Grundexamen i flyGledninG,
flyGledare 2010
grunder för Utbildningsprogrammet för flygledning
Pärm: Pramedia Oy
Layout: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho Ombrytning: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho Färdigställning:
ISBN 978-952-13-4400-8 (häft.) ISBN 978-952-13-4401-5 (pdf)
inLeDninG 6
1
MåLen FÖR OCh UPPBYGGnADen AV GRUnDeXAMen i FLYGLeDninG 71.1 Målen för grundexamen i flygledning 7
1.2 Uppbyggnaden av grundexamen i flygledning 8
1.3 nyckelkompetenser för livslångt lärande 10
1.4 Behörighet för fortsatta studier 13
2
VeRKSTÄLLAnDe AV eXAMenSGRUnDeRnA inOM Den GRUnDLÄGGAnDe YRKeSUTBiLDninGen 142.1 Uppgörandet av läroplan och dess innehåll 14
2.1.1 Den gemensamma delen av läroplanen 15
2.1.2 Den examensspecifika delen av läroplanen 15
2.1.3 Personlig studieplan 16
3
YRKeSinRiKTADe eXAMenSDeLAR, KRAV På YRKeSSKiCKLiGheT OCh BeDÖMninG FÖRGRUnDeXAMen i FLYGLeDninG 17
3.1 examensdelar som är obligatoriska för alla 17
3.1.1 Flygtrafiktjänst (45 sv) 17
3.1.2 Flygtrafikledningstjänst (45 sv) 23
3.2 examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen
(examensdelar som breddar grundexamen) 28
3.2.1 Områdeskontrolltjänst (30 sv) 28
3.2.2 Examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen som
individuellt fördjupar yrkeskompetensen och som erbjuds lokalt 32 3.3 Lärdomsprov i den grundläggande yrkesutbildningen 33
4
eXAMenSDeLAR SOM KOMPLeTTeRAR YRKeSKOMPeTenSen, 20 SV (GeMenSAMMA STUDieR),MåL OCh BeDÖMninG i Den GRUnDLÄGGAnDe YRKeSUTBiLDninGen 34
4.1 Obligatoriska examensdelar 34
4.1.1 Modersmålet 34
4.1.1.1 Modersmålet, svenska 34
4.1.1.2 Modersmålet, finska 37
4.1.1.3 Modersmålet, samiska 37
4.1.1.4 Modersmålet, teckenspråket 39
4.1.1.5 Modersmålet, det egna modersmålet för studeranden med
ett främmande språk som modersmål 41
4.1.1.6 Modersmålet, svenska som andraspråk 43
4.1.1.7 Modersmålet, finska som andraspråk 46
4.1.1.8 Modersmålet, svenska för teckenspråkiga 46
48
4.1.2 Det andra inhemska språket 50
4.1.2.1 Det andra inhemska språket, finska 50
4.1.2.2 Det andra inhemska språket, svenska 52
4.1.3 Främmande språk 53
4.1.3.1 Främmande språk, A-språk 53
4.1.3.2 Främmande språk, B-språk 55
4.1.4 Matematik 57
4.1.5 Fysik och kemi 59
4.1.6 Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap 61
4.1.7 Gymnastik 63
4.1.8 Hälsokunskap 64
4.1.9 Konst och kultur 66
4.2 Valfria examensdelar 67
4.2.1 Valfria tilläggsdelar till obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen 68
4.2.2 Miljökunskap 68
4.2.3 Informations- och kommunikationsteknik 70
4.2.4 Etik 72
4.2.5 Kulturkännedom 74
4.2.6 Psykologi 76
4.2.7 Företagsverksamhet 78
5
FRiTT VALBARA eXAMenSDeLAR i Den GRUnDLÄGGAnDe YRKeSUTBiLDninGen, 10 SV 816
BeDÖMninG AV De STUDeRAnDe i Den GRUnDLÄGGAnDe YRKeSUTBiLDninGen 826.1 Syfte och mål för bedömningen 82
6.2 information om bedömningen 82
6.3 identifiering och erkännande av den studerandes kunnande 82
6.4 Bedömning av inlärning och kunnande 85
6.5 Beslut om vitsord 87
6.6 Förvaring av bedömningsmaterialet 88
6.7 ny bedömning och höjning av vitsord 88
6.8 Rättelse av bedömning 88
6.9 Betyg 88
6.10 Bedömningen av invandrarstuderande och studerande från olika språk- och kulturgrupper 92
7
ÖVRiGA BeSTÄMMeLSeR i Den GRUnDLÄGGAnDe YRKeSUTBiLDninGen 937.1 Studiehandledning och personlig studieplan 93
7.2 inlärning i arbetet och arbetarskydd 95
7.3 Undervisning för invandrare och studerande från olika språk- och kulturgrupper 97
7.4 Läroavtalsutbildning 100
7.5 Studerandevård 100
8
BiLAGeDeL 1028.1 Beskrivning av flygledningsbranchen och dess värdegrund 102 8.2 examensspecifika krav på hälsotillståndet i den grundläggande yrkesutbildningen 104 8.3 Krav på yrkesskickligheten, föremål för bedömning och allmänna bedömningskriterier 108
Grundexamen i flygledning avläggs som grundläggande yrkesutbildning. Examens- grunderna är en föreskrift som styr anordnarna av utbildning.
Begreppet examensdel motsvarar det tidigare begreppet studiehelhet i den lä- roplansbaserade utbildningen. Examen byggs upp av yrkesinriktade examensdelar och i den grundläggande yrkesutbildningen även av examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) och fritt valbara examensdelar. I examen ska man dessutom individuellt kunna ta in fler examensdelar när det är nödvändigt med tanke på behov i arbetslivet, som fördjupning av examinandens yrkeskompe- tens eller som det behövs för att svara mot lokala krav på yrkesskicklighet.
I examensgrunderna har målen för examen och utbildningsprogrammen eller kompetensområdena fastställts, liksom även uppbyggnaden av examen, kraven på yrkesskicklighet eller målen i examensdelarna, föremålen för bedömning och be- dömningskriterierna för de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen och för de yrkesinriktade examensdelarnas del även olika sätt att påvisa yrkesskicklighet.
Därtill innehåller grunderna övriga bestämmelser om den grundläggande yrkesut- bildningen.
Kraven på yrkesskicklighet i de yrkesinriktade examensdelarna och målen för de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) har fastställts som inlärningsresultat (kunskaper, färdigheter, kompetens/behörighet).
Utgående från detta har föremålen för bedömning beskrivits som behärskandet av arbetsprocessen, behärskandet av arbetsmetoder, -redskap och material samt behärs- kandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet och behärskandet av nyck- elkompetenser för livslångt lärande.
Utgående från examensgrunderna godkänner utbildningsanordnaren en läro- plan för den grundläggande yrkesutbildningen.
1.1 MåLen FÖR GRUnDeXAMen i FLYGLeDninG
De som avlagt grundexamen i flygledning är experter som tryggt kan leda den trafik som de har på sitt ansvar. De kan samtidigt leda flera luftfartyg samt landtrafiken utan att förorsaka onödigt dröjsmål i flygtrafiken. De kan agera snabbt i föränderliga trafiksituationer och kan i varje situation tillämpa de trafiklösningar och lednings- metoder som bäst lämpar sig. I arbetet är de tjänstvilliga och kostnadsmedvetna samt kan samarbeta och lösa problem. De kan bedöma hur de trafiklösningar de valt inverkar på kommande trafiksituationer.
De som avlagt examen är medvetna om sina uppgifter och om sin roll i luft- fartsgemenskapen. De känner till de tekniska systemen i sin yrkesmiljö samt den betydelse som luftfartens informations- och kommunikationstjänst har för flyg- ledningsservicen. De känner till och kan i sitt arbete beakta hur vädret och olika luftfartygens egenskaper inverkar på hur de ska ge flygledningsservice. De har de språkkunskaper som krävs i flygledarens arbete.
Grundexamen ger de kunskaper och färdigheter som behövs i arbetet som torn- och inflygningsflygledare samt beredskap för fortsatt utbildning för andra uppgifter inom branschen. Under den sista perioden för inlärning i arbetet deltar examinanden i den ifrågavarande flygledningsenhetens utbildningsprogram och av- lägger efter praktiken och i slutet av examen en nivåkontroll. Vid nivåkontrollen bedömer en av luftfartsförvaltningen befullmäktigad nivåkontrollör examinandens yrkesmässiga kompetens genom att granska examinandens kunskaper och färdighe- ter med hjälp av prov och praktiska arbetsprov. Efter en godkänd nivåkontroll kan examinanden ansöka om ett flygledarcertifikat hos luftfartsförvaltningen. Anteck- ningarna från den enheten där perioden av inlärning i arbetet har utförts skrivs in i certifikatet. Det beviljade certifikatet ger innehavaren av certifikatet behörighet att ge flygledningsservice i enlighet med behörighetsvillkoren och anteckningarna. Den som avlagt examen har grundförutsättningar för internationella flygledningsuppgif- ter. Luftfartsmyndigheten kan ställa noggrannare nationella krav på beviljande av certifikatet.
MåLen FÖR OCh UPPBYGGnADen AV GRUnDeXAMen i FLYGLeDninG
1
De yrkesinriktade examensdelarna i grundexamen bygger på ICAO:s (Interna- tional Civil Aviation Organization) och Eurocontrol:s (European Organisation for Safety of Air Navigation) bestämmelser om utbildning samt på Europaparlamentets och rådets direktiv om ett gemenskapscertifikat för flygledare. Luftfartsförvaltningen övervakar utbildningen och dess innehåll utgående från de dokument som för tillfäl- let är i kraft. Studierna består av teori samt av simulator- och arbetsplatsutbildning.
Dessutom bör den grundläggande yrkesutbildningen stöda studerandes ut- veckling till goda och harmoniska människor och samhällsmedlemmar, ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för fortsatta studier, fritidsin- tressen och för en mångsidig personlighetsutveckling samt stöda livslångt lärande (§ 5 L 630/98).
1.2 UPPBYGGnADen AV GRUnDeXAMen i FLYGLeDninG
GRUnDeXAMen i FLYGLeDninG i GRUnDLÄGGAnDe YRKeSUTBiLDninG 3. Yrkesinriktade examensdelar, 90 sv
I examensdelarna ingår inlärning i arbetet minst 20 sv och ett lärdomsprov om minst 2 sv.
3.1 Examensdelar som är obligatoriska för alla 3.1.1 Flygtrafiktjänst, 45 sv 3.1.2 Flygtrafikledningstjänst, 45 sv
3.2 Examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen (examensdelar som breddar grundexamen) 3.2.1 Områdeskontrolltjänst, 30 sv
3.2.2 Examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen som individuellt fördjupar yrkeskompetensen och som erbjuds lokalt
4. examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier), 20 sv
4.1 Obligatoriska examensdelar Obligatoriska Valfria
4.1.1 Modersmål
4.1.2 Det andra inhemska språket
4.1.2.1 Det andra inhemska språket, finska 4.1.2.2 Det andra inhemska språket, svenska 4.1.3 Främmande språk
4.1.4 Matematik 4.1.5 Fysik och kemi
4.1.6 Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap 4.1.7 Gymnastik
4.1.8 Hälsokunskap 4.1.9 Konst och kultur
4 sv 2 sv 1 sv 2 sv 3 sv 2 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv
0–3 0–3
0–3 0–3 0–3 0–3 0–3 0–3 0–3
4.2 Valfria examensdelar
4.2.1 Valfria tilläggsstudier i obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen.
Se ovan punkterna 4.1.1–4.1.9 4.2.2 Miljökunskap
4.2.3 Informations- och kommunikationsteknik 4.2.4 Etik
4.2.5 Kulturkännedom 4.2.6 Psykologi 4.2.7 Företagsverksamhet
0–3 0–3 0–3 0–3 0–3 0–3
17 sv 3 sv
I utbildning där undervisningsspråket är finska är omfattningen av det andra inhemska språket 1 sv, varvid omfattningen av de obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen är 16 sv och omfattningen av de valfria är 4 sv.
Omfattningen på de obligatoriska studierna i gymnastik och hälsokunskap är 1 sv vardera.
Utbildningsanordnaren kan dock besluta om en annan fördelning mellan gymnastik och hälsokunskap, men den sammantagna omfattningen bör vara två studieveckor.
5. Fritt valbara examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen, 10 sv I examensdelarna ingår minst 1,5 sv studiehandledning
principerna för uppbyggnaden av en yrkesinriktad grundexamen
De yrkesinriktade grundexamina består av yrkesinriktade examensdelar, som kan vara antingen obligatoriska eller valbara. I examina som avläggs som grundläggande utbildning ingår dessutom obligatoriska och valfria examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) samt fritt valbara examensdelar. I examen ska man dessutom individuellt kunna ta in fler examensdelar som breddar den av- lagda examen, om det är nödvändigt med tanke på behov i arbetslivet, som fördjup- ning av examinandens yrkeskompetens eller det behövs för att svara mot lokala krav på yrkesskicklighet. De examensspecifika bestämmelserna om valfrihet har angetts ovan i schemat över uppbyggnaden av grundexamen i flygledning.
Den studerande kan i den yrkesinriktade grundexamen även välja examensde- lar från andra yrkesinriktade examina.
Den studerande kan för att stärka sin behörighet för fortsatta studier välja att avlägga gymnasiestudier och avlägga studentexamen. Dessa studier kan ersätta examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier), andra valbara examensdelar och fritt valbara examensdelar.
För att underlätta valen och erkännande av kunnande har motsvarigheten för studier som avlagts eller ska avläggas i gymnasiet fastställts i kapitel 4, Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier). Fastställandet av mot- svarigheten främjar också samarbetet mellan utbildningsanordnare och tillgodogö-
I utbildning som leder till examen och som anordnas i enlighet med lagen om yrkesutbildning är det primära målet att hela examen avläggs. Dessutom kan den studerande avlägga en grundexamen genom att i sänder avlägga en eller flera examensdelar för en mera inriktad yrkeskompetens, om det är ändamålsenligt med tanke på den studerandes studiefärdigheter eller livs- eller arbetssituation. De stude- rande bör då ges flexibla möjligheter att avlägga hela examen senare. I sådana fall gör utbildningsanordnarna, i mån av möjlighet i samarbete med arbetsplatsen, upp en plan för den studerande eller examinanden över hur hela examen kan avläggas.
1.3 nYCKeLKOMPeTenSeR FÖR LiVSLånGT LÄRAnDe
Med nyckelkompetenser för livslångt lärande avses kompetens som behövs vid fort- gående inlärning, för att kunna möta framtiden och nya situationer samt för att klara sig i arbetslivets föränderliga förhållanden. De utgör en viktig del av yrkes- kompetensen och beskriver individens intellektuella spänst och förmåga att klara sig i olika situationer. Nyckelkompetenserna ger ökad allmänbildning och medborgar- färdigheter som behövs inom alla branscher. Med hjälp av dem kan de studerande eller examinanderna följa med förändringarna i samhället och arbetslivet och fung- era under föränderliga förhållanden. De har också en stor betydelse för individens livskvalitet och personlighetsutveckling.
I nyckelkompetenserna för livslångt lärande ingår, förutom de gemensamma betoningarna och den för alla branscher gemensamma baskompetensen i de före- gående läroplansgrunder, temaområden från den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Dessutom innefattar de Europaparlamentets och rådets rekommenda- tioner 2005/0221 (COD) om nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Nyckelkompetenserna för livslångt lärande innefattas i målen för examensde- larna som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) och kraven på yrkeskunnande i de yrkesinriktade examensdelarna samt i bedömningskriterierna för dem. Föremål för bedömning när det gäller de nyckelkompetenser för livslångt lärande som bedöms särskilt är följande: lärande och problemlösning, interaktion och samarbete, yrkesetik samt hälsa, säkerhet och funktionsförmåga.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande är 1. Lärande och problemlösning
2. Interaktion och samarbete 3. Yrkesetik
4. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga
6. Hållbar utveckling 7. Estetik
8. Kommunikation och mediekunskap 9. Matematik och naturvetenskaper 10. Teknologi och informationsteknik 11. Aktivt medborgarskap och olika kulturer.
beskrivning av nyckelkompetenserna för livslångt lärande
Lärande och problemlösning
De studerande eller examinanderna planerar sin verksamhet och utvecklar sig själv och sitt arbete. De utvärderar sitt eget kunnande. De löser problemsituationer i sitt arbete samt gör val och fattar beslut. De fungerar smidigt, innovativt och på ett ny- skapande sätt i sitt arbete. De skaffar information samt strukturerar, bedömer och tillämpar informationen.
interaktion och samarbete
De studerande eller examinanderna fungerar på ett ändamålsenligt sätt i olika in- teraktionssituationer och framför sina synpunkter tydligt, konstruktivt och förtro- endeingivande. De fungerar samarbetsinriktat med olika slags människor och som medlemmar i arbetsgrupper samt bemöter människor jämlikt. De följer allmänt omfattade etikettregler och förfaringssätt. De utnyttjar den respons de får i sitt ar- bete.
Yrkesetik
De studerande eller examinanderna fungerar i enlighet med yrkets värdegrund i sitt arbete. De engagerar sig i sitt arbete och fungerar ansvarsfullt genom att iaktta ingångna avtal och etiken inom det egna yrket.
hälsa, säkerhet och funktionsförmåga
De studerande eller examinanderna fungerar tryggt och ansvarsfullt under arbetsti- den och fritiden samt i trafiken och upprätthåller sunda levnadsvanor och sin funk- tions- och arbetsförmåga. De arbetar ergonomiskt riktigt och tillgodogör sig av den hälsomotion som behövs inom den egna branschen samt förebygger faror och häl- sorisker som anknyter till arbetet och arbetsmiljön.
initiativförmåga och företagsamhet
De studerande eller examinanderna bidrar med sin verksamhet till att målen upp- nås. De fungerar initiativrikt och kundkoncentrerat som arbetstagare och/eller fö- retagare. De planerar sin verksamhet och arbetar för att uppnå målsättningarna. De fungerar ekonomiskt och resultatrikt och är självstyrda. De dimensionerar sitt eget arbete utgående från målsättningarna.
hållbar utveckling
De studerande eller examinanderna verkar i sitt yrke enligt den hållbara utveck- lingens ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella principer. De iakttar centrala författningar, bestämmelser och avtal som gäller hållbar utveckling i arbetsuppgifter inom branschen.
estetik
De studerande eller examinanderna beaktar i sin verksamhet de estetiska faktorerna inom sin egen bransch. De främjar eller upprätthåller trivseln och annan estetik i sin arbetsmiljö.
Kommunikation och mediekunskap
De studerande eller examinanderna kommunicerar mångsidigt och interaktivt på ett sätt som lämpar sig för situationen och utnyttjar sina språkkunskaper. De stu- derande eller examinanderna identifierar, tolkar och bedömer kritiskt olika medie- produkter. De kan använda media och kommunikationsteknologi samt producera mediematerial.
Matematik och naturvetenskaper
De studerande eller examinanderna använder elementära räkneoperationer för att lösa räkneuppgifter som behövs i arbetslivet och vardagen. De använder t.ex. form- ler, grafer, figurer och statistik för att lösa yrkesuppgifter och -problem. De stude- rande eller examinanderna tillämpar i sitt arbete metoder och arbetssätt som bygger på lagbundenheter i fysik och kemi.
Teknologi och informationsteknik
De studerande eller examinanderna drar mångsidigt nytta av teknologier som an- vänds i yrket. De beaktar teknikens fördelar, begränsningar och risker i sitt arbete.
De använder datateknik mångsidigt i sitt yrke och som medborgare.
Aktivt medborgarskap och olika kulturer
De studerande eller examinanderna deltar på ett konstruktivt sätt i organisationens verksamhet och beslutsfattning. De handlar i enlighet med sina rättigheter och skyl- digheter både i arbetet och i vardagslivet. De iakttar lagarna om jämställdhet och li- kabehandling. De agerar sakligt och enligt arbetslivets krav när de möter människor med annan kulturbakgrund i hemlandet och i internationella funktioner.
1.4 BehÖRiGheT FÖR FORTSATTA STUDieR
Enligt 4 § i lagen om yrkesutbildning ger yrkesinriktade grundexamina behörighet för fortsatta studier vid universitet och yrkeshögskolor.
VeRKSTÄLLAnDe AV eXAMenSGRUnDeRnA inOM Den GRUnDLÄGGAnDe YRKeSUTBiLDninGen
2.1 UPPGÖRAnDeT AV LÄROPLAn OCh DeSS innehåLL
Enligt lagen om yrkesutbildning (L630/1998, 14 §) ska utbildningsanordnaren för utbildningen godkänna en läroplan, som bör basera sig på dessa examensgrunder.
Läroplanen ska beskriva de åtgärder som vidtas för att de mål som ställs upp för ut- bildningen (L 630/1998, 5 §) uppnås. Läroplanen ska godkännas särskilt för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning och vid behov för undervisning på något annat språk. Utbildningsanordnarens läroplan är ett offentligt dokument. Läropla- nen reglerar och styr den utbildning som utbildningsanordnaren ordnar och även annan verksamhet som anknyter till undervisningen. För att garantera den stude- randes rättsskydd ska läroplanen ge tillräcklig information om de examensdelar och de studier som ingår i examen samt om bedömningen och studiearrangemangen.
Läroplanen ska göras upp så att den ger de studerande möjligheter att individuellt välja yrkesinriktade studier samt möjligheter att genomföra gymnasiestudier och avlägga studentexamen. Läroplanen utgör också grunden för intern och extern ut- värdering och ger möjlighet att bedöma effekterna av den utbildning som utbild- ningsanordnaren genomför.
Utbildningsanordnaren anvisar i sin läroplan de resurser som behövs för ut- bildningen. I läroplanen säkerställer utbildningsanordnaren att de studerande kan uppnå de mål som uppställts för utbildningen och får, oberoende av hur utbildning- en arrangeras, tillräckligt med undervisning och handledning, under läroanstaltens alla arbetsdagar och även under tiden för inlärning i arbetet och yrkesprov.
Läroplanen innehåller en del som är gemensam för alla utbildningsanordna- rens utbildningsområden och examina och delar som differentieras enligt examen.
2
2.1.1 Den gemensamma delen av läroplanen
I den gemensamma delen av läroplanen anges principer och förfaringssätt som är gemensamma för alla grundexamina samt utbildningsanordnarens centrala värde- ringar.
Den gemensamma delen av läroplanen ska åtminstone innehålla
ordnande av utbildningen som grundläggande yrkesutbildning, som utbild-
ning på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter eller som läro- avtalsutbildning (L 630/1998, 3 §, 15 §, 17 §)
undervisningsformerna såsom när-, distans-, flerforms- (L 630/1998, 15 §)
och nätstudier
tillvägagångssätt vid avläggande av en eller flera examensdelar samt de stude-
randes möjligheter att komplettera sina studier och avlägga en hel examen utbud av studier i samarbete med andra utbildningsanordnare och arbetslivet
(L 630/1998, 14 §, 10 §)
verksamhet i anslutning till undervisningen som stärker förmågan till samver-
kan och erbjuder en möjlighet att dryfta värderingar och lära känna kulturar- vet (F 811/1998, 9 §)
gemensamma förfaringssätt vid bedömningen av de studerande (L 601/2005,
25 a §) i enlighet med kapitel 6
genomförande av övriga bestämmelser i enlighet med kapitel 7
en personalutvecklingsplan.
I utbildningsanordnarens läroplan ska ingå en åtgärdsplan som främjar jämlikhet, likabehandling och hållbar utveckling i utbildningen. Utbildningsanordnaren ska vid ordnandet av utbildningen även beakta vad andra författningar ställer för krav på utbildning.
2.1.2 Den examensspecifika delen av läroplanen
I den examensspecifika delen av läroplanen bestäms om ordnande av yrkesinriktade examensdelar och examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensam- ma studier) i samarbete med andra utbildningsanordnare och arbetslivet. Dessutom beskrivs utbildningens uppläggning och de lärmiljöer och undervisningsmetoder med vars hjälp de studerande ska uppnå kraven på yrkesskicklighet och målen för examen.
I den examensspecifika delen bestäms också vilka studier som utbildningsan- ordnaren erbjuder från andra examina samt den studerandes möjligheter att avlägga fler än en examen. I denna del fastställs också en plan för bedömningen av de yr- kesinriktade examensdelarna och de examensdelar som kompletterar yrkeskompe- tensen (gemensamma studier), vilken innefattar yrkesprov och annan bedömning av kunnandet.
Läroplanens examensspecifika del ska åtminstone innehålla
uppbyggnaden av examen av obligatoriska och valfria yrkesinriktade examens-
delar och av examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen.
studiernas framskridande, tidsplanering och studiearrangemang
utbudet av fritt valbara examensdelar
en plan för hur examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen
(examensdelar som breddar grundexamen) ordnas
en plan för bedömning av examensdelar och metoder att bedöma kunnandet
en plan för bedömning av de yrkesinriktade examensdelarna, i vilken en av
yrkesprovsorganet godkänd plan för genomförandet och bedömningen av yr- kesprov ingår
examensdelar som erbjuds lokalt, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för
bedömning och bedömningskriterier samt målen, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna för de valfria tilläggsstudierna i obligatoriska exa- mensdelar som kompletterar yrkeskompetensen.
2.1.3 Personlig studieplan
I lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 14 §) bestäms om de studerandes möjlig- heter till individuella studieval och i förordningen om yrkesutbildning (F 811/1998, 3 §, 4 §, 12 a §) föreskrivs om informationen om studierna, studiehandledningen och erkännande av kunnande. För att den studerandes individuella valfrihet ska förverkligas, ska utbildningsanordnaren utgående från den studerandes individuella utgångspunkter göra upp en personlig studieplan (PSP), som kontinuerligt uppda- teras under utbildningens gång.
3.1 eXAMenSDeLAR SOM ÄR OBLiGATORiSKA FÖR ALLA 3.1.1 Flygtrafiktjänst (45 sv)
Krav på yrkesskicklighet
Den studerande
kan grunderna i informationstjänst för luftfarten
kan hantera färdplaner och övriga meddelanden inom kommunikationstjänst
för luftfarten
känner grunderna i luftfartens regelverk
känner grunderna för flygledningstjänst (Air Traffic Management, ATM)
kan sköta radio- och telefontrafiken inom luftfarten
kan utforma och informera om flygväderobservationer
kan grunderna i flygnavigering
identifierar luftfartyg och känner deras egenskaper ur flygtrafikledningstjäns-
tens synvinkel
vet hur mänskliga faktorer påverkar flygledningsarbetet
känner de centrala apparaterna och systemen som används inom flyg-
ledningen
känner sin professionella verksamhetsmiljö
uppfyller de krav på språkkunskaper som ställs på en flygledare
förstår flygverksamheten ur pilotens synvinkel
bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier kumulativt för tre olika kunskapsnivåer sammanställts. Föremålen för bedömning utgör samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
YRKeSinRiKTADe eXAMenSDeLAR, KRAV På YRKeSSKiCKLiGheT OCh BeDÖMninG FÖR GRUnDeXAMen i FLYGLeDninG
3
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 1. Behärskande av
arbetsprocessen nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande Kommunikations-
tjänst för luftfarten sänder meddelanden i rätta former till rätta adresser med handledning
sänder meddelanden själv- ständigt
sänder och hanterar med- delanden smidigt Radio- och telefon-
trafik kan de metoder som an- vänds inom radio- och telefontrafiken
kan de metoder som an- vänds inom radio- och telefontrafiken och kan använda dem i sitt arbete
behärskar de metoder som används inom radio- och telefontrafiken och kan mångsidigt använda dem i sitt arbete
Flygvädertjänst kan ta reda på de väderleks- uppgifter han/hon behöver.
förstår vädrets inverkan på flygledningstjänsten.
kan utnyttja befintlig väderleksinformation för flygledningstjänsten.
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 2. Behärskande
av arbetsmetoder, -redskap och ma- terial
nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Kommunikations-
tjänst för luftfarten känner till formerna för kommunikationstjänst för luftfarten
känner till kommunika- tionsnätets uppbyggnad och verksamhet
behärskar formerna för kommunikationstjänst för luftfarten samt kommuni- kationsnätets uppbyggnad och verksamhet
känner till färdplanernas uppbyggnad
kan färdplanernas uppbygg- nad och behärskar de upp- gifter som ingår i dem
kan smidigt hantera färd- planer
kan sända iväg ett med- delande med kommunika- tionsutrustning
kan utnyttja de apparater som används och behärskar de vanligaste funktionerna i kommunikationsutrust- ningen
kan använda kommunika- tionsutrustningen mång- sidigt
har klart för sig vilken be- tydelse prioriteringen och tidsanpassningen av med- delandena har
kan för det mesta prioritera och tidsanpassa sina med- delanden korrekt
kan prioritera och tidsan- passa sina meddelanden korrekt
Flygvädertjänst kan tekniken för väderleks- observation.
kan förmedla information om sina observationer.
behärskar tekniken för väderleksobservation och för förmedling av väder- leksuppgifter.
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 3. Behärskande av
den kunskap som ligger till grund för arbetet
nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Luftfartsbestäm-
melser känner till luftfartsbestäm- melserna och luftrums- strukturen
är på det klara med luft- fartsbestämmelserna och luftrumsstrukturens bety- delse för det egna arbetet
behärskar luftfartsbestäm- melserna och luftrums- strukturen och förstår deras betydelse med tanke på det egna arbetet
känner till bestämmelserna för färdplaner
kan bestämmelserna för färdplaner och de uppgifter som ingår i dem
behärskar bestämmelserna för färdplaner och de upp- gifter som ingår i dem känner till de bestämmelser
gällande certifikat som gäl- ler honom/henne
känner till den nivåkontroll som är en förutsättning för att certifikatet ska beviljas
känner till förfarandet för att upprätthålla en fortsatt behörighet av certifikatet.
känner till bestämmelserna för rapportering och kan avge rapport
förstår ändamålet med rap- portering
kan bestämmelserna för rapportering och förstår rapporteringens betydelse för utvecklande av flygtra- fikledningstjänsten Informationstjänst för
luftfarten känner till informations- tjänst för luftfarten som organisation och dess pro- dukter
känner till informations- tjänst för luftfarten som organisation och kan han- tera dess produkter
förstår informationstjänst för luftfarten som organi- sation och hanterar dess produkter smidigt känner igen de uppgifter
som är underställda pu- bliceringskrav och känner till publikationsmetoderna inom informationstjänst för luftfarten
känner till de uppgifter som är underställda pu- bliceringskrav, känner till publikationsmetoderna inom informationstjänst för luftfarten och förstår deras betydelse för dem som använder luftrummet och flygplatsen
är på det klara med vilken publikationsmetod infor- mationstjänst för luftfarten kräver vid olika tillfällen och förstår deras betydelse för dem som använder luft- rummet och flygplatsen
Kommunikations-
tjänst för luftfarten kan ange flygkommunika- tionstrafikens uppgifter
känner till flygkommuni- kationstrafikens uppgifter och betydelse för flygtrafik- tjänsten
förstår flygkommunika- tionstrafikens uppgifter och betydelse för flygtrafik- tjänsten
identifierar de vanligaste meddelandetyperna och deras struktur
känner till meddelande- typerna, deras struktur, kommunikationsformer och kommunikationsnätets uppbyggnad
behärskar funktionerna inom kommunikations- tjänst för luftfarten
Flygledningstjänst känner till de olika for- merna av flygtrafiklednings- tjänster
känner till flygtrafikled- ningstjänsters inverkan på det egna arbetet
förstår flygtrafiklednings- tjänstens betydelse känner till grundbegreppen
och arbetsmetoderna inom flygledningstjänsten
känner till grundbegreppen och arbetsmetoderna inom flygledningstjänsten och vet hur de inverkar på flygleda- rens arbete
behärskar grundbegreppen och arbetsmetoderna inom flygledningstjänsten och förstår deras betydelse Flygvädertjänst känner till atmosfärens
grundläggande uppbyggnad
känner till atmosfärens grundläggande uppbyggnad och viktiga meteorologiska fenomen
känner till atmosfärens grundläggande uppbygg- nad, väsentliga meteoro- logiska fenomen och deras betydelse för flygverksam- heten och flygledningsar- betet
känner till flygvädertjäns- tens olika former
känner till flygvädertjäns- tens olika former och kan tolka meddelanden om vädret
behärskar flygvädertjäns- tens olika former och kan utforma meddelanden om vädret
Flygnavigering känner till huvudprinci- perna för flygnavigering samt grundbegrepp och definitioner
känner till huvudprinci- perna för flygnavigering samt grundbegrepp och definitioner och kan an- vända dessa uppgifter för funktioner inom flygtrafik- ledningen
kan smidigt använda flyg- navigeringsuppgifter för funktioner i anslutning till flygtrafikledning
känner till navigeringsin- strument och flygnavige- ringsmetoder
kan använda navigerings- instrument och flygnavige- ringsmetoder
behärskar navigeringsin- strument och flygnavige- ringsmetoder och förstår deras inverkan på flygtrafik- ledningen
Luftfartyg identifierar luftfartyg och känner till deras egenskaper
identifierar de luftfartyg som allmänt används och känner till hur deras egen- skaper inverkar på flygtra- fikledningen
identifierar grundligt olika luftfartyg och förstår hur deras egenskaper inverkar på flygtrafikledningen Mänskliga faktorer vet hur mänskliga faktorer
påverkar flygledningsar- betet
förstår hur mänskliga fak- torer påverkar flyglednings- arbetet
förstår hur han/hon genom sin egen verksamhet kan påverka de mänskliga fak- torerna
System känner till de system som allmänt används inom flyg- ledning
känner till de system som allmänt används inom flyg- ledning och förstår funk- tionsprinciperna för dem
behärskar de system som allmänt används inom flyg- ledning och funktionsprin- ciperna för dem
Professionell verk-
samhetsmiljö känner till luftrummets användare och flygtrafik- tjänstens kunder
förstår behoven hos luft- rummets användare och flygtrafiktjänstens kunder
beaktar i sitt arbete beho- ven hos luftrummets an- vändare och flygtrafiktjäns- tens kunder
känner till de samarbets- partner och intressenter som hör ihop med flygtra- fiktjänsten
känner till verksamheten hos samarbetspartners och intressenter och kan beakta detta i sitt arbete
förstår betydelsen av sam- arbete med de parter som deltar i flygtrafiktjänsten känner till hur flygtrafiken
inverkar på miljön (utsläpp och buller)
tar tidvis miljöfaktorer i beaktande i sitt arbete
beaktar miljöfaktorerna i sitt arbete
Språkkunskap kan tala finska och engelska utan sådan betoning eller svårighet, som skulle störa samtalet i radio- och tele- fontrafiken
kan uttrycka sig själv på finska och engelska både i arbetsuppgifter och i övriga sociala situationer som hänför sig till hans/hennes uppgifter
kan uttrycka sig själv fly- tande på finska och engel- ska både i arbetsuppgifter och i övriga sociala situa- tioner som hänför sig till hans/hennes uppgifter Flygverksamhet känner de faktorer som in-
verkar på flygverksamheten ur pilotens synvinkel
förstår de faktorer som inverkar på flygverksamhe- ten och flygsäkerheten ur pilotens synvinkel
förstår de faktorer som inverkar på flygverksamhe- ten och flygsäkerheten ur pilotens synvinkel och kan beakta dem i sitt arbete känner till grunderna i flyg-
psykologi och flygfysiologi.
känner till grunderna i flygpsykologi och flygfysio- logi och hur de inverkar på flygverksamheten.
förstår grunderna i flyg- psykologi och flygfysiologi och kan beakta dem i sitt arbete.
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR På ALLMÄn niVå 4. nyckelkompe-
tenser för livslångt lärande
nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande Lärande och problem-
lösning planerar sitt arbete, behöver handledning i nya situatio- ner eller när arbetsmiljön förändras
planerar sitt arbete och bedömer hur arbetet lyckas under arbetets gång
planerar självständigt de uppgifter som är på hans/
hennes ansvar, bedömer hur arbetet lyckas, motiverar sin bedömning och utvecklar sitt arbete utgående från sin bedömning
tar emot respons agerar enligt den respons som han/hon fått
utvecklar sin verksamhet utgående från den respons som han/hon fått samt utgående från sin egen bedömning
klarar av bekanta situatio- ner men behöver handled- ning och stöd i föränderliga situationer och i valsitua-
klarar av föränderliga situa- tioner och valsituationer på eget initiativ
kommer på alternativa sätt att utföra sin verksamhet och väljer det sätt som bäst passar för situationen
Interaktion och
samarbete agerar på det sätt situatio- nen kräver i olika interak- tionssituationer
agerar smidigt och tydligt i olika interaktionssitua- tioner
uttrycker sig klart och tyd- ligt och framför olika syn- punkter på ett konstruktivt sätt
utför de uppgifter som är på hans/hennes ansvar, men behöver tidvis handledning
utför självständigt de upp- gifter som är på hans/hen- nes ansvar
utför självständigt, om- sorgsfullt och ansvarsfullt de uppgifter som är på hans/hennes ansvar klarar av att fungera till-
sammans med olika män- niskor i arbetsgemenskapen och i gruppen
fungerar smidigt tillsam- mans med olika människor i arbetsgemenskapen och i gruppen
stöder och hjälper andra samt begär hjälp vid behov
Yrkesetik följer givna anvisningar, avtal, bestämmelser och tidtabeller
följer ansvarsfullt givna anvisningar, avtal, bestäm- melser och tidtabeller och förstår deras betydelse i flygledarens yrke
visar att han/hon förbinder sig till flygledarens värde- grund
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga identifierar avvikande och farliga situationer vid ob- servation
rapporterar om avvikande och farliga situationer
lägger vid behov fram för- slag till förbättringar förhåller sig positivt till en
säker verksamhet och und- viker risker i sitt arbete
ansvarar för säkerheten i sin verksamhet
utvecklar sin verksamhet så att den blir säkrare beaktar upprätthållandet av
funktions- och arbetsför- mågan i sitt arbete under handledning.
är motiverad att upprätt- hålla sunda levnadsvanor samt funktions- och arbets- förmågan.
är motiverad att upprätt- hålla och främja sunda levnadsvanor samt funk- tions- och arbetsförmågan.
sätt att visa yrkesskickligheten
Den studerande visar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsuppgifter på en arbetsplats som läroanstalten anvisar. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkes- skickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
Genom yrkesprov visas
behärskande av arbetsprocesser
behärskande av arbetsmetoder, redskap och material
behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med hjälp av intervjuer, uppgifter och andra metoder.
3.1.2 Flygtrafikledningstjänst (45 sv)
Krav på yrkesskicklighet
Den studerande
kan leda luft- och marktrafiken säkert och smidigt
kan arbeta enligt de anvisningar och bestämmelser som getts för torn- och –
inflygningskontroll
kan beakta vädrets inverkan på sitt arbete –
kan beakta hur luftfartygens prestanda inverkar på det egna arbetet –
kan använda apparater och system som hör ihop med arbetet –
kan agera i sin professionella verksamhetsmiljö –
kan göra sig förstådd i radio- och telefontrafik med samarbetspartner.
–
bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier kumulativt för tre olika kunskapsnivåer sammanställts. Föremålen för bedömning utgör samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 1. Behärskande av
arbetsprocessen nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande Att leda luft- och
marktrafiken leder luft- och marktrafiken säkert
leder luft- och marktrafiken smidigt och utan dröjsmål
leder luft- och marktrafiken med framförhållning och på ett ekonomiskt och ef- fektivt sätt
kan använda start- och landningsbanorna på ett säkert sätt
kan använda start- och landningsbanorna på ett logiskt sätt
kan använda start- och landningsbanorna på ett smidigt sätt
identifierar faktorer som inverkar på trafiklösning- arna och beaktar behovet av separering
identifierar faktorer som inverkar på trafiklösning- arna i rätt tid
förutser hur trafiksituatio- nen utvecklas och väljer de mest användbara lösning- arna
kan fraseologin och termi- nologin inom radio- och telefontrafiken
behärskar fraseologin och terminologin inom radio- och telefontrafiken och kan använda dessa smidigt
behärskar fraseologin och terminologin inom radio- och telefontrafiken och kan använda dessa smidigt och i rätt tid
Luftfartyg kan i regel beakta hur luft- fartygens egenskaper inver- kar på flygledningsarbetet
beaktar hur luftfartygens egenskaper inverkar på flygledningsarbetet
har framförhållning när han/hon beaktar hur luft- fartygens egenskaper inver- kar på flygledningsarbetet Professionell verk-
samhetsmiljö kan fungera i sin professio- nella verksamhetsmiljö och känner samarbetspartner och intressenter som hör ihop med arbetet
kan fungera smidigt till- sammans med samarbets- partner och intressenter
kan agera konstruktivt som en del av luftfartsgemen- skapen
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 2. Behärskande
av arbetsmetoder, -redskap och ma- terial
nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Att leda luft- och
marktrafiken kan använda flygtrafikled- ningens arbetsmetoder
behärskar flygtrafikledning- ens arbetsmetoder
använder flygledningstjäns- tens arbetsmetoder smidigt och flexibelt i sitt arbete kan grunderna i flygnavi-
gering med tanke på sitt arbete
utnyttjar grunderna i flyg- navigering i sitt arbete
utnyttjar smidigt grunderna i flygnavigering i sitt arbete Användning av ap-
parater och system kan uppdatera uppgifter om trafiksituationen i det system som används
kan uppdatera uppgifter om trafiksituationen i det system som används i rätt ögonblick
behärskar uppdateringen av uppgifter om trafiksi- tuationen i det system som används och gör det på ett korrekt sätt och i rätt ögonblick
kontrollerar apparaternas inställningar, lägger märke till felsituationer och förstår vilken inverkan de har
kontrollerar apparaternas inställningar innan han/
hon tar emot arbetspunk- ten, lägger märke till fel- situationer, förstår vilken inverkan de har och vidtar åtgärder
kontrollerar apparaternas skick, lägger märke till felsituationer, förstår vilken inverkan de har och vidtar de åtgärder som krävs
kan använda apparaterna och systemen för de grund- funktioner som krävs
använder apparaterna och systemen smidigt
utnyttjar apparaterna och systemen på ett mångsidigt sätt
Radio- och telefon-
trafik kan använda radiofrekven- ser som är nödvändiga med tanke på sitt arbete och kan använda telefonen
kan använda flera radio- frekvenser och telefonen samtidigt
behärskar samtidig använd- ning av telefonen och av alla de radiofrekvenser som han/hon behöver
behärskar delvis tekniken att sända muntliga med- delanden inom flygradio- trafiken
behärskar i regel tekniken att sända muntliga med- delanden inom flygradio- trafiken
behärskar tekniken att sän- da muntliga meddelanden inom flygradiotrafiken pratar förståeligt, men tids-
anpassningen av radiosänd- ningarna eller telefonsamta- len är endast tidvis logisk
pratar i regel tydligt och flytande och tidsanpass- ningen och prioriteringen av radiosändningarna eller telefonsamtalen är i regel logisk
pratar tydligt och flytande och tidsanpassningen och prioriteringen av radiosänd- ningarna eller telefonsamta- len är logisk
lyssnar på motläsningen och utför nödvändiga kor- rigeringar.
utför nödvändiga korrige- ringar snabbt och noggrant.
kan förutse eventuella pro- blemsituationer.
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 3. Behärskande av
den kunskap som ligger till grund för arbetet
nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Att leda luft- och
marktrafiken lägger märke till informa- tion som förändrats under arbetets gång och förstår förändringen
förstår att information som förändrats under arbetets gång inverkar på arbetsme- toderna
förstår hur information som förändrats under arbe- tets gång inverkar på ar- betsmetoderna och handlar därefter
Behärskande av anvisningar och bestämmelser
känner till anvisningarna och bestämmelserna för flygledningsarbete
känner till anvisningarna och bestämmelserna för flygledningsarbete och age- rar enligt dem
behärskar anvisningarna och bestämmelserna för flygledningsarbete och agerar på det sätt som bäst lämpar sig för situationen känner till specialbestäm-
melserna för flygplatsen och flygledningsenheten
känner till specialbestäm- melserna för flygplatsen och flygledningsenheten och agerar enligt dem
behärskar specialbestäm- melserna för flygplatsen och flygledningsenheten och agerar enligt dem på det sätt som bäst lämpar sig känner till grundbegrepp
och meddelandeklasser inom flygradio- och tele- fontrafiken
använder grundbegrepp och meddelandeklasser i standardsituationer
använder grundbegrepp och meddelandeklasser i föränderliga situationer förstår innehållet i färd-
planer, väderleks-, luft- rumsplanerings- och AIS- information
förstår vilka verkningar informationen har för flyg- ledningstjänsten
kan tillämpa informationen i sitt arbete
förstår grundfunktionerna i förstår apparaternas funk- förstår specialegenskaperna
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR På ALLMÄn niVå 4. nyckelkompe-
tenser för livslångt lärande
nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande Lärande och problem-
lösning klarar under handledning av att skaffa information
skaffar information enligt anvisningarna
agerar på eget initiativ vid informationssökningen planerar sitt arbete, behöver
handledning i nya situatio- ner eller om arbetsmiljön förändras
planerar sitt arbete och bedömer hur arbetet lyckas under arbetets gång
planerar självständigt de uppgifter som är på hans/
hennes ansvar, bedömer hur arbetet lyckas, motiverar sin bedömning och utvecklar sitt arbete utgående från sin bedömning
tar emot respons agerar enligt den respons som han/hon fått
utvecklar sin verksamhet utgående från den respons som han/hon fått samt utgående från sin egen utvärdering
klarar självständigt av be- kanta situationer
klarar av föränderliga situa- tioner och valsituationer självständigt
kommer på alternativa sätt att utföra sin verksamhet på och väljer det sätt som bäst passar för situationen lägger märke till och löser
ett problem, reaktionen är bristfällig
lägger märke till och löser ett problem
lägger märke till och löser ett problem ändamålsenligt agerar långsamt i en pro-
blemsituation, den til- lämpade användningen av information är långsam
kan handla i problemsitua- tioner, den tillämpade an- vändningen av information är smidig
handlar smidigt i en problemsituation, den til- lämpade användningen av information sker raskt Interaktion och
samarbete agerar på det sätt situatio- nen kräver i olika interak- tionssituationer
agerar smidigt och tydligt i olika interaktionssitua- tioner
uttrycker sig tydligt och klart och framför olika syn- punkter på ett konstruktivt sätt
utför de uppgifter som lig- ger på hans/hennes ansvar, men behöver tidvis hand- ledning
utför självständigt de upp- gifter som ligger på hans/
hennes ansvar
utför självständigt, om- sorgsfullt och ansvarsfullt de uppgifter som ligger på hans/hennes ansvar klarar av att fungera till-
sammans med olika män- niskor i arbetsgemenskapen och i gruppen
fungerar smidigt tillsam- mans med olika människor i arbetsgemenskapen och i gruppen
stöder och hjälper andra samt begär hjälp vid behov
Yrkesetik följer givna anvisningar, avtal, bestämmelser och tidtabeller
följer givna anvisningar, avtal, bestämmelser och tidtabeller och beaktar kun- ders och samarbetspartners behov
följer givna anvisningar, avtal, bestämmelser och tidtabeller och beaktar kun- ders och samarbetspartners behov i föränderliga och även i svåra situationer
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga identifierar avvikande och farliga situationer vid ob- servation
rapporterar om avvikande och farliga situationer
lägger vid behov fram för- slag till förbättringar är arbetsför när han/hon
anländer till arbetsskiftet.
upprätthåller sin arbetsför- måga under hela arbets- skiftet.
sköter om sin arbetsförmå- ga även utanför arbetstiden.
sätt att visa yrkesskickligheten
Den studerande visar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsuppgifter inom flygledning vid slutövningarna i en flygledningssimulator samt under en period för inlärning i arbete på en flygplats. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskick- ligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
Genom yrkesprov visas
behärskande av arbetsprocesser
behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med hjälp av intervjuer, uppgifter och andra metoder.
3.2 eXAMenSDeLAR SOM inDiViDUeLLT FÖRDjUPAR YRKeSKOMPeTenSen (eXAMenSDeLAR SOM BReDDAR GRUnDeXAMen)
3.2.1 Områdeskontrolltjänst (30 sv)
Krav på yrkesskicklighet
Den studerande
kan leda flygtrafiken säkert och smidigt
kan arbeta enligt de anvisningar och bestämmelser som getts för områdes- –
kontrolltjänst
kan beakta vädrets inverkan på sitt arbete –
kan beakta hur luftfartygens prestationsanda inverkar på det egna arbetet –
kan använda apparater och system som hör ihop med arbetet –
kan agera i sin professionella verksamhetsmiljö –
kan prata förståeligt i radio- och telefontrafik.
–
bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier kumulativt för tre olika kunskapsnivåer sammanställts. Föremålen för bedömning utgör samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 1. Behärskande av
arbetsprocessen nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Att leda flygtrafiken leder flygtrafiken säkert leder flygtrafiken smidigt och utan dröjsmål
leder flygtrafiken med framförhållning och på ett ekonomiskt och effektivt sätt
identifierar faktorer som inverkar på trafiklösning- arna och beaktar behovet av separation
identifierar faktorer som inverkar på trafiklösning- arna i rätt tid
förutser hur trafiksituatio- nen kommer att utvecklas och väljer de mest använd- bara lösningarna
kan fraseologin och termi- nologin inom radio- och telefontrafiken
behärskar fraseologin och terminologin inom radio- och telefontrafiken och kan använda dem smidigt
behärskar fraseologin och terminologin inom radio- och telefontrafiken och kan använda dem smidigt och i rätt tid
Luftfartyg kan i regel beakta hur luft- fartygens egenskaper inver- kar på områdeskontrollens arbete
beaktar hur luftfartygens egenskaper inverkar på om- rådeskontrollens arbete
har framförhållning när han/hon beaktar hur luft- fartygens egenskaper inver- kar på områdeskontrollens arbete
Professionell verk-
samhetsmiljö kan fungera i sin professio- nella verksamhetsmiljö och känner samarbetspartner och intressenter som hör ihop med arbetet.
kan fungera smidigt till- sammans med samarbets- partner och intressenter.
kan agera som en del av luftfartsgemenskapen på ett konstruktivt sätt.
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 2. Behärskande
av arbetsmetoder, -redskap och ma- terial
nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Att leda flygtrafiken kan använda flygtrafikled- ningens arbetsmetoder
behärskar flygtrafikledning- ens arbetsmetoder
använder flygtrafikledning- ens arbetsmetoder smidigt och flexibelt
kan grunderna i flygnavige- ring med tanke på sitt eget arbete
kan dra nytta av grunderna i flygnavigering i sitt arbete
drar smidigt nytta av grun- derna i flygnavigering i sitt arbete
Användning av ap-
parater och system kan uppdatera uppgifter om trafiksituationen i det system som används
kan uppdatera uppgifter om trafiksituationen i det system som används i rätt ögonblick
behärskar uppdateringen av uppgifter om trafiksi- tuationen i det system som används och kan göra det på ett korrekt sätt och i rätt ögonblick
kontrollerar apparaternas inställningar, lägger märke till felsituationer och förstår vilken inverkan de har
kontrollerar apparaternas inställningar innan han/
hon tar emot arbetspunk- ten, lägger märke till fel- situationer, förstår vilken inverkan de har och vidtar åtgärder
kontrollerar apparaternas skick, lägger märke till felsituationer, förstår vilken inverkan de har och vidtar de åtgärder som krävs
kan använda apparaterna och systemen för de grund- funktioner som krävs
använder apparaterna och systemen smidigt
utnyttjar apparaterna och systemen på ett mångsidigt sätt
Radio- och telefon-
trafik kan använda radiofrekven- ser som är nödvändiga med tanke på sitt arbete och kan använda telefonen
kan använda flera radio- frekvenser och telefonen samtidigt
behärskarsamtidig använd- ning av telefonen och alla de radiofrekvenser som han/hon behöver behärskar delvis tekniken
att sända muntliga med- delanden inom flygradio- trafiken
behärskar i regel tekniken att sända muntliga med- delanden inom flygradio- trafiken
behärskar tekniken att sän- da muntliga meddelanden inom flygradiotrafiken
Radio- och telefon-
trafik pratar förståeligt, men tids-
anpassningen och priorite- ringen av radiosändning- arna eller telefonsamtalen är endast tidvis logisk
pratar i regel tydligt och flytande och tidsanpass- ningen och prioriteringen av radiosändningarna eller telefonsamtalen är i regel logisk
pratar tydligt och flytande och tidsanpassningen och prioriteringen av radiosänd- ningarna eller telefonsamta- len är logisk
lyssnar på motläsningen och utför nödvändiga kor- rigeringar.
utför de nödvändiga kor- rigeringarna snabbt och noggrant.
kan förutse eventuella pro- blemsituationer.
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 3. Behärskande av
den kunskap som ligger till grund för arbetet
nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Att leda luft- och
marktrafiken lägger märke till informa- tion som förändrats under arbetets gång och förstår förändringen
förstår hur information som förändrats under arbetets gång inverkar på arbetsmetoderna
förstår hur information som förändrats under arbe- tets gång inverkar på ar- betsmetoderna och handlar därefter
Behärskande av anvisningar och bestämmelser
känner till anvisningarna och bestämmelserna för arbetet inom områdeskon- troll
känner till anvisningarna och bestämmelserna för arbetet inom områdeskon- troll och agerar enligt dem
behärskar anvisningarna och bestämmelserna för arbetet inom områdeskon- troll och agerar på det sätt som bäst lämpar sig för situationen
känner till specialbestäm- melserna för områdesflyg- ledningsenheten
känner till specialbestäm- melserna för områdesflyg- ledningsenheten och agerar enligt dem
behärskar specialbestäm- melserna för områdesflyg- ledningsenheten och agerar enligt dem på det sätt som bäst lämpar sig för situa- tionen
känner till flygradio- och telefontrafikens grundbe- grepp och meddelandeklas- ser
använder grundbegrepp och meddelandeklasser i standardsituationer
använder grundbegrepp och meddelandeklasser i föränderliga situationer förstår innehållet i färdpla-
ner, väderleks-, luftrumsö- vervaknings- och AIS- information
förstår vilka verkningar uppgifterna har för flygled- ningstjänsten
kan tillämpa uppgifterna i sitt arbete
förstår grundfunktionerna i de apparater som används.
förstår apparaternas funk- tionsprinciper.
förstår specialegenskaperna i apparaternas funktion.
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR På ALLMÄn niVå 4. nyckelkompe-
tenser för livslångt lärande
nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande Lärande och problem-
lösning klarar under handledning av att skaffa information
skaffar information enligt anvisningarna
agerar på eget initiativ vid informationssökningen planerar sitt arbete, behöver
handledning i nya situatio- ner eller om arbetsmiljön förändras
planerar sitt arbete och bedömer hur arbetet lyckas under arbetets gång
planerar självständigt de uppgifter som är på hans/
hennes ansvar, bedömer hur arbetet lyckas, motiverar sin bedömning och utvecklar sitt arbete utgående från sin bedömning
tar emot respons agerar enligt den respons som han/hon fått
utvecklar sin verksamhet utgående från den respons som han/hon fått samt ut- gående från sin bedömning klarar av bekanta situatio-
ner självständigt
klarar av föränderliga situa- tioner och valsituationer självständigt
kommer på alternativa sätt att utföra sin verksamhet och väljer det sätt som bäst passar för situationen lägger märke till och löser
ett problem, reaktionen är bristfällig
lägger märke till och löser ett problem
lägger märke till och löser ett problem ändamålsenligt agerar långsamt i en pro-
blemsituation, den til- lämpade användningen av information är långsam
kan handla i problemsitua- tioner, den tillämpade an- vändningen av information är smidig
handlar smidigt i en problemsituation, den til- lämpade användningen av information sker raskt Interaktion och
samarbete agerar på det sätt situatio- nen kräver i olika interak- tionssituationer
agerar smidigt och tydligt i olika interaktionssitua- tioner
uttrycker sig tydligt och klart och framför olika syn- punkter på ett konstruktivt sätt
utför de uppgifter som är på hans/hennes ansvar, men behöver tidvis handledning
utför självständigt de upp- gifter som är på hans/hen- nes ansvar
utför självständigt, om- sorgsfullt och ansvarsfullt de uppgifter som är på hans/hennes ansvar klarar av att fungera till-
sammans med olika män- niskor i arbetsgemenskapen och i gruppen
fungerar smidigt tillsam- mans med olika människor i arbetsgemenskapen och i gruppen
stöder och hjälper andra samt begär hjälp vid behov
Yrkesetik följer givna anvisningar, avtal, bestämmelser och tidtabeller
följer givna anvisningar, avtal, bestämmelser och tidtabeller och beaktar kun- ders och samarbetspartners behov
följer givna anvisningar, avtal, bestämmelser och tidtabeller och beaktar kun- ders och samarbetspartners behov i föränderliga och även i svåra situationer
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga identifierar avvikande och farliga situationer vid ob- servation
rapporterar om avvikande och farliga situationer
lägger vid behov fram för- slag till förbättringar är arbetsför när han/hon
anländer till arbetsskiftet.
upprätthåller sin arbetsför- måga under hela arbets- skiftet.
sköter om sin arbetsförmå- ga även utanför arbetstiden.
sätt att visa yrkesskickligheten
Den studerande visar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsuppgifter inom flygledning under en period för inlärning i arbetet vid en flygledningsenhet. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
Genom yrkesprov visas
behärskande av arbetsprocesser
behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med hjälp av intervjuer, uppgifter och andra metoder.
3.2.2 examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen som individuellt fördjupar yrkeskompetensen och som erbjuds lokalt
Utbildningsanordnaren kan i sin godkända läroplan erbjuda den studerande möjlig- het att avlägga examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen och som svarar mot arbetslivets regionala och lokala krav på yrkesskicklighet och den stude- randes behov av fördjupning av yrkeskompetensen. Examensdelarna ska namnges och för dem ska det formuleras krav på yrkesskicklighet, för bedömningen bedöm- ningskriterier och sätt att visa yrkesskickligheten.
3.3 LÄRDOMSPROV i Den GRUnDLÄGGAnDe YRKeSUTBiLDninGen
Den studerande planerar och gör ett lärdomsprov över det sammantagna egna kun- nandet i form av t.ex. en produkt, ett arbetsprov, en portfolio eller en presentation.
Den studerande identifierar sina centrala yrkesmässigt starka sidor och utvecklar i lärdomsprovet sin kreativitet, innovationsförmåga samt främjar sin yrkesmässiga tillväxt. Den studerande presenterar och bedömer sitt lärdomsprov samt planering- en och genomförandet av det. Genom lärdomsprovet främjar den studerande sin egen sysselsättning.
Utbildningsanordnaren beslutar hur lärdomsprovet ska genomföras.
4.1 OBLiGATORiSKA eXAMenSDeLAR 4.1.1 Modersmålet, 4 sv
4.1.1.1 MODeRSMåLeT, SVenSKA
mål
Den studerande
kan kommunicera och handla i olika kommunikationssituationer på ett funk-
tionellt sätt så att han eller hon kan utöva sitt yrke, delta i arbetslivet, fungera som en aktiv medborgare och söka sig till fortsatta studier
behärskar den textkompetens som krävs i arbetslivet
har förmåga att verka i en mångkulturell och flerspråkig miljö
kan på olika sätt inhämta information från olika källor samt förmedla denna
information både muntligt och skriftligt
kan tolka och analysera texter ur olika genrer, inklusive skönlitterära texter
kan bedöma sina färdigheter i modersmålet och utveckla dessa kontinuerligt
kan agera i olika slag av kundbetjänings- och grupparbetssituationer
behärskar olika talkommunikationssituationer inom den egna branschen,
klarar av situationer som sammanhänger med att söka arbete och kan göra upp
dokument som anknyter till dessa situationer
kan utnyttja facklitteratur och branschtidskrifter samt andra medier
kan använda medier på ett kritiskt sätt och känner till principerna för använd-
ningen av källor
utvecklar sina kommunikativa färdigheter och bidrar på ett konstruktivt sätt
till kommunikationen på arbetsplatsen.
eXAMenSDeLAR SOM KOMPLeTTeRAR
YRKeSKOMPeTenSen, 20 SV (GeMenSAMMA STUDieR), MåL OCh BeDÖMninG i Den GRUnDLÄGGAnDe
YRKeSUTBiLDninGen
4
bedömning
I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande samt föremålen för bedömning sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör före- målen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR
nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande Informationssökning inhämtar med hjälp av
handledning ur klar- språkstexter central infor- mation om sin bransch
inhämtar från olika källor branschinformation som han/hon använder till till- förlitliga delar
inhämtar från olika källor information också ur svåra texter och bedömer deras tillförlitlighet
Textförståelse förstår innebörden i en text som är central för yr- kesskickligheten och kan anknyta informationen till de egna erfarenheterna och kunskaperna
förstår innebörden och det centrala innehållet i en text och kan anknyta informationen och jämföra detaljerna med egna erfa- renheter och i relation till egna kunskaper
förstår både textens inne- börd och budskap och dess betydelse i detalj, drar slut- satser, utvärderar textens innehåll och uttryckssätt
Skriftlig
kommunikation producerar under handled- ning skrivna texter som är centrala för yrkeskompe- tensen
producerar skrivna texter som är centrala för yrkes- kompetensen
skriver målinriktat och bearbetar sina texter enligt sina egna bedömningar och respons från andra
behärskar de grundläg- gande principerna för rätt- skrivning
använder flytande satsstruk- turer och meningar och strukturerar texten
känner till de centrala nor- merna för språkbruket och kan finslipa språkdräkten i sina egna texter
gör upp dokument under handledning eller enligt mall
gör upp ändamålsenliga dokument
gör upp ändamålsenliga dokument och tillämpar förefintliga modeller använder enligt modell
fraser som är elementära i respektive textgenre
använder fraser som är ele- mentära i sitt textslag och också annan fraseologi
tillämpar genrens krav på de egna texterna
