Minnesanteckningar verksamhetsbesök Futuraskolan Hertig Karl 2016-09-01

(1)

VERKSAMHETSBESÖK

Futuraskolan Hertig Karl 2016-09-01

Deltagare

Nämndledamöter:

Soley Aksöz Lithborn M Carlos Romero KD Swapna Sharma S

(Per Altenberg L förhindrad att närvara) Tjänsteman:

Christina Lundström BUK Rektor:

Katarina Vybacke

Samtal med föräldrar

Närvarande: Tre föräldrar, varav en man, med flera barn på skolan i årskurserna 4-9, samt med barn som gått ut från skolan över tid.

Vad fungerar bra på enheten?

Alla närvarande föräldrar har stort förtroende för rektor. Sen hennes tillträde i januari fungerar verksamheten bättre. Ett exempel på positiv utveckling är att rektor vill öppna elevcafé igen. Verksamhetsansvarige Peter Bergström är lyhörd.

Generellt bra respons/återkoppling från lärarna och skolledningen. Högstadiedelen är mer stabil än lågstadiet när det gäller personal. Skolan har en god ”grundpersonalgrupp”, men många är tjänstlediga just nu. Det finns bra lärare som skapar debatt och dialog, framförallt på högstadiet. De elever som gått ut ”står sig bra” på gymnasiet. Föräldrarna upplever att lärarna är tuffa med betygssättning.

Barnen är trygga och det förekommer lite mobbning.

(2)

Vad fungerar mindre bra på enheten?

Sen Futuraskolan tog över har fritidshemsverksamheten blivit sämre. Sämre information och färre aktiviteter t ex. Den internationella inriktningen är i princip borta. Spanska finns inte. Ett språkval har alltså försvunnit och undervisningen i språk är inte bra. Hela skolan hade gott rykte förut, just utifrån dessa verksamhetsdelar.

Ägarna vet ingen vilka det är; Ett syskonpar som varit med vid ett tillfälle.

Inget samarbete med Mikaelsskolan.

En oro kring undervisning i matematik, speciellt på lågstadiet, finns hos föräldrarna. En del föräldrar väljer att ha privat undervisning hemma i ämnet. Rektor skapade ett forum för lärarna under våren efter klagomål om matten. Specialläraren har tagit ansvar på ett bra sätt.

Oro kring nyanställd lärare och matte- och NO-lärare med engelska som modersmål finns också. Föräldrarna kommer att väcka frågan om kompetens och behörighet med rektor under hösten. Föräldramöten är på gång och har hållits med bra dialog med rektor.

Vad vill ni skicka med till BUN?

Fler valmöjligheter i språk (spanska) önskas.

Fastigheten och lokalerna är fortfarande en utmaning. Kallt varmt, ventilation. Nya

element har precis installerats, men ventilation, värme och kyla är återkommande problem.

Toaletterna är inte bra. Smutsiga omklädningsrum.

Kommentar från politiken: Frågan om skollokalerna länge har drivits länge och några saker har åtgärdats. Nytt möte 2016-09-14 med de fristående skolorna och Soley Aksöz Lithborn och Lee Orberson, förvaltningschef BUK. De fristående verksamheterna behandlas lika som de kommunala. Ekonomin och fastighetskontoret är viktiga att ta med i beräkningen.

(3)

Samtal med elever

Närvarande: Två flickor och fyra pojkar , vilka representerade parvis årskurs 1, 2, 4 och 9.

En elevassistent. Av eleverna i åk 9 sitter en i elevrådet nu, den andra satt med förut.

Högstadielärarna är jättebra, tycker eleverna i åk 9. Bra undervisning och trygghet. Skolan är liten så den känns ”nära och personlig”. SO är det roligaste ämnet. Bra saker händer sen nya rektorn kom. T ex fungerar elevrådet bättre med en från varje klass som representanter, och två från de yngre åldrarna.

Eleverna i åk 4 tycker att engelska går bra, och att det är bra med en engelsktalande lärare i matematik. Franska är också bra. Matte är bäst. Klassrummen är bra. Ny lärare som är 67 år är nyanställd och bra.

I åk 1 tycker eleverna att allt är roligt, t ex idrott och hälsa och att spela fotboll på rasterna.

Maten är jättegod tycker alla.

Mentor och kurator är bra att prata med. De lyssnar bra och kan gå vidare till rektor.

Kuratorn är ny och finns nu på skolan tre dagar i veckan istället för två dagar.

Nästan ingen mobbing. Det är bra med liten skola så det skulle ha synts om det fanns. Det kan vara någon enstaka som känner sig utanför. I en klass förekommer retning.

Det är bra att det finns många olika nationaliteter bland eleverna.

På högstadiet är man många elever på liten yta, vilket gör att det blir trångt på rasterna.

Det är bra att ha två lektioner IdH per vecka i alla åk, men det behövs mer tid mellan för att hinna duscha och byta om.

Vikarie får man inte. Åk 9 jobbar själva med koll vid start och slut. Fler lärare i de yngre klasserna samtidigt, gör att den som är på plats får klara sig.

Lite svårt med matematik på engelska, men det är bra att lära sig. En som kan hjälpa till med översättning, som utlovats, har inte kommit än.

Internationell inriktning: Eleverna vill ha fler språkval, tex spanska. Andra skolor har fler språk fastän de inte har internationell inriktning.

(4)

Eleverna umgås inte mellan skolorna (Mikaelsskolan, Brageskolan).

Smutsigt på toaletterna. Svårt med låsen, så man kan bli inlåst. Lite finare toaletter på högstadiet, men toapapper saknas ibland.

Skolsköterskan bara på plats ibland. Förr var hon på skolan två ggr i veckan. Några av eleverna tror inte att de har någon skolsköterska, bara en som kommer när man ska ta sprutor.

”Rast-förrådet” öppnas inte längre och eleverna vet inte om det finns några leksaker kvar där. Men varje klass får köpa leksaker till rasten för 500 kr.

Bibliotek finns, men inga barnböcker nästan. Det finns lite gamla böcker och TV och Xbox att spela på. Det har blivit ett lekställe.

Eleverna får inte använda datorer förrän i åk 3. Datorerna är sega. Höstadiet har en-till-en- datorer, som de får ta hem. I-pads finns i åk 4 5.

Åk 2 saknar brickor i matsalen.

Hellre fotbollsmål på skolgården än basketmål. Basketkorgarna förstörs på kvällar.

Samtal med personal

Närvarande: Två kvinnliga lärare och en man. De undervisar på olika stadier och i olika ämnen. Två är förstelärare.

Hertig Karl är en liten, familjär skola. Alla känner alla. Personalen ser lätt alla elever, vilket skapar trygghet. Om någon är borta eller på fel plats så vet man. F-5 har ca 100 elever fördelade i små klasser. 6-9 är också ca100 elever. Det blir inte så stort hopp mellan stadierna när alla årskurser finns på skolan. Eleverna känner igen alla lärare.

Hela skolan gör saker tillsammans för att skapa ett ”vi”. Personalen jobbar ihop vid studiedagar mm. Samarbetet mellan kolleger blir bättre och bättre. 6-9 har fungerat bra

(5)

ihop i många år, Personalen hoppar in för varandra, hjälps åt med elevärenden osv. F-5 har bytt många kolleger i höstterminsstarten, men samarbetet utvecklas bra.

Ledningen är lyhörd: ”Man kan vara trött men inte ensam”. Att kolleger och rektor stöttar är alla eniga om. T ex strävar man efter ”Lärande rum”, god undervisningsmiljö, på skolan.

Lärarna får gehör för att tänka möblering mm av rektor.

Futuraskolan AB har en plan med gemensamma studiedagar för hela sin verksamhet.

Någon mer ämnesspecifik studiedag är dock ett önskemål från lärarna. Det är OK att ordna egen kompetensutveckling om man redovisar för de andra pedagogerna. Det blir väl mottaget när man tar egna initiativ. I matematik träffas t ex Primgruppen, en gång i månaden, med alla mattelärare inom Futura.

Eleverna har stort inflytande på sitt lärande. De är medvetna om sina mål. De är vana vid själv- och kamratbedömning.

Eleverna vågar säga hur de känner och tänker. Bra dialog mellan elever och vuxna finns.

Skolan jobbar tydligt med PÄR (progressivitet, energi, respekt), Futuraskolans värdegrund.

Det finns ett bra elevvårdsteam.

Skolan behöver ta nästa steg i digitalisering. Jobba mer med digitala verktyg. Gå över till Chromebooks och integrera det digitala lärandet ännu mer. Programmering har man inte börjat med ännu. Även eleverna frågar efter allt detta.

Gällande pedagogernas arbetsmiljö så tillkommer nya uppgifter hela tiden: mer rättningar av nationella prov, mer mötestid, mer administration. Lärarna upplever också att de undervisar mer nu än förr. Föräldrakontakterna är en ökande arbetsdel med fler mail t ex.

Mentorsarbetet är generellt sett det tyngsta med arbetet.

Föräldrarnas klagomål kring matematikundervisningen har uppmärksammats och de beror i några årskurser på olyckliga och många lärarbyten. Elevernas måluppfyllelse är god i matematik Lärarna använder tester och materiel från NCM (Nationellt centrum för

matematik) och följer noga upp speciellt de elever som drabbats av detta, med hjälp av den nyutexaminerade specialläraren som har matematik i sin grundutbildning. Lärarna upplever att några föräldrar inte förstår eller accepterar hur man jobbar med matte nu i dag. Det finns inte bara rätt och fel. Skolan har haft förklarande föräldramöten utifrån läroplanen, kursplan mm, och man jobbar vidare med information i ämnet.

Frågor från föräldrarna kring meningen med utvecklingssamtal i grupp är något som de närvarande lärarna inte använder som metod. Högstadiet testade ämneslärarsamtal i våras,

(6)

Framtidsönskan för alla skolor: fler människor behövs i skolan Personer med andra professioner skulle avlasta delar arbetsbördan, t ex en socialpedagog.

Lokalerna tycker ingen är roliga. Flimrig belysning, dålig ventilation, inte vacker miljö.

Samtal med rektor och huvudman

Närvarande: Vd/ huvudman och verksamhetschef Peter Bergström, tidigare rektor på skolan. Rektor Katarina Vybacke, som arbetat 50 % som rektor på skolan tidigare, men som sedan januari 2016 arbetar 100 %.

Ledningens synpunkter och kommentarer

Mycket positivt finns att förmedla till ledningen från dagens övriga samtal. Inte minst ett stort förtroende för en lyhörd rektor. Och god mat, vilket ledningen kommenterar med att de vill bli ännu bättre på detta i sina egna kök.

Varumärket för huvudmannens alla skolor är en internationell inriktning. Man ska göra en satsning under året för att få det tydligare. Hertig Karl är en liten skola så ekonomin är en betydande variabel i processen. Det är svårt att få tjänster att räcka till. Språken har funnits i utökad studiekurs, vilket varit tufft och undervisningen var i helklass, vilket påverkar elevresultaten. Nu har skolan ny fransklärare vilket är bättre efter lärarbyten, sjukdom osv.

Ledningen vet att eleverna vill ha spanska. Rektor har försökt ha samarbete med skolan bredvid. Rektor kommenterar också att det kan vara bra att inte ha spanska som alla andra har, utan franska eller tyska, i ett framtida bra i CV.

Uppfattningarna om skolans bibliotek är inte bra. Böckerna finns på olika ställen i skolan.

Ansvaret är dock oklart efter personalbyte. Ledningen undersöker frågan. Städning och toaletter tar ledningen upp med städfirman.

Kommunikation och information på skolan har förbättrats sen januari, t ex med

rektorsbrev. Men processen fortsätter och t ex information till eleverna om skolsköterskan behövs. En plan finns i samarbete med Sollentunahälsan. Sköterskan har ingen öppen mottagning, men skolan har nu mer kuratorstid.

Föräldrarnas oro kring utvecklingssamtal och matematikundervisningen känner ledningen till. När det gäller utvecklingssamtal är det bra att pröva nya modeller, men inget krav på gruppsamtal finns. Kring matten finns en historik. En ny lärare är anställd som ska ge

(7)

nystart på mellanstadiet. Kommunikation och information med och till föräldrarna fortsätter ledningen med.

Fritids behöver utvecklats och har varit ett utvecklingsarbete många år. Förr fanns många aktiviteter, men det till hög kostnad och inte i linje med läroplansuppdraget.

Personalbemanningen räcker inte heller till för ett sådant upplägg. Fritidshemmens uppdrag är inte tydligt för föräldrarna. Ämnet kommer upp vid alla skolrådstillfällen.

Personalen på fritids behöver jobba med värdegrund och sitt uppdrag. Ett

utvecklingsprojekt kommer att ledas centralt av en person med det särskilda uppdraget.

Kundundersökningen pekade på att föräldrar i förskoleklass inte var nöjda.

Förskoleklassen är en liten grupp som varit svår att fylla. Så har det varit ett antal år i norra Sollentuna. Hertig Karl har för några inte varit förstahandsval och ett antal elever behövde mycket stöd. Det har varit en dålig och rörig start.

Rektor kommer att förtydliga hur det går till för personalen att påverka sin egen

fortbildningsplan och tar till sig önskan kring digitalisering. Personalrekryteringen inför skolstart har varit problematisk. Svårt att hitta behöriga lärare. Lite omorganisation och lyckad rekrytering av bl a en pensionerad lärare har löst mycket. Det saknas inte så många och rektor känner sig nöjd trots allt. Skolan har en uppåtgående utveckling.

.

Skolgård och lokaler behöver ses över, trots just utbytta radiatorer. Man hittar t ex inget fel i ventilationsflödet, trots dålig luft.

Rotebrohallen är mycket dyr att hyra in sig i.

Övrigt

Samtal från en pedagog om incidenter på skolan diskuterades. Ledningen är medveten om problematiken. Ingen anmälan till skolinspektionen har inkommit.