Patienters erfarenheter i det
dagliga livet efter en viktoperation
- En litteraturstudie
Erica Slonczewski
Fakulteten för Hälsa, Natur-och Teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå 180 Hp
Handledare: Hanna Boström och Jessica Silvhamn Examinerande lärare: Susanne Tornhamre
Inlämningsdatum 27/04-21
Patients experiences in daily life after a weight loss surgery
- A literature study
2
Sammanfattning
Titel: Patienters erfarenheter i det dagliga livet efter en viktoperation
- En litteraturstudie
Engelsk titel: Patients experiences in daily life after a weight loss surgery
- A literature study
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur-och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examens arbete i omvårdnad, 15hp, grundnivå Författarna: Erica Slonczewski
Handledare: Hanna Boström och Jessica Silvhamn
Sidor: 35 sidor
Nyckelord: Bariatric surgery, Patient experiences and Life style
Bakgrund: Enligt World Health Organization [WHO] är övervikt och fetma ett växande hälsoproblem med global påverkan. Livsstilsförändringar som kostomläggning, beteendeterapi och ökad fysisk aktivitet är viktiga verktyg för att hjälpa patienterna att uppnå en viktnedgång men idag är viktoperationer den mest effektiva metoden mot fetma. Syfte: Belysa patienters erfarenheter i det dagliga livet efter genomgången viktoperation. Metod: Nio steg av Polit och Beck (2016) har använts för att göra forskningsprocessen tydlig och överskådlig. Använda databaser i sökningen: CINAHL och PubMED. I resultat ingår åtta artiklar. Resultat: Viktoperation påverkar och förändrar patientens liv och erbjuder dessa ett nytt matsmältningssystem som kan upplevas både positivt och negativt. Tre kategorier framkom i studie: Fysiska och fysiologiska förändringar, psykiska processen och sociala ändringar. Från dessa kategorier tillkom underkategorierna: Kroppsförändringar och dess effekt på hälsan och intimitet, förändrad relation till mat postoperativt, motion och kondition, känslomässiga reaktioner och självkänslan, samhällets influenser och familjestöd efter viktoperation.
Slutsats: Patienterna förmedlade både positiva och negativa erfarenheter av en viktoperation som påverkade deras nya sätt att leva och gav dem en ny framtid.
3
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING………2
INTRODUKTION………4
BAKGRUND……….4
ÖVERVIKT OCH FETMA..………..4
OLIKA METODER FÖR VIKTOPERATIONER………5
VIKTOPERATION EFFEKT PÅ HÄLSAN……….……...………..7
OMVÅRDNAD EFTER VIKTOPERATION……….7
PATIENT EGENVÅRD………8
STÖD AV NÄRSTÅENDE………...9
PROBLEMFÖRMULERING………..9
SYFTE……….10
METOD………10
LITTERATURSÖKNING………10
TABELL 1………..12
TABELL 2………..12
URVAL………..12
DATABEARBETNING OCH ANALYS………..13
FORSKNINGSETISKA STÄLLNINGSTAGANDE………14
RESULTAT………...14
DISKUSSION……….20
RESULTAT DISKUSSION………..20
METOD DISKUSSION…….………..23
SLUTSATS……….24
KLINISKBETYDELSE………...24
FÖRSLAGTILLFORTSATTFORSKNING………25
REFERENSER………..26
BILAGA 1. ARTIKELMATRISER………31
4
INTRODUKTION
Övervikt och fetma är ett globalt växande hälsoproblem med högre risk för komorbiditeter kopplat till tillståndet, men även ökad risk att dö i förtid (World Health Organization, WHO, 2020).
Livsstilsförändringar som kostomläggning, beteendeterapi och ökad fysisk aktivitet är viktiga verktyg för att hjälpa patienterna att uppnå en viktnedgång, men idag är viktoperationer den mest effektiva behandlingen för att uppnå permanent viktminskning och förbättra komorbiditeter för svårt överviktiga patienter (Adams et al. 2017). Årligen utförs omkring 5200 viktoperationer i Sverige (SOReg, 2019).
Denna studie avser att belysa patienternas erfarenheter i det dagliga livet efter en genomgången viktoperation. Studiens forskningsområde är hantering av komplexa ohälsotillstånd där fokus ligger på att studera patientens och närståendes perspektiv när det gäller behov eller preferenser samt funktionsförmåga och egenvårdsförmåga i relation till ohälsa och behandling.
Forskningen innefattar rehabilitering av patienter i alla åldrar samt olika processer och faktorer relaterade till hälsa, livskvalitet, sjuklighet och överlevnad.
BAKGRUND
Övervikt och Fetma
Förekomsten av fetma växer okontrollerbar i många delar av världen. Det beräknas att cirka två miljarder människor lever idag med en övervikt och en tredje del av den summa lider av fetma.
Den mest drabbade befolkningen finns i höginkomstländerna som Nordamerika, Europa och Asien (Seidell & Halberstadt, 2015).
Fetma förknippas ofta med hög ålder och blodtryck, bosättningsplats och region, social status, fysik aktivitet, kost och antal måltider (Akkayaoğlu, H. & Çelik, S., 2020). Det utgör en stor hälsoutmaning eftersom den bidrar avsevärt till ökning av risken att drabbas av sjukdomar som hypertoni, hjärtinfarkt, diabetes, stroke, demens och olika cancerformer. Detta bidrar även till en minskning av både livskvalitet och livslängd av den överviktiga befolkningen (Blüher, 2019).
5 Inaktivitet, stillasittande och ökat intag av mat, i förhållande till kroppens fettförbränning, är andra faktorer som bidrar till extra fettansamling i kroppen, vilket kan ge upphov till hälsoproblem. Överskottsfett ger upphov till en övervikt som utan behandling eller förändring av livsstil kan övergå till fetma. Under 2017 var siffran för antalet döda i världen till följd av övervikt och fetma 4 miljoner människor (World Health Organization, WHO, 2020).
För kliniska och epidemiologiska undersökningar används den så kallad kropps mass index eller ”Body Mass Index” (BMI), som baseras på ett samband mellan vikt och längd. Den metod som bäst avspeglar kroppsfetts mängd (i kg) dividerad med längd (i m) i kvadrat.
Följdsjukdomar är inte enbart kopplade till ett högt BMI utan även på hur fettmassan är fördelade över kroppen. När den fettmassan lokaliseras i bålen och speciellt som fettdepåer inne i buken är risken att drabbas av diabetes typ två och hjärt-och kärl sjukdomar väsentligt högre.
Midjeomfånget ger på ett enkelt sätt information om bukens sammanlagd fettmassan såväl utanpå såsom inuti i buken Vid uttalad risk att utveckla fetma kompletteras BMI med midjemått, speciellt om BMI ligger mellan 25 och 30 (Seidell & Halberstadt, 2015). För att det ska betraktas som övervikt ska BMI ligga mellan 25–30 och för fetma över 30 (World Health Organization, WHO, 2020).
Flera metoder används i behandling av fetma, såsom kostanpassning, fysisk aktivitet, KBT, psykologiskt stöd och medicinbehandling. Viktoperationer har använts som det mest effektiva metod för att säkerställa viktminskning och kontroll av fetrelaterade sjukdomar (Akkayaoğlu, H. & Çelik, S., 2020).
Olika metoder för viktoperationer
I dagens samhälle finns en tendens att tänka på kroppen som en enhet som ska bearbetas för att åstadkomma en del av individens identitet. Fetma är oönskad av de som lider av en övervikt och passar inte bra i samhällets bild av en skönhets ideal (Berg, 2020).
Tillståndet fetma är starkt förknippat med komorbiditeter och ökad mortalitet. Detta har bidragit till att antalet patienter som väljer att genomgå en viktoperation har ökat radikalt det senaste årtiondet (Engström & Forsberg, 2017). Årligen utförs i genomsnitt 5200 viktoperationer i Sverige med avsikt att minska patientens energiintag och med det orsaka en viktminskning (SOReg, 2019).
En viktoperation vilar på två huvudprinciper: begränsning av magsäcksvolymen som gör att patienten inte klarar att äta som tidigare och en bypass intervention som gör att näringsupptag
6 från maten som äts påverkas. Båda principerna bidrar till omedelbar viktminskning men effekten försvagas efter första året (Martins et al. 2011). Enligt van Hout et al. (2005) även om en viktoperation är ett standardiserat ingrepp har inte den samma effekt hos alla som genomgår ingreppet. Det är omöjligt att veta hur en viktoperation kommer att påverka varje enskild patient allmänt. Att välja en viktoperation är ett oåterkalleligt beslut även om patienten upplever ha lyckats i ögonen på sig själv och andra, måste den acceptera konsekvenserna av ingreppet och göra sitt bästa. Dessa patienter kämpar med den underliggande ansvarskänslan blandat med skuldkänslor av att ha satt sig i en situation där de behövde genomgå ingreppet (Lin & Tsao, 2018; Berg, 2020; Graham et al., 2017).
En viktoperation rekommenderas i allmänhet till personer med svår fetma och ett BMI mellan 35–39,9 och fetma relaterad komorbiditet eller för patienter med en BMI över 40 med eller utan komorbiditeter (National Health and Medical Research Council, 2013). Patienten ska även uppriktigt ha försökt gå ner i vikt genom olika metoder utan framgång (Coulman et.al 2017).
De vanligaste viktoperationer tillgängliga internationellt är Sleeve gastrektomi, Gastric bypass, Gastric banding samt duonenal omkoppling (International Federation for the Surgery of Obesity and Metabolic Disorders, 2014). Ingreppen utförs via laparoskopi, titthålsteknik, och tar cirka en timme (SFOK, 2019).
Minskat energiintag och förlust av den metabolisk aktiv vävnad spelar en avgörande roll i förbättring av ämnesomsättning hos patienter. En dramatisk förändring sker långt före viktminskningen (Buchwald et al., 2004). De djupgående metaboliska effekter av viktoperation är kända för att, förutom viktminskning bidrar med upplösningen av fetmaassocierade komorbiditeter såsom diabetes, högt blodtryck och dyslipidemi. Utöver det påverkar viktoperation positivt många andra morbida tillstånd inklusive sömnapné, gastroesofageal reflux syndrom, artrit o ryggsmärta, gikt, urininkontinens, sköldkörtelfunktion bland andra (Furnell et al., 2005).
Gastric bypass är den vanligaste metoden där en liten magsäcksficka skapas och kopplas direkt till tunntarmen där maten kommer att blandas med gallan en bit ner i tunntarmen för att undvika irritation i matstrupen. Vid Gastric Sleeve förminskas magsäcken till ett smalt rör där yttersta delen av ventrikeln avlägsnas men tarmen förblir orörd. Den nya magsäcken kommer att rymma cirka 2 dl istället av 1–1,5 L, som är en normalstor magsäcksvolym. Duodenal omkoppling, eller så kallad duodenal switch är en kombination av gastric sleeve och en omkoppling av tunntarmen. Denna metod används bara vid extrem fetma. Maten blandas bara med galla i sista delen av tunntarmen vilket leder till sämre näringsupptagning (SFOK, 2019).
7
Viktoperationens effekt på hälsan
Att leva med övervikt och/eller fetma kan påverka patientens liv negativt. Depressioner, sömnsvårigheter, minskad fysisk aktivitet, försämrad prestationsförmåga och minskad social interaktion är några exempel som kan drabba en överviktig person (Simonson et al., 2018).
Att välja en viktoperation är ett stort beslut att ta och oavsett vilket ingrepp patienten genomgår kommer det att bidra till livsstilsförändringar när det gäller näringsintaget. En sänkning av dagliga energiintaget, modifiering av födans konsistens, sort och portionsstorlek, sker i olika steg efter en viktoperation (Jastrzębska-Mierzyńska et al., 2015).
Efter operationen består dieten av klara drycker och övergår sedan till föda av mjuk konsistens.
Detta för att undvika att mag-tarmkanalens töjs eller irriteras. Intaget av maten ska ske regelbundet men i små portioner och innehålla ett högt näringsvärde och proteinhalt. Fettrika produkter ska undvikas. Patienten kommer att behöva tillskott av olika mineraler och vitaminer livet ut (Jastrzębska-Mierzyńska et al., 2015). Risken att utveckla alkoholism till följd av en gastric bypass operation kan finnas, då toleransen till alkohol visar sig minska efter ett sådant ingrepp (King et al., 2017; Acevedo et al., 2018).
Som komplikation av en viktoperation kan patienten få problem med sårläkning, abscess i buken och läckage som kan leda till en längre sjukskrivning postkirurgiskt (SFOK, 2019). Om patienten inte följer läkarens rekommendationer kan även dumpingsyndrom uppstå. Det innebär att patienten får en omedelbar kroppsreaktion när fel sort eller mängd mat intas. Detta visar sig i form av illamående, yrsel, diarré och i svåraste fall cirkulationspåverkan i samband med sockerintag (Berg, 2020).
Omvårdnad efter operation
Sjukvården har en viktig roll i vården av fetmapatienter genom en upprättad vårdplan, kommunikation, information och rådgivning. Dessa olika verktyg tillsammans skapar en relation mellan sjukvård och patient och förbättrar på detta vis patientens vård (Kahan, 2016).
Enligt International Council of Nurses (ICN) etiska kod (2017) har sjuksköterskans kompetensområden sammanfattat etiska riktlinjer för sjuksköterskors handlingar indelade i fyra olika grundläggande ansvarsområden. Dessa innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att behandla övervikt.
8 I patientvården är empati en viktig förmåga hos sjuksköterskan genom att kunna leva sig in i en annans lidande, känslor och upplevelser. Målet med vården av dessa patienter är att samtala om den aktuella situationen och på så sätt skaffa sig en förståelse för patientens upplevelse av lidande och välbefinnande i dennes situation (ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, 2017).
Ett teambaserat samarbete mellan läkare, sjuksköterska, dietist, kurator och sjukgymnast, där patienten står i fokus är av största vikt och möjliggör att uppmärksamma komplikationer som exempelvis malnutrition (Kahan, 2016). Uppföljningen postoperativt är avgörande eftersom det kan ge stöd till patienten att upprätthålla sin hälsa och kost. Övervakningen och det sociala stödet från omgivningen och vårdpersonalen är behövlig för att patienten ska kunna följa de rekommendationer som ges efter en viktoperation (Aarts et al., 2017).
Beteendeterapi kan kombineras med rådgivning som ett verktyg i patientens beteendeförändring både inför och efter ett kirurgiskt ingrepp. På detta sätt får patienten en ökad förutsättning att lyckas med viktminskningen genom att kombinera egenvård, rådgivning och uppföljning (Kahan, 2016).
Många som lever med övervikt har levt delar av sina liv i psykiskt och fysiskt lidande. För att kunna hjälpa dessa patienter efter en viktoperation behöver sjuksköterskan kunskap och förståelse om hur patienten upplever sin situation efter ingreppet (Birkler, 2007).
Patientens egenvård
Patientens förmåga att hantera och utföra egenvårdsuppgifter postoperativt bedöms efter deras förmåga att hålla sig till givna instruktioner och råd från sjukvården. Trots patientens inställning till att de kommer utföra uppgifterna som ordinerats, blir sjukvårdspersonal ofta illa till mods när patienten vägrar att följa de råd de accepterat att utföra för att uppnå det önskade utfallet av viktoperationen. Detta leder till postkirurgiska komplikationer som kommer att påverka patientens livslängd och livskvalitet i fortsättningen (Furnell et al., 2005).
Enligt Furnell et al. (2005) är den akuta omvårdnaden otillräcklig efter ett sådant omfattande ingrepp. Viktoperationen behöver kompletteras med praktiska insatser såsom utbildning, lämpliga vårdrekommendationer, expertråd och stöd, som underlättar samarbetsrelationen och främjar en patientcentrerad vård. Nyckeln i processen är att ge patienten ett eget ansvarar inför de val patienten kommer att göra för att uppnå det bästa resultatet med sin viktoperation. Detta gäller speciellt vid utformning av en egenvårdsplan för patienten för att passa operationen men har inte skräddarsytts utifrån patientens resurser, mål, kultur, livsstil och prioriteringar.
9 Interventionsstrategier för att hjälpa patienten att ta hand om sig själv kan möjliggöra för individen att kunna fatta olika sorters beslut i sitt egenvårdsbeteende, som att sätta upp mål, terapeutiska alternativ och att ta ansvar för sin dagliga vård (Furnell et al., 2005).
Stöd av närstående
Begreppet familj sammanfattas utifrån struktur, funktion och emotionella kopplingar (Kirkevold, 2003). Att involvera familjen i patientens vård är en av nycklarna till långvarig framgång efter en viktoperation. Att förbereda, inte enbart patienten, utan även närstående på de förändringar som kommer att ske på både det psykiska och fysiska planet efter ingreppet tillsammans med sjukvårdens multidisciplinära team, bidrar till en bättre kunskap i skapande och användning av omvårdnadsstrategier (Bylund, 2017).
Enligt Bylund (2017) påverkas hela familjen i olika grad av ett sådant omfattande ingrepp som en viktoperation är. Genom att informera hela familjen inför operationen, skapas möjligheten till förberedelse och anpassning inför det nya livet efter ingreppet. Samtidigt får sjukvården kunskap i familjens specifika behov och resurser men även hur patienten kan hitta stöd i sina närstående postoperativt.
PROBLEMFÖRMULERING
För att uppnå hälsa och välbefinnande kan en viktoperation vara lösningen för många som lider av fetma. Viktoperationer är idag den mest effektiva metoden för att behandla fetma. Det innebär en stor förändring för patienten både fysiskt och mentalt men även socialt, med en långsiktig effekt avseende viktnedgång och fetmarelaterade sjukdomar. Kostomläggning, kroppsuppfattning, livsstilanpassningar och sociala relationer kan påverka patienternas vardag i olika grad.
För att uppnå önskat resultat efter en viktoperation måste metabola, beteendemässiga och fysiska förändringar som kan uppstå hos patienten vara kända av hälsoteamet, eftersom en viktoperation kan vara en stor process i patienternas liv och därför krävs uppföljning.
Sjuksköterskan har en nyckelroll i patientens vård och behandling, genom att instruera om de möjliga tillstånd som kan följa en viktoperation.
Sjuksköterska måste ha ett holistiskt arbetssätt och kunna uppmärksamma sambandet mellan attityder till kost, kroppsuppfattning och livskvalitet hos överviktiga patienter för att kunna förse dessa med en individualiserad plan. Ökat stöd postoperativ kan bidra till bättre efterlevnad
10 från patienter och till ett bättre resultat av ingreppet med minskade komplikationer, vilket kan leda till kostnadsbesparingar för hälso- och sjukvården när det gäller att hantera fetmarelaterade hälsoproblem.
SYFTE
Syftet med litteraturstudien är att belysa patienters erfarenheter i det dagliga livet efter genomgången viktoperation.
METOD
Den använda metoden är en litteraturstudie som enligt Polit och Beck (2016) har som avsikt att sammanställa evidensbaserad forskning inom ett specifikt område och på så sätt svara på ett syfte. De nio steg i en litteraturstudie av Polit och Beck (2016) har använts för att göra forskningsprocessen tydlig och överskådlig. Författaren har fritt översatt den engelska texten från ursprungsmodellen till svenska.
Figur 1: Fri tolkning av de nio steg i en litteraturstudie (Polit & Beck 2016)
Litteratursökning
Utifrån ett valt problemområde utformades i Steg ett syftet med litteraturstudien: Att belysa patientens erfarenheter i det dagliga livet efter genomgången viktoperation.
1. Utformning av ett ämne och ett
syfte
2. Val av databaser och
sökord
3. Inhämtning av artiklar genom en
sökning i olika databaser
4. Titel och abstrakt läses och
studie syfte granskas 5. Bearbetning av
artiklarna 6. Granskning och
sammanställning av artiklarna
7.
Kvalitetsgranskning av artiklarna
8. Analysera information och
utforma kategorier
9. Resultat översikt
11 I Steg två valdes relevanta databaser (Polit och Beck, 2016). Det aktuella forskningsområdet inkluderades inom hälso- och vårdvetenskap, därav valdes CINAHL som innehåller forskning inom omvårdnad och PubMED som innehåller forskning inom medicin med relevans inom omvårdnad (Polit och Beck, 2016). Till en början användes en testsökning där enstaka nyckelord kopplades till ämnet/syftet för att få en större inblick i ämnet. Sökorden valdes med hänsyn till syftet i litteraturstudien och dessa sökord var i CINAHL: Bariatric surgery, weight loss surgery, Patient experience, perception or feelings and Life style changes. I PubMED var sökorden: Bariatric surgery, Weight loss surgery, Patient life experiences, perception or feelings and postoperative.
Fortsättningsvis i Steg tre, samlades artiklarna in genom sökning i de två valda databaserna.
Den första sökningen i artiklarna resulterade i för stora sökresultat då endast enstaka sökord användes. Då kombinerades sökorden istället med hänsyn till titel och syfte och användning av booleska operatorer AND och OR men även inkludering och exkluderingskriterierna. Booleska operatorer användes för att på ett logiskt sätt gruppera ämnesord/ söktermer och på så sätt precisera sökningen (Nyberg & Tidström, 2012). Sökoperatorn OR användes för att sökningen skulle ske på varje valt sökord medan AND användes för att istället kombinera de två sökorden.
Externa dubbletter förekom och redovisades i tabellen. I CINAHL söktes vissa valda ord genom Major (MM) och andra sökord via fritext. I PubMED användes Medical Subject Headings [MeSH] och fritext. Sökningen kom fram till identifiering av primärkällor som svarade mot syftet. Denna litteraturstudie består av kvalitativa, kvantitativa och mixade studier.
Inklusionskriterier: De artiklarna som inkluderades i studien skulle vara Peer Revieweds artiklar publicerade på engelska mellan 2016 och 2021 med tillgänglig abstrakt. Som population inkluderades artiklar med både manliga och kvinnliga deltagare i åldern 18+ som genomgått en viktoperation. Artiklar om alla sorters viktoperationer inkluderades där patientens erfarenheter i det dagliga livet efter en viktoperation belystes. Artiklarna som ingick i studien är etiskt godkända.
Exklusionskriterier: Review artiklar exkluderades på grund av att dessa artiklar endast ger ett översikt om ämnet. Artiklar som innehåller pre-operativa erfarenheter eller anhörigas perspektiv exkluderades då fokus låg på det postoperativa skedet av ingreppet och på patientens erfarenheter. Artiklarna som undersöker specifika erfarenheter av en viktoperation exkluderades manuellt under urvalsprocessen.
12
Tabell 1. CINAHL
Databassökning i CINAHL 2021-02-18. [MM]=Major, (S)= sökning,
Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 MM Bariatric surgery OR Weight loss surgery
1487
S2 Patient experience OR Patient Perceptions OR Patient Feelings
31828
S3 Life Style Changes 1960
S4 S1 AND S2 156 16 8 5
Tabell 2. PubMED
Databassökning i PubMed 2021-02-18. [MeSH]= Medical Subject Headings, (S) = sökning, ((N)) = Externa dubbletter
Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Bariatric Surgery [MESH]
OR Weight Loss Surgery
7344
S2 Patient life experiences OR Patient Perceptions OR Patient Feelings
44480
S3 Post-operative OR after surgery
149358
S4 S1 AND S2 AND S3 146 ((5)) 11 5 3
Urval
Urval 1.
Granskning av dessa insamlade källor i CINAHL och PubMED gjordes i Steg fyra i enlighet med Polit och Becks (2016) nio steg baserade på relevans och utifrån titel, syftet och abstrakt om i sin lämplighet att användas. I det första urvalet lästes titel och abstrakt på 156 artiklar i
13 CINAHL och 146 i PubMED. Processens dokumentation, antal träffar samt antal valda artiklar i första urvalet redovisas i tabellerna. Artiklarna som exkluderades berörde sjuksköterska eller närståendes perspektiv eller innehöll preoperative erfarenheter av viktoperation.
Urval 2.
Studier som vid första anblicken inte svarade mot syfte gallrades bort i Steg fem. De 16 artiklarna från urval 1 i CINAHL och 11 i PubMED lästes i sin helhet/fulltext. Efter genomgången av dessa artiklar, dess relevans och användbarhet, gallrades de orelevanta artiklarna bort i Steg sex, vilket resulterade slutligen i 8 artiklar från CINAHL sökning och 5 från PubMED. Artiklarna som exkluderades var Review artiklarna eller artiklarna som undersöker specifika erfarenheter av viktoperation.
Urval 3.
En kvalitetsgranskning genomfördes i Steg sju på de artiklar som bedömts stämma överens med syftet. De sist valda artiklarna, 3 st i PubMED och 5 st i CINAHL granskades med hjälp av Polit och Becks (2016) mallar för kvantitativa (Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report) och kvalitativa metoder (Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report). Syftet med denna granskning var att bedöma artiklarna utifrån låg, medel eller hög kvalité.
För att betraktas som en medel eller högkvalitativ studie skulle de flesta frågor i mallarna kunna besvaras med JA (Polit och Beck, 2016). Enbart studier med medel eller hög kvalitet användes i resultatet. Slutligen inkluderades 1 st kvantitativ studie, 6 st kvalitativa och 1 st som var både kvantitativ och kvalitativ i resultatet. De bortgallrade artiklarna höll inte kvaliteten och exkluderades därför.
Databearbetning och Analys
En induktiv ansats har använts i den studie där slutsats dragits utifrån insamlade och analyserade data. Deltagarna i de utvalda artiklarna var män och kvinnor som hade genomgått en viktoperation. I Steg åtta byggdes olika kategorier upp utifrån det analyserade materialet.
Artiklarna lästes upprepade gånger med utgångspunkt att hitta likheter och skillnader. Meningar som svarade på studiens syfte sparades i ett enskilt dokument. Likheter i dessa artiklar indelades i olika färger baserade på patienternas olika erfarenheter. I Steg nio sammanställdes resultatet
14 i text i enlighet med Polit och Becks (2016) nio steg under tillhörande kategori. I alla artiklar framgår det att de är etiskt godkända.
Forskningsetiska ställningstagande
Enligt Polit och Beck (2016) ska en litteraturstudie innehålla Peer Review artiklar då dessa har blivit granskade av oberörda i området utifrån bland annat etiskt innehåll.
I samband med forskning kan etiska problem uppstå och en systematisk analys och reflektion krävas utifrån forskningsetik för att garantera att studien är av god kvalitet (Vetenskapsrådet, 2017). Författaren i denna studie har, enligt Vetenskapsrådet (2017), ansvarat för att det inte förekommer fusk, plagiat eller snedvridning samt manipulering av data i studien.
Enligt World Medical Association (2018) är en av de grundläggande principerna i Helsingfors- deklarationen att omsorgen om individen alltid måste gå före vetenskapens och samhällets intressen. Forskarna i de inkluderade studierna har tydligt redovisat sina etiska överväganden.
De inkluderade artiklarna är skrivna på engelska vilket kan innebära en risk för feltolkning då författaren har ett annat modersmål. För att minimera risk för feltolkningar användes det extra tid på att läsa och översätta de inkluderade artiklarna. Lexikon och Google Translate användes som hjälpmedel till översättningen.
Eftersom detta arbete utfördes av enbart en författare så har inte möjligheten att diskutera och utvärdera uppfattning av artiklarna funnits. Här tas det endast hänsyn till en persons översättning och tolkning av artiklarna. Det faktum att enbart ha varit en författare till denna uppsats har gett frihet i hur uppsatsen blivit uppbyggd och skriven. För att säkerställa kvaliteten i arbetet har artiklarna bearbetats och lästs flertalet gånger så att de stämmer överens med syftet.
Författaren har en bred förförståelse då denne själv har planerats för en viktoperation och har därav erhållit information och utbildning i ämnet de senaste 2,5 åren. Sökningen av relevanta artiklar har dock inte påverkats av författarens förförståelse. För att minska ytterligare påverkan av förförståelsen hos författaren, valdes att fokusera på patientens erfarenheter i postoperativt skede till viktoperation.
RESULTAT
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenheter i det dagliga livet efter genomgången viktoperation.
15 Utgångspunkten i arbetet var Polit och Becks (2016) nio steg som fritolkades med hjälp av lexikon och översättningsprogram. Designen var en induktiv ansats och inkluderade kvalitativa (n=6), kvantitativa (n=1) och mixade (n=1) artiklar som besvarade studiens syfte. Författaren valde att endast inkludera artiklar som hade publicerats de senaste fem åren för att använda sig enbart av den senaste informationen kring viktoperationer och patienternas erfarenhet.
Åldersbegränsning i artiklarna var 18+ eftersom författaren endast ville inkludera artiklarna med vuxna deltagare i studien.
I artiklarna som ingår i resultatet beskrev patientens fysiska, psykiska och sociala erfarenheter efter en viktoperation från en månad, upp till åtta år efter ingreppet. Ur innehållsanalysen identifierades tre kategorier: Fysiska och fysiologiska förändringar, psykiska processen och sociala ändringar. Från dessa kategorier framstod sex underkategorier.
Figur 2: Figuren redovisar framtagna huvudteman och underkategorier
Fysiska och fysiologiska förändringar
Kroppsförändringar och dess effekt på patientens hälsa och intimitet
Patienterna beskrev förhållandet mellan deras vikt och utseende som en process där viktminskningen påverkade alla aspekter i deras dagliga liv (Lier & Rørtveit, 2016).
Patienterna erfor att de har fått förklarat för sig från klinikteamet hur ingreppet skulle gå till och en utförlig beskrivning på de förväntade förändringarna som krävdes efter operationen. Detta för att hjälpa patienterna att anpassa sig till det nya livet. Deras erfarenhet var att, olyckligtvis,
Fysiska och fysiologiska förändringar
• Kroppsförändring och dess effekt på hälsan och intimitet
• Förändrad relation till mat postoperativt
• Motion och kondition
Psykiska processen
• Känslomässiga reaktioner och självkänslan
Sociala ändringar
• Samhällets influenser
• Familjestöd efter
viktoperation
16 brukar dessa förvandlingar och begränsningar som medföljer en viktoperation underskattas av patienterna (Lin & Tsao, 2018).
Patienternas allmänna erfarenhet var att viktoperationen bidrog till tydliga förändringar som påverkade deras livsstil, hälsa, relationen till mat och självkänslan. De dagliga ändringarna efter ingreppet bidrog till ett hälsosammare och mer aktivt liv men belyste samtidigt komplexiteten och variationer i patienternas dagliga upplevelse (Lier & Rørtveit, 2016). Några patienter beskriver att de drabbades första tiden efter operationen av oväntade fysiska förändringar som de inte upplevde före ingreppet. Dessa bestod av illamående, kräkningar, halsbränna, okontrollerbar aptit och fysiskt obehag. Även undernäring rapporterades som besvär kopplat till ingreppet (Lin & Tsao, 2018).
När det gällde relationer som inkluderade kroppslig närhet uttryckte några patienter en oro och sårbarhet när de var tvungna att visa deras kropp. De erfor en mer attraktiv kropp till följd av viktoperationen, men enbart när de var klädda, dock mer pinsam när de var nakna på grund av överskott och utseende av hud som förknippades med en oro för deras sexuell attraktivitet (Yates et al., 2020, Lier & Rørtveit, 2016).
De flesta patienter betonade att viktminskningen de fick gav dem kontroll över deras komorbiditeter och att antalet kilo de hade gått ner var inte deras främsta fokus. De visade sig vara mer oroliga över förbättringen av deras hälsa och livslängd (Moura et. al. ,2016; Yates et al., 2020; Berg, 2020). En minskning i antalet och mängd receptbelagda läkemedel identifierades av patienterna. Dessa läkemedel användes för att behandla deras fetma - komorbiditeter såsom ökat blodtryck, diabetes och högt kolesterol. Många patienter behövde inte längre sina läkemedel efter ingreppet (Liu & Irwin, 2018; Yates et al., 2020).
Håravfall postoperativt har erfarits av vissa deltagare. De beskrev att i deras fall påverkade det inte deras liv och att det tursamt upphörde efter några månader (Yates et al., 2020).
Som hinder i processen erfor patienterna överskott av hud efter ingreppet, som gav rädsla att behöva gå igenom en plastikkirurgi och få en ännu svårare kroppsdysmorfi (Liu & Irwin, 2018).
Även andra komplikationer beskrevs av enstaka patienter i olika grad och kombinationer såsom försämrat korttidsminne, känslomässig instabilitet, låg energi och dåliga tänder (Berg, 2020).
Förändrad relation till mat postoperativt
Patienterna erfor att de efter viktoperationen behövde ändra sitt sätt att tänka på mat samt ändra sitt ätbeteende (Liu & Irwin, 2017; Moura et al., 2016; Yates et al., 2020; Graham et al., 2017).
17 De reflekterade ofta över förändringarna i deras interaktion med mat efter operation men även förmågan att ha kontroll över portionsstorlekar och sitt ätbeteende, vilket var en av de viktigaste faktorerna i deras framgång efter viktoperationen (Yates et al., 2020; Liu & Irwin, 2017; Lier
& Rørtveit, 2016; Graham et al., 2017)).
Erfarenheten var att deras kropp och mun fortfarande var van vid deras tidigare sätt att äta.
Även om magen kändes full tyckte deras hjärna fortfarande att de skulle äta mer. Kroppen tvingade de att ta småbitar, tugga noggrant och att ta tid med deras måltider. De fick anpassa sig till mat med mjukare konsistens och kände att kroppen anpassade sig långsamt till matsmältningshastigheten mot en normalitet (Lin & Tsao, 2018).
Matvanorna beskrevs ha blivit en betydande del i deras dagliga liv efter viktoperationen på grund av deras förändrade rytm, begränsningar, hunger, men framförallt deras intresse för mat.
Deras erfarenhet var att dagarna gick åt att planera och genomföra måltider, reglering och prioritering av rätt mängd mat eftersom de var tvungna att äta små regelbundna portioner (Lier
& Rørtveit, 2016; Lin & Tsao, 2018; Engström & Forsberg, 2017).
Patienterna upplevde ändå inte att viktoperationen var ett garanterat sätt att ändra deras syn på mat vilket fortfarande krävde en stor ansträngning både mentalt och beteendemässigt från deras sida. De relaterade fortfarande till problem som exempelvis att identifiera vilken sorts mat som de inte tålde eller som irriterade deras mage efter ingreppet, vilket upplevdes energikrävande (Berg, 2020; Moura et al., 2016; Yates et al., 2020).
Dumping beskrevs som en positiv komplikation av flera trots det obehag den gav patienterna.
Det ansågs som ett sätt för kroppen att reagera till fel sorts eller vid för stort intag av mat, vilket bidrog till att förhindra överkonsumtion eller felkonsumtion av mat. Dumpning består av en snabb tömning av maginnehåll genom kräkningar och även diarré och följs av svettningar, yrsel och oregelbunden hjärtrytm (Berg, 2020; Engström & Forsberg, 2017; Lin & Tsao, 2018;
Moura et al., 2016).
Motion och Kondition
Att leva med en mindre kropp förändrade omedelbart det dagliga livet efter operationen.
Patienterna erfor en förbättring i deras energinivå och deras fysiska aktivitet efter de genomgått viktoperationen, vilket gav de möjligheten att göra mer vad de ville. Även patientens mobilisering och muskelstyrka visade sig förbättrad efter ingreppet (Berg, 2020; Engström &
Forsberg, 2017).
18 Hos de flesta patienter upplevdes en effekt på deras träningsvanor, både vad det gällde attitydförändringar och själva ändringen på vanorna. Dessa patienter visste att de behövde jobba hårt för att få bort vikten men de såg inte träning som en syssla. De upplevde att ingreppet motiverade till en ny livsstil (Yates et al., 2020).
När det gällde ökad upplevelse av rörlighet och minskad smärta har de flesta patienter kände tacksamhet att åter kunna utföra enkla vardagsaktiviteter som en promenad och hushållssysslor.
Patienterna erfor att det var lättare att stå och promenera och de beskriver även en lättnadskänsla i kroppen samt minskad smärta i knä och ben (Liu & Irwin, 2017; Moura et al., 2016).
Känslan av att vara mer energisk och mindre handikappad i en mindre kroppsstorlek nämndes av patienterna när de relaterade till komfort och säkerhet. En av deras beskrivna erfarenheter var att kunna knyta sina skor eller sitta bak i en bil tillsammans med två andra personer och få plats (Lier & Rørtveit, 2016; Yates et al., 2020).
Psykiska processen
Känslomässiga reaktioner och självkänslan
Något som framkom i flera studier var patientens rädsla att återigen bli feta bidrog till oro att misslyckas. De upplevde en underliggande ansvarskänsla blandat med skuldkänslor för deras behov och val att genomgå en viktoperation (Lin & Tsao, 2018; Berg, 2020; Yates et al., 2020).
Känslan av hjälplöshet på grund av operationens oåterkallelighet och den fysiska smärta postoperativt fick patienterna att tvivla på deras beslut och lämpligheten av den valda metoden för viktminskning. Eftersom dessa patienter led av förändrade känslor, pendlande mellan hopp och besvikelse under behandlingsprocessen upplevde dessa en psykologisk frustration och lidande. Trots det, gjorde patienterna sitt bästa i anpassning till de medicinska rekommendationerna och uppmuntran för ett bättre liv (Lin &Tsao, 2018).
Att gå ner i vikt ledde till nya sätt för patienterna att värdera sig själva. Dessa patienter har erfarit en ökning i sitt självförtroende och kände sig ”höga på livet och på sig själva” efter operationen. De beskrev den perioden som oansvarig och impulsiv och att det var som att ”gå in i en ny värld, spendera för mycket pengar och förlora kontrollen”. De upplevde som om deras självförtroende baserades på deras viktminskning och ökade eller minskade utefter den (Lier &
Rørtveit, 2016).
19 Det fanns en tydlig beskrivning av flera patienter på en ökning av deras självförtroende till följd av en viktoperation. Patienterna beskrev sig lyckligare med sig själva och mer självsäkra efter ingreppet (Yates et al., 2020; Moura et al., 2016).
Sociala ändringar
Samhällets influenser
Många av patienterna kände efter ingreppet en förbättring av den stigmatiseringen från samhället relaterat till sin fetma. Den stigmatiseringen var rotad i uppfattningar och negativa omdöme mot lidande såsom lathet, att vara svagare och brist på kontroll. Den negativa synen som samhället har på fetma nämndes ofta och patienterna jämförde sina uppfattningar om hur de blev sedda före ingreppet med hur de känner sig nu när de har opererats. Patienterna har erfarit positiva känslor efter deras ingrepp och viktminskning. De kände sig friskare och passade bättre in i samhällets normativa regler. Detta bidrog till att patienterna kunde undvika stigmatisering. (Graham et al., 2017; Yates et al, 2020; Lier & Rørtveit, 2016).
När förhållandet mellan viktoperation och samhällets stöd och influenser iakttogs, visade det sig att patienterna erfarit en ökad energinivå efter deras ingrepp som bidrog till deras nyfunna förmåga att delta i fler sociala aktiviteter ensamma eller tillsammans med deras anhöriga.
Viktminskningen gav patienterna tillfälle att känna sig inkluderade i arbete och att kunna delta i olika sociala aktiviteter (Liu & Irwin, 2017; Moura et al, 2016).
Patienterna förmedlade även att de kände sig mer bekväma efter ingreppet när det gällde sociala möten såsom att äta på restaurang eller vara ute och köpa kläder. Erfarenheten efter ingreppet var att de upplevde sig mer socialt accepterade på grund av sin viktminskning. De upplevde även ett ökat engagemang av samhället (Yates, et al., 2020).
Familjestöd efter viktoperation
Patienternas erfor efter sin viktoperation att relationer inom familjen förbättrades (Yates et al., 2020, Lier & Rørtveit, 2016). Erfarenheter var att deras familjemedlemmarna fick en ökad förståelse för de okontrollerbara känslorna av fysiskt obehag de upplevde svårt att hantera, när det gällde kontrollen av matintag och önskningar efter en viss mat efter ingreppet. Deras anhöriga kunde, genom att välja rätt ord, ge dem styrka att fortsätta (Lin & Tsao, 2018).
20
DISKUSSION Resultatdiskussion
Generellt upplevdes viktoperationen i studierna som en positiv förändring men vissa negativa aspekter lyftes också av patienterna, bland annat överflödig hud efter viktminskningen. De nämnde även att ytterligare kirurgi ibland krävdes för att återställa tillståndet och det bidrog till rädsla hos patienter för en ännu mer missbildad kropp (Yates et al., 2020; Liu & Irwin, 2017).
Det styrks i en studie av Groven (2010) där patienterna erfarit att allt eftersom tiden gick upplevde de en mer o mer oönskade kropp på grund av all lös hud som uppstått av deras viktminskning. Erfarenheten var att all överflödig hud fick patienterna att känna sig oattraktiva och vanställda ut. De beskrev en svårighet att röra sig fritt med all hängande hud och patienterna upplevde situation svårare under sommartid då värmen bidrog till att lättare kunna få infektioner och dålig lukt orsakade av svettning bland all lös hud. Detta störde dem både fysiskt och mentalt.
Studierna som ingick i resultatet hade flest kvinnodeltagare än män och det kan ha påverkat resultatet när det gäller bland annat att besväras av överskottshud. Det missnöje kvinnorna hade när det gällde överflödig hud efter viktminskning kan vara kopplat till samhällets krav på ett estetisk ideal där alla ska kunna ”passa in” i ett skönhetsideal. Män däremot verkar påverkas mer av de begränsningar de får i de dagliga aktiviteterna än av estetiska skäl. I en studie av Moore (2016) tas det enbart hänsyn till manliga erfarenheter efter ingreppet och lyfter upp en ökad social och sexuell intimitet samtidigt som en ökad sexuellt intresse hos dessa patienter.
Erfarenheten postkirurgiskt var en bättre upplevd uppskattning från deras partner som visades via komplimanger, kyssar och bättre kommunikation. Några få av dessa patienter har erfarit att deras partners omvandlades till deras vårdare efter operation och att det saknades känslor i deras förhållande.
Vissa komplikationer av en viktoperation har erfarits av några patienter som ”priset att betala”
för att återfå sin hälsa. En del av dessa postoperativa komplikationer orsakade de sig själva genom att inte följa sin behandling och sjukvårdens rekommendationer. Patienterna upplevde att kontroll behövdes för deras anpassning till viktoperationen (Berg, 2020). I en studie av Aarts et al. (2017) styrks att brist på stöd från sjukvården efter en viktoperation har förknippats med en ökning av postoperativa komplikationer, lägre procentuell viktminskning, sämre kostefterlevnad med en högre grad av näringsbrist och en högre frekvens av sjuklighet kopplat
21 till ingreppet. Å andra sidan har patienterna i en studie av Akkayaoğlu, H. & Çelik, S. (2020) efter sin viktoperation erfarit en förbättrade fysisk roll, social funktionalitet och kroppslig smärta. Utöver det har patienterna erfarit en förbättrade känslomässig roll, mental och allmän hälsa och energi som styrker författarens resultat i denna litteraturstudie.
Stöd och uppföljning från sjukvård är önskvärd och en betydande del för patienternas välmående, upprätthållande av vikten samt förebyggande av komplikationer. Trots information och stöd så ligger det i patienternas händer att utföra dessa nödvändiga livsstilsförändringar som medföljer en viktoperation, främst gällande kost och motion. För detta krävs stort engagemang och egenvårdsförmåga. Att i hela sitt liv har gjort på ett sätt och plötsligt behöva ändra sin inställning, bland annat till maten, kräver styrka och vilja från patienten för att kunna lyckas. Det är då sjukvården behövs som mest för att kunna stödja och underlätta dessa förändringar. Genom att tillämpa en personcentrerad vård kan hälso- och sjukvårdspersonal hjälpa till att arbeta fram individuella målsättningar. Ett partnerskap mellan patient och sjukvården är önskvärt för att minska erfarna komplikationer, skapa ett ökat engagemang till de givna rekommendationerna samt erbjuda ett bättre stöd för patienten i det nya livet efter operationen.
Bland de postkirurgiska erfarenheterna som patienterna lyfte var önskan att ha vetat mer om andra patienters erfarenheter före de fick sin operation så de kunde ha varit bättre förberedda.
Patienterna påpekade också vikten att ha varit mentalt förberedda och vikten av att ha fått vänta på deras viktoperation så att en mental justering ha kunnat ske under processen (Graham et al., 2017; Liu & Irwin, 2017). Patienterna upplevde att de inte var tillräckligt mentalt förberedda på de förändringar som medföljde deras viktoperation och att de inte hängde med i den takt deras kroppar förändrades. Deras kropp minskade i storlek rent fysiskt men deras uppfattning förändrades mycket senare och detta gjorde att trots uppoffringar i sitt nya liv, upplevde patienterna sig lika stora som förut och det påverkade deras psykiska mående. Trots det upplevde patienterna att fördelarna av ingreppet var flera än nackdelarna och att de inte skulle vilja gå tillbaka till livet de hade innan operationen (Graham et al., 2017; Liu & Irwin, 2017).
Påverkan av en viktoperation i patientens liv är väldigt individuell och det kan tänka sig vara svårt att förberedda sig helt på hur ingreppet kommer att påverka ens liv. För vissa innebär en viktoperation en förbättrad egenvårdskapacitet som överväger tidigare begränsningar i egenvård. För andra är behov av stöttning större för att kunna uppnå ett lyckat resultat. De fysiska förändringar är de första som sker och trots en snabb viktnedgång kan vissa patienter fortfarande uppleva sig lika stora. Detta kan påverka deras självkänsla och vilja att umgås med
22 andra och vara i sociala situationer. Att sjuksköterska uppmärksammar och följer upp dessa patienter kan ge en ökad trygghet och hjälp i försöken att hitta sin nya identitet.
På grund av ändrad matsmältning tvingades patienterna ändra deras livsstil som inkluderade en förändring och justering av deras dieter. På grund av minskad magsäckskapacitet tvingades patienterna att ändra sina matvanor på olika sätt. Detta ledde till nya känslor och obehag exempelvis att äta mindre mängd mat regelbundet. Nödvändigheten av att göra förändringar krävdes av dem för att kunna anpassas till det nya livet med stöd av sjukvården och sina familjemedlemmar (Lin &Tsao, 2018). I en studie av Sharman (2017) har patienterna erfarit att i det postoperativa skedet av sin viktoperation hade de önskat ett bättre kostrelaterat stöd av sjukvården i form av kostinmatning, som hade hjälpt till att uppnå en beteendeförändring efter ingreppet. Vissa patienter ansåg att förutom utbildning om den nya kosten skulle vara till hjälp för koststöd att kunna tillhandahålla recept men även kunna få hjälp av sjukvården genom matlagningsdemonstrationer.
Att välja att gå igenom en viktoperation är ett beslut som måste vara genomtänkt då det bistår patienten med en livslång förändring. Det hjälper inte enbart att vara påläst och insatt i ämnet men patienten måste även känna till risker och vad som krävs av de själva för att lyckas efter ingreppet. Efter en viktoperation har kosten stor betydelse i det dagliga livet. Obehagliga känslor i samband med matsituationer såsom dumping kan påverka och tvinga patienterna att se över matintaget, kvalitet på maten, portionsstorlek och hur ofta de äter. Det är inte lätt att ändra på någons matvana, men det är nödvändigt för att uppnå inte enbart en kostförändring utan även en livsstilsförändring. Litteraturstudien kom fram till att sjukvården kunde förutom kostutbildning även bidra med recept och stöd för att underlätta kostanpassning för dessa patienter.
I litteraturstudiens resultat erfor patienterna efter viktoperationen att de kunde börja delta i sociala aktiviteter igen även om det var under ändrade förhållanden. Att fortsätta vara sociala var viktigt för dem. En annan aspekt var att inte längre behöva stöd med deras personliga hygien och att kunna ta hand om sig själv. Patienterna erfor att deras självkänsla och självförtroende förbättrades av deras viktoperation och av den ökade acceptansen från samhället (Graham et al., 2017; Engström & Forsberg, 2017; Moura et al, 2016; Yates et al., 2020; Berg, 2020). Å andra sidan lyfter Groven (2010) en annan erfarenhet postkirurgiskt i sin studie. Patienterna erfarit att viktoperationen förändrade deras situation negativt och begränsade deras liv dramatiskt. Förlust av energi, kronisk smärta och känslor av både misslyckande och skam på
23 grund av komplikationer begränsade inte enbart deras sociala liv men har gjort dem också mindre fysiskt aktiva.
Livskvaliteten hos patienterna som genomgått en viktoperation varierade från person till person. Den förändrande aspekten i livskvalitet var de som berörde det psykiska, fysiska och sociala välbefinnandet. Gemensamt ses en önskan att vara sociala och återfå en normalitet utan skam och stigmatisering från samhället.
Metoddiskussion
Syftet med arbetet var att belysa patienters erfarenheter i det dagliga livet efter genomgången viktoperation. I de åtta artiklarna som inkluderades i resultatet var fokus på patientens erfarenheter av en viktoperation utifrån olika perioder ur det postoperativa skedde, från en månad upp till åtta år efter ingreppet. Dessa artiklar var ursprungligen från olika länder (Australia, Brasilien, Kanada, Storbritannien, Norge, Sverige och Taiwan) och har visats, under granskning, ha hög kvalitet. Detta har bidragit till ökad överförbarhet av studiens resultat till andra populationer, miljöer och situationer (Polit och Beck, 2016). Detta anses som en styrka i arbetet då tillämpningen av viktoperation som behandling av fetma och relaterad komorbiditet har ökat i världen. Trots att de olika former av viktoperation är likvärdiga i samtliga länder kan patienternas upplevelse skiljas åt på grund av skillnader i sjukvårdssystem i de olika länderna.
Patienternas erfarenheter efter ingreppet i denna studie har visats likvärdiga trots att de är bosatta i olika världsdelar och kan därför överföras även till andra länder.
Sökningen gjordes i CINAHL och PubMED eftersom deras inriktning på omvårdnad och medicin (Polit och Beck, 2016). I CINAHL användes Major (MM) och fritext för att få fram en sökning. Sökorden valdes baserade på syfte att belysa patienters erfarenheter i det dagliga livet efter genomgången viktoperation. Även en bibliotekarie kontaktades för att få stöd med användbara sökord. De använda sökorden i CINAHL var: Bariatric surgery, weight loss surgery, Patient experience, perception or feelings and Life style changes. I PubMED användes Medical Subject Headings [MeSH] och fritext i sökningen. De använda sökorden i PubMED var: Bariatric surgery, Weight loss surgery, Patient life experiences, perceptions, or feelings and postoperative. Booleska operatorer AND har använts genom att kombinera sökorden för att avgränsa och specifiera sökningen och OR för att vidga sökningen och minska möjligheten att förbise viktiga artiklar. Att använda sig av relevanta databaser och sökord i denna litteraturstudie, resulterade i ett färre antal artiklar med ett mer specifikt och användbart innehåll. Trots att relevanta databaser och sökord har använts, kunde en del av artiklarna inte
24 kopplas till ämnet. Hade däremot flera sökord använts och flera databaser inkluderats, hade det bidragit till en ökad variation och gett en större bredd på resultatet av sökningen.
De valda artiklar som svarade på syftet och granskats som av hög kvalitet samlades i ett särskilt dokument. Bearbetningen av dessa artiklarna, genom att koda med olika färger patienternas erfarenheter efter viktoperationen, ledde till tre olika kategorier: Fysiska och fysiologiska förändringar, psykiska processen och sociala ändringar, med tillhörande underkategorier.
Eftersom arbetet utfördes av enbart en författare har det påverkat arbetets tillförlitlighet (Polit och Beck, 2016). Om möjligheten till diskussion med en annan författare hade det funnits, hade artiklarna kunnat tolkas utifrån olika synvinklar. Av den anledning uppfattas en svaghet som har påverkat pålitligheten och bekräftelsebarheten av arbetet eftersom det tas hänsyn enbart till en persons uppfattning och tolkning under studiens genomförande (Polit & Beck, 2016).
Författaren har haft en förförståelse då denne planeras genomgå en viktoperation inom kort och har erhållit information inför ingreppet under de senaste 2,5 åren. Detta anses som en svaghet i arbete. Den egna förförståelsen får inte hamna i konflikt med evidensbaserat resultat utifrån etiskt övervägande (Polit., & Beck, 2016). För att se till att resultatet inte blev påverkat av den egna förförståelsen har enbart inkluderats i resultat artiklarna som svarade på syftet, även om dessa inte överensstämde med författarens egna förförståelsen. För att minska inverkan av förförståelsen valdes att fokusera på det postoperativa skedet av en viktoperation.
SLUTSATS
Ur studien framkom både positiva och negativa erfarenheter från patienterna, som i sin helhet bidrog till ökat livskvalitet för patienter på olika sätt. Livsstilsförändringar och egenvård behövdes ytterligare utöver det kirurgiska ingreppet. Även en förbättring av självkänslan och självförståelse observerades efter viktoperationen hos patienterna.
Ansvaret efter ingreppet låg mestadels på patienterna själva, dessutom fanns också ett ansvar hos sjukvården att uppmärksamma behov av insatser i den fortsatta hälsoprocessen och stötta dem i detta.
KLINISK BETYDELSE
Hittills har viktnedgången och patientens egenansvar varit måttet för en lyckad viktoperation.
Att implementera fysiologisk samt psykologisk vård kan bidra till en fullständig återhämtning och långsiktig framgång för patienten. Att kunna bedöma i vilken utsträckning stödet till
25 patienter som genomgår en viktoperation bör individualiseras, måste undersökas så att vården anpassas efter varje patients behov.
Patienter som genomgår en viktoperation kan förekomma inom olika område i vården.
Resultatet av denna litteraturstudie visar att dessa patienter i behov av ändring i sin livsstil efter ingreppet och behöver därför stöd från omgivningen och sjukvården. För att främja patienternas tillfrisknande efter en viktoperation är av vikt att det föreligger ett gott teamarbete inom vården för att tillgodose patienternas behov. Resultatet kan också anpassas kliniskt med syfte att lyfta behovet av kontinuerlig utbildning av vårdpersonal då kunskap krävs i dessa patienters vård.
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
Ytterligare forskning om patientens erfarenheter av viktoperation och dess effekt inte enbart på viktnedgång utan även på social och psykologisk nivå skulle bidra till en utveckling av den begränsade forskningen inom detta område. Det behövs vidare forskning om patienternas erfarenhet efter en viktoperation och hur ingreppet påverkar deras liv och sociala interaktion med tanke på den ökning av personer med fetma och metabolisk sjukdom som ansöker om en viktoperation. Det saknas även forskning om vilket typ av stöd som värderas högst av patienterna som genomgår en viktoperation och hur stödet påverkar ingreppets resultat.
Sjukvården kan använda sig av den information från forskning för att planera, utveckla och förbättra pre- och postoperativa förberedelser och stöd.
26
REFERENSER
(*) Artiklar som ingår i resultatet.
Aarts, M. A., Sivapalan, N., Nikzad, S. E., Serodio, K., Sockalingam, S., & Conn, L. G. (2017).
Optimizing Bariatric Surgery Multidisciplinary Follow-up: a Focus on Patient- Centered Care. Obesity surgery, 27(3),730–736. https://doi- org.bibproxy.kau.se/10.1007/s11695-016-2354-2
Acevedo MB, Eagon JC, Bartholow BD, Klein S, Bucholz KK, Pepino MY (2018). Sleeve gastrectomy surgery: when 2 alcoholic drinks are converted to 4. Surg Obes Relat Dis.
2018 Mar;14(3):277–83.
Adams, T.D., Davidson, L.E., Litwin, S.E., Kim, J., et al. (2017) Weight and metabolic outcomes 12 years after gastric bypass, New England Journal of Medicine, 377, 12, 1143–55.
Akkayaoğlu, H. & Çelik, S. (2020). Eating attitudes, perceptions of body image and patient quality of life before and after bariatric surgery. Applied Nursing Research, v.53, 151270, ISSN 0897–1897. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2020.151270.
*Berg, A. (2020). Untold stories of living with a bariatric body: long-term experiences of weight-loss surgery. Sociology of health & illness, 42(2), 217–231.
https://doi.org/10.1111/1467-9566.12999
Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad. Etik och människosyn. Stockholm: Liber.
Blüher, M. (2019) Obesity: global epidemiology and pathogenesis. Nat Rev Endocrinol 15, 288–298 (2019). https://doi.org/10.1038/s41574-019-0176-8
Buchwald H, Avidor Y, Braunwald E, Jensen MD, Pories W, Fahrbach K et al (2004).
Bariatrisk kirurgi: en systematisk översyn och meta-analys. JAMA 2004; 292: 1724–
1737.
Bylund, A. (2017). "Wait for us to catch up": aspects of family functioning after gastric bypass surgery. Diss. Kalmar: Linnéuniversitetet, 2017. Växjö.
https://drive.google.com/file/d/1c1EHFJ4kQRIRw-v- nSwd5kmRBINmrzOU/view?usp=drivesdk
27 Coulman, K. D., MacKichan, F., Blazeby, J. M., & Owen-Smith, A. (2017). Patient experiences of outcomes of bariatric surgery: a systematic review and qualitative synthesis.
Obesity reviews: an official journal of the International Association for the Study of Obesity, 18(5), 547–559. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1111/obr.12518
Eldar, S., Heneghan, H., Brethauer, S. & Schauer, P.R. (2011) Bariatric surgery for treatment of obesity. Int J Obes 35, S16–S21. https://doi.org/10.1038/ijo.2011.142
*Engström, Å. & Forsberg, A. (2017). Patients' Perceptions of Short-Term Recovery After a
Gastric Bypass. Journal of PeriAnesthesia Nursing.
https://doi.org/10.1016/j.jopan.2017.05.008
Funnell, M. M., Anderson, R. M., & Ahroni, J. H. (2005). Empowerment and self-management after weight loss surgery. Obesity surgery, 15(3), 417–422. https://doi- org.bibproxy.kau.se/10.1381/0960892053576794
*Graham, Y., Hayes, C., Small, P.K., Mahawar, K. och Ling, J. (2017), Patientupplevelser av att anpassa sig till livet under de första 2 åren efter bariatrisk kirurgi: en kvalitativ studie. Clin Obes, 7: 323–335. https://doi.org/10.1111/cob.12205
Groven, K. S., Råheim, M., & Engelsrud, G. (2010). "My quality of life is worse compared to my earlier life": Living with chronic problems after weight loss surgery. International journal of qualitative studies on health and well-being, 5(4).
https://doi.org/10en.3402/qhw.v5i4.5553
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. (2017). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Tillgänglig på Internet: ICN:s etiska kod för sjuksköterskor | Svensk sjuksköterskeförening (swenurse.se) [2021-03-01]
International Federation for the Surgery of Obesity and Metabolic Disorders (2014). First IFSO Global Registry Report. Oxfordshire: International Federation for the Surgery of Obesity and Metabolic Disorders, 2014.
Jastrzębska-Mierzyńska, M., Ostrowska, L., Wasiluk, D., & Konarzewska-Duchnowska, E.
(2015). Dietetic recommendations after bariatric procedures in the light of the new guidelines regarding metabolic and bariatric surgery. Roczniki Panstwowego Zakladu Higieny, 66(1), 13–19.
Kahan S. (2016). Overweight and obesity management strategies. The American journal of managed care, 22(7 Suppl), s186–s196.
28 King WC, Chen JY, Courcoulas AP, Dakin GF, Engel SG, Flum DR, et al (2017). Alcohol and other substance use after bariatric surgery: prospective evidence from a U.S.
multicenter cohort study. Surg Obes Relat Dis. 2017 Aug;13(8):1392–402.
Kirkevold, M. & Ekern, K.S. (red.) (2003). Familjen i ett omvårdnadsperspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
*Lier, H. Ø., Aastrom, S., & Rørtveit, K. (2016). Patients' daily life experiences five years after gastric bypass surgery--a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 25(3-4), 322- 331. https://doi.org/10.1111/jocn.13049
*Lin, H. C., & Tsao, L. I. (2018). Living with my small stomach: The experiences of post- bariatric surgery patients within 1 year after discharge. Journal of clinical nursing, 27(23–24), 4279–4289. https://doi.org/10.1111/jocn.14616
*Liu, R. H., & Irwin, J. D. (2017). Understanding the post-surgical bariatric experiences of patients two or more years after surgery. Quality of life research: an international journal of quality of life aspects of treatment, care and rehabilitation, 26(11), 3157–
3168. https://doi.org/10.1007/s11136-017-1652-z
Martins, C., Strommen, M., Stavne, O.A., Nossum, R., et al. (2011) Bariatric surgery versus lifestyle interventions for morbid obesity–changes in body weight, risk factors and comorbidities at 1 year, Obesity Surgery, 21, 7, 841–9.
Moore, D. D. and Cooper, C. E. (2016). Life after bariatric surgery: Perceptions of male patients and their intimate relationships. Journal of Marital and Family
Therapy, 42, 495–508. doi: 10.1111/jmft.12155
*Moura de Oliveira, D., Barbosa Merighi, M. A., Kortchmar, E., Augusta Braga, V.,
Henrique da Silva, M., & Pinto de Jesus, M. C. (2016). Experience of women in the postoperative period of bariatric surgery: a phenomenological study. Online
Brazilian Journal of Nursing, 15(1), 1–10.
https://www.redalyc.org/pdf/3614/361453977001.pdf
National Health and Medical Research Council (2013). Clinical Practice Guidelines for the Management of Overweight and Obesity in Adults, Adolescents and Children in Australia. Melbourne: National Health and Medical Research Council, 2013.
29 Nyberg, R. & Tidström, A. (red.) (2012). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och
avhandlingar. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Polit, Denise F. & Beck, Cheryl Tatano (2016). Nursing research generating and assessing evidence for nursing practice. Johanneshov: MTM. ss. 88-89, s-172.
Seidell J, C, Halberstadt J. (2015). The Global Burden of Obesity and the Challenges of Prevention. Ann Nutr Metab;66(suppl 2):7-12. https://doi:10.1159/000375143
SFOK (2019) Svensk förening för obesitaskirurgi. Vad är fetmakirurgi?
https://sfok.se/de-moderna-fetmaoperationerna/ [2021-03-08]
Sharman, M., Hensher, M., Wilkinson, S., Williams, D., Palmer, A., Venn, A., & Ezzy, D.
(2017). What are the support experiences and needs of patients who have received
bariatric surgery? Health Expectations, 20(1), 35–46.
https://doi.org/10.1111/hex.12423
SOReg (2019) Scandinavian Obesity Surgery Registry. Årsrapport SOReg 2018 Del 1 – operationsstatistik och tidiga komplikationer
https://www.ucr.uu.se/soreg/component/edocman/arsrapport-2018-del- 1/viewdocument/1127?Itemid= [2021-03-01]
Simonson, D. C., Halperin, F., Foster, K., Vernon, A., & Goldfine, A. B. (2018). Clinical and Patient-Centered Outcomes in Obese Patients with Type 2 Diabetes 3 Years After Randomization to Roux-en-Y Gastric Bypass Surgery Versus Intensive Lifestyle Management: The SLIMM-T2D Study. Diabetes care, 41(4), 670–679. https://doi- org.bibproxy.kau.se/10.2337/dc17-0487
van Hout, G.C., Verschure, S.K. and van Heck, G.L. (2005) Psychosocial predictors of success following bariatric surgery, Obesity Surgery, 15, 4, 552–60.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed.
http://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God- forskningsed_VR_2017.pdf [2021-03-10]
World Health Organization [WHO] (2020). Obesity- overweight and obesity fact sheet. Health topics 2020. https://www.who.int/health-topics/obesity#tab=tab_1
30 World Medical Association (2018). WMA declaration of Helsinki– ethical principles for
medical research involving human subjects.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles- for-medical-research-involving-human-subjects/ [2020-06-01]
*Yates, N., Carbone, A., Gohel, D., Trinh, Y., Saini, S., Kong, F., Kothari, A., & Liew, V.
(2020). Patients' perceptions following laparoscopic sleeve gastrectomy: Sorry or satisfied? Australian journal of general practice, 49(4), 208–214.
https://doi.org/10.31128/AJGP-05-19-4942
