Verksamhetsförlagd utbildning i Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

(1)

Verksamhetsförlagd utbildning

i Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

(2)

Innehåll

Introduktion 3

Progression i yrkeslärande 5 Tre domäner av lärares kompetens 6

Domän 1: Didaktisk/Metodisk kompetens 6 Domän 2: Relationell/Kommunikativ kompetens 7 Domän 3: Analytisk/Reflekterande kompetens 7

Två perspektiv på yrkeslärande 8

Deltagarperspektivet 8

Åskådarperspektivet 8

Mål för VFU I – VFU IV 10

Didaktisk/Metodisk kompetens 10

Relationell/Kommunikativ kompetens 17 Analytisk/reflekterande kompetens 25

Mål för VFU II – VFU IV 26

Didaktisk/Metodisk kompetens 26

Relationell/Kommunikativ kompetens 31 Analytisk/reflekterande kompetens 34

Mål för VFU III – VFU IV 36

(3)

Introduktion

Hösten 2011 startade en ny utbildning med inriktning mot arbete i fritidshem vid Linnéuniversitetet. Inför starten har stora delar i den gamla utbildningen setts över och ändrats. Bland annat har ett omfattande arbete genomförts för att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). De största förändringarna består av att:

1. VFU i den nya utbildningen inte ingår som delar i andra (teoretiska) kurser.

VFU är numera fyra självständiga kurser med egna kursplaner och kursansvariga.

2. Målen för vad de studerande förväntas lära sig under VFU är skrivna utifrån en tanke om progression. Till varje mål finns därför kriterier som beskriver en stegring av kunskapsnivåer.

3. Samtliga mål har delats in i tre olika domäner/områden: Relationell/Kommunikativ kompetens, Didaktisk/Metodisk kompetens och Analytisk/Reflekterande kompetens.

4. Målen har också delats in i två olika perspektiv på yrkeslärande – Deltagarperspektiv och Åskådarperspektiv – varifrån studenternas lärande och kompetens i VFU kan beskrivas, utformas och bedömas.

5. I VFU-kurserna ges två betyg: icke godkänd eller godkänd.

De progressiva kunskapsnivåerna, kompetensdomänerna samt perspektiven på yrkeslärande i grundlärare med inriktning mot fritidshem utgör tillsammans ett ramverk för VFU. Avsikten med ramverket är att det, tillsammans med vad som står i VFU-handboken, ska användas för att gynna och ge stadga åt studenternas yrkeslärande och för att ge en säkrare grund för bedömning av deras kompetens.

Grunden till ramverket har bland annat hämtats ur internationella, nationella och lokala kriterier för och forskning om lärarkompetens. Ramverket har också tillkommit, granskats och reviderats genom läsning av verksamma lärare från förskolan, fritidshem och skolan samt av medlemmar ur de olika programråden för lärarutbildning vid Linnéuniversitetet. De huvudsakliga författarna och ansvariga för utvecklingen av ramverket är Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, docenter i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Innan mål och kriterier presenteras (se sidan 10) ges en beskrivning av vad som ligger till grund för ramverket. I dokumentet används genomgående orden ”barn/elev” och ”lärare” vilka förutsätts omfatta såväl barn i förskoleklass, fritidshem som elever i grundskolan respektive alla de lärarkategorier som ansvarar för deras utveckling och lärande.

(4)

(5)

Progression i yrkeslärande

Studenternas yrkeslärande ska kännetecknas av progression och lärandet kan betraktas som en process där den studerande med bas i tidigare erfarenheter bygger upp en ny förståelse och förmåga till yrkesmässig handlingsberedskap. Progressionen kan förstås både som en utökning och en fördjupning av de uppgifter den studerande ställs inför. I början kan det handla om begränsade uppgifter med mycket stöd och handledning medan det i slutet av utbildningen handlar om att självständigt ta det helhetsansvar som yrkesutövningen kräver. För att progression ska kunna understödjas och bedömas har varje mål inom VFU beskrivits i fem olika kunskapsnivåer. Nivåerna anger hur det successivt krävs en allt större kompetens för att kunna uppfylla målet.

De olika nivåerna har rubrikerna:

• Underkänd (U)

• Introducerande (I)

• Grundläggande (Gr)

• Utvecklad (Ut)

• Fördjupad och tillämpad (FT)

För nivåerna Underkänd, Grundläggande samt Fördjupad och tillämpad finns beskrivningar av vad den studerande förväntas kunna. De mellanliggande nivåerna – Introducerande och Utvecklad – är dock inte beskrivna. Dessa nivåer anger istället att den studerande har visat kompetens som ligger mellan två andra nivåer. För att till exempel vara godkänd på den introducerande nivån har en studerande visat kompetens som är över underkänd nivå och på väg mot grundläggande nivå.

Sammanlagt finns 27 mål för VFU. Alla mål införs dock inte i samma VFU-period.

Fjorton mål införs i VFU I, nio mål i VFU II och fyra mål i VFU III. För att den studerande ska ges godkänt på ett – för den aktuella VFU-perioden – nyinfört mål krävs att hon/han uppfyller kraven för introducerande nivå. Införda mål återkommer därefter i alla de resterande VFU-perioderna. För att få godkänt betyg krävs då att den studerande förmår uppfylla kriterier för samma mål men på allt högre nivåer.

Vår avsikt är att det ska bli svårare och svårare att få godkänt. För att den studerande ska ges godkänt på ett nyintroducerat mål krävs att hon/han uppfyller kraven för introducerande nivå.

(6)

Tre domäner av lärares kompetens

Så fort man försöker konkretisera vilka kompetenser lärare har, eller bör ha, blir listan närmast oändlig. Ett sätt att försöka ringa in kompetenser är att dela in dem i olika större domäner eller områden. Det bör dock påpekas att i utövandet av det pedagogiska arbetet hänger allt ihop. En uppdelning av lärares kompetenser kan bara göras i teorin, i praktiken är de olika delarna alltid sammanvävda i varandra.

Trots detta – för att kunna begreppsliggöra kompetensen och på det sättet kunna skapa förutsättningar för att bättre stödja och bedöma studenternas yrkeslärande – har vi valt att dela in de mål som de studerande ska tillägna sig under VFU i tre ömsesidigt beroende domäner: Didaktisk/Metodisk, Relationell/Kommunikativ och Analytisk/Reflekterande kompetens. Man kan naturligtvis diskutera vilken av dessa som bör ”komma först” i ett sådant här dokument. Att kunna upprätta relationer med elever och kollegor är naturligtvis helt grundläggande för att överhuvudtaget kunna ägna sig åt didaktiska frågor. Men vi har, inom grundlärarprogrammet valt att lägga den Didaktiska/ Metodiska kompetensen först, för att peka på att fritidshem/

skola och utbildning är institutioner med lärande och kunskapsförmedling som centrala, överordnade målsättningar. Som bedömare kan man naturligtvis använda bedömningsunderlagen i vilken ordning som helst.

Domän 1: Didaktisk/Metodisk kompetens

En av grundstenarna inom domänen består av ämneskompetens. En student som tar examen på vår lärarutbildning måste både ha, kunna använda sig av och vidare- utveckla sitt ämneskunnande. Kompetensen ska vara både bred och djup samt visa sig i den studerandes praktiska handlingar. Det räcker emellertid inte med att ha goda ämneskunskaper. En viktig dimension av kompetensen inom området handlar om förmågan att skaffa kunskap om elevens erfarenheter, kunskaper, intressen och behov. En skicklig lärare förmår integrera sin förståelse av ämnet/innehållet med kunskaper om barnen, för att sedan ta beslut om mål för lärandet samt välja organisation för verksamheten, lärandeaktiviteter, material eller andra resurser som gynnar såväl individuellt som kollektivt lärande. Även förmågan att lyfta fram själva lärandet som aktivitet och göra det synligt för barnen ingår i domänen, liksom kompetensen att kunna bedriva lärandeaktiviteter inom ramen för den målstyrda skolan. En studerande som avslutat utbildningen måste vara förtrogen med de olika

(7)

kommunikation. En skicklig lärare kan gå in i ett lyhört samspel med individuella barn/elever och grupper av elever, men även med andra aktörer inom skolans område: föräldrar, kollegor, ledning, företrädare från andra yrkesgrupper och det omgivande samhället. Grundläggande i kommunikationen är att den bygger på respekt för eleverna och att den möjliggör inflytande och delaktighet. För att få till stånd gynnsamma lärprocesser måste en lärare kunna etablera och upprätthålla förtroendefulla relationer med barn/elever men också utöva ledarskap. Lärararbetet handlar om välavvägda balanser och tydliga ramar. Läraren bör vara medveten om och konstruktivt kunna använda balanser mellan närhet och distans, omsorg och auktoritet, ödmjukhet och orubblighet i relationer med eleverna. Hon/Han måste också ha förmågan att förhandla fram ramar och rutiner som blir styrande för vilka relationer som möjliggörs. Det handlar med andra ord om ”vilken atmosfär” läraren lyckas skapa i sitt ledarskap. Slutligen måste hon/han kunna visa medvetenhet om hur styrdokumentens grund läggande värden relaterar till det egna förhållningssättet.

Domän 3: Analytisk/Reflekterande kompetens

I denna domän av lärares yrkeskompetens handlar förmågor och färdigheter om att kunna reflektera över och analysera sina personliga erfarenheter, andras systematiserade erfarenheter (teoretiska argument) och personliga värderingar (etiska argument).

En studerande på vår lärarutbildning kan koppla de egna handlingarna och de egna värderingarna till andras erfarenheter, styrdokument och vetenskapliga teorier.

Hon/Han har också beredskap för att ompröva egna praktiska teorier och värderingar.

I kompetensen ingår inte bara ambitionen att reflektera kring, påverka och utveckla den egna verksamheten, utan också viljan att delta i kollektiv utveckling av skolan.

Iakttagelser och erfarenheter måste därför kunna kommuniceras, diskuteras och ifrågasättas tillsammans med andra, i kollegier, arbetslag eller andra pedagogiska forum. Förmågan till reflektion och analys får dock inte leda till ständigt tvivel och ältande tankar. Det är viktigt att en lärare inte förlorar sin handlingskraft och att hon/han är på väg mot att utveckla en rimlig, långsiktig och hållbar strategi för sitt arbete. De egna intentionerna måste kunna balanseras mot faktiska villkor för verksamheten, samtidigt som läraren visar vilja att påverka villkoren och därmed utvidga handlingsutrymmet.

(8)

Två perspektiv på yrkeslärande

I lärarutbildning, liksom i många andra professionsutbildningar, finns ett ofta oproblematiserat ideal om att ”teori” och ”praktik” bör integreras. Oftast sker detta genom att de ”teoretiska” avsnitten av utbildningen förser de ”praktiska” med en rad uppgifter. Det teoretiska vetandet och det praktiska kunnandet kan dock betraktas som två olika kunskapsformer som har olika karaktärer och kräver olika lärprocesser.

För att, som slutresultat, verkligen kunna integrera teori och praktik föreslår vi att en systematisk organisation för – och koordinering av – de olika lärprocesserna upprättas. För att åstadkomma detta har lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet valt att beskriva lärandet inom de tre kompetensdomänerna utifrån två positioner – deltagarperspektivet och åskådarperspektivet. Det ska här betonas att båda perspektiven på yrkeslärande är lika viktiga att hantera i en lärarutbildning, men de uppgifter som den studerande ska genomföra för att uppnå målen kan utformas och bedömas på olika sätt. För att tydliggöra detta anges i bedömningskriterierna vilket perspektiv som dominerar lärandet inom varje mål.

Deltagarperspektivet

Enligt detta perspektiv är meningen med VFU att föra in den studerande i en yrkes- praktik och i en yrkesgemenskap. Här finns kunnande och expertis och kompetensen växer ju längre ”in” man kommer i verksamheten. I det här perspektivet är VFU-läraren en förmedlare av den ofta outtalade eller tysta kunskap som anses giltig, och den huvudsakliga uppgiften för VFU-läraren är att agera modell och att hitta lagom svåra uppgifter åt den studerande allteftersom denna växer in i yrkesrollen. Lärandet ses som en social process och som en rörelse – från perifert (lärling) mot centralt (mästare) deltagande i en yrkesgemenskap. Lärande baseras inte i huvudsak på artikulerad, distanserad eller kritisk teoretisk reflektion, utan på görande och erfarenheter (som ju naturligtvis också grundar sig på reflektion) och är dessutom så intimt förbundet med den praktiska situationen att det i princip bara kan förvärvas där. Man måste visa och öva, få tillfälle att träna och misslyckas. För att kunna bedöma den studerandes kunnande måste därför hennes/hans handlingar observeras. Inom detta perspektiv är det viktigt att den studerande får tillfälle att under långa praktikperioder ”bada” i yrkespraktiken och verkligen delta i den, samt att VFU-uppgifter som förs med från de teoretiska delarna av utbildningen – om sådana förekommer – har karaktären av erkännande snarare

(9)

lärarens uppgift är i detta perspektiv att stödja den studerande i problematisering och reflektion kring yrket och rollen innebär till stor del att vara en kritisk samtalspartner.

Om praktiksituationen är välfungerande eller inte, har ingen avgörande betydelse, eftersom i princip alla situationer kan utgöra en grund för reflektion. Någon ”rätt” eller riktig yrkesutövning existerar inte och poängen med att vistas i yrkesfältet är att se många olika situationer i avsikt att kritiskt granska och problematisera dessa. Kvali- ficerad yrkesutövning handlar i detta fall om att ha förmåga att diskutera och ifrågasätta sitt handlande och väga alternativ mot varandra. En bedömning av den studerandes kompetens under en VFU-period behöver, enligt detta perspektiv, inte alltid grunda sig på observationer av handlingar. Den kan likaväl baseras på den studerandes muntliga eller skriftliga reflektioner. I denna teoretiska position ses det som en poäng att VFU är varierad, att man får uppleva olika verksamheter/fritidshem/skolor och att perioderna är korta (t.ex. fältstudier). Vanligt är också att VFU-perioden föregås av teoretiska kurser och att teoribaserade uppgifter förs med från de universitetsförlagda delarna av utbildningen. Utan så kallade ”teoretiska glasögon” får den studerande svårt att upptäcka vad som egentligen utspelar sig i verksamheten. Uppgifter här kan t.ex. handla om att följa enskilda elever för att observera deras utveckling, att observera grupper för att upptäcka maktstrukturer, att fokusera genusaspekter eller att granska styrdokument. Det handlar, kort och gott, om att ställa sig bredvid och försöka förstå verksamheter genom att betrakta och försöka analysera dem.

I de matriser nedan som beskriver kunskapsprogressionen inom varje mål anges vilket perspektiv som dominerar lärandet inom varje mål. De olika perspektiven symboliseras av två olika bilder:

I matrisen kan också avläsas vilken godkänd-nivå som gäller för respektive VFU- period. Målen har dessutom kompletterats med en beskrivning samt förslag på reflekterande frågor som kan ställas kring den studerandes kunnande. Övriga dokument som finns till hands för att stödja studenter, handledare och lärarutbildare är VFU-handboken, kursplanen samt ”Bedömningunderlag” – det dokument som

Deltagarperspektiv Åskådarperspektiv

(10)

Mål för VFU I – VFU IV

Didaktisk/Metodisk kompetens

Kunna formulera tydliga verksamhetsmål ^Godkänd^{nivå för}

VFU-period Underkänd Den studerande formulerar inte tydliga aktivitetsmål eller

den studerande har valt mål som inte är ändamålsenliga och anpassade till enskilda aktiviteter i verksamheten.

Introducerande Över nivå U. På väg mot nivå Gr. I

Grundläggande Den studerande formulerar tydliga mål som till stor del är ändamålsenliga och anpassade till eleverna. Den studerande har

argument för sina val. II

Utvecklad Över nivå Gr. På väg mot nivå FT. III

Fördjupad – Tillämpad

Den studerande formulerar tydliga mål och för en genomtänkt argumentation kring ändamålen och lämpligheten inför barnen/

eleverna eller den studerande formulerar tydliga mål som är ändamålsenliga och anpassade till barnen/eleverna och som tar hänsyn till grupper av barn/elever eller individer.

IV

I fritidshemmet finns både nationella och lokala mål för verksamheten. I det pedagogiska uppdraget är det viktigt att formulera tydliga mål som är utvärderingsbara.

Den studerande måste därmed ges möjlighet att utveckla kompetens i att formulera mål som är ändamålsenliga och anpassade till barnen/eleverna. I aktiviteter som planeras av studenten behöver den studerande träna sig i att formulera mål samt pröva att ge argument för sina val.

Förslag på reflekterande frågor som kan ställas kring studentens kunnande:

• Kan den studerande ge förslag på relevanta aktivitetsmål för fritidshemmet?

• Förmår den studerande formulera tydliga mål som är utvärderingsbara för planerade aktiviteter?

• Vilka argument har den studerande för de olika val som görs?

• Är målen anpassade till barnens erfarenheter, behov och skilda förutsättningar?

(11)

Kunna agera utifrån en helhetssyn ^Godkänd^{nivå för}

VFU-period Underkänd Den studerande förmår inte uppfatta att en situation kan omfatta

både omsorg, fostran och lärande.

Grundläggande Den studerande förmår i en och samma situation att kommunicera omsorg, fostran och lärande, dock sällan utifrån

barnets/elevens perspektiv. II

Den studerande förmår i en och samma situation att integrera omsorg, fostran och lärande med utgångspunkt i barns/elevers

perspektiv. IV

Att inta en helhetssyn på barn/elever innebär en insikt om att olika sidor av barns/

elevers utveckling och lärande hör ihop och påverkar varandra. I fritidshemmets pedagogiska uppdrag bildar omsorg, fostran och lärande en helhet. En student under VFU i fritidshemmet måste därmed ges möjlighet att utveckla en tredelad blick för verksamheten. I såväl planering och utvärdering av verksamhet som ögonblickssituationer måste hon/han interagera samtliga delar, det vill säga omsorg, fostran och lärande. Utöver detta måste det hela tiden finnas en ambition att betrakta verksamheten utifrån barnets perspektiv. Det innebär en strävan att verka för barnets/elevens bästa och kunna se dennes behov. En student som har VFU i sitt sidoämne ser även till att anpassa och beakta dessa delar i undervisningen.

• Förmår den studerande planera för eller agera i en och samma situation utifrån flera perspektiv?

• Kan den studerande lyfta fram och argumentera för hur man kan verka för barnets perspektiv i verksamheten?

• På vilket sätt kan den studerande förhålla sig till en helhetssyn på barns/elevers utveckling och lärande?

• Hur uppträder den studerande i olika situationer t.ex. vid mellanmålet eller vid leken både utom- och inomhus? Ligger studentens fokus på att barnen inte pratar för högt (fostran) eller förmår hon/han samtidigt uppmärksamma och hjälpa de barn som behöver hjälp (omsorg) eller förmår hon/han att utveckla situationen till en lärandesituation, där barnet utvecklas och utmanas?

(12)

Kunna visa förmåga att skapa stimulerande, och för eleverna meningsfulla, lärprocesser som främjar lärande både individuellt och i grupp

Godkänd nivå för VFU-period Underkänd Den studerande väljer aktiviteter, material, digitala och andra

resurser som inte är anpassade till barnen/eleverna.

Grundläggande Den studerande väljer aktiviteter, material, digitala och andra resurser som till stor del är anpassade till barnen/eleverna. II

Förutom vad som krävs för nivå UV väljer den studerande aktiviteter, material, digitala och andra resurser som tillåter skillnader i lärande mellan individer eller grupper av barn/elever. IV

Målet handlar om att, under lekfulla och kreativa former, ta vara på fritidshemmets/

sidoämnets potential att stimulera barns naturliga lust att lära. Utifrån kunskaper om innehållet i det som ska läras och genom att skaffa sig en uppfattning om barnens/elevernas, intressen, erfarenheter, behov, och förutsättningar samt skilda sätt att lära skapar studenten förutsättningar för meningsfulla lärprocesser. När den studerande väljer aktiviteter, material och andra resurser sker hela tiden överväganden kring gynnsamma relationer mellan de intentioner som finns om lärande och det individuella barnet/eleven/grupper av barn/elever. Inom detta lärandemål ges studenten tillfälle att till exempel använda digitala verktyg som stöd för barnens/

elevernas lärande.

• På vilket sätt är valda aktiviteter, material och andra resurser ändamålsenliga för lärandemålen?

• På vilket sätt är de anpassade till barnens/elevernas intressen, erfarenheter, behov och skilda förutsättningar?

• På vilket sätt ger de valda aktiviteterna en chans till varierat deltagande hos barnen/eleverna?

• Hur involveras barnen/eleverna i syftet med aktiviteten?

(13)

Kunna integrera lek och lärande ^Godkänd^{nivå för}

VFU-period Underkänd Den studerande förmår inte använda sig av lek för att främja

barnens/elevernas lärande.

Grundläggande Den studerande använder lek för att främja barnens/elevernas

lärande. II

Fördjupad

– Tillämpad Den studerande förmår skapa och ta tillvara på situationer som

integrerar lek och lärande. IV

Leken har en stor betydelse för barnens/elevernas välbefinnande och lärande. Barns/

elevers lek och skapande kan inte särskiljas från deras lärande. Den studerande måste därför kunna ge utrymme för att varje barns/elevs lek och skapande och dess olika uttrycksformer tillåts och uppmuntras. När studenten planerar och genomför aktiviteter ska lekens potential för lärande övervägas och användas. Den studerande ska kunna använda lekens och det lustfyllda lärandets olika former för att stimulera barnens/elevens kreativitet, fantasi, inlevelse, kommunikation samt förmåga till samarbete och problemlösning.

• Hur ger den studerande utrymme för barnens/elevernas egen lek?

• Hur uppmuntrar och stimulerar den studerande barnen/eleverna i leken?

• På vilka sätt agerar studenten för att lek ska gynna barnens/elevernas lärande?

• Hur skapar studenten situationer där lek och lärande hör ihop?

• På vilket sätt förmår den studerande iaktta, samtala om och reflektera kring barns/elevers lek och lärande?

(14)

Kunna reflektera över vikten av att känna till barnens/elevernas erfarenheter, kunskaper, förutsättningar och skilda sätt att lära

Godkänd nivå för VFU-period

Underkänd

Den studerande uppvisar en bristande förståelse för varför det är viktigt att ha kännedom om barnens/elevernas tidigare erfarenheter, kunskaper, förutsättningar och skilda sätt att lära.

Den studerande saknar helt sådan kännedom och vet inte hur de kan skaffa sig sådan information.

Grundläggande

Den studerande uppvisar viss förståelse för varför det är viktigt att känna till barnens/elevernas tidigare erfarenheter, kunskaper, förutsättningar och skilda sätt att lära. Den studerande kan beskriva ett tillvägagångssätt för att skaffa sig sådan information och har viss kännedom om sådana aspekter.

II

Den studerande uppvisar en omfattande förståelse för varför det är viktigt att känna till barnens/elevernas tidigare erfarenheter, kunskaper, förutsättningar och skilda sätt att lära. Den studerande kan beskriva flera tillvägagångssätt för att få sådan information, uppvisar en omfattande förståelse för sådana aspekter och förmår använda sig av dessa i val av aktiviteter och innehåll.

IV

Att arbeta som lärare på fritidshem/i sidoämnet innebär att kunna reflektera över barnens/elevernas skilda erfarenheter, kunskaper och förutsättningar för att lära. Det handlar också om att kunna möta barns/elevers olika sätt att lära. Den studerande bör visa förståelse för vikten av att ta utgångspunkt i barnens erfarenheter och intressen och se det som en tillgång i verksamheten.

• På vilket sätt kan den studerande ge exempel på hur barns erfarenheter kan tillvaratas i verksamheten?

• Hur möter den studerande barns/elevers olika förutsättningar och skilda sätt att lära?

(15)

Kunna redogöra för styrdokumentens målsättning och hur dessa kan omsättas i pedagogisk praktik

Godkänd nivå för VFU-period Underkänd Den studerande uppvisar stora brister i kunskapen om relevanta

styrdokument och mål för verksamheten.

Grundläggande Den studerande har kännedom om styrdokument och mål för verksamheten och förmår tolka och koppla dem till de egna

didaktiska valen. II

Den studerande förmår analysera den pedagogiska verksamheten i förhållande till styrdokument och kan, med utgångspunkt i utvärdering, föreslå utveckling av den lokala praktiken. IV

Fritidshemmet styrs av skollag, läroplan och allmänna råd och kommentarer för fritidshem. Fritidshemmet kompletterar skolan och förskoleklassen både tids- och innehållsmässigt. Verksamheten på fritidshemmet kompletterar skolan genom att erbjuda barn/elever fritidsaktiviteter som knyter an till och förstärker arbetet med läroplanens mål. Den studerande bör ha insikt i vilka styrdokument som gäller för fritidshem och skola samt hur de kan omsättas i verksamheten. Skolan styrs också av skollag, läroplan (inklusive kursplan) och flera olika allmänna råd.

• På vilket sätt kan den studerande redogöra för hur fritidshemmet kan komplettera skolans verksamhet?

• På vilket sätt kompletterar fritidshemmet förskoleklassens verksamhet?

• På vilket sätt kan den studerande omsätta läroplanens mål i fritidshemmets verksamhet?

• Hur kan styrdokumentens mål (läroplan och kursplan) synliggöras i sidoämnet?

(16)

Kunna reflektera över användning av digitala verktyg i relation till barnens/elevernas lärande

Godkänd nivå för VFU-period Underkänd Den studerande kan inte identifiera eller redogöra för hur

digitala verktyg används i verksamheten.

Grundläggande Den studerande kan identifiera och redogöra för hur digitala verktyg används i relation till elevernas lärande. II

Fördjupad

– Tillämpad Den studerande kan värdera användningen av digitala verktyg i

relation till elevernas lärande. IV

Läraren i fritidshem/i sitt sidoämne förväntas kunna använda digitala verktyg som ett stöd i arbetet med barns/elevers lärande. Det innebär att ha kännedom om digitala verktyg och insikter i barns erfarenheter av digital kompetens men även barnens mediekulturer. I syfte att bl.a. utveckla barnens/elevernas delaktighet och medbestämmande för sitt eget lärande används digitala verktyg.

• På vilket sätt kan den studerande redogöra för hur digitala verktyg kan användas i fritidshemmet?

• Hur värderar den studerande användningen av digitala verktyg i verksamheten?

• Hur kan digitala verktyg bli en tillgång i verksamheten utifrån barns erfarenheter?

(17)

Kunna medverka till att skapa ett klimat i den pedagogiska verksamheten som präglas av lyhördhet och respekt och som möjliggör barns/elevers delaktighet och inflytande

Godkänd nivå för VFU-period Underkänd

Den studerande saknar lyhördhet eller är respektlös i bemötandet av eleverna. Hon/Han visar intet intresse för barns/elevers villkor och behov och har ingen uppfattning om hur barns/elevers delaktighet och inflytande skulle kunna möjliggöras.

Grundläggande Den studerande är lyhörd och respektfull i bemötandet av barn/

elever och anstränger sig för att förstå deras perspektiv, villkor

och behov. II

Den studerande är lyhörd och respektfull i bemötandet av barn/

elever, anstränger sig för att förstå deras perspektiv, villkor och behov och agerar på ett sätt som möjliggör delaktighet och inflytande. IV

Efter fullgjord lärarutbildning måste den studerande agera utifrån att varje barn/elev har lika stort värde och ges lika stora möjligheter att utvecklas och lära. I sina handlingar måste hon/han kunna visa ett aktivt stöd i utvecklingen av barnens/elevernas självkänsla.

Den studerande måste kunna sätta värde på varje barns/elevs olika sätt att uttrycka sig och samspela med andra, oavsett barnets kön och bakgrund. En sådan attityd och sådana handlingar bör också ”smitta av sig” till barn/elevgruppen så att ett klimat av lyhördhet och respekt för varandra etableras och upprätthålls. Ett sådant klimat är en förutsättning för att verksamheten kan bedrivas under demokratiska former eftersom det möjliggör för barnen att känna ansvar, solidaritet, delaktighet och inflytande.

Förslag på reflekterande frågor som kan ställas kring den studerandes kunnande:

• Försöker den studerande agera som om alla barn/elever har lika värde eller ses vissa barn/elever som ”favoriter”?

• På vilka sätt visar den studerande att alla barn/elever har ett lika värde?

• Visar den studerande att hon/han har stereotypa bilder av barn/elever/grupper av barn/elever?

• Hur visar den studerande att hon/han är lyhörd och respektfull i mötet med barnen/eleverna?

• Påverkas klimatet i barn/elevgruppen positivt av den studerandes handlingar?

I så fall – hur?

• Hur visar den studerande att barnen/eleverna har möjlighet till delaktighet och inflytande?

(18)

Kunna skapa och upprätthålla en miljö för lärande och samspel som är trygg och stimulerande

Godkänd nivå för VFU-period Underkänd Den studerande tillåter att den pedagogiska miljön är otrygg

eller den studerande tillåter att den pedagogiska miljön hindrar elevernas lärande och samspel.

Grundläggande Den studerande gör försök att skapa en pedagogisk miljö som är trygg och som inte hindrar elevers egna initiativ till lärande och

samspel. II

Den studerande skapar en pedagogisk miljö som är trygg och använder den som en resurs för att främja lärande och samspel.

Förberedelser görs för att miljön ska vara anpassad för alla elevernas behov. Trots att den studerande inte har möjligheter att till fullo påverka den pedagogiska miljön förmår hon/han anpassa aktiviteterna så att de stimulerar till lärande och samspel.

IV

Målet avser att kunna skapa en pedagogisk miljö som är trygg och gynnar barns/

elevers samspel. I fritidshemmets uppdrag ingår att arbeta utifrån ett grupporienterat arbetssätt där relationer är viktiga redskap för att stödja och stimulera barn i deras förståelse av omvärlden. Den studerande bör kunna initiera och anpassa aktiviteter som vänder sig till alla barn i verksamheten och som inger en känsla av trygghet.

Samtidigt bör den studerande kunna tillvarata barns egna initiativ som kan stimulera till samspel och lärande.

• På vilket sätt försöker den studerande kan skapa en miljö som är trygg för alla barn.

• På vilket sätt kan den studerande initiera aktiviteter som gynnar barns/elevers samspel där alla kan delta?

• Förmår den studerande skapa relationer till alla barn eller förblir vissa barn

”osynliga”?

(19)

Kunna kommunicera med barn/elever ^Godkänd^{nivå för}

VFU-period Underkänd

Den studerande visar ingen öppenhet för att skapa kontakt och föra dialog med eleverna eller de försök som den studerande gör för att skapa kontakt är olämpliga eller inte ändamålsenliga.

Hon/Han kan inte uttrycka sig så att barnen/eleverna förstår.

Grundläggande

Den studerande visar öppenhet för att skapa kontakt och föra dialog med barnen/eleverna. De försök som den studerande gör för att skapa kontakt är lämpliga, tydliga och ändamålsenliga och har en avvägd balans mellan närhet och distans. Hon/Han kan uttrycka sig muntligt i kommunikationen med barnen/eleverna.

II

Den studerande skapar god kontakt och kan föra en dialog med barnen/eleverna på sätt som är ändamålsenliga i förhållande till barnens/elevernas skilda bakgrunder och behov. Det finns hos den studerande en tydlig vilja till och strävan efter att barnen/

eleverna ska känna att möjligheten till kontakt alltid finns. Den studerande kan leda resonerande samtal i lyhört samspel med barnen/eleverna både enskilt och i grupp. Under dessa samtal förmår den studerande upprätthålla en väl avvägd balans mellan att vara inkännande inför individen/gruppen och samtidigt upprätthålla ett tydligt ledarskap.

IV

Målet inrymmer den studerandes förmåga att knyta kontakter och kommunicera med barn/elever. Värdesätter den studerande samtal med barnen/eleverna? Finns en nyfikenhet att vilja kommunicera med dem? Inbjuder den studerande barnen/eleverna att ta kontakt? Sättet att skapa en god kommunikation med barnen är avgörande för upprättande av ledarskapet. Här är det viktigt att den studerande förmår upprätthålla ledarskapet genom att finna balansen mellan närhet och distans. Den egna personen är ett viktigt verktyg i ett sådant arbete. Den studerande måste utveckla ett omdöme för var gränsen går mellan personligt och privat samt hur auktoriteten kan upprätthållas samtidigt som omsorgen om barnen betonas.

• Hur försöker den studerande knyta kontakter med barnen/eleverna? I så fall – hur?

• Tar den studerande ögonkontakt med barnen? Präglas kommunikationen av värme, uppriktighet, omtanke och humor?

• Är dessa försök anpassade till barnet/eleverna? I så fall – hur?

• Hur inbjuder den studerande till en ömsesidig kommunikation i barn/

(20)

Kunna visa ledarskap och ett professionellt förhållningssätt

Godkänd nivå för VFU-period Underkänd Den studerande kan inte skilja på rollen som kamrat och lärare,

visar inte förmåga att samla och leda en grupp.

Grundläggande Den studerande visar vuxenansvar och kan skilja på rollen som kamrat och lärare. Den studerande visar förmåga att samla och

leda en grupp. II

Den studerande har förmåga att växla mellan roller och har inga problem att återta ledarrollen. Visar förmåga att samla och leda grupper i de situationer som krävs för yrkesutövningen. IV

Lärare med inriktning mot fritidshem leder verksamheten på fritidshemmet. Den studerande undervisar också i ett praktiskt/estetiskt ämne i skolan. Att organisera verksamheten både för barnens fria tid och inom den obligatoriska undervisningen kräver olika slags ledarskap. På båda dessa arenor förväntas den studerande utveckla och inneha en auktoritet. I möten med barn/elever måste den studerande därför kunna visa en tydlighet. Det innebär att hon/han ibland, med bibehållen respekt för individen, måste kunna ”stå i vägen” och sätta gränser. Förmågan att kunna leda och samla olika konstellationer av grupper är av stor betydelse. Denna förmåga handlar till stor del om att kunna balansera sitt ledarskap beroende på barns/

elevers skilda behov och förutsättningar men också på vad olika situationer kräver.

De vuxnas förhållningssätt påverkar barns/elevers förståelse och respekt för sin omvärld. Därför är alla som arbetar på fritidshemmet och i skolan viktiga förebilder som noga måste välja hur man definierar och kommunicerar sin auktoritet och sitt ledarskap. Kompetensen inom målet kan med andra ord sägas handla om hur den studerande förmår skapa ett ramverk kring verksamheten. Hur tydligt formuleras förväntningar på umgängesformer?

(21)

Kunna relatera grundläggande värden i

styrdokumenten till den pedagogiska verksamheten och det egna förhållningssättet

Den studerande har ingen kännedom om grundläggande värden i styrdokumenten och kan inte ge exempel på hur styrdokumentens värderingar kan komma till uttryck i den pedagogiska verksamheten eller i det egna förhållningssättet.

Grundläggande

Den studerande har kännedom om grundläggande värden i styrdokumenten och kan ge exempel på hur styrdokumentens värden kan komma till uttryck i den pedagogiska verksamheten.

Den studerande visar förståelse för sin egen roll som förebild samt för hur egna värderingar kommer till uttryck i det egna förhållningssättet.

II

Den studerande har strategier för hur styrdokumentens grundläggande värden kan komma till uttryck den pedagogiska verksamheten, arbetar aktivt med att utveckla och utvärdera värdegrundsfrågor samt uppmuntrar samtal om värdegrunden inom ramen för demokratiska principer såväl med elever som med kollegor.

IV

Mål och riktlinjer i styrdokumenten pekar ut vilka normer och värden fritidshemmet och skolan ansvarar för att utveckla hos barnen/eleverna. Dessa normer och värden måste den studerande ha kännedom om. Utöver detta krävs en förmåga att tolka målen och utveckla ett tänkande om innebörden av dessa samt om en verksamhet som möjliggör dess förverkligande. Den studerande måste också ha förmågan att distansera sig från den egna rollen för att kunna reflektera över vilka värderingar som hon/han kommunicerar i arbetet med barnen/eleverna. Att aktivt arbeta med utveckling av värdegrundsfrågor ingår också som en del av kompetensen inom området.

• Känner den studerande till styrdokumentens mål och riktlinjer vad gäller normer och värden?

• Hur använder den studerande styrdokumentens skrivningar för att motivera egna handlingar eller för att diskutera den pedagogiska verksamheten?

• Hur förmår den studerande reflektera över sitt eget förhållningssätt och vilka värderingar som det signalerar?

• Är den studerande aktiv i samtal om värdegrunden? I så fall – hur?

(22)

Kunna skapa och upprätthålla goda relationer med barn/elever

Underkänd

Den studerande visar ingen öppenhet för att skapa kontakt och föra dialog med barn/elever eller de försök som den studerande gör för att skapa kontakt är olämpliga eller inte ändamålsenliga. Hon/Han kan inte uttrycka sig så att barnen/

eleverna förstår.

Grundläggande

Den studerande visar öppenhet för att skapa kontakt och föra dialog med barn/elever. De försök som den studerande gör för att skapa kontakt är lämpliga, tydliga och ändamålsenliga och har en avvägd balans mellan närhet och distans

II

Den studerande skapar god kontakt och goda relationer med barn/elever på sätt som är ändamålsenliga i förhållande till barns/elevers skilda bakgrunder och behov. Det finns hos den studerande en tydlig vilja till och strävan efter att barn/elever ska känna att möjligheten till kontakt och relation alltid finns.

Den studerande kan leda resonerande samtal i lyhört samspel med barnen både enskilt och i grupp. Under dessa samtal förmår den studerande upprätthålla en väl avvägd balans mellan att vara inkännande inför individen/gruppen och samtidigt upprätthålla ett tydligt ledarskap

IV

Målet inrymmer den studerandes förmåga att knyta kontakter med barn/elever. Det innebär att den studerande värdesätter samtal med barn/elever och visar nyfikenhet och vilja att kommunicera med dem. Det handlar också om att de studerande inbjuder barn/elever att ta kontakt. Kan den studerande utveckla en känsla för vilka sätt att etablera en relation som är lämpliga, beroende på sammanhanget och barnet/

eleven? Sättet att skapa och upprätthålla relationer med barn/elever är avgörande för upprättande av ledarskapet. Här är det viktigt att den studerande förmår upprätthålla ledarskapet genom att finna balansen mellan närhet och distans. Den egna personen är ett viktigt verktyg i ett sådant arbete. Den studerande måste utveckla ett omdöme för var gränsen går mellan personligt och privat samt hur

(23)

• Kan den studerande hantera relationer med barnen samtidigt som ledarskapet upprätthålls?

• Hur försöker den studerande utveckla sina relationer med barnen/eleverna?

(24)

(25)

Kunna reflektera över och ställa frågor om verksamheten utifrån teoretiska och praktiska argument

Godkänd nivå för VFU-period Underkänd Den studerande visar ingen förmåga eller ambition att ställa

frågor runt sin egen praktik eller verksamheten i stort. Visar inga tecken på nyfikenhet.

Grundläggande Den studerande visar förmåga att, med argument hämtade ur teoretiskt vetande eller praktisk erfarenhet, ställa relevanta frågor

kring verksamheten II

Den studerande visar förmåga att, utifrån en syntes av teoretiskt vetande och praktiska erfarenheter, ställa kreativa frågor för

forskning och utveckling. IV

Alla lärare reflekterar mer eller mindre oupphörligt över sin verksamhet. Att arbeta med barns/elevers lärande och utveckling innebär med nödvändighet att man är en reflekterande praktiker. Problem och dilemman uppstår ständigt i den vardagliga verksamheten. Undan för undan bör den studerande medvetandegöras hur komplext arbetet är och att man med tiden tvingas till nya omvärderingar för att kunna utveckla arbetet. För att lägga grunden till ett sådant förhållningssätt måste den studerande ha en öppen, nyfiken och frågande attityd. En sådan förmåga utvecklas mot bakgrund av såväl erfarenhet av situationer som mot teoretiskt vetande. En skicklig lärare tillämpar inte teorier på praktiska frågor – snarare används teorin för att tolka och formulera problem. På liknande sätt bör den studerande kunna kombinera de teoretiska studierna i utbildningen med praktiska erfarenheter för att formulera problem och frågor, till verksamheten i såväl fritidshemmet som i skolan och på universitetet (examensarbetet).

• Ställer den studerande frågor om verksamheten?

• På vilket sätt visar den studerande en öppen attityd inför det kommande arbetet?

• Kan den studerande motivera frågorna med hjälp av praktisk erfarenhet och/eller teorier?

• På vilket sätt leder den studerandes frågande attityd till en utveckling av hennes/

hans verksamhet eller/och till verksamheten i stort?

• Kan den studerande se samband mellan praktisk erfarenhet och teori?

• Hur förmår den studerande utifrån detta identifiera problemområden och fråge- ställningar för forskning?

(26)

Mål för VFU II – VFU IV

Didaktisk/Metodisk kompetens

Kunna kommunicera förväntningar om barnets/

elevens lärande som är utmanande och som stimulerar till deras fortsatta utveckling

Den studerande uttrycker eller visar på annat sätt att barnet/

eleven, eller gruppen som helhet, är oförmögna att lära sig eller den studerande uttrycker eller visar på annat sätt att hennes/hans förväntningar på deras lärande är låga.

Introducerande Över nivå U. På väg mot nivå Gr. II

Grundläggande Den studerande kommunicerar positiva förväntningar om

barnens/elevernas lärande och visar tilltro till deras förmåga. III

Utvecklad Över nivå Gr. På väg mot nivå FT. IV

Fördjupad

– Tillämpad Den studerande uppmuntrar aktivt barnen/eleverna att möta utmaningar som stimulerar deras fortsatta utveckling.

Avgörande för att den studerande ska kunna skapa gynnsamma lärprocesser är att hon/han har en syn på barnet/eleven som individ med förmågor, med ett genuint intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Barnets/

elevens grundläggande nyfikenhet och intresse måste tas tillvara. Hon/Han måste uppleva att det finns en tilltro till hennes/hans förmåga. För att barnens/

elevernas förmågor ska kunna utvecklas behöver den studerande kunna planera för och arrangera utmanade aktiviteter. Positiva förväntningar på barnens/elevernas lärande måste kunna kombineras med kunskaper om skilda förutsättningar för olika individer.

• Hur visar den studerande, genom tal, handlingar och attityd, att varje barn/elev är kompetent att lära sig?

• På vilket sätt är den studerandes handlingar eller förväntningar på barnens/

elevernas lärande utmanade samtidigt som de är inom räckhåll för barnen/

(27)

Kunna framställa lärandeinnehåll för barnen/eleverna på ett begripligt och tydligt sätt

Godkänd nivå för VFU-period Underkänd Den studerandes kommunikation kring lärandeinnehåll är

felaktig, otydlig eller svårbegriplig.

Grundläggande

Den studerandes kommunikation kring lärandeinnehållet är korrekt, tydlig och begriplig. Den studerande förser barnen/

eleverna med korrekt, tydlig och begriplig information om aktiviteterna som ska genomföras eller innehållet som ska bearbetas.

III

Den studerandes kommunikation kring lärandeinnehållet är korrekt, tydligt, begripligt och entusiasmerande.

Kommunikationen anpassas såväl till kollektivet som till enskilda individer/grupper. Samtliga barn/elever ges goda förutsättningar att delta och förstå.

Målet avser att den studerande ska kunna beskriva ett planerat innehåll på ett tydligt och begripligt sätt för barnen/eleverna. Den studerande förväntas att kunna kommunicera lärandeinnehållet på ett sätt så att alla barn/elever förstår. Det kan också handla om att kunna inspirera och entusiasmera så att barn/elever vill delta i den planerade aktiviteten. I fritidshemmets verksamhet sker ofta erbjudanden om deltagande i aktiviteter som inte är obligatoriska. I sidoämnets verksamhet anpassar studenten lärandemålet så att det passar för det specifika ämnesområdet.

• På vilket sätt förklarar och beskriver den studerande det planerade innehållet i aktiviteten?

• På vilket sätt anpassar den studerande sina beskrivningar av innehållet såväl till kollektivet som till enskilda individer/grupper?

• Hur entusiasmerar den studerande lärandeinnehåll för barnen/eleverna?

(28)

Kunna uppmuntra barnens/elevernas egen initiativförmåga

Godkänd nivå för VFU-period Underkänd Den studerande motarbetar barnens/elevernas egna initiativ till

att agera och handla oberoende, kreativt eller kritiskt.

Grundläggande Den studerande uppmuntrar barnen/eleverna till att agera och handla oberoende, kreativt eller kritiskt. III

Den studerande använder sig av aktiviteter eller strategier som är utformade i avsikt att uppmuntra barnen/eleverna att agera handla oberoende, kreativt eller kritiskt kring andras och eget lärande.

Fritidspedagogiken tar oftare sin utgångspunkt från barns intressen och erfarenheter än från ett i förväg planerat innehåll. Som lärare i fritidshem är det viktigt att kunna fånga och ta tillvara barns egna initiativ och se det som en tillgång i verksamheten.

Den studerande förväntas kunna uppmuntra barnens/elevernas egen initiativförmåga i verksamheten. Det kan röra sig om olika aktiviteter i den gemensamma verksamheten och under barns/elevers egenstyrda tid på fritidshemmet eller under skolans raster.

Inom ramen för sidoämnets verksamhet anpassar studenten innehållet så att barnens/

elevernas egna initiativ ges förutsättningar samt tas tillvara.

• På vilket sätt uppmuntrar den studerande barnen/eleverna till att ta egna initiativ i fritidshemmets verksamhet?

• På vilket sätt fångar den studerande upp barnens/elevernas idéer och uppmuntrar dem att skapa aktiviteter som gynnar deras eget lärande?

• Hur engageras den studerande när barnen/eleverna tar egna initiativ till aktiviteter under skolans raster?

(29)

Kunna ha överblick över barnens/elevernas förståelse av undervisningsinnehållet, ge feedback till barnen/

eleverna för att stödja deras lärande och anpassa lärandeaktiviteter utifrån vad situationen kräver

Godkänd nivå för VFU-period Underkänd Den studerande gör inga försök att ta reda på om barnen/

eleverna förstår och hon/han ger dem heller ingen feedback.

Grundläggande

Den studerande skaffar sig överblick över barnens/elevernas förståelse av undervisningsinnehållet genom en variation av undervisningsmetoder och arbetssätt. Barnen/Eleverna får feedback vid behov.

III

Den studerande har en god överblick över individuella barns/elevers eller grupper av barns/elevers förståelse av undervisningsinnehållet och kan göra nödvändiga justeringar i val av metoder, aktiviteter och material. Barnen/Eleverna får feedback som är underbyggd och anpassad till barnen/eleven eller gruppen.

Fritidshemmet ska stimulera barns/elevers utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid före, efter eller på annat sätt i samband med skoldagen, samt under lov. Undervisning sker både i fritidshemmet och i skolan. Läraren med inriktning mot arbete i fritidshem arbetar både i skolans och i fritidshemmets verksamhet. Arbetet innebär både samverkan med en annan lärare i klassrummet, eller enskilt ansvar för en egen barn/elevgrupp. Som lärare måste man kunna ha överblick över barnens/

elevernas förståelse av undervisningsinnehållet och kunna ge feedback för att stödja deras lärande samt att anpassa lärandeaktiviteter utifrån vad situationen kräver.

• På vilket sätt har den studerande överblick över barnens/elevernas förståelse av ett undervisningsinnehåll?

• Hur anpassar den studerande undervisningsinnehållet utifrån barns/elevers förståelse?

• Hur ger den studerande feedback till barnen/eleverna?

(30)

Kunna göra lärandet synligt ^Godkänd^{nivå för}

VFU-period Underkänd

Den studerande försöker inte lyfta fram lärandet som aktivitet och mål. Den studerande saknar ambition att se lärandesituationen ur barnens/elevernas perspektiv och ger inte barnen/eleverna möjlighet att se sig själva som lärande

Grundläggande

Den studerande gör ansträngningar att växla perspektiv och förstå lärandet utifrån rollen som barn/elev. Den studerande försöker göra lärandet och målet för lärandet synligt genom att inbjuda barnen/eleverna att växla perspektiv och själva förstå situationen som en lärande situation där de är sina ”egna lärare”.

III

Den studerande växlar perspektiv och gör tydliga ansträngningar att förstå lärandet utifrån rollen som barn/elever. Den

studerande inbjuder barnen/eleverna att växla perspektiv och själva förstå situationen som en lärande situation där de är sina

”egna lärare”. Den studerande lyfter fram lärandet som aktivitet och mål och försöker framgångsrikt göra det synligt.

Målet inrymmer en förmåga att kunna göra lärandet synligt i verksamheten. Det innebär att kunna lyfta fram och synliggöra lärandeinnehållet för barn/elever och att låta barnen själva förstå att de är sina ”egna lärare”. Likaväl kan det innebära att lyfta fram barns/elevgruppens möjlighet att lära av andra och av varandra.

• Hur skapar den studerande situationer i verksamheten där lärandet blir synligt för barnen/eleverna?

• På vilket sätt medvetandegör studenten barnen/eleverna över sitt eget och gruppens lärande?

(31)

Kunna kommunicera med vårdnadshavare om barnens/elevernas lärande och sociala situation

Underkänd

Den studerande visar ingen vilja till samverkan och dialog med vårdnadshavare samt ingen kunskap om former för kommunikation med vårdnadshavare eller gör inga försök att kommunicera med vårdnadshavare även när behov föreligger.

Hon/Han har ingen uppfattning om hur vårdnadshavare kan göras delaktiga.

Grundläggande

Den studerande visar vilja till samverkan och dialog med vårdnadshavare samt har kunskap om former för kommunikation som hon/han kan använda för att kommunicera med

vårdnadshavare i skilda syften.

III

Den studerande kommunicerar med vårdnadshavare runt barnen/eleven. Den studerande visar förmåga att kommunicera såväl elevens lärande som sociala situation. Hon/Han har bildat sig en uppfattning om olika former för hur vårdnadshavare kan göras delaktiga

Vårdnadshavare har en viktig roll på fritidshemmet, många av barnen/eleverna hämtas av vårdnadshavare på eftermiddagen. Ett samarbete med vårdnadshavare ska ses som en tillgång i verksamheten. Som lärare med inriktning mot arbete i fritidshem förväntas man kunna kommunicera med vårdnadshavare om barnens/elevernas trivsel, lärande och utveckling. Den studerande bör under sin VFU få möjlighet att möta vårdnadshavare i en dialog som rör barns/elevers lärande och sociala situation. Det kan ske vid exempelvis ett utvecklingssamtal eller vid föräldramöte där vårdnadshavare ges möjlighet till att delta i och påverka verksamheten till exempel vid föräldramöten.

• Kan den studerande kommunicera med vårdnadshavare?

• Handlar kommunikationen mellan studenten och vårdnadshavaren om barnens/

eleverns lärande och sociala situation?

• Hur synliggör och kommunicerar vi barn/elevers lärande och utveckling med vårdnadshavare?

• Diskuterar den studerande olika sätt att ge möjligheter för vårdnadshavares delaktighet i att påverka verksamheten?

(32)

Kunna skapa professionella relationer till kollegor i syfte att främja barns/elevers lärande och utveckling

Underkänd

Den studerande visar ingen kunskap om vilka resurser kollegorna kan utgöra eller är medveten om att kollegor kan utgöra resurser men visar inget intresse av att nyttja deras erfarenheter och kunskaper, trots att behov föreligger eller att detta skulle kunna medföra förbättringar.

Grundläggande

Den studerande visar att hon/han har kunskap om de resurser som kollegornas erfarenheter och kunskaper utgör och gör försök att nyttja dem. Hon/Han visar också vilja att dela med sig av egen erfarenhet i kollegiala sammanhang.

III

Den studerande visar att hon/han har kunskap om de resurser som kollegornas erfarenheter och kunskaper utgör och gör försök att nyttja dem. Hon/Han visar också vilja att dela med sig av egen erfarenhet i kollegiala sammanhang. Den studerande visar prov på samarbete med kollegor. Hon/Han visar att kollegornas erfarenheter och kunskaper utgör en resurs och deltar aktivt i kollegiala situationer.

I arbete på fritidshem samspelar man mycket med kollegor, det är viktigt att kunna samarbeta och kommunicera både med de nära kollegorna i arbetslaget och med andra kollegor. Läraren med inriktning mot arbete i fritidshem arbetar vanligtvis både i fritidshemmet, skolan och i förskoleklassen. Det innebär förväntningar på att kunna skapa professionella relationer till flera olika kollegor i både fritidshemmet/

skolan och förskoleklassen. I samarbete med kollegor sker ett utbyte av erfarenheter och kunskaper som syftar till att främja barns/elevers lärande och utveckling. Den studerande bör bjudas in i kollegiala sammanhang där det ges möjlighet att få samverka, diskutera och utbyta erfarenheter om verksamhetsinnehåll med flera olika kollegor.

• Hur försöker den studerande utveckla sin kommunikation med kollegor?

(33)

Kunna verka för barns/elevers och vårdnadshavares inflytande och delaktighet

Den studerande visar inget intresse och engagemang för barns/

elevers behov av inflytande och delaktighet. Hon/Han har ingen uppfattning om former för elevinflytande eller om former för föräldrars delaktighet i fritidshem/skolan.

Grundläggande

Den studerande visar intresse och engagemang för barn/elever och deras villkor för och behov av inflytande och delaktighet.

Hon/Han har bildat sig en uppfattning om olika former för barn/elevinflytande samt om hur vårdnadshavare kan göras delaktiga i verksamheten.

III

Den studerande tar tillvara barnens/elevernas inflytande och delaktighet i planeringen av arbetet. Hon/Han har strategier för hur vårdnadshavare kan ses som en tillgång i verksamheten.

Hon/Han uppmuntrar barnen/eleverna att ta initiativ till delaktighet samt att reflektera över arbetet i fritidshem.

I skollagen framgår att barn/elever ska ges inflytande efter ålder och mognad samt informeras om frågor som rör dem. I läroplanen behandlas dessa frågor under ansvar och inflytande. I allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem uppmanas pedagoger att arbeta aktivt för elevers rätt till inflytande men också för att barn/elever ska förstå sambanden mellan inflytande, delaktighet och ansvar över fattade beslut. Även vårdnadshavare bör kunna känna delaktighet i verksamheten och informeras om verksamhetens innehåll. Den studerande behöver engagera sig i frågor om inflytande och delaktighet under sin VFU och diskutera och pröva hur detta arbete kan ta form i verksamheten.

• På vilket sätt visar den studerande medvetenhet om att tillvarata barns/elevers möjligheter till inflytande och delaktighet i verksamheten?

• På vilket sätt kan den studerande hitta olika former för barnens/elevernas delaktighet och inflytande i aktiviteter som inryms i verksamheten?

• Vilka strategier kan den studerande identifiera för hur vårdnadshavare kan vara en tillgång i verksamheten?