Samrådshandling 2017-02-28
Detaljplan (normalt planförfarande)
Upprättad i enlighet med Plan- och bygglagen 2010:900
Detaljplan för Lojobacken m.m.
stadsdelen Rudboda
Planbeskrivning
Handlingar:
Orienteringskarta med planområdets läge
Plankarta med planbestämmelser Denna planbeskrivning
Gestaltningsprogram
Innehåll
Inledning ... 4
Handlingar ... 4
Utredningar ... 4
Planens handläggning ... 4
Bedömning av planens miljöpåverkan enligt miljöbalken ... 5
Planens syfte och huvuddrag ... 5
Tidigare ställningstagande ... 7
Förutsättningar ... 10
Befintlig bebyggelse och markanvändning ... 10
Service ... 11
Kulturmiljö ... 12
Natur ... 15
Geotekniska förhållanden ... 19
Fornlämningar ... 20
Friytor ... 20
Teknisk försörjning ... 22
Störningar och risker ... 24
Förorenad mark ... 25
Förändringar ... 30
Gestaltningsprogram ... 30
Service ... 34
Tillgänglighet ... 35
Kulturmiljö ... 35
Natur ... 36
Geotekniska förhållanden ... 39
Friytor ... 39
Gator och trafik ... 39
Teknisk försörjning ... 43
Störningar och risker ... 47
Förorenad mark ... 51
Konsekvenser av planens genomförande ... 52
Administrativa frågor ... 53
Genomförandefrågor ... 54
Genomförandetid ... 54
Organisatoriska frågor ... 54
Avtal ... 54
Ekonomiska frågor ... 55
Tekniska frågor ... 56
Fastighetsrättsliga frågor ... 57
Medverkande tjänstemän ... 59
Inledning Handlingar
Planförslaget består av:
‐ plankarta med bestämmelser
‐ denna planbeskrivning
‐ gestaltningsprogram, SKB, Peab, ÅWL, HMXV, Lidingö stad Utredningar
Utredningar som tagits fram under planarbetet är
‐ Trafikbullerutredning, ACAD 2016-07-14
‐ Dagvatten-PM, Tengbom 2016-06-21
‐ Dagvatten-PM, Structor 2016-11-23
‐ Förprojektering Lojovägen, Iccon 2016-11-04
‐ PM Geoteknik Lidingö 5:136, Lojo 1 och Palmen 1, Bjerking 2014-05-19
‐ Fördjupad miljöteknisk markundersökning, Geosigma 2016-09-29 Fördjupad miljöteknisk markundersökning, Geosigma 2016-11-22
‐ PM Översiktlig naturinventering och inmätning av större träd vid Lojovägen Lidingö, Sweco 2014-01-21
‐ PM Allmän naturinventering av områden i Rudboda, Lidingö, Sweco 2014-01- 29
Planens handläggning
Planprogram och förfarande
Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande utan program, enligt PBL 2010:900 (i dess lydelse före januari 2015). Kommunen har bedömt att planen inte innebär sådana förändringar att planen behöver föregås av ett programskede (plan- och bygglagen 5 kap. 10 §).
Detaljplanen medför heller inte sådan betydande miljöpåverkan som fordrar en miljöbe- dömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken, se nedan.
Här är vi nu
Bedömning av planens miljöpåverkan enligt miljöbalken
Miljö- och stadsbyggnadskontoret har tillsammans med tekniska förvaltningen bedömt att detaljplanen inte medför en sådan betydande miljöpåverkan som fordrar en miljö- bedömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 11 § miljö- balken. Bedömningen har gjorts utifrån kriterierna i bilaga 2 och 4 i MKB-förordningen.
Till hjälp har kontoret använt en checklista med de miljöaspekter som anges i 6 kap. 12
§ punkt 6 miljöbalken.
Planen berör endast ett mindre, lokalt område. Planens genomförande bidrar till både positiva och negativa konsekvenser, där de positiva konsekvenserna bedöms överväga de negativa. Det är positivt att bygga där befintlig infrastruktur i form av vägar, vatten, avlopp och kollektivtrafik kan nyttjas och förbättras. De negativa konsekvenserna är den påverkan som blir på naturmiljön och de ekologiska samband som finns. De negativa konsekvenserna beskrivs mer utförligt i planhandlingarna. Planens genomförande bedöms inte medföra risker för människors hälsa eller säkerhet eller för miljön. Planens genomförande bedöms inte ha någon negativ påverkan på möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för luft och vatten eller möjligheten att uppnå nationella,
regionala eller kommunala miljömål. Sammantaget bedöms detaljplanen inte medför en sådan betydande miljöpåverkan som fordrar en miljöbedömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 11 § miljöbalken.
Planens överensstämmelse med översiktsplanen och hushållningsbestämmelserna i miljöbalken
Detaljplanen är förenlig med stadens översiktsplan och med bestämmelserna i 3 kap.
miljöbalken avseende lämplig användning av mark- och vattenresurser. Beträffande riksintressen med mera enligt 3 och 4 kap. se nedan.
Planens syfte och huvuddrag Bakgrund
Rudboda bostadsrättsförening har ansökt om planbesked gällande ändring av detaljplan för att möjliggöra ny bostadsbebyggelse på en del av sin fastighet Lojo 1. Ansökan avsåg fem stycken flerfamiljsbostadshus söder om Lojovägen. Planutskottet beslutade 2013-08-21 att miljö- och stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan. Styrelsen för Rudboda bostadsrättsförening har ingått avtal med Peab Bostad AB om en framtida exploatering av området.
I Lidingö stads översiktsplan är aktuell del av fastigheten Lojo 1 utpekat som utvecklingsområde. Intilliggande områden norr om Lojovägen (del av fastigheten Lidingö 5:136) och söder om Norra Kungsvägen (fastigheten Palmen 1) pekas också ut som utvecklingsområde. Under juni till september 2014 genomförde Lidingö stad därför en markanvisningstävling inom del av fastigheten Lidingö 5:136 och Palmen 1, som båda ägs av Lidingö stad. I december 2014 utsågs SKB och ÅWL Arkitekter som vinnare i tävlingen. Aktuell detaljplan utreder därför möjligheten att uppföra ny bostadsbebyggelse inom Lojo 1, Lidingö 5:136 och Palmen 1. Planområdet omfattar även ett befintligt bostadsområde med 24 flerbostadshus inom fastigheten Lojo 1 som genom detaljplanen skyddas mot förvanskning eftersom området har kulturhistoriska värden.
Syfte
Detaljplanens syfte är att möjliggöra nya flerbostadshus inom planområdets västra del och att genom varsamhetsbestämmelser skydda det kulturhistoriskt värdefulla
bostadsområdet inom fastigheten Lojo 1.
Ny bebyggelse ska vara väl anpassad till områdets topografi och ges en tilltalande arkitektur. Det finns ett stort behov av nya bostäder i Rudboda. Fler boende i området ökar kundunderlaget för Rudboda centrum och för den lokala handeln på Lidingö, samt för kollektivtrafiken. Lojovägen och Norra Kungsvägen delar upp planområdet i olika delar, men det är viktigt att området genom medveten utformning och gestaltning upplevs som en helhet.
Plandata
Geografisk avgränsning och markägoförhållanden
Planområdet ligger i stadsdelen Rudboda, på norra delen av Lidingö. Planområdet omfattar obebyggda skogs- och grönytor längs med Lojovägen. I planområdet ingår även ett område mellan Norra Kungsvägen och Nilstorpsvägen, här ligger idag en nedlagd kyrka, Rudboda kyrka. Planområdet omfattar även det befintliga
bostadsområdet inom fastigheten Lojo 1. Planområdet är cirka 10,7 hektar stort och omfattar fastigheterna Lojo 1, del av Lidingö 5:136 och Palmen 1. Fastigheterna
Lidingö 5:136 och Palmen 1 ägs av Lidingö stad och fastigheten Lojo 1 ägs av Rudboda bostadsrättsförening. Peab Bostad är exploatör inom Lojo 1 och SKB är exploatör inom Lidingö 5:136 och Palmen 1.
Planområdets lokalisering på Lidingö Fastigheter inom planområdet.
Tidigare ställningstagande Miljöprogram
Lidingö stad har antagit ett miljöprogram, Lidingös miljöprogram 2011-2020, med tio lokala miljömål som ska uppfyllas.
Lidingö stads tio lokala miljömål:
Energismart stad
1. Effektiv energianvändning 2. Grön energi
3. Hållbara transportsystem Hållbar grön ö
4. Hållbar bebyggelse
5. Hållbar kommunal verksamhet 6. Rik natur och rent vatten
7. Inbjudande park-, natur- och kulturmiljöer Miljökloka val
8. Hög miljömedvetenhet
9. Miljöklok konsumtion och slutna kretslopp 10. Hållbart resande
I samband med bedömningen av planens miljöpåverkan har det gjorts en bedömning av hur detaljplanen överensstämmer med dessa mål. Detaljplanen bedöms bidra till att mål 1, 2, 3, 4, 7 och 10 uppfylls. Detaljplanen möjliggör ny bostadsbebyggelse i ett område där det är möjligt att nyttja befintlig infrastruktur i form av vägar, vatten och avlopp.
Fler bostäder i området ökar underlaget för handel, service och kollektivtrafik i stadsdelen och på Lidingö. Byggnadernas utformning och placering har gjorts med tanken att solceller ska kunna placeras på taken. Byggnadernas placering har anpassats för att så lite som möjligt påverka befintlig bebyggelse och miljö.
Riksintresse
I miljöbalken 4 kap 1-3§ listas områden som i sin helhet är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena. Aktuellt planområde berörs av dessa särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten. Bestämmelserna avser natur- och kulturvärden samt turismens och friluftslivets rörlighet inom
kustområden. Bestämmelserna utgör dock inte hinder för utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet.
Inga andra riksintressen eller nationalstadsparken enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken berörs.
Översiktsplan
I Lidingös översiktsplan är planområdets östra del, det befintliga bostadsområdet Lojo, redovisad som Bostad inklusive park, skola och andra bostadskomplement, fastigheten Palmen 1 är redovisad som Kyrka/begravningsplats och resterande del av planområdet är redovisat som utvecklingsområde.
I översiktsplanen anges för Rudboda:
Stadsdelen Rudboda har i stort sett inte skett någon exploatering sedan området tillkom på 1970- talet och det är idag i behov av förnyelse för att nå en ökad trygghet, bredare bostadsutbud och upprustning av utemiljöer. Den närservice som finns i området är av stor betydelse men det finns behov av ett större kundunderlag för att den ska kunna behållas och utvecklas. Bostadsutbudet bör bli mer varierat och kollektivtrafiken i området är i behov av tätare busstrafik till Lidingö centrum och Ropsten.
I översiktsplanen föreslås att Rudboda kompletteras med fler bostäder för att service och kollektivtrafik ska få större kundunderlag. Bostadstillskottet bör utgöras av både
markbostäder och flerbostadshus. Ny bebyggelse lokaliseras på gångavstånd till
kollektivtrafikens hållplatser så att starka kollektivtrafikstråk kan skapas. Det innebär att nybyggande behöver ske på ett markeffektivt sätt. Översiktsplanen anger att vid fortsatt planering i Rudboda ska kulturhistoriska värden särskilt beaktas.
Kulturmiljöprogram
I det kulturmiljöprogram ”Lidingös kulturhistoriska miljöer”, som antogs av kommun- fullmäktige 1990 och som översiktsplanen hänvisar till, finns inte planområdet särskilt nämnt. Just nu pågår arbete med att ta fram ett nytt kulturmiljöprogram för Lidingö. I detta kommer bostadsområdet Lojo att finnas med och pekas ut som kulturhistorisk värdefull miljö. Läs mer under rubriken Kulturmiljö.
Bild från Översiktsplan
Detaljplan, fastighetsplan och förordnanden
För planområdet gäller följande detaljplaner och fastighetsplaner:
Detaljplaner
Stadsplan för Bo och Rudboda (Rudboda torg och skola m.m.), laga kraft 1965- 04-05, aktbeteckning 0186-68/1965D. Planen anger ”allmänt ändamål” för fastigheten Palmen 1.
Stadsplan för Bo och Rudboda (nordöstra platån), laga kraft 1970-09-09, aktbeteckning 0186-69/1970D. Planen anger bostadsändamål för
bostadsområdet Lojo.
Stadsplan för Bosön och Rudboda (Bosödalen), laga kraft 1973-03-07,
aktbeteckning 0186-9/1974E. Planen anger ”park eller plantering” för området norr om Lojovägen.
Stadsplan för Bo och Rudboda (Rudboda centrum m.m), laga kraft 1977-03-15, aktbeteckning 0186-15/1977C. Planen anger ”gata” och ”park eller ”plantering”
för korsningen Lojovägen/Norra Kungsvägen.
Fastighetsplaner
Tomtindelning för kvarteret Palmen, laga kraft 1969-12-15, aktbeteckning 0186- 116/1969B. Tomtindelning upphävs i aktuell detaljplan så att en ny
fastighetsindelning kan göras.
Tomtindelning för kvarteret Lojo, laga kraft 1971-01-26, aktbeteckning 0186- 7/1971C. Tomtindelning upphävs i aktuell detaljplan så att en ny
fastighetsindelning kan göras.
Strandskyddsförordnande, naturreservat
Planområdet omfattas inte av strandskydd eller naturreservat.
Gällande detaljplan för fastigheten Lojo 1
Förutsättningar
Befintlig bebyggelse och markanvändning Bostäder
I planområdets östra del finns det befintliga bostadsområdet Lojo. Lojo är ett
flerbostadsområde från miljonprogramsepoken i början av 1970-talet. Bostadsområdet består av sammanlagt 24 lamellhus som är fint terränganpassade på bergsryggen.
Området karaktäriseras av byggnadernas nätta skala och placeringen på krönet liksom den varsamma markbehandlingen mellan husen. Frånsett några tvåvånings suterränghus med källare, i områdets utkant, dominerar källarlösa tvåvåningshus.
I detaljplanen finns varsamhetsbestämmelser för att skydda det kulturhistoriskt
värdefulla bostadsområdet. Läs mer om områdets karaktär och kulturmiljövärde under rubriken Kulturmiljö nedan.
Arbetsplatser och övrig bebyggelse
De arbetsplatser som finns inom planområdet är en förskola inom befintligt
bostadsområde. På fastigheten Palmen 1, söder om Norra Kungsvägen, ligger Rudboda kyrka. Kyrkan är en vandringskyrka från 1972, numera avkristnad och i kommunens ägo. Kyrkan togs ur bruk 2009. Läs mer under kapitlet Kulturmiljö nedan.
Landskapsbild
Bostadsområdet Lojo ligger högt, i ett tydligt avgränsat krönläge gentemot
omgivningen, inramat av skogsdungar. En gångbro i betong över Norra Kungsvägen förbinder området med Rudboda centrum. Området har en tidstypisk trafikseparering med stor central parkeringsplats med garage- och förrådslängor i målad betong. Park- stråken mellan husgrupperna karaktäriseras av anpassningen till klippig tallbevuxen skärgårdsnatur, kompletterad med uppvuxna lövträd, gräsmatta och små lekplatser.
Gångstråken kantas av stenskodda planteringar som även inramar husen likt förgårdar.
Bland annat rosenbuskar och trästaket avskiljer gångvägar och parkstråk. Idag
karaktäriseras Lojo även av att planteringarna på senare år utvecklats av de boende med blomsterrikedom och små odlingar.
Ett av husen inom bostadsområdet Lojo
I västra delen av planområdet finns de obebyggda områden där ny bebyggelse föreslås.
Väster om bostadsområdet Lojo sluttar marken ner mot Lojovägen. Lojovägen utgör här en lång flack kurva som i öster lutar upp mot den befintliga bebyggelsen. Här finns tallskog med inslag av berg i dagen, ner mot Norra Kungsvägen är sluttningen mer öppen och gräsbevuxen. Området norr om Lojovägen utgörs av två höjdryggar med mellanliggande dalgång och domineras till stor del av tallskog. Dalgången mynnar i en sänka mellan höjdryggen och Lojovägen.
Service
I ett av husen inom bostadsområdet Lojo finns Rudboda Montessoriförskola. Förskolan har en avdelning med barn i åldrarna 1-3 år och en avdelning med barn som är 3-6 år.
Cirka 100 meter söder om planområdet ligger Rudboda skola och Rudboda förskola.
Rudboda skola har cirka 400 elever från förskoleklass till årskurs 6. Här finns även fritidshem och fritidsklubb, en idrottshall och skolgård. Rudboda förskola består av sju avdelningar. Sydväst om planområdet mellan Bosövägen, Lojovägen och Norra
Kungsvägen ligger ett relativt nybyggt äldreboende, Silverhöjden. På Bosön, norr om planområdet, finns Riksidrottsförbundets idrottsanläggning med idrottsfolkhögskola.
Söder om planområdet finns Rudboda torg som är byggt på 1960-talet. Här finns en livsmedelsbutik.
Vänster bild: Lojovägen sett från bostadsområdet Lojo. Höger bild: Lojovägen och grönområdet söder om vägen.
Tillgänglighet
Tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga varierar inom planområdet. Inom planområdets östra del, bostadsområdet Lojo, är
tillgängligheten över lag god. Även om Lojovägen sluttar uppåt på väg mot området, så ligger själva bostadsområdet på en plan platå. Tillgängligheten i planområdets
obebyggda delar är begränsad till följd av topografi och naturförutsättningar.
Kulturmiljö Lojo
Lojo är ett bostadsområde som består av 24 låga lamellhus uppförda mellan åren 1970 – 1973 efter ritningar av Nils Lönnroth. Från början bestod området av enbart
hyresbostäder, som numera är omvandlade till bostadsrätter. Området ligger på en höjd kring vilken terrängen bitvis sluttar brant. Byggnaderna är varsamt placerade i det för Lidingö så karaktäristiska skärgårdslandskapet. Det höga läget och terrängens
förutsättningar har utnyttjats på ett mycket förtjänstfull sätt och den känsliga
terränganpassningen är ett av områdets mest betydelsefulla karaktärsdrag. Området är trafikseparerat med en stor centralt placerad parkeringsyta. Området är ett utmärkt exempel på en mer kvalitativ och mer småskalig tillämpning av det så kallade miljonprogrammets ideologi än vad som är vanligt. Lamellhusen är uppförda i två våningar. Några ligger i suterräng och har då tre våningar åt sluttningen. Planmönstret är karaktäristisk, typiskt för miljonprogrammet med rationellt utlagda långsmala rektanglar, men också atypiskt med några längor vars placering har anpassats efter bergskanten. Den enda egentliga yttre förändring av byggnaderna är att entréernas ursprungliga glasade trädörrar bytts ut mot nya trädörrar på 2000-talet. Garagen har renoverats 1980-90 då även ett parkeringshus tillkom.
Ett av gångstråken. Byggnaderna är lätt svängda i förhållande till varandra vilket gör gaturummet inbjudande och variationsrikt. Planteringarna längs fasaderna har karaktär av förgård. Randiga fasader med så kallad mexisten utan stötfogar. Enluftsfönster med vädringsspalt. Trapphusets fönsterbröstning har rödbrun träpanel.
Byggnadsbeskrivning
Lamellhusen har sadeltak med mörka betongpannor. Taksprången är obetydliga och takfötterna är klädda med liggande träpanel. Fasaderna är på tre sidor klädda med vit kalksandsten murade utan stötfogar vilket ger fasaderna en karaktäristisk randning som understryker byggnadernas uttalat horisontella karaktär. Trapphusens fönsterbröstningar är klädda med träpanel. Den andra långsidan är klädd dels med stående panel och dels i bröstningarna med så kallad fjällpanel. Kulörerna är på hälften av husen rödbrun och på hälften gulbeige. De indragna balkongnischerna har fasader med vitmålad stående träpanel. Balkongräcken och fronter är i vitmålat trä. Vardagsrumsfönstren är stora och indelade i fyra lufter. Övriga fönster är enluftsfönster med vädringsspalt. Samtliga fönster är senare försedda med isolerglas och utvändigt klädda med vit aluminiumplåt.
Yttre miljö
Markplaneringen har utgått från de naturgivna förutsättningarna. Bergsknallar har sparats och ger rummen mellan husen karaktär. Vegetationen är typisk för
skärgårdslandskapet, bland annat med tallar, men har också kompletterats med lövträd och anlagda gräsytor. Gångstråken är asfalterade. Längs fasaderna ligger planteringar inramade med kantsten.
Rummet mellan husen är rymligt, här med en lekplats, gräsmatta och bergsknallar.
Vardagsrumssidan med fasader med så kallad fjällpanel. Balkongerna är rustika i vitmålat trä och i de indragna nischerna är fasaden i vitmålat trä.
Karaktärsdrag Lojo
‐ Småskalig flerbostadsbebyggelse, med miljonprogrammets typiska uniformitet
‐ Rationell, enkel och konsekvent genomförd 1970-talsarkitektur som är välbevarad
‐ God terränganpassning, det avgränsade höjdläget med inramning av träddungar
‐ Slutenhet utåt, öppenhet inåt
‐ Trafikseparering med centrala parkeringsplatser och garagelängor
‐ Ursprungligt bebyggelsemönster och volym med friliggande lamellhus i två våningar samt suterräng
‐ Ursprunglig detaljnivå med fasadens mexisten/fjällpanel, färgsättning, fönstertyperna, skärmtak, balkonger, sadeltakens mörka betongpannor
‐ Små tidstypiska naturpräglade parkstråk kring och mellan husen
‐ Förgårdarnas planteringar med stensatt inramning.
Kulturvärdena i Lojo är främst knutna till värdekriterier som bygger på stora kunskaps- och upplevelsevärden. Dessa består framför allt av arkitekturhistoriska,
samhällshistoriska och stadshistoriska värden samt värden som står för miljöskapande och representativitet. Eftersom Lojo är så välbevarat är det av särskilt stort
kulturhistoriskt värde. Det är angeläget att områdets ursprungliga struktur och
tidstypiska tidiga 1970-talskaraktär bevaras. Bebyggelsen bör underhållas med material och metoder som tar god hänsyn till det kulturhistoriska värdet.
Rudboda kyrka
Söder om Norra Kungsvägen på en bergshöjd ligger Rudboda kyrka omgiven av tallar. I anslutning till kyrkobyggnaden finns ett församlingshem. Kyrkan, liksom
församlingshemmet, uppfördes efter ritningar av arkitekten Rolf Bergh (1912–2005) och stod klar 1972. Församlingshemmet har sedan 2007 använts för förskoleverksamhet men är på grund av mögel inte lämplig för ändamålet och kommer att rivas. Kyrkan är däremot i teknisk god kondition. Kyrkan togs ur bruk 2009 och är i kommunens ägo. På kyrktomten, som saknar gravplatser, står en klockstapel av klockbockstyp.
Kyrkan är en så kallad vandringskyrka, en tillfällig kyrkobyggnad. Vandringskyrkor var vanliga under 1960- och 1970-talen och sattes främst upp i miljonprogrammets områden runt större städer där Svenska Kyrkan snabbt ville komma igång med sin verksamhet.
Avsikten med vandringskyrkor var att de skulle kunna demonteras och eventuellt Rudboda kyrka
återuppföras på annan plats. På så sätt är de tidstypiska och knutna till en epok i svensk samtidshistoria. Materialval och materialbehandling är typiskt för tiden.
Kyrkan är en prefabricerad träkyrka med kvadratisk plan grundlagd på betongplatta och täckt av ett högt pyramidformat tak, tälttak. Stommen är i resvirke med
utfackningsväggar av plywood. Utvändigt är väggarna i utfackningarna klädda med
”coloroc”, ett slags spiktegel som påminner om mexisten. Resvirket mellan
utfackningarna är i engelskt rött. Tälttaket är klätt med sinuskorrugerade eternitskivor och har högst upp ett enkelt metallkors. Entré till kyrkorummet sker från en kort gång som förbinder kyrkan med församlingshemmet. Inuti kyrkan bärs det höga tälttaket av limträbågar som går diagonalt från hörnen och möts i takets spets. Takstolen är öppen.
Runt rummet löper ett fönsterband längs takfoten. Under fönstren löper en horisontell ljuslist i trä med infällda armaturer. I varje hörn finns höga hörnfönster. Väggarna är invändigt klädda med naturfärgad plywood, likaså taket. På golvet finns terrazzoplattor.
En ljuskrona i svart smide hänger i kyrkans mitt, i övrigt saknas inredning.
Karaktärsdrag Rudboda kyrka Byggnadens anspråkslösa gestaltning
Tydlig volym – grafisk skärpa, kvadrat med tälttak Den demonterbara konstruktionen
Limträbågarna Tälttaket
Den öppna takstolen
Fönstren och fönstersättningarna
Material och materialens behandling (limträbalkar, plywood) Fasaderna med coloroc
I planförslaget ligger kyrkan inom ett område med byggrätt för ett nytt flerbostadshus.
Eftersom kyrkan är kulturhistoriskt värdefull är det önskvärt om kyrkan kan ges en ny lokalisering. I dagsläget finns ingen ny placering utsedd. Om ingen ny lokalisering hittas kommer kyrkan att behöva rivas.
Natur
Växt- och djurliv
I rapporten Biologisk mångfald på Lidingö (Ekologigruppen AB på uppdrag av Lidingö stad, granskningsversion dec 2013) redovisas öns ekologiska grönstruktur. Där
konstateras att Lidingö, med sina kilområden Sticklinge och Långängen-Elfvik, är en del av Järvakilen på fastlandet. Planområdet ligger mellan Lidingös två kilområden och utgör idag en viktig del i det svaga samband som har pekats ut i den regionala
utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010 och RUFS 2050). Järvakilen är ett sammanhängande natur- och kulturlandskap som sträcker sig genom ett antal
norrortskommuner. För tallmiljöer finns ett antal kärnområden med ekologiska samband inom ön. Samband finns även till ovanstående områden på fastlandet över sunden.
Planområdet ligger inom just ett sådant kärnområde som karaktäriseras av
barrskogar/blandskogar med mer eller mindre stort inslag av gammal tall men med sparsam förekomst av död ved. Olika arter har olika egenskaper och levnadssätt vilket gör att det finns ett stort spektrum av respons på den fragmentering av skogsområden som produktionsskogsbruk eller en växande stad förorsakar. Allt från de arter som till och med gynnas till de som försvinner helt.
Som underlag till markanvisningstävlingen gjordes naturinventeringar och naturvärdesbedömningar av planområdets obebyggda delar (Översiktlig
naturinventering och inmätning av större träd vid Lojovägen Lidingö, Sweco 2014-01- 21 och Allmän naturinventering av områden i Rudboda, Lidingö, Sweco 2014-01-29).
Planområdet delades upp i fem områden (A-E). Inom varje område gjordes bedömning av förekomst av biologiska naturvärdesindikerande strukturer som äldre, grova träd, döda träd, lågor i olika nedbrytningsstadier eller riklig lav- eller svamppåväxt. Områdets fysiska förutsättningar/variationsrikedom ingick också i bedömningen, till exempel blockrikhet, berg i dagen, luckor, bryn med mera. Resultatet ger en indikation på områdets värde ur naturvårdssynpunkt. Naturvärden har klassats enligt följande skala:
1. Unika naturvärden/värde av nationellt intresse 2. Höga naturvärden/värde av regionalt intresse 3. Naturvärden/värde av kommunalt intresse 4. Vissa naturvärden/värde av lokalt intresse
Område A, B och C omfattar delar av fastigheten Lidingö 5:136. Område D och E omfattar delar av fastigheten Lojo 1. Fastigheten Palmen 1 bedömdes inte ha några betydande naturvärden i den inventering som gjordes till markanvisningstävlingen.
Planområdet sträcker sig norr om område A i naturinventeringen. Det område som inte inventerats i detalj ingår, tillsammans med område A och B, i ett område som i en övergripande naturinventering av Lidingö 2013 bedömts ha påtagliga naturvärden (motsvarar kommunala naturvärden). Området norr och väster om Lojovägen är ett kärnområde för barrskog som är betydelsefullt för de gröna sambanden på Lidingö.
Detta område är också utpekat som ekologiskt särskilt känsligt område i Grönplan för Lidingö 2014.
Ortofoto planområdet
Område A, tallskog – naturvärdesklass 3 (naturvärden/värde av kommunalt intresse) Tallskogen nordväst om Lojovägen är ganska varierad med olika tallmiljöer. Tall med hög ålder är rikligt förekommande och två olika signalarter, varav en rödlistad, knutna till gammal tall påträffades. Området har naturvärden och ett högt värde för
insektsfaunan. Med åtgärder kan områdets värden stärkas.
Området utgörs av två höjdryggar med mellanliggande dalgång och domineras till stor del av tall, dalgången undantagen med mer blandade trädslag. Ett motionsspår passerar igenom området (del av Lidingöloppet). Hälften av området är bergbundet med tunt jordtäcke och uppstickande hällar. Övriga delar varierar från frisk mark till fuktigt/blöt mark i den lilla dalgången. I den friska delen dominerar riktigt grov och gammal tall med diametrar mellan 50-80 cm. Tallarnas ålder är minst 150 år.
Inslaget av andra trädslag är ganska litet, en del gamla och även senvuxna granar, medelålders björk och yngre ek förekommer. Mellan de gamla tallarna är det bitvis gott om yngre tall. Blåbärsris är vanligt förekommande i fältskiktet. Grynig blåslav, som är en signalart på gammal tall, påträffades i denna del. På två gamla granar syntes också gott om utgångshål från skalbaggen granbarkgnagare som är en signalart för kontinuitet av gammal gran.
I dalgången mellan de båda höjdryggarna är skogen, utöver de gamla tallarna, yngre och mer blandad. Gran, asp och björk är tillsammans med tall vanligast. Här finns också fuktig och blöt mark som bildar en liten vattenspegel mitt i dalgången. Dominansen av blåbärsris bryts här och bland annat olika starrarter förekommer. Dalgången mynnar i en sänka mellan höjdryggen med motionsspåret och Lojovägens bankning. Här finns en ganska ung blandlövskog med asp, björk, klibbal och enstaka ek. Några gamla och grova tallar utgör också ett betydande inslag. Blåbärsris dominerar i fältskiktet på frisk mark, starr i fuktiga delar.
Död grövre ved förekommer sparsamt i hela området i form av enstaka stående död tall och gran samt en del död björk med påväxt av björkticka. Några av björkarna kan säkerligen fungera som hålträd.
Inventerade områden A-C visas med svart streck, områden som bedömts ha vissa naturvärden markeras med cerise färg.
I områdets västra delar påträffades spår av den rödlistade (nära hotad, NT) signalarten reliktbock på några solexponerade gamla tallar.
Område B, brynmiljö med ek - naturvärdesklass 4 (vissa naturvärden/värde av lokalt intresse)
Område B ingår inte i planområdet och lämnas därför okommenterad här.
Område C, tallskog - naturvärdesklass 4 (vissa naturvärden/värde av lokalt intresse) I den lilla talldungen vid Norra Kungsvägen finns gammal tall varav några är riktigt grova. Några tallar bär spår av en rödlistad art knuten till gammal tall. De gamla tallarna har ett högt värde för insektsfaunan. Området har sammantaget vissa naturvärden.
Längs en bergknalle vid Norra Kungsvägen finns en liten gles tallskog på mestadels mager hällmark där ung tall dominerar. I hela området finns äldre tallar spridda, minst 150 år gamla varav en del senvuxna, samt enstaka björk. Mellan en lekplats och vägen är jorden mer bördig, vilket visar sig i att här står fem riktigt grova gamla tallar med grov bark och knotiga grenar. Död ved är sparsamt förekommande.
Längs brynet mot Lojovägen står några unga ekar som är på väg att bli vidkroniga.
Flera tallar längs Norra Kungsvägen bär spår av reliktbock som är rödlistad (nära hotad, NT) och en signalart som visar på att det är gott om gammal solexponerad tall i ett större område.
Område D, blandskog - naturvärdesklass 4 (vissa naturvärden/värde av lokalt intresse)
I skogsområdet söder om Lojovägen finns gammal tall varav några riktigt grova. Några tallar bär spår av en rödlistad art knuten till gammal tall. De gamla tallarna har ett högt värde för insektsfaunan. Området har sammantaget vissa naturvärden.
Området är en del av en skogsbevuxen sluttning mellan Lojovägen och ett
bostadsområde. Längs den södra gränsen dominerar ett bergbundet område med ganska gles tallskog med en hel del gammal tall. Längre ned i sluttningen övergår skogen till att vara en luckig blandskog med några spridda riktigt gamla tallar och enstaka gamla
Inventerade områden D-E visas med svart streck, områden som bedömts ha vissa naturvärden markeras med cerise färg.
granar. I några gläntor står ganska ung ek, en del klena men med ett säreget växtsätt.
Däremellan står medelgrov björk, asp och enstaka sälg samt glest med sly. På tre av de grövsta tallarna i områdets sydvästra del påträffades spår av den rödlistade (nära hotad, NT) signalarten reliktbock på några solexponerade gamla tallar. På en av granarna syntes gott om utgångshål från skalbaggen granbarkgnagare som är en signalart för kontinuitet av gammal gran.
Längs Lojovägen finns två dungar av några gamla grova tallar och granar. Även här fanns en gran med utgångshål från skalbaggen granbarkgnagare. Längs vägen finns också ganska ung ek och några buketter av rönn.
Blåbärsris dominerar i fältskiktet. Död ved förekommer sparsamt i form av stående och liggande björk med björkticka.
Område E, tallskog - naturvärdesklass 4 (vissa naturvärden/värde av lokalt intresse) I den lilla talldungen vid Norra Kungsvägen finns gammal tall. Några tallar bär spår av en rödlistad art knuten till gammal tall. De gamla tallarna har ett högt värde för
insektsfaunan. Området har sammantaget vissa naturvärden.
Längs en bergknalle vid Norra Kungsvägen finns en liten gles tallskog på mestadels mager hällmark där ung tall dominerar. I hela området finns äldre tallar spridda, minst 150 år gamla och en del senvuxna, samt enstaka björk. Död ved är sparsamt
förekommande. Några tallar bär spår av reliktbock som är rödlistad (nära hotad, NT).
Längs brynet mot Lojovägen står rönn och några unga ekar som är på väg att bli vidkroniga.
Geotekniska förhållanden
Som underlag inför detaljplaneprövningen har en markteknisk undersökning gjorts inom planområdet. Syftet var att översiktligt undersöka de geotekniska förhållandena för nybyggnation av flerbostadshus samt översiktligt undersöka förekomst av eventuella markföroreningar.
Markytan i det undersökta området består i huvudsak av naturmark. Delar av området inklusive Lojovägen är täckta med fyllning. Berg i dagen förekommer inom området.
Marknivåerna varierar från som mest cirka +30 i till cirka +18 meter.
Fastigheten Lidingö 5:136, delen norr om Lojovägen, utgörs av en svacka mellan bergsluttningar och vägbank i söder och varierar från cirka +19 till cirka +24 meter.
Jorden består av cirka 0,3 - 2 meter siltig torrskorpelera som ställvis underlagras av lös lera på friktionsjord på berg. Bergets nivå varierar och har konstaterats på 2,3 - 5,5 meter under befintlig mark. Friktionsjordens relativa fasthet bedöms som låg till medelhög. Block och sten har inte registrerats vid sonderingen.
Inom fastigheten Lidingö 5:136, delen söder om Lojovägen, varierar markytan från +29 till cirka +23 meter. Jorden består av upp till cirka 4 meter fyllning på berg i norr samt berg i dagen i söder.
Inom fastigheten Palmen 1, söder om Norra Kungsvägen, varierar markytan från cirka +28 till cirka +23 meter. Jorden består av upp till 1,7 meter fyllning på berg i norr samt berg i dagen i söder.
Fastigheten Lojo 1, söder om Lojovägen, utgörs av en sluttning och varierar från + 23 till cirka +32 meter. Jorden inom planområdet består av cirka 1-2 meter fyllning på siltig torrskorpa och sandig siltig morän som vilar på berg. Det förekommer även siltig torrskorpelera och friktionsjord på berg. Bergets nivå inom området varierar och har konstaterats som berg i dagen till cirka 1-5 meter under befintlig mark. Friktionsjordens relativa fasthet bedöms som låg till medelhög. Block och sten har inte registrerats vid sonderingen.
Fornlämningar
Några kända fornminnen finns inte inom planområdet. Om fornlämningar, som inte tidigare varit kända, skulle påträffas vid grävning eller annat arbete, föreligger anmälningsplikt enligt kulturmiljölagen.
Friytor
Lek och rekreation
I bostadsområdet Lojo finns ett antal mindre lekplatser placerade mellan husen. Cirka 300 meter söder om planområdet finns Rudbodaparken med lekplats, bollplan, grönytor och utegym. I nära anslutning till planområdet finns ett antal motionsspår.
Lidingöloppet har sin sträckning igenom planområdet, i skogsområdet norr om Lojovägen.
På Bosön, norr om planområdet, finns Riksidrottsförbundets idrottsanläggning med idrottsfolkhögskola.
Gator och trafik
Gatunät, gång- och cykelväg
Planområdet ligger i anslutning till Norra Kungsvägen som är en huvudväg som sträcker sig från brofästet till och med Rudboda. Bebyggelsen i Lojo nås via Norra Kungsvägen och sedan via Lojovägen. Det finns inga vägar avsedda för bilar mellan husen i Lojo, endast vägar avsedda för gående och cyklister. Rudboda kyrka nås via Norra
Kungsvägen och sedan via Nilstorpsvägen. Hastigheten på Norra Kungsvägen är 50 km/h, Lojovägen 50 km/h och Nilstorpsvägen 30 km/h. Enligt trafiksiffror från 2008 trafikeras Norra Kungsvägen av cirka 7600 fordon väster om Lojovägen och cirka 4700 fordon öster om Lojovägen. Trafikmängden på Lojovägen och Nilstorpsvägen
uppskattas till cirka 500-600 fordon.
Idag finns ingen cykelväg längs Norra Kungsvägen eller Lojovägen. I Lidingö stads Trafikplan studeras hur stadens cykelstråk kan förbättras och utvecklas. I Trafikplanen föreslås att en separat gång- och cykelväg byggs längs med Norra Kungsvägen mellan Askrikevägen och strax öster om Lojovägen.
Bilparkering
I bostadsområdet Lojo finns en stor gemensam parkeringsyta och ett parkeringsgarage.
All boendeparkering sker inom denna yta. Nordöst om korsningen Lojovägen/Norra Kungsvägen finns en iordningställd parkeringsplats.
I ”Handlingsplan för parkering i Lidingö stad” finns en parkeringsnorm med riktlinjer för vilka parkeringstal för cykel och bil som bör tillämpas i nya exploateringsområden.
Staden har delats in i två zoner med olika parkeringstal. Zon A och zon B där zon B har ett något sämre kollektivtrafikläge och ett högre bilinnehav jämfört med zon A.
Planområdet ligger inom zon B och där gäller genomsnittstalet 1 parkeringsplats per lägenhet (inklusive besöksparkering). För lägenheter med 2 rum eller färre gäller 0,9 platser per lägenhet. För lägenheter med 3 rum eller fler gäller 1,1 parkeringsplatser per lägenhet. För studentlägenheter tillämpas ett parkeringstal på 0,4 bilplatser per lägenhet.
Huvudvägar visas med röd linje, sekundära vägar med orange linje och gång- och cykelvägar med vit streckad linje.
Bild från Trafikplan Lidingö stad 2014. Kartan visar förslag på nytt huvudcykelstråk (röd streckad linje) längs med Norra Kungsvägen.
Parkeringstalen för bil är förhandlingsbara vilket innebär att exploatörer som förbinder sig att genomföra åtgärder som tydligt främjar resande till fots, med cykel och
kollektivtrafik kan beviljas sänkt parkeringstal. Exempel på åtgärder är bilpooler, gröna resplaner för de boende, erbjuda att prova på att åka kollektivt eller uppmuntra
samåkning. Ett beslut om att reducera p-tal måste tas i tekniska nämnden. Exploatörerna måste inför ett sådant beslut ta fram handlingar och motivering till en reducering av p- talet.
Cykelparkering
Enligt ”Handlingsplan för parkering i Lidingö stad” är parkeringstalet för cykel 2,4 platser per lägenhet.
Kollektivtrafik
Planområdets närmaste busshållplats är ”Lojovägen” och ”Rudboda torg”, båda
hållplatserna ligger längs med Norra Kungsvägen i anslutning till planområdet (se karta ovan). Hållplatserna trafikeras av bussar mot Lidingö centrum, Elfvik, Björnbo, Ropsten och Larsberg med ungefär kvartstrafik. I slutet av Lojovägen, vid bostadsområdet Lojo, finns en hållplats som trafikeras av närtrafiken, ett alternativ till traditionell färdtjänst.
Hållplatsen trafikeras av busslinje 923 med målpunkter så som Lidingö centrum, Servicehuset Tor, Torsvikstorg och Högsätrahuset.
Teknisk försörjning Vatten och avlopp
Kommunalt vatten och avlopp finns utbyggt till planområdet. Ledningar löper parallellt söder om Lojovägen upp till Lojo, ledningarna är idag inte förlagda i gatan. I södra delen av planområdet finns vatten- och avloppsledningar i Nilstorpsvägen.
Dagvatten
Hela planområdet ligger inom befintligt verksamhetsområde för dagvatten. Kommunen har därmed skyldighet att ta hand om dagvattnet från fastigheterna inom området.
Befintliga dagvattenledningar finns längs Lojovägen, Nilstorpsvägen och Norra Kungsvägen.
Vägar och busshållplatser i anslutning till planområdet
Avvattningen av Lojovägen sker idag via tre trummor som leder vattnet vidare mot slänten norr om Lojovägen. Området norr och söder om Lojovägen är idag
naturmarksområden som sluttar ned mot norr. En sänka i naturen norr om Lojovägen ger regnvattnet idag en möjlighet till fördröjning innan det rinner vidare norrut för att slutligen hamna i recipienten Askrikefjärden. Lojovägen ligger ungefär på nivån +23 meter. Sänkan ligger på +19. Områdets lägsta punkt är ca +15. Troligtvis finns inget eller ett mycket litet lokalt grundvattenmagasin i området.
Området nordöst om korsningen Lojovägen/Norra Kungsvägen utgörs idag av ett naturmarksparti i hörnet av Norra Kungsvägen och Lojovägen. Området har ett parti med skog och ett parti med skog med inslag av berg i dagen. En hårdgjord yta som idag används som parkering finns i områdets västra del. Partiet med skog och berg har sin högsta nivå på ca +29. Parkeringen utgör tomtens lägsta del på nivån +23 - +24 meter.
Nederbörd från området avleds idag via dagvattenledningar i Norra Kungsvägen till recipienten Askrikefjärden. Området saknar troligtvis grundvattenmagasin i befintliga jordar ovan berg.
Området söder om Norra Kungsvägen där Rudboda kyrka idag ligger, utgörs av
hårdgjorda ytor omkring kyrkan. Det finns även ett parti med skog och ett med inslag av gräs. Längs Norra Kungsvägen löper en rygg som kyrkan är belägen på. Ryggens högsta nivå är ca +29 meter. I västra änden av tomten ligger det lägsta partiet med nivån ca +24 meter. Nederbörd från området avleds idag via dagvattenledningar i Norra Kungsvägen till recipienten Askrikefjärden.
I Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad finns riktlinjer kring hur dagvatten ska hanteras. Lidingö stad förordar att så mycket som möjligt av dagvattnet ska tas hand om lokalt vilket innebär att dagvattnet ska stanna inom fastigheten och återföras till mark och därmed skapa mindre tryck på ledningsnätet. Om detta är omöjligt att klara av ska möjlighet finnas att koppla på dagvattennätet. Målet för dagvattenhanteringen inom Lidingö stad är att endast dagvatten med naturliga bakgrundshalter av olika ämnen ska tillföras yt- och grundvattenrecipienter samtidigt som den lokala, naturliga
vattenbalansen ska bibehållas.
Värme
Bostadsområdet Lojo har idag fjärrvärme. Distributionsnät för fjärrvärme är utbyggt till större delen av stadens tätbebyggda områden. Fjärrvärmen produceras och distribueras av en privat aktör som också svarar för nätets utbyggnad.
El
Fortum Distribution ansvara för elförsörjningen av planområdet. El, tele med mera samförläggs med övriga ledningar i gator och vägar.
Bredband
Bredbandsmöjlighet finns i bostadsområdet Lojo.
Avfall
I området finns kommunal avfallshämtning. Närmaste återvinningsstation finns vid Rudboda torg. Inom bostadsområdet Lojo finns också sopbehållare (moloker) för
sopsortering. Miljöbilen, en rörlig miljöstation som samlar in farligt avfall och mindre elavfall, stannar på bestämda tider i bostadsområdet Lojo.
Störningar och risker Buller
Planområdet ligger i anslutning till Norra Kungsvägen och delar av området berörs av trafikbuller som överstiger 55 dB(A) ekvivalent nivå. En bullerutredning har gjorts för att undersöka trafikbullernivåer mot gällande krav. Läs mer under rubriken Buller under kapitlet Förändringar.
Radon
Berggrunden i Lidingö klassas som normalriskmark beträffande radon. Generellt gäller att byggnader ska uppföras radonskyddande/radonsäkra.
Miljökvalitetsnormer
Det finns tre aktuella förordningar om miljökvalitetsnormer; en för föroreningar i utomhusluft, en för vattenförekomst och en för omgivningsbuller. En detaljplan får inte medföra att en miljökvalitetsnorm överträds.
Luft
Luftkvalitetsförordningen (2010:477) anger normer för ämnena kvävedioxid/kväveoxid, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren i utomhusluft. Luftkvaliteten på Lidingö är enligt miljökvalitetsnormerna för luft förhållandevis god. Miljökvalitetsnormen för
kvävedioxid överskrids inte någonstans på ön. Inte heller miljökvalitetsnormerna för partiklar överskrids.
Vattenförekomst
Recipient för dagvattnet inom planområdet är Askrikefjärden. Enligt
Vatteninformationssystem, www.viss.lansstyrelsen.se, har Askrikefjorden måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status på grund av övergödning och miljögifter. Miljökvalitetsnormer som ska uppfyllas är god ekologisk status 2021
(förslag med tidsfrist till 2027) samt god kemisk ytvattenstatus med tidsfrist till 2027 för tributyltennföreningar samt antracen. Detaljplanens genomförande bedöms inte leda till försämring av recipientens vattenstatus. Läs mer under kapitlet Förändringar.
Buller
Detaljplanens genomförande bedöms inte leda till att miljökvalitetsnormen överskrids.
Läs mer under rubriken buller under kapitlet Förändringar.
Farligt gods
I anslutning till planområdet är Norra Kungsvägen, fram till korsningen
Nilstorpsvägen/Lojovägen, klassad som sekundär transportled för farligt gods. I
samband med pågående planarbete för Centrum/Torsvik gjordes en riskbedömning med avseende på transporter med farligt gods på Norra Kungsvägen (Structor 2013-06-28). I riskbedömningen framkommer att Norra Kungsvägen tidigare användes för transporter mellan Lidingöbron och Elfsvik, i nordöstra delen av Lidingö. I nuläget utgörs de enda identifierade transporterna av leveranser av drivmedel till en bensinstation vid Islinge, cirka 800 meter norr om Lidingöbron. Idag sker således inga transporter med farligt
gods förbi aktuellt planområde.
I riskbedömningen framgår att risknivåerna längs Norra Kungsvägen bedöms vara sådana att bostadsbebyggelse kan uppföras med acceptabelt låga risknivåer även på mindre avstånd än 25 meter – i princip i direkt anslutning till vägen. Det är främst det låga flödet av farligt gods som gör det möjligt att placera bebyggelsen närmare än de av länsstyrelsen rekommenderade avstånden. Det krävs dock att byggnaderna utformas så att utrymning kan genomföras i fasad som vetter bort från Norra Kungsvägen.
Norra Kungsvägens status som sekundär transportled för farligt gods är en tydlig markering i linje med kommunens ambitioner att inte genomföra några etableringar av verksamheter som medför transporter av farligt gods på norra Lidingö. Just nu arbetar Lidingö stad och Länsstyrelsen med en översikt av de rekommenderade lederna för farligt gods. Lidingö stad har framfört önskemål om att hela Norra Kungsvägen inte längre ska klassas som rekommenderad led.
Med hänvisning till den riskbedömning som gjorts i projektet Centrum/Torsvik och med kunskapen om att det inte sker några transporter av farligt gods förbi planområdet eller kommer att tillåtas i framtiden, är bedömningen att Norra Kungsvägens klassning som sekundär transportled för farligt gods inte utgör något hinder för genomförandet av detaljplanen.
Förorenad mark
Enligt en genomförd MIFO-inventering av tidigare verksamheter i området har det framkommit att det funnits civila skjutbanor i närheten av området, mellan Bosövägen och Lojovägen. Enligt inventeringen har det funnits minst fyra skjutbanor med kulfång och sannolikt minst en skjutbana för lerduveskytte. Banorna invigdes 1912 och
Norra och Södra Kungsvägen utgör sekundära transportleder för farligt gods. För Norra Kungsvägen slutar klassningen vid planområdet, röd ring.
användes fram till att det skulle byggas bostäder i området 1968. Vid skjutbanor uppstår föroreningar då ammunition och lerduvor sprids framför allt i kulfång och målområden.
Ammunitionsresterna består av metaller och halvmetaller, främst bly. Inom de områden där lerduveskytte har förekommit kan det finnas polycykliska aromatiska kolväten (PAH) eftersom lerduvor innehåller stenkolstjära som bindemedel.
I början av detaljplanearbetet gjordes en översiktlig geo- och miljöteknisk utredning inom hela planområdet (Markteknisk undersökningsrapport Lidingö 5:136, Lojo 1 och Palmen 1, Bjerking 2014-05-19). Utredningen visade att i ett område nordöst om korsningen Lojovägen/Norra Kungsvägen (planförslagets kvarter B) förekommer höga blyhalter i ytlig jord i bergsfickor. Halterna är upp till cirka 30 gånger riktvärdet för KM (känslig markanvändning). Även kvicksilver uppmättes i halter upp till cirka tre gånger riktvärdet för KM.
En fördjupad miljöteknisk markundersökning genomfördes därför inom kvarter B, på fastigheten Lidingö 5:136 (Fördjupad miljöteknisk markundersökning, Geosigma 2016- 09-29).
Utredning inom Lidingö 5:136 (kvarter B)
Syftet med undersökningen var att vidare utreda föroreningsförekomsten inom området.
Undersökningen innefattade provtagning och kemisk analys av jord, riskbedömning och förslag till åtgärder. I undersökningen finns även en uppskattning av mängden
förorenade massor vid eventuell åtgärd samt en översiktlig beräkning av kostnaden.
Kvarter B utgörs av ett skogsområde på ytligt berg, en gräsyta och en asfalterad parkeringsplats. Föroreningssituationen varierar inom området. Vid parkeringen påträffades förhöjda halter av PAH:er i en provgrop, dessa kan komma från gammal så kallad tjärasfalt bland massorna eller av att förorenade fyllnadsmassor använts vid anläggandet av parkeringen. I övrigt innehöll andra provpunkter inom parkeringen låga föroreningshalter. Detsamma gäller gräsytan i den norra delen av det undersökta området.
I skogsområdet inom kvarter B visade undersökningen att samtliga delar av skogsområdet är förorenat av metaller, främst bly, i halter som överskrider
Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning. Halterna är som högst i den norra delen av skogsområdet där de uppmätta blyhalterna även
överskrider Avfall Sveriges haltgränser för farligt avfall. Övriga föroreningar som påträffats i förhöjda halter inom skogsområdet utgörs av arsenik, zink, kvicksilver och PAH:er. Föroreningarna härrör sannolikt från tidigare skjutbaneverksamhet i området.
Blyhalterna i skogsområdet är kraftigt förhöjda. De förorenade massorna finns ytligt med risk för exponering. Området är idag relativt otillgängligt för människor varför risken för människors hälsa bedöms som mindre allvarlig med dagens markanvändning.
De påträffade föroreningarna bedöms inte heller utgöra någon allvarlig risk för miljön eftersom jordlagren är mycket tunna, vilket innebär att den totala mängden förorening är begränsad. PAH:er som påträffats i marken vid parkeringen bedöms i dagsläget inte utgöra några oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön. Föroreningarna bedöms vara begränsade till djupare jord och merparten av området är asfalterat, vilket förhindrar både att människor exponeras för den och minimerar utlakning av förorening till omgivningen.
Vid exploatering av bostadsbebyggelse inom undersökningsområdet krävs att marken klarar kraven för känslig markanvändning enligt Naturvårdsverkets definition. I utredningen görs bedömningen att åtgärder behöver vidtas i hela det undersökta
skogsområdet. Sanering kan även behöva göras vid parkeringen. Åtgärderna genomförs förslagsvis genom att de förorenade massorna grävs ur och ersätts med rena massor. I utredningen framgår detaljer kring mängden förorenad jord som behöver åtgärdas och en kostnadsuppskattning för detta.
Utredning inom Lojo 1 (kvarter D)
I utredningen som gjordes för kvarter B avgränsades inte föroreningsutbredningen i skogsområdet i nordlig och östlig riktning. För att avgränsa föroreningens spridning utanför det undersökta området, in på fastigheten Lojo 1, har ytterligare en fördjupad miljöteknisk markundersökning gjorts (Fördjupad miljöteknisk markundersökning, Geosigma 2016-11-22).
Resultatet av markundersökningen visar att ytlig jord i skogsområdena till stor del är förorenad av metaller, främst bly. I delar av det sydvästra skogsområdet överskrider blyhalterna Avfall Sveriges haltgränser för farligt avfall (FA). I en av
provtagningsrutorna (ruta 9, se bild nedan) har även kraftigt förhöjda halter av arsenik påträffats. Dessa halter bedöms redan med dagens markanvändning potentiellt kunna utgöra en risk för människors hälsa.
Bild från markundersökningen inom Lidingö 5:136.
Metallhalter som överskrider riktvärdena för MKM har påträffats inom samtliga undersökta delar av skogsområdet. De högsta halterna finns i norra delen av det undersökta skogsområdet. I rutorna B, C och D har halter av bly påträffats som överskrider haltgränsen för FA. I övriga delar av skogsområdet (rutorna F, G och H) överskrider blyhalterna riktvärdet för MKM.
De förorenade massorna i skogsområdena finns ytligt med risk för exponering. Dock är skogsmarken relativt otillgänglig för människor. Med dagens markanvändning bedöms risken för människors hälsa till följd av blyhalterna därför som mindre allvarlig.
Provtagningen av djupare jord i provgropar har generellt påvisat låga föroreningshalter i större delen av undersökningsområdet. Marken utgörs av fyllnadsmassor som bedöms bestå av mestadels naturlig jord. I provgropen PG3 påträffades tydliga avfallsrester och föroreningshalter som överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för MKM mellan 0,5- 1,1 meters djup. Djupare fyllnadsmassor (1,4-2,0 m) klassificeras som KM-massor.
Föroreningsutbredningen är troligen begränsad till området närmast PG3 och provpunkt M40 där avfallsrester förekommer. Med hänsyn till att avfallsrester sannolikt
förekommer ställvis har föroreningen inte kunnat avgränsas fullständigt. I analyserade prover från de närliggande provgroparna PG1 och PG2 har inga förhöjda
föroreningshalter påträffats. Föroreningar som påträffats i provpunkterna PG3 och M40 bedöms inte utgöra några oacceptabla risker för vare sig människors hälsa eller för miljön med dagens markanvändning. De förorenade massorna är sannolikt begränsade till ett mindre område och människor vistas generellt inte inom området.
Vid en exploatering för bostadsbebyggelse (KM) enligt planförslaget behöver åtgärder vidtas både i ytlig jord i skogsområdena (och delvis i intilliggande gräsytor), samt i djupare jord i området kring provpunkterna PG3 och M40.
Föroreningssituationen i ytlig jord inom fastigheten Lojo 1
Risk för skred
Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges geologiska undersökning (SGU),
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Lantmäteriet (LM) tillsammans tagit fram vägledning för bedömning av risker för skred, ras och erosion och en webbaserad karttjänst. I karttjänsten framgår att en del av planområdet, området närmast söder om Lojovägen, pekas ut som ett aktsamhetsområde för skred i finkorniga jordarter. Ett
aktsamhetsområde är ett område där förutsättning för jordskred kan föreligga. För att skred skall kunna inträffa krävs att jorden består av lera och/eller silt och att
marklutningen är tillräckligt stor. Kartan visar inte risken eller sannolikheten för jordskred, för bestämning av markens stabilitet krävs normalt geotekniska undersökningar. Geoteknisk undersökning har gjorts, läs mer under rubriken Geotekniska förhållanden.
Risk för höga vattenstånd
Aktuellt planområdet ligger högt och löper ingen risk att drabbas av översvämning till följd av förhöjd havsnivå. Planområdet tillhör inte heller ett sådant område som riskerar att översvämmas vid kraftig nederbörd. Detta framkommer i en utredning, Lidingö – analys av översvämningskartering (Tyréns, 2010-09-01), där Lidingö
översvämningskarteras och så kallade ”instängda områden” pekas ut.
Förändringar
Gestaltningsprogram
Till detaljplanen finns ett gestaltningsprogram där planförslagets utformning och
gestaltning beskrivs. I det exploateringsavtal och markanvisningsavtal som tecknas med exploatörerna säkerställs att bebyggelsen gestaltas i enlighet med bestämmelserna i gestaltningsprogrammet. Nedan följer en sammanfattning av förslaget och
gestaltningsprogrammet.
Bebyggelse och gestaltning
Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av nya flerbostadshus. Totalt ges möjlighet att uppföra tio stycken nya hus inom planområdet med totalt cirka 250 lägenheter. Den nya bebyggelsen är väl anpassad till områdets topografi och ges en tilltalande arkitektur. Lojovägen och Norra Kungsvägen delar upp planområdet i olika delar, men området ska genom medveten utformning och gestaltning upplevas som en helhet. Planområdet har delats upp i fyra olika kvarter (A, B, C och D). Nedan följer en beskrivning av bebyggelsen som föreslås inom de olika kvarteren.
Situationsplan med kvarter A-D. Bild från gestaltningsprogrammet. Källa: ÅWL Arkitekter och LINK Arkitektur
Flygbild med planförslaget. Bild från gestaltningsprogrammet. Källa ÅWL Arkitekter och LINK Arkitektur
Kvarter A
Kvarter B
Kvarter C
Kvarter D
Kvarter A och B Inom kvarter A och B möjliggörs fyra stycken punkthus med fem våningar. De översta våningarna är indragna från fasad mot Lojovägen.
Moderna detaljer och lekfulla tak bidrar till att göra området såväl som gatan mer inbjudande och intressant. Husen har entréer på gavlarna som vänder sig mot gatan och ges ett tydligt inbjudande uttryck med ek och stora glaspartier. Bebyggelsen bäddas in i den
bakomliggande skogen och
anpassas så långt som möjligt efter terrängen på platsen. Asymmetriska sadeltak som lutar åt söder gör att solpaneler kan installeras på taken och ge husen en intressant och karakteristisk siluett som blir synlig från gatan. Längs med Lojovägen finns en grön förgårdsmark med mindre sittplatser, cykelparkering och trappor upp till gårdarna.
Gårdarna i kvarter A ligger mellan husen med fina sollägen. Gårdarna nås tillgängligt via trapphusen. Låga trappor förbinder gårdarna med förgårdsmarken vilket skapar direktkontakt med Lojovägen. I bakkant möter gårdar och hus naturmarken. Här finns ett öppet svackdike som vid stora regn leder dagvatten bort från fasader och gårdar.
I kvarter B terrasseras gården längs med natursluttningen. Tillgängliga sittplatser och lek nås från trapphuset. Bostadsgårdarna utformas för de boende med vistelseytor med grill, möjlighet till odling och mindre lekplatser för barnen. Gårdarnas utformning och gestaltning skapar goda förutsättningar för fördröjning av dagvatten. Eventuella komplementbyggnader och förråd kläs i trä och får sedumtak.
Kvarter A. Bild från gestaltningsprogrammet. Källa: ÅWL Arkitekter
Kvarter B. Bild från gestaltningsprogrammet. Källa: ÅWL Arkitekter
Husens fasadmaterial är ljust tegel. Entréerna förtydligas med stora partier i ek och glas.
Balkongräcken utförs i glas samt skjutbara jalusier i brunlackad aluminium.
Kvarter C Lamellhuset vid
Nilstorpsvägen har en böjd form som omfamnar en södervänd gård. Huset är byggt i suterräng med fyra våningar mot Norra Kungsvägen och fem mot Nilstorpsvägen. Södersidan utformas med ljust tegel medan gavlar och norrsidan mot Norra Kungsvägen får ett mörkare tegel. Det asymmetriska taket kan förses med solpaneler på sydsidan. Entrévåningens fasad har entréer i ekpanel
och uppglasade cykelrum och tvättstugor. Balkongräcken och räcken på loftgången utförs i glas och plåt. Söder om huset finns en gård för de boende. Gården är inte
underbyggd vilket ger förutsättningar för ett par solitära träd att växa sig stora och ge ett behagligt klimat på gården. Dagvatten infiltreras i största möjliga mån genom
vattenfördröjande åtgärder i markplaneringen så som skålformade gräsytor, svackdiken och dagvattenmagasin. Eventuella komplementbyggnader och förråd kläs i trä och får sedumtak.
Lojovägen med kvarter A och B, vy från Norra Kungsvägen. Bild från gestaltningsprogrammet.
Källa: ÅWL Arkitekter
Kvarter C. Bild från gestaltningsprogrammet. Källa: ÅWL Arkitekter
Kvarter D
Kvarter D ligger längs Lojovägens södra sida i sluttningen upp mot platån där bostadsområdet Lojo är beläget. Inom kvarter D placeras fem stycken huskroppar.
Husen har fem våningar med en lägre del med fyra närmast Lojovägen. Husens form och placering, radiella med gavlar mot gatan, anknyter till den nya bebyggelsen på andra sidan Lojovägen.
Hustypen, med avlånga huskroppar med kortsidan mot gatan, skapar möjlighet att lämna luckor mot gatan, och därmed inte förta intrycket av grönska när man färdas längs Lojovägen. Placeringen ger också solen möjlighet att nå ner på alla gårdar och fram till gatan, vilket inte vore möjligt med en mer sluten bebyggelse. Husen utformas som två volymer, med en längre, bredare, och något högre volym i öster och en kortare, Kvarter C från korsningen Nilstorpsvägen- Lojovägen. Bild från gestaltningsprogrammet.
Källa: ÅWL Arkitekter
Kvarter D. Bild från gestaltningsprogrammet. Källa: Link Arkitektur
volymen närmast gatan skapas en uppbruten huskropp som tar ner skalan mot passerande på gatan. Entréerna placeras på gaveln mot gatan. Hus 1-4 har samma utbredning i plan medan Hus 5 är kortare för att inte komma för nära befintlig
bebyggelse. Hus 5 är en våning lägre än övriga då det ligger högre i terrängen. Totalt sett innehåller husen 118 lägenheter i storlekarna 1 rum och kök till fyra rum och kök.
Bostadshusens två volymer förtydligas genom olika fasadmaterial där den västra putsas i ljus kulör, den östra kläs med tegel i ljus kulör. Fönstren utförs som träfönster med vitlackerat aluminium på utsidan. Entrépartier med sidoljus får en mörkare lackering för att framhävas i fasaden. Ett flackt tak beläggs med papp i mörk kulör. Balkonger med pinnräcken placeras längs långsidorna. På markplan finns uteplatser med häckar skärmar och stödmurar i erforderlig omfattning.
Service
Detaljplanen innebär fler boende i området vilket innebär att skolor och förskolor i området behöver ha kapacitet att ta emot fler barn. Berörda skolor/förskolor är Rudboda skola, Rudboda förskola och Rudboda Montessoriförskola. Lidingö stads
utbildningsförvaltning har räknat och uppskattat antalet barn som kan komma att flytta in i de nya husen inom planområdet och jämfört med antalet platser i skola/förskolor.
Enligt Lidingö stads utbildningsförvaltning så finns det plats för samtliga barn i skola och förskolor. Planförslaget innebär ett ökat underlag för den livsmedelsbutik som finns vid Rudboda torg.
Fasadillustration. Bild från gestaltningsprogrammet. Källa: Link Arkitektur
Illustration från Lojovägen. Bild från gestaltningsprogrammet. Källa: Link Arkitektur
Tillgänglighet
Planområdet är kuperat och många av husen byggs i suterräng för att på bästa sätt anpassas till omgivningen. Vissa av gårdarna nås inte tillgängligt från gatan utan via trappor. Tillgängligheten till gårdarna säkerställs då via husens trapphus (hiss).
Garage möjliggörs under byggnaderna med tillgänglig koppling till lägenheterna i huset.
Vid de hus som har markparkering istället för garage finns parkeringsplatser för personer med nedsatt rörelseförmåga närmast entréerna.
Plan- och bygglagen ställer krav på att nybyggda bostäder ska utformas så att de är tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga.
I Boverkets byggregler finns tillgänglighetskrav som gäller vid nybyggnad och vid ändring av byggnad, både vad gäller utemiljö och inne i bostaden. Till exempel ska angöringsplats för bil finnas inom 25 meter från entré med parkeringsplats för personer med nedsatt rörelseförmåga, gångvägar ska vara tillgängliga och användbara, hiss ska finnas i hus med tre eller fler våningsplan. I lägenheterna ska rullstolsanvändare kunna förflytta sig till alla rum inklusive balkong, terrass eller uteplats. Minst ett
hygienutrymme i bostaden ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga. Aktuell detaljplan ger förutsättningar för att tillgänglighetskraven kan uppfyllas. Tillgängligheten kontrolleras slutgiltigt i bygglovsskedet.
Kulturmiljö
Ett av detaljplanens syften att genom varsamhetsbestämmelser skydda det
kulturhistoriskt värdefulla bostadsområdet inom fastigheten Lojo1. Det är angeläget att områdets ursprungliga struktur och tidstypiska 1970-talskaraktär bevaras. Bebyggelsen bör underhållas med material och metoder som tar god hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Lojo bör fortsättningsvis vara en intakt enhet för sig, tydligt avgränsad uppe i krönläget, omgiven av skogsdungar.
Placering och utformning av den nya bebyggelsen har studerats noga för att så lite som möjligt påverka det befintliga bostadsområdet Lojo. De nya byggnadernas placering påminner om Lojos lameller och arkitekturen kommer vara rationell och enkel men ändå innehålla den moderna arkitekturens kvaliteter. Kvartersstadens struktur har valts bort för en mer öppen struktur med gårdar mellan varje huskropp. Skogsdungen mellan Lojo och de nya bostäderna bevaras. De nya husens höjd förhåller sig till de befintliga husen i Lojo med en plushöjd som inte överstiger höjden på husen i Lojo.
Särskilt värdefulla bebyggelseområden, byggnader, bygglovspliktiga anläggningar samt tomter kan ges ett förstärkt skydd genom särskilda bestämmelser i en detaljplan. I plankartan har varsamhetsbestämmelser införts för att säkerställa områdets
kulturhistoriska värde. Varsamhetsbestämmelser reglerar vilka karaktärsdrag och värden hos byggnader som varsamheten speciellt ska inriktas på. Syftet är att i förväg göra klart vilka särskilda krav som kommer att ställas vid bygglovsprövning.
Varsamhetsbestämmelser kan omfatta såväl byggnaders exteriör som interiör. Även ett bebyggelseområdes särskilda värden kan skyddas med varsamhetsbestämmelser.
Vid ändring av byggnader måste byggnadernas karaktär beaktas och deras kulturhistoriska värden tas till vara. Karaktärsdrag som ska beaktas:
Byggnadernas volymer; 2 våningar eller i suterräng 3 våningar.
Takutformning, sadeltak med mörka betongpannor.
