SpeedCutBox 2.0

EXAMENS

ARBETE

Utvecklingsingenjr 180hp

SpeedCutBox2.0

Utvecklingsprojekt

Joacim Andreasson och Daniel Khn

Examensarbete 22.5hp

Sammanfattning

Golfen är en sport som växer och blir större runt om i Sverige. Spelarna kräver en allt högre standard på banorna och åtkomsten till längre säsonger är ett ständigt mål som golfbanorna arbetar mot. Det har därför blivit allt mer attraktivt att effektivisera de olika arbetsmomenten för att sköta och underhålla banornas olika delar.

Projektet har sin grund i ett företag som utvecklat och säljer ett system med automatiserade gräsuppsamlingsboxar. Systemet har reducerat flera tidigare manuella arbetsmoment som utförs vid klippning av Green, Tee och Fairway områden på golfbanorna. Det saknades dock en funktion i systemet som uppkom vid tömningen av gräset. Det var hur gräset skulle spridas ut över gräsytorna när väl operatören tömde boxarna från det nyklippta gräset. Det krävdes även yrkeskompetens för att installera systemet.

Det är där som SpeedCutBox 2.0 kommer in i bilden och arbetet med detta projekt. Målet har varit att ta fram en prototyp som löser problemet som uppkommer vid tömningen av gräset med hjälp av en integrerad spridningsfunktion. Målet har även varit att ta fram en enklare installationsprocess som beskrivs med hjälp av ritningar. Genom att applicera ett nytt drivsystem och minska komponenterna i systemet förenklas installationen.

SpeedCutBox 2.0 har en lösning där boxen styrs utav el-motorer som roterar den nya konstruktionen på luckans utformning, där en integrerad borste gör så att gräset slungas ut och bidrar med en jämn spridning. Genom att använda det nya drivsystemet och minskat antal komponenter i systemet kan materialkostnaden reduceras med 25 % vilket skulle gynna uppdragsgivaren vid försäljningen av produkten i framtiden. Med ett fortsatt samarbete mellan SpeedCutBox 2.0 och uppdragsgivaren kommer vidareutveckling av prototypen att ske för att så småningom kunna leverera en färdig produkt ut på marknaden.

2  

Abstract

Golf is a sport that is growing and getting larger all around in Sweden. Players require an increasingly higher standard of the courses and access to longer seasons are a constant target that the golf courses are working towards. It has therefore become increasingly attractive to streamline the different tasks for operating and maintaining the different parts of the golf course. The idea of this project comes from company that is currently developing and selling systems of automatic grass collection boxes, Speedcutbox. The system has reduced the number of previously manual work tasks performed when cutting Green, Tee and Fairway areas on golf courses. However, there is a lack of feature when emptying the grassbox. The system did not manage to spread the grass evenly over the turf. The system also required a professional workforce to manage the installation of the system on to the cutting machine.

That is what this project is all about. The aim of this project was to develop a prototype, SpeedCutBox 2.0, which will solve this problem that arises when emptying the grass box with the help of an integrated distribution function. The goal has also been to develop a easier installation process which will be illustrated by drawings, this by applying a new running system and reduce the components in the system.

SpeedCutBox 2.0 has a solution where the box is controlled out of electric motors that rotate the new design of box design, with an integrated brush that throws out the grass and gives it a smooth spreading out on the court. By using the new drive system and a reduced number of components in the system, the material cost is reduced up to 25%, which will benefit the client in future marketing strategy. With continued cooperation between SpeedCutBox 2.0 and the client, further development and tests will be done of the prototype to eventually be able to deliver a finished product out on the market.

Förord  

Detta produktutvecklingsprojekt har gjorts som examenarbete inom ramen för studier på utvecklingsingenjörsprogrammet. Vi har fått stor användning av de olika teorier och metoder som ingått i programmets tre års läroplan med tillämpning inom både teoretiskt och praktiskt arbete.

Vi vill ägna ett extra stort tack till Ola Karlsson från SpeedcutboxAB som har hjälpt oss med viktig informationsinsamlande, material till prototypbyggande och kreativ vägledning.

Vi vill också tacka alla andra som bidragit med sin hjälp och expertis: Patrik Svensson, Verkstaden Halmstad Högskola

Klasskamrater, Utvecklingsingenjörer U11 Ransomes&Jacobsen

Golfklubbar under studieresa

Thomas Munter, IDE-sektionen elkraftslärare

Mattias Engström, SP-Sveriges tekniska forskningsinstitut Gunnar Weber, Halmstad högskola

Datum

Joacim Andreasson Daniel Kühn

0736-972096 0733-003274

Joacim.andreasson89@gmail.com Danielkuhn29@gmail.com

08  

Fall  

4  

I

2.1  Syfte  &  målsättning  ...  6  

2.2  Avgränsningar  ...  6   3  Teoretisk  referensram  ...  7   3.2  Ergonomi  ...  7   3.3  Hållbar  utveckling  ...  7   3.3  Automation  ...  8   4  Metod  ...  10  

4.1  produktutveckling  och  innovationsledning  ...  10  

4.2Metoder  inom  produktutvecklings  projekt  ...  12  

5  Utvecklingsprocessen  ...  14   5.1  Förstudie  ...  14   5.2Projektplanering  ...  15   5.3  Konceptgenerering  ...  16   5.4  konceptutvärdering  ...  17   5.5  produktgenereing  ...  18  

5.8  Automation  med  el-­‐beräkningar  ...  19  

6  Resultat  ...  22   6.1  Prototypen  ...  22   6.2  Installationen  ...  23   7  Diskussion  ...  24   7.1  produktresultat  ...  24   7.2  metoddiskussion  ...  24   7.3  Hållbar  utveckling  ...  25   7.4  Arbetsmiljö  ...  25  

7.5  Etik  och  moral  ...  25  

7.6  Lika  villkor  ...  25  

8  reflektion  projekt  ...  26  

9  Referenser  ...  27  

10  Bilagor  ...  30  

1

I

1.1  BAKGRUND  

Golfen kom till Sverige 1888 genom att de två bröderna Sager öppnade den första golfbanan som bestod av endast 6 hål. Sporten växte fort under de kommande åren och 1904 bildades det svenska golfförbundet som idag innehar närmare 500 golfklubbar med över 498 000 medlemmar (SGF, 2014).

En golfklubb i Sverige är normalt sätt uppbyggd av medlemmarna (kunderna) som utgör kärnan för att en golfklubb ska kunna vara aktiv (Skorup, 2004). Kunderna eller medlemmar som utövar idrotten har olika krav som måste uppfyllas och golf är en idrott där golfaren förväntar sig ett totalt tjänsteerbjudande (Grönroos, 2002). De ska erbjudas ett lockande behov av naturupplevelse, gemenskap mellan generationer och motion för både fysik och disciplin (Forsgården GK, 2011). Därför krävs ständig utveckling på hur golfbanorna ska skötas för att delvis kunna erbjuda golfarna de bästa möjliga förutsättningarna och även att minska den miljöbelastning på de metoder som används (SGF, 2014).

Under en vanlig arbetsvecka klipps hela golfbanan cirka 3 gånger per/vecka vilket då innebär klippning av Green, Foregreen, tee, fairway, semiruff och ruff. Utöver själva klippningen av banorna tillkommer även arbeten så som underhåll av transportvägar, komplettera dränering, röja beväxningen runt om golfbanorna, underhåll av klubbhus och andra lokaler. Kostnaderna för att utföra detta arbete på en 18 hålsbana ligger mellan 1,5 - 4 miljoner kronor per år (Stålbro, 2014). Planering av hur en golfbana ska skötas och hur dess arbete kan effektiviseras på bästa sätt är därför viktigt. Detta för att minimera de manuella arbeten för människan som kan leda till skador (Tonnqvist, 2012). Ett moment som kan vara svårt och tungt att utföra är tömningen av boxarna som fylls med gräs vid klippning av Tee, Green och Fairway Arbetsmomenten sker manuellt och med operatörens egen muskelkraft vilket kan upplevas extra svårt för personer som har någon form av fysisk begränsning eller reumatisk1.

Dessa lyft kan vara påfrestande för rygg, skuldror och nacke och bör därför också undvikas. Enligt undersökningar från arbetsmiljöverket är upp till två tredjedelar av alla sjukskrivna människor i Sverige av belastningsbesvär. I figur 1 visas de olika delar som kan ta skada och som ofta leder till värk i muskler, senor, leder och gäller både för kvinnor och män (Arbetsmiljöverket, 2014).

Figur 1 beskriver de delar på kroppen som oftast tar skada utav belastningsbesvär (Europrofil, 2006)

6  

Det var därför som uppdragsgivaren utvecklade en automatisk lösning på detta problem som uppkom vid tömningen av gräsuppsamlingsboxarna. Automation kan reducera tiden som krävs för att utföra arbetet med hjälp av manskraft och göra det säkrare för utövaren (Slack, Chambers, Harrland, Harrison och Johnston 2007). Detta löstes till viss del av den befintliga produkten, men behovet och möjligheterna till vidareutveckling fanns fortfarande 2.

2

P

Problemet som uppstått vid den automatiska tömningen av gräset har varit att det bearbetade materialet inte spridits jämnt på tömningsytan. Som Benny Stockman skriver i en artikel ur Natur och Trädgård (2008) bör gräset spridas ut strax efter klippningen för att ge bästa möjliga tillväxt och välmående för gräset. I dagsläget hamnar gräset i högar vilket kan försämra gödslingsprocessen och också sänker kvalitén på banorna som spelarna förväntar sig ska vara god.

De ytor som bearbetas av maskinerna klipper gräset kort och kräver endast en liten mängd eller tunt lager av återfört gräs på banan (Albertsson och Blomqvist 2009) vilket den nuvarande produkten inte levererar.

Gällande installationsprocessen av det aktuella drivsystem, som är pneumatik, påträffas det andra problemet i projektet. Pneumatik drivs av antingen gas eller luft där det skapas ett tryck som styr olika komponenter så som cylindrar, pumpar, ventiler och motorer (Hölcke, 2014) (Thomas, 2008). Det är på grund av dessa olika komponenter och installationen som detta drivsystem inte är optimalt för att styra gräsboxarnas öppningsfunktion (Fagerwall, 2010).

2.1  SYFTE  &  MÅLSÄTTNING  

Syftet med projektet har dels varit att förenkla det arbete som krävts för installationen av produkten som tidigare har utförts av en kompetent installatör. Det har också varit viktigt att utveckla en spridningsanordning för gräset vid tömningen.

Målet med projektet har varit att ta fram en prototyp med god spridningsfunktion. Gruppen har därför delat upp prototypens funktioner i två delmål. Ena delmålet är att förenkla installationen så att köparen själv enkelt skall kunna installera produkten. Det andra delmålet har varit att öka spridningen utav gräset för en bättre gödslingsprocess. Med dessa två delmål som projektet har arbetat med att utveckla har projektet också eftersträvat att i den nya lösningen minska de tillverkningskostnaderna som produkten har i dagsläget. Detta för att locka fler golfföreningar till att köpa produkten i slutändan.

2.2  AVGRÄNSNINGAR  

Projektet och dess prototyp har avsett att ta fram en lösning för en fairway-gräsklippare. Den skall bestå av så få tekniska komponenter som möjligt för att underlätta arbetet vid installationen och minska kostnaderna för de olika delarna i produkten.  

3

T

3.2  ERGONOMI  

Enligt Helander (2006) kan implementering utav ergonomi i en produktutvecklingsprocess leda till förbättrad arbetstillfredsställelse och ökad produktionskvalité. Begreppet ergonomi definieras av International Ergonomics Association (2014) som:

Ergonomics (or human factors) is the scientific discipline concerned with the understanding of interactions among humans and other elements of a system, and the profession that applies theory, principles, data and methods to design in order to optimize human well being and overall system performance.

Enligt IEA (2014) är ergonomi alltså en slags anpassning mellan människor, saker de gör, föremål de använder och dess omgivning. Syftet med god ergonomisk design är att belastning på användaren skall minska genom en miljöanpassad utformning av produkten. Målet är att arbetet skall kunna genomföras utan att det medför hälsoskadlig eller farlig belastning eller risk för arbetstagaren (Arbetsskyddsförvaltningen, 2013). Man bör helt undvika manuellt arbete då det kan orsaka skador och förslitningar på kroppen (Arbetsmiljöverket, 2014).

3.3  HÅLLBAR  UTVECKLING    

År 1981 introducerades begreppet hållbar utveckling av den amerikanske miljövetaren och författaren Lester Brown. Därefter fick begreppet en internationell spridning 1987 då det lanserades, av världskommissionen, en rapport för miljö och utveckling under ledning av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland (även kallad Brundtlandkommissionen).

I rapporten hävdar kommissionen att utveckling och tillväxt måste äga rum på miljöns villkor. Brundtlandkommissionen definierar hållbar utveckling: "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (Svenska FN-förbundet, 2012).

Hållbar utveckling handlar inte heller bara om att bevara de befintliga resurserna utan om att öka planetens rikedomar både naturligt, mänskligt och socialt. Genom detta skulle hållbar utveckling leda till att kommande generationer har lika många eller till och med mer möjligheter till att utvecklas än sina föregångare (Dietz, 1996). Det gäller alltså att förstå betydelsen utav hållbar utveckling genom att undersöka den världsbild som de olika branscherna står inför de kommande årtiondena (Gilges, 1997).

Samma gäller när man pratar om hållbar produktutveckling, där en enkel definition av begreppet förklaras av (Ljungberg, 2005) som:

A sustainable product is a product, which will give as little impact on the environment as possible during its lifecycle.

I en produkts livscykel ska hela processen innefattas, allt från framtagning av råmaterial, produktionen, användandet och återvinningsmöjligheterna av materialet. Det ska även omfatta den energi som förbrukas vid de olika steg i produktens livscykel (Ljungberg, 2005).

8  

3.3  AUTOMATION    

Automation betyder att man låter en maskin eller teknik utföra ett arbete, vilket använts i projektet (Duncheon, 2002). Det är svårt att föreställa sig ett samhälle utan automation. I dag lever 75% av européerna i städer, men omkring år 1800 levde enbart 3% av européerna i städer. Alltså en stor del arbetade med lantbruk (Jacobson, 2001, Mars) och vi ser (Figur 2) också att medel- livslängden steg markant mellan 1800- 1900-talet, detta enligt Eriksson (u.å.) har att göra med olika faktorer, en faktor är industrialismens genombrott dvs. nya lantbruksmetoder med hjälp av ny teknik och däri automation.

Figur 2. Hur medellivslängden har ökat med åren (Ribe,1998)

3.3.1  Drivsystem  

För att kunna göra viktiga beräkningar och hitta rätt dimensioner på motorer så finns ett par fysiska förhållanden som man kan använda. Ett utdrag från boken Elkraft (2011)

”För att kunna göra beräkningar av viktiga dynamiska egenskaper som accelerations- och retardations tid hos ett drivsystem är kännedom om systemets tröghetsmoment, j, en nödvändighet, samt kunskapen om hur detta ska användas i olika systemtyper.”

Figur 3. Tröghetsmomentet är ett mått på det vridmoment som krävs för en rotationshastighet kring en axel (Alfredsson, 2011).

Vid ideal kugghjulsväxling så är effekten den samma på motorns sida som på borstens sida (se Figur 3). Eftersom att vinkelhastigheten multiplicerat med tröghetsmomentet ger effekten så kan vi härleda ett uttryck enligt följande;

WM*JM= WB*JB

Med hjälp av uttrycket ovan så kan vi lätt se att om vinkelhastigheten ökar på motorns sida så måste tröghetsmomentet minska på samma sida, detsamma gäller last sidan.

En faktor man bör ta hänsyn till i beräkningar är friktionskoefficienten, B, som beror bland annat av hur bra egenskaper kullagret som används har.

                        3.3.2  Kopplingsschema  

Innan man börjar med att koppla motorer och elektriska kopplingar bör man vara helt säker på att man kopplar rätt. Det är mycket viktigt att vara medveten om risken med ström genom kroppen när man kopplar spänning som genererar ström. Med hjälp av kopplingsschema så kan man teoretiskt illustrera hur en elektrisk koppling skall ske, och därmed minska riskerna (Sikö, 2004).  

Figur 4. Illustrerad kugghjulsväxling från motor till last, genom användning av olika storlekar hos kugghjulen kan man justera vinkelhastigheten i respektive axel (Alfredsson, 2011)

10  

4

M

En välstrukturerad projektplan har gjorts där en överblickande beskrivning för de problem som dykt upp i de tidigare produkterna. Samt vilka som skulle behöva lösas med hjälp utav innovativa konstruktionslösningar och goda förstudier om automatiserade drivsystem. Användandet av en välutvecklad produktutvecklingsprocess där utvärderingsmetoder och ergonomiska teorier appliceras på bästa möjliga sätt för detta projekt.

4.1  PRODUKTUTVECKLING  OCH  INNOVATIONSLEDNING  

Det finns tre faktorer som ofta talas om inom produktutvecklingsprojekt som är viktiga att diskutera innan uppstarten (Holmdahl, 2012).

• Ett av dem är det behov, Need, som produkten har, ofta handlar det om att effektivisera olika moment i vardagen och förenkla för den enskilda individen. Det baseras på befintliga produkter och möjligheten till nyskapande.

• Den andra punkten diskuteras önskan, Wish, som finns till en produkt, men som ännu inte utvecklats och är till förfogande på marknaden.

• Tredje punkten handlar om den begäran, Want, hos en befintlig produkt som kanske saknar vissa egenskaper för att helt och hållet tillfredsställa just det behov som produkten skapar.

4.1.1  Projektplan  

För att i tidigt skede samla all den nödvändiga information som projektet kommer att innefatta skrivs en projektplan samman i ett dokument. Projektplanen ska skrivas så att projektägare, projektmedlemmar och eventuella nytillkommande deltagare snabbt skall få förståelse för projektets omfattning och vad målet är (Tonnqvist 2012)

En projektplan har varierande utseende beroende på typ av projekt, men vanliga rubriker är: Sammanfattning

Bakgrund, Syfte och Mål Kravspecifikation

Nulägesanalys och intressenter Milstolpar/Etapper projektets Tidsplan

Budget

Riskanalys och riskhantering 4.1.2  Kravspecifikation  

En kravspecifikation skapas i samband med de förstudier som samlas in i uppstarten av produktutvecklingsprojektet och säkerställer att rätt produkt tas fram till rätt kundgrupp med rätt kvalitéer. Det är projektägaren som sätter upp kraven och det är viktigt att de är tydliga för att sedan kunna sätta upp det framtida målet (Tonnqvist, 2012).

4.1.3  GANTT-­‐  Schema  

Tidsplan inom ett projekt är ett viktigt styrinstrument som visar på hur projektet skall drivas och ska underlätta uppföljningen och kvalitetsgranskningen under genomförandet. En vanlig metod att använda är GANTT-schema där en aktivitetsplan görs över en viss tidsperiod. I GANTT illustreras aktiviteterna som band och milstolparna som punkter (Tonnqvist 2012).

4.1.4  BAD,  PAD,  MAD,CAD  

Brain Aided Design (BAD) är första steget för att komma vidare i konceptutveckling där man utför en intensiv tankeverksamhet att jonglera sina olika idéer och mentala modeller för eventuella lösningsförslag (Holmdahl, 2012).

Nästa steg beskrivs som Pencil Aided Design (PAD) där man med hjälp av papper och penna skissar ner sina mentala bilder och idéer till konceptutvecklingen. En sammankoppling mellan visuella bilder och tankar i hjärnan aktiverar det kinetiska sinnet, muskelminnet och hand-öga koordinationen (Holmdahl, 2012).

När skissandet har börjat ta den form som anses lämpligt gentemot de krav och mål som är satta går arbetet över till Model Aided Design (MAD). Vanliga verktyg inom MAD är Computer Aided Design (CAD) där datorprogram förenklar visualiseringen och ger tydligare uppgifter om eventuella förskjutningar, krafter, hastigheter och accelerationer som kan finnas i konstruktionen (Holmdahl, 2012).

4.1.5  Swot  &  riskanalys  

SWOT-analys är en affärs - eller marknadsplan som kan användas vid uppstarten av ett projekt för att utreda vad som påverkar projektet internt och externt. Genom att ta fram projektets styrkor, svagheter, möjligheter och hot får man en överblick av vad som kan komma att gynna eller missgynna projektet (Tonnqvist, 2012). Riskanalys eller miniriskmetoden som Tonnqvist (2012) kallar den för är till för att utvärdera sannolikheten av att en riskhändelse inträffar och vilka konsekvenser detta i så fall skulle få på projektet.

12  

4.2M

Det finns många olika sätt att ta fram och skapa produkter. Nedan följer en redogörelse för några vanliga tillvägagångssätt.

4.2.1  Dynamisk  Produktutveckling  

Inom DPD (Dynamic Product Development) gäller det att utveckla en produkt på kortast möjliga tid. Där produktens användare alltid är i centrum. Det gäller att arbetet utförs med hög flexibilitet och att det finns begränsade tillvägagångssätt vid beslutsfattande. Det gäller att undvika långsiktig planering och istället använda sig utav olika milstolpar för att nå det önskade slutmålet. Planeringen ska ske veckovis för att anpassas till det aktuella läget i projektet, vilket medför möjligheten att utnyttja sin tid och de olika resurserna på bästa möjliga vis (Ottosson, 2004, Ottosson, 1996).  

4.2.2  Lean  product  development  

Det är få företag som har lyckats implementera lean i en produktutvecklingsprocess då den främst riktar sig mot produktions och försörjningskedjan. Lean handlar om att minska spill och slöseri på tillgångar som kan finnas i en organisation. T.ex. för stora lager som leder till onödiga ansträngningar på människor eller maskiner (Gould, 2006).

4.2.3  NPD  (New  Product  Development)  

I NPD arbetar man främst mot två delmål: att maximera passformen av produkten med kundernas behov och att minimera tiden ut på marknaden. De används utvecklingsteam som omfattar en rad olika funktioner där leverantörer och kunder ska förbättra chanserna att maximera projektets krav gentemot kunderna vilket skall leda till minskade cykeltider och potentiellt minska kostnaderna. Produkter som ofta hanteras med NPD är bilar, bioteknik, konsument-och industrielektronik, programvara och läkemedel där produkterna har ett krav att snabbt komma ut på marknaden för att inte identifieras som ”gammal teknik” (Schilling och Hill, 1998).

4.2.4  Litteraturstudier  

Litteraturstudier i ett projekt är en väsentlig del för att samla in ett övergripande informationsmaterial om tidigare forskning och få fram fler synvinklar inom just ett projekts arbetsområde. Det ger möjlighet att på en kort tid och med lite resurser samla in stor mängd information (Ejvegård, 2003). När man arbetar med litteraturstudier gäller det att börja med den litteratur som är mest aktuell för tiden och sedan jobba sig bakåt för att få fram dess ursprungskälla, där litteratur är allt skrivet material (Befring, 2008).

En teknik som ofta används för att samla information är olika typer av intervjuer genom mer eller mindre strukturerade samtal. Det kan göras med en eller flera respondenter och används för att undersöka en populations uppfattningar och kunskaper inom ett givet område (Christensen, 2001).  

4.2.5  Marknad  

Det är av stor väsentlighet att kontrollera det marknadsbehov som produkten kommer att skapa eller som det redan innehar samt vad det är som kunden kräver att produkten skall leverera (Engelbrektsson och Söderman 2004).

4.2.6  Affärsplan  

En viktig aspekt när man planerar att starta ett nytt företag eller utvecklar en ny produkt är finansieringen. Riskkapital är ofta nödvändigt. Professionella investerare stöder oftast bara projekt som bygger på en väl- genomarbetad och tydlig affärsplan. Affärsplanen är avgörande för förverkligandet av en affärsidé och nödvändig för att skaffa fram det kapital som krävs för att starta ett företag eller att utveckla en produkt (Kubr, Ilar och Marchesi, 2005).

Nedan visas exempel på rubriker inom en affärsplan: ! Affärsidé ! Marknad ! Konkurrenter ! Ekonomisk ! Egna erfarenheter ! SWOT-analys ! Risker och problem ! Referenser

4.2.7  Materialundersökningar  

CES Edupack är en lärande databas om olika materials hållbarhets och formbarhets egenskaper. Databasen är en viktig del i utvecklingsprocessen eftersom produkten i projektet kommer att brukas i utomhusmiljöer där klimatet är varierande och materialet har en stor inverkan på resultatet. Ces EduPack 2013 från GrantDesign erbjuder goda kompetenser i sökning efter önskade egenskaper utefter de krav som ställts på materialet (GrantDesign, 2013).

14  

5

U

I detta projekt har processen och arbetet följt de olika metoder och teorier som beskrivits tidigare.

5.1  FÖRSTUDIE

I projektet har det krävts en grundlig faktainsamling i form av olika faktaböcker, vetenskapliga artiklar, uppsatser och aktuella hemsidor. Det har också ingått många intervjuer, både personliga och i grupp, för att få en överblick om golfens olika områden. Detta eftersom projektets produktområde är relativt okänt för dem som inte är verkande inom underhållsarbetet på golfbanor.

5.1.1  Observation  av  arbetsmomentet  

För att skapa sig en bättre bild av hur arbetet utfördes gjordes en research ute hos användarna i deras miljö om hur arbetsmomentet ser ut idag. Det redskap som användes för att samla upp det klippta gräset var en enkel plastbox som hakades på maskinernas aggregat. Det uppsamlade gräset fyllde boxen och när operatören på maskinen ansåg att den var tillräckligt full krävdes en manuell insats. Där operatören fick hoppa av maskinen, lossa boxen från aggregatet och sedan välja en lämplig plats att tömma gräset på. Operatörer upplevde inga fysiska påfrestningar av att utföra detta moment någon enstaka gång, men eftersom momentet görs mellan 10-15 gånger per dag av samma operatör och 7 gånger i veckan var det inget hållbart koncept i längden.

5.1.2  Demonstration  hos  företaget  

En demonstration hos uppdragsgivaren gjordes. Han visade fairwaymaskinen som använder boxarna och maskinen som användes var utav märket Ransomens&Jacobsen. Demonstrationen gav viktig information om det material som behandlas, alltså gräset. Det visade sig vara en stor skillnad mellan det klippta gräs som blir av underhåll hemma i trädgården och det som klipptes på golfbanorna, då det var sprödare och tunnare. Det var därför också viktigt att se hur den dåvarande boxen fylldes och tömdes automatiskt för att lokalisera vilka möjligheter det fanns till förbättring och vilka olika egenskaper som saknades på den tidigare lösningen.

5.1.3  Studieresa  Ipswich  

Ransomes&Jacobsen är ett av de

världsledande företagen inom produktion och leverans av maskiner för underhåll, som visas i figur 5, av såväl golfbanor,

fotbollsplaner och andra gräsbeväxta områden. Deras huvudproduktion finns i Ipswich, England, där också en av deras största kunder håller till, Ipswich Football Club.

Figur 5 visar på de olika maskiner som Ransomes&Jacobsen producerar

Projektgruppen fick möjlighet att, i samarbete med uppdragsgivaren och ett flertal andra golfklubbar runt om i Sverige, åka på en studieresa för att se deras verksamhet. Genom demonstrationer utav Ransome&Jacobsens maskiner skapades en uppfattning om hur mycket potential det fanns för utveckling inom projektets produkt, samt möjligheten för att expandera marknadssegmentet.

5.1.4  Användargrupp  

Undersökningar hos Svenska golfförbundet och ett flertal öppna intervjuer med 15 personer från olika golfklubbar runt om i Sverige har gjorts i projektet. Det har bidragit till viktig information och allmänna kunskaper om hur golfbanor styrs och sköts från klubbarnas synvinkel. De intervjuade personerna hade gemensamma åsikter och önskemål på att förenkla olika arbetsmoment för att underlätta skötseln av golfbanorna. Största fokus lades därför på att skapa en förståelse över det vardagliga arbetet som utförs på en golfbana, men också bilda en uppfattning på hur golfklubbarna ser på möjligheten till utveckling och effektivisering inom de olika delmomenten i deras arbetsprocess. Många gensvar kom ifrån deltagarna och de ansåg att den gamla metoden att manuellt sprida och tömma gräset var ett tidsfördrivande arbete som i långa loppet kunde leda till belastningsskador på operatörens hälsa.

5.1.5  Marknad  

Med hjälp utav de undersökningarna, intervjuer och givande samtal med uppdragsgivaren, var det enkelt att förstå att golfbranschen ständigt söker effektivisering för de olika arbetsmomenten. Samtal med anställda på golfklubbar och undersökningar från SGF har gett vetskapen om att golfspelarna hela tiden sätter högre och högre krav på banorna och att de efterfrågar större tillgängligheten från år till år. Detta visar goda förutsättningar för projektets vidareutveckling ut på marknaden och enligt the journal of engineering design (2004) är det viktigt att i ett tidigt skede i ett produktutvecklingsprojekt ha en uppfattning om det marknadsbehov som finns. Det skapades genom möten med potentiella användare från olika golf föreningar. En annan del som upptäcktes var möjligheten att använda den inom andra områden än bara i golf branschen, då med en annan lösningsvariant.

5.2PROJEKTPLANERING

Det var först efter att en förståelse för hur den tidigare använda produkten, Speedcutbox, och dess egenskaper som en projektplan kunde utformas (Se bilaga 1). Genom en grundlig projektplanering kan problemet definieras vilket i sin tur säkerställer att projektets syfte och mål blir uppfyllt.

Det sattes upp avgränsningar och deltids milstolpar för att under projektets arbetsgång kunna bocka av och se till så att inget missades eller uteslöts i processen tills det lyckade resultat som önskades uppnå. En analys på vilka arbetsmetoder som inkluderades i arbetet för att uppnå målet både när det gällde konstruktionen och de allmänna studierna runt om projektet.

16  

5.2.1Kravspecifikation  

Utifrån noga studier där information om marknadsbehovet skapats och avgränsningar för projektet staplats upp utformades en kravspecifikation (Bilaga 2). Den arbetades fram både från vad uppdragsgivaren hade för mål med slutprodukten, vad kunderna eftersökte i produkten samt vilka mål och förväntningar som fanns inom projektgruppen.  

5.2.2  GANTT  -­‐  Schema    

Projektet har arbetat med ett DPD där det krävs hög flexibilitet och inte all för långsiktig planering. Verktyget GANTT- schema har därför använts för att sätta upp milstolpar under projektets löptid. Detta gjordes så att projektmedlemmarna kontinuerligt kunde följa upp med hur projektet låg till och vad som behövde arbetas mer på för att ligga i fas och i figur 6 följer en tabell på hur tidsplaneringen varit upplagd i detta projekt.  

Figur 6 visar hur planeringen varit uppstaplad under projektets löptid

5.3  KONCEPTGENERERING  

5.5.1  BAD,  MAD,  PAD  &  CAD  

Efter att kraven och identifiering av målet i projektet var klargjort började arbete med att använda den kreativa kunskap som fanns inom projektgruppen. Där målet var att ta fram så många lösningsförslag som möjligt. I denna fas fanns varken begränsningar eller rätt och fel. Alla förslag och idéer skulle plockas fram och värderas som en potentiell lösning. Det användes även extern kunskap genom diskussioner med kollegor från klassen och förslag från folk inom golfbranschen.

5.5.2  Ideegenerering,  Brainstorming  &  Brain  Aided  Design  

Genom att analysera flertalet idéer och efter att lösningsförslag plockats fram gjordes en brainstorming karta på ett A3 (se bilaga 3). I mitten av A3 arket placerades huvudmålen, som dels bestod av att lösa spridning samt implementera ett nytt drivsystem. Ur kartan växte sedan efterhand tre stycken möjliga lösningsförslag fram och samtidigt visades även en bättre bild av vad som inte fungerade som lösningar.

5.4  KONCEPTUTVÄRDERING

Projektets utveckling fortsatte sedan med att utvärdera de lösningsförslag som framkommit ifrån idégenereringen. Där flera skisser gjordes på de olika modellerna som var aktuella (se bilaga 4). Det skapades en visuell bild där det var enkelt att se vilka förslag som kunde byggas vidare på samt vilka som fick slopas på grund av att funktionerna inte stämde överens med kraven. Ett redskap som har använts i samband med skisserna för att kunna eliminera och utvärdera lösningsförslag har varit flertalet SWOT-analyser, se bilaga 6. De gav en klar bild på de hot och svagheter som kunde uppkomma hos de tre olikalösningsförslag som tagits fram. Dessa har i sin tur sedan utvärderats så att funktionerna stämde överens och höll de krav som ställts i kravspecifikation (se bilaga 2).

5.4.1  Computer  Aided  Design  (CAD)  

Projektgruppen hade nu med hjälp av SWOT-analyser som nämndes i tidigare stycke, tagit fram ett lösningsförslag som höll för de tidigare ställda kraven i kravspecifikationen och hade de funktioner som produkten krävde. Med en demonstration av det nya systemet för uppdragsgivaren och reflektioner från hans sida kunde en CAD-prototyp utvecklas i programmet Catia V5 som illustreras i figur 7. Modellen simulerade de olika funktionerna och gav oss ytterligare information om vilka delar som behövdes justeras (se Bilaga 5).

18  

5.5  PRODUKTGENEREING  

I denna fas följer ett mer detaljerat underlag för hur prototypframställning gjorts i projektarbete och hur planering har sett ut.

5.5.1  Ritningar    

Arbetet för att ta fram en välutformad prototypmodell har gjorts i Catia V5. I bilaga 6 visas ritningarna på modellen som har använts vid framtagning av prototypen i praktiken.

5.5.2  SWOT  Analyser    

Genom att dels arbeta fram grundliga SWOT-analyser för både projektet i sin helhet från Speedcutbox AB, men även för de olika lösningsförslagen kunde de möjliga problemområdena lokaliseras (se bilaga 6). Det gjorde det enklare att sålla bort de förslag som visade på för många brister och inte heller kunde prestera gentemot de krav som var uppsatta. Det gjordes därefter en mer detaljerad SWOT- analys på den idé som skulle arbetas vidare på, se SWOT i bilaga 8. På så sätt kunde projektet fortlöpa utan osäkerheter med SpeedCutBox 2.0 som projektlösning.

5.5.3  Riskanalys  

Efter urvalet av lösningförslag genom de tidigare nämnda SWOT-analyserna gjordes även en riskanalys (se bilaga 8). Det för att vara medvetna på vilka problem som kan uppstå vid installation av borsten samt vilka följderna blev om dessa uppstod. Beroende på vilken borsttyp, (borststrånas täthet o.s.v.), SpeedCutBox 2.0 skulle använda sig utav fanns risken att gräset kunde fastna mellan borststråna, därför var det viktigt att hitta rätt material och konstruktion på borsten.

5.5.4  Materialstudier  

Materialundersökningar har gjorts i databasen CES EduPack 2013 där de olika kraven ställts mot olika materials egenskaper. I tabell 1 följer en lista på de olika material som undersökts. Eftersom produkten kräver en lätt vikt, hög hållbarhet vid varierande väder, låg kostnad och även viktigt att materialet skall vara återvinningsbart då projektet arbetar mot ett hållbart utvecklingsprojekt.

Tabell 1. Illustrerar hämtade egenskaper hos olika material (CES EduPack, 2013)

Genom undersökningen i CES EduPack kunde materialet aluminium väljas från de värden som visas i tabell 1 eftersom det lämpades mot de krav som ställts på materialet i kravspecifikationen. Boxens stomme består alltså utav aluminium med tjocklek från 2mm - 5mm beroende på vilken del av boxen det är. På den rörliga delen används 2mm tjocklek på aluminiumet för minsta möjliga vikt, (se materialstudier figur 4). På boxens sidoväggar och underdelen används 5mm tjockt aluminium eftersom vi där kräver en stabil och hållbar konstruktion. Uppgifterna är hämtade från materialundersökning som gjordes i CES EduPack. Skyddskåpa för elmotorn görs i aluminium där gummilister används som tätning. För sammanfogning av de olika delarna används popp nit och även en svetsning mellan sidoväggarna och underdelen.

5.5.5  Miljö  

Projektet har strävat efter att använda sig utav återvinningsbart material och att underhållet skall vara minimalt. Vid utvecklingen av produkten har därför ett önskemål om att produkten ska få en så lång livslängd som möjligt, då med materialet aluminium, där eftersträvan av att de olika komponenterna i produkten skall hålla upp till 5 år.

5.8  AUTOMATION  MED  EL-­‐BERÄKNINGAR  

5.8.1  El  koppling  

Det finns tre lägen SpeedCutBox 2.0 skall åstadkomma med kopplingen från batteriet till justeringsdosan och vidare till den elektriska motorn. Dessa är rotation medurs och moturs samt två slutlägen. Det ena slutläget är när boxen är stängd och när den andra är öppen så skall motoraxeln ha ett statiskt läge. Beroende på vilket håll motoraxeln roterar bestäms av strömriktningen. Eftersom att batteriet ger konstant spänning så måste projektgruppen tvungna att utveckla ett sätt att variera batteripolerna, detta har gjorts med hjälp av strömbrytare (Se figur 8 och 9).

20  

Figur 8. Rotationsriktning åt ett håll Figur 9. Rotationsriktning åt motsatt håll

5.8.2  beräkningar    

Moment och kraft beräkningar har gjorts mellan de olika kugghjulen med de formler som anges i tabell 2 nedan. Värdet på det momentet från den aktuella el-motorn som används på prototypen är M= 8Nm. Med de olika momenten och med hjälp av den konstanta kraften som finns mellan kugghjulen kan skillnaderna på vinkelhastigheten eller varvtalen räknas ut.

Tabell 2. Beräkningar och svar på moment, krafter, överförd effekt och varvtal.

Det som kan utläsas från tabell 2 är att varvtalen på de olika axlarna skiljer från 45rpm till 225rpm vilket gör att rotationshastigheten är betydligt större på den axeln där borsten sitter (se figur 10)          

Figur 10. Illustrerar de två olika varvtalen från tabell 2 och hur det fungerar i praktiken

5.8.3  Tillverkning/beställning  

Uppdragsgivaren har bidragit med fyra Speedcutbox-boxar av aluminium-material och alternativa elmotorer, dessa har använts vid utveckling av SpeedCutBox 2.0 prototypen. Byggandet har skett i högskolans verkstad, där det finns material och nödvändiga verktyg för att sätta ihop prototypen.

Byggandet började med att rekonstruera den tidigare Speedcutbox-modell som SpeedcutboxAB har utvecklat. En öppning har skurits ut där gräset skall skopas ur, och resterande del har designats som lucka. Motoraxelns position är oförändrad då den har rätt förhållande till platåböjen. Aluminium-material från verkstaden har använts till motoraxeln samt till de två armar som fästs mellan motoraxeln och luckan. För en effektiv produktion och fysiskt lätt produkt så är samtliga delar till boxen gjorda av aluminium.

5.8.4  Priskalkyl  (affärsplan)  

Genom att använda tillverkningskostnaderna för Speedcutbox tidigare konstruktion (Bilaga 10) har en uppskattad priskalkyl kunnat utformas (se bilaga 9, sida 2), där kostnader för att ta fram aluminium konstruktionen framförallt använts. Projektet har också varit i kontakt med leverantörer, såsom MIT(Modern Industri teknik) och Osborn international AB, för att ta fram priser på de olika komponenter som planeras användas i produkten, då framförallt elmotor och borsten. Utefter dessa uppgifter (se bilaga 9, sida 2) har priskalkylen kunnat vidareutvecklas och visat en minskad tillverkningskostnad.

Eftersom projektet har jobbat mot att skapa och utveckla en prototyp har det inte gjorts några beställningar från dessa leverantörer, utan istället använt befintligt material från tidigare produkt och fått tillhanda nödvändigt material utav uppdragsgivaren.

I framtiden är det tänkt att eventuell outsourcing för produktionen av delar till produkten sker, från olika företag SpeedcutboxAB tidigare har haft kontakt med.

22  

6

R

SpeedCutBox 2.0 har genom en ny konstruktion på luckan (se figur 11) och med en integrerad borste utvecklat den spridningsanordning som efterfrågats vid uppstarten av projektet. Med den drivande elmotor som styr rotationsaxeln och två stycken integrerade kugghjul med olika diametrar får man en högre vinkelhastighet på den axel som borsten är kopplad till, vilket gör att gräset får möjligheten att slungas ut från boxen. Genom att applicera ett eldrivet system istället för den tidigare pneumatiken i produkten har materialkostnader kunnat reduceras med 25 % då de nya komponenterna i systemet har ett lägre inköpspris (se bilaga 9, sida 2). Eftersom att det eldrivna systemet är installerat i boxen vid leverans till kund har installationen av produkten förenklats så pass mycket att det endast krävs tre steg för att montera SpeedCutBox2.0 på kundens gärsklipparmaskin (se figur 12).

6.1  PROTOTYPEN  

Figur 11 visar de olika delarna på den andra utgåvan av CAD-modellen där även borsten har integrerats

6.2  INSTALLATIONEN    

1) Hänga på boxarna på mower-aggregaten på gräsklipparmaskinen 2) Fästa styrspaken vid förarens kontrollpanel

• Dra kablarna från boxarna till styrspaken och vidare till 12V batteriet på maskinen • Fästa kablarna ordentligt från box- styrspak sedan styrspak-batteriet

3) Med kabelskor på ändarna av kablarna som kommer från styrspaken fästa plus och minuspolerna på batteriet.

• Kontrollera att kablar sitter ordentligt fast och ingen risk finns för att skak loss 4) Starta maskinen.

5) Testköra boxarna.  

Figur 12. Illustrerar hur installationens ser ut för produkten, det visar även vilken typ av styrspak ”switch” som används

Switchen som används för att byta strömriktning som illustreras i Figur 8 och 9

  12V  batteri  

24  

7

D

7.1  PRODUKTRESULTAT  

SpeedCutBox 2.0 har egenskaper som inte finns hos någon konkurrent, då framförallt menat med det nya integrerade spridningssystemet. Tidigare produkter inom detta område är väldigt begränsat, de produkter som finns på marknaden är olika varianter av gräsboxar som töms med hjälp utav manuellt arbete från operatören3. Den andra produkt, som är Speedcutbox AB’s lösning, är ett automatiserat system för tömning av gräsboxarna, men som saknar funktioner som spridning av gräset samt är en relativt dyr och komplicerad lösning.

Med SpeedCutBox 2.0 har, som nämnt tidigare, vi löst problemet till spridning med att använda en borste som slungar ut gräset. Produkten har även applicerat det nya drivsystemet, el-motorer, dels för att minska kostnaderna för de olika komponenterna i systemet men också för att förenkla installationen så att kunderna själva skall kunna installera produkten på sin fairway, green och tee klipparmaskiner.

Den prototyp som tagits fram svarar för de syften och mål som sattes för projektet, men projektgruppen är väl medvetna om att det kommer krävas mycket mer arbete och flertalet tester för att förhoppningsvis i framtiden kunna leverera en färdig produkt ut till marknaden.

7.2  METODDISKUSSION  

Med hjälp av olika metoder har projektgruppen haft en klar bild och ett strukturerat upplägg på vilket syfte och mål som arbetades mot, vilket är viktigt i ett DPD projekt (Ottosson, 2004). De metoder som har använts för att strukturera projektet har varit en projektplan, kravspecifikation och GANTT-schema som har varit till stor hjälp för att kontinuerligt kunna följa upp vid olika tillfällen hur projektet ligger till tidsmässigt. Detta gentemot de milstolpar som satts upp, både slutmålet men även de delmål som funnits i GANTT-schemat.

Med SWOT och riskanalyser har det på ett konkret sätt varit möjligt att utse vilka lösningsförslag som borde arbetas vidare med, vilket var nödvändigt då det i uppstartsfasen gjordes en brainstorming med alla möjliga alternativ till lösningar (se bilaga 3).

Gruppen har under projektet haft en bra tidsplanering som nämndes tidigare, det som konstaterats i efterhand är tiden som sattes upp för prototypbyggandet skulle haft en längre processtid. Det för att kunna utföra fler tester, men som nu genom vidare samarbete med uppdragsgivaren kommer fortsätta under helger och lediga stunder.

7.3  HÅLLBAR  UTVECKLING  

Världen idag eftersträvar en mer energieffektiv framtid och aluminium är en stor del av lösningen. Aluminium erhåller egenskaper som lätt, stark och återvinningsbar (The Aluminum Associantion, 2014), vilket SpeedCutBox2.0 mestadels består utav.

Med stort omfång av återvinning och med lätt aluminium kan man reducera frakt kostnader marginellt, Vilket också hör till den ekologiska aspekten för en hållbar miljö (The Aluminum Associantion, 2014).

Då Speedcutbox 2.0 som produkt är en teknisk inriktad innovation så finns där inga sociala faktorer mer än dem mellan de golfföreningar som i framtiden kan komma att använda produkten. Alltså produkten kan framkalla hög status och konkurrens fördelar för golfföreningen med tanke på ny teknik.

7.4  ARBETSMILJÖ    

Om man lyckas utveckla en produkt med god ergonomi så känner användarna sig mer nöjda, de kan utföra arbetsmomenten snabbare, enklare och begå färre misstag. Om användaren upplever att dessa faktorer uppnås så kommer produkten bli mer populär och efterfrågan blir större. Det var därför en viktig del i projektet att behålla Speedcutbox AB’s produktlösning med ett automatiserat tömnings-system för att förhindra skador och förslitningar på kroppen.

7.5  ETIK  OCH  MORAL  

Den enda aspekten Speedcutbox AB kan tänkas vara omoraliska och oetiska är då produktionen sker under sämre förhållanden för personalen. Alltså med; låga löner, barnarbete och så vidare, vilket SpeedCutBox AB inte använder sig av enligt uppdragsgivaren4. Vilket också är en självklarhet att, för projektgruppen som styr projektet, utesluta företag som utför omoraliska och oetiska handlingar.

7.6  LIKA  VILLKOR  

Produkten är avsedd till operatören som styr gräsklipparen och klipper gräs och med tanke på att speedcutbox 2.0 är automatiserad så blir målgruppen större då även personer med belastningsskador kan arbeta som operatör. Även om ingen skall behöva utföra tungt manuellt arbete så sker detta idag dagligen på de flesta golfbanor, det är bland annat detta man eliminerar med hjälp utav speedcutbox 2.0.

26  

8

Vi kan nu se tillbaka på ett välarbetat projekt där vi har lärt oss mycket om vad som krävs för att gå från problem till färdig prototyp. Det har krävts kunskaper inom många olika områden för att hitta en lösning på projekt där kunskaper om automation, mekanik, ergonomiska aspekter och där skapa en hållbar produktutvecklingsprocess varit i centrum. Vi har fått använda oss av all den kunskap som vi samlat in under de tre åren av studier på utvecklingsingenjörsprogrammet för att lösa de olika problem och hinder som dykt upp på vägen.

Det som vi kan se nu i efterhand som en negativ del i projektet är det beslut vi tog om att tillverka prototypen på egen hand. Det tog mer tid och kunskap än vad vi hade räknat med. Lärdomen av detta blir att vid nästa projekt använda mer hjälp utifrån och tidigare inse resurserna som projektgruppen besatt, i vårt fall det praktiska byggandet.

En annan lärdom vi tar med oss från projektet är att i ett tidigare skede och noggrannare klargöra hur den finansiella biten skall skötas. Eftersom prototypbyggandet påbörjades ganska sent blev inköp av material till prototypen uppskjutet och budgeten otydlig vid detta läge.

Överlag har vårt projekt varit mycket inspirerande och givande med tanke på alla de olika moment som har skett under ett års tid. Inte minst var studieresan till Ipswich en motivationskälla som verkligen satte hjulet i rullning. Där blev vi ordentligt insatta i golfbranschen och introducerades för ett av de världsledande produktionsföretagen inom branschens maskiner, Ransomes&Jacobsen.

Med den goda relation som byggts upp mellan Ola Karlsson och projektgruppen hoppas vi kunna ha ett fortsatt samarbete och tillsammans kunna vidareutveckla prototypen SpeedCutBox 2.0 till en färdig produkt ut på

marknaden. Detta genom att arbeta vidare vid sidan om av framtida jobb och studier som projektgruppens medlemmar har att se fram emot.

9

R

Alfredsson, A. (2011) Elkraft. Stockholm: Liber AB

Alfredsson, A. Jacobsson, K. A. Rejminger, A. & Sinner, Bengt. (1996) Elmaskiner. Stockholm: Liber AB Albertsson.B & Blomgvist.J (2009). Riktlinjer för gödning och kalkning. Jordbruksinfomartion, avsnitt 13. Befring, Edvard (1994). Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur.

Christensen, Lars; Andersson, Nina; Carlsson, Carin & Haglund, Lars (2001). Marknadsundersökning– en handbok, Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, T. (2001). Teknisk hållfasthetslära. Lund: Studentlitteratur ABEjvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod, Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Grönroos, C. (2002). Service Management och Marknadsföring: en CRM ansats. (1. uppl.). Malmö: Liber Ekonomi. Helander, M (2006). A Guide to Human Factors and Ergonomics: Tyler & Framcis: Boca Raton  

Kubr, T. Ilar, D. Marchesi, H. (2005). Affärsplanering: en handbok för nya tillväxtföretag, Stockholm: Ekerlids. Maslow, A. H. (1970). Motivation and personality. (2. ed.). New York: Harper & Row.

Nyberg, C. (2003). Mekanik grundkurs. Stockholm: Liber AB

Nigel.S, Chambers.S, Harland. C, Harrison. A & Johnston. R. (1995,1998, 2001,2004,2007) Slack Operation Management, Fifth edition. Edingburgh: Pearson education limited,

Olsson, K. O. (2006). Maskinelement. Stockholm: Liber AB

Ottosson, S. 1996. Dynamisk produktutveckling – för bättre och snabbare resultat. Halmstad: Högskolan i Halmstad Sikö, A. (2004). Tillämpad ellära. Lund: Studentlitteratur AB

Thomas, B. (2008). Modern Reglerteknik. Stockholm: Liber AB

28  

Vetenskapliga artiklar:

Dietz. D (1996). Engineering sutainable development – Mechanical engineering. American society of mechanical engineers

Duncheon. C (2002). Product miniaturization reqires automation – but with a strategy. Assembly automation, volym 22

Gilges.K (1997). Sustainable Development: Beyond the Greenwash. Chemical engineers, volume 104 Access Intelligence LLC

Gould, Lawrence S (2006). PLM & Lean Product Development. Automotive Design & Production, volume 118, Gardner Business Media Inc.

Ljungberg.Y.L (2005). Materials selection and design for development of sustainable products. Department of Technology and society. University of Skövde

Ottosson. S (2004). Dynamic product Development – DPD. Doi: 10.1016/S0166-4972(02)00077-9. Elsevier Ltd. Schilling, Melissa A; Hill, Charles W L (1998). The Academy of Management Executive. Academy of Management. Volume 12

Rapporter:

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. (u.å.)200 år lantbrukets historia. Eriksson, P. (u.å). Hämtad 2014-03-17, från: http://www.lrf.se/PageFiles/92919/text_jordbrukets_historia.pdf

Maskinsäkerhet - Pneumatik - Allmäna regler och säkerhetskrav för system och deras komponenter (2010). Fagerwall,L. Hämtad 2014- 03-02 från: http://www.sis.se/fluidsystem-och-delar/kompressorer-och-pneumatiska-maskiner/ss-en-iso-44142010

Hydralik och Pneumatik,(u.å.) Hölcke, J. Hämtad 2014-02-20. Från:

http://www.kth.se/polopoly_fs/1.219112!/Menu/general/column-content/attachment/HP-kap10.pdf

Tidsskrift:

Jacobson, M. (2001,Mars). Den växande staden. Populär historia. 3.

Engelbrektsson. P & Söderman. M. Journal of engineering design, April 2004, Vol.15”The use and perception of methods and product representations in product development: a survey of Swedish industry”.

Tillgängligt:http://www.popularhistoria.se/artiklar/den-vaxande-staden/

Databaser:

Granta Design 2013, CES EduPack 2013, Programvara. Hämtad 2014-02-15:

Webbsidor:

Arbetsmiljöverket. (u.å.). Manuell hantering. Hämtad 2014-03-12, från:

http://www.av.se/teman/ergonomi/risker/manuell_hantering/?AspxAutoDetectCookieSupport=1

Arbetsskyddsförvaltningen. (u.å.). Ergonomi. Hämtat 2014-03-13, från: http://www.tyosuojelu.fi/se/ergonomi Europrofil, 2006. Arbetmiljö. Hämtat 2014-05-12, från: http://www.europrofil.se/index.php?page=arbetsmiljoe

Forsgården GK. (2014). Hämtad 2014-03-16 från: http://forsgarden.se/bli-medlem/ Natur och trädgård bokförlag AB, (2008). Natur och trädgård. Hämtad 2014-02-10 från:

http://www.naturochtradgard.se/gronmassa_fragor_svar.html .

Håkan Stålbro 2014, hämtad 2014-03-12 från: http://kalmargk.se/kalmargk-aomedia/banan/DIN_GOLFBANA_A5_LOW.pdf.

International Ergonomics Association. (u.å.). Definition and Domains of ergonomics. Hämtad 2014-03-13, från:

http://www.iea.cc/whats/index.html

Ribe, M (1998). Befolkningsstatistik 1997, del 4. Hämtad 2014-03-20, från:

http://www.scb.se/Grupp/Klassrummet/_Dokument/Skolan199.pdf

SGF (2014), Hämtad 2014-03-16 från: http://www.golf.se/SGF/Bana/Allman-banskotsel/. Skorup, U. (2004). Spelrätter i Golfklubb. Hämtad 2014-03-12,

från:http://www.golf.se/Global/SGF/Klubb/Medlemskap/SpelrattPM051026.pdf

Svenska FN-förbundet, (2012). FN & hållbar utveckling, Rio+20. Hämtad 2014-04-29, från: http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling-och-fattigdomsbekampning/hallbar-utveckling-/

Jacobsen, (u.å.)hämtad: 2013-11-03http://www.jacobsen.com/europe

The Aluminum Associantion, (2014). Sustainability. Hämtad 2014-04-29, från:http://www.aluminum.org/sustainability

Ågren, G. (2011). Folkhälsans historia. Karolinska Institutet. Hämtad 2014-03-17,

från:http://pingpong.ki.se/public/pp/public_courses/course07437/published/1334818170060/resourceId/5290131/co ntent/FolkhälsanshistoriaGÅ.pdf

30  

10

B

5.  Simuleringsmodeller  i  Cad     6.  Ritningar  

7.  SWOT-­‐  analyser   8.  Riskanalys   9.  Affärsplan  

Bilaga 1 - Projektplan

Projektplan  

Inledning- projektplan

För att i tidigt skede samla all den nödvändiga information som projektet kommer att innefatta skrivs en projektplan samman i ett dokument. Projektplanen ska skrivas så att projektägare, projektmedlemmar och eventuella nytillkommande deltagare snabbt skall få förståelse för projektets omfattning och vad målet är (Tonnqvist, 2012)

En projektplan har varierande utseende beroende på typ av projekt. Nedan ser ni dem avsnitt som varit aktuella i denna projektplan:

● Bakgrund ● Syfte och Mål

● Problem/uppgift analys

● Avgränsningar och kortfattad kravlista ● Metod

● Tidsplan och milstolpar ● Budget och kostnader

● Riskanalys och riskhantering Bakgrund:

Speedcutbox AB är ett företag i Halmstad som grundades av Ola Karlsson.

Produkten som Speedcutbox AB har utvecklat är ett delsystem av gräsklippare som används till golfbanor samt fotbollsplaner. I dagsläget finns det en automatiserad tömning av gräs som styrs av lufttryck med en extern kompressor. Dock saknas ett väl fungerande system för att sprida ut gräset automatiskt vid tömning.

När man klipper gräset på Golfbanor (greener & fairway) samlas gräset upp i en behållare som tidigare har tömts manuellt och som Speedcutbox AB har en lösning på genom automatisk tömning med pneumatik. Problemet är att vid tömning av behållaren blir det en ”gräs hög” som gör att gräset inte förmultnar och därför måste man vara noggrann vid val av tömningsplatser. Ledande företag som specialiserar sig på golfbaneklippning som t.ex. Toro och Jacobsen har ingen lösning på spridning av gräs idag, inte heller något automatiserat system för själva tömningen.

Syfte och mål:

Det som vi vill åstadkomma med detta projekt är att försumma de manuella arbeten som tidigare krävts vid skötsel av golfbanor. Vilket minskar eventuella skador och förslitningar som påverkar jobbresultatet. Genom att förenkla monteringsprocessen av systemet och även integrera en spridningsanordning hoppas vi kunna öka försäljningen och användarvänligheten av produkten.

2  

Problem/uppgift analys

Problemet är viktigt för golfföreningar och företag så de kan effektivisera och underlätta för utövarna av detta arbete genom att ta bort det moment där det krävs fysisk ansträngning, då det kan skapa efterföljder på kroppen samt skapa onödigt höga kostnader tidsmässigt.

Det första problemet som vi stöter på i vårt projekt är att det automatiska tömningssystemet kräver professionell kunskap för att få produkten installerad på en golfbanornas gräsklippare. Som det är idag får Ola (Speedcutbox AB) åka runt och sköta installationen vilket kräver mycket tid samt gör varan betydligt dyrare för kunderna. Därför vill vi byta ut det nuvarande tryckluftssystemet som används för att styra boxarna, så att man slipper den avancerade installationsprocessen. Genom att ett el-system används kommer det inte att behövas dras slangar som det gör i dagsläget utan det kommer räcka med strömkablar som går direkt till de batteri som sitter på gräsklipparen. Därför kommer vi att behöva använda oss utav ett flertal uträkningar där vi undersöker hur mycket kraft som krävs för att styra själva öppningen av boxen, om det är lämpligt att använda sig av de nuvarande boxarna eller om de ska göras om. Efter vi tagit reda på den energiförbrukningen krävs det att noga mäta upp vilken typ av motor som ska komma att användas eller om det eventuellt finns något annat drivsystem som kan lämpa sig bättre.

Vi kommer också att undersöka utformningen på den Box som används i dagsläget. Vilka olika sätt det går att öppna och stänga boxen på. Eller om det går att hitta en lösning där man inte behöver använda sig utav öppning och stängning

Något som är viktigt för oss är att undersöka materialens olika egenskaper (gräset och boxen). Hur de beter sig gentemot varandra och även hur de påverkas av olika väderförhållande. Eftersom gräset som man klipper på greener är väldigt sprött och olikt vardagligt klipp. Det kommer även krävas noggrannhet för att skydda den eventuella drivmotorn (EL) som kommer att utsättas för de olika väderförhållandena.

Det andra problem som vi kommer att kolla närmare på är när gräset ska tömmas från sina boxar. Det klippta gräset ska fungera som en del i den gödslingprocess som förekommer på golfbanor. Man vill därför inte att det ska bildas gräshögar runt om på golfbanorna som gör att förmultningsprocessen blir betydligt sämre. Man vill heller inte att det ska krävas ett manuellt arbete för spridningen.

Avgränsningar

Vår uppgift är att skapa en produkt till fairway-gräsklippare som används på golfbanor samt fotbollsplaner. Något vi inte kommer att lägga någon tyngd i är att skapa en produkt till en specifik gräsklipparmodell, och därmed inte heller gräsklipparmodellernas uppbyggnad eller dess tekniska egenskaper.

Kortfattad kravlista

Nedan finns de avgörande krav för att projektet ska leverera en fungerande produkt, för mer information se bifogad kravspecifikation.

● Minska kostnaderna på tillverkning ● Spridning av gräs

● Enklare installationsprocess ● Gräset på flärpen måste tömmas ● Så låg vikt som möjligt

● Tåla de väderförhållande de utsätts för Metod

-Uppstartningsfasen

Vi börjar med att sätta oss och pratar igenom om hur vi vill strukturera projektet och hur vi ser på problemet och där efter göra en projektplan. Genom den här projektplanen så svarar vi på frågor som: Vad är; syftet, målet, problemet, krav? mm.

Genom brainstorming skall vi komma med ett flertal ideer. Och därefter som en början komma med minst tre lösningsförslag på problemet.

-Analys

Vi ska se över de olika förslagen genom att bla. väga för- och nackdelar med varje ide.Håller de kraven vi ställt? Samla information om marknaden, hur stor är potentialen?

Vi ska även åka till England på studiebesök och se hur produktion och konstruktion kan ske av en golfgräsklippare.

-Prototyp-framställning

Efter analys av de olika idéerna så har vi tillräckligt med information för att kunna välja vilken ide som passar bäst. Och sedan framställa en prototyp av denna iden i verkstaden.

-Konstruktion

För att hitta en lösning till spridningen kommer vi att undersöka och utforska andra marknader och se vad det finns för olika varianter på spridning. Vi kommer att göra en research där vi utvärderar de olika områden där det kan förekomma de vi söker. Sedan analysera de olika produkterna för att se möjligheterna till att applicera till vår lösning.

Vår produkt riktar sig framförallt mot golfklubbar och dess skötselavdelning. Men en marknad som bland annat är ekonomistarka är fotbollsklubbar. Men här är spridning av gräset inget problem då Speedcutbox AB har en lösning där användaren kör upp på ett släp, och där släpper gräset automatiskt med speedcutboxarna. Denna lösning finns bara för fotbollsplaner eftersom att man vill ha med gödsling av gräset på golfbanor. Men förenklad monteringslösning för hela systemet kan även vara aktuell på fotbollsplaner.

4  

Målet med vår konstruktion är att göra en anordning till spridning av gräset som skall effektivisera gräsklippning och automatiskt få igång “gödslingprocessen” utan att det krävs något manuellt arbete. Göra om systemet så att konsumenter enklare själva kan montera på aggregaten (t.ex Eldrivet), samt att försöka minska kostnaderna.

-Resursbehov

Vid prototypbygge kommer vi att behöva olika delar och verktyg för att testa sig fram på bästa möjliga lösningar. Därför kommer vi använda oss av delvis den verkstad som finns tillgänglig i skolan lokaler. Samt att Ola kommer att tillförse oss med de produkter som vi anser nödvändiga. Tidsplan och milstolpar

Punktlistan nedan ger en överskådlig bild av projektets milstolpar;

● Vi ska ha ett färdigt projektplansutskick till Loisa Söndagen den 24 november. ● Den 2-4 december ska vi åka till Ispwich för ett studiebesök på Ransome/jacobsens

fabrik, ett av de ledande företagen som tillverkar gräsklippare, för att få en större förståelse av produktområdet.

● Göra en marknadsundersökning för att konstatera marknadsbredden och se potentiella expansioner av produktens kundområde

● Halvtidsredovisning kommer att ske den 17 december där vi ska redovisa lösningsförslag och hur vi ska gå vidare med projektet.

● Prototyp framtagning skall ske under Februari - mars

● Slutlig redovisning av projektet samt färdigtställd rapport i slutet av maj.

Budget och kostnader

Kostnader för samtligt material till SpeedcutBox 2.0 står Ola Karlsson för. Vi har inte fått någon specifik budget på hur mycket vi kan investera i projektet, kostnaderna utförs via kommunikation med Ola Karlsson under projektets gång.