Fordonsprogrammet Gy2000;06

Gy2000;06

Fordonsprogrammet

Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer

S K O L V E R K E T

Beställningar till:

Fritzes Kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 91 90 Orderfax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@liber.se Internet: www.fritzes.se

Fordonsprogrammet Upplaga 1

ISBN 91-38-31676-5

Omslagsillustratör: Kari Modén Grafisk formgivning: Pangea design AB

© Skolverket och Fritzes

Tryck: Centraltryckeriet Borås 2000

Innehåll

Inledning 5 Målstyrning 6

Nationella styrdokument 6 Lokala styrdokument 7

Programmålets syfte 8

Programmål

1999:12) 9 Kommentarer till programmålet 11

Samverkan med arbetslivet 12

Fordonsprogrammets struktur 13

Programstruktur i sammandrag 13 Valbara kurser 14

Projektarbete 15 Individuellt val 15

Förarutbildning och körkort 15

Gymnasiepoäng 17 Hur hänger allt ihop? 18

Att tänka programinriktat 19

Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om kurser i gymnasieskolans nationella program 20

Fordonsprogrammet SKOLFS 2000:1 bilaga 1 och 7 20

Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygs­

kriterier för kurser i fordonsprogrammet 24

Kursplaner och betygskriterier 24

Poängplan 153

Inledning

Förändringar i omvärlden leder till att krav ställs på förändringar inom skolan. För att möta dessa krav har de nationella styrdokumen­

ten delvis fatt ett förändrat innehåll jämfört med tidigare. Program­

målen är skrivna på ett annat sätt, med en längre sammanhängande text som tydligare beskriver programmets karaktär och uppbyggnad.

Samtidigt som programmålen och skolans ansvar gjorts tydligare har alla kursplaner bearbetats och moderniserats.

Att ompröva och förändra är själva drivkraften i systemet med mål­

styrning och resultatansvar och något helt nödvändigt i ett samhälle som utvecklas i allt snabbare takt. Kunskapens innehåll och volym påverkas av omvärlden.

Förändringar som påverkar skolan sker på många områden i sam­

hället. Yrkeslivet i dag kräver flexibilitet och nya kompetenser. Grän­

serna mellan olika yrken suddas ut och nya verksamhetsområden uppstår. Den internationella handeln ökar liksom människors rörlig­

het över nationsgränserna. Detta är förändringar som ställer högre krav på språkfärdigheter och kunskaper om andra människors livs­

villkor, politik, kultur och religion. Miljöfrågor har fått en ökad bety­

delse och ingår nu i ett bredare perspektiv kopplat till ekonomiska, sociala och kulturella frågor. Utbildning i miljöfrågor ses som avgö­

rande för att erhålla en hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljö- och utvecklingsfrågor. Den tekniska utveck­

lingen är explosionsartad och vi kan idag bara ana de möjligheter som finns i informationstekniken.

I det här programhäftet finns programmål, kursplaner och betygs­

kriterier för fordonsprogrammet. Utifrån programmet ges också kommentarer till de nationella styrdokumenten, sambandet mellan dem och hur de kan anpassas till verksamheten på skolorna.

Målstyrning

Nationella styrdokument

Skolans kunskapsuppdrag kommer till uttryck i skollag, läroplaner, programmål, kursplaner och betygskriterier. Dessa styrdokument ut­

gör en helhet och skall läsas tillsammans. Kursplanernas mål skall lä­

sas mot bakgrund av läroplan och programmål och de kunskapskva­

liteter som beskrivs i betygskriterierna återfinns i kursplanernas mål.

Styrdokumenten fyller vart och ett för sig en funktion. Tillsammans uttrycker de också en gemensam syn på program och ämnen. Denna grundsyn skall komma till uttryck i undervisningen. Skolan skall ock­

så arbeta i enlighet med de grundläggande värden som finns uttryck­

ta i barnkonventionen och andra internationella överenskommelser.

De nationella styrdokumenten är bindande föreskrifter som måste följas.

• Skollagen är stiftad av riksdagen och innehåller de grundläggande bestämmelserna om utbildningen i alla skolformer och anger ock­

så övergripande mål och riktlinjer för utbildningen.

• Läroplanen fastställs av regeringen och anger skolans värdegrund och grundläggande riktlinjer och mål. Läroplanen är uppdelad i olika huvudområden, t.ex. kunskaper och elevernas ansvar och in­

flytande. För vart och ett av dessa huvudområden anger läropla­

nen mål samt riktlinjer för arbetet. Målen är av två slag, dels mål som skolan skall sträva efter att eleverna når, dels mål som skolan skall se till att alla elever kan uppnå.

• Programmål för varje program fastställs också av regeringen och ger en sammanfattande beskrivning av programmet och förklarar hur detta program skiljer sig från andra. Programmålet är ut­

gångspunkt för planeringen av utbildningen i sin helhet och för planeringen av undervisningen i de enskilda kurserna.

• Kursplanerna fastställs av Skolverket och konkretiserar läroplan och programmål samt anger målen för utbildningen i varje enskilt ämne. För vissa ämnen anger kursplanen vilka mål utbildningen skall sträva mot. För yrkesämnena finns i stället kursmål som har en liknande uppgift. För alla kurser finns dessutom preciserat de

mål som varje elev skall ha uppnått efter avslutad kurs. Samtliga mål är avsedda att anpassas till lokala villkor. Målen är vida och skall inte sätta någon gräns för elevens kunskapsutveckling. Allt för detaljerade mål skulle minska utrymmet för lärarna att fatta beslut både när det gäller undervisningens utformning och be­

dömningen av elevernas kunskaper. Ansvaret för att organisera och genomföra arbetet, t.ex. val av stoff och arbetsmetoder faller på lärare och elever. De lokala förutsättningarna har stor betydel­

se för hur kunskapsmålen konkretiseras och tillämpas.

• Betygskriterierna fastställs av Skolverket och anger kännetecken på de kunskapskvaliteter som skall bedömas för de tre betygsstegen G, VG och MVG. Det betyg eleven får skall avspegla hur väl eleven har tillägnat sig och utvecklat dessa kvaliteter, men också bredden på elevens kunskaper. Betygskriterierna skall läsas tillsammans med Mål att sträva mot respektive Mål för kursen och Mål att uppnå. I det lokala översättningsarbetet skall hänsyn tas till det stoff och de arbetssätt som förekommer på den enskilda skolan.

Lokala styrdokument

De styrdokument som skall finnas på den lokala nivån är skolplanen, den lokala arbetsplanen och den individuella studieplanen.

• Skolplanen konkretiserar statens uppdrag till kommunen att sköta de obligatoriska och frivilliga skolorna. Kommunen bestämmer i skolplanen vilka resurser som skall användas, hur skolan skall or­

ganiseras, hur lokalerna skall se ut, vilken personal som skall fin­

nas och också andra villkor som är avgörande för arbetet så att må­

len kan nås. Kommunen skall i skolplanen visa hur verksamheten skall utvecklas och förändras på kort och lång sikt och hur målen i de nationella måldokumenten skall uppnås i just den kommu­

nen. Kommunen skall också kontinuerligt följa upp och utvärde­

ra skolplanen.

• Den lokala arbetsplanen visar hur den enskilda skolan vill organise­

ra sin verksamhet, reflektera över den, utvärdera den och förändra den. Den skall visa hur mål i de nationella styrdokumenten lik­

som mål i den kommunala skolplanen skall uppnås. En lokal ar­

betsplan skall vara ett levande styrdokument som kontinuerligt följs upp och utvärderas. Rektor ansvarar för att en lokal arbets­

plan upprättas.

• Individuell studieplan skall upprättas för varje elev. I den skall det stå vilket program och vilka kurser eleven valt. Det skall också fram­

gå om eleven följer ett fullständigt, utökat eller reducerat pro­

gram. Den individuella studieplanen skall kontinuerligt följas upp.

Programmålets syfte

För varje gymnasieprogram finns mål som formulerar programmets sammanhållande idé. Programmålet ger en helhetsbild av program­

met ifråga och skall sätta sin prägel på såväl kärnämnen som karaktärs­

ämnen och den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU). Det är också utgångspunkt för planeringen av undervisningen i de olika kurserna.

Programmålet skall garantera att programmets olika delar hänger samman och bildar en helhet. Dess uppgift är att sätta in kurserna i ett sammanhang och markera att kärn- och karaktärsämnen hör ihop.

Det fungerar också som utgångspunkt för planeringen av undervis­

ningen i de olika kurserna.

Samma kärnämneskurser förekommer på alla program. Kurspla­

nerna är desamma, men utformningen av undervisningen kan ske på olika sätt genom att stoff och metod varieras och anpassas till de oli­

ka programmen. A-kursen i engelska, för att ta ett exempel, kommer inte att se likadan ut på fordonsprogrammet som på hotell- och res­

taurangprogrammet eller på samhällsvetenskapsprogrammet. Skälet till detta är att programmen har olika mål.

Sammanfattningsvis kan programmålen sägas ha följande uppgifter:

• tydliggöra helheten och sammanhanget i utbildningen

• ge information till elever och föräldrar om vad de kan förvänta sig av utbildningen

• vara underlag för lärares diskussioner om utbildningen och sam­

ordning av undervisningen

• vara ett redskap vid lärares och elevers gemensamma planering

• utgöra underlag i kommunikationen mellan skola och arbetsliv om bl.a. arbetsplatsförlagd utbildning

• ge handledare på arbetsplatsen förståelse för vad utbildningen syf­

tar till

• vara en utgångspunkt för arbete med kursplaner och utvärdering

I programmålet formuleras alltså själva idén bakom programmet.

Här preciseras också vad skolan ansvarar för att eleverna skall kunna när de fullföljt sin utbildning.

Programmål ^(SKOLFS 1999:12)

FORDONSPROGRAMMET

Syfte

Fordonsprogrammet syftar till att utveckla grundläggande kunskaper för arbete med service och underhåll av fordon och flygmaskiner samt med transporter med hjälp av fordon. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbete och för vidare stu­

dier.

Programmets karaktär och uppbyggnad

Kunskaper i den teknik som krävs för att framföra och underhålla for­

don samt underhålla flygmaskiner är centrala i fordonsprogrammet.

Området präglas av ökande godsmängder och längre transportsträck­

or, en snabb teknisk utveckling, en omfattande internationalisering och en föränderlig lagstiftning som också innebär nya krav på kun­

nande. Utbildningen präglas av dessa förändringar.

Den utveckling som skett i fråga om fordon och flygmaskiner un­

der de senaste decennierna har framförallt inneburit ökad säkerhet, förbättrad ergonomi och en - per enhet räknad - mindre belastning på miljön. Detta har framför allt varit möjligt genom utvecklingen inom elektronik och datorteknik. Den avancerade tekniken ställer stora krav på användarna och på dem som ska utföra service och un­

derhåll på fordon och flygplan. Utbildningen kännetecknas därför av stor teknisk bredd. Utbildningens gemensamma ämnen ger känne­

dom om olika fordons- och flygmaskinskonstruktioner i relation till deras användningsområden samt orienterar om aktuella yrken. Äm­

nena ger även förståelse av fordonets och flygmaskinens roll i sam­

hället.

Inom fordonsbranschen har en stark miljömedvetenhet utvecklats, 4

delvis påskyndat genom skärpt lagstiftning. Alla som utbildas inom området måste få kännedom om fordons påverkan på miljön, både vad gäller material och drivmedel. I utbildning utvecklas förmågan att hantera samhällets krav på återvinning av produkter samt ges kän­

nedom om förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling.

Den ökade användningen av informationsteknik tillsammans med krav på kommunikation gör att datorkunskaper är en förutsättning för att hantera verksamheten på ett effektivt sätt.

Utbildningen förbereder för både nationella och internationella

verksamheter, vilket ställer krav på språkkunskaper och förståelse av andra kulturella mönster. Samverkan mellan kärnämnen och karak­

tärsämnen är en förutsättning för att skapa helhet i utbildningen och för att utveckla den kompetens som fordonsprogrammet syftar till.

Den arbetsplatsförlagda utbildningen är viktig för att eleven skall få mota de reella krav som yrket ställer och förstå den yrkeskultur som råder inom branschen. Arbetsplatsförläggningen bidrar också till utveckling av bland annat servicekänsla, kvalitet i det tekniska ut­

förandet och förståelse av företagandets villkor.

Fordonsprogrammet har fem nationella inriktningar: flygteknik, karosseri, maskin- och lastbilsteknik, personbilsteknik samt transport.

Skolans ansvar

Skolan skall ansvara för att eleverna vidfullföljd utbildning:

• har, beroende på inriktning, kunskaper om arbete med service och underhåll av olika typer av person- och transportfordon eller att' främiförs i^ord^^n,

• har förmåga att enskilt och i arbetslag situationsanpassa tekniker och metoder inom yrkesområdet,

• kan ta ansvar för och påverka verksamhetens utveckling vad gäller kvalitet, effektivitet och miljö,

• har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och för- hållningssätt som rör yrkesutövningen,

• har ett serviceinriktat förhållningssätt och agerande i förhållande till kunder,

• kan kommunicera oå svenska och eneelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier, ...

• kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet,

• har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial ar­

betsmiljö,

• har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur re­

surs* och pnprgihiishallning kam användas inom de verksamheter som iithildiungm béiij^

• har kännedom om de bestämmelser och internationella överens­

kommelser som gäller för området

Kommentarer

till programmålet

Bilens och flygets utveckling har inneburit att många nya yrken vux­

it fram. Idag sysselsätter bilismen cirka fem procent av Sveriges be­

folkning. Fordonsprogrammet utbildar för en rad verksamheter som på något sätt anknyter till fordon, transporter och transportsystem.

Arbetstillfällen finns inom bl.a. tillverkning, försäljning, underhåll och reparation av fordon och flygplan, gods- och persontransporter, vägbygge och trafikövervakning.

Fordonsprogrammets huvudsakliga syfte var länge att utbilda bil­

mekaniker. Numera har programmet inriktningar även mot flygtek­

nik, karosseri, maskin- och lastbilsteknik och transporter.

De branscher programmet i första hand utbildar för är konjunk­

turkänsliga. Men utbildningen ger en bred teknisk kompetens som lämpar sig för yrkesverksamhet även inom andra branscher än motor och transport. Samhället behöver personer som kan utföra service på maskiner, montera portar, reparera truckar, sälja biltillbehör över disk etc.

Samhället är beroende av snabba och effektiva transportsystem.

Men bilismen har också negativa konsekvenser, bl.a. skadar avgasut­

släppen miljön. Eleverna på fordonsprogrammet skall vara medvetna om att miljön är känslig och förberedas för att i sin yrkesutövning ta största möjliga miljöhänsyn.

Den som arbetar på en verkstad skall inte bara vara en duktig repa­

ratör. Han skall dessutom ha kunskaper om hur och varför fel kan uppstå. Utbildningen ger eleverna tillfälle att träna förmågan att lösa problem och se samband mellan orsak och verkan.

Möten med kunder och uppdragsgivare förutsätter god förmåga att kommunicera, framför allt muntligt. Den som arbetar med service måste till exempel kunna förklara komplicerade tekniska samman­

hang så att kunden förstår.

Språkkunskaper är viktiga av flera skäl. Alla verkstadshandböcker är inte översatta till svenska och informationsmaterial är ofta bara tillgängligt på engelska. Transportuppdrag utanför landets gränser

kräver också förmåga att kommunicera på andra språk än svenska.

För att möta behovet av språkkunskaper finns det möjlighet att välja kurser i moderna språk bland fordonsprogrammets valbara kurser.

För att vara behörig till kursen Internationella godstransporter i äm­

net transportteknik måste eleven ha läst ett modernt språk - tyska.

Grundläggande datorkunskaper och förmåga att hantera internet är nödvändiga kompetenser inom de flesta samhällssektorer. Detta gäller inte minst för de branscher fordonsprogrammet utbildar för.

Många funktioner i dessa branscher är datoriserade.

Samverkan med arbetslivet

Utbildningen i skolan och den arbetsplatsförlagda utbildningen ut­

gör tillsammans en helhet som motsvarar programmets mål. På for­

donsprogrammet omfattar APU minst 15 veckor.

Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen är viktig för att kny­

ta ihop teori och praktik. Elevens erfarenhet från arbetsplatsen kan på olika sätt utnyttjas i skolan och vice versa. Genom att uppleva en arbetsplats från insidan lär sig eleven något om hur miljön kan se ut, vilka krav som ställs och vad arbetet innebär. Det kan också bli lätta­

re att göra sitt yrkesval. APU ger en möjlighet att jämföra verklighe­

ten med det man lärt sig i klassrummet. För somliga elever blir APU en språngbräda ut i yrkeslivet, t.ex. genom att kontakter skapas.

Eleven som kommer till sin APU-plats ska veta vad som förväntas av honom eller henne. På motsvarande sätt måste handledaren på ar­

betsplatsen vara klar över vilken roll APU spelar i utbildningen och vad eleven ska fa ut av tiden i arbetslivet. Fungerande APU förutsät­

ter en dialog mellan skola och arbetsliv. Samverkan kan se ut på oli­

ka sätt, exempelvis genom yrkesråd eller programråd. Det väsentliga är att företrädare för arbetslivet far tid och tillfälle att diskutera den arbetsplatsförlagda utbildningens mål och utformning tillsammans med lärar- och elevrepresentanter. När dialogen fungerar medför den vinster för alla parter. För både elever och handledare är det viktigt att läraren besöker APU-platsen för att på olika sätt ge sitt stöd.

Fordonsprogrammets struktur

Fordonsprogrammet

Kärnämnen 750 Karaktärsämnen Gemensamma

100 Inriktning

Personbilsteknik 500

Valbara kurser 300-650 Ind kurser 500 Personbilsservice 50 Kurser inom t.ex. val

Ind val

Svenska/

Svenska som

Arbetsmiljö och säkerhet 50

p r 0

Hydrauliska bromssystem Chassikomponenter Ottomotor och drivlina

150 100 200

följande ämnen kan erbjudas:

300

andraspråk A+B 200

Datorkunskap 50 j

Inriktning Maskin-och

Anläggnings­

maskinteknik Engelska A 100

Fordonskännedom 50 e k

lastbilsteknik Tunga fordon

200 100

Anläggningsteknik Buss- och lastbilsteknik Matematik A 100

t Fordonsel B 50 Elektronik Estetisk verksamhet

Idrott och hälsa A 50 100

Fordonsel A 50 Lödning och skärning A 50 Elektroniksystem Estetisk verksamhet

Idrott och hälsa A 50 100

Fordonsteknik grundkurs 50

r b

Inriktning Transport Tunga fordon

300 100

Flygyrkesteknik Fordonsteknik Handel Naturkunskap A 50 Fordon och

samhälle 50

e Transportfordon-grundkurs 150

Logistik A 50

Karosseriteknik Lackeringsteknik Fordon och

samhälle 50 t Maskinteknik

Religionskunskap A 50

Fordonsvård och e Inriktning Karosseri Karosserikonstruktioner

300 150

Moderna språk Personbilsteknik Samhällskunskap A 100 service

Hydraulik och pneumatik Projekt och

100

Riktningsteknik A Plastreparationer

100 50

Psykologi Svetsteknik service

Hydraulik och pneumatik Projekt och

50 Inriktning Flygteknik Flygplanslära Gasturbinmotorer

550 150 100

T ransportteknik Kurser som skall erbjudas:

företagande 50 Flygkolvmotorer 100 Flygteknisk underhållstekn.200

Engelska B 100 Matematik B 50 Föreskrifter om vilka kurser som ingår i programmet finns i SKOLFS 2000:1

Programstrukturen för fordonsprogrammet visar programmets olika delar. Bestämmelsen återfinns i SKOLFS 2000:1 bil. 7 (se sid. 20).

Översikten ger en bild av programmets uppbyggnad, men visar inte i vilken ordning kurserna skall läsas. Här framgår vilka kurser som är obligatoriska för alla elever. Utöver kärnämnena, som är desamma på alla program, är de gemensamma kurserna obligatoriska. De gemen-

Fordonsprogrammets struktur 13

samma kurserna ger en bred generell grund för programmet. Här finns t.ex. kursen Fordon och samhälle, som behandlar bilismen ur ett samhällsperspektiv.

Fordonsprogrammet har fem nationella inriktningar: flygteknik, karosseri, maskin- och lastbilsteknik, personbilsteknik och transport.

Att inriktningen flygteknik finns på fordonsprogrammet beror på att man förr hade en gemensam teknik som användes av både flyg­

plan och fordon. Flygets förfinade teknik har dock medfört att det idag ställs större krav på kunskaper inom bl.a. elektronik. Inriktning­

en leder ofta till fortsatta studier till exempelvis flygteknikerkompe­

tens.

Inriktningen karosseri utbildar för reparation av exempelvis krock- skadade fordon. Lackering är inte längre en del av denna inriktning, men kan anordnas som en lokal inriktning.

Inriktningen maskin- och lastbilsteknik utbildar för underhåll av tunga fordon som lastbilar, bussar och maskiner.

Inriktningen personbilsteknik utbildar för underhåll av personbilar.

Inriktningen transport utbildar för transport och hantering av gods med hjälp av fordon.

Valbara kurser

Hur utrymmet valbara kurser ska användas förklaras i Skolverkets Allmänna råd om valbara kurser som återfinns i SKOLFS 2000:1 bil.

7. (Se sidan 20.)

15 kap. 17 § gymnasieförordningen (1992:394) anges att eleverna skall erbjudas ett allsidigt urval av valbara kurser och att styrelsen för utbildning­

en beslutar om vilka valbara kurser som skall erbjudas inom respektive na­

tionellt program. Av 1 kap. 2 § samma förordningföljer att en valbar kurs skall vara förenlig med programmålen. Här meddelar Skolverket allmänna råd om hur det valbara utrymmet kan utnyttjas.

Det valbara utrymmet kan utnyttjas på flera olika sätt för att tillgodose kravet på breddning ochfördjupning. En möjlighet är att skapa kurspaket el­

ler profileringar som man låter eleverna välja mellan. En annan möjlighet är att låta eleverfritt välja från ett urval av kurser. Kombinationer av kurspa­

ket och fritt valda kurser kan också tänkas.

Nedanstående uppräkning av valbara kurser* är endast exempel på kur­

ser som passar som valbara. Det finns både andra nationella kurser och lo­

kala kurser som också kan vara lämpliga. Generellt gäller att de kurser som förekommer i inriktningarna på ett visst program bör vara valbaraför elever som går på andra inriktningar inom samma program.

* Se sidan 22.

Fordonsprogrammet kan utformas på olika sätt beroende på hur de valbara kurserna används.

Inom inriktningen transport kan kursen Hjullastare i ämnet an­

läggningsmaskinteknik passa den som vill skaffa sig kunskaper om maskinell godshantering. Kurserna Arbete på väg i ämnet anlägg­

ningsmaskinteknik och Ballast i ämnet anläggningsteknik kan vara lämpliga for elever som vill inrikta sig mot området anläggnings­

transporter.

Inriktningen karosseri rymmer inte längre några kurser i lackering.

Däremot kan en enskild skola, med hjälp av valbara kurser, forma en lokal inriktning mot lackering.

Valbara kurser finns också inom t.ex. ämnena moderna språk och psykologi. Kursen Internationella godstransporter förutsätter kun­

skaper i tyska.

Kurserna Engelska B och Matematik B skall erbjudas alla elever på programmet.

Den stora möjligheten att välja inriktning och kurser är ett led i strävan att öka elevernas trivsel och motivation. Valfriheten lägger ett ansvar på skolan att se till att eleverna väljer sådana kurskombinatio­

ner att programmålet uppfylls.

Projektarbete

Varje program innehåller också ett projektarbete. Det innebär att ele­

ven utför ett större självständigt arbete inom ett kunskapsområde som ligger inom programmålets ram. Projektarbetet skall utveckla elevens förmåga att ta ansvar för hela processen från idé och plane­

ring till färdig produkt. Bedömningen skall baseras på elevens insats och kunskapsutveckling under hela projektarbetet, inte bara på slut­

produkten.

Individuellt val

Utöver de valbara kurserna gör eleven ett individuellt val. Här är det tillåtet att utan hänsyn till programmålet välja bland de kurser som finns i kommunen.

Förarutbildning och körkort

För förarutbildning inom gymnasieskolan gäller särskilda regler som varje skola måste informera sig om. Av Skolverkets föreskrifter fram­

går vilka kurser som skall kombineras för att förarutbildningen skall bli fullständig.

Ett mål på inriktningen Transport är att eleven minst skall fa kör-

kort klass B och C. I god tid måste därför eleven skaffa sig ett kör­

kortstillstånd, lägst grupp 2, som visar att han eller hon uppfyller vis­

sa fastslagna medicinska och sociala krav.

Elever som inte får detta tillstånd kan, om kommunen erbjuder de kurser som krävs, välja en kurskombination som leder mot gods- och terminalhantering.

För att eleven ska examineras och fa sitt körkort måste han eller hon ha läst de kurser som Vägverket och Skolverket föreskriver.

Följande kurser krävs för att fa körkort klass B och C:

• Fordon och samhälle samt Fordonskännedom inom ämnet for­

donskunskap

• Fordonsvård och service samt Tunga fordon inom ämnet fordons­

teknik.

• Transportfordon grundkurs, Godshantering A och Distributions­

transporter i ämnet transportteknik

För att få körkort klass CE krävs dessutom kursen Fordonskombina­

tioner i ämnet transportteknik.

För traktorkort krävs endast körkortstillstånd för traktor och kur­

sen Transportfordon grundkurs.

För halkutbildning gäller Vägverkets föreskrifter om bl.a. godkänd trafikövningsplats.

För att lärare i gymnasieskolan ska kunna examinera för körkort (traktor, B, C och CE) måste läraren vara förordnad som förarpröva- re och eleven ha erforderligt körkortstillstånd. Vägverket ger förord­

nandet efter samråd med Skolverket. Särskilda regler finns för vilka krav som skall ställas på läraren. Om läraren inte är förordnad som förarprövare sker examination hos Vägverket, vilket kan innebära väntetid och kostnad.

Om utbildningen lagts ut på entreprenad gäller särskilda regler för de lärare som förordnas som förarprövare.

För övningskörning i gymnasieskola gäller särskilda bestämmelser i körkortsförordningen.

Gymnasiepoäng

Gymnasiepoängen visar omfattningen av en kurs. En fullständig ut­

bildning på ett nationellt eller specialutformat program omfattar 2 500 poäng. Den normala studietiden är tre år, eller ca 100 veckor, vilket innebär 25 poäng per vecka. En veckas heltidsstudier motsva­

rar således i genomsnitt 25 gymnasiepoäng. Detta har varit utgångs­

punkt när kurserna poängsatts. Poängen är alltså inte en beräkning av undervisningstiden. En och samma kurs kan t.ex. ha helt olika un­

dervisningstid på olika program.

För att eleverna skall säkras en miniminivå av lärarledd undervis­

ning finns det en garanterad undervisningstid. Den garanterade un­

dervisningstiden är 2 150 undervisningstimmar om 60 minuter för elever på det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet samt samhällsvetenskapsprogrammet och 2 370 undervisningstim­

mar för övriga program. Hur undervisningstiden fördelas på ämnen och kurser svarar skolhuvudmannen för.

Olika elever behöver olika lång tid på sig för att nå kursernas ut­

bildningsmål. Studierna behöver därför organiseras på olika sätt för olika elever. Det är skolhuvudmannens ansvar att ge sådana förut­

sättningar att alla elever når upp till målen i kurserna.

Skolhuvudmannen skall också kunna redovisa hur varje elev har erbjudits sin garanterade undervisningstid. Av den individuella studie­

planen skall framgå hur elevens garanterade undervisningstid förde­

las.

I gymnasieförordningen finns en definition av undervisningstid. Där sägs att undervisningstid är tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under en lärares led­

ning.

Hur hänger allt ihop?

Programmålet signalerar att det finns en särskild tanke med program­

met och att denna grundläggande tanke ska märkas i programmets samtliga kurser. Eleverna ska uppfatta sin utbildning som en helhet.

Men programmålet väcker frågor: Vad innebär det konkret? Hur gör man for att uppnå det?

Färdiga svar på sådana frågor finns inte. Lärare och elever måste göra en egen tolkning av programmålet, för att komma fram till hur man skall uppnå det. Inom ramen för programmålet har den enskil­

da skolan full frihet att bestämma hur de nationella målen skall upp­

nås. Det lokala friutrymmet lämnar plats för diskussion kring frågor som programmålen väcker.

För att utbildningen i landet ska vara likvärdig anger riksdagen, re­

geringen och Skolverket mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Det gäller sedan för varje skola att genom analys, reflektion och diskus­

sion komma fram till vilket stoff och arbetssätt som passar bäst. Det­

ta är en process som staten inte lägger sig i, utan som överlämnas till rektor, lärare och elever.

Det är varje skolas skyldighet att inom läroplanens ram se till att eleverna får så god utbildning som möjligt. Verksamheten kan se oli­

ka ut från skola till skola, men skall alltid återspegla läroplanens in­

tentioner. De grundläggande värden och kvaliteter som läroplanen uttrycker skall prägla hela kedjan av styrdokument, dvs. programmål, kursplaner och betygskriterier.

Betygskriterierna kräver ett lokalt översättningsarbete. Kriterierna anger kunskapskvaliteter på olika nivåer. Det högre betygssteget om­

fattar också kunskapskraven som anges för det lägre. Därför är krite­

rierna ofta färre på högre nivåer.

Kursplanen anger vilka mål undervisningen skall sträva mot och vilka mål en elev minst skall ha uppnått för att bli godkänd. Några förkunskapskrav anges inte längre i kursplanerna. Istället framhålls vilka kunskaper de olika kurserna bygger på. Det avgörande är att ele­

verna har dessa kunskaper, inte på vilket sätt kunskaperna har in­

hämtats.

Amnestexterna beskriver ämnets karaktär och diskuterar hur äm­

net är kopplat till läroplan och programmål. Här anges också vilka

kurser som ingår i ämnet. När det gäller kärnämnena har fler kurser än tidigare försetts med Mål att sträva mot. Även yrkesämnena pre­

senteras med texter om ämnets syfte, karaktär och uppbyggnad. Am- nestexterna fungerar som vägledning och redskap när lärare och ele­

ver planerar undervisningen. Det förutsätter att varje skola gör sin egen tolkning av texterna. Mål att sträva mot visar vilka kunskaper som eleven ska utveckla, dock utan att ange något tak för utveckling­

en.

Att tänka programinriktat

För att programmet ska fungera som en helhet behöver lärarna sam­

arbeta över ämnesgränserna. Kärnämnen och karaktärsämnen ska sträva åt samma håll. Det gäller att tänka programinriktat snarare än ämnesinriktat, då känns undervisningen meningsfull för eleven. Det är viktigt att kärnämnesläraren varierar sina kurser med målet för re­

spektive program i åtanke. Både i programmålen och i kärnämnenas kursplaner finns det mål som säger att elevens studieinriktning skall påverka utformningen av kärnämneskurserna. Karaktärsämneslära­

ren, å sin sida, måste visa på vilka möjligheter till samverkan som finns. Viktigt är att skolan ger de organisatoriska förutsättningarna.

Det finns olika sätt att integrera kärnämnen och karaktärsämnen.

Populärt brukar man tala om infärgning. Man låter då karaktärsäm­

nen bidra med innehåll till undervisningen i kärnämnen. På for­

donsprogrammet är det möjligt att i engelska och matematik hämta exempel ur elevernas framtida bransch. Mycket av det praktiska yr­

keskunnandet bygger på kunskaper i matematik. En arbetsuppgift på fordonsprogrammet kan innebära att eleverna beräknar tidsåtgång och kostnad för ett visst uppdrag samt att de skriftligt dokumenterar sitt arbete. Många kurser, liksom APU, lämpar sig för samarbete med bl.a. svenska och samhällskunskap.

Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om kurser i gymnasieskolans nationella program

Fordonsprogrammet (FP) SKOLFS 2000:1

och 7

Kärnämneskurser 750 gymnasiepoäng

Ämne Kurs Kurskod Poäng

Svenska/ Svenska A SV1201 100

Svenska B SV1202 100

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk A SVA1201 100 Svenska som andraspråk B SVA1202 100

Engelska Engelska A EN1201 100

Matematik Matematik A MA1201 100

Idrott och hälsa Idrott och hälsa A IDH1201 100

Samhällskunskap Samhällskunskap A SH1201 100

Religionskunskap Religionskunskap A RE1201 50

Naturkunskap Naturkunskap A NK1201 50

Estetisk verksamhet Estetisk verksamhet ESV1201 50

Gemensamma karaktärsämneskurser 500 gymnasiepoäng

Ämne Kurs Kurskod Poäng

Arbetsliv Arbetsmiljö och säkerhet ARL1201 50

Projekt och företagande ARL1202 50

Datoranvändning Datorkunskap DAA1201 50

Fordonskunskap Fordon och samhälle FOK1201 50

Fordonskännedom FOK1202 50

Fordonsteknik Fordonsel A FOR1203 50

Fordonsteknik grundkurs FOR1206 50 Fordonsvård och service FOR1207 100 Hydraulik och pneumatik FOR1209 50

Gemensamma kurser i inriktningarna Flygteknik 550 gymnasiepoäng (FPFC)

Ämne Kurs Kurskod Poäng

Flygyrkesteknik Flygkolvmotorer FYT1206 100

Flygplanslära FYT1207 150

Flygteknisk underhållsteknik FYT1210 200

Gasturbinmotorer FYT1211 100

Karosseri 300 gymnasiepoäng (FPKA)

Ämne Kurs

Karosseriteknik Karosserikonstruktioner Riktningsteknik A Lackeringsteknik Plastreparation

Kurskod Poäng KATE1202 150 KATE1206 100 LAC1211 50

Maskin- och lastbilsteknik 200 gymnasiepoäng (FPMA)

Ämne Kurs Kurskod Poäng

Fordonsteknik Fordonsel B FOR1204 50

Tunga fordon FOR1210 100

Svetsteknik Lödning och skärning A SVST1206 50

Personbilsteknik 500 gymnasiepoäng (FPPB)

Ämne Kurs

Personbilsteknik Chassikomponenter

Hydrauliska bromssystem Ottomotor och drivlina Personbilsservice

Kurskod Poäng PBTE1202 100 PBTE1205 150 PBTE1206 200 PBTE1207 50

Transport 300 gymnasiepoäng (FPTS)

Ämne Kurs Kurskod Poäng

Fordonsteknik Tunga fordon FOR1210 100

Transportteknik Logistik A TRTEi2ii 50

Transportfordon - grundkurs TRTE1216 150

Kurser som skall erbjudas inom utrymmet för valbara kurser

Ämne Engelska Matematik

Kurs Engelska B Matematik B

Kurskod Poäng EN1202 100 MA1202 50

Allmänna råd om valbara kurser 300-650 gymnasiepoäng

I 5 kap. 17 § gymnasieförordningen (1992:394) anges att eleverna skall erbjudas ett allsidigt urval av valbara kurser och att styrelsen för utbildningen beslutar om vilka valbara kurser som skall erbjudas inom respektive nationellt program. Av 1 kap. 2 § samma förordning följer att en valbar kurs skall vara förenlig med programmålen. Här meddelar Skolverket allmänna råd om hur det valbara utrymmet kan utnyttjas.

Det valbara utrymmet kan utnyttjas på flera olika sätt för att till-

godose kravet på breddning och fördjupning. En möjlighet är att ska­

pa kurspaket eller profileringar som man låter eleverna välja mellan.

En annan möjlighet är att låta elever fritt välja från ett urval av kurser.

Kombinationer av kurspaket och fritt valda kurser kan också tänkas.

Nedanstående uppräkning av kurser är endast exempel på kurser som passar som valbara. Det finns både andra nationella kurser och lokala kurser som också kan vara lämpliga. Generellt gäller att de kur­

ser som förekommer i inriktningarna på ett visst program bör vara valbara för elever som går på andra inriktningar inom samma pro­

gram.

Exempel på kurser som kan erbjudas inom utrymmet för valbara kurser

Ämne Kurs Kurskod Poäng

Anläggningsmaskinteknik Arbete på väg AMT1201 50

Hjullastare AMT1204 150

Anläggningsteknik Ballastkunskap ATE1212 50

Buss- och lastbilsteknik Broms- och hjälpsystem BULT1201 100 Buss- och lastbilsservice BULT1203 200 Drivlina - buss och lastbil BULT1202 150 Systemteknik - buss och lastbil BULT1204 100

Elektronik Digitalteknik A ENK1203 50

Elektroniksystem Fordonselektronik A ENSY1206 100

Fordonselektronik B ENSY1207 100

Fordonselektronik C ENSY1208 50

Flygyrkesteknik Aerodynamik FYT1201 50

Ellära för flygmekaniker A FYT1202 50 Eliära för flygmekaniker B FYT1203 100

Flygelektronik FYT1204 50

Flyginstrument FYT1205 100

Flygteknisk fysik FYT1208 100

Helikopterlära FYT1212 100

Materiallära och komponentkunskap FYT1213 100

Fordonsteknik Dieselmotor - tunga fordon FOR1201 150

Eldrivna fordon FOR1202 SO

Grundläggande fordonselektronik FOR1205 100 Hydraulik - tunga fordon FOR1208 150

Handel Försäljning och service HNDL1203 5°

Personlig försäljning HNDL1209 50 Praktisk marknadsföring A HNDL1210 50

Karosseriteknik Karosseri och inredning KATE1201 100

Luftkonditionering KATE1203 50

Riktbänkssystem A KATE1204 200

Riktbänkssystem B KATE1205 200

Riktningsteknik B KATE1207 150

Skadebesiktning KATE1208 50

Skarvningsteknik A KATE1209 100

Skarvningsteknik B KATE1210 100

Lackeringsteknik Dekorationslackering LAC1201 50

Ämne

Maskinteknik

Moderna språk Personbilsteknik

Psykologi Svetsteknik

Transportteknik

Kurs Kurskod Poäng

Fordonslackering A LAC1202 100

Fordonslackering B LAC1203 150

Fordonslackering C LAC1204 150

Färglära A LAC1205 5°

Färglära B LAC1206 50

Lackering tunga fordon A LAG207 200 Lackering tunga fordon B LAC1208 100

Lackeringssystem LAC1209 150

Lackeringsutrustning LAC1210 150

Rekonditionering LAC1212 50

Sprutlackering LAC1213 150

Arbetsmaskiner service MTK1203 200

Bromssystem MTK1201 100

Drivlina arbetsmaskiner MTK1202 150 Lantbruksmaskiner service MTK1204 200 Skogsmaskiner service MTK1205 200

Småmaskiner service MTK1206 50

Systemteknik arbetsmaskiner MTK1208 100

Truckar service MTK1207 200

Moderna språk, steg 1 MSPR1201 100

Automatisk växellåda PBTE1201 50

Dieselmotor personbil PBTE1203 100

Fordonskontroll PBTE1204 50

Systemteknik ottomotor PBTEi2o8 150

Säkerhetssystem PBTE1209 5°

Teknisk psykologi PSi203 50

MIG/MAG-svetsning A1 SVST1215 50

MIG/MAG-svetsning A2 SVST1216 50

Svetsmetoder grundkurs SVST1221 50 Anläggningstransporter TRTE1201 50 Distributionstransporter TRTE1202 150

Farligt gods TRTE1219 50

Flyggods TRTE1203 100

Fordonskombinationer TRTE1204 100

Fordonsmonterad kran TRTE1205 50

Godshantering A TRTEi2o6 100

Godshantering B TRTE1207 100

Hamn- och terminalarbete TRTE1209 200 Internationella godstransporter TRTE1208 100 Kyl-, frys- och värmetransporter TRTEi2io 50

Logistik B TRTE1212 50

Miljötransporter TRTE1213 50

Skogstransporter TRTE1214 100

Tank- och bulktransporter TRTE1215 50

Truck A TRTE1217 5°

Truck B TRTEi2i8 100

Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskrite­

rier för kurser i fordons­

programmet

KURSPLANER OCH BETYGSKRITERIER

Arbetsliv 26 Idrott och hälsa 75

Arbetsmiljö och säkerhet 27 Idrott och hälsa A 77 Projekt och företagande 29

Karosseriteknik 79 Datoranvändning 31 Karosserikonstruktioner 81

Datorkunskap 32 Riktningsteknik A 83

Engelska 34 Lackeringsteknik 85

Engelska A 37 Plastreparation 87

Engelska B 40

Matematik 89 Estetisk verksamhet 43 Matematik A 93 Estetisk verksamhet 44 Matematik B 96

Flygyrkesteknik 46 Naturkunskap 99

Flygkolvmotorer 48 Naturkunskap A 101 Flygplanslära 50

Flygteknisk underhållsteknik 52 Personbilsteknik 103

Gasturbinmotorer 54 Chassikomponenter 105 Hydrauliska bromssystem 107

Fordonskunskap 56 Ottomotor och drivlina 109 Fordon och samhälle 57 Personbilsservice 111 Fordonskännedom 59

Religionskunskap 113 Fordonsteknik 61 Religionskunskap A 116 FordonselA 63

Fordonsel B 65 Samhällskunskap 118

Fordonsteknik grundkurs 67 Samhällskunskap A 121 Fordonsvård och service 69

Hydraulikoch pneumatik 71 Tunga fordon 73

Svenska 123 Svetsteknik 143

Svenska A 128 Lödning och skärning A 145

Svenska B 130

Transportteknik 147 Svenska som Logistik A 149

andraspråk 133 Transportfordon grundkurs 151 Svenska som andraspråk A 137

Svenska som andraspråk B 140 Valbara kurser finns på bifogade cd-rom

Ämnen

• Ämne: Arbetsliv

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet arbetsliv syftar till att ge kunskaper om arbets­

liv och arbetsmiljö samt till att skapa förståelse för arbetsmiljöns be­

tydelse för individens, företagets och samhällets utveckling. Ämnet syftar även till att ge goda förutsättningar för att aktivt kunna påverka och skapa bra arbetsförhållanden. Utbildningen syftar också till att stimulera intresset för entreprenörskap, företagande och projekt som arbetsform samt till att skapa beredskap inför ett föränderligt arbetsliv.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

De snabba förändringarna i näringsliv och samhälle ställer allt större krav på individernas förmåga till omställning, förnyelse och utveck­

ling. Arbetsmarknaden går mot förändrade arbetsorganisationer och ökad förekomst av entreprenörskap. Långa, trygga anställningsför­

hållanden ersätts av projektanställning, eget företagande och kombi­

nationer av olika anställningsformer. För att förstå förändringar i om­

världen och kunna sätta dessa i relation till den egna situationen krävs kunskaper. Kunskaper som kan omsättas till praktisk handling och som skapar tilltro till den egna förmågan ger goda förutsättning­

ar för att påverka arbetssituationen och för att tillsammans med and­

ra utveckla bra arbetsförhållanden.

I ämnet arbetsliv ingår kurserna Arbetsmiljö och säkerhet samt Projekt och företagande. Kurserna bygger inte på varandra utan kan läsas var för sig. De kan integreras med varandra och med andra kurser inom programmet.

Kursen Arbetsmiljö och säkerhet behandlar arbetsmiljö och arbets­

miljöns betydelse, liksom vikten av att förebygga psykisk och fysisk ohälsa. I kursen ingår även frågor om säkerhet och hur man förebyg­

ger person- och egendomsskador samt om vad som inte är tillåtet att utföra och vilka risker som finns i samband med elarbete och elut­

rustning. Kursen förekommer som gemensam eller valbar kurs inom samtliga program med yrkesämnen.

Kursen Projekt och företagande behandlar projekt som arbetsform för utveckling och förnyelse inom arbetslivet. Kursen tar även upp en­

treprenörskap och företagande samt former för kontakter med före­

tag, myndigheter och organisationer. I kursen ingår även hur projekt planeras, finansieras och marknadsförs samt möjlighet till erfarenhet av verksamhet i företagsform. Kursen förekommer som gemensam eller valbar kurs inom samtliga program med yrkesämnen.

• Ämne: Arbetsliv

Kurs: Arbetsmiljö och säkerhet Kurskod: ARL1201

Poäng: 50

Mål

Mål för kursen

Kursen skall ge kunskaper om lagar och bestämmelser om arbetsmil­

jö och säkerhet med inriktning mot valt verksamhetsområde. Kursen skall även ge förståelse för arbetsmiljöns betydelse for individ, före­

tag och samhälle. Kursen skall ge kunskaper om hur man kan påver­

ka sin egen och andras arbetsmiljö för att förhindra psykisk och fysisk ohälsa och hur man medverkar till att skapa goda arbetsförhållanden.

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall

ha kunskap om hur sociala kontakter, samarbete, inflytande och personlig utveckling påverkar människors hälsa och arbetsförmåga ha kunskap om hur fysisk och psykisk arbetsmiljö och arbetsorga­

nisation har betydelse för individ, företag och samhälle

kunna vidta åtgärder vid olycksfall och förstå betydelsen av före­

byggande åtgärder och rehabilitering

kunna utföra vissa enkla elarbeten och kunna arbeta på ett ur el- säkerhet lämpligt sätt inom valt verksamhetsområde

ha grundläggande kunskaper om brand- och brandbekämpning känna till och kunna tillämpa lagar och bestämmelser om arbets­

miljö och säkerhet.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på faktorer som påverkar arbetsmiljö och hälsa samt tillämpar lagar och bestämmelser om arbetsmiljö och säkerhet i sitt arbete.

Eleven bedömer risker för olycksfall, brand och arbetsskador samt medverkar aktivt till god och säker arbetsmiljö.

Eleven utför med handledning vissa enkla elarbeten och tilläm­

par regler om elsäkerhet.

Eleven utför första hjälpen vid ett fingerat olycksfall.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven beskriver arbetsmiljöns betydelse för hälsa och arbets­

förmåga och diskuterar olika förslag på hur arbetsmiljö och sä­

kerhet kan förbättras.

Eleven medverkar aktivt till att skapa och utveckla goda arbets­

förhållanden.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven beskriver och bedömer en fysisk och psykosocial arbets­

miljö samt föreslår förbättringar och motiverar sina ställnings­

taganden.

Eleven beskriver samband mellan arbetsorganisation och psy­

kisk hälsa samt bedömer en fysisk och psykosocial arbetsmiljö och föreslår förbättringar.

• Ämne: Arbetsliv

Kurs: Projekt och företagande Kurskod: ARL1202

Poäng: 50

Mål

Mål för kursen

Kursen skall stimulera intresset för och ge kunskaper om entrepre- nörskap, företagande och om projekt som arbetsform. Kursen skall ge erfarenhet av att arbeta i projekt utifrån en verksamhets- eller af­

färsidé och av att söka kunskap genom kontakter med företag, myn­

digheter och organisationer.

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall

ha grundläggande kunskaper om entreprenörskap och projekt som medel för utveckling

kunna planera, genomföra, dokumentera, redovisa och utvärdera projekt

kunna ge förslag till finansiering och marknadsföring av projekt kunna söka, bedöma och använda information från organisatio­

ner, myndigheter och företag

ha utvecklat sin förmåga att skapa ett effektivt arbetsklimat och kunna samarbeta

förstå ekonomiska sammanhang och kunna utföra enkel ekono­

misk planering inom valt verksamhetsområde

känna till grundläggande villkor för företagande inom valt verk­

samhetsområde.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven planerar och genomför ett projekt inom valt verksam­

hetsområde.

Eleven använder olika källor och hjälpmedel för information och dokumentation.

Eleven beskriver villkor för företagande, entreprenörskap och projekt som arbetsform.

Eleven ger exempel på ekonomiska sammanhang och ger med viss handledning förslag till marknadsföring och ekonomisk planering inom området.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven planerar, utför och utvärderar ett projekt utifrån en verk- samhets- eller affärsidé med hänsyn till dess ekonomiska aspek­

ter.

Eleven hämtar och bedömer den information från organisatio­

ner, myndigheter och andra kontakter som krävs för arbetsupp­

giften.

Eleven resonerar kring entreprenörskap och dess betydelse för företagande som medel för utveckling.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven beskriver olika problem och möjligheter i samband med projekt och företag inom verksamhetsområdet samt föreslår och motiverar lösningar.

Eleven diskuterar åtgärder som bidrar aktivt till ett effektivt ar­

betsklimat.

• Ämne: Datoranvändning

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet datoranvändning syftar till att ge förutsätt­

ningar för att använda programvaror och datorutrustning i olika ty­

per av arbetsuppgifter inom vald studieinriktning såväl i kärnämnen som i karaktärsämnen. Ämnet syftar till att utveckla förmågan att an­

vända IT som hjälpmedel för ett aktivt kunskapssökande och utfor­

skande arbetssätt. Ämnet syftar också till att ge kunskap om hur da­

torer används i arbetslivet inom yrkesområden som den valda studie­

inriktningen kan leda till. Ämnet syftar dessutom till att ge en över­

gripande bild av utvecklingen inom datorområdet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Användningen av datorer har ökat mycket snabbt inom de flesta av arbets- och samhällslivets områden. Datorer används för kommuni­

kation, produktionsstyrning, övervaknings- och säkerhetssystem, vid sökning, bearbetning och lagring av information, i samband med ve­

tenskapligt, administrativt och konstnärligt arbete och på en mängd andra sätt. Datoranvändningen har förändrat och skapat nya pro­

duktionsprocesser och yrken. Yrkesroller och gränser mellan yrken och yrkeskompetenser förändras kontinuerligt på grund av datortek­

nikens utveckling. Datoranvändningen rör också frågor om juridik, etik och demokrati, t.ex. upphovsrätt, yttrande- och informationsfri­

het och människors rätt till integritetsskydd.

Av den framtida datoranvändaren kommer därför att krävas såväl en kreativ hållning till datorteknologins möjligheter och använd­

ningsområden som medvetenhet om juridiska och demokratiska as­

pekter av teknologin.

Kunskaper om utrustning, programvaror och datorteknikens olika användningsområden är idag en förutsättning för deltagande i ar­

bets- och samhällsliv. Ämnet datoranvändning ger de grundläggande förutsättningarna för den fortsatta kunskapsutvecklingen.

I ämnet finns en kurs, Datorkunskap. En rad kurser i andra ämnen bygger på Datorkunskap. I dessa kurser kan kunskaperna förstärkas, breddas och fördjupas. Kunskaperna kan också fördjupas genom att de tillämpas i sitt sammanhang inom olika ämnen. Kursen Dator­

kunskap förutsätter att grunderna inhämtats i grundskolan. Kursen är gemensam i de flesta gymnasieprogram.

• Ämne: Datoranvändning Kurs: Datorkunskap Kurskod: DAA1201 Poäng: 50

Mål

Mål för kursen

Kursen skall ge kunskaper om persondatorer och nätverk samt fär­

digheter i att använda programvaror i samband med olika slags ar­

betsuppgifter inom vald studieinriktning. Kursen skall utveckla fär­

digheter i att söka och hantera information på internet/intranet. Kur­

sen skall dessutom ge kunskaper om datasäkerhet samt om lagstift­

ning och ergonomi- och miljöfrågor inom dataområdet.

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall

ha kännedom om persondatorer och nätverk samt om miljöfrågor som är förknippade med datoranvändning

kunna använda programvaror för textbehandling, layout, grafisk presentation, registerhantering, kalkylering och informationssök­

ning med inriktning mot vald studieinriktning

ha kännedom om arbetslivets datoranvändning inom studiein­

riktningen

kunna använda flertalet tjänster på internet/intranet och kunna söka och hantera information med ansvar och omdöme samt kän­

na till de säkerhetsaspekter som är förknippade med dessa tjänster ha kunskap om datasäkerhet och lagstiftning som har betydelse för datoranvändning samt ha kännedom om etiska och demokra­

tiska aspekter av datorteknologin

ha kunskap om ergonomi och kunna anpassa sin arbetsplats så att arbetsskador undviks samt kunna ta ställning i övriga miljöfrågor inom området.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven använder med viss handledning olika standardprogram­

varor med inriktning mot vald studieinriktning.

Eleven ger exempel på områden i arbetslivet där datorer har stor betydelse.

Eleven diskuterar datasäkerhet samt etiska demokratiska aspek­

ter på dataanvändning.

Eleven förklarar betydelsen av en korrekt utformad datorarbets­

plats.

Eleven söker med viss handledning upp information ur olika datakällor.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med omdöme och noggrann­

het.

Eleven finner lösningar på egen hand och visar säkerhet i sin programhantering.

Eleven visar ett kritiskt förhållningssätt till information via in­

ternet.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter självständigt och når snabbt avsett resultat.

Eleven anpassar sin arbetsinsats till den aktuella situationen samt analyserar och bedömer resultat samt åtgärdar avvikelser.

Eleven granskar och värderar information med utgångspunkt i tillförlitlighet, lagstiftning och etik.

• Ämne: Engelska

Ämnets syfte

Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommuni­

kationsspråk i världen. Förmåga att använda engelska är nödvändig vid studier, vid resor i andra länder och för sociala eller yrkesmässiga internationella kontakter av olika slag. Ämnet engelska har därför en central roll i den svenska skolan. Utbildningen i engelska syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och sådana språkkun­

skaper som är nödvändiga för internationella kontakter, för en allt­

mer internationaliserad arbetsmarknad och för att kunna ta del av den snabba utveckling som sker genom informations- och kommu­

nikationsteknik samt för framtida studier. Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande eng­

elsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska skall dessutom leda till att språket blir ett redskap för lärande inom olika kunskapsområden. Alla elever behö­

ver även förmåga att på egen hand bygga vidare på sina kunskaper ef­

ter avslutad skolgång. Ämnet syftar därför också till att eleven skall vidmakthålla och utveckla sin lust och förmåga att lära sig engelska.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven

utvecklar sin förmåga att kommunicera och interagera på engelska i skiftande sammanhang kring varierande frågor och i olika situa­

tioner,

fördjupar sin förståelse av engelska som talas i olika delar av den engelskspråkiga världen och förbättrar sin förmåga att tillgodogö­

ra sig sådant innehåll som förmedlas i olika medier,

utvecklar sin förmåga att delta i samtal, diskussioner och för­

handlingar och på ett nyanserat sätt uttrycker egna åsikter och be­

möter andras,

utvecklar sin förmåga att tala välstrukturerat och med anpassning till ämne och situation,

fördjupar sin förmåga att läsa, förstå och kritiskt reflektera över texter på sakprosa och facktexter inom egna intresse- och kompe­

tensområden eller inom studieinriktningen,

förbättrar sin förmåga att med god behållning läsa skönlitteratur