0
Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten.
Ökad rekryteringsbas för tillväxt.
En kvalitativ studie om vad som motiverar kvinnor att ta anställning som gruppbefäl, soldater och sjömän i Försvarsmakten.
Författare: Jonas Brobakken & Dag Martinson
Handledare: Professor Mike Danilovic & Professor Tomas Müllern Examinator: Professor Mike Danilovic
Huvudområde: Företagsekonomi med inriktning ledarskap, 15 hp Kurskod: FÖ9014
Stockholm 2021-06-09
KANDIDAT UPPSATS
Uppdragsutbildningsprogram för Försvarsmakten i samarbete med Högskolan i Halmstad.
1
[DENNA SIDA ÄR AVSIKTLIGT LÄMNAD TOM]
2
Författarnas Tack
”Håll i, håll ut.” H.M. Konungens ord har varit en del av det handlingssätt som invånarna i Sverige brukat under den pågående pandemin. Pandemin har inneburit att vi studerande och Högskolan i Halmstad fått tänka om och tänka nytt då denna studie utförts, i sin helhet, som distansstudier med stöd av tekniska redskap. Problematiken med det fysiska avståndet har avlägsnats med hjälp av ett påtagligt engagemang från våra kollegor i Försvarsmakten och lärarna vid Högskolan i Halmstad. Som ett led av den rådande situationen har lärare och studerande inte haft möjligheten att fysiskt mötas eller ha gruppvisa diskussioner likt tidigare kurser. Avsaknaden av fysiska möten har åter givit oss författare insikten att vi människor uppskattar gemenskap och samhörighet. I vår studie blir det även tydligt att samhörighet är en betydelsefull faktor kring varför kvinnor tar en anställning i Försvarsmakten. Arbetet med studien har varit en resa fylld av lärdomar men den har även vid tillfällen varit påfrestande, vi har själva vid de mest mödosamma stunderna nyttjat konungens citat i vår egen kontext genom att ”hålla i och hålla ut”.
Vi vill med emfas tacka våra handledare och lärare professor Tomas Müllern, professor Mike Danilovic och doktor Michal Lysek. Ytterligare vill vi tacka våra kurskamrater och kollegor ur Försvarsmakten för saklig samt betydande återkoppling under arbetet med studien. Vi vill även tacka våra kontaktpersoner i Försvarsmakten samt slutligen våra respondenter. Utan deras framstående engagemang och vilja att medverka hade studien inte varit möjlig att realisera.
Stockholm 18 juni 2021
Jonas Brobakken & Dag Martinson
3
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som motiverar kvinnor att ta en anställning som gruppbefäl, soldat eller sjöman (GSS) i Försvarsmakten. Studien redogör en pusselbit kring vad som motiverar kvinnor att ta anställning i nämnd personalkategori, vilket är betydelsefullt då Försvarsmakten står inför en personell tillväxt samtidigt som myndigheten idag inte når de uppsatta målen i personalkategorin GSS.
I studien kan vi se att kvinnorna tar en anställning då de främst söker ett yrke som kan ge dem möjligheter till självrealisering, ett sammanhang med en samhörighet och gemenskap. Dessa drivkrafter har förklarats och redovisats med stöd av motivationsteorier. Det utmärkande med studien är att kvinnors motivation till att ta anställning specifikt som GSS inte tidigare studerats. Då inte några tydliga differenser mellan teorier och studiens empiri har kunnat påvisats, ser vi att det är andra faktorer som måste påverkas om fler kvinnor ska ta anställning som GSS.
Försvarsmakten, och kanske även samhället i stort, måste belysa Försvarsmaktens roll och klargöra möjligheterna att tjänstgöra inom myndigheten som GSS. Att påverka en individs vilja att ta en anställning är svårt, men att sprida upplysande information kring befattningar till målgruppen unga kvinnor är en viktig faktor som kan öka inflödet av kvinnor till befattningar som GSS. Samtidigt ser vi i studien att det vore gynnsamt att undersöka målgruppens kunskap gällande yrken i Försvarsmakten och då GSS i synnerhet.
Rekommendationer till Försvarsmakten är att undersöka varför framtagna mål inte nås men än viktigare, se över och redigera målen utifrån målgruppens intresse till uppnåbara nivåer, med fokus på förutsättningarna hos befolkningen. Informationsinsatser inom ramen för grundutbildningen måste fortsatt koordinerat genomföras. Studien påvisar att dessa har en god effekt och bör utvecklas då Försvarsmakten står inför en tillväxt där hela befolkningen har en betydande roll som rekryteringsgrund för att verkliggöra denna.
Nyckelord: motivation, vilja, anställning, kvinnliga gruppbefäl, soldater och sjömän, Försvarsmakten, ökad rekryteringsbas, tillväxt, Maslow, Herzberg, McClelland
4
Abstract
The purpose of the thesis was to gain a greater understanding of what motivates women to take up a position as a squad commander, soldier, or sailor (GSS) in the Swedish Armed Forces. The study provides a piece of the puzzle on what motivates women to take up employment, which is important as the Armed Forces is facing personnel growth while the agency today does not reach the stated goals in the mentioned personnel category.
In the study, we can see that women take a job as they are primarily looking for a profession that can give them opportunities for self-realization, a connection with a sense of belonging and community. These driving forces have been explained and reported with the help of motivation theories. The characteristic of the study is that women's motivation to take up employment as GSS has not been studied before. As no clear differences between theories and the empirical data of the study have been demonstrated, we see that there are other factors that must be affected if more women are to take a job as GSS.
The Armed Forces, and perhaps also society at large, must highlight the role of the Armed Forces and clarify the possibilities serving within the authority as GSS. Influencing an individual's willingness to take up employment is difficult but disseminating enlightening information about positions to the target group of young women is an important factor that can increase the influx of women into GSS positions. At the same time, we see in the study that it would be beneficial to examine the target group's knowledge regarding professions in the Swedish Armed Forces and then GSS in particular.
Recommendations to the Armed Forces are to study why developed goals are not achieved but even more importantly, review and edit the goals based on the target group's interest to achievable levels, focusing on the conditions of the population. Information activities within the framework of the basic training must continue to be carried out in a coordinated manner.
The study shows that these information efforts have a good effect and should be developed as the Swedish Armed Forces is facing a growth where the entire population has a significant role as a recruitment basis to realize this.
Key words: motivation, employment, female squad commanders, soldiers and sailors, Swedish Armed Forces, increased recruitment base, organizational growth, Maslow, Herzberg, McClelland.
5
Läsanvisning
Kapitel 1. Inledning
Det inledande kapitlet ger en bakgrund till studien och beskriver problemområdet. Studiens syfte att undersöka motivationen hos kvinnliga GSS klargörs i kapitlet, syftet har utformats utifrån nuvarande problemområde.
Kapitel 2. Metod
Det andra kapitlet beskriver våra metodologiska ställningstaganden. Vi klargör hur vi ser på det hermeneutiska paradigmet, vår induktiva ansats och vår kvalitativa metod. Det redovisas även hur empirin samlats in och vilket urval av respondenter som nyttjats. I kapitlet återfinns även studiens forskningsdesign samt våra forskningsetiska ställningstaganden.
Kapitel 3. Datanära reflektion
Det tredje kapitlet omfattar studiens datanära reflektion. Reflektionen utgår från den insamlade empirin där vi operationaliserar de framtagna kategorierna som är centrala i studien. Kapitlet är den del i studien där vi förklarar och ger ett sammanhang till empirin samt vår ansats till att ge en verklighetsbild förankrad i insamlad empiri.
Kapitel 4. Teoretisk referensram
Det fjärde kapitlet omfattar studiens teoretiska referensram, där klargörs valda teorier som nyttjats i syfte att få en bättre förståelse kring motivationsfaktorer. De teorier som klarläggs är Maslows motivationsteori, Herzbergs tvåfaktorteori och McClellands behovsteori. Kapitlet presenterar även tidigare forskning som behandlar ämnet motivation.
Kapitel 5. Analys/Diskussion
Det femte kapitlet innefattar studiens analysdel där vi bearbetar vår empiri gentemot tidigare forskning och valda teorier. I kapitlet beskriver vi hur vi ser att motivationen att ta en anställning som GSS påverkas utifrån framlagda kategorier.
Kapitel 6. Slutsatser
Kapitlet presenterar studiens slutsatser kring vad som motiverar kvinnor att ta anställning som GSS inom ramen för myndighetens ambition att anställa fler kvinnor i personalkategorin mot redovisade mål.
Kapitel 7. Fortsatt forskning och rekommendationer
Det avslutande kapitlet redogör för förslag till fortsatt forskning inom området samt rekommendationer.
6
Innehållsförteckning
Författarnas Tack ... 2
Sammanfattning ... 3
Abstract ... 4
Läsanvisning ... 5
Innehållsförteckning ... 6
Figurförteckning ... 8
1. Inledning ... 9
1.1. Bakgrund ... 9
1.1.1. Anställda gruppbefäl, soldater och sjömän ... 10
1.1.2. Återinförandet av värnplikt ... 10
1.2. Problemområde ... 11
1.3. Syfte ... 12
2. Metod ... 13
2.1. Vetenskapsteoretiskt ställningstagande ... 13
2.1.1. Hermeneutiskt paradigm ... 13
2.1.2. Kvalitativ metod ... 14
2.1.3. Induktiv ansats ... 15
2.1.4. Anpassad grundad teori ... 15
2.2. Forskningsdesign ... 16
2.3. Insamling av empiri och urval ... 17
2.3.1. Urval av respondenter ... 18
2.3.2. Digital enkät ... 18
2.4. Kodning av empiri ... 20
2.4.1. Kodningsprocessen ... 20
2.4.2. Öppen kodning ... 20
2.4.3. Selektiv kodning ... 21
2.4.4. Tolkning ... 21
2.5. Forskningsetiskt ställningstagande ... 21
2.5.1. Etiska principer ... 21
2.5.2. Att studera den egna organisationen ... 22
3. Datanära reflektion ... 23
3.1. Centrala kategorier ... 23
3.1.1. Kategori självrealisering ... 25
3.1.2. Kategori samhörighet ... 28
7
3.1.3. Kategori välbefinnande ... 31
3.1.4. Kategori stabilitet ... 33
4. Teoretisk referensram ... 36
4.1. Maslows motivationsteori ... 36
4.2. Herzbergs tvåfaktorteori ... 38
4.3. McClellands behovsteori ... 40
4.4. Tidigare forskning ... 42
4.4.1. Karriärhinder för unga militära kvinnor i Försvarsmakten ... 42
4.4.2. Fler kvinnor i Totalförsvaret ... 42
4.4.3. Why Women Join the Military ... 43
4.4.4. Värnpliktigas villighet att söka internationell tjänst ... 43
4.4.5. Generation Z ... 44
5. Analys/Diskussion ... 47
5.1. Analys Maslows motivationsteori ... 47
5.2. Analys Herzbergs tvåfaktorteori ... 49
5.3. Analys McClellands behovsteori ... 50
5.4. Analys av kategorier ... 51
5.4.1. Stabilitet ... 51
5.4.2. Välbefinnande ... 53
5.4.3. Samhörighet ... 54
5.4.4. Självrealisering ... 56
6. Slutsatser ... 59
6.1. Vad motiverar kvinnor att ta anställning som GSS? ... 59
6.2. Tillämpbara mål ... 60
7. Fortsatt forskning och rekommendationer ... 62
7.1.1. En undersökning kring de kvinnor som inte tog ett fortsatt engagemang ... 62
7.1.2. En undersökning kring kunskap ... 62
7.2. Rekommendationer ... 63
Referenslista ... 64
Bilaga 1, Missivbrev med digital enkät ... 69
8
Figurförteckning
Figur 1. Anställda kvinnliga GSS i % i perioden 2011–2020 (Försvarsmakten 2011-2021a). 12
Figur 2. Grundläggande skillnader mellan positivism och hermeneutik. ... 14
Figur 3. Studiens forskningsdesign. ... 17
Figur 4. Utklipp från kodningsprocessen i Excell. ... 20
Figur 5. Rangordning av respektive kategoris motivationsvärde. ... 24
Figur 6. Schema över kategorier och underkategorier. ... 25
Figur 7. Studiens exemplifierande av Maslows behovstrappa. ... 37
Figur 8. Herzbergs FAE-modell ... 39
Figur 9. Studiens exemplifierande av McClellands behov. ... 41
Figur 10. Characteristics of generations (Csobanka 2016). ... 45
Figur 11. Jämförelse av Maslows behovstrappa och respondenternas motivationsfaktorer. ... 48
Figur 12. Översikt av kategorin stabilitet. ... 51
Figur 13. Översikt av kategorin välbefinnande. ... 53
Figur 14. Översikt av kategorin samhörighet. ... 54
Figur 15. Översikt av kategorin självrealisering. ... 56
Figur 16. Rogers’ concept of incongruence vs. congruence (Rogers 1959). ... 56
9
1. Inledning
I det inledande kapitlet ges en bakgrund kring studien och belyser även det rådande problemområdet. I kapitlet klarläggs även studiens syfte kring vad vi har för avsikt att undersöka och få större förståelse kring.
1.1. Bakgrund
”Personal är ett av grundfundamenten för Försvarsmaktens operativa förmåga. Tillgång till rätt antal individer med rätt kompetens är en förutsättning för operativ förmåga. Den operativa förmågan förutsätter att personaltillgången står i proportion till materiell tillgång
och verksamhetens innehåll, kopplat till vilka uppgifter som ska kunna lösas.”
(Försvarsmakten 2016b, s. 47)
Detta stycke står att läsa i Försvarsmaktens strategiska inriktning (FMSI) där det tydligt beskrivs att tillgången på personal är av yttersta vikt för att uppnå operativ effekt. Den 15 december 2020 klubbade Sveriges riksdag igenom Försvarsutskottets betänkande 2020/21:
FöU4 Totalförsvaret 2021–2025 (Riksdagen 2020). Ett historiskt försvarsbeslut i många avseenden där Försvarsmakten, efter flera decennier av decimering och besparingar, nu tilldelas ekonomiska tillskott. Försvarsmakten ska växa med personal i samtliga kategorier, vilket omfattar officerare, specialistofficerare, gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) samt civila. Myndigheten står inför utmaningen att attrahera och rekrytera fler individer för att fylla upp nuvarande grund- och krigsorganisation, men även de förband och organisationsenheter som ska återupprättas på befintliga respektive nya garnisonsorter. För att klara denna tillväxt behöver Försvarsmakten nå ut till hela rekryteringsbasen bestående av både kvinnor och män.
Myndigheten ser att kvinnors drivkrafter för ett militärt engagemang är en viktig utgångspunkt för att fler ska söka sig till Försvarsmakten.
”Bland kvinnor behöver andelen intresserade av och sökande till en militär tjänst öka. Här är kvinnors drivkrafter för ett militärt engagemang en viktig utgångspunkt.”
(Försvarsmakten 2016b, s. 50)
Försvarsmakten ser att fler kvinnor i organisationen kommer öka myndighetens operativa effekt, med ett ökat antal kvinnor ser myndigheten även att den kommer åtnjuta ett högre förtroende från Sveriges befolkning genom en starkare folkförankring.
”Landets försvar är hela folkets angelägenhet och att det folkliga engagemanget ger försvaret styrka. Ett försvar som saknar folklig förankring och som åsidosätter sin
viktigaste resurs, människan, blir ett främmande element i demokratin.”
(Riksdagen 2014, SOU 2014:73, s. 230)
Som ett led att öka andelen kvinnor har myndigheten tagit fram kvantitativa mål som ska vara nådda inom skilda tidsintervall. Målen tas fram av Försvarsmakten på uppdrag av regeringen och är en del av utvecklingsprogrammet jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter (JiM), vilken infördes av regeringen 2013 i syfte att öka jämställdheten inom statliga myndigheter (Regeringskansliet 2020). Programmet omfattar 58 deltagande myndigheter och
10
verk. Att rekrytera ur hela befolkningen och få in fler kvinnor ser Försvarsmakten även som en förutsättning för att kunna tillväxa med en hållbar personalförsörjning.
”En ökande andel kvinnor bedöms bidra till att myndigheten uppfattas som relevant i samhället och att medborgare, uppdragsgivare och medarbetare har förtroende för myndigheten. Att andelen kvinnor ökar är också en avgörande faktor för den långsiktiga
personalförsörjning och en förutsättning för tillväxt.” (Försvarsmakten 2020, s. 16)
1.1.1. Anställda gruppbefäl, soldater och sjömän
Personalförsörjningen av Försvarsmakten har under det senaste decenniet debatterats både inom Försvarsmakten och politiken. År 2010 lades värnplikten vilande och krigsförbanden skulle därefter bemannas av anställda GSS. GSS delas in i tre kategorier; kontinuerligt anställda, tidvis anställda och pliktade. Kontinuerligt anställda (GSS/K) arbetar kontinuerligt i Försvarsmakten medan de tidvis anställda (GSS/T) arbetar en mindre del av sin arbetstid i myndigheten, då främst vid repetitionsutbildningar och krigsförbandsövningar. Pliktad personal (GSS/P) är krigsplacerade och kan kallas in vid bland annat krigsförbandsövningar och höjd beredskap. Vidare i studien avses benämningen GSS innefatta endast kategorin kontinuerligt anställda GSS.
Att gå från att personalförsörja krigsförband med värnpliktiga till anställda GSS innebar ett helt nytt personalförsörjningssystem, medan värnpliktiga soldater och sjömän kallas in vid höjd beredskap eller krigsförbandsövningar, innehar GSS en tidsbegränsad anställning i Försvarsmakten på åtta år (Regeringskansliet 2012). Anställningen kan efter åtta år utökas med ytterligare fyra år till max 12 år (Försvarsmakten 2019b). Denna tidsbegränsade anställning har diskuterats då individen efter fullgjort kontrakt inte kan jobba kvar i Försvarsmakten, såvida inte individen söker sig till en specialistofficers-, eller officersutbildning. Efter att grundutbildningen med värnplikt lades vilande upprättades en frivillig grundläggande militär utbildning (GMU) på tre månader. Efter genomförd och godkänd GMU hade individen möjlighet att söka anställning som GSS. Försvarsmakten var ansvarig för rekryteringsprocessen, men fick stöd av myndigheten Totalförsvarets Rekryteringsmyndighet (från 1 februari 2021 Totalförsvarets Plikt- och prövningsverk) med att pröva och selektera individer inför GMU (SOU 2014:73).
1.1.2. Återinförandet av värnplikt
Efter återinförandet av grundutbildning med värnplikt 2018 genomförs återigen en längre grundutbildning som bedrivs mellan nio och elva månader, från 2021 kommer det även finnas befattningar med femton månaders grundutbildning. Efter en godkänd grundutbildning kan individen söka anställning som GSS likt tidigare. Året innan återinförandet av grundutbildning med värnplikt genomfördes en förändring då skyldigheten nu åligger både kvinnor och män att mönstra och genomföra grundutbildningen viket betyder att könsneutralitet råder.
11
”Skyldigheten att mönstra gäller lika för både män och kvinnor sedan den 1 juli 2017.
Skyldigheten att fullgöra grundutbildning med värnplikt gäller sedan den 1 januari 2018.”
(Försvarsutskottet 2020, s. 36)
Denna förändring syftar till att bättre kunna fylla Försvarsmaktens krigsförband med personal med rätt kompetenser. Återinförandet av grundutbildningen ger Försvarsmakten en bredare rekryteringsbas från inneliggande grundutbildningsomgångar att nyttja mot anställningsbara GSS befattningar. Att öka andelen kvinnliga GSS kräver dock en samstämmighet med antalet kvinnor som genomför grundutbildning med värnplikt och en självständig vilja samt intresse från individen att ta en anställning.
Återinförandet av grundutbildning med värnplikt kom efter en tids debatt kring uppfyllnadsgraden av krigsförbanden. Införandet av kontinuerligt anställda GSS gav inte den uppfyllnadseffekt som eftersöktes i det nya personalförsörjningssystemet. GSS var även olika fördelade inom Försvarsmakten, avsikten var att marinen och flygvapnet främst skulle bemannas av kontinuerligt anställda GSS medan armén skulle bemannas med en blandning av tidvis och kontinuerligt tjänstgörande GSS (Riksdagen 2015).
Återinförandet av värnplikten ersätter inte det behov som Försvarsmakten har av kontinuerligt anställda GSS. Värnplikten är ett komplement till GSS där de kontinuerligt anställda bland annat står för kontinuitet, handlingsfrihet och kompetens inom den personalkategori som utgör den största volymen och de som står längst fram i stridslinjen i Försvarsmakten.
1.2. Problemområde
I Försvarsmaktens årsredovisningar mellan 2011 och 2020, med tillhörande personalberättelser, redovisas det att Försvarsmakten inte når sitt mål avseende antalet kvinnor i personalkategorin GSS. Efter en genomgång av årsredovisningarna har vi sett att ökningen mot existerande mål är relativ liten. Målet för antal kvinnor i kategorin GSS skulle vid 2020 uppgå till 14% (Försvarsmakten 2020), men vid utgången av 2020 var siffran 13%.
Ökningen har varit liten sedan 2011 då siffran var 10,1% (Försvarsmakten 2011). En positiv trend kan skönjas från 2019, troligen på grund av den ökade volymen värnpliktiga. Målet om 14% var nära att nås i slutet av 2020, under 2021 reviderades målet till 21%, ett mål som ska nås 2023 (Försvarsmakten 2021b). Det nya målet kommer bli en utmaning då ökningen endast skett med ca. 1% per år sedan 2017. Det vi vill trycka på i vår problemformulering är inte frågan kring jämlikhet inom myndigheten, utan problemet kring Försvarsmaktens långsiktiga personalförsörjning. Behovet att kunna rekrytera ur hela befolkningsvolymen, i syfte att hitta de bäst lämpade individerna med varierade kompetenser för att skapa förutsättningar för tillväxt, visar att de låga nivåerna med kvinnor inom GSS är betydelsefull att undersöka.
12
Figur 1. Anställda kvinnliga GSS i % i perioden 2011–2020 (Försvarsmakten 2011-2021a).
De lägre nivåerna av kvinnliga GSS skapar även följdverkningar inom andra personalkategorier. Enligt Försvarets författningssamling (FFS 2019:3) om grundläggande officersutbildning har kategorin GSS förtur till specialistofficersutbildningen gentemot värnpliktiga. Målet för antal kvinnor som är specialistofficerare 2019 var 12% men vid utgången av 2019 var det endast 8,8% (Försvarsmakten 2020). Om inte volymerna av kvinnliga GSS ökar kommer det även att påverka officerskategorin specialistofficer att nå uppsatta mål med andelen kvinnor. Studier inom personalområdet genomförs fortlöpande i Försvarsmakten och vid Försvarshögskolan.
”Fortsatta studier, i linje med de som redan är initierade, för att identifiera och undanröja eventuella hinder för kvinnor att söka sig till och ta anställning i Försvarsmakten kommer vara av fortsatt stor vikt. Tydligt avsatta resurser för att bedriva fortsatt utvecklingsarbete är
en förutsättning.” (Försvarsmakten 2020, s. 18)
Försvarsmakten belyser i årsredovisningen från 2019 att vidare studier är nödvändiga för att utröna olika områden som kanske eventuellt hindrar kvinnor att ta anställning i Försvarsmakten.
1.3. Syfte
Syftet med studien var att undersöka vad som motiverade kvinnor att ta en anställning som GSS i Försvarsmakten, med anledning av myndighetens ambition att anställa fler kvinnor som GSS inom ramen för redovisade personalmål.
10,1 10,8 10,6 11 11 11
10 11 12 13
0 2 4 6 8 10 12 14
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
GSS kvinnor i %
13
2. Metod
I metodkapitlet klarläggs vilken forskningsfilosofi vi lutar oss mot och vilka ansatser och metoder som nyttjats i studien. Kapitlet åskådliggör även vilka vetenskapliga ställningstaganden som utformats samt beskriver studiens forskningsdesign.
2.1. Vetenskapsteoretiskt ställningstagande
Vi valde att genomföra studien med ett hermeneutiskt paradigm med en induktiv ansats och kvalitativa metoder då vi undersöker en del av samhället. Vi valde att samla in empiri från gruppen kvinnliga anställda GSS för att därefter försöka skapa oss en bild vad som motiverade dem att ta en anställning. Vi insåg att denna studie kommer att fokusera kring individers motivation och känslor där nyttjandet av en kvalitativ metod lämpade sig bäst, i syfte att få en förståelse kring individernas verklighet. Vi gick in i denna studie med ett hermeneutiskt paradigm och med en ansats att försöka förstå denna motivation.
2.1.1. Hermeneutiskt paradigm
De två ytterligheterna inom forskningsmetoderna är det naturvetenskapliga positivistiska paradigmet och det mer tolkningsbaserade hermeneutiska. Hur förhåller vi oss då till detta och hur uppnås kunskap om världen omkring oss? Detta är epistemologi, läran om kunskap och vad som skiljer en åsikt från kunskap. Epistemologi kan alltså delas in i två inriktningar, den tolkningsbaserade och den positivistiska (Jacobsen 2017). Likt namnet antyder menar den positivistiska inriktningen att allt som finns kan mätas annars finns det inte, varpå inriktningens metoder kan appliceras inom det samhällsvetenskapliga området (Bryman 2012). Inriktningen bygger på att det faktiskt finns en regelbundenhet som kan mätas kring samhällsvetenskapliga fenomen. Anhängare av den mer tolkningsbaserade inriktningen menar på att människan och samhället är mer komplexa och oförutsägbara än de fenomenen inom det naturvetenskapliga området. Människor agerar och präglas efter hur omgivningen ter sig, människan kan därför inte mätas med de metoder som undersöker naturvetenskapen och inga generella lagar kan därmed heller fastställas.
”Naturen förklarar vi, själslivet förstår vi.” (Ödman 2007, s. 39)
När det då gäller positionering och ställningstagande inom epistemologin ställs hermeneutiken oftast i direkt motpol till positivismen, men vi uppfattar att det inte är så enkelt. När vi lämnat positivismen och tar oss an de mer tolkningsbaserade paradigmen återfinns ingen tydlig och konventionell uppfattning om hermeneutikens innehåll.
Forskningsidealen förändras med tiden och följer samhällsutvecklingen med nya tolkningar (Andersson 2014).
I stället återfinns nu tolkningar som exempelvis interpretationism, fenomenologi och konstruktionism. Det blir således inte lika tydligt när vi använder oss av hermeneutik som paradigm, vad menar vi då egentligen och vilken tolkning står vi för? Som ett vidare exempel på hur forskare fortfarande utvecklar och modifierar dessa paradigm kan vi titta på professor Kathy Charmaz konstruktionistiska tillvägagångssätt. Hon modifierar begreppet
14
konstruktivism till en vidare nyans vilket hon benämner konstruktivist. Professor Charmaz konstruktionistiska paradigmet innefattar antaganden som att verkligheten är multipel, processuell och konstruerad men konstruerad under särskilda förhållanden. Vidare beskriver hon att forskningsprocessen kommer från interaktion, vilket återspeglar forskarens och forskardeltagarnas positionalitet (Charmaz 2014). Uppfattningen att vekligheten är en konstruktion av människan i samverkan med den rådande kulturen är densamma för de bägge paradigmen. Skillnaden återfinns i bland annat konstruktivismen förhållningssätt till subjektivitet och utgår från en mer individualistisk hållning där subjektivitet är oskiljaktig från social existens. Det positivistiska paradigmet vill även kunna bevisa att en teori antingen är sann eller falsk (Andersson 2014). Då vår forskning kommer att avhandla människor och motivation ger det också oss en tydlig inriktning att det positivistiska paradigmet inte blir applicerbart i vår forskning. Ställningstagandet att bedriva studien genom ett hermeneutiskt paradigm ger också oss olika inriktningar vilka metoder vi ska använda och hur vi kan argumentera för dessa metoder och att de är de rätta.
I vår studie uppfattar vi det som grundläggande att vi tydligt positionerar oss ontologiskt och epistemologiskt. I första hand för att skapa oss en gemensam uppfattning och relation till vår verklighet och därmed även studiens syfte, i andra hand för att kunna nyttja rätt verktyg kring insamlingen och analysen av empiri. Detta är något vi aldrig tidigare funderat kring och föranledde en längre diskussion kring hur vi som enskilda individer orienterade oss kring dessa begrepp samt hur vi tillsammans skulle positionera oss. På så vis kan vi känna oss trygga i att vi valt rätt ansats och tillämpat rätt metod. Betraktar vi ”Saunders research onion”
(Saunders et al. 2009) utgörs kärnan i forskningsprocessen av hur den sociala konstruktionen väljs att uppfattas och betraktas. I vår situation kommer vi inrangera oss till den hermeneutiska verklighetsuppfattningen, då den förefaller passa in på oss på ett individuellt plan men även sett ur perspektivet av vår studie.
2.1.2. Kvalitativ metod
I vår studie nyttjades en kvalitativ metod riktad mot en fokusgrupp. Nyttjandet av en kvalitativ metod syftar till att omhänderta samtliga individers olika uppfattningar. Metoden är särskilt användbar vid insamling av empiri där vetskap inom ett område är ofullständig, och har en vidare förmågan att skapa förståelse kring särskilda fenomen, vilka har betydelse för studien (Johnson & Christensen 2012). Då den kvalitativa metodens resultat, nyttjad i en samhällsvetenskaplig kontext, ej kan upprepas eller motbevisas kan trovärdigheten komma att påverkas och det är troligt att forskaren kan utsättas för kritik. Trovärdigheten måste därför
Positivism Hermeneutik
Naturvetenskaplig Samhällsvetenskaplig
Verklighet som kan studeras med objektiva metoder och mått
Verklighet som studeras genom människans subjektiva mått
Det generella Det unika och säregna
Beskrivning av verkligheten Tolkning av verkligheten
Deduktiv Induktiv
Kvantitativ Kvalitativ
Figur 2. Grundläggande skillnader mellan positivism och hermeneutik.
15
skapas genom att en noggrann planerad ”inhämtningsplan” samt nyttjandet av ett iterativt arbetssätt genom hela insamling- och analysprocessen. Är den insamlade empirin otillräcklig eller svarar på fel saker påverkas analysens resultat (Bryman 2012). Det är en tolkningsprocess och inte en jakt på den definitiva sanningen. Vår förmåga att se och förstå var samhället och problemställningens kontext befinner sig i, har vi bedömt som direkt avgörande för vår forskningskvalitet och trovärdighet.
2.1.3. Induktiv ansats
”En induktiv ansats innebär att man försöker gå från empiri till teori, det vill säga att all teori bör vara grundad i verkligheten.” (Jacobsen 2017, s. 19)
Den induktiva ansatsen innebär att forskaren börjar med att samla in datamaterial innan den teoretiska litteraturstudien genomförs (Hartman 2001). Huruvida forskaren vill arbeta induktivt eller deduktivt är beroende på om som forskaren har en hypotes som studien vill rättfärdiga eller falsifiera (Hartman 2001). Finns en hypotes kommer forskaren att arbeta deduktivt i syfte att försöka härleda exempelvis observationer eller experiment för att rättfärdiga hypotesen. I denna studie finns ingen fastställd hypotes kring vad som motiverar kvinnor att ta anställning som GSS, således har studien en induktiv ansats där vi samlar in data först som styrs med ett syfte. Framgångsfaktorn gällande nyttjandet av en induktiv ansats i studien, återfinns i hur vi väljer att angripa empirin vi inhämtar. Vi har inte haft för avsikt att fastställa huruvida saker är sanna eller falska, då samhällsvetenskapliga problemställningar sällan ter sig på sådant vis. Vi har i studien försökt skapa oss en uppfattning kring varför problemet uppstått och se vårt syfte ur ett övergripande perspektiv.
2.1.4. Anpassad grundad teori
Grounded theory (GT) togs fram av Barney Glaser och Anselm Strauss på 1960-talet.
Metodens grund vilar på ett induktivt angreppsätt med subjektiva val, vilka är helt styrda av den data som inhämtats inom ramen för aktuellt forskningsobjekt. Som regel bygger den klassiska modellen av GT på en kvalitativ undersöknings/inhämtningsmetod. Metoden visar på att kvalitativ forskning kan vara systematisk och rigorös, att den kan följa kvalitativa forskningskriterier varvid forskaren kan generera sin teori. Att nyttja en mer statisk och formell form av analys skulle begränsa GT då principen är att forskningsområdet/objektet styrs av data och inte av en teori eller hypotes.
”Om undersökaren är medveten om de problem, brister och svårigheter som metoden kan innebära, anser vi emellertid att metoden ger stora möjligheter att generera ett fruktbart resultat, förutsatt att den är väl anpassad till undersökningens syfte och problemställning.”
(Högberg, Isacsson & Mörke 1999, s. 20)
För oss förebådade detta att vi ej kunde nyttja oss av en klassisk GT men vi kan nyttja en anpassad GT. Vi kommer således ej heller att genomföra en teoretisk kodning som är det avslutande steget i klassisk GT (Hartman 2001). Vi kommer alltjämt att hålla oss inom ramen för GT som metod men då vi redan har ett syfte med studien diskvalificerar det oss för den
16
klassiska GT. I stället kommer vi att utgå från vårt syfte, som i sig är tillräckligt bred för att låta oss nyttja GT som metod, för att därefter inhämta empiri. Framgångsfaktorn vid insamlingen av empiri är sättet hur vi valt att framställa våra frågor. Frågorna var tvungna att vara tillräckligt öppna för att få ett så pass allomfattande svar att det täcker in våra behov, men empirin fick inte bli för bred och otydlig att det går bortom vårt syfte. När kodningsprocessen väl var i gång ville vi ha så pass mycket relevant empiri att vi kunde nyttja fördelarna med GT, nämligen att hitta samband och på så vis låta oss utveckla nya koncept som sedan blev kategorier inom ramen för vår datanära reflektion. Genom detta förfarande bedömer vi att vi tog hand om styrkan i GT och lät den insamlade empiriska data visa oss vägen.
” Coding gets the analyst off the empirical level by fracturing the data, then conceptually grouping it into codes that then become the theory which explains what is happening in the
data.” (Glaser 1978, s. 55)
I början av studien var problemområdet och studiens syfte av stor vikt att få klarhet kring.
Detta syfte har under studiens gång ändrat karaktär men i dess kärna handlat om motivation till att ta anställning som GSS. Vår anpassade GT har även tagit sig uttryck i att vi inte tagit fram en kärnvariabel vid kodningen och därtill konsekvent utvecklat den teoretiska referensramen efter det att vi genomfört kodning med insamlad empiri.
2.2. Forskningsdesign
The Encyclopedia of qualitative research methods ger en kärnfull och förklarande text kring forskningsdesign, vilket vi finner välformulerad.
“…research design refers to the way in which a research idea is transformed into a research project or plan that can then be carried out in practice by a researcher or research team.
However, research design is more than just the selection of methods or techniques to be used in collecting data for a particular study.” (Given 2008, s. 761)
Forskningsdesign är forskarens plan för hur den kommande studien ska genomföras. I designen tar forskaren i beaktande vilken typ av forskning som ska bedrivas, vad problemområdet är, om studien ska vara kvalitativ eller kvantitativ och vilken metod som ska nyttjas vid insamling av empiri. Då vi eftersträvar att få en förståelse kring motivation är det kvalitativa valet kanske det enklaste medan metoden för insamlandet av empiri varit svårare för att möjliggöra en bred respondentgrupp. Designen har en kronologisk struktur men arbetet har skett iterativt särskilt under skedena litteraturstudier och analys.
17 Skede 1. Problemidentifiering
I det inledande skedet formades studiens problemställning. Arbetet genomfördes genom att studera rapporter och årsredovisningar från Försvarsmakten, i syfte att försöka förstå varför kvinnliga GSS är få till antalet och inte når uppsatta mål. Författarnas bakgrundskunskap kring problemet var även ett incitament kring problemformuleringen.
Skede 2. Insamling av empiri och kodning
I det andra skedet genomfördes arbetet med att samla in empiri. Efter insamlandet av empiri genomfördes kodning, kodningen genomfördes i Excel där viktiga citat lyftes fram för att finna sammanhang och bilda kategorier.
Skede 3. Litteraturstudier
I det tredje skedet genomfördes litteraturstudier inom vårt forskningsområde. Vid litteraturstudierna genomförde vi granskning av tidigare genomförd forskning kring motivation. Den tidigare forskningen inbegrep vedertagna teorier men även producerade rapporter från myndigheter och vetenskapliga artiklar.
Skede 4. Analys av empiri
I det fjärde skedet genomfördes studiens analys. Analysen utgick från empirin och underbyggdes av tidigare forskning samt publicerade rapporter kring motivation. Valda teorier analyserades enskilt med koppling till våra framtagna centrala kategorier rörande motivation.
Skede 5. Slutsatser
I det avslutande skedet övergick arbetet med att klarlägga studiens slutsatser. I detta skede utarbetades det även rekommendationer till Försvarsmakten samt togs fram förslag till fortsatt forskning.
2.3. Insamling av empiri och urval
Studien har inhämtat empiri genom en digital enkät. Det initiala urvalet av respondenter gjordes under skedet problemformulering där gruppen kvinnor som är anställda som GSS fastställdes vara den rätta gruppen att inhämta empiri ifrån. Dessa kvinnor har genomfört någon form av militär grundutbildning och har även tagit steget att både söka och sedan valt att tjänstgöra som GSS i Försvarsmakten.
Problemidentifiering
Insamling av empiri + kodning
Litteratur-
studier Analys Slutsatser
Figur 3. Studiens forskningsdesign.
18 2.3.1. Urval av respondenter
Initialt kontaktade vi officerare och civila tjänstgörande vid fyra organisationsenheter;
Livgardet (LG) i Stockholm, Sjökrigsskolan (SSS) i Karlskrona, Skaraborgs flygflottilj (F 7) i Såtenäs och Försvarsmaktens HR-Centrum i Stockholm där vi ställde frågan om de hade kvinnliga GSS vid förbandet, eller i sitt nätverk, som var intresserade att medverka i studien.
Vi har beaktat risken att någon som svarat varken är kvinna eller GSS, vi är dock trygga med att våra kontaktpersoner har följt de muntliga och skriftliga instruktionerna som givits. Vi har även spårbarhet från de mailadresser som nyttjats vid inskickandet av svar där namn, mailadress och ibland även befattning framgår. Kvinnorna var vid genomförandet av enkäten anställda som GSS i Försvarsmakten, vilket innebär att de hade kännedom om det vi vill undersöka, med bakgrund av detta benämns dessa individer som respondenter och inte informanter (Jacobsen 2017).
Under genomförandet av den digitala enkäten fanns det ett framstående intresse bland respondenterna och vi tog då beslutet att låta fler respondenter vid andra organisationsenheter medverka i studien. De tillförda respondenterna kom från Marinbasen i Karlskrona, Södra skånskaregementet (P 7) i Revingehed, Skaraborgs regemente (P 4) i Skövde, Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå, 4.Sjöstridsflottiljen i Berga, Trängregementet i Skövde och Ledningsregementet i Enköping. Respondenterna från Ledningsregementet som tillhör lednings och underrättelsestridskraften har i studien inordnats under armén.
Studien har följaktligen respondenter från samtliga försvarsgrenar med en geografisk spridning från Umeå i norr till Revingehed i söder. Vår initiala ambition var att få ca 12 respondenter men då svarsfrekvensen visade sig bli högre använde vi samtliga svar som totalt blev 20. Respondenterna i studien utgjordes av nio kvinnor från armén, fyra från marinen och sju från flygvapnet där den genomsnittliga tjänstgöringstiden uppgick till 21 månader.
Huvuddelen (75%) av respondenterna hade bakgrunden att de genomfört grundutbildning med värnplikt. Respondenterna benämns vidare i studien; respondenter armén A1-A9, respondenter marinen M1-M4 och respondenter flygvapnet F1-F7.
2.3.2. Digital enkät
För att insamla empiri har vi nyttjat metoden med en digital enkät vilken förmedlats via mejl.
Formen är en asynkron metod (Jacobsen 2017) vilket innebär att det är en längre tidsperiod mellan det att respondenterna får frågorna till dess att de svarat. Digitala enkäter har blivit en vanligare metod i takt med att teknologin utvecklas. Metoden har likt andra metoder sina för och nackdelar, nackdelarna är bland annat att forskaren och respondenten inte träffas fysiskt vilken kan innebära att vissa mänskliga uttryck som kroppsspråk inte kan iakttagas (Jacobsen 2017). En risktagning var även att svarsfrekvensen, och svarens omfattning, riskerade att få en lägre detaljupplösning med anledning att vi låtit det vara upp till var respondent hur pass omfattande hon velat vara i sitt svar. Vi ansåg dock att en digital enkät med skriftliga svar bidrar till att respondenten får möjlighet att reflektera och tänka efter kring sina svar, då hon ges möjligheten skriva ned och kontrolläsa dem innan dessa levereras. Vi menar att detta sker i mindre omfattning då en fysisk intervju genomförs där svaren kommer mindre eftertänksamt. Vi har i missivbrevet valt att visa vårt syfte öppet, vilket vi anser renderat i ett
19
högre engagemang från respondenterna. Vi uppfattade att studien syfte inte var av en sådan känslig karaktär att denne inte kunde redovisas i studiens missivbrev (Jacobsen 2017).
En ytterligare fördel med en digital enkät, vilket var bärande vid valet av metoden, var att vi ville samla in empiri från minst 12 kvinnliga GSS vid samtliga försvarsgrenar samt uppnå en geografisk spridning inom Sverige. Med anledning av vår vilja att ha en större respondentgrupp med en bred geografisk spridning medförde detta en begränsning gällande det tidsuttag som ett genomförande av fysiska intervjuer innebär. Den pågående pandemin, med de av Folkhälsomyndighetens gällande riktlinjer, utgjorde även att en digital enkät var en framgångsrik metod. Med formatet enkät ville vi dra fördelarna med det kvantitativa i syfte att fler respondenter hade möjlighet att respondera kontra fysiska intervjuer, men även att behålla fördelarna med öppna frågor för att få kvalitativ empiri.
Det har även funnits en ansats och beredskap att komplettera varje respondents svarsunderlag med uppföljningsfrågor utifall underlaget varit för tunt och behovet för ytterligare information varit önskvärt. En sådan uppföljning var i sådant fall planerad att genomföras genom fysiska möten alternativt via digitala möten, utifall respondenten befunnit sig på ett längre geografiskt avstånd. Möjligheterna till bägge alternativen var goda. På grund av enkätens informationsmässiga positiva utfall uppkom inget vidare behov för uppföljning av det inkomna underlaget.
En ytterligare aspekt till att nyttja en enkät är att vi som officerare potentiellt hade haft en hämmande effekt vid en fysisk intervju, en enkät kan därav vara en bättre metod då respondenten sitter enskilt utan yttre påverkan (Jacobsen 2017). En av studiens författare har varit delaktig i kvalitativa undersökningar vid Försvarsmaktens högkvarter, intervjuer har genomförts gentemot soldater där civila konsulter nyttjats i syfte att inte påverka soldaternas svar, då de uttalar sig om Försvarsmakten.
Den digitala enkäten (bilaga 1) var utformad med ett missivbrev där bakgrund och syfte framgick samt sju öppna frågor kring anställningen som GSS. Frågorna i enkäten var följande;
- 1a. Vilka var skälen till att du tog anställning som gruppbefäl, soldat eller sjöman (GSS)?
- 1b. Vilka erfarenheter från din grundutbildning påverkade dig att ta anställning som GSS?
- 1c. Vilken påverkan hade dina kamraters åsikter på ditt val att ta anställning som GSS?
- 1d. Vilka andra omständigheter påverkade dig i ditt val att ta en anställning som GSS?
- 2a. Vad tycker du är viktigt på din arbetsplats och i din tjänst som GSS?
- 2b. Vad tycker du är viktigt för att bibehålla en hög motivation i din tjänst som GSS?
- 3. Vad tycker du att Försvarsmakten bör utveckla för att fler kvinnor tar anställning som GSS?
Enkäten innehöll även bakgrundsfrågor med syftet att kunna ge olika variabler i studien.
Dessa var bland annat en fråga kring antal tjänsteår och om de genomfört GMU eller
20
grundutbildning med värnplikt. I enkäten svarade de även på vilken försvarsgren (armén, marinen och flygvapnet) de tillhörde. Enkäten gav oss empiri i text på ca 2–3 sidor från respektive respondent. Enkäten har enligt vårt bedömande tagit ca 30–45 minuter för respondenten att genomföra.
2.4. Kodning av empiri
Kodningen genomfördes allt efterhand empiri inkom. Då vi genomförde en digital enkät med skriftliga svar var empirin redan transkriberad, följaktligen kunde kodningen påbörjas omgående. Kodningen genomfördes i en Excel tabell där vi försökte hitta sammanhängande delar i de olika svar som inkom.
”att koda texten innebär att man begripliggör den genom att arbeta fram koder”
(Hultman 2001, s. 79–80) 2.4.1. Kodningsprocessen
Kodningsprocessen inleddes med att analysera inkomna svar i förhållande till studiens syfte.
Vi fann att respondenterna svarat reflekterande och fann många beskrivande och klargörande citat. Dessa citat och indikatorer försökte vi förstå genom att formulera kommentarer efter varje svar. När samtliga respondenters svar inkommit påbörjades arbetet med att ta fram kategorier som med ett värdeord klargör kategorins betydelse.
Figur 4. Utklipp från kodningsprocessen i Excell.
2.4.2. Öppen kodning
Ur den insamlade empirin tog vi ut citat som påkallade vårt intresse kring olika motiv och som låg i linje med studiens syfte. I den öppna kodningen tog vi fram koncept vilket senare blev kategorier kring den insamlade empirin (Bryman 2012). Kring dessa koder försökte vi simultant få en förståelse kring mer övergripande kategorier som kunde sammanfatta dessa citat till ett större sammanhang. Vid kodningen fick vi initialt fram tretton kategorier i nivå 1.
Kodningen fortsatte därefter med att föra samman kategorier som hade ett samband till
21
varandra i nivå 1 till att ta fram fyra kategorier i nivå 2. Kategorierna i nivå 2 är de centrala kategorierna i denna studie kring vad som motiverade kvinnorna att ta anställning som GSS.
2.4.3. Selektiv kodning
I den selektiva kodningen är syftet att selektera citat som inte passar in. Selekteringen blev en mindre del av kodningen då inkomna svar var väldigt enhetliga. Få svar stack ut som ytterligheter kring frågorna i den digitala enkäten. I den selektiva kodningen fördjupade vi oss i egenskaperna kring koncepten/kategorierna och vi rensade även bort kategorier som ej längre var relevanta. Målet i denna del var att renodla och ta fram fyra till fem centrala kategorier. Efter den initiala kodningen kodade vi fram fem kategorier. Efter ytterligare kodning inordnade vi en av kategorierna under en annan kategori då vi fann många likheter mellan kategorierna.
2.4.4. Tolkning
Klassik GT tar utifrån kodningen fram en kärnvariabel som blir central i studien (Bryman 2012). Då vi inte nyttjar klassisk GT i denna studie och inte genomför det sista stegen som är teoretisk kodning, där man tar fram en kärnvariabel, nyttjar vi tolkning där vi kan utveckla resonemang utifrån kodningen och nyttja citat ur vår empiri. I vårt kapitel kring den datanära reflektionen nyttjar vi citat ur empirin för att accentuera vissa resonemang kring olika motiv eller händelser angående varför de tog en anställning.
2.5. Forskningsetiskt ställningstagande
Ett viktigt element inom forskning är det etiska perspektivet. Vi ser att det etiska perspektivet har flera olika delar där ett är att vara öppen och transparent i sin forskning gentemot forskningssamhället, samt att följa de vetenskapliga reglerna som finns att förhålla sig till. Ett annat är att vara respektfull gentemot de respondenter som medverkar i studien och värna om deras integritet och anonymitet. Vidare måste det över tiden finnas en medvetenhet kring förhållandet och respekten till andra forskare samt individer som förekommer i studien. Vår har haft inställningen att genomföra studien med att följa dessa etiska aspekter och en transparens till valda metoder och strategier i syfte att åtnjuta en god trovärdighet.
2.5.1. Etiska principer
Vi har i studien följt den europeiska kodexen för forskningens integritet (All European Academics 2017) och Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Dessa riktlinjer har nyttjats i syfte vara så transparanta och etiskt korrekta som möjligt givet vår omgivning, studiens trovärdighet och respekt för respondenterna. Övergripligt i studien har vi arbetat med att följa och respektera följande aspekter;
- Tillförlitlighet i fråga om att säkerställa forskningens kvalitet, vilket avspeglas i forskningsdesign, metod, analys och utnyttjande av resurser.
22
- Ärlighet i fråga om att utveckla, genomföra, granska samt rapportera och informera om forskningen på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt.
- Respekt för kolleger, forskningsdeltagare, samhälle, ekosystem, kulturarv och miljö.
- Ansvarighet för forskningen från idé till publicering, för ledning och organisation, för utbildning, tillsyn och mentorskap samt för dess vidare konsekvenser.
Vi har även valt att följa Vetenskapsrådets fyra huvudkrav (Vetenskapsrådet 2002) när vi genomförde vår empiriska inhämtning. Respondenter informerades kring dessa huvudkrav i den enkäten som delgavs dem. Dessa fyra huvudregler har vi anpassat efter vår studie och vi tillämpar dem enligt följande;
- Informationskravet, innebär att vi lämnade vederbörlig information om forskningens syfte samt att det var frivilligt för respondenterna att deltaga samt att de kunde avbryta enkäten om de så önskade.
- Samtyckeskravet, innebär att respondenterna själva bestämde över sin medverkan i studien.
- Konfidentialitetskravet, innebär att respondenternas svar anonymiseras i studien.
- Nyttjandekravet, innebär att respondenternas svar enbart nyttjas i denna studie och inte spridas i annat syfte.
2.5.2. Att studera den egna organisationen
Vi som genomförde studien tjänstgör vid Försvarsmaktens högkvarter. En arbetar med strategisk planering och den andra med strategisk/operativ rekrytering och urval. Vi har sålunda som forskarpar en bakgrundskunskap kring studiens problemområde och hur Försvarsmakten arbetar med dessa frågor i dagsläget. Med anledning av vår koppling till Försvarsmakten studerar vi således vår egen organisation. Att genomföra en studie kopplat till en problemställning i vår egen organisation uppfattas som positivt och uppmuntras av vår arbetsgivare. Försvarsmakten ser fram emot att ta vara på de resultat som framkommer i studien. Det finns fördelar med att studera den egna organisationen, vi vet exempelvis vilka formella strukturer och språk som finns samt brukas inom myndigheten (Jacobsen 2017). Det kan i ett avseende betraktas som att vi arbetat som en insider med anledning av vår koppling till Försvarsmakten. Vi reflekterade tidigt om vår integritet kommer att bedömas och hur vi skulle hantera den under vårt arbete med studien. I och med att vi undersöker ett problemområde i vår egen organisation, i vilken vi levt och verkat under hela vårt arbetsliv, fanns en oro kring vår egen hantering kring integritet. Integriteten hos de individer som genomför forskningen är av särskild vikt då det kan påverka forskningens etik och kvalité (Wallén 1996). Vi har således medvetet hållit en nödvändig kritisk distans och förhållit oss opartiska för att minimera risken att studien skulle bli förvrängd eller personligt färgad (Jacobsen 2017).
23
3. Datanära reflektion
I kapitlet presenteras vår reflektion på insamlad empiri kring vad som motiverade kvinnorna att ta en anställning som GSS. Syftet med reflektionen är att förmedla en sammanfattad bild som är grundad i insamlad empiri. Kodningens framtagna kategorier och underkategorier kommer klargöras för att ge en större förståelse kring dessa.
Kapitlet tar sin utgångspunkt i de svar som givits till oss från våra respondenter. Svaren har varit väl formulerade och reflekterande, dessa svar är den centrala delen i sammanställningen av reflektionen. Vi har i kodningsarbetet hittat sammanhang och lagbundenheter som gett oss en större förståelse kring framtagna kategorier och underkategorier. Den datanära reflektionen tog initialt sin utgångspunkt i fyra av frågorna i den digitala enkäten (1a, b, c och d). Övriga frågor i enkäten har nyttjats under kodningen för att kunna se sammanhang och syfte med respondentens motivation. Varje kategori har operationaliserats med ändamålet att definiera kategorins innebörd och hur underkategorierna hänger samman med dess övergripande kategori.
3.1. Centrala kategorier
Efter genomförd kodning har vi kommit fram till fyra kategorier som är centrala kring vad som motiverade våra respondenter att ta en anställning som GSS. Det framgår i empirin att kategorierna spelar olika stor roll, kopplat till individens val av vidare tjänstgöring. Med anledning av detta väger varje kategori olika tungt, gällande individens motivation.
Kategorierna redovisas med den mest frekventa kategorin först: självrealisering följt av samhörighet, välbefinnande och slutligen stabilitet (se figur 5).
Vi genomförde en indelning, inom ramen för kodningsprocessen kring försvarsgrenarna i Försvarsmakten, detta i syfte att identifiera eventuella skillnader kring en anställning i armén, marinen eller flygvapnet. Empirin gav dock inte stöd till att några skillnader fanns mellan försvarsgrenarna. Kategorierna som kodades fram var dem samma utan spår av avvikelser av försvarsgrenstillhörighet. Kodningsprocessen kom i stället att inkludera samtliga respondenter under en gemensam gruppering.
Trots att varje kategori innehar så pass mycket motivationskraft i sig blev det uppenbart att kategorierna innehöll ett visst egenvärde. Frekvensen i vilket en viss kategori nämns samt antalet respondenter som påverkats av den, utgör värdet för var kategori. I denna studie benämns detta som motivationsvärde. Exempelvis ges kategorin självrealisering det högsta motivationsvärdet då den inte bara förekommer flest antal gånger av respondenterna utan även förekommer som motivation för 18 av de totalt 20 respondenterna. Detta i jämförelse med kategorin stabilitet som inte bara förekommer minst antal gånger utan endast tas upp som en motiverande orsak av 12 respondenter. Med anledning av att kategorin självrealisering uppfattas som särskilt viktig kring viljan att ta anställning som GSS, innehar den ett större värde sett ur ett motivationsperspektiv.
24
Kategori Antal gånger kategorin omnämns som motivation till anställning
SJÄLVREALISERING 49 (33,5 %) SAMHÖRIGHET 45 (30,5 %) VÄLBEFINNANDE 29 (20 %)
STABILITET 24 (16 %) Figur 5. Rangordning av respektive kategoris motivationsvärde.
Empirin visar att ingen respondent enbart har en kategori som enskilt gjort att individen har tagit anställning som GSS. De kategorier som mest frekvent ändvänds ihop går i linje med de kategorier som nämns flest gånger. En respondent som motiveras av självrealisering motiveras, som regel, även av samhörighet och välbefinnande. Stabilitet som motivator efterföljs av en önskan av välbefinnande. Dessa kategorier ligger nära varandra gällande det önskade personliga slutläget, vilket gör det naturligt för en individ att finna motivation från bägge av dessa. Oavsett hur kategorierna ligger rangordnade visar empirin på ett samspel mellan dessa och några respondenter beskriver i vissa fall samtliga fyra kategorier som en grund till motivation. I empirin förekommer även snarlika svar med återkommande nyckelord, från av varandra oberoende respondenter. Detta tillsammans med den jämna användarfrekvensen kring antalet kategorier, tyder på en viss homogenitet inom respondentgruppen.
Kategoriernas rangordning har tagits fram genom att se över dess användningsfrekvens bland respondenterna samt hur stor vikt som varje kategori, med dess underkategorier, inneburit när det kommit till varför valet till anställning gjordes. Exempelvis innehöll kategorin stabilitet den lägsta användarfrekvensen av respondenterna, men innehöll aven de svagaste orsakerna kring individens motivation för anställning. På så vis har vi även värderat tyngden i respondenternas svar var kopplat mot varje kategori och förhållande till individens källa för motivation.
Kategorierna är uppbyggda kring ett antal underkategorier, vilka förenats i syfte att få en övergripande kategori. I operationaliseringen har vi namngett dessa efter en övergripande beskrivning.
25
Figur 6. Schema över kategorier och underkategorier.
3.1.1. Kategori självrealisering
Kategorin självrealisering har underkategorier som omfattar utveckling, pliktkänsla, erfarenhet och förebilder. Självrealisering registrerades som den mest förekommande kategorin hos respondenterna. De underkategorier som underbygger den självrealiserade kategorin, anspelar på en personlig vilja/drivkraft i riktning mot en positiv personlig utveckling, alternativt en tydlig känsla att tjänstgöra mot ett högre syfte. Den mest frekventa motiveringen kring självrealisering kan enkelt sammanfattas med det uttalade behovet att utmaning och att pröva sig själv.
Respondenternas behov av självrealisering är sannolikt något som individen burit med sig in i den militära kontexten, därmed har också den initiala kontakten med Försvarsmakten tagits utifrån dessa behov. Försvarsmakten har troligtvis inte påverkat till ett utvecklande av dessa underkategorier. Exempelvis återfanns personliga fundamentala begrepp som återspeglar en stark pliktkänsla.
”Jag tycker om lagkänslan man får i Försvarsmakten och att det är tydligt med att man hela tiden arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål.” (Respondent A7)
I allmän mening kan ordet självrealisering innebära att en individ vill utveckla sig i en riktning i syfte att förverkliga sin person mot ett uppsatt personligt ideal och på så vis uppnå långsiktiga livsmål. Resultatet av den aktuella kodningen visade på att de individer som uppvisade beteenden inom ramen för kategorin självrealisering även påvisade en hög frekvens inom kategorin samhörighet.
26 Utveckling
Underkategorin utveckling har innebörden att respondenten ser till individens utveckling, där den personliga insikten och egenskaperna är det centrala. Empirin visar på en tillfredställelse att få pröva sig själv under särskilda förhållanden och därmed utvecklas som individ. Med anledning av de tillfrågades unga ålder tyder empirin på att kontakten med Försvarsmakten är den första gången som de ställs inför situationer och val av prövande och kravmässig karaktär.
”För mig handlar det om att jag fått med mig ett stärkt självförtroende från min grundutbildning. Det självförtroendet gjorde att jag vågade ta en anställning… Även erfarenheten att kunna leda en grupp gjorde att jag blev mer intresserad av en anställning.”
(Respondent A4)
Den personliga utvecklingen beskrivs inte bara komma från fysiska och psykiska prövningar utan även från situationer där krav ställs på individen kopplat till ansvar och förtroende.
Utifrån empirin kan vi se att de tillfrågade trivs i sådana sammanhang och att de själva kunnat reflektera över sin utveckling även under tiden de befunnit sig i sin tjänstgöring.
”De dagar/helger man fick åka hem från ens grundutbildning fick mig att inse mer hur mycket man växer som person och faktiskt börjar tänka på ett annat sätt, vilket jag trivdes med.”
(Respondent A2) Pliktkänsla
Underkategorin pliktkänsla har innebörden att respondenten ser sin anställning ur ett större syfte. Viljan att ingå i ett större sammanhang och få chansen arbeta med något meningsfullt.
Flera respondenter ansåg att det som sin plikt att försvara sitt land, och att få tjänstgöra i Försvarsmakten var något ärofyllt.
”Hjälpa till att försvara Sverige och Sveriges intressen…” (Respondent A4)
Empirin visar på att respondenterna ser Försvarsmakten som en arbetsplats där individen kan få möjlighet att göra skillnad och befinna sig i en kontext som uppfattas som meningsfull.
”Grundutbildningen gav mig också ett bredare perspektiv på organisationen i sin helhet och jag kände att jag ville göra skillnad – 3 år senare är jag fortfarande en del utav
Försvarsmakten.” (Respondent M1)
Erfarenhet
Underkategorin erfarenhet har innebörden att respondenten ser en tjänstgöring i Försvarsmakten som något de sedan kan nyttja i sin framtida arbetskarriär, inom eller utanför Försvarsmakten. Erfarenheten ligger alltså främst inom ramen för individens ökade chanser till vidare arbetsmöjligheter, alternativt nivåhöjande befattningar inom Försvarsmakten. Det
27
framkommer även information som indikerar på en vilja att erhålla erfarenhet gentemot livet i stort, genom att utsätta sig för situationer som innebär positiva effekter för individen.
”Jag tänkte också att det var fint på Cv:t att inte bara gjort en värnplikt, utan även jobbat ett år i Försvarsmakten.” (Respondent A9)
Gällande att ta en anställning i syfte att skaffa erfarenhet var svaren relativt homogena.
Majoriteten av respondenterna befinner sig i början av arbetslivet med liten till ingen tidigare erfarenhet av arbete. En anställning vid Försvarsmakten motiverades därför i flertalet fall som en bra start på arbetslivet.
”Det kändes som en bra start i arbetslivet, och som ett roligt jobb.” (Respondent M2)
I enstaka fall fanns en tanke om vidare karriär i Försvarsmakten, på grund av tidigare erfarenhet från värnplikten, alternativt av ren nyfikenhet.
”Testa på att jobba för att se om jag sedan kan tänka mig en längre framtid inom Försvarsmakten.” (Respondent F7)
Förebilder
Underkategorin förebilder har innebörden att respondenten påverkats av en annan individ, vilken respondenten inspirerats av på grund av dennes kompetens eller positiva attityd inom yrket. Empirin visar att det nästan uteslutande handlar om inspiration hämtad från bra förbilder, främst i form de befäl, men även annan personal som respondenterna kommit i kontakt med under utbildning.
Förebilderna har agerat som en positiv bekräftelse på vad man kan bli om man tar en anställning i Försvarsmakten. Förebildarena tyckts inte bara använts som en målbild på det individuella planet, utan även gett upphov till en vilja att arbete sida vid sida med dessa. Att få arbete med personer som man, redan innan anställning, vet är kompetenta och inspirerande uppfattas som en särskild viktig källa till motivation.
”Mina befäl var väldigt bra förebilder och ledare… jag vill kunna bli en sådan ledare som man vill följa.” (Respondent F4)
Respondenterna nämner inte specifikt att förebilderna är kvinnliga officerare utan de benämner dem som förebilder oavsett kön hos befälet. Inspiration har alltså infunnit sig från respondentens positiva erfarenhet av dess befäl oavsett kön.
”Jag hade väldigt bra befäl som inspirerade mig och uppmuntrade mig till att ta anställning.” (Respondent F5)
