1
15 april 2011
Sveriges kommuner och landsting, Hornsgatan 20, Stockholm
Mötesanteckningar
Thomas Hartman hälsade välkommen och presenterade dagens program. Han
uppmanar alla att passa på att ställa frågor till Klaus Klipp. Simon Lundström kommer att göra intervjuer med vissa av deltagarna under dagen för att lägga upp på den nya hemsidan. Adressen till hemsidan är den samma som tidigare www.aersverige.se
Europa 2020, EU:s långtidsbudget och sammanhållningspolitiken
Linnea Lundström och Fredrik Åstedt presenterade aktuella internationella frågor som är prioriterade av SKL.
- Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande
- Nylanseringen av EU:s inre marknad
- Utvecklingen inom EU:s miljö- och klimatpolitik
EU:s långtidsbudget- Linnea Lundström (Se även pdf med presentationen)
Linnea Lundström visade en bild över EU:s nuvarande budget och frågande om den speglade EU:s prioriteringar. Enligt budgetöversynen som kom i oktober 2010 ska den kommande budgeten länkas till Europa 2020; Smart och hållbar tillväxt för alla. Bygger på ett antal grundläggande principer med politiska prioriteringar, europeiskt mervärde, tydligt resultatfokus och solidaritet. Flexibel budget för att anpassa behov. 29 juni 2011 kommer ett skarpare förslag från kommissionen om långtidsbudgeten.
Några knäckefrågor: sammanhållningspolitiken (ska alla få, hur styrt av EU2020), jordbrukspolitiken (hur ska den se ut framöver), EU2020, Juste retour (rättvist
återflöde, något måste ju komma tillbaka, diskussionerna handlar mer om vad man får tillbaka än det europeiska mervärdet. ), egna medel till EU (Bolagasskatt, EU-moms?, har fått mycket mothugg men är med i debatten.), konditionalitet, EU-projektobligationer (aktuellt för projekt som bron mellan Danmark och Tyskland, förslag ute på konsultation nu.)
Tidsram (ska tidsramen ändras? Långtidsbudget som anpassas till valtiden. 5,7 eller 10 år. Snack i Bryssel tyder på att det även fortsättningsvis blir 7 år.)
SKLs yttrande om EU:s långtidsbudget, framtida sammanhållningspolitiken hittas på hemsidan eller via länkar finns med i pdf version av SKLs På gång i EU.
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/eu/verktyg_-_stod_i_ditt_arbete/pa_gang_inom_eu
Europa 2020 – Fredrik Åstedt (Se även pdf med presentationen)
Gav en bakgrundsbeskrivning. Började med Lissabon strategin som gällde 2000-2010.
”EU Världens mest konkurrenskraftiga ekonomi 2010” som hade en begränsad framgång. Kritik mot för stort tillväxtsfokus, för många mål, bristande styrning samt dålig integrering på lokal och regional nivå.
2 Europa 2020 strategin, tre tillväxtdimensioner, smart hållbar och inkluderade tillväxt.
Fem sifferställda mål, tio integrerade riktlinjer och sju flaggskeppsinitiativ
För få bättre genomföring av den nya strategin har europeiska rådet fått en viktigare roll. Finns tydliga skrivningar med riktlinjer att Europa2020 ska genomföras i
partnerskap med lokal och regionalnivå.
I samband med vårpropositionen som presenterades 13 april, kom det svenska
reformprogrammet med de nationella målen som ska göra att Sverige bidrar till målen i Europa2020. Det svenska förslaget skickas till kommissionen i slutet av april.
- Väl över 80 % av Sveriges 20-64-åringar skall vara i sysselsättning. EU- målet är 75 %
- Ca 4 % av Sveriges BNP skall satsas på FoU. EU-målet är 3 %
- Sveriges och EU:s klimatmål är i huvudsak fastlagda sedan tidigare - Andelen 18-24-åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte
studerar skall vara mindre än 10 %; andelen 30-34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning skall uppå till 40-45 %. EU-målen är 10 % och 40 %
- Andelen 20-64-åringar som är utanför arbetskraften (utom
heltidsstuderande), långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna skall minska till väl under 14 %. EU-målet är att lyfta 20 miljoner människor ur fattigdom
SKL har påpekat att staten borde ha gjort en turné i landet för att ta fram dessa mål men staten hänvisade till nationellt forum. Kommer Europa2020 målen att uppnås? Brister i medlemstaternas mål. Det krävs ett större engagemang i regeringskansliet, det måste föras en dialog med regeringskansliet så att de förstår att regioner vill och kan.
Fråga: Hur hanterar andra länder flernivåfrågan? Fungerar bäst i federala stater, men Fredrik hade inget exempel där det har lyckats bra.
Sörmland har märkt en stor efterfrågan hur man jobbar med Europa2020. Förslag till SKL att anordna workshops i hur regioner kan arbeta med Europa2020.
Sammanhållningspolitiken
AERs arbetsgrupp för sammanhållningspolitik: Thomas Andersson, ordförande.
Hur ser det ut i regionerna? Hur kan europeisk politik backa upp detta? Alla dokument finns på AERs hemsida under coheison policy. http://www.aer.eu/main-
issues/cohesion-regional-policy.html
Frivilliga tre parts avtal viktigt. AERs yttrande skiljer sig från SKL, AER säger inte lika tydligt att jordbrukspoltiken ska flyttas till sammanhållningspolitiken. Vad kan sådan sammanslagning få för konsekvenser för landsbygden?
Indikatorer, finns det något annat mått än BNP som kan användas? Demografi, kompetens, avstånd, gleshet. Detta är något som kommissionen ska titta på. AER
3 fortsättar och tittar på indikatorer. Samarbetar under våren med WG EU fonder, deras enkät visar att det är få regioner som använder sektorsprogram som jeremie och jessica.
Nästa möte med WG blir efter långtidsbudgetförslaget som kommer den 29 juni 2011.
Viktigt att få nationell nivå att sammanhållningspolitiken är ett viktigt verktyg för att genomföra Europa2020.
Rapporter sedan sist
Kommitté 2: Agneta Granström, vice president (Se även pdf med presentationen) Kommitté 2 har fem fokusområden: jämställdhet, beredskapsplanering, hälsovård av allmänt intresse och tjänster på den inre marknaden, demografisk förändring samt sociala frågor
Kommitté 2 har presidiemöte den 20 april. De planerar ett möte med ordförande i EU- parlamentets utskott för regional utveckling Danuta Hübner och kommissionären för hälsofrågor John Dalli. AER har ett regionalt forum för e-hälsa samt en utställning under ministerkonferensen i Ungern 10 maj.
Kommitté 2 har två aktiva arbetsgrupper E-hälsa och funktionshinder. Alkoholprojeket är avslutat. Arbetar med att ta fram ett AER ställningstagande angående
funktionshinder. Prioriterat är att jobba med E-hälsa för funktionshindrade. Budgeten är liten för att hinna med allt.
Kommitté 1: Håkan Sandgren, president
Ansvarar blandat om sammanhållningspolitiken som Thomas Andersson berättade om tidigare. Ny grupp med entreprenörskap som bildades vid senaste kom mötet.
Arbetsgruppen Energi och klimat leds av Kenneth Backlund.
Planeringsmöte med presidiet i början på året med prioriteringar och aktiviteter för kommande tvåårsperiod.
Plenariemötet i Østfold fokuserade på entreprenörskap, goda exempel på hur regioner kan stödja de som jobbar med innovationer. Ny arbetsgrupp för entreprenörskap och innovation bildades. Plenariet var eniga kring upplägget av gruppen. Bland de
närvarande var 10 tal regioner intresserade. För att lyckas men en arbetsgrupp behövs 6-7 regioner vara involverade. I detta fall var intresset starkt. Arbetsgruppen leds av Orhan Albayrak från Istanbul. Första mötet med gruppen är i Istanbul i september.
Möjligt för fler regioner att bli aktiva i arbetsgruppen. Detta kan komma att bli en av kommitténs viktigaste arbetsgrupper.
Nästa plenariemöte för kommitté 1 är i Banja Luka, Bosnien och Hercegovina, 14-15 september.
Kommitté 3: Marita Fransson ordförande arbetsgrupp kultur och hälsa
Beslut om att fokusera på kultur och hälsa togs redan på kommitté 3 mötet i Polen 2008.
Nu äntligen tema för konferensen mellan för kommitté 2 och kommitté 3 mötet i
4 september i Istanbul. Konferensen följer kultur och hälsa från vaggan till graven. Marita presenterade programmet för kultur och hälsa konferensen.
Ständiga kommittén för jämlikhet: Monika Carlsson, president
Genom Europa 2020 är nu Jämställdhet även en erkänd tillväxt fråga och inte bara en rättvisfråga. Hur prioriterat är frågan i AER?. Tidigare bra tjänstemannastöd med Stefan från Wallonien. Saknar detta stöd idag, finns inga resurser för ett nytt stöd utan kommer läggas på en tjänsteman som nu redan har andra uppgifter. Viktigt att det ska genomsyra allt arbete i AER. Kommer fortsätta att jobba med jämställdvård, mäns våld mot kvinnor och tillsammans med kommitté 3 kring utbildningsfrågor. Dock svårt att genomföra utan resurser från AER.
Värmland: byrån måste ta sitt ansvar och omfördela resurser. Inte starta nytt utan att prioritera.
Det föreslogs att Standing Committee ska översättas med ständiga kommittéer istället för stående kommittéer.
Ständiga kommittén för institutionella frågor: Magnus Berntsson
Vid kommande byråmöte ska det väljas vice ordförande, Magnus kandiderar.
Kommittén ska jobba med inflytande frågor, flernivåstyre, substidaritet, makroregioner, medverka i debatt kring EU-budget. Dessutom dela med sig av sina kunskaper genom kompetens utbildningar och European Citizens Forum. Viktigt att stödja utveckling av nya regioner (i ex Kaukasus). Pris var tredje år till regioner som föredömligt jobbar med kommunikation.
Byrån: Thomas Hartman och Catarina Segersten-Larsson, ledamöter
Etniska riktlinjer aktuellt på förra byråmötet och är även en fråga vid kommande mötet.
Bäst i klassen syndromet, vi får inte stå tillbaka bara för att andra gör lite. Resurser är en viktig fråga. För att hantera detta att är det viktigt att vi involverar fler regioner, få in fler medlemsregioner (betalande regioner) från hela i Europa. Detta är också viktigt för organisationens legitimitet.
AER 2020 – The vision of AER
Klaus Klipp, Generalsekreterare AER (se även pdf med presentation)
Varifrån kommer vi?
AER har haft en viktig roll i att forma den roll regionerna har idag. Lissabonfördraget har gett stora förändringar. Substidaritet tar idag hänsyn till regional och lokal nivå.
Dessa förändringar trodde han inte skulle ske när arbetet började 2002. Territoriell sammanhållning kommer också från AER. Ser vi tillbaka så har vi haft en stark påverkan.
Tänk om dessa aktiviteter inte hade skett? AER är inte en organisation som ger 25 % avkastning varje år utan det är något som ger resultat på en längre sikt.
5 Var vi är idag?
Varför gör vi det vi gör idag? Kan beskrivas genom matrisen. De tre pelarna; påverkan, kunskap och agerande.
Exempel på vad AER har åstadkommit:
- Skapandet av regionkommittén
- Lissabonfördraget (regional identitet, substidaritet, konsensus)
- Barrosso’s Non papier av budgeten blev ett ”non-papier” på grund av AER. Klipp fick det och deras starka reaktioner gjorde det till ett non-papier.
- ESF – diskussion om att ESF inte skulle vara kopplat till regional nivå. AER reagerade starkt.
- Regionala flygplatser, de minimis reglerna ska inte behöva appliceras på små flygplatser. 1,5- 2,5 miljoner resenärer per år ska uteslutas. Resultat inte klart än.
Klaus känner att han behöver göra propaganda hos sina medlemmar. Känns ibland att de i Bryssel bättre vet vad AER gör än våra egna medlemmar. Vi måste bli bättre på att vara stolta. Han tror att AERs framgång är att vi kan ge dem inspel på vad som sker i regionerna idag. (Tuggar inte om maten som kossor). Efterfrågan av AER:s kunskaper är idag större än vad sekretariatet kan leverera.
Klipp har hört att det är många som inte läser rapporter från regionkommittén och tycker att detta är oroväckande.
Dialog:
Maria Falk: Bad AER att ska bli bättre på att förmedla vad de gör och vilken skillnad AER har gjort.
Christina Wahrolin: Hur kan vi uppnå det vi beslutat i våra horisontella kommittéer? Vi kan inte starta nya arbetsgrupper innan vi kan sköta våra pågående områden.
Klaus håller med om att vi måste fokusera. Han kan inte som anställd säga till politikerna att de inte kan jobba med en viss fråga.
Birgitta Sacredeus: Hur blir politikerna involverade i dialogen med kommissionen? Svar:
De för bara dialog med kommissionen kring frågor som diskusseras i kommittéerna. Det är ett gemensamt jobb med politiker och tjänstemän på AER sekretariatet.
Birgitta Sacredeus: Kanada, vad har de med Europa att göra? Svar: Quebec har varit observatörer sedan han minns, samarbetet har utökas och därför bjöds de in till generalförsamlingen. Kostnad? Ingen från sekretariatet har åkt dit bara presidenten Michelle Sabban.
Ständiga kommittén för jämlikhet måste få samma resurser som andra kommittéer, annars ses det inte som en lika viktig fråga. Kommittén måste få personella resurser för att kunna sprida kunskapen om att det är en viktig fråga. Svar: Ja, AER måste fokusera sitt arbete. Men detta är inte fallet, önskemålen bara ökar. Vad ska vi ta bort? Om inte behövs det mer pengar, alternativt att en region ställer personal till förfogande.
Medlemsavgiften har diskuterats i byrån flera gånger. Viktigt att få fler att gå med. Har
6 gjort en översyn över alla medlemsregioner i vilka regioner är de med, om de är aktiva, samt om de har betalat. Medlemmar som betalar är ofta aktiva i flera frågor.
Kategorier av medlemmar:
Medlemmar som betalar men inte är aktiva (risk att de går ur) Medlemmar som är aktiva och betalar
Medlemmar som är aktiva och betalar inte
Hur går vi vidare? Förslag till byrån att fördela ansvaret att föra dialog med regioner och få dem att bli aktiva. Utan att vi jobbar ihop kommer vi inte få in fler betalade medlemmar.
Håkan Sandgren: Det är upp till oss att ändra i aktivitetsplanen eller budgeten. Den diskuteras i byrån varje år. Frågan är även: vad vi kan göra för AER? När kommitté 1 startade sin nya WG tittade de på budgeten. Istanbul lovade att avsätta personal och resurser därför gick det att bilda en till arbetsgrupp.
AER Peer reviews hjälper regioner att skapa strategier. Detta är en typ av utbyte som Klaus vill att AER utvecklar.
Alf Österdahl: Ser du det som ett problem för framtiden att det blir en förskjutning av medlemsregioner österut? Svar: Visst är det ett problem när regioner går ur.
Exempelvis regioner i England. Men det finns även regioner som kommer tillbaka. För EU är det intressant att AER har medlemmar utanför EU. Inte bara för att de är framtida medlemsländer men även för externa relationer. Vi måste se till att vi i framtiden inte bara försöker få nya medlemsländer från öst (där det finns ett stort underlag) men även jobba på att få regioner från väst. När vi berättar vad AER gör blir regionerna oftast intresserade.
Maria Falck: Betalas satellit kontoret i Rumänen av regionen? Svar: Ja och tanke finns att göra något liknade i Istanbul.
Thomas Hartman: Hur är samarbetet mellan CPMR och AER?
CEMR skiljer sig från AER då de har direkta medlemsregioner. Jobbar bra ihop. Har konkreta steg för att jobba ihop. Vi borde i framtiden ha någon som organiserar peer reviews, detta kan bara göras hos AER sekretariatet då de känner vem som har kunskapen. Men det behövs pengar för detta som kanske CEMR har. CEMR vill göra utbildningar för politiker. AER har kunskapen. Kan bli något kan göras tillsammans. Har hört inte så mycket från CPMR.
AER Strategin är vår egen idé hur vi ska jobba i organisationen, men har idag inget med Europa2020 att göra. Vem ska äga strategin? Bra idé att ha en politisk strategi för AER.
Summering och avslut
Thomas Hartman, ledamot byrån
Nästa möte 18 november, på SKL i Stockholm.
