Dnr 2015/0643 BUN-11 Diariekod: 609
Barn- och ungdomsnämnden
Redovisning av resultat och kvalitet vid Sollentunas fristående skolor och Rösjöskolan läsåret 2014/15
Förslag till beslut
Barn- och utbildningskontoret föreslår att barn- och ungdomsnämnden godkänner redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående skolor samt Rösjöskolan.
Sammanfattning
Barn och utbildningskontoret har i uppdrag att årligen granska och redogöra för det systematiska kvalitetsarbetet på kommunens skolor med fristående huvudmän och på Rösjöskolan under det gångna läsåret. Föreliggande redovisning syftar till att ge en samlad lägesbeskrivning av verksamheterna, deras måluppfyllelse och pedagogiska kvalitet. Till grund för redovisningen ligger skolornas egna kvalitetsrapporter, kommunens kundundersökning, betygs- och ämnesprovsresultat, tillsynsrapporter från Skolinspektionen samt observationsrapporter inom samverkansprojektet Våga Visa.
Enheternas egna kvalitetsredovisningar redogör för inriktning och
organisation samt i viss mån för verksamhetsmål, genomförda åtgärder och resultat av dessa åtgärder. De läroplansområden som hör till de mest prioriterade är Kunskaper (t.ex. i form av satsningar på IKT eller enskilda skolämnen) samt Normer och värden (t.ex. arbete med trygghet och
kränkningar). Beträffande fritidshemsverksamheten har ungefär en tredjedel av skolorna haft specifika verksamhetsmål för den under läsåret 2014/2015.
I kundundersökningen placerade sig majoriteten av friskolorna över, eller i nivå med genomsnittet för kommunen. Vittra Sollentuna, vars resultat låg under kommunsnittet även föregående läsår, skiljer ut sig med negativa avvikelser jämfört med kommunkurvan. Rälsen Norrviken, Kokaliteskolan, Stallets skola och Rälsen Viby avviker åt det positiva hållet. När det gäller fritidshemsverksamheten placerade sig Norrvikens skola och Vittra
Sollentuna sämst, medan Kokalite, Rälsen Viby och Rälsen Norrviken placerade sig bäst.
Inom samverkansprojektet Våga Visa har två skolor blivit observerade under 2014/2015. Observationerna på Kokaliteskolan visade på god till mycket god kvalitet i verksamheten, medan verksamheten vid Vittra Rösjötorp bedömdes ha en relativt god men något ojämn kvalitet.
I Skolinspektionens regelbundna tillsyn fick Futuraskolan Hertig Karl kritik för brister inom vissa områden, vilka i uppföljningen bedömdes som
avhjälpta. I tillsynen av Futuraskolan Rådan, Rälsen åk 4-9 samt Rälsen Viby uppmärksammades inga brister.
När det gäller kunskapsresultaten ligger meritvärdet i årskurs 9 för de fristående skolorna som grupp på samma nivå som genomsnittet i
kommunen. Även relationen mellan pojkars och flickors meritvärde liknar generellt sett den i kommunen som helhet, då pojkarna har lägre poäng än flickorna på flera skolor. Ett par skolor utmärker sig genom att de ligger mycket under det totala genomsnittliga meritvärdet (Norrvikens skola och Vittra Sollentuna) samt att skillnaden mellan flickor och pojkar är mycket stor (Norrvikens skola). Även för resultaten på nationella ämnesprov utmärker sig Vittra Sollentuna med en ojämn och relativt låg nivå i jämförelse med övriga fristående skolor.
För de fristående skolorna som grupp ligger andelen elever i årskurs 9 som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen på samma nivå som genomsnittet i kommunen. Enstaka skolor ligger högre (Vibyskolan) respektive lägre (Norrvikens skola och Vittra Sollentuna) än det genomsnittliga värdet.
Beträffande andelen elever som var behöriga till gymnasieskolan låg de fristående skolorna som grupp ett par procentenheter lägre än de
kommunala som grupp. I detta avseende avvek några skolor positivt (Futuraskolan Hertig Karl, Mikaelskolan och Vibyskolan) respektive negativt (Vittra Sollentuna).
Bakgrund
Enligt skollagen (4 kap) ska varje huvudman systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla samt dokumentera utbildningen i enlighet med nationella styrdokument. Detta gäller även på enhetsnivå där rektorn har ansvaret. Enligt skollagen (10 kap 41§) har den kommun där en fristående skola är belägen rätt till insyn i verksamheten. Barn- och utbildningskontoret har i uppdrag att årligen granska och redogöra för det systematiska kvalitetsarbetet på fristående skolor och på Rösjöskolan under det gångna läsåret.
Metod
Föreliggande redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet vid Sollentunas fristående skolor samt Rösjöskolan syftar till att ge en
sammanfattande lägesbeskrivning av verksamheterna, deras måluppfyllelse och den pedagogiska kvaliteten. Rapporten omfattar grundskola,
förskoleklass och fritidshemsverksamheten. I Sollentuna kommun finns 17 fristående skolenheter.
Till grund för redovisningen ligger skolornas egna kvalitetsrapporter, kommunens kundundersökning, betygs- och ämnesprovsresultat, tillsynsrapporter från Skolinspektionen (fyra skolor) samt observationer inom samverkansprojektet Våga Visa (två skolor).
Skolornas kvalitetsrapporter
Barn- och utbildningskontoret erbjuder ett webbaserat verktyg för skolornas kvalitetsrapporter som har använts av åtta enheter. Övriga enheter har sina egna strukturer. Av totalt 18 enheter har 16 inkommit med sina rapporter, vissa först efter en eller flera påminnelser. Vibyskolan och Futuraskolan Rådan har ännu inte skickat in sina rapporter.
I kvalitetsrapporterna ingår övergripande beskrivningar av verksamheternas inriktning och organisation samt aktuella mål för läsåret, genomförda åtgärder och vissa resultat av arbetet mot uppställda mål.
I de flesta kvalitetsrapporter har innehållet strukturerats utifrån läroplanens rubriker. Under 2014/2015 beskriver många enheter att man har prioriterat arbetet inom läroplansområdena Kunskaper (t.ex. i form av satsningar på IKT eller enskilda skolämnen) samt Normer och värden (t.ex. arbete med trygghet och kränkningar). Det område i läroplanen som har förekommit minst under det gångna läsåret var Rektorns ansvar. För övriga
läroplansområden (Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan, Skolan och omvärlden samt Bedömning och betyg) har ungefär en tredjedel av skolorna beskrivit specifika åtgärder.
Beträffande fritidshemsverksamheten har ungefär en tredjedel av skolorna haft specifika verksamhetsmål för den under 2014/2015. Målen har exempelvis handlat om elevers ansvarstagande och inflytande,
verksamheten som komplement till skolan, information om verksamheten och samverkan mellan fritids, skola och förskoleklass.
Bland de fristående enheterna har rektorsbyten skett under läsåret 2014/15 på Futuraskolan Rådan, Rälsen Viby och Stallets skola. Stallets skola har bytt huvudman och ingår nu i Rälsen AB.
Kommunens kundundersökning
Kundundersökningen genomförs i samarbete med företaget CMA Research i form av en enkät varje år på vårterminen bland vårdnadshavare till
samtliga elever i förskoleklass och årskurs 2, 5 och 8 samt även bland alla elever i årskurs 5 och 8.
De övergripande frågorna i 2015 års kundundersökning löd ”Jag är nöjd med verksamheten i min skola/mitt barns skola” och ”Jag kan
rekommendera min skola/mitt barns skola”. På dessa frågor svarade i hela kommunen i genomsnitt 87 respektive 84 procent av alla som tillfrågats
”Stämmer mycket bra” eller ”Stämmer ganska bra”. Majoriteten av
friskolorna placerade sig över eller i nivå med genomsnittet för kommunen.
De skolor som fick allra bäst resultat och som hade i stort sett 100 procent nöjda föräldrar och elever var Rälsen Norrviken, Kokaliteskolan, Stallets skola och Rälsen Viby. Dessa skolor har haft höga siffror på de
övergripande frågorna de senaste tre åren. Vittra Sollentuna fick däremot betydligt sämre resultat än genomsnittet (72 respektive 55 procent) och även Norrvikens skola (82 respektive 75 procent) och Futuraskolan Hertig Karl
(78 respektive 75 procent) placerade sig under snittet. Både Vittra
Sollentuna och Norrvikens skola har haft låga resultat på undersökningens övergripande frågor de senaste tre åren.
På de mer specifika frågorna i kundundersökningen låg Rälsen Norrviken och Rälsen Viby över eller mycket över kommungenomsnittet på samtliga frågeområden. Även Kokalite och Stallet fick genomgående värden över genomsnittet. Vittra Sollentuna fick lägre eller mycket lägre resultat än kommungenomsnittet på samtliga frågeområden. Även Futuraskolan Hertig Karl fick generellt låga resultat. (Se tabell i bilaga 1.)
När det gäller den övergripande frågan för fritidshemsverksamheten, ”Jag är nöjd med verksamheten i mitt fritidshem/mitt barns fritidshem”, var
föräldrarna mest nöjda på Rälsen Norrviken, Stallets skola, Rälsen Viby och Kokaliteskolan. Där svarade mellan 93 och 95 procent av alla som tillfrågats
”Stämmer mycket bra” eller ”Stämmer ganska bra”. Norrvikens skola placerade sig sämst med 75 procent. På de specifika frågorna för
fritidshemmens verksamhet fick Rälsen Viby bäst resultat, tillsammans med Rälsen Norrviken och Kokalite. På de specifika frågorna om fritidshemmen fick Vittra Sollentuna sämst resultat.
Observation inom samverkan Våga Visa
Under läsåret 2014/15 har Kokalite och Vittra Rösjötorp observerats. Fem områden har bedömts utifrån en fyragradigskala där 1=Ej tillfredsställande, 2=Tillfredsställande, 3=God kvalitet och 4=Mycket god kvalitet. Dessutom beskrivs skolans starka sidor respektive förbättringsområden.
Observationerna på Kokaliteskolan visade på god till mycket god kvalitet i verksamheten. Skolans starkaste områden bedömdes vara Normer och värden (3,8), Rektors ansvar (3,7) samt Kunskaper (3,6). Därefter kom Ansvar och inflytande samt Bedömning och betyg (båda 2,9). Som skolans starka sidor framhölls bland annat pedagogernas förhållningssätt och engagemang, fritidshemmets verksamhet samt ledningsgruppens ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. Förbättringsområden som lyftes fram var till exempel att elevernas inflytande kan stärkas, att samarbete/nätverk kring bedömning av nationella prov behöver utökas samt att användandet av modern teknik som ett verktyg i lärprocessen kan utvecklas.
På Vittra Rösjötorp visade observationerna på en relativt god men något ojämn kvalitet. Skolans starkaste områden bedömdes vara Bedömning och betyg (3,8) samt Normer och värden (3,7). Därefter kom Ansvar och inflytande samt Rektors ansvar (båda 2,8) och Kunskaper (2,7). Som skolans starka sidor framhölls bland annat elevernas arbetsro/studiero, fritidshemmets verksamhet samt rektors ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. Förbättringsområden som lyftes fram var till exempel att elevernas inflytande har brister, att användandet av modern teknik som ett verktyg i lärprocessen till stora delar saknas samt att rektors ledarskap av den pedagogiska utvecklingen har vissa brister.
Skolinspektionens regelbundna tillsyn
Under läsåret 2014/15 genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn i Futuraskolan Hertig Karl, Futuraskolan Rådan, Rälsen Viby samt Rälsen åk 4-9. Skolinspektionens tillsyns- respektive uppföljningsbeslut ingår i
underlaget till denna rapport.
Futuraskolan Hertig Karl förelades att åtgärda brister inom områdena Styrning och utveckling av verksamheten, Extra anpassningar för elever som behöver det, samt Ledning och stimulans för att eleverna ska nå längre i sin kunskapsutveckling. I Skolinspektionens uppföljningsbeslut bedömdes dessa brister som avhjälpta. I tillsynen av Futuraskolan Rådan, Rälsen åk 4- 9 samt Rälsen Viby uppmärksammades inga brister.
Kunskapsresultat (Se tabeller i bilaga 2-3.)
Barn- och utbildningskontoret har använt resultat beträffande betyg och nationella ämnesprov som redovisas på Skolverkets databas SIRIS. Vad gäller sammanvägda betygsresultat för alla ämnen finns det endast för årskurs 9, varför endast denna årskurs redovisas här. När det gäller nationella ämnesprov finns sammanvägda resultat för alla delprov i
respektive ämne endast för årskurs 6 och 9, vilka därför är de årskurser som redovisas här. Det bör här även nämnas att för Futuraskolan Rådan finns inga uppgifter från årskurs 9, då de hade färre än 10 elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
När det gäller betygen för årskurs 9 kan man konstatera att Norrvikens skola och Vittra Sollentuna utmärkte sig med låga resultat läsåret 2014/15.
Vårterminen 2015 var det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 för alla skolor i Sollentuna 247,6 poäng. Mellan de kommunala respektive fristående skolorna som grupp skilde det endast knappt två poäng. Tre av friskolornas resultat låg över det genomsnittliga meritvärdet för samtliga skolor i kommunen: Vibyskolan (263), Futuraskolan Hertig Karl (258) och Mikaelskolan (256). Norrvikens skola låg avsevärt under genomsnittet (222). Vittra Sollentuna hade ungefär samma genomsnittliga meritvärde som kommunen i sin helhet (248).
När det gäller andelen elever i årskurs 9 som hade uppnått kunskapskraven i alla ämnen var genomsnittet för kommunens alla skolor 86 procent, med en marginell skillnad mellan kommunala (87) och fristående (85) skolor.
Vibyskolan låg högst av de fristående med 96 procent, följt av Futuraskolan Hertig Karl (92 procent) och Mikaelskolan (89 procent). Lägst låg Vittra Sollentuna (76 procent) och Norrvikens skola (74 procent).
Andelen elever i årskurs 9 som var behöriga till gymnasieskolan låg i genomsnitt i kommunens alla skolor på 91-92 procent (beroende på
program). De fristående skolorna som grupp låg 2-3 procentenheter lägre än de kommunala som grupp. Futuraskolan Hertig Karl, Mikaelskolan och
Vibyskolan låg högst med 100 procent, följt av Norrvikens skola (84-86 procent) och Vittra Sollentuna (78-83 procent).
I flera av de fristående skolorna fanns en skillnad mellan flickors och pojkars meritvärde som liknar det vanliga mönstret i både kommunen och riket, det vill säga flickor låg generellt sett högre. I riket hade flickorna 26 poäng högre än pojkarna och i Sollentuna hade de 20 poäng högre.
Norrvikens skola utmärkte sig genom att flickorna tvärtom hade lägre meritvärde med så mycket som 41 poäng i årskurs 9. Även för andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen och andel behöriga till
gymnasieskolan låg pojkarna betydligt högre än flickorna på Norrvikens skola. I Futuraskolan Hertig Karl låg flickor och pojkar jämnt i såväl meritvärde som andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen och andel behöriga till gymnasieskolan.
På Skolverkets databas SIRIS finns även resultat på nationella ämnesprov i årskurs 6 och 9 (se tabeller i bilaga). Kortfattat kan sägas att Vittra
Sollentuna utmärker sig med en ojämn och relativt låg nivå i jämförelse med övriga.
Daniel Broman Åsa Liljekvist
förvaltningschef verksamhetscontroller
Bilagor:
- Resultat från kommunens kundundersökning (bilaga 1) - Betyg åk 9 (bilaga 2)
- Nationella ämnesprov åk 6 och 9 (bilaga 3)
