• No results found

Remissvar – Slutbetänkande av utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Remissvar – Slutbetänkande av utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Remissvar 1(3) Datum Ärendebeteckning 2016-06-14 821-2596-2016 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Länsstyrelsen Västerbotten Besöksadress Tel växel Fax Vasterbotten@lansstyrelsen.se 901 86 Umeå Storgatan 71 B 010-225 40 00 010-225 41 10 www.lansstyrelsen.se/vasterbotten

Remissvar – Slutbetänkande av utredningen om utökade

möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet

Länsstyrelsen i Västerbottens län har beretts tillfälle att lämna synpunkter på slutbetänkandet av utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet.

De saker som behandlas i utredningen:

• Ta ställning om det vid assisterad befruktning fortsättningsvis ska krävas en genetisk koppling mellan barnet och minst en tilltänkt förälder. • Ta ställning om surrogatmoderskap ska tillåtas i Sverige, med

utgångspunkten att detta i så fall ska vara altruistiskt.

• Ta ställning till om det behövs särskilda regler för barn som kommit till genom ett surrogatarrangemang i utlandet.

• Ta ställning om det avskaffade steriliseringskravet och förbudet mot bibehållen fortplantningsförmåga vid ändrad könstillhörighet kan medföra problem vid tillämpningen av bl.a. den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen.

Ställningstaganden

Länsstyrelsen instämmer med utredningens utgångspunkter om de etiska ställningstagandena kring bland annat människovärdesprincipen där alla människor har lika värde och samma rätt att få sina rättigheter tillgodosedda. Den innebär även att ingen människa får betraktas eller behandlas som enbart ett medel. Det råder både internationell och i Sverige en stor samsyn om att

människokroppen och dess delar inte får ge upphov till vinning. Det kommer bland annat till uttryck i förbud mot handel med organ och könsceller.

Människovärdesprincipen kan dock inte anses innebära att det är en mänsklig rättighet att till varje pris få föda ett eget barn eller på annat sätt bli förälder till ett barn.

Ställningstagandet om det vid assisterad befruktning ska krävas genetisk koppling mellan barnet och minst en tilltänkt förälder:

Länsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag om att kravet på genetisk koppling i 7 kap 3 § lagen om genetisk integritet m.m. tas bort. En befruktning utanför

(2)

Länsstyrelsen Västerbotten Remissvar 2 Datum Diarienummer 2016-06-14 821-2596-2016

kroppen inom svensk hälso- och sjukvård kan framöver också utföras med ett donerat ägg och donerade spermier, eller med ett donerat befruktat ägg. Detta möjliggör för olika vägar till föräldraskap och behandlar idén om att en familj inte behöver vara biologisk. Liknande paralleller går att dra till nuvarande lagstiftning om adoption. Barnen har även rätt att söka upp sina biologiska föräldrar när de fyllt 18 år.

Ställningstagandet om surrogatmoderskap ska tillåtas i Sverige, med utgångspunkt i att det i så fall ska vara altruistiskt:

Länsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag om att altruistiskt surrogatmoderskap inte ska tillåtas i Sverige.

Som kommentar till ställningstagandet kan bland annat lyftas att

surrogatmoderskap strider mot människovärdesprincipen. Vidare går det inte att helt utesluta att det alltid föreligger ett fullständigt informerat samtycke och att kvinnor inte skulle kunna utsättas för påtryckningar att vara surrogatmor, exempelvis en underförstådd press att hjälpa en närstående som inte själv kan få ett eget barn. En ordning som i sin tur kan öka risken för dold

kommersialisering.

Andra argument mot ett surrogatmoderskap är synen på barn som mänsklig rättighet och att det finns andra och bättre vägar till barn, exempelvis adoption. Länsstyrelsen anser dock att det finns brister och luckor i kunskapsunderlaget. Utredningen lyfter enbart forskning gällande surrogatmoderskap från industri-länder som exempelvis Storbritannien och USA, och inte från andra delar av världen där surrogatmoderskap idag kan betraktas som en kommersiell industri. Detta område behöver utvecklas.

Ställningstagandet till om det behövs särskilda regler för barn som kommit till genom surrogatarrangemang i utlandet:

Länsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag i alla delar. Det är av stor vikt att det finns en tydlig juridisk ordning för dessa omständigheter och att det rättsliga ses över i alla tänkbara led så att barnperspektivet säkras.

Ställningstagandet om det avskaffande steriliseringskravet och förbudet mot bibehållen fortplantningsförmåga vid ändrad könstillhörighet kan medföra problem vid tillämpningen av bl.a. den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen: Länsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag.

(3)

Länsstyrelsen Västerbotten Remissvar 3 Datum Diarienummer 2016-06-14 821-2596-2016 Magdalena Andersson

Landshövding Therese Runarsdotter

References

Related documents

Utifrån de omständigheter som beskrivs i promemorian om att det finns problem kopplade till den praktiska tillämpningen av bestämmelsen, och de eventuella risker för

Domstolsverket har bedömt att utredningen inte innehåller något förslag som påverkar Sveriges Domstolar på ett sådant sätt. Domstolsverket har därför inte något att invända

invändningar ska göras utifrån en objektiv bedömning och länsstyrelserna ska genom ”samverkan sinsemellan bidra till att urvalet av områden blir likvärdigt runt om i

Det saknas dessutom en beskrivning av vilka konsekvenser det får för kommunerna i ett läge där länsstyrelsen inte godkänner kommunens förslag på områden och kommunen behöver

Inom Femmis anser vi att det inte finns anledning att fastställa faderskap för någon person som har tillkommit med assisterad befruktning enligt nämnd lag eller om behandlingen

Gällande altruistiskt surrogatmoderskap så delar Länsstyrelsen utredningens bedömning att det kan finnas risker för påtryckningar mot kvinnor, risk för en dold kommersialisering

Nämnden för statligt stöd till trossamfund avstår från att yttra sig över rubricerat ärende.. Stockholm den 8

I boken Läsningens psykologi och pedagogik sammanfattar Lundberg (2010) fördelarna med högläsning i nio punkter. 1) Högläsning kan bidra till att barnen förstår språkets