 fann några forskare att kvinnor ej var mer för j ä m s t ä l l d h e t på a r b e t s m a r k n a d e n än män. Äldre lågutbildade kvinnor som ej

yrkesarbetat var de mest negativa.^{1 0} 1979 är det 50 procent av kvinnorna och 47 procent av m ä n n e n , som anser att m ä n skall ha företräde till arbete framför gifta kvinnor vars m ä n har arbete. Inte heller vid jämförelsen mellan 1968 och 1979 är frågor-

na identiskt lika, men sakinnehållet över- ensstämmer ganska väl. Attitydför- ä n d r i n g a r går långsamt, men det är ä n d å en mindre andel 1979 än 1968 som finner det riktigt att kvinnor skall stå tillbaka för m ä n n e n på a r b e t s m a r k n a d e n .

Det är j u också så att förändringen skett trots att det finns problem som försvårat utvecklingen mot ett nytt sätt att se på m ä n s och kvinnors uppgifter. 1979 är ett i en lång serie lågkonjunkturår. Något av 30- talsstämningen kom in i debatten under slutet av 70-talet. Detta gällde även befolk- ningsfrågan. K v i n n o f r å g a n har setts mer som en a r b e t s m a r k n a d s f r å g a och en befolk- ningsfråga än som en jämställdhetsfråga från politikernas sida.

Så som samhället har varit o r d n a t och fortfarande är o r d n a t k o m m e r de tre aspek- terna på kvinnors förvärvsarbete lätt i kon- flikt med v a r a n d r a . Gunhild Kyle säger i Gästarbeterska i manssamhället a t t så l ä n g e samhället inte accepterar att m a n n e n är far förblir kvinnan gästarbeterska i manssam- hället.11 F ö r u t s ä t t n i n g a r n a för jämställd- het är att b å d a föräldrarna lar s a m m a sta- tus som föräldrar och att de delar det ytter- sta ansvaret för barn och hem. En a n n a n förutsättning är att alla barn ges möjlighet att leva ett bra liv. Samhällets b a r n o m s o r g måste vara god och tillräcklig. De yrkesar- betande måste ha tid och krafter kvar för ett bra privat och samhälleligt liv.

Det är inte förvånande att inställningen i en fråga om d a g h e m visade sig vara n ä r a kopplad till inställningen i kvinnofrågan 1979. S a m b a n d e t var störst när det gällde kvinnors åsikter. För m ä n n e n hängde åsik- terna i d a g h e m s f r å g a n totalt sett mer ihop med vänster-högerinställning i allmänhet än med kvinnofrågan. I jämförelsen mellan 1968 och 1979 av åsikterna om kvinnors arbete är det värt att notera att det nu är kvinnors inställning som tycks ha för- ändrats mer än m ä n n e n s . 1968 v ä r d e t ca 27

(4)

Foto Christer Hallgren, varuhusskyltning i Östra Nordstan i Göteborg, 1975.

(5)

p r o c e n t a v k v i n n o r n a s o m m o t s a t t e sig a t t g i f t a k v i n n o r s k u l l e a v s k e d a s i första h a n d , 1979 v a r d e t 4 4 p r o c e n t . M o t s v a r a n d e tal för m ä n n e n ä r 3 6 o c h 4 1 .

Förklarande faktorer

D e t h a r v i s a t sig i o l i k a u n d e r s ö k n i n g a r a t t å l d e r o c h u t b i l d n i n g s p e l a r s t o r roll för in- s t ä l l n i n g i f r å g o r s o m g ä l l e r k ö n s r o l l e r . D e n t i d i g a r e r e f e r e r a d e a n a l y s e n a v 1972 å r s v ä l j a r d a t a i U S A ä r e t t e x e m p e l . M i n a n a - lys a v v ä l j a r u n d e r s ö k n i n g a r n a 1968 o c h 1979 v i s a r s a m m a s a k .

B å d e b l a n d m ä n o c h k v i n n o r v a r d e t i g r u p p e n h ö g u t b i l d a d e e n m a j o r i t e t för j ä m s t ä l l d h e t p å a r b e t s m a r k n a d e n . D e t t a

g ä l l e r d o c k i n t e b l a n d d e ä l d s t a . B l a n d d e m m e d m e d e l h ö g elle l å g u t b i l d n i n g finns i n t e d e n n a m a j o r i t e t . A n d e l e n s o m a v v i s a r d i - s k r i m i n e r i n g a v k v i n n o r h a r stigit f r å n 1968 till 1979 b l a n d k v i n n o r p å a l l a u t b i l d n i n g s - n i v å e r . F ö r m ä n g ä l l e r d e t t a b l a n d d e u n g a v ä l u t b i l d a d e . B l a n d k v i n n o r ä r p o l a r i s e - r i n g e n i i n s t ä l l n i n g s t o r m e l l a n h ö g u t b i l d a - d e o c h l å g u t b i l d a d e . D e v ä l u t b i l d a d e k v i n - n o r n a ä r d e s o m g e n o m s n i t t l i g t ä r m e s t m o t förslaget a t t i första h a n d a v s k e d a g i f t a k v i n n o r vid a r b e t s b r i s t . D e l å g u t b i l d a d e k v i n n o r n a ä r m i n s t n e g a t i v a till d e t .

K a n s k e k a n t v å o l i k a t r e n d e r h ä r k o p p l a s i h o p o c h b ä t t r e förstås i ett s t ö r r e s a m m a n - h a n g . K v i n n o r s a t t i t y d e r till lika r ä t t i g h e - t e r i f r å g a o m a n s t ä l l n i n g förändrades f r å n 4 0 - t a l e t till s l u t e t a v 6 0 - t a l e t l å n g s a m m a r e ä n m ä n n e n s . F r å n 1968 till 1979 s k i f t a r d ä r - e m o t i n s t ä l l n i n g e n s n a b b a r e för k v i n n o r ä n för m ä n . D e l å g u t b i l d a d e k v i n n o r n a ä r

1979 f o r t f a r a n d e d e s o m ä r m i n s t m o t för- s l a g e t a t t g e m ä n företräde till a r b e t e vid a r b e t s b r i s t f r a m f ö r g i f t a k v i n n o r . D e h a r l ä t t a r e ä n ö v r i g a g r u p p e r a t t a c c e p t e r a a t t m a n n e n ä r försörjare. D e t ä r v i k t i g t a t t se a t t v a d vi m ä t t m e d k v i n n o f r å g o r n a 1968 o c h 1979 b a r a b e r ö r t en s i d a a v d e n e k o n o - m i s k a j ä m s t ä l l d h e t e n . D e t ä r k v i n n a n s för- ä n d r a d e u p p g i f t p å a r b e t s m a r k n a d e n s o m för m a n n e n s k u l l e i n n e b ä r a a t t h a n i n t e l ä n g r e b e h ö v d e v a r a e n s a m f ö r s ö r j a r e a v f a m i l j e n .

V a d s o m i n t e u t t a l a t b e r ö r t s i f r å g o r n a ä r

de uppgifter som kvinnan haft i familjen.

Då kvinnorna b ö r j a d e yrkesarbeta för- svann inte plötsligt behovet av att ta hand om barn, sjuka, kontakter med släkt och vänner. Inte heller försvann behovet av re- na kläder, rent och trivsamt hem, mat. För att allt skulle fungera visste kvinnorna också att det behövdes en planering. Allt krävde tid och krafter. I det första skedet när kvinnorna gick ut på a r b e t s m a r k n a d e n var det främst kvinnans roll som förändra- des. A r b e t s m a r k n a d e n behövde kvinnorna och m å n g a kvinnor började yrkesarbeta trots att de hade barn. För dem som inte kunde ordna hjälp med h e m a r b e t e t blev det ett hårt dubbelarbete.

U n d e r sjuttiotalet har m a n n e n s roll allt mer kommit under debatt. Lika väl som kvinnan genom sitt yrkesarbete är medför- sörjare av familjen måste m a n n e n vara med och dela arbetet och glädjen med hem och barn. De kvinnor som sett en sådan föränd- ring i sina egna hem har helt naturligt lätta- re för att se positivt på kvinnors yrkesarbete. Kanske är det inte så underligt att kvinnorna genomsnittligt ä n d r a r sin inställning i kvinnofrågan mer än m ä n n e n mellan 1969 och 1979. De välutbildade har en a n n a n arbetssituation och a n d r a ekonomiska möj- ligheter som gör det lättare att organisera hemarbetet. Detta kan ligga bakom en del av skillnaden i inställning mellan lågutbil- d a d e och högutbildade.

Kanske ser vi här också spår av skilda klass- och könsspecifika attityder. Enligt Hildur Ve skulle arbetarklassens kvinnor minst av alla uppfostras till att betona indi- viduella rättigheter och konkurrens.^{1 2}

Inställningen varierar även mellan olika förvärvsgrupper. Bland heltidsarbetande och studerande kvinnor och bland m ä n som lever med heltidsarbetande kvinnor, finns det en absolut majoritet som avvisar försla- get att i första h a n d avskeda gifta kvinnor vid arbetsbrist (61, 66 resp 52 procent).

Av dem som besvarar frågan är det alltså 47 procent av m ä n n e n och 50 procent av kvinnorna 1979 som anser att m ä n vid arbetsbrist bör ges företräde framför gifta kvinnor vars m ä n har arbete. Detta är egentligen inte förvånande utan ett uttryck

(6)

för att samhället fortfarande är genomsyrat av en syn på m a n n e n som försörjare och på kvinnan som mor. Både i lagstiftning och i osynliga normer märks detta. För m å n g a politiker och m å n g a inom näringslivet be- traktas kvinnor som reservarbetskraft, kon- j u n k t u r u t j ä m n a r e . Kvinnors k a m p för ett eget självständigt arbetsliv sker fortfarande under ett motstånd som m ä n nästan aldrig möter. Vi har emellertid också sett att det har skett en attitydförändring från 60-talet och ä n n u större f r a m s t å r förändringen vid en jämförelse med 40-talet. Åsikterna skif- tar bland olika g r u p p e r beroende på ålder, utbildning och arbetsförhållanden.

Pornografifrågan

Kvinnor är i genomsnitt betydligt starkare för ett förbud för all pornografi. Bland de unga fanns det 1979 b å d e bland män och kvinnor störst gehör för förbud bland de välutbildade, bland de äldsta är det de låg- utbildade som är mest för förbud. M e n skillnaden i synen på pornografiförbud skiljer inte mycket mellan dem med olika långa

utbildning. Skillnaden är d ä r e m o t stor mellan unga och gamla. Bland de äldre är det en större andel som är negativa till pornografi.

Sören H o l m b e r g redovisar i Svenska välja- re hur 47 procent av de intervjuade 1979 vill ha förbud för pornografi mot 32 procent

1976. H o l m b e r g talar i det s a m m a n h a n g e t om att 60-talets sexliberalism är på retur och om en f r a m b r y t a n d e n y m o r a l i s m .^{1 !} De som k ä m p a t för förbud har pekat på att pornografin alltmer h a n d l a r om våld och på det kvinnoförakt och mansförakt den står för. Troligen är det det budskapet mer än en konservativ sexualmoral i allmänhet som fler väljare tagit till sig.

Könskvoteringsfrågan

Attitydmönstret i könskvoteringsfrågan 1979 avviker mycket från det som gällde för kvinnofrågan. De lågutbildade är mest för den typ av politisk j ä m s t ä l l d h e t som försla- get om kvotering innebär. De högutbildade är mest mot. Detta gäller både för m ä n och kvinnor.

Bland kvinnor finns ett större gehör för kvoteringsförslaget än bland m ä n . Denna skillnad mellan kvinnor och m ä n i inställ- ning märks mest bland de unga.

Opinionsövervikten för könskvotering var 1976, 26 procent. 1979 hade den sjunkit till nio procent.^{1 1} Både bland m ä n och kvin- nor har stödet för könskvotering till riksdagen m i n s k a t .¹' En a n n a n bild av utvecklingen i ett något längre perspektiv finns också. Attityderna till könskvotering kan nämligen också j ä m f ö r a s med en argumen- tationsanalys som genomfördes vid olika nomineringsmöten 1966 och med en fråga som ställdes i den k o m m u n a l a väljarunder- sökningen 1979. I Medborgarna och kommunen redogör Westerståhl/Johansson bl a för vad m e d b o r g a r e och fullmäktige anser om g r u p p r e p r e s e n t a t i o n 1979. I s a m m a a v s n i t t görs också en jämförelse med analysen som utfördes 1966.

Av representativitetsargumenten avsåg 1966, 26 procent ålder, 19 procent region, 16 procent yrke och 14 procent kön. 1979 ställdes frågan: N ä r partierna gör u p p listor på kandidater till kommunfullmäktige tar de bland a n n a t hänsyn till erfarenhet och kunnighet, fördelningen mellan könen, samhällsklass, åldersgrupper och till att olika delar av k o m m u n e n blir företrädda. An- ge vilken av dessa som Ni anser vara viktigast, näst viktigast, men också minst viktig?

Westerståhl/Johansson påpekar att det inte föreligger någon direkt j ä m f ö r b a r h e t mellan analyserna för 1966 och 1979. En majoritet valde 1979 erfarenhet och kunnighet som den allra viktigaste g r u n d e n för representation. Det bör j u självklart vara så att de som väljs är erfarna och kunniga. Den analys som genomförs i boken bygger främst på svaren " n ä s t viktigast" och de fa svar som placerat ett a n n a t alternativ är erfarenhet och kunnighet som "viktigast".

Bilden av åsikterna om grupprepresenta- tivitet skiljer sig påtagligt mellan 1979 och 1966. K o m m u n d e l har ryckt fram som det viktigaste representativitetsargumen- tet. Det är j u naturligt eftersom k o m m u n - s a m m a n l ä g g n i n g a r n a ägt r u m mellan 1966 och 1979. Kön k o m m e r på a n d r a plats. 26 procent av väljarna och 29 procent av full-

(7)

Foto Gun Andersson, 1980.

mäktige anser det viktigt. Älder och klass delar sista plats. 18 procent av väljarna och 7 procent av fullmäktige anser klass viktigt.

För ålder är m o t s v a r a n d e tal 15 och 11."' Av de data Westerståhl/Johansson presenterar f r a m g å r alltså att kön ses som den viktigaste sociala gruppfaktorn att ta hän- syn till vid representationen. K ö n har sedan 1966 gått om både klass och ålder. M ä n och kvinnor har i stort sett s a m m a uppfattning i frågan.

Synen på de tre frågorna bland olika partiers väljare

Andelen som är for en jämställd politik inom de tre o m r å d e n a , är med något u n d a n - tag störst bland kvinnliga väljare. Skillna- derna mellan m ä n s och kvinnors åsikter är dock inom partierna små utom i pornogra- fifrågan. Kön är klart mer avgörande för inställningen i frågan än partivalet. 1

könskvoteringsfrågan märks en tydlig skillnad mellan väljare tillhörande olika partier. A n h ä n g a r e till Vpk och Socialdemo- kraterna är mest positiva till könskvote- ringen.

Bakom kan ligga en skillnad i betoningen av individ och kollektiv. Denna skillnad i ideologi mellan socialistiska och borgerliga partier motsvaras som vi sett av en liknande skillnad i a r b e t a r k u l t u r och borgerlig kul- tur. De kollektiva lösningarna accepteras inte lika lätt av folkpartister och moderater.

Vi kan också se att d e t s a m m a gäller för kvinnofrågan. Att V p k - a n h ä n g a r n a i den frågan också betonar individens rätt tyder på att jämställdhetsaspekten betyder mest.

Ålder och utbildning som ju spelar stor roll för inställning i frågan skiljer emellertid mellan V p k - a n h ä n g a r e och Socialdemo- krater. I Vpk finns en större andel unga väl utbilda.de än bland Socialdemo- kraterna.

(8)

Slutord

V i h a r s e t t a t t d e t v a r k n a p p t 10 p r o c e n t a v v ä l j a r n a 1979 s o m k o n s e k v e n t v a r för d e t r e o l i k a a s p e k t e r a v j ä m s t ä l l d h e t s o m f r å g o r n a o m p o r n o g r a f i , k ö n s k v o t e r i n g o c h k v i n n o r s a r b e t e s t o d för. K v i n n o r v a r fler ä n m ä n i d e n n a g r u p p .

D e s t ö r s t a s k i l l n a d e r n a i s y n s ä t t m e l l a n m ä n o c h k v i n n o r f r a m k o m i p o r n o g r a f i f r å - g a n . K v i n n o r v a r k l a r t m e r för ett f ö r b u d ä n m ä n . V ä r t a t t n o t e r a ä r a t t m o t s t å n d e t m o t p o r n o g r a f i v a r lika s t o r t b l a n d d e y n g s t a v ä l u t b i l d a d e k v i n n o r n a s o m b l a n d k v i n n o r ö v e r 50.

K v i n n o r v a r g e n o m s n i t t l i g t n å g o t m e r p o s i t i v a ä n m ä n till k ö n s k v o t e r i n g till riks- d a g e n . S k i l l n a d e r n a i å s i k t v a r d o c k s t ö r r e m e l l a n o l i k a p a r t i e r s v ä l j a r e ä n m e l l a n k ö n e n .

I f r å g a n o m d i s k r i m i n e r i n g a v g i f t a k v i n - n o r p å a r b e t s m a r k n a d e n k u n d e e n d a s t s m å s k i l l n a d e r i å s i k t e r m ä r k a s m e l l a n k v i n n o r o c h m ä n . B l a n d d e v ä l u t b i l d a d e v a r m o t - s t å n d e t s t ö r s t .

V i h a r o c k s å s e t t t e c k e n s o m t y d e r p å a t t a t t i t y d e r n a f ö r ä n d r a t s m o t s t ö r r e j ä m - s t ä l l d h e t s e d a n 6 0 - t a l e t .

N O T E R

1 Jörgen Westerståhl och Bo Särlvik h a d e hu- v u d a n s v a r e t för u t f o r m n i n g e n av de tidigas- te nationella v ä l j a r u n d e r s ö k n i n g a r n a . Bo Särlvik stod sedan som projektledare för flera av u n d e r s ö k n i n g a r n a u n d e r 60- och 70- talet. Olof Petersson ledde undersökningen 1976. Sören H o l m b e r g var projektledare 1979, 1980 och 1982.

2 D e n n a studie ingår i ett a v h a n d l i n g s a r b e t e . Riksbankens J u b i l e u m s f o n d h a r stött arbetet med anslag. Även H u m a n i s t i s k - S a m - hällsvetcnskapliga Forskningsrådet har l ä m n a t anslag.

3 Public Opinion våren 1982.

4 H e d l u n d - R u t h / J ö n a s d o t t i r (1978) 5 Goul Andersen (1984)

6 Av d e m som intervjuades vid detta tillfälle 1946 var det 24 procent av kvinnorna och 70

procent av m ä n n e n som h a d e regelbundet heltidsarbete. E n d a s t sju procent av kvin- n o r n a och fem procent av m ä n n e n a r b e t a d e deltid. H å s t a d m f l (1950).

7 Kyle (1979).

8 W i d e r b e r g (1980).

9 Vi M ä n s k o r 1/1982.

10 B o z w m a n m f l (1977).

11 Kyle (1979).

12 Ve (1978).

13 H o l m b e r g (1981).

14 H o l m b e r g (1981). Opinionsöversikt anger andelen i procent för förslaget minskat med andelen mot.

15 J ä m f ö r e l s e n är gjord med H e d l u n d - R u t h / J ö n a s d ö t t i r (1978).

16 W e s t e r s t å h l / J o h a n s s o n (1981).

L I T T E R A T U R L I S T A

Albrektsen, B Halsaa, Kvinner ogpolitisk deltakel- se. Pax, Oslo 1977.

Bozeman, B et al, C o n t i n u i t y and C h a n g e in O p i n i o n s a b o u t Sexroles i Githen, M och Prestage, J (ed), A Portrait of Marginality: The Political Behavior of the American H örnan. David M c K a y C o m p a n y , Inc, New York 1977.

Goul Andersen, J , Kvinder og Politik. Politica, Å r h u s 1984.

H e d l u n d - R u t h , G och J ö n a s d ö t t i r , A G, Child Care, Six Hour Working Day, Increased Female Representation in Parliament. T h e Attitudes wit- hin the Swedish Electorate 1976 towards T h r c e Political Issues Relevant to W o m e n ' s Liberation. P a p p e r framlagt vid E C P R - k o n - ferensen, G r e n o b l e 1978.

Holmberg, S, Svenska Väljare. Liber, Stockholm 1981.

Holter, H ed, Gallup och den svenska väljarkåren — några studier om opinionsmätningar. Llppsala

1950.

Kyle, G, Gästarbeterska i manssamhället. Studier om i n d u s t r i a r b e t a n d c kvinnors villkor i Sve- rige. Liber, L u n d 1979.

Public Opinion, A p r i l / M a y 1982, Are W o m e n Different T o d a y ?

Ve, H, K v i n n e k u l t u r e n i et klasseperspektiv, Socologisk Forskning, nr 3, 1978.

(9)

Westerståhl, J och J o h a n s s o n , F, Medborgarna och kommunen. Studier av medborgerlig aktivitet och representativ folkstyrelse. Liber, Stockholm

1981.

W i d e r b e r g , K, Kvinnor klasser och lagar 1750-1980. Liber, Stockholm 1980 Vi mäns- kor, nr 1 1982.

S U M M A R Y

Attitudes within the Swedish electorate 1979 towards three political issues relevant lo women 's liberation T h e issues dealt with in the artiele are: 1) discrimination against w o m e n on the labour märket 2) prohibition o f p o r n o g r a p h y and 3) a m a n d a - tory q u o t a for female politicians.

N o polarization existed between the sexes towards anv of the three proposals. O n l y 12 percent of the w o m e n and 5 percent of the men chose the altcrnative most favourable to wo- m e n ^ liberation in all three of the questions.

W o m e n in all parties were clearly more positive than men to prohibition of p o r n o g r a p h y .

O l d e r voters were generally m o r e positive to the proposal than y o u n g e r people but y o u n g highly educated w o m e n were as m u c h against porno- g r a p h y as older ones.

W o m e n were slightly m o r e positive than men to m a n d a t o r y q u o t a for w o m e n ' s representation. But the differences were greater between party groups t h a n between the sexes. Voters with lower education showed a more positive attitude to the proposal t h a n those with highcr education. T h e greatest sex differences were found a m o n g y o u n g people.

O n l y small sex differences could be noted in the attitudes to discrimination against m a r r i e d women on the labour märket. Age and education were correlated with the attitudes. T h o s e who were most against this type of discrimination were highly educated w o m e n and y o u n g w o m e n and C o m m u n i s t s of both sexes.

Birgit J o n a s s o n Björnbacken 46 415 16 G ö t e b o r g Swcden