2018-01-01
FAQ avseende det nya ramavtalet för Bostad med särskild Service, BmSS
Detta dokument har formulerats i samarbete mellan;
Nämnden för inköp och upphandling, INK, upphandlingsledare Lina Bryngelsson Stadsledningskontoret, planeringsledare Lars Eriksson
Boendeplanering funktionhinder, områdeschef Linda Wenthe SPINK, t f verksamhetsutvecklare Marianne Forslund
1.
Innehåll i dokumentet:
1.1. Frågor om förberedelsearbetet och syftet med det nya ramavtalet BmSS 1.2. Frågor om priskonstruktionen
1.3. Frågor om implementeringen av ramavtalet 1.4. Frågor om de s k undantagsärendena 1.5. Frågor om behovsbedömningar 1.6. Rollbeskrivning - vem gör vad
2.
Frågor om förberedelsearbete och syftet med det nya ramavtalet för BmSS
Vad omfattar det nya ramavtalet BmSS?
Bostad med särskild service enligt LSS och SoL som ett komplement till stadens verksamhet i egen regi:
- 9 § 8 LSS bostad med särskild service för barn och unga - 9 § 9 LSS bostad med särskild service för vuxna
- 7 kap 1 § 2 p SoL bostad med särskild service för vuxna
Hur gick förarbetet inför det nya ramavtalet till?
Strategisk köpgrupp inom IFO/FH - med representanter för sektorschefer och ekonomichefer i stadsdelsförvaltningarna och förvaltningen för inköp och upphandling (INK) - uppdrog åt en analysgrupp att ta fram ett underlag inför upphandlingen. Analysgruppens arbete innebar en kartläggning och analys av behov, befintligt utbud i stadens regi och genomförda köp från externa leverantörer. Gruppen har också genomfört en enkät till stadsdelsförvaltningarnas myndighetschefer för att fånga deras synpunkter och erfarenheter på nuvarande ramavtal. Befintliga
ramavtalsleverantörer har bjudits in till ett dialogmöte.
Vad var syftet med det nya ramavtalet?
Utifrån analysgruppens förslag formulerade köpgruppen följande uppdrag till ”avtalsgruppen”
• Upphandling syftar till att öka utbudet av BmSS i Göteborg och därigenom möjligheterna att verkställa beslut om BmSS.
• Upphandlingen ska ske på ”bredden” och inte begränsas till särskilda målgrupper eller inriktning. Däremot behöver BmSS för personer med omfattande behov och/eller utmanande beteenden beaktas särskilt.
• Den nuvarande geografiska begränsningen utökas till att omfatta Västra Götaland och Halland. (Vilket senare omformulerades till en radie på 30 mil.)
• Prismodellen ska utvecklas så att upphandlingen kan ske genom att i förfrågningsunderlaget anger fasta priser i ett antal nivåer. (Ett särskilt uppdrag att ta fram prismodellen lämnas till en särskild arbetsgrupp, se nedan om hur priserna togs fram.)
• Erfarenheter från upphandlingar i andra kommuner ska beaktas i arbetet.
Kunde leverantörerna påverka upphandlingen?
Ja, förfrågningsunderlaget skickade på remiss till samtliga leverantörer som Göteborg hade ramavtal med samt till stadsdelsförvaltningarna.
Vad var tanken med det nya ramavtalets konstruktion?
Huvudsakligen syftade konstruktionen i det nya ramavtalet till att öka utbudet av BmSS i Göteborg och därigenom möjligheterna att verkställa beslut om BmSS samt att koppla en prismodell som (i de flesta fall) genererar ett fast färdigt pris.
Blev det fler leverantörer än tidigare?
Ja. Ett 40-tal leverantörer antogs vilket är mer än tidigare.
Vad är den stora skillnaden mot det gamla ramavtalet?
• Att en prismodell är kopplad till avtalet som genererar ett fastpris. Prismodellen utgår från individuella bedömningar av personens behov av stöd i boendet. Behovsbedömningen resulterar i en ”poäng” och ramavtalet anger priset i kronor per poäng.
• Samt att det geografiska området har utökats (max 30 mil).
3.
Frågor om priskonstruktionen.
Hur sattes priserna i tidigare ramavtal?
I det förra ramavtalet fanns en rekommendation att knyta priset till behovsbedömningarna, men det gjordes inte på ett systematiskt sätt. Ramavtalet innehöll inget pris utan det skulle vara en förhandling i varje stadsdel inför placeringarna. Ramavtalet innehöll ingen skrivning om att ”gamla”
placeringsavtal skulle skrivas om. Detta har inneburit att många stadsdelar aldrig skrev om gamla avtal och har betalat skilda priser för brukare med samma behov.
Hur har de nya priserna tagits fram?
Inför upphandlingen arbetade en särskild arbetsgrupp med att ta fram priser. I arbetsgruppen ingick representanter från SDF, boendeplaneringen i Örgryte-Härlanda samt stadsledningskontoret. Beloppen i prismodellen bygger på den resursfördelningsmodell som staden sedan flera år använder för att fördela resurser till SDN för BmSS enligt LSS. Erfarenheterna från resursmodellen är att både resultaten från behovsbedömningarna och fördelningen av resurser generellt sätt har god
”träffsäkerhet”. Den väsentliga skillnaden i prismodellen är att priset har justerats för att inte inkludera stadsdelarnas kostnader för myndighetsutövning, skillnader i momsregler mm. Prismodellen är också differentierad beroende på om bostaden är en gruppbostad, servicebostad eller BmSS för barn och unga enligt LSS eller en BmSS enligt SoL.
I vilka ärenden är priserna fasta, d v s uträknade på förhand?
I alla ärenden som inte tillhör s k undantagsärenden. Stadsledningskontoret har försett enhetschefer och LINK-samordnare med aktuell behovsbedömningspoäng i individuella ärenden, vilket ligger till grund för priserna.
Vad menas med undantagsärenden?
Med undantagen menas att dessa ärenden är undantagna från prismodellen i ramavtalet. Grunden för undantagen bygger på förutsättningen att modellen för bedömning av behov inte på ett korrekt sätt lyckas fånga behoven för de personer som har de allra största och mest komplexa behoven.
I avtalet anges förutsättningar som måste vara uppfyllda. Detta handlar om vissa villkor kopplade till behovsbedömningarna och uppgifter som leverantören måste redovisa. Det ska alltså alltid göras en behovsbedömning för att kunna identifiera ett undantag.
Vad innebär den nya prisbilden för enskilda placeringar och stadsdelar?
Den nya prisbilden innebär att enskilda placeringar både kan bli dyrare och billigare. Några stadsdelar har fått högre kostnader men de flesta har fått något lägre kostnader sammantaget.
Vad innebär den nya prisbilden för Göteborgs kommun som helhet?
Sammantaget innebär den nya prisbilden att de externa leverantörerna får samma ekonomiska förutsättningar som kommunens egna Bostäder med särskild service. Tidigare fick externa
leverantörer i snitt högre ersättning än kommunens BmSS. Det nya ramavtalet innebär därmed sänkta kostnader för kommunen.
Har Göteborg i prissättningen tagit hänsyn till att externa leverantörer och kommunal verksamhet kan ha olika förutsättningar?
Ja. I den ersättning som ges till externa leverantörer har hänsyn tagits till de omständigheter som medför merkostnader för externa leverantörer, t ex att de inte får lyfta moms. Vi har eftersträvat en rättvisande kostnad för båda parter.
4.
Frågor om implementeringen av ramavtalet
Från vilket datum gäller det nya ramavtalet?
Det gäller från 1 januari 2018.
Var finns uppgifter om vilka leverantörer som antagits?
I Winst finns uppgifter om de leverantörer som har ramavtal och information om dem.
Har alla antagna leverantörer skrivit på det nya ramavtalet?
Nej, inte Hultagården AB, Stiftelsen Hultagården och Ängslyckans Permanentboende. Trots påtryckningar har de inte avtalen signerats.
Följande leverantörer har sökt tillstånd och ramavtal kommer tecknas när tillståndet är klart.
• Nytida AB (Grepegatan)
• Attendo LSS AB ( Kristina Hårds väg och Partille gruppbostad
• Sorbus vårdboende AB
• Fideli Omsorg AB (Ramkvilla Säbo)
Samskapa behandling AB har fått sitt tillstånd beviljat och vi inväntar signering
Skall nytt placeringsavtal skrivas även när det gäller gamla placeringar?
Ja. Ur ramavtalet: För varje enskild person som placeras, enligt detta ramavtal, tecknas ett
placeringsavtal. För befintliga placeringar ska beställaren skriva ett nytt placeringsavtal anpassat efter detta ramavtal. Ett brev har i december gått ut till leverantörerna med ett placeringsavtal för varje enskild brukare.
Vad händer om den gamla leverantören inte fått ingått nytt ramavtal?
Då blir det en direktupphandling. Alla leverantörer som har lämnat anbud har antagits. Vissa leverantörer har valt att inte offerera vissa boenden som tidigare hade ramavtal.
Hur hanteras nya placeringar hos de leverantörer som fått ramavtal?
Ur ramavtalet: Beställaren ska upprätta placeringsavtal och bifoga ett skriftligt uppdrag med mål till placeringsavtalet senast när insatsen påbörjas. Beställaren har ansvar för uppdragets upprättande och för att det hålls aktuellt.
Från vilket datum gäller det nya ramavtalet?
Det gäller från 1 januari 2018. I de fall (undantagsärenden) som ett avtal inte är klart från 1 januari, kan leverantören fortsatt fakturera Göteborgs stad utifrån det gamla ramvtalet. En justering kommer att ske i efterhand om priset förändras.
5.
Frågor om s k undantagsärenden
Vilken information har leverantörerna fått av stadsdelarna om de s k undantagsärendena?
Leverantörerna fick information om prismodellen och förutsättningarna för undantag i förberedelsearbetet inför ramavtalet och i själva upphandlingsdokumentet.
Efter att ramavtalet blev klart gick ett brev ut i december från varje stadsdels LINK-samordnare och enhetschef för varje specifik brukare som omfattas av undantagen. I brevet ombads leverantören fyll i bifogade mallar:
- Täthetsschema bemanning för den aktuelle brukaren
- Kostnadskalkyl där enhetens särskilda merkostnader för den aktuelle brukaren framgår.
Vilka uppgifter har leverantörerna ombetts att lämna in till sin stadsdel i undantagsärendena?
Se ovan. Täthetschema och kostnadskalkyl.
Vad händer om leverantören inte lämnar in begärda uppgifter?
Att leverantören lämnar in begärda uppgifter är en förutsättning för att ramavtalets villkor skall uppfyllas.
Hur skall LINK-samordnare och enhetschef ta ställning till de inlämnade uppgifterna?
LINK-samordnare från berörda stadsdelar kommer gemensamt att ta ställning till inlämnade uppgifter.
Målet är att uppnå likabehandling i staden och att det föreslagna priset skall bli detsamma för brukare med samma behov oavsett leverantör
Kan leverantören begära en ny behovsbedömning?
Ja, en leverantör som inte accepterar priset kan begära en ny behovsbedömning. Dessa situationer regleras i ramavtalet punkt 1.2.3.9 Förändrade behov: Skulle behovet av stöd och vård för brukaren varaktigt förändras under avtalsperioden får vardera part begära omförhandling baserad på en ny behovsbedömning. En omförhandling kan begäras tidigast tre månader efter det förändrade behovet inträffat. Den nya ersättningen gäller från och med en begäran om omförhandling har inkommit till beställaren eller leverantören. Den nya ersättningen gäller inte retroaktivt för de 3 månaderna.
Kan en leverantör vägra att förhandla om priser i ett ärende?
Leverantören har i ramavtalet accepterat prismodellen. Kommunen måste kunna visa leverantören hur vi kommit fram till priset. Anser leverantören att priset är för lågt måste leverantören kunna få se hur beställaren kommit fram till priset. Om leverantören anser att de inte kan leverera tjänsten till det priset så kan de ytterst säga upp brukarens placeringsavtal.
En leverantör har rätt att säga upp placeringsavtalet precis som kommunen har. Hyreslagen gäller dock för dessa boenden, så om brukaren vägrar flytta kan det bli problem. Ur ramavtalet: Om leverantören vill säga upp placeringsavtalet är uppsägningstiden 3 månader. Uppsägningen ska vara skriftlig. Om en uppsagd plats under uppsägningstiden kan tillsättas så tillgodogörs kvarvarande uppsägningstid i avtalet, dvs leverantörens rätt att debitera för den uppsagda platsen upphör.
Vi har gjort ett ramavtal vilket betyder att vi inte måste placera hos en leverantör men leverantören måste heller inte sälja platsen till oss.
I vilka situationer kan kommunen säga upp eller häva ramavtalet med en leverantör?
Grunderna för uppsägning och hävning av avtal finns reglerade i ramavtalet under punkterna:
1.2.3.11 Uppsägning samt 1.3.28 Förtida upphörande. Det är Nämnden för inköp och upphandling.
INK, som äger frågorna om uppsägning och hävning av avtal.
Hur skall kommunens förhållningssätt vara i kontakten med leverantörer?
Kommunen skall eftersträva god samverkan med och likabehandling av leverantörer. Kommunens företrädare skall kunna ge relevant information om ramavtalet och prismodellens konstruktion. Vi är beroende av leverantörer och skall eftersträva att uppnå samsyn i det enskilda ärendet.
4. Vad innebär en behovsbedömning?
För vilka brukare görs behovsbedömningar?
Alla. Alltså även för dem det visar sig att placeringen ska hanteras som ett undantag.
Behovsbedömningen är en förutsättning för att undantagen ska identifieras.
Vem gör behovsbedömningarna?
Planeringsledarna i boendeplanering i Örgryte-Härlanda.
I vilka lägen görs en behovsbedömning?
För nya placeringar sker först en initial preliminär behovsbedömning som genomförs inför inflyttning.
Denna gäller i tre månader, varefter en ny behovsbedömning genomförs som grund för ersättning i ett ordinarie avtal. (Ingen retroaktiv justering av pris sker för de första tre månaderna.).
För befintliga placeringar finns i ramavtalet en klausul vid förändrade behov, se nedan.
Sker behovsbedömningar även i SOL-ärenden?
Ja, för personer i BmSS enligt SoL i köpta platser av leverantörer med ramavtal.
Hur går behovsbedömningarna till?
Initial bedömning genomför planeringsledaren genom intervju med personens socialsekreterare.
Ordinarie bedömningarna sker genom intervjuer med personal som arbetar med att ge stöd och service till personerna. Minst två ur personalen, med goda kunskaper om personernas behov, bör medverka vid intervjun.
Hur träffsäkra är behovsbedömningarna?
Erfarenheterna från resursmodellen är att både resultaten från behovsbedömningarna och fördelningen av resurser generellt sätt har god ”träffsäkerhet”.
Görs behovsbedömningar även vid placeringar i stadens egna BmSS?
Ja, dessa behovsbedömningar ligger till grund för resursfördelningen till SDN i kommunfullmäktiges budget.
Vem kan begära en ny behovsbedömning?
Både köpande SDF och leverantören enligt särskilda villkor i ramavtalet.
I vilka lägen kan man begära en ny behovsbedömning?
Enligt ramavtalet: Skulle behovet av stöd och vård för brukaren varaktigt förändras under avtalsperioden får vardera part begära omförhandling baserad på en ny behovsbedömning. En omförhandling kan begäras tidigast tre månader efter det förändrade behovet inträffat.
6.
Rollbeskrivning
Information utifrån olika roller: enhetschef
Har enhetscheferna fått ge synpunkter på det nya ramavtalets konstruktion?
Ja, enhetscheferna har varit representerade i den avtalsgrupp som utarbetade förfrågningsunderlaget för upphandlingen. De har även givits tillfälle att lämna synpunkter i samband med att förslaget till förfrågningsunderlag remitterades till stadsdelsförvaltningarna.
Har enhetscheferna fått information om det färdiga ramavtalet?
Ja, enhetscheferna har fått löpande information dels genom att 2 ec deltog i framtagandet av förfrågningsunderlaget dels av Linda Wenthe som informerat vid enhetschefsnätverket vid ett par tillfällen samt skickat ut information.
Är det alltid enhetschefen som undertecknar de nya placeringsavtalet?
Enligt Välfärdens processer är det alltid ett chefsansvar att underteckna avtal. Avtal med leverantör som har ramavtal undertecknas vanligtvis av enhetschef medan delegationen vid direktupphandlingar kan vara begränsad till överordnad chef.
Vad händer om enhetschefen anser att det nya priset innebär en alltför stor sänkning?
Det nya ramavtalet är fördelaktigt för Göteborg som helhet. Övergångsperioden från det gamla ramavtalet till det nya ramavtalet kan upplevas besvärlig i enstaka ärenden, men det är viktigt att alla, både leverantörer och socialtjänsten, förhåller sig lojala till det nya ramavtalet.
Hur skall enhetschefen agera om leverantören inte vill ha kvar brukaren utifrån den nya prisbilden?
Leverantörerna är bundna av det ramavtal de skrivit på. Enhetschefen kan informera leverantören om rätten att begära ny behovsbedömning efter tre månader. Ytterst kan dock leverantören säga upp placeringsavtalet. Om leverantören upprepat inte anpassar sig till avtalad priskonstruktionen kan det innebära ett brott mot ingånget ramavtal.
Eventuella frågor från media
Om någon leverantör skulle vända sig till media med anledning av det nya ramavtalets konsekvenser för en viss brukare, så säger stadens mediapolicy att det är den närmaste chefen som svarar på frågor.
Enhetschefen kan få stöd från INK, SPINK eller SPINKs kommunikatör Frågor om ramavtalets konstruktion besvaras av INK.
Information utifrån olika roller: Socialsekreteraren
Vad ingår i socialsekreterarens roll?
Socialsekreteraren svarar för myndighetsutövningen i individärendet i enlighet med Välfärdens processer. I ansvaret ingår att utreda och bedöma brukarens behov, formulera uppdrag till utföraren, samt regelbundet följa upp och utvärdera utförandet. I frågor som rör avtal med leverantörer är socialsekreterarens huvuduppgift att bistå med relevant och aktuell information om brukarens behov.
Hur har socialsekreterare fått information om det nya ramavtalet?
Information om det nya ramavtalet ges i linjen av berörd chef och av stadsdelens LINK-samordnare.
Ramavtalet finns att läsa på WINST. En kommunikationsplan och FAQ är upprättad.
Hur skall socialsekreteraren agera i förhållande till leverantörer?
Socialsekretaren skall ta stöd från enhetschef och stadsdelens LINK-samordnare i frågor som rör ramavtalets konstruktion och konsekvenser av den nya prismodellen.
Information utifrån olika roller: LINK-samordnaren
Vilken information har LINK-samordnaren fått om ramavtalet BmSS?
Linksamordnarna har fått information om det nya ramavtalet på gemensamma möten som anordnas av SPINK. Information har förmedlats från INK, stadsledningskontoret och Boendesamordningen funktionshinder. Linksamordnarna har fått två olika mallar till brev att skicka ut till leverantörer, ett brev för ”vanliga” ärenden och ett för de brukare som omfattas av undantagsregler. LINK-
samordnaren har även fått information från stadsledningskontoret om den gällande behovsbedömningspoängen för enskilda brukare.
Vad bör LINK-samordnaren göra utifrån det nya ramavtalet?
LINK-samordnaren skall informera enhetschefer och medarbetare om det nya ramavtalet. LINK- samordnaren ansvarar för att leverantörer får ett nytt placeringsavtal i de ärenden som inte avser undantag, och för att leverantörer i undantagsärenden får information om vilka uppgifter som skall skickas in. Stadsdelarnas kommunikation med en viss leverantör bör samordnas av LINK-
samordnaren.
Vilket stöd kan LINK-samordnaren få?
Linksamordnaren kan ställa specifika frågor om ramavtalet till avtalsansvarig på INK. Frågor rörande kommunikation och implementering kan ställas till SPINK.
Information utifrån olika roller: SPINK
Vad gör SPINK idag när det gäller ramavtalet BmSS.
SPINK är inte fullt bemannade förrän 2018-03-01, men har tagit sig an frågan om implementeringen av BmSS-ramavtal som ett pilotärende. SPINK har ordnat möten för LINK-samordnare där
information om BmSS varit en punkt.
Vad kommer SPINK att göra framöver när det gäller nya ramavtal?
Företrädare för SPINK kommer att vara delaktiga i nya avtalsgrupper och föra fram önskemål rörande kommande ramavtal. SPINK skall bli ett NAV i utvecklingen av inköpskompetens inom IFO-FH när det gäller köp av vård.
Hur kommer SPINK att stödja stadsdelarna rent praktiskt med implementeringen av ramavtal.
SPINK har skapat ett forum där LINK-samordnare regelbundet kan träffa varandra samt företrädare för SPINK och INK. Där kommer information att ges om nya ramavtal. I de fall särskilda funktioner behöver bjudas in kommer det att ske.
SPINK kommer via LINK-samordnare att ta ett ansvar för information till stadsdelarna om nya ramavtal. INK har huvudansvar för denna information, men SPINK kommer att lägga tonvikt vid implementeringen – vad behöver göras.
Om det uppstår komplicerade förhandlingar med leverantörer med anledning ett ramavtal kommer SPINK:s jurist att kunna vara ett stöd. SPINK:s ekonom kommer att följa prisbilden när det gäller köp av vård och kunna ge information om rimliga prisnivåer.
Information om olika roller: Boendeplanering funktionshinder
Vad är Boendesamordning Funktionshinder?
Boendesamordningen Funktionshinder omnämns även som planeringsorganisationen Funktionshinder och organiseras inom stadsdelsförvaltningen Örgryte Härlanda. Huvuduppgifterna är
- Att i samverkan med stadsdelarna och berörda fackförvaltningar ta fram en plan för utveckling av bostäder med särskild service, med tillhörande produktionsplan.
- Att förmedla platser i stadens BmSS för personer som beviljats boende enligt Sol eller LSS utifrån ett hela-stadenperspektiv
- Att genomföra s k behovsbedömningar enligt LSS. Se nedan.
Vad är Boendesamordningens roll i implementeringen av det nya ramavtalet?
Boendeplanering
Funktionshinder ansvarar för att genomföra behovsbedömningar i samband med köp av
BmSS enligt ramavtal. En preliminär bedömning genomförs på uppdrag av SDF med
socialsekreterare och gäller under placeringens första 3 månader.
Efter 3 månader genomförs en behovsbedömning med personal på boendet vilken ligger till grund för ersättning i ett ordinarie avtal. Boendeplanering funktionshinder ansvarar för att boka in och genomföra den ordinarie bedömningen hos leverantören.
Boendeplaneringen skickar efter genomförd behovsbedömning underlag för avtal till SDF.
Behovsbedömningarna sker för varje individuell brukare på ett strukturerat sätt av en neutral part, vilket är en förutsättning för likabehandling inom Göteborgs stad. I det nya ramavtalet ingår behovsbedömningar inte bara enligt LSS utan även vid SoL-placeringar.
Vilken information ges av Boendesamordningen till leverantörer?
Boendesamordningen kan ge en övergripande beskrivning av behovsbedömningsmodellen och tar kontakter med leverantören inför nya behovsbedömningar. I enskilda ärenden hänvisas till enhetschef.
Vem tar kontakt med Boendesamordningen för att få till stånd en ny behovsbedömning?
En ny behovsbedömning kan initieras av både leverantören och ansvarig handläggare inom myndighetsutövningen. Kontakter med Boendesamordningen tas av handläggaren.
Information om olika roller: INK - förvaltningen för Inköp och upphandling
Vad är INK:s roll generellt vid ramavtalsupphandlingar?
Förvaltningen för Inköp och Upphandling har ansvaret för ramavtalsupphandlingar och för uppföljning av ingångna ramavtal. Vid upphandlingar har INK en avtalsgrupp som utses av stadsdelarna genom Strategisk köpgrupp och företräder verksamheten.
Vad är INK:s roll i implementeringen av ramavtal?
INK informerar om kommande upphandlingar och nya ramavtal på stadens websida. INK lägger ut information om nya ramavtal på WINST. INK samverkar med stadsdelarna och SPINK i
implementeringen.
I vilka frågor kan du vända dig till INK?
INK tar emot frågor från socialtjänsten rörande specifika villkor i ramavtalet – d v s hur avtalet skall tolkas. De tar även synpunkter och klagomål från både socialtjänsten och leverantörer.
Följer INK upp ramavtalen?
Ja, INK följer löpande upp leverantörerna via Creditsafe. De följer även upp leverantörerna lever upp till ingångna villkor i ramavtalen utifrån en särskild uppföljningsplan.
Vilka frågor äger INK och ingen annan?
Alla frågor som gäller annonsering av upphandlingar, tecknade och tolkning av ramavtal,
överprövningar samt frågor om att säga upp eller häva ett ramavtal. I den händelse leverantören inte lever upp till ingångna villkor i ramavtalet försöker INK i första hand få leverantören att vidta rättelse.
I andra hand kan avtalet hävas. De omständigheter som kan ligga till grund för att häva ett avtal är noga reglerade i ramavtalet.
INK har även ett övergripande ansvar för inköps- och upphandlingsprocessen i Göteborgs stad.
