Institutionernas återrapportering av utbildningsuppdrag
- Verksamhetsår 2021
Institutionernas återrapportering av utbildningsuppdrag
- Verksamhetsår 2021
INNEHÅLL
Bakgrund och instruktioner ... 1
Utbildningsorganisation ... 1
Kompetensförsörjning ... 3
Studentinflytande ... 5
Forskningsanknuten utbildning ... 6
Pedagogisk utveckling och lärandemiljöer ... 7
Lika villkor ... 8
Hållbar utveckling ... 9
Dimensionering av befintlig utbildning och eventuell nyutveckling ... 10
Uppdragsutbildning ... 11
Studieavgiftsfinansierad utbildning ... 12
Verksamhetsintegrerat lärande, KTC, KUA, KUM ... 13
Bakgrund och instruktioner
Återrapporteringen av utbildningsuppdraget är en del i KI:s kvalitetssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och syftar till att följa upp
utbildningsuppdraget samt ta fram underlag för att utveckla och säkerställa så att KI:s utbildningsverksamhet håller hög kvalitet och god forskningsanknytning.
Kvalitetssystemet ska understödja arbete med målstyrning och stödja KI:s förmåga att nå de strategiska målen i Strategi 2030 och KI:s verksamhetsplan, vilka därmed utgjort ett viktigt underlag i arbetet med att identifiera områden och frågeställningar för återrapporteringen 2021.
Ett antal områden och frågeställningar har identifierats som intressanta för återrapportering, men vilka som ska återrapporteras varierar mellan åren. Syftet med frågeställningarna är att stimulera kvalitetsutveckling på institutionen och inom program. Uppgifterna som efterfrågas är sådana som kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (KU) inte har möjlighet att få fram på annat sätt, t.ex. genom LADOK. En viktig utgångspunkt för
återrapporteringsmodellen är också att KU inte ska begära flera små
återrapporteringar under året utan dessa ska samlas till ett tillfälle. Detta för att institutioner och program ska ha möjlighet till en verksamhetsplanering i t.ex.
kvalitetsplaner för institutioner och program.
Vid besvarande av frågeställningarna inom ett område ska alla aspekter av utbildningen beaktas. Frågeställningarna ska även beaktas vid analysen av utbildningskvaliteten och identifierande av förbättringsområden till kvalitetsplanens aktivitetsplan.
KU skickar uppdrag om återrapportering av utbildningsuppdraget för kommande verksamhetsår till institutionerna i förväg för att de uppgifter som efterfrågas ska inarbetas i institutionens ordinarie verksamhet och i kvalitetsplanens
aktivitetsplan. I februari efter verksamhetsårets slut skickar institutionerna återrapporteringen av verksamhetsåret, inklusive kvalitetsplan för
kommande/innevarande verksamhetsår, till KU.
För verksamhetsåret 2021 skickas uppdrag om återrapportering till
institutionerna i februari 2021. Återrapportering av verksamhetsåret 2021 samt kvalitetsplaner för 2022 ska sedan skickas till KU senast den 14 februari 2022.
För varje område i återrapporteringen finns det en områdesansvarig/samordnare eller handläggare som tar emot inrapporterade uppgifter. Det är därför viktigt att områdesindelningen bibehålls. I det fall ni har frågor kring något område är ni välkomna att kontakta respektive handläggare, vem det är anges under rubriken för varje område. I det fall ni har övergripande frågor kring återrapporteringen eller kvalitetsplaner är ni välkomna att kontakta samordnare Lena Atterwall.
Utbildningsorganisation
Handläggare: Maya Petrén
Utbildningsnämnden (UN) ansvarar för genomförande och samordning av institutionens utbildningsuppdrag1. Grundutbildningsansvarig (GUA) har, på delegation från prefekt, övergripande ansvar och beslutsbefogenheter för utbildningsfrågor på grundnivå och avancerad nivå och är ordförande i UN. För GUA och programdirektor (PD) har särskilda kompetenskrav och uppdrag fastställts2.
Återrapporteringen av UN:s arbete under året ger KU en möjlighet att följa verksamheten. Vidare syftar återrapporteringen till att följa upp att
kompetenskraven för GUA och PD är uppfyllda samt att UN:s sammansättning motsvarar fastställda regler och riktlinjer.
Uppgifter som ska återrapporteras:
• Kort sammanfattning av UN:s arbete under året. Vilka har varit de
viktigaste frågorna, största utmaningarna och roligaste händelserna. (Max 1 A4)
• Hur säkerställs att GUA har de möjligheter och befogenheter som krävs för att kunna ansvara för kvaliteten och forskningsanknytningen i institutionens utbildningsuppdrag, t.ex. avseende resurser.
• I de fall innehavare av GUA/PD-uppdrag inte uppfyller kompetenskraven ska en plan för hur detta ska uppnås upprättas. Plan, inklusive uppföljning, ska bifogas återrapporteringen.
Uppgifter som ska återrapporteras i de fall det har skett någon
förändring sedan föregående återrapportering (verksamhetsår 2020):
GUA: Namn Mandatperiod: Omfattning på uppdraget: Akademisk titel:
Anställning vid KI:
Uppfyller kompetenskrav för GUA-uppdrag (Ja/Nej)
PD: Namn Program: Mandatperiod:
Omfattning på uppdraget: Akademisk titel: Anställning vid KI:
Uppfyller kompetenskrav för PD-uppdrag (Ja/Nej)
1 För mer information se https://medarbetare.ki.se/utbildningsnamnd
2 Information avseende GUA: https://medarbetare.ki.se/utbildningsansvariga-pa-grundniva-och- avancerad-niva-gua Information avseende PD: https://medarbetare.ki.se/programdirektorer
Utbildningsnämndens sammansättning
Ange namn och akademisk titel för utsedda lärarrepresentanter. För institutioner med programansvar ska även uppgift om eventuell avnämarrepresentant som utsetts av institutionen uppges (utöver den som utses inom
samverkansorganisationen KI/Region Stockholm).
Ordförande
GUA
Programdirektorer
Gäller enbart institutioner med programansvar
Lärarrepresentanter från egen institution
Lärarrepresentanter från annan institution
Studentrepresentanter Utses av studentkåren Avnämnarrepresentanter
Gäller enbart institutioner med programansvar
En representant utses inom
samverkansorganisationen KI/Region Stockholm.
Endast ytterligare avnämarrepresentanter anges här Utbildningsnämndens
handläggare/sekreterare Övriga ledamöter
ev adjungerade och övriga ledamöter
Kompetensförsörjning
Handläggare: Lena Atterwall
Av Strategi 2030 och KI:s gemensamma verksamhetsplan framgår att KI ska arbeta för att utveckla förutsägbara och transparenta karriärvägar samt
incitamentsstrukturer som främjar en samverkan där utbildning och forskning stimulerar och stärker varandra. KI:s utbildningar ska genomsyras av en välutvecklad och modern pedagogik, och lärarkapaciteten inom KI:s utbildningsverksamhet ska säkras.
För utvecklingen av detta område är det viktigt för KU att få information om det arbete som bedrivs inom institutionerna.
Utöver detta ska de institutioner som berörs lämna en uppföljning av strategiska professurer med inriktning utbildning och forskning samt högskolepedagogisk kompetens för lektorer och professorer där detta inte bedömts vid anställningen.
Uppgifter som ska återrapporteras
• Beskriv och ge exempel på hur ni arbetar med kompetensutveckling för institutionens lärare.
• Beskriv hur KI och institutionen kan arbeta för att utveckla karriärvägar samt stödja en karriärutveckling för KI:s lärare.
• Beskriv och ge exempel på incitamentsstrukturer för engagemang i utbildningsuppdraget.
• Finns det specificerade och specifika förväntningar på nyanställda att ingå i undervisningen? I så fall, vilka är förväntningarna och hur många % av tjänsten är undervisning?
Uppföljningar
⇒ Strategiska professurer med inriktning utbildning och forskning.
Uppföljning lämnas av de institutioner som omfattas av satsningen.
Beskriv hur tillsatta professorer kommer att involveras i vidareutvecklingen av utbildningen på kurs- och programnivå. I de fall professuren inte tillsatts önskas en beskrivning av orsaker till det och när/om professuren förväntas bli tillsatt.
⇒ Högskolepedagogisk kompetensutveckling för professorer och lektorer där detta inte bedömts vid anställning.
I anvisningarna till anställningsordningen anges att undantag från kravet på om pedagogisk kompetens motsvarande 10 veckors högskolepedagogisk utbildning kan ges i det fall det för anställningen anses omedelbart obehövligt. Detta ska då anges i annonsen och den sökande ska genomgå sådan utbildning under de två första åren av anställningen. Som underlag för detta kommer uppgift om vilka som beviljats undantag att levereras i slutet av 2021.
Kartläggning av lärarkapacitet
För verksamhetsåret 2021 önskar KU kartlägga KI:s lärarkapacitet genom följande uppgifter:
Kartläggning av kursansvariga lärare och examinatorer
I excel-filen3 med uppgifter om kurser där institutionen har kursansvar önskar vi att ni fyller i efterfrågade uppgifter om kursansvariga lärare och examinatorer för de kurser där institutionen har kursansvar.
Kursnamn och kurskod:
(Enligt kursplanen, om annan institution är kursansvarig ange vilken) Kursansvarig
lärare
KI-
anställning*
Ämnes- kompetens
Pedagogisk kompetens4 Formell Reell
Ja Nej Delvis Ja Nej Delvis
Examinator KI-
anställning*
Ämnes- kompetens
Pedagogisk kompetens Formell Reell
Ja Nej Delvis Ja Nej Delvis
*i KI-primula
3 Skickas till institutionen under verksamhetsåret, kan göras först när alla kurstillfällesuppgifter finns registrerade.
4 https://suhf.se/app/uploads/2019/03/REK-2016-1-Om-beh%C3%B6righetsgivande- h%C3%B6gskolepedagogisk-utbildning_Dnr-024-16.pdf
Studentinflytande
Handläggare: Lena Atterwall
Högskolelagen och högskoleförordningen anger att studenterna har rätt att utöva inflytande och vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. I detta ingår även
doktorander och utbildning på forskarnivå. Frågor som har betydelse för utbildningen och studenternas situation inkluderar t.ex. budget, resurser och administration.
Om beslut fattas av en grupp personer har studenterna rätt att vara representerade i gruppen. Om beslut fattas eller beredning genomförs av en person (t.ex. prefekt) ska information lämnas och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen.
KI har ett ansvar för att praktiskt underlätta och på andra sätt uppmuntra och medverka till att studenterna engagerar sig och tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Under de senaste åren har ett omfattande arbete genomförts tillsammans med studentkårerna (MF och OF) för att stärka studentinflytandet på alla nivåer.
Uppgifter som ska återrapporteras
• Beskriv och ge exempel på hur ni arbetar för att uppmuntra studenternas delaktighet och engagemang i utvecklingen av utbildningen och
studenternas situation.
• Beskriv och ge exempel på hur ni arbetar för att involvera studenterna i beredning och beslut som rör utbildning och studenternas situation.
• Hur kommuniceras åtgärder som planeras eller genomförs till följd av studenternas synpunkter?
• Hur upplever ni att samverkan med studentkåren (MF och OF, inkl.
sektioner och utskott) och utsedda studentrepresentanter fungerar? Ge gärna exempel på hur samverkan kan utvecklas och förbättras.
Forskningsanknuten utbildning
Handläggare: Charlotte Karlsson Hernandez
En definition av forskningsanknuten utbildning5 har tagits fram och ska användas som vägledande princip för KI:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå.
För en forskningsanknuten utbildning fordras att de som ansvarar för utbildningen även bedriver aktiv forskning av hög kvalitet parallellt med att upprätthålla och utveckla de pedagogiska och administrativa delarna av utbildningsuppdraget och för att stärka detta har ett flertal satsningar genomförts. Utbildningens
forskningsanknytningsmedel består av:
⇒ Forskningsmedel för ledningsuppdrag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utgår till uppdrag som GUA och PD. Medlen ska användas av individen på det sätt som bäst gynnar individens forskningsaktivitet.
⇒ HÅP-fördelade forskningsanknytningsmedel. Fördelas utifrån antal HÅP per institution och ska användas till forskningstid för undervisande lärare.
De medel som avsätts ska används på ett sätt som bidrar till utbildningens forskningsanknytning och för att säkerställa det görs en årlig uppföljning.
Uppgifter som ska återrapporteras
Plan och återrapportering av forskningsmedel för ledningsuppdrag redovisas enligt fastställd mall.
Uppföljning av de HÅP-fördelade forskningsanknytningsmedlen
• Har institutionens strategi för dessa medel ändrats? Beskriv i så fall hur och hur fördelning och uppföljning sker.
• Beskriv och ge exempel på hur resurserna bidragit till att öka utbildningens forskningsanknytning.
• För de personer som erhållit resurser från de HÅP-fördelade forskningsanknytningsmedlen uppge följande:
Namn Akademisk
titel Storlek på resurs (kr)
Vetenskapli g aktivitet inom ramen för forsknings- anknytnings - medel 2021
Plan för kommande året
avseende utbildnings- och forsknings- verksamhet
Uppdrag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beskrivning och omfattning)
5
https://medarbetare.ki.se/sites/default/files/migrate/definition_av_forskningsankuten_utbildning.p df
Pedagogisk utveckling och lärandemiljöer
Handläggare: Philip Malmgren
I enlighet med de visioner och mål som fastställs i Strategi 2030 ska utbild- ningarnas genomförande vara baserade på forskning i undervisning och lärande samt präglas av pedagogiskt nytänkande. Utbildningarna ska också bygga på läraktiviteter som bidrar till att studenter utvecklar sin förmåga att förstå, värdera och använda forskningsprocessen som metod. Detta kräver en ambitiös
pedagogisk utveckling, inte minst vad gäller digitalisering och lärandemiljöer.
Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (KU) har till uppgift att stödja fakultetsnämnden genom beredning, kvalitetskontroll och verkställighet inom området utbildning och det är därför viktigt att följa upp utvecklingen av pedagogik, lärandemiljöer samt information om lärarnas
kompetensutvecklingsbehov.
Uppgifter som ska återrapporteras
• Beskriv och ge exempel på utveckling av digitaliserad pedagogik vid
institutionen. Vilka har varit de största utmaningarna? Vad har fungerat bra?
• Beskriv i vilken utsträckning UoL kunnat bemöta institutionens behov av stöd kring digitalisering av utbildning.
• Beskriv hur lärandemiljöerna (digitala såväl som fysiska) svarar mot de pedagogiska utmaningar och behov som uppstått på grund av covid-19- pandemin (totalt lokalbehov, typ av lokaler, utrustning).
• Beskriv de pedagogiska behov ni ser efter pandemin och hur
lärandemiljöerna (digitala såväl som fysiska) borde utvecklas för att möta framtida behov
Lika villkor
Handläggare: Renita Sörensdotter
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) ska universitet och högskolor arbeta förebyggande med lika villkor. Diskrimineringsgrunderna är: kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning samt ålder. Förebyggande arbete innebär att arbeta aktivt för att förhindra
diskriminering och trakasserier, samt att verka för en inkluderande studiemiljö.
I undervisningen finns två övergripande teman inom lika villkor. Det ena handlar om utbildningens utformning och genomförande. För detta behöver lärarna få möjligheter till pedagogisk utveckling. Är pedagogiken och utbildningen
utformad för att passa studenter med olika behov? Hur tar institutionen hänsyn till studenters olika behov vid utformandet av undervisningen? Har alla samma möjligheter att ta plats och utvecklas? Finns det risk för trakasserier eller
kränkningar under utbildningen? Är det tydligt för studenterna var de kan vända sig för att ta upp eventuella problem?
Det andra perspektivet handlar om utbildningens innehåll. Vad får studenterna lära sig om perspektiv som är relaterade till ojämlikhet och ojämställdhet och hur väl förbereds de för utmaningarna i sina framtida professioner? Det kan
exempelvis handla om kön och makt, hbtq-perspektiv, rasism eller kunskaper om sexuella trakasserier och våld. Särskilt kunskaper om våld är prioriterade, bl.a.
mot bakgrund av att examensordningen ändrades 2018 med krav på att studenterna ska uppvisa kunskap inom detta område.
KI har ett lagstadgat ansvar att arbeta med lika villkor inom detta område och har därmed behov av att följa upp det arbete som sker inom utbildningen. De
uppgifter som återrapporteras kommer att användas för att utveckla och säkerställa det förebyggande arbetet inom likavillkorsområdet.
Uppgifter som ska återrapporteras
• Hur säkerställer institutionerna att lärare har adekvat kompetens för att säkerställa lika villkor i utbildningens innehåll, utformning och
genomförande?
• Hur arbetar ni för att säkerställa att studenterna får den kunskap om kön, makt och lika villkor som krävs för att ge förutsättningar för jämlik vård och omsorg?
• Hur arbetar ni för att identifiera och förebygga risk för diskriminering och trakasserier?
• Hur säkerställer ni att studenterna får kännedom om hur de kan få hjälp och stöd vid upplevd diskriminering och trakasserier?
Hållbar utveckling
Handläggare: Maria Niemi
Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.
Utbildning som bedrivs vid KI ska syfta till att bidra till en förbättrad hälsa för alla vilket är en viktig förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Det är av särskild betydelse att utbildningsverksamheten belyser sambandet mellan hälsa, socioekonomiska faktorer och mänsklig miljöpåverkan.
Studenter som examineras från KI ska under sin utbildning ha arbetat med frågeställningar relaterade till hållbar utveckling och FN:s globala mål. Lärarna behöver undervisa om målen och de underliggande utmaningarna. Studenterna bör också utmanas att utveckla en förmåga att skapa visioner, använda ett kritiskt tänkande, reflektera över sin egen roll för samhällsutvecklingen, tillämpa
systemtänkande, skapa partnerskap och vara beredda att agera.
Länk: https://medarbetare.ki.se/integrering-av-hallbar-utveckling-inom- utbildningen-pa-ki
Länk: https://medarbetare.ki.se/miljo-och-hallbar-utveckling-i-utbildning-pa- grundniva-och-avancerad-niva
Länk till KI:s projekt hållbar utveckling: https://ki.se/om-ki/projekt-ett-ki-for- hallbar-utveckling
Uppgifter som ska återrapporteras
• Beskriv och tydliggör vilka insatser som görs för att integrera hållbar utveckling i undervisningens innehåll, lärandeaktiviteter och examinationer, relaterade till den breda definitionen av hållbar utveckling som återfinns i Högskolelagen (HL 1 kap 5 §).
• Beskriv och ge exempel på vilka nya insatser i institutionens
utbildningsverksamhet som görs för att stärka kompetensen hos lärare att integrera hållbar utveckling i utbildningarna, specifikt.
• Beskriv hur institutionen planerar att fortsätta arbetet med hållbar utveckling samt vilket stöd som behövs för att möjliggöra insatser på institutionsnivå, både på kort och lång sikt
Dimensionering av befintlig utbildning och eventuell nyutveckling
Handläggare: Maria Bengtsson
Utbudsarbetet bygger på information från verksamheten om hur väl dagens utbud är dimensionerat och vilka möjligheter man ser vad gäller eventuell nyutveckling av utbildning. För att samla in verksamhetens syn på vilka förändringar som skulle behövas vad gäller dimensionering av befintlig utbildning och för att få in idéer på ny utbildning ges institutionerna här möjlighet att kommentera detta.
Uppgifterna från denna återrapportering kommer att användas i kommande arbete med utbud och dimensionering. De uppgifter som lämnas i februari 2022 kommer framför allt att ligga till grund för det långsiktiga arbetet med utbudet från och med läsåret 24/25. Vissa mindre anpassningar kan komma att göras i utbudet avseende läsåret 23/24.
Uppgifter som ska återrapporteras
Uppgift om utfall av utbildningsuppdrag tas fram i samband med
årsredovisningen. En uppföljning av utfall för programmen i förhållande till uppdrag kommer att tas fram institutionerna samband med detta och kan ligga till grund för institutionens svar nedan.
Frågor att besvara Nuvarande dimensionering
Utifrån det utbildningsuppdrag som institutionens program och kurser haft 2021 och utfallet för året – hur ser institutionen på omfattningen av nuvarande
uppdrag? Om institutionen föreslår förändringar ska dessa motiveras kortfattat.
Förslag på nyutveckling
Ser institutionen något/några särskilda områden (t.ex. inom Stockholm trio6) där det, utifrån befintlig kompetens och uppskattat behov och efterfrågan, vore motiverat att nyutveckla utbildning?
Vid en eventuell förändring av utbudet framöver kommer institutionen att få möjlighet att komplettera de uppgifter som lämnas här varför svaren ska hållas kortfattade. Det som efterfrågas i första skedet är en kort övergripande
beskrivning som tar upp följande aspekter:
• Syfte och innehåll – en ämnesmässig beskrivning.
• Möjligheter till forskningsanknytning och lärartillgång.
• En uppskattning av arbetsmarknadens efterfrågan och behov samt en beskrivning av trolig målgrupp och intresse från presumtiva studenter.
6Universitetsallians mellan Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet med syfte att stärka utvecklingen i Stockholmsregionen och synliggöra den internationellt framstående forsknings- och utbildningsmiljö som de tre lärosätena tillsammans utgör.
Uppdragsutbildning
Handläggare: Jan Pettersson
KI ska arbeta aktivt med att föra ut forskning och utveckling till samhället. Att anordna uppdragsutbildning för näringsliv, regioner, kommuner och andra parter är en möjlighet att vidareutveckla och expandera den utåtriktade verksamheten.
Uppdragsutbildning ska anordnas inom alla life science-områden där KI:s kompetens kan vara intressant för att bidra till samhällets utveckling och minska steget mellan forskning och klinik/näringsliv. Att anordna uppdragsutbildning ger tillfälle att få in nya perspektiv i sin verksamhet och ger forskare och lärare möjlighet till direkt dialog med verksamheter/kliniker där ny kunskap ska användas.
Genom att anordna uppdragsutbildning ökar också den totala utbildningsvolymen på KI och därmed stärks förutsättningarna för hög kvalitet i
utbildningsverksamheten.
Med utgångspunkt av att ansvaret för kvalitet för uppdragsutbildningar tydligare har flyttats från US ut till institutionerna och att uppdragsutbildning är en viktig del i att tillgodose samhällets utbildningsbehov, men också svårare att långsiktigt planera, är det värdefullt att få en bild av kvalitetssäkring, lärartillgång samt dimensionering.
Uppgifter som ska återrapporteras
• Kan uppdragsutbildning bidra till kvalitetsutvecklingen inom hela utbildningsutbudet och i så fall på vilket sätt?
• Vilka faktorer påverkar möjligheterna att utöka utbudet av uppdragsutbildningar?
• Utöver det stöd som redan finns när det gäller uppdragsutbildning finns det ytterligare några områden där institutionen önskar utveckling av
stödfunktioner?
• Hur kvalitetssäkras icke poänggivande uppdragsutbildning?
Studieavgiftsfinansierad utbildning
Handläggare: Maria Olsson
KI rekryterar högt meriterade internationella studenter till, i nuläget 11 olika globala master- och kandidatprogram. Studenter som kommer utanför EU/EES- länder är studieavgiftsskyldiga och betalar därmed för sin utbildning. Studenterna har angett att främsta anledningen till att de söker sig till KI är KI:s goda
internationella rykte, position i rankinglistor, samt den höga kvaliteteten på utbildningen och möjligheten att fortsätta som PhD.
Internationella betalande studenter har höga förväntningar på både utbildningen och kringservice (ex. stöd -och supportservice såsom utbildningshandläggare, studenthälsa, academic writing support,) och studieavgiften signalerar att studenten köper en tjänst av KI. Utöver HÅPEN överförs även medel för
kvalitetshöjande åtgärder till kursansvariga institutioner på de globala master- och kandidatprogrammen (15 000kr/HST/år).
De studieavgifter som betalas in ska användas till att ge full kostnadstäckning för de studieavgiftsskyldigas utbildning. För att motivera att en del av dessa medel används till kvalitetshöjande åtgärder på kurs och program behöver de följas upp för att säkerställa att de används för avsett ändamål.
Uppgifter som ska återrapporteras
Denna återrapportering berör endast institutioner och program med
studieavgiftsstudenter, dvs. följande institutioner: BioNut, CNS, FyFa, IMM, Labmed, LIME, MBB, MedS, MTC, Neuro, OnkPat, PHS.
Berörda program är: Kandidatprogrammet i biomedicin, Masterprogrammet i biomedicin, Masterprogrammet i bioentreprenörskap, Masterprogrammet i folkhälsovetenskap, Magisterprogrammet i global hälsa, Masterprogrammet i hälsoinformatik, Masterprogrammet i molekylära metoder inom
livsvetenskaperna, Magisterprogrammet i nutritionsvetenskap, Masterprogrammet i toxikologi
• Beskriv hur medel för kvalitetshöjande åtgärder använts för att säkra och höja utbildningskvaliteten på institutionens kurser inom de globala master- och kandidatprogrammen.
Verksamhetsintegrerat lärande, KTC, KUA, KUM
Handläggare: Christina Joos
I Fakultetsnämndens budget för 2021 finns reserverade medel för ”klinisk
utbildning”. Medlen avser stöd till verksamhet knutet till kliniskt träningscentrum (KTC), klinisk utbildningsavdelning (KUA) och klinisk utbildningsmottagning (KUM). Syftet med verksamheten är att stärka den kliniska förankringen av olika vårdutbildningar och att underlätta interprofessionellt lärande. För att stärka den vetenskapliga kopplingen mellan KI och KTC/KUA/KUM erhåller vidare fyra KI- institutioner (KI DS, KI SöS, CLINTEC och MMK) stöd för sitt arbete med att stärka forskningsanknytningen. För att förstå om satsningen av extra medel till ovanstående fyra institutioner ger någon effekt önskar KU svar på nedanstående frågor.
Uppgifter som ska återrapporteras
Denna återrapportering berör endast de institutioner som erhåller extra stöd för sitt arbete med att stärka den vetenskapliga kopplingen mellan KI och
KTC/KUA/KUM, dvs. KI DS, KI SöS, CLINTEC och MMK.
• Hur ser institutionens strategi ut för användning av medlen?
• Hur sker fördelning av medlen ut på institutionen?
• Hur sker uppföljning av användningen av medlen på institutionen?
• Redogör för vilka personer, inklusive deras funktion, som erhållit medel och hur dessa bidragit till att stärka forskningsanknytning.
