Realia i textböcker
En undersökning av realia i textböcker i spanska för årskurs 7–9
Realia in textbooks
An investigation of realia in Spanish textbooks for years 7–9
Erik Sjöberg
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Examensarbete inom lärarprogrammet
Grundnivå, 15 hp
Handledare: Kent Fredholm Examinator: Ann-Britt Enochsson 190609
Abstract
The purpose of this study is to find out to what extent and what frequency realia is highlighted in Spanish textbooks for year 7–9. As realia is a wide concept this study has focused on geography, history and music. For this study, a content analysis of both texts and images in teaching materials for year 7-9 has been conducted in order to detect what types of realia are being highlighted and how. The results showed that both teaching materials give a large amount of realia hence a comparison has also been made. In conclusion, all the books in both series do highlight realia, however, they do so in different ways. This means that it matters for the realia education which teaching material is used on an everyday basis, but also that, regardless of what series is used for teaching, the other can serve as a complement.
Keywords
realia, geography, history, music, textbooks, Spanish, education, text analysis, teaching materials, junior high school
Sammanfattning
Syftet med den här studien är att få reda på i vilken bredd och med vilken frekvens man tar upp realia i textböcker i spanska för årskurs 7–9. Då realia är ett vitt begrepp har studien fokuserat på geografi, historia och musik. För undersökningen har en innehållsanalys av både texter och bilder i läromedel i spanska för årskurs 7–9 genomförts för att ta reda på vilken typ av realia som tas upp och hur. Resultatet visade att båda läromedelsserierna ger en stor mängd realia och en jämförelse mellan läromedlen har också gjorts. Som slutsats kan man se att alla böcker i serierna tar upp realia men att det görs på olika sätt. Detta bidrar till att valet av läromedel för den vardagliga undervisningen spelar roll för undervisningen av realia men även att oberoende av vilken av dessa serier man använder kan den andra fungera som komplement till undervisningen.
Nyckelord
realia, geografi, historia, musik, textböcker, spanska, undervisning, textanalys, läromedel, högstadiet
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte ... 2
Frågeställningar ... 2
Forsknings- och litteraturgenomgång ... 3
Begreppet realia ... 3
Tidigare användning av realia ... 3
Aktuell realiaundervisning ... 4
Kultur i spanskundervisningen ... 5
Metod och material ... 6
Metodologi ... 6
Datainsamling och bearbetning ... 7
Reliabilitet och validitet ... 7
Analys och resultat ... 8
Definitioner ... 8
¡Vamos! 2 ... 9
¡Vamos! 3 ... 12
¡Vamos! 4 ... 15
Amigos dos ... 19
Amigos tres ... 22
Amigos cuatro ... 25
Jämförelser mellan bokserierna ... 28
¡Vamos! 2 och Amigos dos ... 28
¡Vamos! 3 och Amigos tres ... 29
¡Vamos! 4 och Amigos cuatro ... 30
Generell jämförelse av läromedlen... 31
Diskussion ... 31
Metoddiskussion... 31
Resultatdiskussion ... 32
Slutsatser ... 34
Fortsatta studier ... 35
Framtida relevans ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Referenser ... 36
1
Inledning
I den här uppsatsen vill jag belysa realia i olika läroböcker i spanska för grundskolans senare åldrar, årskurs 7 till årskurs 9. Till realia hör många begrepp, levnadsförhållanden, traditioner, mattraditioner, med mera. Jag söker åskådliggöra vad som tas upp och hur, samt om det finns någon form av svårighetsstegring mellan årskurserna. I min definition av realia har jag valt att begränsa mig till områdena geografi, historia och musik. Jag hade även kunnat inkludera exempelvis levnadsförhållanden, traditioner och språkbruk för att nämna några områden som också hör till realia. Men valde tre områden som jag av erfarenhet vet tas upp i läromedel samt att det ligger ett intresse i att ta upp just dessa tre delar. Den spansktalande världen är väldigt stor och det är nästan en halv miljard människor som talar spanska som ett av sina modersmål. Hur den har blivit så stor är en del av historia och geografi. Musik har också en del att göra med de tidigare nämnda områdena. Hur musiken låter har med historia och traditioner att göra.
Det jag söker finna är huruvida dessa tre områden utvecklas genom årskursernas material.
Med att utvecklas menar jag om textomfånget i böcker för årskurs 9 är större än i böckerna för årskurs 7 samt om texten är skriven på svenska eller på spanska. Jag söker finna om det finns en progression inom längden på texter, inom språket som används (svenska eller spanska), och vilka delar av den spansktalande världen som tas upp och på vilket sätt. I läroplanen för moderna språk som språkval ska man i slutet av årskurs 9 även kunna kommentera om
kulturella förhållanden och levnadssätt i områden där målspråket talas (Skolverket, 2019). Ett historiskt perspektiv över realias vikt i tidigare läroplaner har också tagits in för jämförelse med dagens läroplan.
Mitt val av ämne härstammar från några års arbetserfarenhet under vilka jag har lagt märke till att det är ofta störst fokus på det språkliga i ämnet. Man strävar efter att lära eleverna språket inom olika användningsområden och i olika vardagliga situationer. I olika texter och dialoger tas olika platser och olika företeelser i den spansktalande världen upp. Den
spansktalande världens storlek ger mycket åt geografiaspekten, hur den kom att bli så stor ger mycket åt den historiska aspekten, de historiska aspekterna kan även ge en bakgrund till musiken som tas upp i läroböckerna. Så vitt jag vet har detta område inte undersökts inom spanskundervisningen. Jag har funnit forskning inom andra ämnen men oftast med en större betoning på kultur inom målspråkets länder. Enligt den senaste statistiken från Skolverket (2018) var det 53,3% av alla flickor och 46,7% av alla pojkar som läsåret 2018/2019 skulle läsa spanska i årskurs 7. Siffrorna för de som skulle läsa spanska i årskurs 9 var 44,2% av flickorna och 36,7% för pojkarna. Det totala antalet mellan två årskurserna visade 919 fler flickor respektive 346 fler pojkar i årskurs 7 än i årskurs 9. Detta visar att det är en stor andel av svenska elever som läser spanska. Då många lärare följer en lärobok anser jag att det är viktigt att belysa dessa företeelser som jag av erfarenhet vet tas upp i böckerna.
I min erfarenhet som lärare i spanska har jag skapat mig en bild över relevansen att arbeta med realia. På mitt nuvarande jobb är vi två lärare i spanska som båda uttrycker ett driv till att jobba mer med realia. Vi har även båda märkt hur mycket man kan ta upp om den
spansktalande världen. Ofta blir den realia vi lägger mest fokus på geografi, men även till viss del historia i form av traditioner och händelser. Vi har skapat en plan för vilka realiaområden eleverna ska behandla i de olika årskurserna. Eleverna visar ofta ett stort intresse för realia i sammanhanget.
2
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur realia tas upp och huruvida den utvecklas i takt med elevernas språkliga utveckling. I fokus står några läroböcker i spanska för nybörjare, detta avser årskurs 7–9. Vidare undersöks huruvida en utveckling i svårighetsgrad sker. En innehållsanalys och textanalys kommer göras i vilka man kommer se hur mycket utrymme som ägnas åt geografi, historia samt musik. Därefter görs en jämförelse mellan de två läromedelsserierna årskurs för årskurs. I syftet ingår också att lyfta fram viktiga didaktiska aspekter för realiaundervisning.
Frågeställningar
För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har följande frågeställningar valts 1. Vilken typ av realia tas upp i de olika årskurserna?
2. När och hur tas realian upp?
◦ Ges informationen som del av en text eller tas den upp separat?
3. Vilken typ av realia betonas mest och är det olika i de olika årskurserna?
4. Finns det någon utveckling i svårighetsgrad i innehållet?
5. Vilken typ av realia tas upp i de olika läromedelsserierna?
3
Forsknings- och litteraturgenomgång
För att förstå vad realia innebär ges i det här avsnittet en genomgång av realia som begrepp samt vad tidigare studier säger runt ämnet. Det presenteras en historisk blick på kursplaner och läroplaner från förr och jämförs med de aktuella.
Begreppet realia
Realia var tidigare ett vanligt förekommande begrepp i språkundervisning. Definitionen säger att det handlar om fakta om konkreta ting för det land vars språk man studerar, inom
språkundervisningen kontrasteras det mot det språkliga stoffet (Nationalencyklopedin, 2019).
I tidigare kursplaner inom moderna språk, först och främst i Lgr 62 och Lgr 69, har realia ett eget avsnitt i kursplanen som benämns Realia (Skolöverstyrelsen, 1962). Detta innefattade då geografiska företeelser och information om samhället i målspråksländerna. Man kunde även läsa att musik och sång fanns inskrivet under samma rubrik. Realiaundervisningen i moderna språk skulle bestå av att läraren informerade eleverna om stoff som de skulle lära in och återge (Skolöverstyrelsen, 1969). Begreppet Realia slutade användas i kursplanen Lgr80, där det kallades kultur- och samhällsorientering.
Tidigare användning av realia
Tidigare forskning inom det specifika ämnet har visat sig svår att finna. Dock finns ett flertal undersökningar och analyser av det bredare kulturbegreppet. Att man ska lära sig om kultur inom språkämnen har framkommit i kursplaner och läroplaner sedan lgr62 då den
obligatoriska nioåriga skolan infördes (Tornberg, 2000). I Lgr62 fanns endast tyska och franska som det vi idag kallar moderna språk. Under dessa två språk kan man tydligt läsa att realia har en egen underrubrik där det för årskurs 7–9 står att man som lärare i lämplig utsträckning ska ge information om vardagsliv samt geografiska och samhälleliga
förhållanden. Även musik i form av sånger är tillagt under avsnittet realia (Skolöverstyrelsen, 1962). Vidare kommenteras att man som lärare kan ta upp någon känd författares verk i enklare form, sjunga någon folkvisa ur den traditionella sångskatten, samt att eleven ska kunna redogöra för sin egen levnadssituation i Sverige på målspråket. Språkundervisningen i det främmande språket har ansvar för att eleverna blir bekanta med det land vars språk studeras. Man kan i viss utsträckning samordna undervisningen med historia, geografi och musik för att fördjupa sig i målspråkslandets kultur.
Tornberg (2000) fortsätter att kommentera hur kultur representeras i Lgr69 där den egna underrubriken realia har tagits bort men att eleverna fortfarande ska lära sig realia i form av geografi och levnadsförhållanden står kvar. I de allmänna synpunkterna i Lgr69
(Skolöverstyrelsen, 1969) står det att ”även en ganska begränsad språkfärdighet och en orientering om några drag i ett främmande folks civilisation och kultur kan vara av värde för individen.” (Skolöverstyrelsen, 1969, s. 143). Tornberg (2000) menar att det finns likheter och skillnader mellan dessa två läroplaner för grundskolan, att Lgr69 syftar till en mer konkret faktaförmedling av stoff om målspråkslandet som ska läras in, medan Lgr62 syftar till att kunna kommentera sin egen levnadssituation i hemlandet på målspråket.
Om ett läromedel i tyska från 1960-talet skriver Tornberg att det finns ett fokus på grammatik, att det är grammatiken som väger tyngst men att de flesta texter är i dialogform. Dessa
dialoger utspelar sig i modern tysk vardagsmiljö. Vidare analys av senare utgivna läromedel
4
tyder på att grammatiken fortsätter stå i centrum men med mer fokus på användning av språket med inslag av realia i dialoger och övningar (Tornberg, 2000).
I kursplanen för språk i Lgr80 belyses begreppet realia lite annorlunda. Man har här valt att inte använda ordet realia längre, utan här skriver man ”eleverna ska bli medvetna om att språket är ett uttryck för olikartade levnadsförhållanden, annorlunda kultur, olika
begreppsindelning i skilda länder” (Skolöverstyrelsen, 1980, s. 76) som anledning till att franska respektive tyska ingår i grundskolans undervisning. Under ämnets mål konstateras att undervisningen bör leda till att eleverna ”får kännedom om och intresse för vardagsliv, arbetsliv, samhällsförhållanden och kultur” (Skolöverstyrelsen, 1980, s. 77) i målspråkets länder. Under kursplanens huvudmoment skriver man istället för realia ”Samhälls- och kulturorientering”, likheter från tidigare är dock att man ska känna till geografiska
förhållanden, kultur, samt att man ska kunna beskriva svenska förhållanden på målspråket.
Tornberg (2000) menar att i denna nya läroplan framställs realian som en mer öppen aspekt med flera fria tolkningar, dock inom ramarna för de fakta som läraren förmedlar om
målspråkslandet.
I läromedel skapade utifrån Lgr80 menar Tornberg att det i huvudsak är faktaförmedling som betonas, detta har man tidigare sett i Lgr62 och Lgr 69. Men vidare kommenterar hon att det finns övningar i böckerna som inte knyter an till kultur lika starkt. Utifrån andra
läroplansforskares undersökningar kan man finna att Tornbergs argument för att det skulle finnas ett utrymme för tolkningar i Lgr80 stärks.
Vid läsning av Lpo94 (Skolverket, 2000) ser man en del förändringar. Att eleven ska sträva mot att kunna ”reflektera över” levnadssätt och kulturer i länder där språket talas är den nya formuleringen. Istället för den tidigare texten om att man skulle kunna beskriva svenska levnadssätt på målspråket är borta och man säger istället att eleven ska sträva efter att ”göra jämförelser med egna erfarenheter”. Här menar Tornberg (2000) att det ger eleven en större möjlighet att komma till tals om sin egen situation och eventuell kontakt med
språket/kulturen. Man har öppnat för ett flerstämmigt meningsskapande. Begreppet realia är vid det här laget helt borttaget likaså betygskriteriet om realia. Tornberg ifrågasätter om bytet av ”svenska förhållanden” i tidigare läroplaner till ”egna erfarenheter” är en form av
omprövning av det vida kulturbegreppet till en kommunikationsbetingad kulturaspekt och en kulturbetingad kommunikationsaspekt.
Aktuell realiaundervisning
I Lgr11 är syftet om det område som i tidigare läroplaner (Lgr62 och Lgr69) kallades realia tydligt. Ämnet syftar till att eleverna ”ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.” (Skolverket, 2019, Syfte). I kommentarmaterialet för kursplanen i moderna språk konstaterar Skolverket (2017) att användningen av frasen ”delar av världen där språket används” ska uppmana till att se språk och kultur i ett socialt
perspektiv, det vill säga att nationsgränser inte innebär språkgränser. Vidare menar man att ett historiskt perspektiv och information om hur man lever i olika kulturer kan bidra till en djupare förståelse för språket och eventuellt även dess uppbyggnad.
Det enligt Skolverket utskrivna centrala innehållet som läraren ska förhålla sig till inom det som behandlas i klassrummet ses vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer som viktiga inslag. Inom områden där språket används menar Skolverket (2017) såväl välbekanta
5
temaområden som geografiska områden. Begreppet kultur i kursplanen är mycket vidare nu för tiden än det var förr. Den traditionella definitionen av kultur som litteratur och konst innefattar nu även traditioner, värderingar och att kunna se kommunikationsmönster.
Kultur i spanskundervisningen
Kulturen kan sen länge definieras på olika sätt. Thavenius (1999) kommenterar att kultur i skolan bara kan tolkas som ”de estetiska processerna i barns lärande” (Thavenius, 1999, s.
88). Det finns dock en vinning i att vara kapabel och benägen att tolka det på andra sätt för att poängtera skolans mångsidiga verksamhet. Enligt Thavenius är den kultur som skolan
förmedlar den estetiska kulturen där det har framstått viktigare att eleverna läser om klassisk litteratur och ser på teater än att själva uttrycka sig i konstnärlig form.
Begreppet kultur innefattar idag mer än bara realia, menar Sundell (2001). Idag menar man att det även innefattar traditioner, trosuppfattning och åsikter. Det som tidigare reflekterade realiaundervisning var att eleven skulle kunna återge sin egen levnadssituation på målspråket, till att idag kunna förstå hur man lever i områden där målspråket talas. Sundell går vidare med att många elever är nyfikna på den nya kulturen men att man måste kunna dela med sig av sin egen. Hon menar att man bör kunna berätta om de saker som är typiskt svenska som
exempelvis, allemansrätten, midnattssolen samt våra traditioner runt midsommar och jul.
Traditionellt sett har man som lärare i Sverige utgått från ett produktperspektiv snarare än ett processperspektiv. Ur ett produktperspektiv fokuserar man på sina kunskaper om kultur medan man ur ett processperspektiv fokuserar på sina kunskaper i kultur (Lundgren, 2002).
Hon menar vidare att om man inte breddar den syn som språkundervisningen ger på kultur kommer det få konsekvenser. Exempelvis att till slut kommer det endast finnas kunskap om kultur som kan återges utan någon djupare interkulturell förståelse. Denna interkulturella förståelse grundar Lundgren (2002) på fem kunskapskomponenter:
• Interkulturella attityder: man syftar till att väcka elevers nyfikenhet kring andra kulturer.
• Kunskaper om hur andra sociala situationer fungerar i andra kulturer.
• Färdigheter: förmågan att tolka och förklara situationer från andra kulturer i relation till sin egen.
o Förmågan att kunna interagera i olika oförberedda interaktionssituationer
• Kritisk kulturell medvetenhet: förmågan att på ett kritiskt sätt utvärdera olika handlingar och perspektiv i ens egen och i andra kulturer.
Gagnestam (2003) menar att om man som lärare utgår från ett produktperspektiv fokuserar man på observerbara handlingar eller händelser, samt fakta om landet som geografi och historia. Kultur är något som för människor samman och bör ses som en ”pågående, ständigt föränderlig, dialektisk process för att skapa mening i tillvaron.” (Gagnestam, 2003, s. 17).
Ovan kan man se att i Lgr62, Lgr69 och Lgr 80 att eleven ska ha kunskap om sin egen kultur och kunna kommentera den på målspråket. I kunskapskraven för moderna språk i Lgr11 (Skolverket, 2019) står skrivet att eleven kan kommentera några företeelser i ett av
målspråksländerna men även kunna jämföra med sina egna erfarenheter och kunskaper. Vilket bidrar till en djupare interkulturell förståelse (Lundgren, 2002).
Eleverna behöver fördjupa sig i realia och kultur för att lära sig ett språk på riktigt. Dock finns det inget sätt att genom små doser av information om kultur lära sig en interkulturell
kompetens. Detta måste ske genom interaktion med varandra och med lärarens ledarskap.
6
Eleverna ges i interaktion med varandra en möjlighet att tänka på andra faktorer som kan spela en roll vid kommunikationstillfället så som kön, ålder, och socioekonomisk ställning (Kramsch, 1993).
För att förstå den spansktalande världens många kulturer behöver man känna till dess historia och även dess geografi. Det som idag är Spanien har sedan medeltiden varit ett område med flera olika kulturer. Då var det kristna, judar och muslimer. Sedan dess har de framförallt kristna kulturerna tagit mest utrymme. Bodin och Fant (1995) konstaterar att sedan judarna och muslimerna lämnat antingen Iberiska halvön eller sin kulturella tillhörighet har Spanien ändå varit ett land som omfattar flera nationer. De mest uttalade är Galicien, Baskien och Katalonien vilka är mindre områden med egna nationsspråk som skapar gemenskap mellan sina respektive invånare. Spanien utforskade sedan Syd- och Mellanamerika vilket har lett till att Spanien idag är ett av 20 spansktalande länder och det föreligger logiskt att ett så stort område inte har en och samma kultur och inte heller delar alla olika kulturer sinsemellan.
Det centrala innehållet i den aktuella kursplanen slår fast att kommunikationens innehåll ska bestå av
• ämnesområden som är välbekanta för eleverna
• vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser
• åsikter, känslor och erfarenheter
• vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där språket används. (Skolverket, 2019)
ur vilka man kan dra många olika kulturella företeelser. Sundell ger som exempel en vardaglig situation som att gå på café i ett annat land och hur det kulturellt kan vara stor skillnad både på det som serveras, jämfört med Sverige, och hur man beställer. Skolverket (2017)
kommenterar att kommunikationens innehåll är en angivelse på vad eleverna kommer att läsa om, lyssna på samt prata och skriva om.
Metod och material
Den använda metoden för detta arbete har varit en textanalys av textböcker i spanska. Valet av denna metod för en jämförelse i hur realia tas upp i olika läromedel var lämplig. Den ena läromedelsserien är den som jag i min roll som lärare använder i daglig verksamhet. I en komparativ närläsning (Johansson & Svedner, 2010) av olika läromedel kan man tydligare se skillnader och likheter i stoffet.
En innehållsanalys och textanalys kommer göras i vilka man kommer se hur mycket utrymme som ägnas åt geografi, historia samt musik. I textanalysen kommer man kunna se vilken typ av geografi och historia som tas upp. Till sist jämförs realiainnehållet mellan de två
läromedelsserierna för att se om de tar upp innehållet på olika sätt och sedan diskuteras läromedlens innehåll i relation till nuvarande kursplan.
Metodologi
Den metoden jag har valt är en innehållsanalys av skrivna texter. En innehållsanalys innebär att man läser texter och tar ut det viktiga innehållet utifrån frågeställningarna. I och med att det är en analys av flera texter finns en nivå av jämförelse. Det betyder att man inte bara kan kommentera innehållet utan att man även måste kunna förklara vilka skillnader och likheter som förekommer. I Johansson och Svedner (2010) menar man att man kan förhålla sig till två
7
frågor: vad är annorlunda och varför? Genom dessa två frågor får man en stadig grund för analys av innehållet.
Det finns olika sätt att göra en textanalys men gemensamt för alla typer är en närläsning (Johansson & Svedner, 2010). I en närläsning ingår en kartläggning av det viktiga i innehållet.
I den här studien har en definition av begreppet realia fastslagits på förhand för att förenkla innehållsgranskningen. Definitionen baseras på tre områden som tas upp i läromedel, dessa tre områden är musik, historia och geografi. Svårighetsgrad kommer mätas utifrån längden på texter och dialoger, omfång av vokabulär samt språkliga fenomen såsom tempus för verb.
Datainsamling och bearbetning
De läromedelsserier som jag har använt för denna undersökning är två olika som är tänkta att användas för årskurs 7–9. Fördelen med att ha två olika serier är att man, utöver att jämföra realiainnehållet mellan årskurser, kan jämföra läromedlen med varandra.
• Amigos av Monika Saveska Knutagård, Anette de la Motte och Horacio Lizana o Amigos dos, andra upplagan (2013)
o Amigos tres, andra upplagan (2010) o Amigos cuatro, andra upplagan (2011) Amigos är en produkt från förlaget Liber.
• ¡Vamos! av Hariette Persson, Erik Cardelús och Dennis Hjelmström.
o ¡Vamos! 2 (2012a) o ¡Vamos! 3 (2013) o ¡Vamos! 4 (2012b)
¡Vamos! är en produkt från förlaget Sanoma Utbildning.
Anledningen till att Amigos är en av serierna jag har valt är att den används i mitt jobb som lärare och jag vill ha en tydligare syn i hur realia tas upp. ¡Vamos! har varit för mig en innehållsmässigt okänd serie. Endast namnet har tidigare varit bekant. Båda läromedlen är skrivna för att användas i spanskundervisning i Sverige eller för elever som ej har spanska som modersmål.
I den här undersökningen har jag läst igenom texterna i textböckerna och även titta på bilderna på uppslagen. Anledningen till att jag har analyserat både text och bilder är för att avgöra om realiainnehållet är tydligt utskrivet och explicit eller om det är inbakat i texter och bilder och implicit.
Därefter analyseras innehållet och värderas utifrån frågeställningarna. Texterna jämförs mellan årskurser inom samma läromedelsserier, årskursernas böcker diskuteras därefter jämförande med varandra.
Reliabilitet och validitet
Johansson och Svedner (2010) konstaterar att reliabilitet handlar om mätnoggrannheten hos de resultat som presenteras. För detta examensarbete har varje uppslag i läromedlen granskats utifrån deras texter, bilder och eventuella illustrationer. De har först studerats för att utröna huruvida de innehöll någon realia som söktes. Detta gjordes en gång för att få en översiktlig bild av boken och dess innehåll. För att höja reliabiliteten har läromedlen lästs igen med fokus på antingen musik, geografi eller historia respektive. Detta innebär att vid närläsningen av
8
läromedlen har flera läsningar gjorts i omgångar. Då detta har gjorts på samma sätt i båda läromedelsserierna så att en jämförelse kan göras, höjs reliabiliteten av studien ytterligare.
Dock finns det ingen garanti för att en annan som genomför samma studie med samma premisser kommer fram till samma resultat. I min erfarenhet som lärare i spanska har jag skapat mig en god bild över relevansen att arbeta med realia. Ofta blir geografi den realia jag lägger mest fokus på, men även till viss del historia i form av traditioner och händelser då det är den realia som oftast belyses i de läromedel jag arbetar med.
Validitet behandlar giltigheten i det man mäter och om det material som använts i studien kan garantera en sann bild. (Johansson & Svedner, 2010) Det är tydligt på förhand vad som ska undersökas vilket ger en högre validitet. En faktor som ger ökad validitet är att denna studie söker finna svaret utifrån läroböcker i spanska. Alla böcker är av relevans då realiainnehållet i textböcker i spanska för årskurs 7–9 har granskats. Detta har skett utifrån samma
förutbestämda fasta kriterier och dessa har hjälpt generera en bild över realiainnehållet.
Reliabiliteten i denna studie är hög då det resultat som presenteras har tagits fram från flera olika källor1. Läromedel i spanska har granskats för att ge en bild över realiainnehållet i de olika årskurserna. Den bild som skildras i resultatet skulle dock kunna te sig annorlunda om flera läromedelsserier hade granskats. Att endast analysera två läromedelsserier är inte grund för att generellt anta att det skulle vara likadant i de övriga. Denna studie är metodiskt genomförd med fasta kriterier som ger en tillförlitlig bild av innehållet i det studerade materialet.
Analys och resultat
I det här kapitlet presenteras resultaten från närläsning av textböcker för årskurs 7–9 i ämnet spanska. För denna analys har en närläsning av innehållet genomförts. Innehållet har därefter skrivits in i tabeller som har bidragit till att en sammanställning och jämförelse har kunnat genomföras. Innehåll har delats in i tabeller för tydlighet, till vänster i tabellen står vilket kapitel som avses och till höger vilket innehåll som presenteras i kapitlet. Nedanför varje tabell görs en mer ingående innehållssammanställning av den realia som framkommer i den presenterade boken. Efter de individuella analyserna som ges per bok görs en mer ingående jämförelse och sammanställning mellan de två läromedelsserierna.
Definitioner
Realia i den här undersökningen är begränsad till musik, historia och geografi. Detta är tre områden som tas upp i flera läromedel. Ett aktivt val att utesluta vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer gjordes för att begränsa undersökningens omfattning.
Svårighetsgrad analyseras utifrån längden på texter och dialoger, och därmed mängden ordförråd, samt grammatik där verbens tempus står i fokus.
Tempus: Tidsformer för verb. I analysen av läromedlen används tempus som en indikator av svårighetsgrad. Presens är det mest förekommande och det tempus man i regel behandlar först. Perfekt, preteritum och imperfekt är tre olika dåtidsformer som används på olika sätt och ökar komplexiteten i en text.
1 Läromedel.
9
Presens: Innebär nutid. Exempel på nutidsformen är han äter, han springer, han pratar. Detta är den vanligaste tidsformen som man börjar behandla först i undervisningen.
Futurum: Innebär framtid: Exempel på framtidsformen är han ska äta, han ska springa, han ska prata. Detta tempus konstrueras med ett hjälpverb i presens.
Perfekt: Är en dåtidsform som förklarar att man har gjort något. Exempelvis han har ätit, han har sprungit, han har pratat.
Preteritum: Är en dåtidsform som förklarar att man gjorde något. Exempelvis han åt, han sprang, han pratade. Används inte på samma sätt som imperfekt.
Imperfekt: Är en dåtidsform som också förklarar att man gjorde något, på svenska blir exemplen likadana som i preteritum. Används inte på samma sätt som preteritum.
¡Vamos! 2
Kapitel Innehåll
Pärmar På insidan av den främre pärmen presenteras en karta över Spanien med flertalet större städer utmärkta. Man har även markerat ut två bergskedjor och flertalet floder.
På insidan av den bakre pärmen presenterar man en karta över Latinamerika från USA ner till Chile. Även Jamaica, Haiti och Brasilien är utpekade för att visa vilka andra länder som ligger i samma område.
Kapitel 1 På uppslaget för första kapitlet möts man av en karta över Spanien där Toledo är utmärkt. När man läser texten presenterar sig en karaktär som heter Elena och hon bor i Toledo. Här har man tänkt efter och visar på kartan var orten texten handlar om ligger. Dock är det bara en liten karta över Spanien, här kan man återvända till insidan av den främre pärmen för att få en tydligare bild över var Toledo ligger.
Nästa uppslag handlar om den enligt boken kungliga sporten, fotboll.
Kapitel 2 I det här kapitlet får man möta José från Valparaíso i Chile. Eftersom han presenterar sig som boende i Valparaíso är den utmärkt på en liten karta över Chile. Han ska åka till Santiago. Man kan kolla på kartan över Latinamerika på insidan av den bakre pärmen för att se var Santiago ligger i relation till Valparaíso.
I det här kapitlet får man även veta att personen gillar musik, att han spelar gitarr och att hans favoritsångare är Juanes. Nästa uppslag handlar om att latinomusiken är på modet. En kort text på spanska förklarar att flertalet latinska artister har blivit kända utanför den spansktalande världen, som exempel nämner de Juanes och Shakira från Colombia och Manu Chau från Frankrike men som har gjort hela album på spanska.
Bilderna visar en bild på ett par som dansar tango, en dans från Argentina, en bild på Manu Chao, en bild på flamencodansare, en dans från södra Spanien, en bild på Shakira och en bild på Juanes.
Kapitel 3 Kapitel tre bjuder på en inblick i Peru. Man får veta att det finns en strand som heter Miraflores i Lima, Perus huvudstad. På den lilla kartan över Peru framgår det inte att Lima är Perus huvudstad, dock framgår det av kartan på insidan av den bakre pärmen.
Nästa uppslag ger en inblick i kondorens liv, en fågel som lever i Anderna. En kort text om kondoren är skriven på spanska.
10
Kapitel 4 Här introduceras fyra personer på olika ställen i den spansktalande världen som träffas i ett chattrum. Carlota från Salamanca i Spanien, Manuel är från Medellín i Colombia, Mariana är från Montevideo, Uruguays huvudstad och Xavier är från Monterrey i Mexiko. Även här presenteras små kartor med de olika städernas respektive position i landet. I och med att de större kartorna på insidan av pärmarna är detaljerade kan man återfinna städerna där för att se mer exakt var de ligger.
Efter kapitel fyra stöter vi på ett avsnitt som heter Vi går igenom 1-4 igen. Här lär vi oss att det är en lång resa mellan Toledo och Barcelona. Man kan titta på kartan på insidan av den främre pärmen för att se hur långt ifrån varandra städerna ligger.
Därefter följer ett avsnitt som handlar om höghastighetståget i Spanien, AVE. Man lär sig på ett ungefär hur långt det är mellan Madrid och Barcelona. Man nämner att det tar mellan sex och sju timmar i bil men att med ett tåg med en topphastighet på 300 km/h så tar resan bara två timmar och 57 minuter.
Kapitel 5 Kapitel fem tar oss till Mexiko City och María, igen framgår det inte att det är Mexikos huvudstad men man kan titta på kartan längst bak i boken. Kapitlet handlar om djur och har inte något realiainnehåll.
Nästa uppslag handlar om pirayan, en fisk som lever i sydamerikanska floder. Texten är skriven på spanska.
Kapitel 6 I kapitel sex träffar vi Roberto igen, han går till stranden efter skoldagens slut. Han är från Lima i Peru.
På nästkommande uppslag kommer bokens första låttext. Det är en artist som heter Daddy Yankee, och låten heter Gasolina. Det finns en liten ruta med information om artisten, texten i rutan är skriven på svenska. Man lär sig att han är från Puerto Rico och har vunnit många priser för sina låtar och framträdanden. Texten avslutas med att säga att han blev internationellt känd med just den här låten. Det framgår inte vilken genre han är mest aktiv inom. Det kan man ta upp som lärare, då det är en genre som är inhemskt latinamerikansk.
Kapitel 7 Kapitel sju tar oss tillbaka till Elena i Toledo och en klädaffär. Nästa uppslag fortsätter med kläder och tar oss tillbaka till José i Valparaíso.
Efter kapitel sju repeterar man kapitel fem till sju och eleverna får lära sig var staden Barcelona ligger i Spanien. Man går in på det spanska modet och eleverna får lära sig mer om det spanska klädmärket Zara.
Uppslaget därefter ger bokens andra låttext. Den här gången är det inte en inhemskt latinamerikansk eller spansk musikstil, det är enligt gruppen så kallad powerpop. Här framgår det att gruppen heter El Canto del Loco och att låten heter Eres Tonto, samt en liten ruta med information på svenska. Informationen nämner när deras första singel släpptes och vilket album den presenterade låten fanns med på samt vilket år den skivan släpptes.
Kapitel 8 I kapitel åtta får vi träffa Elena från Toledo och hennes kusin Jordi som är från Barcelona. Här kan man som lärare ta upp att Jordi inte uttalas enligt spanskans uttalsregler för att det är ett annat språk. Det är första kapitlet där det inte presenteras en liten karta över landet och platsens placering. Dock har en liten karta där Barcelona är utmärkt presenterats i repetitionsavsnittet efter kapitel 4.
Eleverna får bekanta sig med tidsuttryck och hur man beskriver sin dag på nästa uppslag. Den här delen av kapitlet kallas: Vad äter de spanska ungdomarna? Därutöver
11
får man lära sig att ögruppen Balearerna tillhör Spanien och att en av städerna heter Mahón och att den ligger på Menorca. Finns även på insidan av den främre pärmen.
Kapitel 9 Kapitel nio tar oss till Santiago i Chile där José är på musiktävling med sitt band.
Nästa uppslag handlar om streetdance med text på spanska.
Kapitel 10 I kapitel tio träffar vi Marías familj som ska resa till Sverige. De nämner en del företeelser om Sverige samt den skillnaden att det är mycket kallare i Sverige än i Mexiko.
Efter kapitel tio får vi bekanta oss med bokens sista låttext, Shakiras Suerte. Det nämns i den lilla inforutan att Suerte är den spanska versionen av Shakiras internationella superhit Whenever, Wherever. Även att hon redan som barn var duktig på magdans och att hon ibland blev retad för sin starka och speciella röst.
Man får läsa en kort text om ett inhemskt sydamerikanskt djur, glasögonbjörnen.
Slutligen efter kapitel tio kommer ett sista repetitionsavsnitt för kapitel åtta till tio.
Man får träffa Roberto i Lima igen tillsammans med besök från England. Man får lära sig var Liverpool ligger samt skillnader i väder mellan de två länderna, här i Lima är solen starkare och på vintern är det kallt och regnar mycket i England.
Tabell 1 – Realiainnehåll i ¡Vamos! 2
Innehållet i denna bok avsedd för årskurs 7 är riktad mot personer och kartgeografi i den spansktalande världen. Eleverna får lära sig vanliga namn i den spansktalande världen, Elena, Roberto, med flera. Man får lära sig var alla personer man träffar kommer ifrån och man får lära sig lite om deras vardagsliv. Fotbollsmatchen El Clásico mellan Real Madrid och FC Barcelona framställs som en viktig match, man får lära sig prata om kläder och även lite om matvanor bland den yngre generationen i Spanien.
Musik är förekommande på olika sätt i denna bok. Det finns en del som handlar om den latinamerikanska musikens frammarsch och inflytande i världen. Man får tre låttexter i boken och de är från artister som kommer från olika delar av den spansktalande världen, Daddy Yankee från Puerto Rico, El Canto del Loco från Spanien och Shakira från Colombia.
Eleverna får med hjälp av liten faktaruta med text på svenska, en liten bakgrund till artisten och låten som presenteras. I denna bok tas denna realia upp separat och inte inbundet i texter vilket ger mer tydlighet för läsaren. Förutom den lilla rutan finns ingen extra information, trots det kan den korta texten skapa intresse hos eleverna till att vilja lära sig mer om artisten, andra låtar och kanske även musikstilen. Dock behöver läraren då skapa material för att jobba med ett musikavsnitt.
Den mest förekommande realian i denna bok är geografi. Det förekommer i sju av tio kapitel i en eller annan form utöver de två detaljerade kartorna på insidan av främre och bakre pärmen.
Huvudpersonerna man får följa i boken är från Spanien, Chile, Peru och Mexiko. Det finns en liten karta på många av kapiteluppslagen där staden som personerna kommer ifrån är utmärkt, dessa kan man även finna på de större kartorna på insidan av pärmarna. Denna realia tas upp både separat men också inbakat i texter och bilder, ett exempel är från kapitel tre där man av texten får veta att det finns en strand i Lima som heter Miraflores, dock är det inget som står explicit utskrivet.
12
Sammanfattningsvis kan man säga att i denna bok avsedd för årskurs sju förekommer inget om historia. Det tas upp desto mer om musik och mest av geografi. Baserat på bokens realia kan man se att författarna anser det viktigt för eleverna att tidigt i spanskaundervisningen lära sig i vilka länder man talar spanska och även känna till några viktiga städer i den
spansktalande världen.
¡Vamos! 3
Kapitel Innehåll
Pärmar Insidan av pärmarna i denna textbok ser likadana ut som pärmarna i ¡Vamos! 2. På insidan av den främre pärmen har man en detaljerad karta över Spanien och på insidan av den bakre pärmen har man en detaljerad karta över Mellan- och Sydamerika, några karibiska stater där man inte pratar spanska är också utmärkta.
Inledning I inledningen av boken presenteras vad man kan göra med ¡Vamos! 3. Man får återigen träffa Elena och hennes kusin Jordi, José från Valparaíso i Chile, Roberto från Lima och María från Mexiko City. Man får även bekanta sig mer med ett antal städer och regioner. I innehållsförteckningen finns en kolumn med information om vad man får lära sig i de olika kapitlen. Överskådligt får man bekanta sig med en hel del geografi.
Man får lära sig om Valencia, la Isla de Pascua, el Faro Romano i Galicien, Buenos Aires, La Pampa i Argentina, Aconcagua och Uruguay.
Kapitel 1 I första kapitlet knyter de an där María och hennes familj åkte till Sverige i slutet av
¡Vamos! 2. Själva texten i kapitlet innehåller några användbara ord för att beskriva Kalmar, puente, castillo e isla (bro, slott och ö). I texten följer María med sin kusin David till hans skola där hon får berätta om Mexiko på spanskalektionen. Det finns bilder från Nayarit, Acapulco och även en bild på Solstenen, den aztekiska kalendern.
Kapitel 2 I kapitel två besöker man Roberto i Lima igen. De går på gymmet. Ingen geografi, historia eller musik nämns.
Dock presenteras en ¿Sabías que…? där man ger information om Titicacasjön i Peru.
Texten står skriven på spanska och innehåller ca 100 ord. Man presenterar sjöns geografiska position, dess djup och dess yta samt att den är näststörst i Sydamerika.
Man presenterar fördelarna med att ha sjön där men även att det är på en sådan höjd att medeltemperaturen är relativt låg. Sjön jämförs med Mälaren för att ge en bild över hur stor den är.
Kapitel 3 I kapitel tre får man ta en paus från huvudpersonerna och få en inblick i Valencia, både regionen och staden. Man får lära sig om geografin och annan fakta. Man presenterar festivalen Las Fallas och förklarar lite om den. Man går dock inte in på några historiska aspekter på festivalen.
Nästa uppslag talar om en klassiskt gastronomisk företeelse från Spanien, churros. En kort text på spanska förklarar när man äter churros och att de även förekommer i Latinamerika men att de där brukar vara annorlunda. Man får även ett recept på churros.
Mitt i kapitlet kommer man in på ett repetitionsavsnitt för kapitel 1–3. I det här fallet repeterar man fem viktiga verb i presens.
Vidare i samma kapitel träffar man två tjejer, en från Brasilien och en från Tyskland, som är utbytesstudenter. De är på en strand i Valencia som heter Malvarrosa. En annan
13
tjej som de känner från universitetet stannar och pratar med dem om att det är sista kvällen på Las Fallas och att det är en viktig kväll.
Nästa uppslag bjuder på musik från bandet Macaco, en liten ruta med info om artisten finns på sidan. Texten står på svenska. Bandet blandar olika stilar som exempelvis rumba och reggae. Man presenterar att låten Tengo är från deras album Puerto Presente som släpptes 2009.
Kapitel 4 Handlar om ett rån på Kalmar slott. Det är María, från Mexiko som är där med sina släktingar.
Kapitel 5 Som påföljd av rånet på Kalmar slott blev María skadad och fick åka till sjukhuset. Där pratar hon med en annan patient som kan spanska för att han besökt Kanarieöarna många gånger samt att hemma hos sin bästa kompis pratar de bara spanska för de är från Chile.
Kapitel 6 I det här kapitlet kommer man tillbaka till José som i ¡Vamos! 2 åkte till Santiago från Valparaíso för att vara med i en musiktävling. Inga nya realia nämns.
På nästa uppslag bekantar man sig med Påskön. En liten ruta med text på spanska ger en kortfattad information om ön. Man nämner den geografiska positionen i Stilla Havet, skrivet i kilometer från Santiago. Man tar upp när ön upptäcktes och att det finns stora stenstatyer som kallas moai. Man får lära sig att det är en arkeologiskt och kulturellt viktig plats som 1995 blev deklarerat världskulturarv.
Nästa uppslag ger oss musik med Chambao, igen en liten ruta berättar mer om gruppen och vad för typ av musik de spelar, det är en musikstil som ofta benämns flamenco chill. Låten finns med på albumet Chambao Caminando som släpptes 2002.
På nästa uppslag kommer man till ett repetitionsavsnitt för kapitel 4–6. Elenas kusin Jordi kommer till Toledo med tåg från Barcelona. I texten framgår det att det är Semana Santa (Stilla Veckan) just då och att det är mycket folk på gatorna. En bild från Palma visar hur delar av en påskprocession kan se ut i Spanien. En kort text på svenska förklarar hur man firar påsken i Spanien med processioner och religiösa
manifestationer.
Kapitel 7 Här besöker man Santiago de Compostela, Galiciens huvudstad i nordvästra Spanien.
Det har tagit sju timmar i tåg från Madrid. Man kan kolla på kartan på insidan av den främre pärmen för att få en bild över hur stort Spanien är samt andra geografiska företeelser. Man får veta att det regniga och fuktiga klimatet i norra Spanien är orsaken till det gröna landskapet. Man går på restaurang och lär sig om några drycker och maträtter.
Man får i en kort text på spanska bekanta sig med Torre de Hércules som ligger vid havet utanför staden A Coruña i Galicien. Det är den äldsta romerska fyren fortfarande i bruk och den är 1900 år gammal. Man berättar om det hårda vädret vid Atlantkusten som leder till många skeppsbrott och att kusten brukar kunna kallas Dödens kust.
Kapitel 8 Här är man i Buenos Aires, i Argentina. Det finns ett torg som heter Plaza de Mayo och ett torg som heter Plaza Dorrego i en stadsdel som heter San Telmo, som är stadens äldsta stadsdel. Man får lära sig om tango. Det är en kortare dialog som visar att man bland annat i Argentina pratar lite annorlunda med pronomenet vos som även medför en annan verbböjning.
14
Man får i avsnittet Un poco más (lite mer) lära sig om Argentina och dess landskap och boskapsuppfödning. La Pampa är det mest kända plattlandskapet och de som
traditionellt jobbar där med boskap kallas gauchos och är en typ av argentinsk cowboy.
Nästa sida presenterar de argentinska Anderna i avsnittet ¿Sabías que…? (Visste du att…?) och att där erbjuds mycket bra skidåkning. Den amerikanska kontinentens högsta berg, Aconcagua ligger i Mendoza i västra Argentina nära gränsen till Chile.
Kapitel 9 Kapitel nio handlar om Uruguay. Man får besöka en gård i närheten av Montevideo, huvudstaden. För övrigt handlar kapitlet mer om boskap och mat i Uruguay.
På nästa sida kommer ett avsnitt Un poco más, där finns en ruta med geografiska fakta om Uruguay, dess officiella namn, antal invånare, huvudstad, mest kända strand och en liten karta visar var Uruguay ligger i Sydamerika, och kombinerat med en del av texten får man veta vilka de angränsande länder är.
Repetitionsavsnitt för kapitel 7–9 handlar om horoskop. Man får lära sig att det finns spårvagn i Sevilla.
Efter kapitel nio får man en musikpaus med Amaral, en folkrockduo från Zaragoza.
Texten till deras låt El universo sobre mí och en liten ruta med information om gruppen och låten som finns med på albumet Pájaros en la Cabeza som släpptes 2005.
Tabell 2 - Realiainnehåll i ¡Vamos! 3
Den här boken är avsedd för årskurs 8 och den är till skillnad från ¡Vamos! 2 inte lika inriktad på kartgeografi. Man får fortfarande följa samma personer som i föregående bok men i andra situationer som ett rån på ett museum, ett besök på sjukhuset, restaurangbesök, med mera.
Utöver geografi, historia och musik får man lära sig om mat, påsk, dans och traditioner.
Texterna i boken är längre än i tidigare bok, dialogerna och även informationstexter är längre sett till antalet ord.
Det finns inslag av musik även i denna bok. Utseendet för de tre uppslag som har en låttext är likadant som i ¡Vamos! 2, det finns en låttitel, gruppens eller artistens namn, låttexten och en liten faktaruta med information om artisten och låten. Faktarutan är skriven på svenska. En anledning till att den är skriven på svenska skulle kunna antas vara för att eleverna ska förstå den och det ska skapa intresse. Artisternas ursprung är i denna bok centrerat till Spanien, Macaco är från Barcelona, Chambao från Andalusien i södra Spanien och Amaral från Zaragoza. I ett kapitel talar man om dansen tango och hur stor den är i sitt ursprungsland Argentina, däremot tar man inte upp något om tangomusiken.
Historia tas upp i denna bok. Flera historiska företeelser nämns på svenska likväl som på spanska. Mycket av den information som ges är tydligt utskriven i texter, men andra är lite mer inbakade. Som exempel på tydligt utskriven information ser vi Torre de Hércules som nämns i kapitel sju. Det är en fyr som är väldigt gammal och fortfarande i bruk. Man kan ta detta exempel som både explicit och implicit information då det framgår av texten att det är en väldigt gammal fyr och den fortfarande används. Dock framgår det inte jättetydligt att Iberiska halvön var en del av romarriket och att det är därför som fyren är en romersk. Det finns även fler avsnitt som inte handlar om huvudpersonerna och de avsnitten bjuder ofta på historiska företeelser, som tango och gauchos i Argentina, den traditionella matkulturen i Uruguay och att det finns en viktig tradition i Valencia som heter Las Fallas.
15
Geografiskt tar man upp ett flertal platser från den spansktalande världen. I sex av nio kapitel i denna bok tar man upp någon form av geografisk information. I dessa nio kapitel finns även sju extraavsnitt med diverse information. Dessa avsnitt innefattar Titicacasjön, Påskön, Dödens kust, La Pampa, Andernas skidåkning och Uruguay. Sex av sju extraavsnitt handlar till stor del om geografiska företeelser blandat med historia. Då dessa avsnitt är separata från kapitlens huvudtext är de explicit skrivna.
Som en sammanfattning av boken kan man se att texterna blir längre, det blir fler ord i
dialoger och kapiteltexter, men även i extraavsnitten. Man kan anta att författarna här anser att eleverna har kapaciteten att ta sig an fler ord och fraser än i årskurs 7. Fler kulturella
företeelser tas upp i denna bok, mat och traditioner bland annat. Jämfört med ¡Vamos! 2 tas fler historiska företeelser upp i denna bok, gärna i kombination med andra realia. Störst fokus ligger dock även i denna bok på geografi men även den i kombination med annan realia.
¡Vamos! 4
Kapitel Innehåll
Pärmar Även här ser man en karta av Spanien på insidan av den främre pärmen och Syd- och Mellanamerika på insidan av den bakre pärmen. Dessa kartor är som tidigare detaljerade med länder, städer, floder, berg, med mera.
Inledning Den första stora skillnaden mellan ¡Vamos! 4 och tidigare böcker är att denna bok är indelad i teman: att vara ung, politik och världen, kultur och tradition samt då och nu.
Kapitel 1 (Att vara ung)
Som introduktion till första avsnittet att vara ung har man intervjuat Roberto från Lima. Han får svara på frågor om sig själv och hans svar är utskrivna i spaltform.
Svaren han ger är exempelvis: namn, ursprung, ålder, familj, intressen, favoriter, tråkigheter, med flera. Han är enligt denna introduktion en bra representant för avsnittet att vara ung.
I första kapitlet får man åter stifta bekantskap med Roberto från Lima som i detta kapitel ska resa till Madrid. På flyget pratar han med en tjej från Galicien och man får lära sig en del om klimatet i Madrid respektive i Galicien i norra Spanien. Tjejen är från A Coruña som man i texten får ta fram att det ligger i Galicien i norra Spanien och att det ligger vid kusten.
Kapitel 2 (Att vara ung)
Kapitel två handlar om Robertos första tid i Madrid. Kapitlet är utformat som meddelanden som Roberto skickar hem till en kompis i Peru. Han är där och besöker sin pappa som jobbar vid en park som heter Retiro. Man får bekanta sig med ett flertal turistattraktioner som exempelvis, Gran Vía, La fuente de Cibeles y el Palacio de Comunicaciones. Till sist nämns även La Plaza Mayor. En central stadsdel heter Lavapiés, där bor hans pappa med sin familj. Han säger även att där bor folk från många olika nationaliteter och att man kan höra många olika språk där.
Kapitel 3 (Att vara ung)
Är en dikt som heter El poema perfecto.
Efter kapitel tre får man låttexten till La Niña av sångerskan La Mala Rodríguez. Ingen faktaruta med information, dock står det att låten är släppt av Universal Music Spain.
Kapitel 4 (Att vara ung)
Kapitel fyra bjuder på en text och dialog om Día de San Valentín (Alla hjärtans dag).
Texten handlar om Clara López som jobbar som journalist för ett litet magasin. Hon ska skriva ett reportage om kärlek, dock är hon ledsen för att det nyligen har tagit slut
16
med pojkvännen Rafael. Hon jobbar i Madrid och man får utifrån texten veta att en gata heter Calle del Prado som leder till Santa Ana-torget.
Kapitel 5 (Politik och världen)
Som introduktion till andra avsnittet politik och världen har man intervjuat María från Mexiko. Hon får svara på frågor om sig själv och hennes svar är utskrivna i spaltform.
Svaren hon ger är exempelvis: namn, ursprung, ålder, familj, intressen, favoriter, tråkigheter, med flera. Hon menar att hennes resa till Europa har öppnat hennes ögon och att hon nu ser sin omgivning på ett helt nytt sätt.
Detta kapitel handlar om hur man bör återvinna och hur man kan se på återvinning.
Man kan göra ett test på huruvida man har ett ekologiskt tänk.
Kapitel 6 (Politik och världen)
Här träffar man tre personer som är på väg till USA. De kommer från olika länder i Mellanamerika. Man får veta att det är ett hårt liv i de Mellanamerikanska länderna och att även om det är svårt att ta sig till USA kan det vara enklare att få ett bättre jobb än i hemlandet.
På nästa uppslag finns en ruta med text på spanska som ger information om den illegala invandringen till USA, historisk och nutida.
Låttexten till Las Cruces de Tijuana av Jarabe de Palo finns på nästa uppslag. Det finns tre frågor till låttexten som man kan svara på som en form av fördjupning.
Kapitel 7 (Politik och världen)
Man tar i nästa kapitel upp spanskans starka status i flera av stater och städer i USA.
Det finns fler än 50 miljoner spansktalande i USA. Texas, New Mexico, California nämns som stater med stor spansktalande befolkning, där är det mer än 30% av befolkningen som talar spanska. Stora städer där spanskan talas av en stor del av befolkningen är New York och Miami. I Miami ges offentlig information ut på både engelska och spanska. I Los Angeles menar man att hälften av befolkningen är av spansktalande härkomst. Här ger man en historisk inblick till hur detta kommer sig, 1781 blev staden en spansk koloni, 1821 blev det en mexikansk stad och 1848 blev det en amerikansk stad.
Texten som sträcker sig över fyra sidor med mycket text har en avslutande del som handlar som Spanglish, ett hybridspråk mellan amerikansk engelska och spanska. Det är spanska som bas med inslag av fraser, ord och konstruktioner från engelskan. Texten är blandad med mindre bilder och tar upp fyra sidor, av vilka endast en liten del är dialog.
Kapitel 8 (Politik och världen)
Man åker i kapitel åtta ner till Honduras och får följa med till något som kallas Bay Islands som ligger i en skärgård i norra Honduras. Det är ett område där man pratar både spanska och engelska. Man får veta att det är ett bra ställe att dyka. De pratar om andra spansktalande länder som Costa Rica och Nicaragua. Det finns vattenfall på ön Ometepe i Nicaragua och det finns vulkaner på flera ställen. Som en historisk notering nämns även mayaruinerna från staden Tikal i Guatemala.
Kapitel 9 (Kultur och tradition)
Som introduktion till tredje avsnittet kultur och tradition har man intervjuat Elena från Toledo. Hon får svara på frågor om sig själv och hennes svar är utskrivna i spaltform.
Svaren hon ger är exempelvis: namn, ursprung, ålder, familj, intressen, favoriter, tråkigheter, med flera. Hon säger att på senaste tiden har hon gillat Javier Bardem väldigt mycket och att hon sett nästan alla hans filmer men att hon fortfarande är väldigt stort fan av fotboll.
I kapitel nio handlar det om Fiesta de San Fermín i Pamplona i Spanien. Man berättar hur man varje år i juli i Pamplona har på sig vita kläder och en röd näsduk runt halsen och ett rött bälte runt midjan. Man springer framför tjurar på en gata som är 825 meter
17
och gatan heter Santo Domingo. Texten är skriven som berättad av någon som ska se på när människor springer framför tjurarna.
Kapitel 10 (Kultur och tradition)
Nästa uppslag är kapitel tio som ger en historieversion av hur Antoni Gaudí, en känd konstnär från Barcelona, dog. Kapitlet utspelar sig den 7 juni 1926. Man talar om konsthistoria och hur han är jämställd med det som idag är katalansk modernism. Även att det är han som har skapat en av de mest kända byggnaderna i Barcelona, kyrkan La Sagrada Familia.
Nästa sida berättar mer ingående om Gaudís liv i en ruta med text på spanska. Det finns bilder på taket på Casa Milá, ingången till Casa Milá samt La Sagrada Familia, alla tre i Barcelona.
Kapitel 11 (Kultur och tradition)
Kapitlet för oss till San Sebastián, en stad vid Atlantkusten i regionen Baskien i norra Spanien. Kapitlet handlar om tre tjejer från Sverige som är på studieresa med sin lärare. De går till en restaurant där de ser Javier Bardem, en filmstjärna från Gran Canaria. Det är en introduktion och dialog på med mycket text på tre sidor.
Nästa del Un poco más som är tre sidor tar upp mer info om Javier Bardem. Att han har spelat rugby och han har sen blivit världskänd filmstjärna. Man går igenom flera av de filmer som han har varit med i och beskriver hans rollkaraktär i var och en. Därutöver tar man upp att han är gift med Penélope Cruz, en annan spansk skådespelare som har blivit världskänd.
Kapitel 12 (Då och nu)
Som introduktion till fjärde avsnittet då och nu har man intervjuat José från Valparaíso.
Han får svara på frågor om sig själv och hans svar är utskrivna i spaltform. Svaren han ger är exempelvis: namn, ursprung, ålder, familj, intressen, favoriter, tråkigheter, med flera. Han är efter musiktävlingen i ¡Vamos! 2 mer uppbunden av musiken än någonsin.
Kapitel 12 tar upp några historiska företeelser som än idag lever kvar i den spanska kulturen och traditionen. Byggnaderna kring La Alhambra i Granada i södra Spanien byggdes under tiden morerna från Nordafrika invaderade den Iberiska Halvön redan på 700-talet e.Kr. En tradition som lever kvar på många ställen i Spanien som en
påminnelse av den historiska epoken som man kan kalla Al-Andalus är Fiestas de Moros y Cristianos som firas på flera ställen i Spanien men som mest firas den i Comunidad Valenciana. Det finns en bild på La Alhambra i Granada och en bild på sköldbärande morer under högtiden Fiestas de Moros y Cristianos i Valencia.
Kapitel 13 (Då och nu)
Kapitel 13 tar upp historien om en aztekisk präst som utför en offerritual. Det var en viktig ritual i det aztekiska samhället, det stora samhället som utgjorde stor del av Mexiko innan spanjorerna började erövra Latinamerika. Det finns en bild på en av aztekernas pyramider som heter Pirámide del Sol som ligger i Teotihuacan i Mexiko.
Nästa sida tar upp en faktaruta på spanska om Los Méxicas som var den största etniska gruppen av aztekerna. I faktarutan beskrivs det lite djupare om deras traditioner. Man nämner bland annat att la Plaza de la Constitución som ligger i centrala Mexiko City är byggd på samma ställe som centrum av Tenochtitlan som var aztekernas huvudstad.
Kapitel 14 (Då och nu)
Handlar om boxningssporten på Kuba och hur det kan vara att växa upp där. I inledningen till kapitlet får man veta lite om Kubas moderna historia.
Efter kapitlet finns låttexten till Unicornio av Silvio Rodríguez. Ingen faktaruta med information om artisten eller låten finns.
Tabell 3 - Realiainnehåll i ¡Vamos! 4
18
Den här boken är avsedd för årskurs 9 och det är på fler än ett sätt man kan märka det.
Exempelvis är texterna längre, den är indelad i större teman och går in mer på djupet än de tidigare böckerna, detta bidrar även till att texterna blir längre. Det är inte färre bilder men det är mindre bilder storleksmässigt för att få plats med mer text. Texterna har också andra
utformningar som kan göra att man måste ha andra tillvägagångssätt och strategier för att läsa och förstå texterna. Exempelvis finns ett kapitel som är uppdelat i meddelanden, något kapitel som är mycket bakgrundsinformation om en viss företeelse men endast en kort dialog, och även längre dialoger som har inbakad information. En annan aspekt som visar på en ökad svårighet är språket, när man pratar om historia använder man ofta historisk presens och perfekt men användningen av preteritum som inte skrivits i föregående böcker förekommer i några texter i denna bok. Detta fenomen förekommer skrivet i dialog såväl som i separata realiatexter. I och med att det endast är få texter som har det skulle man kunna anta att de ligger i denna bok som en utmaning innan eleverna går vidare till gymnasiet
Musikinslagen i denna bok är tre även här. Man har som tidigare skrivit titel, artist och låttext.
Låtar som förekommer har en lite annan vinkel än tidigare. Låten La Niña som förekommer i avsnittet om att vara ung handlar just om att vara ung i en tuff miljö. Las Cruces de Tijuana handlar om att korsa landsgränser och är placerad efter ett kapitel som handlar om att korsa gränsen mellan Mexiko och USA. Kopplingen mellan texterna och låtarna kan göras när man förstår texten till låtarna. Man kan inte säga med hjälp av boken varifrån artisterna kommer då faktarutorna har tagits bort.
Historia förekommer mycket mer i denna bok. Historiska aspekter tas upp i åtta av 14 kapitel, det är gammal historia som morernas invasion av Spanien på 700-talet till modern
populärkulturell historia som Javier Bardems filmer. Man går i flera av dessa kapitel in mer på djupet i det som tas upp, exempelvis Antoni Gaudís död i form av en text som utspelar sig på den dag han blev påkörd av en spårvagn, en olycka som några dagar senare ledde till hans död, som sen följs upp av en faktaruta om hans liv. Även texten om den aztekiska
offerritualen följs upp av en faktaruta om var los méxicas levde och hur deras ritualer och till viss del kultur såg ut. Informationen om los méxicas är skriven i presens för det som
fortfarande är aktuellt idag men i preteritum och imperfekt för det som är historia.
Geografi tas upp även i denna bok, gärna i samband med annan kulturellt bunden information som Bay Islands i norra Honduras där man pratar engelska och spanska. Man får även lära sig att det är ett bra ställe för att utöva dykning. Kapitel ett i boken tar upp A Coruña som ett ställe i norra Spanien, har man innan denna bok jobbat med ¡Vamos! 3 vet man att det ligger vid kusten och att det utanför staden finns en fyr som heter Torre de Hércules. Man får även bekräftat att som det står i ¡Vamos! 3 är klimatet förhållandevis regnigt i Galicien. I 11 av 14 kapitel tar man upp någon form av geografisk aspekt, men om man räknar bort de kapitel som endast nämner någon gata, torg eller sevärdheter så är det endast tre av 14 kapitel som tar upp någon geografisk aspekt.
Sammanfattningsvis kan man säga att det i denna bok tas upp mer om historia och traditioner än om geografi eller musik. Det finns inte några kapitel med extra faktarutor om geografi som i ¡Vamos! 3. Man ger ofta en bakgrundsinformation till de påståenden man framför,
exempelvis varför Miami eller Los Angeles har sådan stor andel spansktalande befolkning.
Texterna är längre över lag i boken och man kan notera mer komplexa texter med fler tempus,
