• No results found

15.7. Bilaga 4 Rapport av tillsyn Filuren 20160405

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "15.7. Bilaga 4 Rapport av tillsyn Filuren 20160405"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bilaga

RAPPORT AV TILLSYNSBESÖK

FÖRSKOLAN FILUREN

2016-04-05

Anne-Christine Hillman

(2)

Rapport av tillsynsbesök – Filuren

Tillsynsbesök 2016-04-05

Återrapport via mejl 2016-04-05 Inledning

Barn- och utbildningskontoret granskar samtliga fristående förskolor i Sollentuna kommun på olika sätt. Granskningen görs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Kommunen har rätt att ta beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen (SL 26 kap. 2§)

Till grund för granskningen (systematiskt kvalitetsarbete) som barn- och utbildningskontoret gör ligger: resultaten från kundundersökning och ev. självvärdering (CMG),

kvalitetsredovisningen (skickar verksamheten in till barn- och utbildningskontoret 1 gång/år), tillsynsbesök (barn- och utbildningskontoret), verksamhetsbesök (barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott) och Våga Visa observation.

Kontorets mål är att alla förskolor regelbundet ska få besök. Det sker antingen genom ett planerat tillsynsbesök, verksamhetsbesök eller Våga Visa observation. Innan ett planerat tillsynsbesök sker granskas kundundersökningen, självvärderingen och kvalitetsrapport samt tidigare rapporter från tillsynsbesök och Våga Visa observationer.

Ett planerat besök kan ske för att det har skett förändringar i verksamheten ex. nystartad (besök sker efter 1 år), ägar- eller lokalbyte eller att en ny förskolechef anställts. Grunden till ett oanmält (oplanerat) tillsynsbesök kan vara att barn- och utbildningskontoret har kontaktats av en förälder som inkommit med synpunkter/klagomål som handlar om brister i den pedagogiska verksamheten och/eller barnsäkerhet.

Detta tillsynsbesök föranleds av att Filurens förskola har fått ny förskolechef samt att senaste tillsynen gjordes hösten 2012.

Under tillsynsbesöket följer jag pedagogernas arbete i barngrupperna. Efter det har jag ett återkopplande samtal med verksamhetsansvarig. Vi går tillsammans igenom det jag har sett under tillsynsbesöket. Vi går även igenom utvecklingsområden från tidigare rapporter för att säkerställa att de har åtgärdats.

En återkoppling i form av en återrapport sker alltid till verksamhetsansvarig efter tillsynen utförts. Målet är att synliggöra det som kan förbättras. Det kan både vara enkla praktiska saker och utvecklingsområden som gäller den pedagogiska verksamheten som det enskilda barnet erbjuds. Även om en förskola upplevs som bra utifrån kundundersökningens resultat,

kvalitetsredovisningen och tillsynsbesöket (systematiskt kvalitetsarbete) så är det betydelsefullt att en verksamhet alltid strävar efter att utvecklas. Läroplanen (98/2010) ställer krav på att verksamheterna på ett lättillgängligt och synligt sätt (för barnet) ska visa på barnets utvecklingsprocess genom pedagogisk dokumentation.

Inom 6 månader till 1 år kontaktas verksamhetsansvarig och ombeds att skicka in en skriftlig återkoppling. En beskrivning skickas in på de åtgärder som gjorts och hur de planerar att jobba

(3)

vidare för att nå önskat resultat. Har de fått utvecklingsområden som är av enklare art ombeds verksamhetsansvarig att återkoppla med åtgärd inom ett par veckor.

Nedan följer resultat från senaste kundundersökningen gjord våren 2016. En jämförelse har gjorts mellan Filurens resultat och kommun genomsnittet. Frågorna som har valts har koppling till lärande. Resultaten pekar på att de förskolor som har högskoleutbildade pedagoger alltid visar på högre resultat på de frågor som handlar om utveckling och när den pedagogisk verksamhet formas med hjälp av barnen. Frågorna som valts under Utveckling och

lärande/kunskaper är: Personalen är engagerad i mitt barns utveckling (3)? Kommunen 95%

och Filuren 96%. Jag får tydlig info om hur mitt barn utvecklas (5)? Kommunen 88% och Filuren 86%. Förskolan arbetar med att utveckla mitt barns språk (6)? Kommunen 89% och Filuren 96%. Ansvar och inflytande: Mitt barn tränas att ta ansvar i förskolan (9)? Kommunen 90% och Filuren 96%. Mitt barns tankar och intressen tas till vara (10)? Kommunen 84% och Filuren 71%. Skola och hem: Förskolan har informerat om läroplanen och annat som styr förskolan (16)? Kommunen 91% och Filuren 93%. Kommunspecifika frågor: Miljö och material på mitt barns förskola stödjer barnens lärande (22)? Kommunen 92% och Filuren 89%.

Övergripande frågor: Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns förskola (23)? Kommunen 94% och Filuren 100%. Jag kan rekommendera mitt barns förskola (24)? Kommunen 94% och Filuren 100%.

Filuren har en svarsfrekvens i kundundersökningen på 93% vilket motsvarar cirka 28 familjer (beroende på om det finns syskon på förskolan). Förskolan ligger över kommunens genomsnitt på 6/9 frågor/resultat som valts ut.

Ni ligger lågt i kundundersökningen på fråga 21 som handlar om att använda digitala verktyg för att stimulera barnens lärande. Ni berättade under tillsynsbesöket att ni aktivt valt att arbeta mindre med digitala verktyg då ni sett att barnens sociala kompetens minskat och att ni därför fokuserat på att skapa förutsättningar för att ge barnen mer tid för fysisk lek.

Förskolans organisation

Filuren ägs av Inspira förskolor och skolor AB. Förskolan Filuren ligger i ett bostadsområde i centrala Helenelund. I verksamheten har de totalt 38 barn inskrivna nu vilket är 8 barn fler än då enkäten besvarades. Idag har de inga platser lediga på förskolan. Verksamhetsansvarig, Birgitta Kinnunen, har funnits på förskolan sen januari 2016.

De är en yngre- och en äldre barngrupp som är uppdelade 16/22.

Inom Inspira har man beslutat att samtliga verksamheter ska jobba för en giftfri miljö (bl.a.

plast sanering). Miljöarbetet påbörjades under vårterminen 2016 och pågår till och med 2017.

Filuren är precis i uppstarten och arbetslagledaren har nyligen gått utbildning. De har gått igenom materialet på förskolan och planerar att börja med att byta ut barnens plasttallrikar.

De har tagit bort pedagogernas egen planeringstid och det är tänkt att den tiden ska ersättas av reflektionstid både mellan pedagog och barn och vidare mellan pedagogerna i arbetslaget.

Pedagogisk utvecklingstid kallas det istället och det bygger på att reflektera tillsammans och inte enskilt såsom tidigare.

(4)

Utvecklingsområden

• Ni kan utveckla matsituationen för de yngre barnen. Även lunchen kan ses som en lärmiljö. Genom att ha mindre skålar ger man barnen möjlighet att skicka maten mellan varandra. Idag är det pedagogen som skickar och pedagogen som erbjuder mer mat när barnet har slut på mat på tallriken. Istället för att barnet själv tar initiativ till att be någon att skicka mer mat om barnet önskar mer mat.

• Tidigare rapporter visade att inne och utemiljön på förskolan behövde förbättras. Idag finns det inget att anmärka på däremot kan innemiljön för de yngre barnen utvecklas mer och göras mer inbjudande.

• Enligt förskolechefens och arbetslagsledarens uppgifter innan besöket så fanns det ingen överlämningsplan mellan förskola och skola. De har tidigare haft en plan och Inspira har en gemensam plan för alla förskolor. Förskolechefen har fått information om den mall som Skolverket har som de kommunala förskolorna kommer att använda och som barn- och utbildningskontoret har önskemål om att även de fristående förskolorna ska vilja använda. Förskolechefen ser inte det som något problem utan kan se att det skulle vara till godo för barnen. Informationen är ungefär densamma som Inspira har i sin gemensamma.

• Ett utvecklingsområde från tillsynsbesöket ht 2012 var att pedagogerna behöver vara mer rörliga på gården. Det utvecklingsområdet kvarstår. Även under detta

tillsynsbesök var det platser på gården som var ”obevakade” under långa perioder trots att ni var många pedagoger ute

• På förskolan finns det gott om dokumentation på väggarna och i barnens pärmar. Jag saknade den pedagogiska dokumentationen.

Det är ett område som ni behöver lägga fokus på eftersom er framtida verksamhet bygger på att ni för en pedagogisk dokumentation. Fundera på hur ni ska kunna ha en utmanande och utvecklande verksamhet där barnen lär sig om ni inte gör uppföljningar, utvärderar och utvecklar de aktiviteter ni gör med barnen?

Ni behöver börja arbeta aktivt med detta och jag tänker att er plan som ni har med att ta bort pedagogens planeringstid och göra om den till reflektionstid med barnen och arbetslaget kan vara en bra början.

• Ni behöver tydliggöra/diskutera vad Läroplanen menar med att barn ska ges inflytande och få möjlighet att vara delaktig i det som sker i verksamheten och hur långt det inflytandet och delaktigheten sträcker sig det är det ni ska jobba med och för.

När jag är ute på tillsyn ser jag tendenser till att verksamheterna slutar planera aktiviteter kanske på grund av rädslan för att ”bestämma” för mycket. När jag frågar varför säger pedagoger att de jobbar utifrån barns inflytande och delaktighet. Antingen är det så eller så kan det uppfattas som att det är enklare att inte planera. Det är viktigt

(5)

att förstå vad inflytande och delaktighet står för. Att planera är inte fel frågan är istället vad som erbjuds i den planerade aktiviteten. Inflytande och delaktighet handlar om att få tycka till, uttrycka sin mening och få göra sin åsikt hörd och inte om att få bestämma.

Tips och förslag:

• Bockarna bruse i förskolan – att arbeta med projekt, ämnesintegrering och pedagogisk dokumentation, Elisabeth Berggren & Sandra Söderlund

• På webbplatsen "...i förskolan" samlar barn- och utbildningskontoret många av de utvecklingsprojekt som pågår i förskolan. Här kan ni få tips och idéer inom olika områden som:

- Flera språk i förskolan - Lekgrupper i förskolan - Lärplatta i förskolan - Matematik i förskolan - No och teknik i förskolan

- Systematiskt kvalitetsarbetet i förskolan

Följ länken: https://sites.google.com/a/edu.sollentuna.se/iforskolan/

Avslutning

Jag sänder över rapporten i ett mejl så att ni på förskolan har möjlighet att titta igenom den för att se att alla faktauppgifter stämmer. Om ni behöver få någonting förklarat eller har synpunkter får ni höra av er till mig.

Jag kommer att efterfråga en återkoppling på rapporten efter ca ett halvår. Finns det saker i rapporten som jag har angett ska ordnas omedelbart får verksamhetsansvarig återkoppla till mig när det är utförda.

Jag fick ett fantastiskt bemötande av era barn och er. Ni har gjort och gör ett fantastiskt arbete och jag hoppas att de utvecklingsområden som jag har sett ska hjälpa er att komma ett steg längre.

Glöm inte bort att ge positiv feedback när din kollega gör någonting bra! Observera gärna varandra i olika situationer ex. vid samling.

TACK för en trevlig dag! Jag ser fram emot ett möte längre fram i tiden.

Med Vänliga Hälsningar

Anne Hillman (08-579 213 34)

References

Related documents

KEKS definierar kvalitet som “graden av måluppfyllelse”; ju bättre vi är på att nå våra mål, desto 

Vi fortsätter även att arbeta aktivt för trygghet, trivsel och inkludering eftersom detta är starkt bidragande till högre måluppfyllelse. Resultat, analys

 skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper,

Under året har förskolans ledningsgrupp identifierat sju pedagogogiska grundvärderingar, där Barnperspektiv har bedömts ha stor betydelse för förskolans förmåga att utgå från

I KKR ligger frågorna som handlar om att vuxna bryr sig om något barn är ledset och om de har kamrater högst på 3,84, att de tycker att det är roligt på förskolan på 3,63 och att

 Eleverna ska utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, utveckla förståelsen för ord och begrepp samt formulera sig

Ett utvecklingsområde kan vara att säkerställa att det totala antalet mål inte blir allt för många samt att nämnden ger förvaltningen tillräckligt med stöd i prioriteringar mellan

Bedömningen är att det till stora delar finns ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och enhetsnivå, där huvudmannen får kontinuerlig rapportering