Upplevelser av träningsresor

1 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Upplevelser av träningsresor

Idrottsvetenskapligt program inriktning idrottscoaching

IDGAA2 Delkurs 4

Pernilla Fredriksson Evelina Malmgren 2014-06-02

Abstract

Today (2014) is the health and training important elements in our lives and have a importance in many people´s lives. To spend much money and time on training is more common which has given impetus to training trips around the world. Famous profiles in the sports world, associations and airline arranges training trips and they have a great demand in today's society. What is it that makes individuals choose to pay for these trips and which people it is traveling? The purpose of this study is to examine the individual's experience of training trips as well as the motives that why they choose to go off on these trips. Three questions asked were:

- What impact did the instructors and the trip on its participants?

- Who / which scene is the reason to go off on a training trip?

- What can be read for results in terms of the participants' experiences of the trip?

Innehållsförteckning

1. Inledning

1.1. Fysisk aktivitet 1

1.2. Självbild 1

1.3. Turism 2

1.4. Syfte 3

1.5. Frågeställningar 3

2. Metod

2.1. Datainsamling 4

2.2. Urval 5

2.3. Analys 6

3. Resultat

3.1. Vilken påverkan hade instruktörerna och resan på deltagarna? 7 3.2. Vilka/vilket motiv finns som anledning till att åka? 8 3.3. Vad kan man avläsa för resultat av deltagarnas upplevelser? 8

4. Diskussion

4.1. Slutord 12

Referenslista

Bilaga 1 – intervjuguide

1. Inledning

1.1. Fysisk aktivitet

Fler och fler blir mer måna om sitt utseende och lägger mer energi till att träna och äta rätt.

Fysisk aktivitet och bra kost skapar förutsättningarna för att nå dessa mål, Faskunger (2004) tar upp och visar effekterna av fysisk aktivitet och hur det påverkar vår självkänsla,

kroppsbild och humör m.m. Winroth och Rydqvist (2008) säger att människan föds med en genetisk grundkod som är unik för varje enskild individ, denna kod kan ses som en potential med möjligheter att utvecklas på olika sätt. Genom att röra på sig får man ett bättre humör, koncentrationen stärks och vi blir nöjdare över hur vi ser ut. Fysisk aktivitet förebygger många folksjukdomar så som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes samt fetma. Psykiska sjukdomar i form av ångest och stress kan även förebyggas med hjälp av motion. För att bibehålla en hälsosam livsstil påpekar Winroth och Rydqvist (2008) att minst 30 minuter per dag krävs i måttlig aktivitet för att detta ska uppnås. Samspelet mellan den omgivande miljön och individens levnadsvanor har en stor betydelse för vår hälsa. De faktorer som har den främsta avgörande rollen för vår hälsa är relationer, arbete, fysisk miljö, samhälle och kultur.

Relationer kan påverka vår hälsa både positivt och negativt på mycket kort tid och kan rubba vårt välbefinnande drastiskt (Winroth & Rydqvist, 2008).

Dagens arbete är mer styrt av tekniken än av den mänskliga arbetskraften som fanns förr, vilket har lett till en mer stillasittande livsstil. Detta kräver en mer aktiv fritid vilket många tyvärr inte anser sig ha tid med. För att uppmuntra en livsstilsförändring måste vi bli mer effektiva när det gäller att stödja hälsosamma livsstilsvanor, både på samhällsnivå och på individnivå (Faskunger, 2004).

1.2. Självbild

Enligt Hassmén, Kenttä och Gustafsson (2009) leder bra prestationer till ett bra

självförtroende, men de anser även att denna påverkan även är vice versa, alltså att det krävs ett bra självförtroende för att kunna prestera bra. Författarna påpekar också det viktiga med målsättning, att ett mål måste finnas för att man som individ ska kunna blicka framåt och utvecklas. Oavsett om målet är stort eller litet så är det ändå nödvändigt för att vår motivation ska ha någon riktning, och att det vi utför har någon betydelse. Winroth och Rydqvist (2008) tar upp flera olika faktorer som påverkar vårt självförtroende i olika situationer. De nämner

allt från kunskap, erfarenhet, känslor till värderingar. Kunskapen kommer oftast från den ledande coachen till motionären, beroende på vilken motionsform man utför. Coachen har en större roll än enbart förmedla kunskap, denne individ ger även andra viktiga aspekter,

framförallt för att finnas tillgänglig som stöd och pådrivande. Denna coach kan även ses som en förebild och har en stor betydelse för hur deltagarna vill och kommer att agera. Även erfarenheten hos coachen/ledaren kan påverka hur deltagarna ser på denna individ. Hassmén, Kenttä och Gustafsson (2009) menar att vi människor behöver få bekräftelse och

uppmärksamhet, vilket stärker oss och oftast får oss att utmana oss det lilla extra. Flera

individer påverkas positivt när det gäller prestation och det sociala i en grupp. Därmed känner de en högre grad av sammanhållning än andra. Träning har alltså en viktig påverkan på vår sociala del. Vi får en grupptillhörighet, som deltagare blir man en i gänget. Man delar samma intresse, knyter nya kontakter och utvecklas sin sociala kompetens. Enligt Antonovskys hälsoteori (Winroth & Rydqvist 2008) är meningsfullhet en av tre kategorier som har betydelse för oss under livets gång. Där egenskaperna inom meningsfullheten är just

delaktighet, motivation och känsla att kunna påverka samt emotionell komponent. Egenskaper som har enormt stor betydelse just inom fysisk aktivitet. De andra två kategorierna är

hanterbarhet och begriplighet och handlar om individens förmåga att hantera krav och dess förståelse för verkligheten.

1.3. Turism

Både Mayo och Jarvis (1981) och Pearce (2005) menar att en av de vanligaste anledningarna till att folk väljer att resa utomlands är på grund av ett så kallande flyktbeteende där vi då på ett sätt vill befria oss från uttråkning och därför tillfälligt lämnar alla rutiner och måsten som finns hemma. De nämner även att en annan anledning till att resa är att individen har en längtan efter att träffa nya människor, att det finns en känsla av isolering i vardagslivet som kan bli bättre om personen lämnar vardagen och åker iväg på semester. Resan ger möjlighet till avkoppling och resenärerna kan släppa alla måsten, stress och rutiner som finns hemma.

Författarna nämner även avkoppling, självförverkligande, socialt umgänge och nya upplevelser som viktiga faktorer för val av resa.

Nyman (2013) hänvisar i sitt examensarbete till Bushell och Sheldon (2009) som i sig tar upp att träningsresor förr nämndes mer som hälsoresor och fokuserade på avkoppling i form av yoga, meditation och psykiskt välbefinnande. Medan det idag finns ett betydligt större område med träningsresor, allt från funktionellträning, crossfit till rena löparresor. Idag är resor där

träning ingår växande på marknaden och det visar sig att allt fler idag ägnar sig åt fysiska aktiviteter eller väljer att åka på en resa och semester där ett utbud av olika former av fysiska aktiviteter ingår (Resiabarometern, 2013).

1.4. Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka individens upplevelse av träningsresor och vilka motiv som finns till varför man väljer att åka iväg.

1.5. Frågeställningar

- Vilken påverkan hade instruktörerna och resan på sina deltagare?

- Vilka/vilket motiv finns som anledning till att åka iväg på en träningsresa?

- Vad kan man avläsa för resultat när det gäller deltagarnas upplevelser av resan?

2. Metod

Vi tog kontakt med gymanläggningen KMTI som finns beläget i Karlstad. De anordnar årligen träningsresor till Kroatien och alla resor har olika inriktningar. Den vi har valt att studera är resan med löpning som inriktning, där en av oss även kommer befinna sig på plats i Kroatien. Både för att delta och observera men även för att genomföra några intervjuer som kommer bli vår grund i detta fördjupningsarbete, dessa intervjuer kommer att ske i grupp, s k fokusgrupper. Denna metod är en speciell intervjuform enligt Hassmén och Hassmén (2008) där man till skillnad från en vanlig djupintervju istället intervjuar en grupp. Tanken är att hitta information och svar från respondenterna som annars hade varit svåra att få tillgång till.

Diskussioner i gruppen kan leda till att uppmuntra ett mer utförligt svar genom att de får möjligheten att se nya infallsvinklar av de andras åsikter och tankar. Valet av våra

fokusgrupper storleksmässigt var mellan 2-4 personer då vi ansåg att det var mest lämpligt utifrån vårt syfte och att respondenterna kände sig hörda och sedda.

Intervjuerna sker på plats i Kroatien under veckans gång vid tillfälle. Respondenterna

informerades om vår studie under de första dagarna på resan, där de frivilligt fick välja om de ville delta i en intervju eller inte. Både innan samt vid intervjumötet informerades

respondenterna om att samtalet är konfidentiellt (Hassmén & Hassmén 2008). Vilket innebär att de är anonyma och svaren inte kan kopplas till dem. Vi meddelar även att detta är helt frivilligt och går att avbryta om deras trygghetszon förstörs.

Intervjuerna kommer att dokumenteras i ljudfiler för att vi som forskare ska kunna vara fullt fokuserade under intervjun samt ha tillgång till allt material vid vår analys (Trost, 2010).

2.1. Datainsamling

Innan en intervju ska utföras är det viktigt att vara förberedd och påläst enligt (Hassmén &

Hassmén 2008). En intervjuare bör vara lyhörd och tillmötesgående, även öppen och pålitlig är egenskaper som författarna tar upp. Omgivningen bör även vara lugn och välkänd för respondenten för att denne ska känna sig trygg. Därför har vi valt att utföra intervjuerna utifrån när respondenterna känt sig trygga och motiverade till att delta. Detta kan ske vid stranden, hotellet eller under en promenad.

Som grund i våra intervjuer har vi använt oss av vår intervjuguide (bilaga 1). Den består av mestadels öppna frågor som kopplas till olika valda teman. Innan de ”riktiga” intervjuerna utfördes gjorde vi ett fåtal provintervjuer för att se om vår intervjuguide behövde några justeringar eller förändringar kring frågorna. Datainsamlingen kommer alltså att ske i form av gruppintervjuer. Det planerade urvalet för intervjuerna är att genomföra ett antal mindre gruppintervjuer, med 2-4 personer/grupp. De som kommer att intervjuas är män och kvinnor som är med på KMTIs träningsresa.

2.2. Urval

Vårt urval är individer som åker med som medresenärer på träningsresor. Vi har begränsat oss till KMTIs träningsresor och utifrån det valt en specifik resa, denna resa är inriktad på löpning och funktionell träning. Urvalet av respondenter är varken åldersbaserat eller könsbaserat, det enda kravet från oss som forskare är att respondenterna deltar under vår valda träningsresa.

Respondenterna är sju individer, varav sex av dem är kvinnor.

Urvalet är bestämt utifrån rapportens syfte, resurser och val av metod. Vid en kvantitativ undersökning hade fler personer kunnat delta i då det inte krävt lika mycket tid. Analysen av resultaten från de kvalitativa intervjuerna kommer genomföras i form av en kvalitativ

innehållsanalys. Med kvalitativ innehållsanalys innebär det en detaljerad och systematiskt metod som används när man ska tolka innehållet av de resultat som man fått fram i studien.

Innehållsanalysen kan genomföras i textform och avslutas i form av ett skrivet dokument (Hassmén & Hassmén, 2008).

Respondenter:

Kvinna 1 (K1): ung kvinna som reste ensam, student. Aktiv fritid.

Kvinna 2 (K2): äldre kvinna, väldigt aktiv under vardagen. Reste ensam.

Kvinna 3 (K3): småbarnsmamma som gillar friluftsliv. Reste ensam.

Kvinna 4 (K4): småbarnsmamma som njuter av livet. Reste ensam.

Kvinna 5 (K5): småbarnsmamma, sjukskriven för depression. Reste ensam.

Kvinna 6 (K6): småbarnsmamma, behöver hjälp och inspiration till att komma i form. Reste tillsammans med väninna.

Man 1 (M1): man, medlem på KMTI. Reste ensam.

2.3. Analys

Resultaten av intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån en innehållsanalys (Hassmén &

Hassmén 2008). All information analyserades genom att vi lyssnade av alla ljudfiler och antecknade vad som sades under intervjuerna. Data samanställdes för varje intervju och till slut hade vi samanställda svar från tre fokusgruppsintervjuer som vi sedan analyserade och kodade för att få fram det som gav oss svar på syftet och de forskningsfrågor vi ställde oss innan.

Vid analys av resultatet från intervjuerna så är målet att utveckla nya begrepp och utveckla teorier kring studien. Under intervjun så ska personen som intervjuar analysera det som respondenterna svarar, men tolkning av svaren sker inte förens all data finns tillgänglig. Vid tolkningen av svaren så handlar det om att koppla ihop svaren från intervjun med relevant fakta från datainsamlingen. För att få en så bra bild som möjligt av svaren och av sina

tolkningar så gäller det att man ställer analytiska frågor till de svar som man fått fram. Frågor som kan ställas är exempelvis ”varför är det som det är och vad sker här?” (Kvale, 1997).

3. Resultat

KMTIs koncept var på denna resa i löpningen tecken. Veckan erbjöd fritt deltagande på alla 18 klasser som fanns, ett coachingsamtal tillsammans med en av de två ledarna, beroende på om man ville ha inspiration till löpning eller rent styrkemässigt. I priset ingick även ett linne/t-shirt, vattenflaska och boende med halvpension på ett fyrastjärnigt hotell på den kroatiska ön Losinj. På veckans schema fanns även två föreläsningar med fokus på

målsättningar och förändringar. Dagarna hade ungefär liknande upplägg varje dag där ett pass var innan frukost, ett innan lunch och ett efter. Totalt var det 32 stycken resenärer, varav 5 av dessa var män. Nästan 20 av dessa 32 individer reste ensamma, utan familj eller vänner.

Däremot hade de flesta någon slags relation till ledarna, antingen som gammal bekant eller som coach, i detta fall löpcoach. Det var även på detta sätt de hade fått information om resan.

Nästan alla deltagare är bosatta i länet, förutom K6 och hennes väninna som hade hittat resan via nätet. Denna upplevelse var för många helt ny, endast två av alla resande hade varit iväg på en arrangerad träningsresa förut.

3.1. Vilken påverkan hade instruktörerna och resan på sina deltagare?

Instruktörerna påpekade under veckans gång hur viktigt det var att utgå ifrån sig själv och känna efter hur mycket/lite man skulle delta. De visade hela tiden varianter för att man skulle kunna utföra övningarna både på det lättaste sättet men också det svåraste. Under veckan fick även deltagarna ha ett varsitt coachingsamtal med en av instruktörerna. Detta samtal gav enbart positiv respons. Respondenterna riktade mycket positiv kritik till att coacherna hade olika inriktningar, eftersom alla är olika och har unika mål så kan inte en träningscoach leda en individ mot att prestera bättre inom löpningen om det är det som efterfrågas. De fick hjälp med träningsupplägg och hittade en väg som passade varje individ. Valen av pass under veckan fick även det bra respons, där många ansåg att ledarna hade tänkt till och det fanns en tanke bakom varje pass. K1, K2 och M1 påpekade även hur bra och inspirerande löppassen var, både teknikmässigt och hur man kan utveckla sin löpning med olika upplägg.

”Första dagarna tyckte jag passinnehållen var lite väl tuffa för min kropp, men nu efter ett tag så inser jag att jag inte utgick från mig själv, utan gjorde de svåraste övningarna för att alla andra gjorde det.” (K2). Här menade hon att uppläggen på de olika pass som fanns var först för svårt och inte motsvarade hennes förväntningar om att röra på sig i måttlig takt. Men hon ändrade sin syn i slutet av veckan när hon både lyssnat på sin kropp och endast gjort det hon

kunde. Samtidigt som hon lyssnade på instruktörerna och valde att utföra de enklare

övningarna. Inte bara K2 utan de resterande respondenterna påpekade hur viktigt och bra det var när instruktörerna informerade om de olika svårhetsgraderna under passen och visade alltid alternativ till rörelser.

3.2. Vilka/vilket motiv finns som anledning till att åka iväg på en träningsresa?

Under en av gruppintervjuerna diskuterades det mycket kring hur skönt det skulle bli att slippa alla måsten och endast få ta hand om sig själv och göra saker precis när och hur man ville. Samtidigt som det fanns möjlighet till att röra på sig. ”Denna resa ska jag njuta, ta del av underbar mat och dryck och samtidigt svettas lite. Livets bästa delar” (K4). Majoriteten av resenärerna var småbarnsmammor som valt att resa iväg för avkoppling och flykt från vardagen hemma i Sverige. Alla respondenter förutom K5 var mycket aktiva under sin fritid hemma i Sverige. ”Jag kommer nog inte vara med på så många pass, jag behöver bara få njuta och få tid för mig själv.” (K5).

Respondenterna ansåg att en träningsresa skulle hålla dem sysselsatta, men på deras villkor.

Både för att rå om sig själva men också för att kunna lägga tid på träningen som blir lidande hemma. K5 och några resenärer till som vi kunde avläsa utifrån våra observationer, valde att åka med på resan för att njuta, slippa alla måsten men ändå ha valmöjligheten att vara delaktig på pass, gruppaktiviteter etc.

”Jag har lärt mig att njuta av livet och göra det jag verkligen vill göra, man vet aldrig när livet kan ta slut.” (K2). Denna kvinna hade haft en allvarlig sjukdom och insåg att livet är skört och bör levas på bästa sätt. Precis när man vill, hur man vill och vart man vill.

3.3. Vad kan man avläsa för resultat när det gäller deltagarnas upplevelser av resan?

Det var väldigt få som hade koppling till KMTI och deras koncept av träningspass vilket många tyckte var kul då de hela tiden skulle utmanas med något nytt. Nästintill ingen av dem tränar på gym utan rör på sig endast genom konditionsträning och inom friluftslivet.

Respondenterna påpekade att det var kul med en utmaning och att de ansåg sig behöva lära sig att utföra styrkeövningar för att orka med sina konditionspass, framförallt löpningen. De påpekade även hur motiverade och inspirerade de blev av ledarna, att de tog i det där lilla extra man ofta undviker när man tränar själv. Respondenterna menade att resan gett dem ny

motivation och inspiration till att fortsätta röra på sig när de kommer hem. Många övningar som utfördes under resan är övningar som man kan göra hemma, vilket gav dem en extra spark att verkligen fortsätta.

Respondenterna utmanade sig själva redan under veckan då de deltog på fler pass än vad de hade trott. De hann aldrig bli så sysslolösa som man blir under en vanlig sol och badsemester, men de kände heller ingen press på att hinna och stress var absolut inget som framkallades under dessa dagar. ”Jag hoppas att jag tycker gruppassen här är roliga och utvecklande, för då kanske jag kan tänka mig att fortsätta med dem när jag kommer hem.” (K3). Detta var en av anledningarna till att K3 valde att åka med på resan, hon ville utmana sig själv och göra något hon aldrig gjort förut, men alltid velat. Hon ville ha en allsidig träning och behövde få in mer styrka i sin träning.

”Det är mer socialt och man känner sig mer välkommen i mindre grupper. Man ger och tar”.

(M1). Han hade varit iväg tidigare på andra träningsresor och då hade storleken på gruppen nästan varit det dubbla. Den sammanhållning och kontakten han fick i denna grupp gav betydligt mycket mer än de andra resorna. Här blev de som en stor familj.

K2 gillade resan så pass mycket att hon funderade på att boka in sig på en av höstens resor.

Kort därefter gick samma fundering hos flertalet av resenärerna, vilket är ett gott tecken på en lyckad resa.

4. Diskussion

Media lägger idag stort fokus på idealbilden av hur folk ska se ut och vad som anses vara optimalast för att må så bra som möjligt. Då kommer frågan, vad är att må bra? Media

framställer gärna ”att må bra”, som något ytligt och utseendefixerat vilket ofta leder till snabb förändring på kort tid genom olika dieter och träningsformer som påpekar hur snygg man blir.

Men hur bra mår man egentligen av detta? Generellt är inte detta positivt på individens hälsa och tror att de som väljer att resa iväg har ett sundare sätt att se på just hälsan ur ett långt perspektiv. Där en träningsresa kan vara starten på det hälsosamma livet, inspirationsresan eller till och med avslappningsresan. Media har alltid någon påverkan på oss individer, positiv eller negativ. Om vi utgår från Resiabarometern (2013) och dess resultat på det ökande

intresset för träningsresor är självklart medias påverkan positiv.

Under denna resa hade majoriteten av deltagarna redan en aktiv fritid hemma och åkte mer för att få inspiration och avslappning. Ett steg närmare att nå de individer som inte har den aktiva livsstilen bör man rikta in sig specifikt på otränade och få dem att bli mer intresserande.

Individerna som väljer att åka på en aktiv semester har oftast en aktiv hemmamiljö. Är det svårare att välja en aktiv semester om man inte redan har den rutinen hemma? Även om man inte har motivationen och intresset för träning så kan klimatbytet och det sociala skapa en mer positiv inblick till det aktiva livet? Kring vår frågeställning, vilket motiv som finns bakom valet att resa på en träningsresa fick vi ganska tydliga svar och precis som både Pearce (2005) och Mayo och Jarvis (1997) nämner, så strävar resenärerna efter avkoppling, självförståelse, upplevelser och flykt från vardagen. Oavsett hur tränad eller otränad du är behöver du släppa alla måsten och fokusera endast på dig och din träning. Vi tror att dessa träningsresor ger bäst effekt om man åker ensam istället för med familj eller vänner. Helt plötsligt kommer ytterliga en persons åsikter och tankar som du måste bemöta. Detta kanske är anledningen till att många av resenärerna just åkte ensamma, för att kunna släppa allt annat och enbart ha sig själv att tänka på. Detta är även något KMTI skulle kunna lägga vikt på i sin marknadsföring för att nå ännu fler resenärer. Att nischa emot olika motiv till att åka, inte bara utifrån hur man vill träna. Nu har de inte haft så svårt med att få fullsatta veckor, men det är nytt och för att kunna år för år ha fullsatt bör man nischa sig, då kan det vara bra att veta hur och vilka man ska rikta in sig på. Endast ett fåtal valde att åka med endast för avkoppling och valde att inte delta på något pass eller några enstaka, vilket inte är något fel alls då målet är att delta på ett av alla pass och individen lyckas med detta och då även uppnår sitt mål med resan. Dock kan

dessa individer lätt glömmas bort när företagen marknadsför sig och då enbart rikta in sig mot aktiva och vältränade individer.

Precis som Hassmén, Kenttä och Gustafsson (2009) påpekar så skapar träning i grupp en starkare känsla av sammanhållning och ger en bekräftelse om att man duger och utvecklas med hjälp av andra. Utifrån vårt resultat kan vi även avläsa hur stor påverkan dessa resor gör för våra relationer, många av deltagarna åkte på resan ensamma och åkte tillbaka hem med flertalet nya vänner. Vilket många kanske inte trodde från början. Om man utgår från

Antonovskys teori som nämns av Winroth och Rydqvist (2008) så nämner han hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. I detta samband med träningsresor så känner vi att kategorin meningsfullhet spelar en stor roll där deltagarna fick känna sig delaktiga och samtidigt fick vara med och bestämma. Hade coachen däremot inte låtit deltagarna fått vara delaktiga och kunna påverka veckans schema så hade antagligen den positiva effekten av resan inte alls varit den samma. För just denna meningsfullhet var det många av deltagarna som uppskattade mest. Att frivilligt få planera och till och med inte planera en dag utan att någon påpekade detta som något negativt. Oavsett hur man än försöker blir det alltid små grupperingar utan vidare medvetenhet i större grupper. Ändå lyckades ledarna alltid se till att varje resenär blev uppmärksammad varje dag, mer eller mindre, antingen vid måltiderna eller under

promenaderna. Denna uppmärksamhet skapar en delaktighet som enligt Winroth och Rydqvist (2008) anses vara väldigt viktig utifrån Antonovskys hälsoteori.

En av de två föreläsningarna handlade om målsättning och hur man ska tänka och utmana sig för att nå dem. Olika målsättningar, både kortsiktiga och långsiktiga är viktiga för att

individen ska kunna utvecklas och prestera, precis som Hassmén, Kenttä och Gustafsson (2009) påpekade. Deltagarna fick under denna föreläsning skriva ner och fundera på några mål de ville ha. Detta tror vi var en avgörande roll i hur de fortsätter sin aktiva livsstil när de väl kommer hem och precis som vi kan avläsa i den facebookgrupp (som skapades först och främst för att alla deltagarna skulle få ta del av bilder från resan) är många av deltagarna i full gång med att sträva mot sina mål där de delar tips och inspiration. Genom att skriva ner och ha målsättningarna på papper tror vi gör mycket, det skapar en vilja och lust när man har texten synlig och kan läsa den varje dag. Denna facebooksida används alltså nu även som motivations- och inspirationsvägg för samtliga. Det skrivs ut övningar, förfrågningar om träningskompis etc. Detta är ett bra sätt att pusha det lilla extra som kan behövas även om

man inte träffas. Deltagarna kan även genom detta återkoppla till resan varje gång någon av dem skriver och man tänker tillbaka, vilket ger den där kraften som kanske saknades just då.

4.1. Slutord

Syftet med denna studie var att undersöka individens upplevelse av träningsresor och vilka motiv som finns till varför man väljer att åka iväg och det vi fick fram var att det främsta motivet till att resa på en träningsresa var flykten från vardagen samt de nya upplevelserna som resan gav. Resultatet visade även på hur stor betydelse och påverkan instruktörerna hade på deltagarna då de inspirerade, motiverade och gav bekräftelse till sina deltagare, det var även detta som var den största och viktigaste upplevelsen av träningsresan. Att all den inspiration och motivation för träningen som skapades där följde med hem till vardagen.

Referenslista

Faskunger, J (2004) Motivation till motion. SISU idrottsböcker.

Hassmén, N., & Hassmén, P. (2008) Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. SISU idrottsböcker.

Hassmén, N., & Kenttä, G., & Gustafsson, H. (2009) Praktiskt Idrottspsykologi. SISU Idrottsböcker.

Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Mayo, Edward J. & Jarvis, Lance P. (1981). The Psychology of Leisure Travel. Boston: CBI Publishing Company, Inc.

Pearce, P-L. (2005). Tourist Behaviour – Themes and Conceptual Schemes. Bristol: Channel View Publications.

Resia (2013). Resiabarometern för sommaren 2013. Göteborg: Resia AB.

Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Winroth, J., & Rydqvist, L-G. (2008) Hälsa och hälsopromotion. SISU idrottsböcker.

Uppsatser

Nyman, E. (2013) Aktiv turism – svenskan som åker på hälso- och träningsresor. Umeå Universitet.

Bilaga 1 -

Syfte

Syftet med denna forskning är att undersöka individens upplevelse av träningsresor och vilka motiv som finns till varför man väljer att åka iväg.

Frågeställningar

Vilken påverkan hade instruktörerna och resan på sina deltagare?

Vilka/vilket motiv finns som anledning till att åka iväg på en träningsresa?

Vad kan man avläsa för resultat när det gäller deltagarnas upplevelser av resan?

Bakgrundsfrågor

Ålder? Yrke? Familjesituation? Intressen? Resesällskap?

Tema 1, tidigare resor

Har du varit iväg tidigare? ..Varför?

Privat resa eller arragerad resa?

Tema 2, förväntningar

Av vilken anledning valde du att åka? Vad var dina förväntningar? Vad var ditt mål?

Relation till KMTI?

Tema 3, upplevelser

Skulle du göra om det?.. varför/varför inte?

Vad var roligast? Var det som du hade tänkt dig?

Hur kändes det under resan? ..Fysiskt/psykiskt? Deltog du på allt som var schemalagt?

Tema 4, motivation

Har din motivation påverkats av resan? Har ditt syfte med träningen ändrats sen innan resan?

Vad gav samtalet med coachen? Hur påverkades du av de olika ledarrollerna?